Protokoll programstyrelsemöte RE:Source

Transkript

1 Protokoll programstyrelsemöte RE:Source Datum: 23 september 2016, möte #4 Plats: SP, Eklandagatan 86, Göteborg (Solrummet) Tid: 08:00-12:15 Bilaga 5a MÖTETS ÖPPNANDE RE:Sources vice ordförande, Weine Wiqvist, öppnar mötet. 2. VAL AV MÖTESSEKRETERARE OCH JUSTERINGSPERSON Ragnhild Berglund utses till mötessekreterare och Ca isa Samuelsson till justeringsperson. 3. NÄRVARANDE Styrelseledamöter: Weine Wiqvist (WW), Avfall Sverige - mötesordförande Bengt-Åke Andersson (BÅA), E.ON Karl Edsjö (KE), Electrolux Henrik Kant (HK), Göteborgs stad, Kretslopp och vatten Elinor Kruse (EK), Teknikföretagen Jill Nyqvist (JN), Gästrike återvinnare Caisa Samuelsson (CS), Luleå Tekniska Universitet Mats Williander (MW), Viktoria Swedish ICT Ej styrelseledamöter: Coralie Chasset (CC), Energimyndigheten Susanne Karlsson (SK), Energimyndigheten Evalena Blomqvist (EB), SP, programledning Johan Felix (JF), CIT, programledning Ragnhild Berglund (RB), SP, programkommunikatör - mötessekreterare Ej närvarande styrelseledamöter: Christer Forsgren (CF), Stena Recycling, programstyrelsens ordförande Sigbritt Karlsson (SK), Högskolan i Skövde 4. GODKÄNNANDE AV DAGORDNING Dagordningen godkänns med tillägg av punkten loe: Förslag på förändring i RE:Sources organisation. 5. TIDIGARE MÖTESPROTOKOLL a. Godkännande av tidigare mötesprotokoll Beslut: Protokollet från programstyrelsens möte 29 juni 2016 godkänns. b. Info: Protokoll från Strategiska rådet Protokollet från Strategiska rådets möte 31 augusti läggs till handlingarna utan kommentarer. c. Resultat från strategiarbete 22 september Beslut: Programstyrelsen ger programledningen i uppdrag att se över effektlogiken för RE:Source till styrelsens möten i november och februari utifrån diskussionerna under strategidagen. En reviderad version kommer att tas upp för beslut av medlemmarna vid stämman Bilaga Sa Bilaga Sb 1 (6)

2 Bilaga 5a Protokoll programstyrelsemöte RE:Source 6. EKONOMI a. Reviderad programbudget Den reviderade budgeten redovisas i bilaga 6a. Programstyrelsen efterfrågar också en utökad budget för programledning och allokering av medel för kommunikationsaktiviteter under året. Programstyrelsen ger programledningen i uppdrag att tydliggöra det i budget och verksamhetsplan för Beslut: Programstyrelsen antar förslaget om reviderad programbudget och ger programledningen i uppdrag att komplettera med utökning och specificering av budget för programledning och kommunikationsaktiviteter. b. Ekonomisk uppföljning Det ekonomiska läget redovisas i bilaga 6b. SK: Att ha lyckats upparbeta 80 procent av årets budget under första året i ett nytt program är ett bra resultat. Beslut: Programstyrelsen godkänner den ekonomiska uppföljningen av programmets verksamhet och budget. Medel inom beviljade eller rekommenderade projekt som är planerade i aktiviteter innan 30 juni 2017 betalas ut till projektledaren under detta verksamhetsår. Bilaga 6a Bilaga 6b 7. PROJEKTUPPFÖUNING a. Fokus nästa möte Inget att avhandla på denna punkt. 8. ENSKILDA PROJEKTANSÖKNINGAR - UNDERLAG FÖR REKOMMENDATION a. Info: ldeer på möjliga enskilda projekt från aktörer Bilaga 8a Bilaga 8a visar de ideer till projekt som kommit in, men som ännu inte gått vidare till formell ansökan. Under denna punkt diskuterar styrelsen även behovet av helhetssyn över alla projekt som bifallits, inklusive budget samt typ av projekt och organisation - detta för att kunna göra en utvärdering inför kommande utlysningar. Beslut: Programstyrelsen ger programledningen i uppdrag att göra en sammanställning av beviljade projekt och analys om hur de är fördelade mellan programmets tre utmaningar och de 7 programmålen. b. Metod för analys av potentialen hos nya återvinningskoncept Bilaga 8b Kommentarer från styrelsen: Bra ide, men otydlig plan vilket gör att man är osäker på om projektet är möjligt att genomföra. Detta projekt behöver en plan för implementering efter att förväntade resultat är framtagna. Hur ska dessa användas? Hur blir de tillgängliga? Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att avslå ansökan, mot bakgrund av kommentarerna ovan. c. Lyfta återvunnet material - systemstudier inom ETS handelsystem (INÅMAT) Kommentarer från styrelsen: Ett bra exempel på policyprojekt. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan. d. Plattform för utveckling av feedstock recycling (POLYCI) Kommentarer från styrelsen: Ett angeläget område. Om vi ser enskilda projekt som förstudie är detta jättebra. Känns dock som de greppar över för många frågor. Projektet vinner på att fokuseras. Många parter i ansökan, men ganska liten budget. Syftet är att stärka innovationsinfrastrukturen, skapa en kunskapspool och kontaktnod. Är två olika Bilaga 8c Bilaga 8d 2 (6)

3 W6 Protokoll programstyrelsemöte RE:Source delar - teknikkartläggning samt plattform. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan, men vill att projektet fokuserar på målen 2, 3 och 5 samt marknadsaspekter. Styrelsen fattar definitivt beslut per capsulam efter att ändringarna, inklusive budgetförändringar, genomförts innan ansökan skickas till Energimyndigheten. Bilaga 5a e. Strategiskt projekt för Industriell Symbios Bilaga 8e EB: Det har inte gjorts någon innovationsagenda om industriell symbios. Tanken är att det övergripande agendaarbetet inom projektet kompletteras med konkreta individuella projekt. De projekten ger RE:Source en möjlighet att ta fram goda exempel på industriell symbios vilket kan leda till att flera aktörer tar steget. Kommentarer från styrelsen: Bra att kunna tillgängliggöra erfarenheter mellan olika projekt. En bra ide, men är mycket pengar med tanke på att ansökan enbart gäller inventering inom Sverige. SK: Det måste bli någon sorts miniutlysning för de individuella projekten. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan, dock med tillägget att projektet även ska undersöka läget i andra länder. För att projektets båda delar ska vara aktuella krävs att de individuella projekten startar januari 2017, därför ska de ska bedömas genom en miniutlysning inom Energimyndigheten som kommer före RE:Sources utlysning 2. Om en sådan utlysning inte är möjlig beviljas enbart det övergripande agendaarbetet. Programstyrelsen ger Energimyndigheten och programledningen i uppdrag att i så fall ta fram en reducerad budget och projektplan där arbetet med de individuella projekten är exkluderade. f. Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg - Bilaga 8f förstudie Kommentarer från styrelsen: Det problem man vill lösa i projektet är mycket angeläget. Styrelsen är dock tveksam till om det är möjligt att genomföra inom ramen för det _ föreslagna projektet, men anser det intressant att testa. Viktigt att projektet också kopplar till ny forskning inom området. Ett förslag är att Mats Williander granskar projektets resultat/ rapporter. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan, men uppmanar sökanden att även undersöka forskningsläget och därför revidera budgeten innan ansökan behandlas av Energimyndigheten. g. Utveckling av samverkan och kursutbud inom utbildning Bilaga 8g Kommentarer från styrelsen: Kunskap kring avfall behövs, bra om RE:Source stöttar kurser inom området. Före beslut om vilka kurser som RE:Source ska satsa på behöver resultaten från nulägesanalysen inom utbildningsområdet presenteras. En behovsanalys från industrin saknas. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att avslå ansökan. CS deltar inte i beslutet pga jäv. h. Hållbarhetsutvärdering av RE:Source projekt Bilaga 8h EB: Detta projekt är viktigt om vi ska ställa krav på hållbarhet i utlysningen och kommer att bli grund för ett föredrag under RE:Source-dagen i november. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan. i. Kommunikationsinsats: Sprid resultaten! - Publikationsdatabas för RE:Source Bilaga 8i Kommentarer från styrelsen: Hur hålls databasen tillgänglig efter programmets slut? Är det möjligt att utöka databasen med administrativa och ekonomiska data för projekten? 3 (6)

4 Bilaga 5a Protokoll programstyrelsemöte RE:Source Programledningen undersöker vidare med Energimyndigheten om vad som går att samköra med deras system. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan, men att programledningen även tar fram underlag för utökning av databasen. Styrelsen delegerar till programledningen och Energimyndigheten att utöka budgeten så att även en administrativ och ekonomisk uppföljning kan ingå. j. Kommunikationsinsats: Avfall i Nytt fokus Bilaga 8j EB: Denna konferens startades av Waste Refinery. Det behövs en satsning för att hålla hög kvalitet utan att höja deltagaravgifterna. Vid nästa konferens, i mars 2017, finns inte en massa forskningsresultat från RE:Source att berätta, därför riktar ansökan in sig på coachning för att få bra presentationer. Vi ser det också som ett bra tillfälle att synas och även samarrangera med programmets stämma. Kommentarer från styrelsen: Är det vår uppgift att ordna en kurs i presentationsteknik? Här kan vi nyttja ett forum dit aktörer inom vårt område kommer. Viktigt att RE:Source syns som medarrangör. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan, under förutsättning att RE:Source anges som medarrangör och pengarna inte går specifikt till coachning utan till att stödja eventet i allmänhet. k. Kommunikationsinsats: Seminarieserie under Europa minskar avfallet-veckan EB: RE:Source har fått frågan från Ekocentrum om att göra något under veckan november, då hela Europa fokuserar på att minska avfallet. Projektet innebär seminarier på fyra-fem platser den veckan. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan. I. Kommunikationsinsats: Plast- och textilkonferens Kommentarer från styrelsen: Här kan vi nyttja ett forum dit aktörer inom vårt område kommer. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan. JF deltar inte i diskussionen pga risk för jäv. Bilaga 8k Bilaga 81 m. Teampotential FoU Bilaga 8m Kommentarer från styrelsen: Detta skulle kunna vara en del av RE:Sources kursutbud. Om vi går in i detta ska det ses som en stödfunktion. Det är tveksamt att räkna in deltagande i coachning/teambildning som naturainsats. Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att avslå ansökan. JF deltar inte i diskussionen pga risk för jäv. n. Info: Tre projekt ej rekommenderade av Strategiska rådet Bilaga 8n Bilaga 8n visar de ansökningar som inte blivit rekommenderade av Strategiska rådet. Styrelsen lämnar dem utan åtgärd. 9. RE:SOURCES UTLYSNINGAR a. Diskussion/Beslut: Innehåll och kriterier utlysning 2 Bilaga 9a EB: Detta är RE:Sources andra utlysning, därför är den ännu medvetet bred. Vår strategi för de första åren i programmet är att attrahera brett inom området. Vårt mål är att engagera många aktörer och skapa ett förändringsklimat inom innovationsområdet. I kommande verksamhetsplan kommer vi att ge förslag på fokuseringar för kommande år. EK: Det är rätt mycket fokus på avfall. Tror inte vi kommer att nå tillverkande industri med dessa formuleringar. Ordet cirkularitet eller design är viktigt. 4 (6)

5 Bilaga 5a Protokoll programstyrelsemöte RE:Source CS: Jag undrar var forskningen kommer in, det här handlar om korta projekt med liten budget som inte kan finansiera en doktorand. KE: Jag vill ha en karta som visar hur RE:Source fyller de olika områdena. WW: Jag vill få en bild av andra utlysningar som hänger ihop med vårt område. Är det möjligt att RE:Source tydliggör vilka andra utlysningar som är aktuella inom området via våra digitala kanaler? Beslut: Styrelsen ger programledningen i uppdrag att göra vissa justeringar i texten, främst införa formuleringar kring cirkulär ekonomi och modifiera uttryck som "förebygga avfall", och därefter skicka ut utlysningstexten för ett per capsulam-beslut senast 7 oktober. b. Info: Energimyndigheten informerar om beslut av projekt från utlysning 1 SK rapporterade: Beslut om 35 projekt är klara, några detaljer återstår innan de tre sista projekten får klartecken. 10. ORGANISATION a. Kriterier för kommunikationsinsatser som RE:Source deltar i Bilaga 10a EB: Programledningen vill kunna gå in i befintliga event för att bli mer synliga. Handlar om att finnas med där folk träffas som har intresse för RE:Sources område. JN: Iden om att hänga på andras event är bra, men vore bra att ha det som en budgetpost i stället. EK: Programledningen måste ha en budget för att kunna göra saker som stärker programmet utan att styrelsen beslutar varje gång. Men vid nästa möte, då vi tar upp verksamhetsplaneringen för 2017, önskar vi en plan för vad ni vill göra: resor, deltagande och andra satsningar. CC: Energimyndigheten är inne på att utöka budgeten för programkoordinering. Beslut: Styrelsen beslutar att ta upp frågan vid sitt möte i november, då programstrategiska aktiviteter ska diskuteras. b. Inför stämma 2017 och information till valberedning Beslut: Styrelsen beslutar att hålla 2017 års stämma i Hyllie den 30 mars. c. Mötesdatum 2017 och årshjulet Beslut: Styrelsen beslutar enligt förslagen i bilaga 10c. Bilaga 10b Bilaga 10c d. Diskussion: Programstyrelsens process för beredning och rekommendation Styrelsen diskuterar sin egen arbetsprocess samt Strategiska rådets roll vid beredning av projektansökningar. Samtalet om hur vi skapar en effektiv organisation och arbetsprocess fortsätter vid kommande möten. e. Förslag på förändring i RE:Sources organisation Beslut: Programstyrelsen ger programledningen mandat att ta fram förslag till förändringar när det gäller ledningen av verktygen. Programstyrelsen fattar därefter per capsulam-beslut. Bilaga loe 11. INFORMATION FRÅN MYNDIGHETERNA (allmänt) SK skickade följande information skriftligt efter mötet: Regeringens strategiska samverkansprogram Cirkulär och biobaserad ekonomi: En samverkansgrupp är utsedd och håller sitt första möte 4 oktober. Vinnova har stängt sin utlysning Hållbart samhälle och är igång med beslutsprocessen: Fyra projekt med tydlig återvinningskoppling som preliminärt kommer att beviljas. Vinnovas utlysning Cirkulär och biobaserad ekonomi stängde 21 september, ingen 5 (6)

6 Bilaga 5a Protokoll programstyrelsemöte RE:Source detaljerad information finns ännu. 12. OMVÄRLDSBEVAKNING a. Info: Var syns RE:Source? Planerna framgår av bilaga 12a. b. RE:Source-dagen 24 november Beslut: Programstyrelsen beslutar att arrangera RE:Source-dagen i Stockholm 24 november kl och allokerar maximalt kr till lokal, filmning samt förtäring. Bilaga 12a Bilaga 12b 13. ÖVRIGT Inga övriga frågor är anmälda. 14. NÄSTA MÖTE Programstyrelsens nästa möte är 29 november i Stockholm. 15. MÖTET AVSLUTAS Ordföranden avslutar mötet. s l/\ '7" Weine Wiqvist RagnDdBerglun Caisa Samuelsson Ordförande Mötessekreterare Justerare 6 (6)

7 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Datum: 16 november 2016, möte #4 Plats: Inrego AB, Kemistvägen 3, Täby Tid: 12:00-16:00 1. Mötet öppnas Strategiska Rådets ordförande Ingrid Näsström (IB) öppnade mötet och hälsade samtliga välkomna. 2. Val av mötessekreterare och justeringsperson Beslut: Johan Eriksson valdes till mötets sekreterare och Jenny Sahlin valdes till justeringsperson. 3. Närvarande Ledamöter strategiska rådet Ingrid Näsström Ordförande (IN), Renova Annica Carlsson (AC), Naturvårdsverket Erik Pettersson (EP), Inrego Herve Corvallec (HC), Lunds Universitet Thomas Fägerman (TF), SWEROCK Björn Haase (BH), Höganäs Sweden AB Jenny Sahlin (JS), Profu Göran Finnveden (GF), KTH Anders Persson (AP), Sysav Utveckling Ej ledamöter Åsa Stenmarck (ÅS), IVL, temaledare Johan Eriksson (JE), Swerea, temaledare Förhinder ledamöter Anders Kihl (AK), Ragn Sells Tobias Richards (TR), Högskolan i Borås Mats Eklund (ME), Linköpings Universitet Förhinder ej ledamöter Evalena Blomqvist, SP, temaledare 4. Godkännande av dagordning En övrig fråga om arbetsmetodik inom SR: förannonserades. Dagordningen godkändes. 5. Godkännande av tidigare mötesprotokoll a. Protokoll nr 3 från 31 augusti. Bilaga 5b SRM# Sid 1

8 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Föregående protokoll #3 från gicks igenom. Beslut: Protokollet godkändes och lades till handlingarna. Bilaga 5b Projektuppföljning a. Lägesrapportering från pågående Enskilda projekt Bilaga 6 a De grönmarkerade projekten i bilaga 6a är pågående och de gulmarkerade har någon avvikelse. Utbildningsframsyn har bytt projektledare till Ola Eriksson. Myndighetssamverkan och Aktörsanalys har senarelagda slutdatum. Projekten Policy för cirkulär ekonomi samt Measuring product circularity har nyligt startat. Övriga nystartade grönmarkerade ligger hos Energimyndigheten för behandling, dvs de har inte påbörjats. PS hade dock en del synpunkter på förslaget feedstock recycling, vilket innebär att läget är mer osäkert. Övriga projektförslag som beviljades vid föregående SR möte, Metod för analys av potentialen hos nya återvinningskoncept och Utveckling av kursutbud etapp 1 har inte beviljats av PS. Mötet diskuterade punkten och kom fram till att det vore bra med en samlad dokumentation om beviljade projekt från första utlysningen. Mötet diskuterade även vad som händer inom RE:Source om flertalet projekt har en mindre medfinansiering än 50%. b. Slutrapportering från pågående Enskilda projekt Underlag möte Strategiska Rådet (bilaga 6b) samt slutrapporten för nulägesanalysprojektet (bilaga 6c), diskuterades. Till protokollet togs att det inte är fullt klart hur nyckeltalsanalysen hänger ihop med effektlogiken samt Anders Kihl skriftliga kommentarer (bilaga 6d). 7. Enskilda projekt a. Vad har hänt med förra omgångens ansökningar om enskilda projekt Detta redovisades under punkt 6a. b. Projektansökan Enskilt projekt #2 Policy lab Bilaga 7a Jäv: AC, GF, JS, ÅS Under diskussionen framkom följande kommentarer: Bättre förslag denna gång med tydligare etappindelning, även andra synpunkter tillvaratagna. Det skulle behövas ett statsvetarperspektiv i projektgruppen. Fundera även över hur man kan ta tillvara befintlig kunskap kring policyutvärdering för att effektivisera steg 1. Definitionen av bra/ dålig policy är intressant, vad menas egentligen när vi uttrycker oss så? Även analysen av vad som fungerar/ inte fungerar är viktig. I nulägesanalysen för RE:Source visar vi på svårigheten att jämföra sig SRM# Sid 2

9 Protokoll Strategiska rådet RE:Source mellan länder och om vi kan överbrygga det så är det bra. Kan man ha naturainsatser från andra RE:Source projekt? Något låg medfinansiering. Bilaga 5b Anders Kihl hade lämnat skriftliga kommentarer: Bra att göra en sammanställning vad som redan är gjort inom policyområdet. Jag saknar en definition av vad vi menar med bra respektive dåliga policy exempel vad menas med bra och dålig policy? Jag tror att vi behöver definiera vad vi menar med bra eller dålig policy. Jag saknar en statsvetarutbildad person i teamet det är mycket ingenjörer för en fråga som är mer åt statsvetenskapshållet. Beslut: SR rekommenderar att projektförslaget beviljas. Medskick: Använd den metodkunskap som redan finns och beakta statsvetarperspektivet i projektet eftersom det behövs. Tidigare synpunkterna från SR har beaktats i denna ansökan. Budgeten, framförallt medfinansieringen, bör ses över så att den är korrekt. c. Projektansökan Enskilt projekt #3 Differentierad producentansvarstaxa Bilaga 7b Jäv: ÅS Under diskussionen framkom följande kommentarer: Är detta något som måste vara ett enskilt projekt? Komplettera med kompetens kring producentansvar. Ambitiöst förslag, men bör kanske förlängas och utökas till fler produkter. Bra konstellation, men saknar tydliga referenser till tidigare och pågående arbete inom området. Saknar forskningsförankring. En saknar en utblick med andra affärsmodeller som utgångspunkt hur relevant är detta projekt om producentansvaret löses på ett annat sätt t ex genom funktionsförsäljning/ uthyrning av telefoner/surfplattor/belysning etc. vore intressant. Bra att spetsa till befintliga styrmedel. Kort projekttid, många detaljerade frågor som ska besvaras. För att göra det möjligt förläng projekttiden. Också med tanke på att långsam projektstart. Svårt att se effekten av projektet. Är inte så mycket idag som ska betalas redan ny. Kommer detta verkligen ens kunna styra om kostnaderna från början är så låga? Anders Kihl hade lämnat skriftliga kommentarer: Detta är en utredning av hur en kostnadsfördelningsnyckel skall göras så att det blir billigare för de producenter som tillverkar sina produkter på ett sätt som gör produkten lätt att återvinna. Utgångspunkten är här att elektronikåtervinning kommer fortsätta vara organiserad ungefär på samma sätt som idag producenterna köper denna service på en marknad. Ytterst är det är en kostnad som skall minimeras så mycket som möjligt och det gäller att hitta en fördelningsnyckel för kostnaden som inte blockerar företag med höga ambitioner. Jag saknar en utblick med andra affärsmodeller som utgångspunkt hur relevant är detta projekt om producentansvaret löses på ett annat sätt t ex genom funktionsförsäljning/ uthyrning av telefoner/surfplattor/belysning etc.? Beslut: SR rekommenderar att projektförslaget beviljas. SRM# Sid 3

10 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Medskick: Förstärka forskningsanknytningen och den praktiska applikationen samt se över projekttiden (för kort) d. Projektansökan Enskilt projekt #4 Förebygga avfall in- och upplåsningar Bilaga 7c Jäv: HC Bilaga 5b Under diskussionen framkom följande kommentarer: Obalans i medfinansieringen kontra stöd. Det skulle dock stärka förslaget om inte enbart återvinnare utan även andra företag deltog i projektet. Deltagande företag finns inte listade och behöver specificeras och säkras innan projektstart. Högst relevant område. Bra att prata verksamhetsavfall, detta är också viktigt ur industrins perspektiv, den behöver hjälp för att utveckla och förstå detta. Bra vetenskaplighet. Det vore intressant att också se hur många procent av just dessa avfallstyper som ingår i den totala mängden verksamhetsavfall detta för att se om just dessa avfallskategorier är relevanta att undersöka för att få förståelse för hur relevant avfallsminimering är för verksamheter i just detta fall. Var går systemgränsen d.v.s. vilken fråga försöker vi få svar på. Anders Kihl hade lämnat skriftliga kommentarer: Ansatsen är lovvärd att göra djupintervjuer. Det vore intressant att se hur många procent av just dessa avfallstyper som ingår i den totala mängden verksamhetsavfall detta för att se om just dessa avfallskategorier är relevanta att undersöka för att få förståelse för hur relevant avfallsminimering är för verksamheter i just detta fall. Utan att veta tror jag att textilavfallet till övervägande del är kopplat till konsumtion snarare än produktionsspill när vi utgår från Sverige. Analogt bör gälla för matavfall och elektronik. Genom att göra denna relevanskontroll innan projektet startar säkras att fokus i projektet blir relevant. Det är vidare oklart för mig var systemgränsen går. Ett företag som tillverkar elektronikprodukter i Sverige får ju lite spill (=verksamhetsavfall) men den stora avfallsproduktionen (gruvavfall) har ju skett vid tillverkningen av de importerade komponenterna. Var går systemgränsen dvs vilken fråga försöker vi få svar på. Förtydliga och sök igen! Beslut: SR rekommenderar att projektförslaget beviljas. Medskick: Se om möjligt över medfinansiering för bättre balans i finansieringen. Projektet skulle stärkas om inte enbart återvinningsföretag utan andra företag/aktörer som äger frågan deltar även i projektet. e. Projektansökan Enskilt projekt #5 - Mäta hållbarhet för avfallsverksamheter Bilaga 7d Jäv: JS Under diskussionen framkom följande kommentarer: Förslaget är dåligt förankrad i teori och perspektiv. Definitionerna som anges är för snäva. Förslaget försöker besvara en fråga som inte är prioriterad. Vad ska ett mätetal bidra till i nuläget? Finns mycket som man vill adressera som ligger högre upp på listan. Kan hända att behovet kan finnas när man har kommit längre. SRM# Sid 4

11 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Bilaga 5b Ifrågasättande om det är någon skillnad på hur man skall definiera hållbarhet i kommunal verksamhet jämfört med icke kommunal verksamhet. Projektet tar sin utgångspunkt i att systemgränserna för kommunernas ansvar är oförändrade över tid och att det är viktigt att ta fram mätetal på vad som är hållbart inom dessa systemgränser. Svaghet att inte Avfall Sverige redan nu är med i projektet. Kopplingen till det tidigare indikatorprojektet borde kunnat göras tydligare. Funkar detta hos Svenskt vatten? Skulle behöva beskrivas, är de nöjda och hur används det där? Projektet handlar om uppföljning och mäta men hur gör man sedan kopplingen till hur det ska stödja innovation och förändring? Anders Kihls skriftliga kommentarer: Relevant projektidé vad menar vi med hållbart verkar klokt att definiera. Känns dock som att vi har flera likande projekt. Jag ifrågasätter om det är någon skillnad på hur man skall definiera hållbarhet i kommunal verksamhet jämfört med icke kommunal verksamhet är det det? Projektet tar sin utgångspunkt i att systemgränserna för kommunernas ansvar är oförändrade över tid och att det är viktigt att ta fram mätetal på vad som är hållbart inom dessa systemgränser. När det finns ett absolut mått på hållbarhet så kan slutsatsen vara att vi behöver organisera avfallshanteringen på ett annat sätt för att kunna påverka denna KPI. Beslut: SR rekommenderar inte att förslaget beviljas. Medskick: Svag teoretisk bas och svag relevans. Inte efterfrågat. Det finns redan mycket liknande framtaget som inte används eller som man försöker införa och fokus bör läggas på det istället. f. Projektansökan Enskilt projekt #6 Operativ exportfunktion Bilaga 7e Jäv:.AP Under diskussionen framkom följande kommentarer: Inte klockrent att de tidigare kommentarerna från SR är uppfyllda. Till exempel frågan om vem detta är till för och ägarskapet över tid. Bra dock att det finns en tydligare koppling till Team Sweden. Hur ska detta komma in i företagens verksamhet? Är det något som kommer i nästa skede att formulera någon sådan part som kan exportera? Om det ska främja export måste det appellera de som ska exportera. Vad är egentligen frågan (givet om detta är en förstudie)? Blir frågan kan vi exportera något och vad är det. I projektbeskrivningen nu är det som givet att det finns något, men egentligen är det kanske inte säkert att det gör det. Får kommunen favorisera ett företag om man nu är ute efter att dessutom sälja, kan det vara svårt att få till det eller kan projektet vara en del av att lösa detta. Förhoppningsvis skulle det snarare lösa upp detta. Anders Kihls skriftliga kommentarer: Saknas verkligen denna funktion eller finns den organisatoriskt men fokuserar på fel saker jag tänker på Business Sweden /Exportrådet etc? Jag tror att den enskilt viktigaste frågan för att gynna svensk export av miljöteknik är att få till stånd en stark efterfrågan på nya lösningar i Sverige det är genom starka referenscase i Sverige som SME bolagen kan sälja nya lösningar utomlands. SRM# Sid 5

12 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Beslut: SR rekommenderar att projektförslaget beviljas. Bilaga 5b Medskick: SR är försiktigt positiva till förslaget med förtydligandet att det är en förstudie (finns en bärighet i iden) och då kan man kanske banta budgeten lite? Finns behovet och är det relevant både för kommuner och företag? 50 % motfinansiering borde kunna uppnås om det är så viktigt för företagen att detta sker. g. Projektansökan Enskilt projekt #7 Attraktionskraft för framtiden Bilaga 7f Bakgrund: ÅS Initiativet har skickats till samtliga SIPar. Myndigheterna har sagt att de kan skjuta till andra medel det första året, dvs 0 kr 2017 och någon annan summa nästkommande år. Synpunktern från programledningen är att se på spridningen. Jäv: Inga personer Under diskussionen framkom följande kommentarer: Bra och lovvärt initiativ men den geografiska spridningen bör förtydligas. Viktig för framtida Sverige. Frågan är vad RE:Source kommer att få ut av förslaget. För ett framtida Sverige är det viktigt att teknikintresset ökar. Tillägg till ansökan vad det är maker -metoden gör. Vad får RE:Source för pengarna det vi gör ska ju finnas med i budskapet som sprids. Förstärk avfall/resursbiten. Kan alla SIPar motfinansiera varandra? Anders Kihls Skriftliga kommentarer: Långsiktigt korrekt borde dock rimligen finansieras ändå. Hinner vi få en mätbar effekt under RE:SOURCE hela projekttid? Beslut: SR ser positivt på förslaget. Medskick: Positiva men viktigt att resurs-biten (RE:Sources innehåll) lyfts tydligt. h. Projektansökan Enskilt projekt #8 Fördjupad analys utbildning Bilaga 7g Jäv: HC och GF På förslag från ÅS och JE deltog HC och GF i diskussionen för att få en mer initierad diskussion. Under diskussionen framkom följande kommentarer: Förslaget sammanfaller med det som diskuterades under strategidagen. Medfinanseringen för fler parter än KTH borde vara högre. Är detta särskilt relevant inom RE:Sources område eller är det relevant för alla? Till stor del generisk men å andra sidan kanske extra viktigt för avfallsområdet för att det handlar om en så bred fråga och då blir andra typer av undervisning också viktigt. Beslut: SR rekommenderar att projektförslaget beviljas. SRM# Sid 6

13 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Bilaga 5b Medskick: Rekommenderas men se över medfinansieringen, så att den blir högre för fler parter än endast KTH. i. Projektansökan Enskilt projekt #9 - Sverige - ledare inom resurseffektiv och cirkulär ekonomi Bilaga 7h Jäv: Inga personer. Under diskussionen framkom följande kommentarer: Fem stora områden beaktas. Hinns detta med under två år? Målen är ganska intetsägande, vad syftar förslaget att uppnå? Med en så stor budget borde man kunna ha tydligare, konkreta resultat. Det är ett bra område, men genomförande och budget måste beskrivas tydligare. Det framgår inte tydligt vad som ska göras i förslaget som inte gjorts i första etappen. Kopplingen till steg 1 måste redovisas tydligare i ansökan. Det behöver också förtydligas vilka faser som projektet delas upp i och vad som ska uppnås i varje fas. Genomarbetad projektplan behövs. Budgeten odefinierad. Vad gäller i budgeten på sid 9? Felskrivning. Även fel på första sidan. Det är inte tydligt vilka av aktörerna från förra projektet är med i det här. Är det vettigt att RE:Source ska binda upp så mycket medel. Beslut: SR rekommenderar inte att förslaget beviljas. Medskick: Ansökan rekommenderas inte genomföras i sin nuvarande form. Förtydliganden kring resultat och korrigeringar i budget behövs. Vad är det för nytt (jämfört med fas1) som ska levereras. Konkretisera mer. Tydligare kopplingar till tidigare projekt och till forskning behövs. Förtydliga medverkande aktörer. j. Info: Enskilt projekt tillsammans med STRIM, Metalliska och RE:Source Bilaga 7i Jäv: Inga personer. ÅS berättar att förslaget att genomföra ett enskilt projekt tillsammans med MetalliskaMaterial och STRIM är under diskussion och inte en färdig ansökan. SR tyckte förslaget var intressesant och var positiv till initiativet. Beslut: SR ser positivt på initiativet och kommer att beakta det när ett färdigt förslag kommer in. k. Projektansökan Enskilt projekt #10 Ett svenskt värdebeständigt materialsystem Bilaga 7j Jäv: Inga personer Under diskussionen framkom följande kommentarer: Att gå från vikt till värde är intressant och bra. Värde kan dock vara mer än bara pengar. Bra att hitta ett sätt att värdera helheten. En annan aspekt är att värdet inte är aktuellt så länge, behövs det en uppföljningskomponent? Hur utvecklas värdet SRM# Sid 7

14 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Bilaga 5b och vad är det som spelar roll för den förändringen? Det finns ett akademiskt nyhetsvärde men projektförslaget saknar en vetenskaplig förankring och publicering. Det finns även beviljade projekt inom området som inte beaktats, bl.a. inom H2020. Det finns tvivel kring om medfinansieringen kommer att kunna fås och även att budgeten ska kunna arbetas upp på så kort tid Beslut: SR tycker förslaget är intressant men vill att förslaget omarbetas. Medskick: Förbättrad ansökan behövs, rekommenderas inte i sin nuvarande form. Det ska finnas med en vetenskaplig koppling och publicering. Se över tidplanen. Är medfinansieringen rimlig? Undersök kopplingar till redan beviljade projekt inom t.ex. H2020. l. Reflektion HC gav en spontan, men utförlig reflektion kring SRs arbete med Enskilda projekt: Vi har gått igenom ett 30-tal projekt. Rent allmänt finns ett lågt söktryck. Det finns många kvinnor som söker (annars är genusperspektivet svårt). Hög avfallskompetens. Låg kompetens utifrån. Detta innebär att vi kanske ska utvidga utanför avfallsbranschen. Även ett internationellt perspektiv. Vem som söker Konsultdominans (inkl IVL och SP), men RE:Source har inte lyckats locka akademi. Förvånad att det inte syns att det finns fler disputerade i ansökningarna. Det vetenskapliga är avverkat på få rader. Mjuka frågor dominerar. Mer strategiskt är man nöjd med detta eller vill man ha andra delar. Många ansökningar som är nära resursmänniskor. Attrahera människor som inte redan inne i avfallslösningsvärlden. Öppna mot andra delar. Fler deltagare på mötet höll med om beskrivningen och gjorde tillägget att det är svårt att få tag i medfinansiering. 8. RE:Source utlysningar a. Mini-utlysning RE:Source Industriell Symbios JE berättar att mini-utlysningen angående Industriell Symbios stänger 6 december. Utlysningen hanteras av Energimyndigheten. b. Utlysning #2 ÅS berättar att den utlysningen kommer öppna endera dagen. c. Innovationstävling ÅS berättar att om utlysning som stänger 15 januari Programkoordinering och Programstrategiska aktiviteter a. Revidering av programmets Agenda under 2017 start under våren ÅS berättar att programagendan, som ursprungligen skrevs innan första ansökan om RE:Source, skall uppdateras. SRM# Sid 8

15 Protokoll Strategiska rådet RE:Source b. RE:Source-dagen 24 november Under dagen kommer utlysningen att presenteras. Andra aktiviteter, såsom t.ex. framtidsspaningar, information om hållbarhetsutvärderingar och utbildningsfrågor kommer också. Bilaga 5b c. Revidering effektlogiken Bilaga 9a ÅS berättar om justeringarna har gjort i effektlogiken. Effektlogiken har försökts att lyftas till en mer övergripande nivå. Kommentarer från mötet: Layoutmässigt är det mkt bättre. Vem äger dokumentet? d. Förslag verksamhetsplan Bilaga 9a ÅS berättade om den reviderade verksamhetsplanen. Budgeten inte är klar. Kommentarer från mötet: Mycket detaljerad kring vissa punkter, t.ex. vad programkontoret ska göras. Detta måste vägas mot rimligheten i att mäkta med detta. Ambitionerna måste vägas mot vilka medel som finns tillgängligt. 10. Omvärldsbevakning EP berättade om en intressent observation från möte med elektroniktillverkare. Tillverkare kommer motsätta sig och motarbeta etablering av återtillverkning av elektronikprodukter i Sverige då Sverige är deras primärmarknad. IN blev uppmärksammad på vad som offentlig upphandling innebär i praktiken. Upphandlingsmyndigheten kan kanske påverka detta. 11. Övrigt a. Återkoppling Strategidagen Mötets kommentarer på Strategidagen var: Bra att träffas och tillsammans med programstyrelsen. Det var bra att hela arrangörsdelen styrde agendan. b. Arbetsmetodik SR: Mötet diskuterade kring arbetsmetodiken, speciellt kring enskilda projekt, i SR. Det är mycket att läsa, svårt att hinna med. Finns det möjlighet att dela upp ärendena beroende på kompetenser? Flera deltagare ansåg dock att efter dagens diskussion kring Enskilda ansökningar att det finns ett värde att flertalet läser igenom ansökningarna. Det leder till mer nyanserade diskussioner. Mötet diskuterade även möjligheten att få något kortare ansökningar, både för arbetet med att läsa men även för de som skriver ansökningarna. Beslut: Bra om samtliga läser igenom om det inte är alltför många. SRs ledamöter kan komma med synpunkter på mallen. SRM# Sid 9

16 Protokoll Strategiska rådet RE:Source 12. Nästa möten, Strategiska rådet Beslut: Möte #1 2017, 27 januari Stockholm Möte # mars, Malmö (annan tid) Möte #3 2017, 18 maj Stockholm Möte #4 2017, 7 september Göteborg Strategidag 5 oktober/heldag Möte #5 2017, 26 oktober Bilaga 5b Mötet avslutat IN tackade de närvarande och avslutade mötet. Vid protokollet Mötets ordförande Justeras Johan Eriksson Ingrid Näsström Jenny Sahlin SRM# Sid 10

17 Bilaga 5c möte Protokoll per capsulam programstyrelsen Protokollets datum: 29 november 2016 Beslutsunderlag skickat: 5, 10, 17 och 21 oktober samt 14 november (per e-post) Styrelseledamöter och mottagare: Bengt-Åke Andersson, E.ON Karl Edsjö, Electrolux Christer Forsgren, Stena Recycling Sigbritt Karlsson, Högskolan i Skövde Henrik Kant, Göteborgs stad, Kretslopp och vatten Elinor Kruse, Teknikföretagen Jill Nyqvist, Gästrike återvinnare Caisa Samuelsson, Luleå Tekniska Universitet Mats Williander, Viktoria Swedish ICT Weine Wiqvist, Avfall Sverige Orsak till per capsulam-protokoll I organisationshandboken (avsnitt 3.2) för RE:Source står följande: Programstyrelsen kan också fatta beslut per capsulam via e-post, vilket kräver att samtliga ledamöter svarar. Beslutsprotokoll för per capsulam-beslut skall undertecknas av samtliga ledamöter. Vid sitt möte 23 september 2016 (PSM#4) gav programstyrelsen uppdraget till programledningen att omarbeta tre ärenden för att styrelsen sedan skulle fatta beslut om dem per capsulam. Det tre frågor det gällde var dessa (här numrerade enligt protokoll från PSM#4) 3a. Innehåll och kriterier RE:Sources utlysning 2 8d. Enskild projektansökan: Plattform för utveckling av feedstock recycling (POLYCI) 10e. Förslag på förändring i RE:Sources organisation 1. Innehåll och kriterier RE:Sources utlysning 2 Ur protokoll från PSM#4: Beslut: Styrelsen ger programledningen i uppdrag att göra vissa justeringar i texten, främst införa formuleringar kring cirkulär ekonomi och modifiera uttryck som förebygga avfall, och därefter skicka ut utlysningstexten för ett per capsulam-beslut senast 7 oktober. Underlag till per capsulam-beslut skickades den 5 oktober och en reviderad version den 17 oktober Den reviderade versionen återges i bilaga 1. Bilaga 1 Beslut: Styrelsen beslutar att anta det nya förslaget till text inför RE:Sources andra utlysning. 2. Enskild projektansökan: Plattform för utveckling av feedstock recycling (POLYCI) Ur protokoll från PSM#4: Beslut: Styrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan, men vill att projektet fokuserar på målen 2, 3 och 5 samt marknadsaspekter. Styrelsen fattar definitivt beslut per capsulam efter att ändringarna, inklusive budgetförändringar, genomförts innan ansökan skickas till Energimyndigheten. Bilaga 2 1 (2)

18 Bilaga 5c möte Protokoll per capsulam programstyrelsen Slutgiltigt underlag till per capsulam-beslut skickades ut den 14 november 2016, återges i bilaga 2. Beslut: Styrelsen beslutar att rekommendera Energimyndigheten att bevilja ansökan såsom den är utformad i bilaga Förslag på förändring i RE:Sources organisation Ur protokoll från PSM#4: Beslut: Programstyrelsen ger programledningen mandat att ta fram förslag till förändringar när det gäller ledningen av verktygen. Programstyrelsen fattar därefter per capsulam-beslut. Bilaga 3 Underlag till per capsulam-beslut skickades den 10 oktober 2016, återges i bilaga 3. Beslut: Styrelsen beslutar att anta förslaget. Protokollet signeras av samtliga styrelseledamöter: Bengt-Åke Andersson Karl Edsjö Sigbritt Karlsson Henrik Kant Elinor Kruse Jill Nyqvist Caisa Samuelsson Mats Williander Weine Wiqvist Christer Forsgren Ordförande RE:Source Ragnhild Berglund Protokollförare 2 (2)

19 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll RE:Source Utlysning 2, 2016: Innovationer för hållbar resurs- och avfallshantering Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. Genom gränsöverskridande samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige skapas förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. I denna utlysning välkomnas förslag till projekt som avser att utveckla och demonstrera innovationsbaserade lösningar med stor potential att bidra till cirkulär ekonomi och en hållbar resurs- och avfallshantering i samhälle och industri. Utlysningen efterlyser särskilt projekt som föreslår lösningar på framtidens utmaningar bortom dagens resurs- och avfallshantering och som tydligt kan förändra innovationsområdet i en hållbar riktning. Sista ansökningsdag är den 8 februari 2017 kl Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen riktar sig till aktörer som har förmåga och intresse av att, i samverkan, utveckla lösningar som bidrar till att målen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source kan uppnås (se dokumentet Kort beskrivning av RE:Source på utlysningens webbsida). Sökande till utlysningen ska vara juridiska personer, som t.ex. företag, offentliga aktörer, ideella föreningar, branschorganisationer, forskningsinstitut, universitet och högskolor, med verksamhet i Sverige. 2. Beskrivning av utlysningen Utlysningen, som är den andra i en serie utlysningar inom ramen för programmet RE:Source, genomförs gemensamt av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. All aktuell information om utlysningen finns på Energimyndighetens webbsida Syfte med utlysningen Utlysningen syftar till att stödja utveckling, utvärdering och demonstration av innovationsbaserade lösningar som ska kunna bidra till cirkulär ekonomi och en hållbar resurs- och avfallshantering i samhälle och industri. Mer specifikt ska lösningarna kunna möjliggöra ett effektivt materialutnyttjande i produkter under deras livscykler och/eller en hållbar återvinning av material eller energi ur avfall och restprodukter.

20 Utlysningen har som särskilt syfte att locka ansökningar om projekt som möter framtidens utmaningar och har potential att bidra till banbrytande förändringar inom området resurs- och avfallshantering. Även projekt som involverar samverkan över branschgränser efterfrågas särskilt i denna utlysning Inriktning och avgränsningar Utlysningen är avsedd för projektansökningar som berör åtminstone ett av RE:Sources tre temaområden, d.v.s. Resurseffektivt samhälle, Hållbar materialförsörjning och Hållbart energisystem (se dokumentet Kort beskrivning av RE:Source på utlysningens webbsida). Av särskilt intresse för utlysningen är projekt som syftar till att samhället ska nå högre upp i avfallshierarkin, genom att rikta sig mot följande: Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Produkter eller tjänster utformade för ökad resurseffektivitet och/eller cirkulär ekonomi 1. Affärsmodeller och samarbetsformer utformade för ökad resurseffektivitet och/eller cirkulär ekonomi. Påverkan på beteendemönster hos privatpersoner och organisationer för att uppnå mer hållbar konsumtion och produktanvändning. Ökad användning av sekundära råvaror. Effektivare avgiftning av avfall för att möjliggöra ökad materialåtervinning. Effektivare energiutvinning ur avfall olämpligt för materialåtervinning. Biologiska processer som ger attraktiva råvaror och/eller energiprodukter från avfall. Koncept för förändrad logistik och "supply chain management" vilka möjliggör mer hållbar resurs- och avfallshantering genom t.ex. ökad återanvändning, insamling av avfall och/eller cirkulering av resurser. Digitaliseringslösningar som tillämpade på resurs- och avfallshantering kan möjliggöra omfattande effektivisering, förbättrad arbetsmiljö, eller nya, hållbara produkter eller tjänster. Med avfall ovan avses hushållsavfall, verksamhetsavfall eller industriella biprodukter. Gruvavfall respektive kärnavfall omfattas inte av denna utlysning Projektens innehåll och genomförande Då RE:Source är ett innovationsprogram ska projektens fokus ligga på utveckling av innovativa lösningar som har en mognadsgrad i intervallet från att proof of concept empiriskt uppnåtts för lösningen till att lösningen demonstrerats som systemprototyp i verklig miljö. 1 En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppssystem och innebär att produkters mervärde bevaras så länge som möjligt och avfall elimineras. Det innebär att en produkt som har nått slutet av sin livscykel fortsätter att utnyttjas i ny produktion och den skapar därmed ytterligare värde. (Naturvårdsverket). Källa: 2

21 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Utlysningen erbjuder möjlighet till finansiering av tre projektformer: a) Förprojekt: Förprojekt är kortare förberedande projekt, motsvarande genomförbarhetsstudier enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 2, som syftar till att undersöka och verifiera förutsättningarna för att innovationsbaserade lösningar framgångsrikt ska kunna realiseras. b) Innovationsprojekt: Innovationsprojekt är projekt, motsvarande industriell forskning enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 2, i vilka innovationsbaserade lösningar, som validerats minst på proof-of-concept -nivå, utvecklas och utvärderas empiriskt i laboratorieskala eller motsvarande, t.ex. en miljö med simulerade gränssnitt. c) Demonstrationsprojekt: Demonstrationsprojekt är projekt, motsvarande experimentell utveckling enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 2, som syftar till att demonstrera innovationsbaserade lösningar i relevant miljö och inbegriper ofta att skala upp och validera lösningar i driftsliknande skala och miljö samt under driftsliknande betingelser. Observera att beviljande av ett förprojekt inte garanterar vidare finansiering av eventuellt efterföljande innovationsprojekt vid senare ansökningstillfällen samt att stödjande av ett innovationsprojekt inte förutsätter att ett förprojekt har genomförts inom RE:Source. Detsamma gäller relationen mellan demonstrationsprojekt och övriga projektformer. Förväntade resultat Förväntade resultat för förprojekt: - Förutsättningarna för att ta fram lösningar med potential att i ett längre perspektiv bidra till cirkulär ekonomi och hållbar resurs- och avfallshantering samt för att genomföra ett större projekt som syftar till att utveckla lösningen, är analyserade och utvärderade. - Relevanta behov hos berörda intressenter (t.ex. industriella och samhälleliga brukare) är kartlagda och redovisade. - Tekniska, marknadsrelaterade, immaterialrättsliga och policyrelaterade förutsättningar för en framgångsrik vidareutveckling och nyttiggörande av den tänkta innovativa lösningen är tydligt beskrivna. - Relevanta aktörer, såsom behovsägare, leverantörer och utförare, är identifierade för nästa steg i utvecklingen. Förväntade resultat för innovationsprojekt: - Lösningar är utvärderade tillsammans med användare, kunder eller kravställare i laboratorieskala eller motsvarande, t.ex. en miljö med simulerade gränssnitt. 2 Mer information finns på webbsidan 3

22 - Tekniska, marknadsrelaterade, immaterialrättsliga och policyrelaterade förutsättningar för en framgångsrik vidareutveckling och nyttiggörande av den tänkta innovativa lösningen är tydligt beskrivna. - Relevanta aktörer, såsom behovsägare, leverantörer och utförare, är identifierade för nästa steg i utvecklingen. Förväntade resultat för demonstrationsprojekt: - Lösningars förväntade funktioner, effekter och prestanda är demonstrerade i relevant miljö och skala samt under relevanta betingelser tillsammans med användare, kunder eller kravställare. Förväntade resultat för samtliga projekt inom utlysningen: - Innovationens hållbarhet ur ett helhetsperspektiv är utvärderad genom en hållbarhetsanalys. Förslag på hur en sådan analys kan planeras och genomföras kommer att göras tillgängligt på RE:Sources webbsida - Om förutsättningarna för realisering, implementering och industrialisering av den innovativa lösningen bedöms goda, ska en plan levereras som beskriver: a) fortsatt utveckling, implementering och kommunikation av projektresultaten, b) möjliga vägar att föra utvecklingen av lösningen vidare inom ett internationellt forsknings- och innovationsprogram, c) möjlig roll och insats av offentlig sektor i implementering av lösningen, d) möjlig väg för kommersialisering av lösningen, nationellt och internationellt Jämställdhetsintegrering De finansierande myndigheterna och det strategiska innovationsprogrammet RE:Source arbetar med att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Det innebär att projekt som beviljas finansiering ska beakta jämställdhet vid val av projektledare och sammansättning av projektgrupp/projektdeltagare. 3. Budget och förutsättningar för finansiering Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Högsta tillåtna bidrag per projekt bestäms dels av utlysningens budget och ramar, dels av reglerna om statligt stöd. För projektet som helhet reglerar utlysningen hur stor del av projektets totala stödberättigande kostnader som bidraget kan täcka (se avsnitt 3.1). Enskilda projektparters stödberättigande kostnader (de kostnader respektive projektpart har för att genomföra projektet) kan helt eller delvis täckas av bidraget. Det sammanlagda offentliga stödet som lämnas till varje stödmottagare i ett projekt får dock inte överskrida de maximala tillåtna stödnivåerna enligt reglerna om statligt stöd (se avsnitt 3.2). 4

23 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Budget Budget för aktuell utlysning är 45 miljoner kronor. Beviljade bidrag kommer som högst att uppgå till kronor per förprojekt, kronor per innovationsprojekt, kronor per demonstrationsprojekt. Maximal bidragsandel av ett projekts totala stödberättigade kostnader uppgår till - 75 % för förprojekt, - 50 % för innovationsprojekt, - 25 % för demonstrationsprojekt. Samfinansieringen kan till exempel utgöras av arbetstid (se dokumentet Riktlinjer för naturabidrag på utlysningens webbsida), kontanta medel eller experimentkostnader Regler om statligt stöd Bidrag till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet begränsas av reglerna om statligt stöd. Finansiering utgår normalt i enlighet med 12 förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet 3. Reglerna innebär att det sammanlagda offentliga stödet som lämnas till varje stödmottagare i ett projekt inte får överskrida de i kommissionens förordning (EU) nr 651/ angivna maximala stödnivåerna. Dessa bestäms per bidragsmottagare, där olika regler gäller för olika typer av organisationer och aktiviteter. Varje projektpart ansvarar själv för att mottaget bidrag inte överstiger den högsta tillåtna stödnivån enligt reglerna om statligt stöd. Information om vilka kostnader som betraktas som stödberättigande och vilka stödnivåer som tillåts finns på Energimyndighetens webbsida: För att en kostnad ska vara stödberättigande ska den dessutom: - vara verklig och reviderbar, - bäras av projektparterna, - ha uppkommit under projekttiden, - vara fastställd i enlighet med god redovisningssed, - vara bokförd och - ha till syfte att uppnå projektets mål. 3 Se om-statl_sfs /?bet=2008: Se 5

24 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Redovisning av projektkostnaderna ska vara särskiljbar från redovisning av projektparternas övriga transaktioner. 4. Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. Observera att tidplanen kan ändras. För aktuella uppgifter, se utlysningens webbsida. Öppningsdatum: 21 november 2016 Sista ansökningsdag: 8 februari 2017 Preliminärt datum för beslut: 1 juni 2017 Tidigaste datum för projektstart: 15 juni 2017 Senaste datum för projektslut: Förprojekt: 31 december 2017 Innovationsprojekt: 30 juni 2019 Demonstrationsprojekt: 30 juni Formella krav Ansökan ska, för att gå till vidare bedömning enligt kriterierna angivna i avsnitt 6.2, uppfylla nedanstående krav: Datum för projektstart och projektslut ska vara förenliga med avsnitt 4. Projektparterna ska vara juridiska personer. Ansökan ska vara formulerad enligt avsnitt 7.2 och innehålla alla obligatoriska bilagor enligt mallar och formateringskrav. Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska. Sökt bidrag får inte uppgå till mer än o o o kronor och 75 % av projektets totala stödberättigade kostnader för förprojekt, kronor och 50 % av projektets totala stödberättigade kostnader för innovationsprojekt, kronor och 25 % av projektets totala stödberättigade kostnader för demonstrationsprojekt. 6. Bedömning 6.1. Bedömningsprocessen Energimyndigheten kan komma att begära att du lämnar in en komplettering av ansökan om vi finner skäl för det. Begäran kan gälla t.ex. ökat krav på medfinansiering, förändringar i projektplanen eller utförligare beskrivning av projektidén. 6

25 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Din ansökan kommer att bedömas i konkurrens med andra ansökningar inkomna till utlysningen. Ansökningarna granskas av externa bedömare, vilka utses av Energimyndigheten efter samråd med RE:Sources ledning. Bedömningsgruppen lämnar en rekommendation till Energimyndigheten om vilka projekt som bör beviljas stöd. Energimyndigheten gör sedan en slutgiltig bedömning och fattar besluten om stöd. Sökanden kommer kort därefter att få ett besked från myndigheten om vilket beslut som fattats och med vilka skäl beslutet har fattats Bedömningskriterier Projektansökningarna kommer att bedömas enligt följande kriterier: Relevans - Projektets överensstämmelse med utlysningens syfte och inriktning (se avsnitten ). Potential - Innovationens/lösningens nyhetsvärde, innovationshöjd och potential att bidra till banbrytande förändringar inom området. - Innovationens/lösningens förväntade kundbehov och värdeskapande, och hur den tänkta produkten, tjänsten eller konceptet kan bidra till ökad konkurrenskraft för svenska aktörer. - Innovationens/lösningens potential att bidra till cirkulär ekonomi och en mer hållbar resurs- och avfallshantering. Genomförbarhet - Relevans och trovärdighet i budget och plan i relation till projektets mål och förväntade resultat (se avsnitt 2.3). Konstellation - Tillgång till kompetens och erfarenheter som behövs för de aktiviteter som ska genomföras i projektet. - Medverkan av relevanta aktörer, inklusive användare/kravställare viktiga för att nyttiggöra projektresultaten, samt relevans av dessa aktörers roller och positioner i den värdekedja eller det system som behövs för att nyttiggöra resultaten. - Bidrag till samverkan över branschgränser. Vid bedömningen av ansökningar kommer större vikt att läggas på kriterierna Relevans och Potential än på Genomförbarhet och Konstellation. En projektportfölj som har en jämn budgetfördelning mellan projekt relaterade till RE:Sources tre temaområden, d.v.s. Resurseffektivt samhälle, Hållbar materialförsörjning och Hållbart energisystem, kommer att eftersträvas, men detta underordnas övriga bedömningskriterier. 7

26 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Ansökan 7.1. Så ansöker du Ansökan lämnas in via Energimyndighetens elektroniska ansökningsverktyg E- kanalen och ska skrivas enligt anvisningarna i avsnitt 7.2. Det är projektledaren som ska skicka in ansökan och hen ska ha mandat att göra det på den sökande organisationens vägnar. För att du ska kunna skicka in en ansökan via E-kanalen måste du ha ett användarkonto. Tänk på att skaffa användarbehörighet i E-kanalen i god tid eftersom det kan ta upp till några dagar. För att kunna behandlas ska en komplett ansökan vara inlämnad senast angiven sista ansökningsdag (se avsnitt 4). Inga kompletteringar av ansökan kan göras efter angiven sista ansökningsdag, såvida inte Energimyndigheten begär in dem. Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Observera att det är möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad. Observera att teknisk support för E-kanalen inte kan fås efter kl på sista ansökningsdagen Anvisningar för ansökan Dokumentet Anvisningar för ansökan på utlysningens webbsida tillhandahåller generella instruktioner för att skriva en ansökan till Energimyndigheten. Avsnittet Hur går granskning av ansökan till? appliceras dock inte på denna utlysning. För aktuell information om granskningen av inkomna ansökningar, se avsnitt 6.1. För ansökningar till denna utlysning tillkommer några specifika anvisningar relaterade till Motivering, Mål, Genomförande och Bilagor, vilka listas härunder. Dessa ersätter dem som anges i Energimyndighetens generella anvisningar. Motivering (maximum en A4-sida) Motiveringen av projektidé ska tydliggöra nedanstående punkter: - Projektets nyhetsvärde och innovationshöjd Beskriv den innovationsbaserade lösningen som projektet avser att utveckla, utvärdera eller demonstrera, vilka behov lösningen tillgodoser, vari det innovativa i lösningen består samt dess potential att bidra till banbrytande förändringar inom området. Beskriv också vad projektet avser att tillföra i förhållande till existerande lösningar och hur det kan bidra till ökad konkurrenskraft för svenska aktörer. - Projektrelevans Beskriv hur projektets resultat uppfyller utlysningens syfte och inriktning som beskrivet under avsnitten Effekter Beskriv när, var och hur resultaten från projektet kommer att tillämpas samt hur de bidrar till att önskvärda effekter i samhälle och industri uppnås. 8

27 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Konstellation Beskriv projektdeltagarna, deras roll i projektet, vilken kompetens och vilka resurser de tillför samt vilken funktion de har vid nyttiggörandet av resultaten. Mål (maximum en halv A4-sida) Ange tydliga, uppföljningsbara del- och slutmål för projektet, till exempel Vilken fråga ska besvaras?. Undvik att förväxla projektmål med förväntade resultat (se nedan under Genomförande). Beskriv hur projektmålen bidrar till de önskvärda effekterna i samhälle och industri. Genomförande (maximum en A4-sida) Beskriv hur projektet ska genomföras. Beskriv och motivera angreppssätt, metoder och praktiskt upplägg. Presentera en tydlig tids- och aktivitetsplan, gärna etappindelad med till exempel datum för delmål, slutförande och slutredovisning. Under Genomförande förväntas en enkel effektlogik för projektet presenteras vilken visar relationen mellan Aktiviteter, Resultat av aktiviteter och Mål för projektet. Det ska tydligt framgå att de förväntade resultaten stödjer projektmålen och de önskvärda effekterna, samt att förväntade resultaten kan uppnås genom de planerade aktiviteterna. Bilagor Följande bilagor är obligatoriska och ska bifogas ansökan i E-kanalen: - CV-bilaga (enligt mall) som innehåller CV på maximum en A4-sida per person för projektledare samt övriga nyckelpersoner i projektgruppen. - Öppen projektsammanfattning (enligt mall) på maximum en A4-sida. Det ska noteras att texten i denna bilaga kan komma att offentliggöras, oavsett om ansökan beviljas eller avslås. Om projektet är ett innovationsprojekt eller ett demonstrationsprojekt, måste även följande bilaga bifogas: - Kostnadsfördelningstabell (enligt mall). Samtliga ovanstående bilagor ska vara i Word-format och följa de mallar som tillhandahålls på utlysningens webbsida. Endast efterfrågade bilagor kommer att beaktas vid bedömning av ansökan. 8. Villkor för beviljade projekt Energimyndighetens beslut om stöd baserar sig på en överenskommen projektoch kostnadsplan. För att stöd ska kunna betalas ut till beviljade projekt måste stödmottagaren bekräfta att hen har tagit del av Energimyndighetens beslut och att hen accepterar villkoren för stödet. För projekt som beviljas stöd inom utlysningen gäller Energimyndighetens allmänna villkor för bidrag. Utförligare beskrivning av villkoren finns i bilagan 9

28 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll nedan. Dessa innehåller regler om rapportering, uppföljning, revision, förutsättningar för utbetalning m.m. Då utlysningen sker inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source så tillkommer även särskilda villkor och anvisningar som reglerar rapportering, uppföljning, kommunikation m.m. i förhållande till programmet RE:Source. 9. Kontakt Kontaktperson angående programmets samt utlysningens innehåll och inriktning: Johan Felix, Innovationsledare för RE:Source, Chalmers Industriteknik Telefon: E-post: johan.felix@resource-sip.se Kontaktpersoner angående ansöknings- och bedömningsprocessen samt juridiska frågor: Maria Forsberg, Utlysningsansvarig, Energimyndigheten Telefon: E-post: maria.forsberg@energimyndigheten.se Coralie Chasset, Stf. utlysningsansvarig, Energimyndigheten Telefon: E-post: coralie.chasset@energimyndigheten.se 10

29 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Bilaga Villkor för beviljade projekt De villkor som gäller för beviljade projekt kommer att framgå av Energimyndighetens beslut om beviljat stöd. Nedan ges en beskrivning av villkoren. Allmänt Energimyndighetens beslut om stöd baserar sig på en överenskommen projektoch kostnadsplan. Den del av kostnaderna som inte täcks av stödet från Energimyndigheten ska bestridas med egna medel eller med medel från annan finansiär. Stödmottagaren svarar för finansiering av kostnadsökningar som uppstår under projekttiden. Energimyndighetens beslut om stöd, som inte avser innevarande budgetårs stödmedel, gäller endast under förutsättning att Energimyndigheten får/disponerar erforderliga medel. Förskjutningar av kostnader mellan kostnadsslagen accepteras upp till 10 procent inom varje kostnadsslag, under förutsättning att totalramen inte förändras. Större förändringar kräver Energimyndighetens godkännande. 1 Utbetalning av stöd Utbetalning av stöd sker, om annat ej anges i beslutet, mitt i projektperioden för respektive budgetår utan föregående rekvisition. Stödet täcker mervärdesskatt endast då denna uppkommer som nettokostnad hos Stödmottagaren (gäller endast universitet och högskolor). Verifikationer för de redovisade kostnadsposterna ska vid anfordran insändas till Energimyndigheten. Medel som inte har förbrukats ska återbetalas. Förskott kan lämnas med högst 30 procent av det totala stödbeloppet (gäller endast universitet och högskolor). 15 procent, eller annan procentsats som framgår av beslutet, av beviljade medel kan innehållas tills slutrapportering enligt 4 inkommit och godkänts av Energimyndigheten. 2 Arbetsgivare förhållande Energimyndigheten är inte arbetsgivare eller uppdragsgivare för stödmottagaren eller annan som denne anlitar för projektet. Energimyndigheten gör således inte avdrag för skatter, socialförsäkringsavgifter etc. 3 Underrättelse skyldighet angående finansiering Stödmottagaren är skyldig att omgående skriftligen underrätta Energimyndigheten om medel för projektet i beslutet söks eller erhålls från annan än Energimyndigheten. 4 Rapportskyldighet Rapporter och enkäter enligt nedan ska inges enligt Energimyndighetens anvisningar. Om särskilda redovisningar krävs därutöver anges det i beslutet. 11

30 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Årsrapport Universitet och högskolor är skyldiga att för varje budgetår på Energimyndighetens begäran inlämna årsrapport, rörande institutionens och/eller forskargruppens samlade verksamhet. Lägesrapport Lägesrapport rörande projektets verksamhet ska lämnas på Energimyndighetens begäran. Den ska innehålla en beskrivning av projektets hittillsvarande verksamhet och resultat samt en ekonomisk redovisning. Dessutom kan Energimyndigheten begära att rapporten ska innehålla en teknisk statusrapport. Lägesrapporten ska lämnas till Energimyndigheten senast det datum som anges i beslutet. Ekonomisk Redovisning gäller endast företag Ekonomisk redovisning ska lämnas en till två gånger årligen på en särskild blankett som tillhandahålls av Energimyndigheten eller hämtas på myndighetens webbplats ( Redovisning ska lämnas in senast vid i beslutet angivet datum. Slutrapport Slutrapport ska redovisa projektresultaten samt innehålla en beskrivning av projektets genomförande och måluppfyllelse. Dessutom ska rapporten innehålla en sammanfattning av projektresultaten på engelska om högst 200 ord. Rapporten ska lämnas till Energimyndigheten senast det datum som anges i beslutet. En särskild ekonomisk slutredovisning ska inges senast vid i beslutet angivet datum och på en särskild blankett som tillhandahålls av Energimyndigheten eller hämtas på myndighetens webbplats ( Enkät I slutet av varje år ska du som stödmottagare fylla i en enkät och lämna till Energimyndigheten. Vi samlar på uppdrag av till regeringen in uppgifter från samtliga stödmottagare för att redovisa ett antal resultat i indikatorform i vår årsredovisning. 5 Ändringar Väsentliga ändringar inom den av Energimyndigheten godkända projekt- och kostnadsplanen ska i förväg anmälas till Energimyndigheten för prövning och godkännande. Inträffar omständighet av väsentlig betydelse, som får till följd att projektet avbryts, försenas etc., ska stödmottagaren omgående underrätta Energimyndigheten. Stödmottagaren är skyldig att omgående anmäla namn- och adressändring. 6 Publicering Projektresultaten ska publiceras. Publicering ska göras i enlighet med god internationell sed för publicering av forskningsresultat. 12

31 Bilaga 5c möte Stödmottagaren har rätt att skydda resultaten med patent eller annan immateriell skyddsrätt och därvid avvakta med publicering intill dess eventuell ansökan om sådan skyddsrätt inlämnats till berörd patentmyndighet. Avser stödmottagare att skydda resultaten ska detta meddelas Energimyndigheten. Ansökan till patentmyndighet ska inlämnas utan dröjsmål. Önskar stödmottagaren fördröja publicering av annat skäl än ovan nämnda eller avstå från publicering av visst resultat ska Energimyndighetens skriftliga medgivande därom inhämtas från fall till fall. Vid all presentation av projektet ska anges att arbetet utförts med stöd från Energimyndigheten (namnet återges på engelska med Swedish Energy Agency). 7 Rätt till resultat Stödmottagaren eller resultatens rättsinnehavare innehar den kommersiella nyttjanderätten över projektresultaten och har rätt att upplåta eller överlåta rättigheterna till annan. Om rättighet till projektresultat överlåts till ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet ska kompensation som motsvarar marknadspriset för rättigheterna lämnas (gäller endast universitet och högskolor). 8 Granskningsrätt Energimyndigheten eller person/er som Energimyndigheten utsett (t.ex. auktoriserad revisor) äger rätt att följa arbetet och ta del av handlingar som kan lämna upplysning om den tekniska och ekonomiska utvecklingen av projektet. För att möjliggöra granskning har Energimyndigheten rätt att utfärda särskilda anvisningar för redovisning. Energimyndigheten har dessutom rätt att följa upp avslutat projekt genom att begära uppföljningsrapport, som ska utformas och inges enligt Energimyndighetens anvisningar. Sådan rapport kan begäras in vid tre tillfällen inom en tioårsperiod räknat från slutrapportdagen. 9 Ändring av beslut På stödmottagarens begäran med motivering kan Energimyndigheten medge välmotiverade ändringar i projektet. 10 Upphävande av beslut Energimyndigheten kan besluta att outnyttjat stöd ska innehållas alternativt att utbetalda medel, som ännu ej upparbetats, ska återtas om: a) förutsättningarna för projektets finansiering förändrats Bilaga 1 Per capsulam-protokoll b) projektet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen c) utsikter saknas för att inom rimlig tid nå tillfredsställande resultat i projektet (till exempel på grund av väsentligt ändrade förutsättningar eller konkurrensförhållanden) eller om projektets planenliga fortsättning inte kan anses säkerställd (till exempel på grund av obestånd om stödmottagaren är ett företag) 13

32 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll d) stödmottagaren underlåter att underteckna och återsända ett exemplar av villkorsbilagan till Energimyndigheten. 11 Återkrävande av utbetalt belopp Utbetalt belopp jämte ränta 8 % (åtta procent) över gällande referensränta kan återkrävas med omedelbar verkan om: a) stödmottagaren inte lämnar föreskrivna rapporter enligt 4 b) stödmottagaren använder stödet till annat ändamål än vad som anges i Bilaga den 5c möte överenskomna projektplanen c) projektet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen d) stödmottagaren i övrigt inte uppfyller skyldigheterna enligt villkorsbilagan eller de särskilda villkoren i beslutet. 12 Innehållande av stöd Energimyndigheten rätt att stoppa vidare utbetalning av medel tills dess beslut har fattas att vägra utbetalning eller att återkräva beviljade medel enligt paragraferna 10 och 11. Ett sådant stopp av vidare utbetalning av medel kan även omfatta utbetalningar till andra projekt som administreras av samma institution, företag eller motsvarande administrativ enhet, om Energimyndigheten så beslutar. 13 EU:s statsstödregler Som villkor för stöd gäller att stödåtgärderna får upphävas eller ändras och stödet återkrävas om Europeiska kommissionen genom beslut som vunnit laga kraft eller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider mot artikel 107 i fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt. Beslut om upphävande eller ändring av stödåtgärderna fattas av regeringen. Därvid fastställs i varje enskilt fall villkoren för återbetalning av stöd. Samtycke enligt personuppgiftslagen och medgivande till tillgängliggörande av information Energimyndigheten tillgängliggör information om projekt som finansieras av myndigheten på myndighetens webbplats Där kan allmänheten söka efter information om pågående och avslutade forskningsprojekt utifrån olika sökord, såsom forskningsämne, forskningsorganisation, projekttitel, projektledare. I och med att projektledaren och behörig firmatecknare undertecknar villkoren samtycker projektledaren till att personuppgifter (namn och organisation) och den behörige firmatecknaren till att icke sekretessbelagd information och rapporter som förekommer i projektet får göras tillgängliga för allmänheten på myndighetens webbplats samt på programmet RE:Sources webbplats. Stödmottagaren är ansvarig för att innehavare av upphovsrätt har medgivit tillgängliggörande och ska se till att upphovsrättsinnehavaren har rätt att lämna samtycke i varje enskilt fall. 14

33 Bilaga 5c möte Bilaga 1 Per capsulam-protokoll Allmän handling och sekretess Inkomna ansökningar, beslut om stöd, projektrapporter och annan information relaterad till inkomna ansökningar eller beviljade projekt kan komma att delas mellan VINNOVA, Energimyndigheten och Formas som alla finansierar denna utlysning. Då utlysningen sker inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source kommer även programkontoret för RE:Source att ta del av besluten om stöd. I princip all post och e-post till Energimyndigheten blir allmän handling. Detta gäller ansökningar till denna utlysning, även dem som avslås eller återkallas. Det innebär bland annat att allmänheten och massmedia har rätt att begära att få ta del av innehållet. Även skrivelser och beslut som skickas från Energimyndigheten är allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar som är offentliga är en del av offentlighetsprincipen. Energimyndigheten får dock inte lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att en handling eller vissa uppgifter i en handling kan vara skyddade av sekretess. Det görs därför en sekretessprövning innan en handling lämnas ut i varje enskilt fall. Sekretess gäller t.ex. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna offentliggörs. Det är därför önskvärt att det i ansökan framgår om något i ansökan bör omfattas av sekretess. 15

34 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Polymers Circulation System Projektfakta Projektledare: Tobias Richards Startdatum: Organisation: Högskolan i Borås Slutdatum: År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Summa Projektsammanfattning Huvudsyftet med detta projekt är att skapa en mekanism för att stärka innovationer som möjliggör cirkulära flöden av plaster. Många polymerprodukter kan inte återvinnas med enbart mekaniska processer på grund av deras komplexa struktur och innehåll av olika föroreningar. Detta gäller även homogena polymerströmmar. Inom detta projekt ska en plattform etableras som underlättar återvinningen genom att bryta ner polymererna i sina beståndsdelar, så kallad feedstock recycling. För att realisera detta så initieras en nationell samverkan av aktörer i olika delar av värdecirkeln. Dessa aktörer representerar forskning, teknikleverantörer, materialanvändare och myndigheter. Inom projektet ska (i) en kartläggning av möjliga processer och tillgängliga utrustningar genomföras, (ii) en metod för att underlätta teknologi och metodval för återvinningen utvecklas, (iii) återvinningsmarknaden för feedstock recycling utvärderas, och (iv) en långsiktig verksamhetsmodell för plattformen utvecklas. Summary The main objective of the project is to create a mechanism for fostering innovations that enables circular flows of plastic material. A wide variety of polymer products cannot be recycled mechanically due to their complex structure or impurity level. The platform to be established within this project aims to enable circular material flows of polymer-based products by breaking them down into building blocks, so-called feedstock recycling. To realize this, a national co-operation involving all players required to create a circular flow will be initiated. These players represent research institutions, technology providers, material end users, and authorities. Powered by this gathered competence (i) the available methods and equipment will be mapped and systemized, (ii) a methodology to simplify the selection of recycling methods will be drafted, (iii) the feedstock recycling market will be evaluated, and (iv) a business model for the continuation of the platform will be designed. Motivering Enskilda projekt Projektets övergripande syfte är att stärka innovationsinfrastrukturen inom en del av RE:Source utvecklingsområde som idag är relativt splittrad. Genom att synliggöra befintliga nationella resurser och tydliggöra deras respektive nischer så gynnas alla aktörer på marknaden som är intresserade av att utveckla eller undersöka möjligheten att skapa ett hållbart flöde av komplexa och svårhanterade material. Den framtida plattformen är tänkt att fungera både som en samlad kunskapspool inom

35 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT teknikfrågor och som en möjliggörare för samverkan och utveckling inom området. Detta ska möjliggöra en snabb identifikation av hinder och barriärer för respektive processlösning. Det finns idag inget samlat forum för att utveckla polymeråtervinning genom feedstock recycling. Projektets relevans Projektet bidrar till att ta fram resultat som stärker följande programmål och önskade effekter till 2018 för RE:Source. Kunskapsöverföring sker effektivt inom RE:Source genom en nyskapande kunskapsöverföringsmodell och tillhörande samverkansformer (PM 1) Samarbete över branschgränser och mellan värdekedjor är etablerad (PM 1) Ökad tillgänglighet av material från sekundära källor (PM 2) Flera produkter innehållande sekundära råvaror (PM 2) Nya metoder/processer testas och utvärderas (PM 2) Effektivare kunskapsutnyttjande inom området (PM 4) Feedstock recycling (dvs. nedbrytning av polymerer till dess byggstenar som monomerer eller till enkla molekyler som koldioxid och vätgas) är en viktig pusselbit för att skapa cirkulärt flöden för polymera material eftersom alla polymerer åldras och som en följd av detta så kan de inte återanvändas eller materialåtervinnas i all oändlighet. Efter ett antal cykler måste alla polymer återgå till sina byggstenar (monomera strukturer) för att effektivt kunna användas ytterligare. Att finna metoder för resurseffektiv råmaterialåtervinning tjänar flera viktiga syften för att (i) lösa återvinningsproblematik för komplexa/kontaminerade/blandade/åldrade polymerströmmar, (ii) möjliggöra en alternativ källa till råmaterial för att producera nya polymerer och därmed minska beroendet av jungfrulig råvara, (iii) öka värdet på kasserade polymerer och skapa bättre incitament för ökad insamling och sortering av plastavfall och därmed förhindra nedskräpning, spridning av mikroplaster mm. Projektets nyhetsvärde Inom detta projekt etableras en plattform för att möjliggöra ökad cirkulering av polymera material och produkter genom feedstock recycling. Plattformen ger möjlighet att: Samla och synliggöra nationell kompetens genom att involvera universitet, forskningsinstitut, företag, branschorganisationer och föreningar från både teknologileverantörer och användarsidan. Kartlägga och systematisera tillgängliga metoder och utrustningar och involvera internationell kompetens Ta fram metoder för att välja den optimala lösningen för olika polymerprodukter baserad på kemisk struktur och egenskaper Identifiera strukturella och marknadsmässiga hinder för implementation Analysera behovet av och möjligheterna med tillgång till experimentell utrustning inom området för feedstock recycling av polymera material Detta skapar en tydlig kanal till marknaden för att utveckla de bästa skräddarsydda lösningarna, vilket i sin tur gör plattformen attraktiv för både användare och teknikleverantörer och uppmuntra innovatörer att delta. Underlättandet av kommunikation mellan intressenter kommer att generera växelverkan mellan teknikleverantörer/innovatörer och teknologianvändare/kunder. Detta möjliggör att användarna i ett

36 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT tidigt utvecklingsskede kan påverka teknologidesign, korta leden för kommunikation och minska ledtiderna mellan de olika utvecklingsstegen vilket sammantagen förkortar och underlättar innovationsprocessen. Tillgång till testutrustning i olika storlekar minskar den finansiella barriären för nya utvecklingsprojekt, minskar osäkerheterna, fördelar kostnaderna och riskerna samt ökar mobiliteten mellan forskning, företag och samhälle. I fortsättningen har plattformen även möjligheten att stärka Sveriges position som föregångsland i återvinningsfrågor internationellt genom att utvidgas med internationella kontakter. Bakgrund Över 250 miljoner ton plast produceras globalt varje år. Mängden bara i Europa är över 46 miljoner ton 1. Av detta materialåtervinns ca 30% i Europa (Sverige landar på ca 40% 2 ). Resterande mängd går till energiåtervinning eller deponi. Ett flertal studier baserade bland annat på livscykelanalyser visar tydligt att materialåtervinning är att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv 345 eftersom processarbetet och miljöbelastningen med att tillverka ny plast från fossila råvaror (eller andra råvaror) är högt. Ett antal metoder för feedstock recycling har utvecklats under de senaste åren. Till dessa metoder finns ett stort antal modifikationer och innovationer. Emellertid har dessa metoder ännu inte nått en bred tillämpning inom industrin och frågan är: Varför? Huvudanledningen är en grundläggande matchningsproblematik mellan leverantör och köpare. Denna drivs av ett flertal faktorer: Den stora variationen i köparnas specifika behov förutsätter höga initiala investeringskostnader för leverantören för att nå ut till endast ett fåtal potentiella köpare, vilket innebär en osäkerhet i huruvida investeringen lönar sig Lönsamhetsmarginalerna i återvinningsbranschen trycks ner av de låga priserna på jungfruliga råvaror, vilket minskar tillgängligt kapital för investeringar Det låga priset på jungfruliga råvaror minskar den övergripande efterfrågan på sekundärråvaror Det finns en informationsasymmetri mellan köpare och säljare som orsakas av brist på allmänt vedertagna standarder och certifiering, och det blir dyrt för leverantören att i varje enstaka fall överbrygga denna asymmetri Problematiken kompliceras av ett mycket svagt regelverk för generell stimulans av återvinning och rigid lagstiftning som gör driften av småföretag för feedstock recycling olönsam 1 PlasticEurope, final_plastics_the_facts_2014_2015_ pdf, ( ) 2 Förpacknings och tidningsinsamlingen, ( ) 3 D. Lazarevic, E. Aoustin, N. Buclet, N. Brandt, Plastic waste management in the context of a European recycling society: Comparing results and uncertainties in a life cycle perspective, Resources, Conservation and Recycling, Volume 55, Issue 2, December 2010, Pages A. Björklund, G. Finnveden Recycling revisited life cycle comparisons of global warming impact and total energy use of waste management strategies Resources, Conservation and Recycling, Volume 44, Issue 4, July 2005, Pages O. Eriksson, M. Carlsson Reich, B. Frostell, A. Björklund, G. Assefa, J.-O. Sundqvist, J. Granath, A. Baky, L. Thyselius Municipal solid waste management from a systems perspective, Journal of Cleaner Production, Volume 13, Issue 3, February 2005, Pages

37 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Dessa marknadsvillkor skapar osäkerhet bland investerare och hindrar introduktionen av ny teknik på marknaden även om den föreslagna lösningen visar sig vara lönsam vid en given tidpunkt. Projektet strävar efter att eliminera den teknikberoende delen av denna osäkerhet genom att erbjuda användare tillgång till en bred palett av tekniska lösningar (i princip alla som finns på marknaden) och stöd från en stark expertgrupp med en metodologi för att finna optimala lösningar och som dessutom har en stor uppsättning av testutrustningar av olika storlekar. Samtidigt kommer en systematisk analys av de åtgärder som krävs för att möjliggöra övergången till feedstock recycling och att implementera den nya värdekedjan att utföras. En framgångsrik utveckling av marknaden för feedstock recycling kan bidra till att omvandla omfattande avfallsströmmar till värdefulla sekundära resurser och att skapa nya affärsmöjligheter för avfallshantering inom insamling och återvinning. Metoder för feedstock recycling kan appliceras direkt på nästan all plastavfall som i dagsläget förbränns eller deponeras, vilket täcker över 60% av plastavfallsmarknaden. Mål Det övergripande målet med projektet är att identifiera möjligheter och barriärer för feedstock recycling från ett nuläges- och ett framtidsperspektiv samt att analysera behovet av och möjligheterna för en framtida testbäddsmiljö/plattform. Plattformen ska stödja utvecklingen av nya processer för återvinning av polymera råmaterial och underlätta deras industriella implementering. Projektmål: 1. En plattform som samlar stark teknisk kompetens, stimulerar industriell samverkan, tillhandahåller en mötesplats samt möjliggör en effektiv mekanism för kommunikation mellan intressenterna är initierad. 2. Existerande tekniska lösningar (TRL 3 till 9) och utrustningar både nationellt och internationellt är kartlagda. 3. En metod för att välja bästa möjliga lösning för att återvinna polymera produkter baserat på deras struktur och egenskaper är utvecklad. 4. En långsiktig verksamhetsmodell för en testbäddsmiljö/plattform är analyserad där systemnivåaspekter är beaktade och specifikt är behoven av och möjligheterna med tillgång till experimentell försöksutrustning inkluderade. 5. Förutsättningar för att möjliggöra tillämpningar av feedstock recycling som bidrar till hållbarhet är kartlagda och en färdplan är skapad. Genomförande Projektplan Projektet är planerat att vara i 12 månader. HB kommer att vara projektsamordnare. Projektledningen som består av projektkoordinator och ledarna för de olika arbetspaketen kommer att leda det operativa arbetet. Till detta kommer viktiga delar av projektet att vara baserade på ett aktivt deltagande av en stor grupp intressenter inom ramen för flertalet arbetsmöten i workshopformat. Projektet genomförs i form av fyra olika arbetspaket (AP). Till varje arbetsmöte är det hela arbetsgruppen som tillsammans tar fram underlag.

38 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT AP0 Projektkoordinering AP ledare HB Koordinering av den operativa gruppen inför och mellan de olika arbetspaketen och sammanställning av resultat. Aktiviteter Samordning inför respektive arbetsmöte angående förberedande material Sammanställning av material efter varje arbetsmöte Kommunikation med intressenter Sammanställning av alla arbetspaket Förväntade resultat och leveranser Ökad kunskap bland intressenterna om andras kompetenser. Projektmål 1 Förståelse bland intressenterna om deras roll i innovationssystemet för att utveckla området feedstock recycling. Projektmål 1 Sammanställning och rapportering av projektet. Projektmål 1-4 AP1 Tekniska lösningar och utrustningar AP ledare Chalmers Kartläggning av bästa tillgängliga tekniker från TRL 3 (technology readyness level), vilket innebär att konceptet utvärderats experimentellt, ända till TRL 9, vilket innebär system som är prövade i full drift. Detta görs både nationellt och internationellt. Aktiviteter Analys av resultat från tidigare projekt och tester, vetenskapliga och tekniska artiklar och relevanta konferensmaterial som inkluderar potentialbedömning både från teknisk och miljömässigt perspektiv. Exemplifiering av flöden lämpliga för feedstock recycling Preliminär kartläggning av tekniska lösningar som finns tillgängliga på marknaden och som är under utveckling. Till detta kommer en sammanställning av teknologileverantörer, anläggningar och forskare som arbetar inom fältet. Arbetsmöte med aktivt deltagande från intressenterna, där preliminära resultat från kartläggningen presenteras och vidareutvecklas med hjälp av deltagarna. Identifikation av olika hinder för att använda respektive teknik (vilka är de viktiga stegen för att tekniken ska kunna implementeras). Förväntade resultat och leveranser Systematisk beskrivning av tillgängliga tekniker för återvinning av råmaterial från polymerer med TRL 3 till 9. Projektmål 2 och 3 Lista teknikleverantörer, tillgängliga utrustningar och anläggningar tillsammans med forskargrupper inom området. Projektmål 1,2 och 3. Beskrivning av systemaspekter med respektive teknik och olika hinder för introduktion och användning. Projektmål 4 och 5.

39 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll AP2 Metodutveckling Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT AP ledare - KTH Detta arbetspaket hanterar utveckling av riktlinjer för metoder att hitta en optimal teknisk lösning för olika polymera material baserade på deras struktur och egenskaper. Aktiviteter Förberedande av utkast till riktlinjer för metoden baserat på resultaten från AP 1 Arbetsmöte där skissen presenteras och utvecklas genom återkoppling från deltagarna. Detta säkerhetsställer att den utvecklade metodiken reflekterar olika synvinklar, från både expertgrupperingar och olika intressenter. Insamling och sammanställning av åsikter från internationella experter inom området för att få en bedömning av de framtagna riktlinjerna. Förväntade resultat och leveranser Riktlinjer för metoder att hitta optimala lösningar för olika polymerprodukter baserat på deras struktur och egenskaper. Projektmål 3 AP3 Framsyn AP ledare - SP Teknisk innovationssystemanalys (TIS) kommer att användas för att utvärdera marknaden för feedstock recycling i termer av strukturer och processer som gynnar eller hindrar utvecklingen. Detta instrument kommer att hjälpa till med svar på viktiga frågor som: (i) vem är kund till nya produkter, (ii) förutsätter övergången förändringar i regelverk och lager och hur kan dessa förändringar påverka marknaden, (iii) vilka affärsmodeller kan visa en godtagbar nivå på ROI (return on investment), (iv) vilka marknadsandelar kan gamla och nya företag vinna, m.m. Resultatet från TIS analysen kommer att användas för att bedöma kundernas villighet och beredskap att implementera den nya värdekedjan, identifiering av förutsättningar med dagens regelverk samt skapa en möjlig färdplan för introduktion av olika tekniker för feedstock recycling. Dessutom ska en modell för fortsättningen av en möjlig testbäddsmiljö/plattform utvecklas inom detta arbetspaket. Aktiviteter TIS analys för att bedöma marknadsberedskap för att implementera feedstock recycling värdekedjan. Analys av möjliga drifts- och finansieringsmodeller för plattformen baserad på nationella och internationella exempel (till exempel Waste Refinery, Testbed recycling plastic materials och VinylPlus). 3 till 5 direkta kontakter med viktiga organisationer för att identifiera deras behov och roller. Deltagande i relevant internationellt forum för att utöka internationella kontakter (till exempel Plastics Recycling Show Europe Exhibition and Conference i Amsterdam mars 2017). Denna aktivitet kommer därmed också att komplettera kartläggningen i AP1. Arbetsmöte med intressenterna och beslutsfattare för att diskutera och analysera drivkrafter och hinder som finns på marknaden samt verksamhetsmodellen av en framtida testbäddsmiljö/plattform. Utveckling av färdplan för introduktion av feedstock recycling. Förväntade resultat och leveranser

40 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Färdplan för introduktion av feedstock recycling. Projektmål 5 Förankra en arbetsgrupp för plattformen. Projektmål 1 och 4 Formulera interna och externa kommunikationsverktyg. Projektmål 1 Framtagande av plan för strategiskt samarbete och internationalisering. Projektmål 1 Långsiktig verksamhetsmodell för plattformen är framtagen. Projektmål 4 Analys / Kartläggning WS 1 Metodutveckling WS 2 TIS analys/modellanalys WS 3 Aktörers behov och roller Presentation av resultat Sammanställning 2017 jan feb mars apr maj jun jul Aug sep okt nov dec Genomförbarhet Projektet är baserat på behovet som uttrycks av intressenterna. Projektplanen har diskuterats med intressenterna och de har åtagit sig att aktivt medverka i projektet. Ett brett deltagande från olika intressentgrupper är nödvändigt för projektets framgång. Deltagarna förbereder sig till varje arbetsmöte genom att ta fram underlag för de behov som finns inom respektive organisation och formulerar en målbild för varje arbetspaket (dvs. vilka är de viktigaste delarna för varje organisation). Den största risken är därmed att en stor andel av potentiella deltagare blir förhindrade från att vara med på arbetsmötena. För att motarbeta denna risk kommer vi planera projektet med god framförhållning vilket underlättar allas tidsplanering samt att uppmana till att projektet är förankrat bland flera kollegor hos varje intressent så att deltagandet inte är personberoende. För att försäkra att eventuell sjukdom eller frånvaro inom projektledningen inte äventyrar projektets genomförande består ledningen av fyra personer som vid behov kan ersätta varandra. Projektet i sig har låga risker. Konstellation Projektledningen som kommer att leda det operationella arbetet består av representanter från fyra forskningsorganisationer - Tobias Richards, HB, Filip Jonsson, Chalmers, Klas Engvall, KTH och Lena Smuk, SP. Alla medlemmar av ledningsgruppen kommer från en akademisk bakgrund och omfattande erfarenhet inom forskning om utveckling och utvärdering av metoder för feedstock recycling. Teamet har även entreprenöriella erfarenheter med att driva start-up, däribland marknadsföring, finansiering, osv. HB kommer att agera som projektkoordinator. Andra forskningsorganisationer kommer att ansvara för varsitt arbetspaket och varsitt arbetsmöte. Alla aktiviteter kommer dock att utföras i nära samarbete med hela ledningsgruppen. Dokumentationen för alla arbetsmöten kommer att utvecklas gemensamt av alla ledningsgruppens medlemmar. Arbetsmöten i workshopformat är en nyckelkomponent i projektet. Brett deltagande från olika intressentgrupper i dessa arbetsmöten kommer att bidra till att projektleveranserna avspeglar expertåsikter inom olika områden och tar alla intressenter i beaktande.

41 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Projektidén har diskuterats med nyckelaktörer och förankrats med olika intressentgrupper. Intressenterna har uppvisat intresse för projektet och bekräftat det genom att åta sig aktivt deltagande i arbetsmötena. Följande intressenter, som tillsammans representerar hela värdecirkeln, har bekräftat sitt deltagande: Forskningsorganisationer och -föreningar IVL, Swerea IVF, SP ETC, Högskolan i Borås, Chalmers, KTH, SP, Testbädd Materialåtervinning av plast, Johannberg Science Park Västsvenska Kemi- och Materialklustret inklusive AGA, Akzo Nobel, Bilfinger, Borealis, Business Region Göteborg, Business Sweden, Chalmers, Cowi, Göteborg Energi, Hogia, Inovyn, IVL Svenska Miljöinsitutet, Johanneberg Science Park (värdorganisation), Lysekils kommun, Preem, Perstorp, Renova, Stena Metall, Stenungsunds kommun, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedegas, Swerea, Södra, Västra Götalandsregionen Teknikleverantörer - Swestep AB, Scandinavian Enviro Systems, Cortus Energy AB, AltimEco Recycling Technologies, Scandinavian Centriair AB Återvinningsföretag och kommunala bolag - Borås Miljö och Energi, Halmstad Energi och Miljö, SYSAV, Renova, Stena Recycling, Ragn-Sells Kunder till den återvunna råvaran - Perstorp, Nynas, ett antal företag-partners i Västsvenska Kemioch Materialklustret samt IKEM Slutanvändare och branschorganisationer Electrolux, IKEA, IKEM Därutöver kommer även beslutsfattare såsom Naturvårdsverket bli inbjudna till att delta i arbetsmöten. Resultatredovisning Projektet bygger i grunden på att de flesta relevanta parter engageras på ett tidigt stadium genom arbetsmöten. Därmed blir det mindre relevant att i detta fall prata om kommunikation, då resultaten kommer att samskapas under projektets gång och omedelbart finnas tillgängliga för intressenterna. För tillfället pågår arbetet med att engagera potentiellt relevanta intressenter i projektet. Vi kommer även att vara i kontakt med lämpliga inkubatorer och dylika organisationer som kan informera oss om eventuella nya aktörer på marknaden för vilka resultaten kan vara av intresse. Dessa kommer att engageras i projektet om det är relevant ur en tids- och resursperspektiv, eller att erbjudas möjlighet att ta del av projektresultaten i efterhand. Formatet kommer då att diskuteras direkt med dessa aktörer för att nå ut till dem på bästa möjliga sätt. Projektets dokumentation sker utifrån materialen som skapas under projektets gång, såsom mötesmaterial, presentationer, osv, som modifieras och sammanställs av ledningsgruppen. Projektet slutredovisas även med en offentlig rapport med en plan för hur arbetet med plattformen ska gå vidare och realiseras. Nyttiggörande/Exploatering Projektets implementation kommer att tjäna till följande parters intressen: industrier som tillverkar polymerer och polymerbaserade produkter erbjuds en alternativ metod för att återvinna sina produkter samt ytterligare en källa för sekundära resurser, teknikleverantörer och utvecklare erbjuds hjälpa att ta sig in på marknaden och hitta kunder, svensk industri i allmänhet erbjuds en resurseffektiv tillgång till råvaror, samt

42 Bilaga 5c möte Bilaga 2 Per capsulam-protokoll Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT samhället genom att öka materialåtervinningen och att bidra till samhällets hållbara utveckling.

43 Bilaga 5c möte Projektbudget Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source Högskolan i Borås KTH Chalmers SP Swerea IVF Testbädd Materialåtervinning av plast Västsvenska Kemioch Materialklustret Swestep AB Cortus Energy AB Borås Miljö och Energi SYSAV Electrolux Scandinavian Enviro Systems IKEM IKEA Johannberg Science Park SP ETC IVL ART Stena Recycling Halmstad Energi och Miljö Ragn Sells Renova Scandinavian Centriair AB Perstorp Nynas Total finansiering Varav RE:Source 61%

44 Bilaga 5c möte Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Kostnadsfördelning Arbetspaket 1 Arbetspaket 2 Arbetspaket 3 Arbetspaket 0 Högskolan i Borås KTH Chalmers SP * 0 Stakeholders SUMMA * Av detta är kr för TIS analys

45 Bilaga 5c möte RE:Source Programkontor Bilaga 3 Per capsulam-protokoll Enligt beslut vid programstyrelsmötet har programledningen tagit fram följande förslag på förändring inom programkontoret. Gunnar Fredriksson, föreslås som Verktygsledare för Policy. Gunnar har tidigare varit chef för avfallsgruppen på naturvårdsverket, arbete som konsult inom främst avfallsminimering hos Tyréns och fram till nu nyligen handläggare hos SKL. Mer information om Gunnar finns i det bifogade kort CVt. Ola Eriksson, föreslås som verktygsledare för Utbildning. Ola är docent i miljöstrategisk analys och är idag universitetslektor vid Gävle högskola. Han tog sin doktorsexamen i industriell ekologi vid KTH 2003, och docent i miljöstrategisk analys på KTH Ola har också arbetet som forskare och utredare på konsultföretaget Profu. Mer information finns i det bifogade kort CVt. Evalena Blomqvist, föreslås överta rollen som samordnare för verktyget Kunskapsdialog samt att Johan Felix övertar samordningsrollen för verktyget Internationalisering. De nya verktygsledarena kommer delta i arbeten under hösten att ta fram verksamhetsplanen för Programkontoret består då av följande personer Evalena Blomqvist, Programchef och samordnare av verktygen kunskapsdialog Johan Felix, Innovationsledare som samordnar verktyget Forskning och innovation samt också samordning av Internationalisering Åsa Stenmark, Temaledare för Resurseffektivt samhälle Johan Eriksson, Temaledare för Hållbar materialförsörjning Jelena Olsson, Temaledare för Hållbart Energisystem Ragnhild Berglund, Programkommunikatör och administratör Maria Kardborn, Programkommunikatör Peter Heydebreck/Carl Arvid Dahlöf, Verktygsledare Kommersialisering och affärsutveckling Gunnar Fredriksson, Verktygsledare Policyanalys Ola Eriksson, Verktygsledare Utbildning STRATEGISKA INNOVATIONSPROGRAM 1

46 Bilaga 5c möte Bilaga 3 Per capsulam-protokoll CURRICULUM VITAE Namn: Gunnar Fredriksson Titel: Fristående miljökonsult Företag: Gunnar Fredriksson Miljöutredningar Telefon: Adress: Lundagatan 44 A, Stockholm E-post: gunnarfredrikssonutredningar@gmail.com Född: 10 september 1964 Sammanfattning: Jag är fristående miljökonsult sedan december Jag har tidigare arbetat som enhetschef på Naturvårdsverket bland annat med ansvar för deponeringsförbuden och avfallsrådet. Senast har jag arbetat på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och som konsult på Tyréns. På Tyréns var jag ansvarig för att bygga upp deras satsning för att etablera sig inom avfallsområdet. Som konsult har jag gjort uppdrag för bland annat Naturvårdsverket, Göteborgs stad, SIDA, Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Avfall Sverige, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Svenska Energiaskor, Sveriges Byggindustrier, Älvstranden Utveckling och Kommunförbundet Stockholm Län. Exempel på utförda uppdrag (Uppdrag mellan är utförda för Tyréns) Kartläggning av erfarenheter av förebyggande av avfall vid brittiska WRAP, Avfall Sverige

47 Bilaga 5c möte Bilaga 3 Per capsulam-protokoll Stöd vid framtagande av hållbarhetsprogram, Region Jönköpings län 2016 Föreläsare vid avfallskonferens arrangerad av Svenska ambassaden i Aten och Svensk-Grekiska Handelskammaren 2016 Konsultstöd, samarbetsprojekt i avfallsfrågor med Sydafrika, Naturvårdsverket 2016 Intressentkartläggning av aktörer inom området förebyggande avfall, Avfall Sverige 2016 Konsultstöd, samarbetsprojekt i avfallsfrågor med Brasilien, Naturvårdsverket 2016 Att använda askor rätt, handbok i miljöprövning, Svenska Energiaskor 2012 Avfall i samhällsplaneringen, Kretsloppskontoret, Göteborgs stad 2012 Utvärdering av överenskommelse inom avfallsområdet, Sveriges Kommuner och Landsting, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB 2012 Förebyggande av avfall, utvecklingsprojekt vid Nya Karolinska Solna, Tyréns 2012 Workshop om 70 % mål för återvinning av bygg- och rivningsavfall, Sveriges Byggindustrier 2011 Projekt för stöd till Miljödepartementet i Georgien, SIDA 2010 Texter till idébok Avfallshantering - tillgänglig, säker och estetisk, Boverket 2010 Analys av avfallshantering, Östra Kvillebäcken, Älvstranden Utveckling AB 2010 Utbildning Miljö- och naturresurslinjen, Högskolan i Kalmar, 1990 UGL, Utveckling, grupp, ledarskap, Gällöfsta, 2009 Intressebevakning, SKL,

48 Bilaga 5c möte Bilaga 3 Per capsulam-protokoll Anställningar Eget företag, Gunnar Fredriksson Miljöutredningar december Handläggare, Sveriges Kommuner och Landsting september december 2015 Intressebevakning inom miljöområdet främst avfall men även naturvård och tillsynsfrågor. Projektledare för projekt om utveckling av kommunernas upphandlingar inom avfallsområdet. Koordinator för landstingens miljöchefer. Ledamot i Håll Sverige Rent:s styrelse Miljökonsult, Tyréns april september 2012 Ansvarig för Tyréns avfallssatsning. Enhetschef, produkter och avfall, Naturvårdsverket maj april 2010 Enheten ansvarade för de flesta frågor rör produkter och avfall inklusive avfallsrådet, den nationella avfallsplanen, arbete inom EU och internationellt, lagstiftning och vägledning, forskning m.m. Departementssekreterare, miljödepartementet mars maj 2003 Arbete med propositionen "Giftfria och resurssnåla kretslopp" och ansvar för olika avfallsfrågor. Handläggare, Naturvårdsverket oktober mars 2002 Ansvar för avfallsfrågor inklusive deponeringsförbud för organiskt avfall. Handläggare, länsstyrelsen Västerås, maj oktober 1998 Handläggare, länsstyrelsen Vänersborg, maj maj 1997 Miljöinspektörr, Borås kommun, november maj 1995 Miljöinspektör, Upplands-Väsby, maj november 1992 Miljöinspektör, Nacka kommun, september maj 1991 Projektanställd, Mönsterås kommun, mars augusti

49 Bilaga 5c möte Bilaga 3 Per capsulam-protokoll CURRICULUM VITAE OF Ass. Prof. Ola Eriksson Date of birth: Address: Nationality: Swedish Faculty of Engineering and Sustainable Development Sex: Male Department of Building, Energy and Environmental Engineering ola.eriksson@hig.se University of Gävle Gävle, Sweden A. Education: Ph. D. (Tekn. Dr.) in Industrial Ecology, Royal Institute of Technology (KTH). (2003) Licentiate Engineer (Tekn. Lic.) in Industrial Ecology, Royal Institute of Technology (KTH). (2000) Master of Science (Civ.ing.) in Mechanical Engineering, Royal Institute of Technology (KTH). (1997) B. Positions: Associate Professor in Environmental Strategic Analysis, Royal Institute of Technology (KTH). (2012-) Research scientist and consultant at Profu AB (part time) ( , 2012-) Assistant professor at the University of Gävle (2006-) University subject teacher at Division of Building Quality, University of Gävle ( ) Research scientist at Environmental Strategic Research fms, (KTH) ( ) Ph. D. student at Division of Industrial Ecology, Royal Institute of Technology (KTH) ( ) C. Supervision: Currently supervising 5 PhD students, whereof 2 as main supervisor Co-supervisor to Jonas Preisz at the University of Gävle, Co-supervisor to Johanna Jönsson at Chalmers University, Supervisor or examiner of 55 final diploma theses since 1999 D. Research: My research is specialised in environmental assessment of technology with a focus on Life Cycle Assessment. I am working mostly with case studies but also with methodology development. The case studies involve waste management with extensions to energy supply and transports as well as buildings. E. Appointments: Member of the examination committee (PhD) for Mehmet Bulut, MdH, 2016 Member of the examination committee (PhD) for Roozbeh Feiz, LiU, 2016 Member of the examination committee (PhD) for Jagdeep Singh, KTH, 2016 International opponent and member of the examination committee (PhD) for Veronica Sanchez, DTU, 2016 Opponent and member of the examination committee (Lic.) for Mehmet Börühan Bulut, MdH, 2015 Member of the examination committee (PhD) for Danica Djuric Ilic, LiU, 2014 Member of the examination committee (PhD) for Johanna Spångberg, SLU, 2014 International opponent and member of the examination committee (PhD) for Line Brogaard, DTU, 2013 International opponent and member of the examination committee (PhD) for Julie Clavreul, DTU, 2013 Peer reviewer of Licentiate thesis by Martin Pomares Calero, 2006 Editor-in-chief and member of the editorial board of Edorium Journal of Waste Management, Member of the editorial board of AOP Journal of Environmental Waste Management, Member of the editorial board of International Journal of Environment, Energy, and Waste, Member of the editorial board of Progress in Industrial Ecology, Chairman of the board of BioDrivMitt, Chairman of the board of BiogasMitt, Member of the board of BiogasMitt, Member of the Faculty Council, Faculty of Engineering and sustainable Development, F. Publications: 26 publications in reviewed research journals

50 Bilaga 6a möte Förslag på revidering av programbudget Förslag till beslut: programstyrelsen antar förslaget om reviderad programbudget och programledningen tar en fortsatt dialog med Energimyndigheten om hur revidering ska implementeras i programmet. Bakgrund Sedan förra mötet har myndigheten meddelat att de kan acceptera en årlig kostnad för programkontoret på 4 MSEK. Detta ska innefatta, Programledning, Genomförande av insatser, exempelvis ta fram en utlysning, Kommunikation av programmets verksamheter och insatser, Kontakter samt stöd och rådgivning till beviljade projekt samt Omvärldsbevakning och strategiarbete. Kommentar till varje post i det reviderade budget förslaget En sammanfattning av revideringen är att offentliga medel har utökats för verktyget Policyanalys (enskilda projekt), FoI (utlysning) samt Programstödjande aktiviteter. Samtidigt har offentliga medel minskat för verktygen, FoI (Enskilda projekt), Kommersialisering och affärsutveckling samt Utbildningskoordinering. Programstödjande funktioner Programkontoret är utökat med 740 ksek totalt under etapp 1. Programstrategiska aktiviteter som medfinansiering är antagen till att motsvara ksek under etapp 1. Enligt prognoser kommer denna insats motsvara ca ksek under etapp 1. Alltså har denna post används restriktivt i budgetunderlaget. Enskilda projekt Strategiska programarbeten är en ny funktion med budget på ksek. Denna post utgörs av kompletterande programstödjande aktiviteter främst strategiska arbeten med områdets aktörer. För att utveckla och nå programvisionen måste RE:Source involvera aktörer som inte har resurs och avfallsfrågan i sin kärnverksamhet. Ett arbete som är tidskrävande. Dessa aktiviteter kommer att sökas som enskilda projekt och rekommenderas av Programstyrelsen innan de genomförs. Forskning och innovation Den totala satsningen inom verktyg 1 är nästan oförändrad om motsvara ca ksek, varav Utlysning: De totala offentliga medlen som allokeras genom utlysningar (inkluderar verktyg 1,2, och 3) är dryga 85 Miljoner under etapp 1. Den totala satsningen genom utlysningar (verktyg 1,2, och 3) har ökat till närmare 200 miljoner SEK vilket ska jämföras med ursprungliga budgeten på 168 miljoner SEK. Vi ser att denna satsning tydligare stärker resultaten och målen i effektlogiken. Enskilda projekt: Offentliga medel har minskat med ca ksek samt att andel medfinansiering satt till 25%. Därav en total minskning i budget med ca ksek. Sedan den första budgeten lades har programledningen fått information om att riktade 1

51 Bilaga 6a möte mini-utlysningar inte ska budgeteras som stora enskilda projekt. Så var det tidigare gjort, därav omfördelningen mellan utlysning och enskilda projekt inom verktyget. Kommersialisering och affärsutveckling Satsningen inom verktyget motsvarar ksek vilket ska jämföras med ursprungsbudget på ksek. Vi bedömer att denna förändring är mer i paritet med de aktiviteter som RE:Source kan genomföra för att nå de uppsatta effekterna för 2018 och programmålen. Utlysning: Offentliga medel har delvis flyttats till verktyg 1 utlysning samt att medfinansieringsnivån har ökat till 75 %. Därav en total ökning på ksek (från ksek till ksek). Tänkta aktiviteter här är demonstrationsprojekt inom utlysning 2 och 3. Enskilda projekt: Totala resurserna från offentliga medel har minskats med ksek samt att kraven på medfinansiering har sänkts. Detta resulterar i en reducerad totalbudget till ca ksek. Policyanalys Satsningen inom verktyget motsvarar ca ksek vilket är dryga ksek högre än ursprungsnivån. En ökning som stämmer med de utvecklingsbehov som har framkommit under första året. Utlysning: Oförändrat Enskilda projekt: Offentliga medel är utökade med ca ksek samt att medfinansieringsnivån är reducerad. Medfinansieringskraven i ursprungsbudgeten var inte harmoni med hur utmaningarna inom området kan mötas eller hur aktörerna kan agera. Dessa har därför sänkts nu när det fanns utrymme för detta. Utbildningskoordinering Satsningen inom verktyget motsvarar ca ksek vilket ska jämföras med ursprungsbudget på ca ksek. Den totala skillnaden bedömer vi inte ska ha någon negativ påverkan på RE:Source att nå de uppsatta effekterna för 2018 och programmålen eftersom den största minskning beror på en lägre medfinansieringsgrad. Medfinansieringskraven i ursprungsbudgeten var inte harmoni med hur utmaningarna inom området kan mötas eller hur aktörerna kan agera. Enskilda projekt: Offentliga medel är reducerade med ca ksek samt att medfinansieringsnivå är reducerad. Total reducerad budget med ca ksek. I verkligheten är reduktionen högre eftersom verktyget inte aktiverade hela budgeten för Internationell FOI samverkan Enskilda projekt: Medfinansieringen inom verktyget har sänkts till 25% vilket är i samma nivå som de andra verktygen samt också även mer harmoniserat med hur områdets aktörer kan bidra till utvecklingen. Kunskapsdialog Satsningen har totalt ökat med ca ksek. 2

52 Bilaga 6a möte Total ökning av offentliga bidraget är ksek. Verktyget har utökats med Strategiska kommunikationsinsatser vilket är en ny funktion med budget på ksek. Denna post utgörs av aktiviteter där RE:Source stärks genom att stärka och stödja andra kommunikationsevent. Dessa aktiviteter kommer att sökas och beslutas om som andra enskilda projekt innan de genomförs. Översikt förslag till budgetrevidering m a p offentlig finansiering 3

53 Bilaga 6a möte

54 Bilaga 6b möte Ekonomisk uppföljning Förslag till beslut: programstyrelsen har tagit del av ekonomisk uppföljning av programmets verksamhet och budget och godkänner den. För beviljade projekt som startar inom budgetåret 2016 kan medel för aktiviter innan 30 juni 2017 betalas ut till projektledaren under verksamhetåret Följande tabell beskriver gällande budget, beslutade medel och sökta medel för 2016, 2017 och Budgeten presenteras i offentliga medel från SIP satsning samt annan finansiering och fördelning mellan programmets olika verktyg och programkontoret är också angiven. Kommentar till uppföljningen: Fördelning av offentliga medel mellan verksamhetsår är inte möjligt. De medel som inte är aktiverade och utbetalade tillfaller staten efter varje verksamhetsår. Inför dagens beslutsmöte gäller följande för allokering av 2016 och 2017 år offentliga medel ca ksek av 2016 årsbudget återstår att allokera i aktiviteter. ca ksek i offentliga medel för 2016 ligger för rekommendation till dagens möte ca ksek kvarstår att aktivera för 2016 om de 2 ansökningarna för 2016 rekommenderas ca ksek av 2017 medel är redan beviljade i projekt och ytterligare ligger för beslut, dvs 78% av 2017 årsbudget. Av dessa är ksek allokerat till utlysningar som vi inte vet utfallet av. Programmet som helhet har aktiverat 84% av totala årsbudgeten vid dagens möte ( ksek). Om de förslag till beslut som ligger kommer att antas ökas denna nivå till 90% av årsbudgeten. Programmet ligger lite lågt på natura. Dagens möte är det sista inom innevarande budgetår då programstyrelsen kan besluta om aktiviteter som ska ske under Programkontor Upparbetade kostnader från 23 januari när programmet beviljades till 31 oktober är ksek vilket är dryga 100 ksek över året budget. Programkontoret har ansökt hos myndigheten om att få utökad resurserna med 600 ksek för att täcka underskotten och för att kunna genomföra arbete med oförändrad takt under november och december. Vid det tidigare mötet fattades beslut om att ta fram intern och extern databas, stödja ett antal kommunikationsevent samt arrangera en RE:Source dag i november. Dessa beslut utgör tillsammans posten på 529 ksek som är beslutade. Forskning och innovation Utlysning: Många förprojekt beviljades vid den första utlysningen. Detta resulterar i att beviljade medel främst kommer från 2016 års budget. De överskjutande medlen kan tas från andra verktyg för att få balans i budgeten. 1

55 Bilaga 6b möte Enskilda projekt: Om de rekommenderade ansökningarna om enskilda projekt godkänns vid dagens möte nås nästan den satta budgeten av offentliga medel (96%). Medfinansieringen är något under budget. Kommersialisering och affärsutveckling Stora delar av budgeten har inte beslutats i aktiviteter, endast 16% av offentlig budget är aktiverad. I det reviderade budgetförslaget har verktyget fått minskade resurser. Policyanalys Större resurser än de budgeterade har aktiverats (138 ksek). Många projektidéer bubblar inom detta område och stora delar av 2017 års budget ligger för beslut vid dagens möte. I det reviderade budgetförslaget har därför verktyget fått utökade resurser. Utbildningskoordinering Stora delar av budgeten har inte beslutats i aktiviteter, endast 32% av offentlig budget. I det reviderade budgetförslaget har verktyget fått minskade resurser. Internationell FOI samverkan Budgeten i fas. Kunskapsdialog Det beslutade fas 2 projektet gällande Kunskapsdialog har dragits tillbaka (se slutrapportering). Därav har de sista budgeterade 230 ksek inte aktiverats i projekt. 2

56 Lägesrapportering Enskilda projekt Bilaga 7a möte Förslag till beslut: Utbildningsframsyn: Projektet delas upp i två faser. En som fokuserar på nulägesanalys och en på framsynsarbete. Fas 1 som innefattar nätverksformering och nulägesanalys vad gäller svensk högre utbildning avslutas Myndighetssamverkan för ökad återvinning och resurseffektivitet: Projektavslut flyttas till 17 mars 2017 för att harmonisera med slutrapportering av centrala regeringsuppdrag och utredningar. FOI internationalisering: Projektslut flyttas till 28 februari 2017, då lågt intresse från områdets aktörer för några planerade aktiviteter 2016 lett till att de flyttats fram i tiden. Aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys: Alla aktiviteter inom projektet är genomförda. Det som kvarstår är den slutliga analysen och finputs på slutrapport och den administrativa rapporteringen. Framflyttad deadline för att inkomma med slutrapportering 31 jan Policy för cirkulär ekonomi: då beslut om beviljande av projektet kom senare än förväntat och då tidplanen inte justerades i enlighet med detta vid projektstart, så föreslås projektslut flyttas från till Bakgrund Denna bilaga innehåller lägesrapporter från de pågående enskilda projekt som har rekommenderats av programstyrelsen/interimsstyrelsen och beviljats av Energimyndigheten sedan starten av RE:Source. Majoriteten av dessa projekt är av programstödjande karaktär. Med dessa projekt kommer aktiviteter inom RE:Sources sex verktyg att ta form. Projekten kommer också att leverera underlag som är viktig för hela programmets genomförande och det strategiska arbetet. För varje projekt redovisas en övergripande bild som anger andelen av projekttiden förbrukad jmf med projektresurser. Uppföljning gäller fram till 31 okt. Pågående enskilda projekt kommer att följas upp två gånger per år, vid programstyrelsemötet i juni och november. De beviljade ansökningar för alla pågående enskilda projekt finns att läsa på teamsiten i MAPPEN Beviljade enskilda projekt Följande enskilda projekt är pågående: Tabellen listar pågående projekt samt en övergripande analys från programledningen om status på projektet. Grön notering betyder att projektet ligger i fas med planerade aktiviteter, resultat och förbrukade resurser i tid, natura och kontanter. Gul notering betyder att det finns förslag på justeringar för att projektet ska nå planen. 1

57 Bilaga 7a möte Röd notering innebär att programledningen har noterat för många skillnader från planen så att projektledaren bör inkomma med en åtgärdsplan. Projekttitel Plan Justeringar Problem Framsyn - strategisk färdplan för kommersialisering inom RE:Source Utbildningsframsyn - fas 1 Internationaliseringsaktiviteter inom RE:Source 2016 Myndighetssamverkan för ökad återvinning och resurseffektivitet Aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys Nystartade Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden Measuring product circularity as a means to promote resource productivity fas 1 Lyfta återvunnet material - systemstudier inom ETS handelsystem Plattform för utveckling av feedstock recycling Strategiskt paraplyprojekt för Industriell Symbios Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg Innovationstävling Hållbarhetsutvärdering av RE:Source projekt Kommunikationsinsats: Publikationsdatabas och uppföljningsdatabas för RE:Source Kommunikationsinsats: Avfall i Nytt fokus Kommunikationsinsats: Europa minskar avfallet Kommunikationsinsats: Plast och textil konferens Nedan finns fakta om alla projekten uppdelade i projekt som lägesrapporterar och de som nyss startat. 2

58 Bilaga 7a möte Lägesrapportering Framsyn - strategisk färdplan för kommersialisering inom RE:Source Projektledare: Carl Arvid Dahlöf Startdatum: Organisation: inno AG Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt Natura beräknad för personer som deltagit aktivt i arbetsgruppsmötena; ej online-enkäten eller avslutningsmötet. Avdrag gjort för uteblivna kostnader i och med inställt arbetsgruppsmöte och separat avslutningsmöte. Kommentar programledningen Alla delar för slutrapportering har inkommit till programledningen. Det som kvarstår är granskning av allt material. Naturan är betydligt lägre än planerat vilket beror på att projektet fick ändra genomförande från planerande arbetsmöten med aktörer till intervjuera och enkäter. Naturan för dessa är inte inkluderade i den rapporterade timmarna. Ett slutseminarium/dialog inom projektet kommer att arrangeras isb med RE:Source dagen den 24 november. Mål Huvudmålet för projekt är att utveckla en kommersialiseringsstrategi för RE:Source, som är förankrad hos intressenter med vilka dialog kommer föras under utvecklingen. Strategin kommer fungera som stöd dels för coachningsarbetet, dels för de insatser som specifikt rör exportfrågor. Strategin kommer vara till hjälp för att identifiera lämpliga marknader och sätta nödvändiga insatser i kontext med andra kommersialiseringsaktiviteter. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet ska dels resultera i en kommersialiseringsstrategi att följa inom ramen för RE:Source, en strategi som konkretiserar och kommunicerar hur RE:Source ska närma sig kommersialisering genom att kombinera de insatser som programmet möjliggör, inte minst de som syftar till att åstadkomma export av svenska produkter och tjänster. Minst lika viktigt och med stor betydelse för hur strategin utformas är att projektet lyckas engagera företrädare för de olika tematiska områdena; både för att ge sina synpunkter på hur kommersialiseringsverktyget är tänkt att fungera, men också för att i nästa skede sätta tilltro till kommersialiseringsverktyget och vilja delta aktivt i de insatser som strategin beskriver. Resultaten kommer att utgöra grunden för hur kommersialiseringsinriktade insatser formuleras och genomförs inom RE:Source. Vidare kommer det efter projektets genomförande finnas en initial grupp intressenter med kunskap om och förståelse för hur RE:Source tänker på kommersialisering. Dessa kan dels välja att själva engagera sig insatserna, dels kan de fungera som ambassadörer gentemot andra aktörer som ännu inte är insatta i RE:Source eller programmets kommersialiseringsverktyg. 3

59 Bilaga 7a möte Utbildningsframsyn fas 1 Projektledare: Anders Lagerkvist Startdatum: Organisation: LTU Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Total Natura (SEK) 0 0 Möjligen tillkommer någon natura. Total Kontanter (SEK) % Noderna fakturerar för helåret 2016, uppgifterna är preliminära. Totalt Förslag förändring Ursprungliga planen för projektet utbildningsframsyn var att kartlägga området, bilda ett nätverk och därefter ta fram planer för vilket utbud som behöver utvecklas för att bidra till programmålsuppfyllelse för RE:Source. Planen och målet med projektet är ännu det samma men projektet delas tydligt upp i två faser, en som fokuserar på att kartlägga och etablera nätverket och en andra fas som har fokus att ta fram en strategi och färdplan för verktyget och programmet för de närmaste 10 åren. Orsaken till uppdelningen är att det blir tydligare för aktörer inom RE:Source och utveckling av verktyget om resultaten från nulägesanalysen görs publika. En reviderad projektplan är inskickade till programledningen med reviderad budget och tidplan enligt den presenterade i tabellen ovan. Natura nivån i projektet har i den reviderad planen satts till noll. Projektledaren har indikerat att delar av noderna inte kommer fakturer sin tid utan tar den som natura istället. Effekten av detta är att natura nivåerna kommer gå upp och kontanta bidraget ner. Fas 1 ska rapporteras och godkännas av programstyrelsen innan fas 2 av arbetet kan godkännas av programstyrelsen. Mål- Fas 1 - Att skapa en överblick av utbildningar inom området som finns i dag och som planeras. - Att etablera att nätverka med aktiva och drivande noder Mål- Fas 2 Att höja nivån på, och effekten av, utbilning inom avfalls- och återvinningsområdet. - 1 nationell strategi utvecklas och formuleras i en färdplan för den rullande närmaste tioårsperioden. - 1 nationellt nätverk inom området etableras med ca 20 aktiva medlemmar. Aktiviteter, Resultat och Effekter Genom nuläges- och framsynsprocessen skall en dialog etableras med idag aktiva utbildare inom avfalls- och återvinningssektorn. Dialogen leder till en inventering av befintliga utbildningar och utvecklings-idéer och möjligheter för samverkan och samnyttjande av befintliga resurser. Framsynen leder till formuleringen av en färdplan, dvs ett strategidokument, som beskriver vilka åtgärder som kan vidtas för att bäst bidra till områdets utveckling med tidsatta och prioriterade mål. Tidsramen för framsynsarbetet är 10 år. Inom framsynen genomförs en serie workshops och remisser på arbetsdokument. Framsynen utgår bl a från den gemensamma nulägesanalys som genomförs inom RE:Source. Mot slutet av projektet genomförs ett nationellt utbildningssymposium och etablering av ett nationellt nätverk. Resultaten från arbetet ligger till grund för planering av framtida utbildningsaktiviteter inom RE:Source. 4

60 Bilaga 7a möte Internationaliseringsaktiviteter inom RE:Source 2016 Projektledare: Johan Eriksson Startdatum: Organisation: SWEREA Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Projektet har kommit i gång sent Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt Natura i form av intervjuer samt deltagande i seminarium Förslag förändring Projektet har kommit igång sent och programledningen gjorde analysen problem vid förra lägesrapporteringen. Projektet ansöker om att förlänga projekttiden till den 28 februari för att ta igen delar av den tid som projektet missade initialt samt för att hitta datum för då aktörer kan mötas för att lära mer om internationaliseringsmöjligheter inom FoI. Projektet kallade till ett väldigt bra program den 11 november men fick ställa in detta pga att för få deltagare kunde prioritera det datumet. Mål Syftet är att stimulera och stödja svenska aktörer att delta i internationella FoI-projekt och därmed öka sin synlighet på den internationella marknaden. Målen för RE:Sources internationaliseringsverktyg för 2016 är att ha: - Kartlagt svenska företags behov av stöd och andra önskemål - Gjort befintlig svensk infrastruktur för stöd till EU-ansökningar tillgänglig och samverkande med RE:Source - Skapat en informations- och kontaktnod mellan forskningsaktörer och företag i Sverige samt internationella aktörer - Gjort RE:Source känt inom internationella aktörsnätverk, såsom KIC Climate, KIC Raw Materials, KIC Energy och nätverk i USA. - Etablerat effektiv samverkan med Påverkansplattformen inom resurseffektivitet - Bidragit till att minst 3 svenska företag har deltagit i ansökningar till H2020 Aktiviteter, Resultat och Effekter Att stimulera svenska företag att delta i internationella samarbeten som FoI-projekt, leder även till nya kontakter viktiga för att nå ut på en internationell marknad. Internationaliseringsverktyget inom RE:Source ska under 2016 bygga upp en kontaktyta främst för svenska företag (med verksamhet inom Innovationsområdet), mot internationella forskningsprogram och forskningsaktörer. Viktiga delar av arbetet under 2016 avser att - Öka kunskapen/kännedomen om RE:Source verksamhet och dess parter på relevanta, internationella arenor såsom KIC Climate, KIC Raw Materials, KIC Energy och Prometia - Tillgängliggöra befintlig stödstruktur genom att etablera samarbete med EU-kontor på de svenska universiteten, RISE Grants office, andra SIP:ars organisationer och Påverkansplattformen inom Resurseffektivitet - Öka kontaktytan med internationella parter genom samverkan med de internationella aktiviteterna inom RE:Source utbildningsverktyg - Öka intresset hos och få svenska företag/parter att utvärdera möjligheterna att föra befintliga FoI-projekt vidare inom internationella program - Definiera och framföra svenska aktörers förslag till inriktning av H2020 utlysningar 5

61 Bilaga 7a möte Myndighetssamverkan för ökad återvinning och resurseffektivitet Projektledare: Evalena Blomqvist Organisation: SP Startdatum: 1 maj Slutdatum: 1 nov Beviljat Upparbetat % Kommentarer från projektledaren Tid % Total Natura (SEK) % God uppslutning på arbetsmöten Total Kontanter (SEK) % Totalt Förslag till förändring Projektet har ansökt om att förlänga projekttiden (17 mars 2017) för att avsluta projektet med en samlad workshop efter att naturvårdsverkets stora utredning om giftfria och resurseffektiva kretslopp har inlämnats. Utredningen kommer utgöra ett viktigt underlag för avslutningsarbetet. Datum för avslutning är satt till 15 feb på eftermiddagen i naturvårdsverkets lokaler. Mål Projektet syftar till att skapa en effektiv myndighetssamverkan som tydliggör utvecklingsbehov och förenklar implementeringen av innovationer viktig för utveckling av RE:Source och innovationsområdet. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet genomför många intervjuer och workshops med myndigheter och andra aktörer som påverkar hur vi kan öka samverkan. Förväntade resultat 1. Ökad kunskap hos berörda myndigheter om de kan bidra till att utveckla innovationsområdet samt hur de kan nyttja RE:Source för att nå delar av sitt uppdrag. 2. Skapa en plattform för berörda myndigheter som möjliggör att innovationer inom området kan realiseras 3. Prioritera konkreta aktiviteter inom myndigheterna som tydliggör möjligheter och minskar hinder och skapar grunden till att förändringar kan göras. 4. Tydliggöra och stärka regeringens två nya utredningar som berör RE:Source innovationsområdet Effekten av projektet är att myndigheter och andra likande organisationer vet hur de kan nyttja RE:Source och hur de kan agera för att påverka utvecklingen inom området. 6

62 Bilaga 7a möte Aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys Projektledare: Berit Gullbransson Startdatum: Organisation: SP Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt Förslag till förändring Alla aktiviteter inom projektet är genomförda. Det som kvarstår är den slutliga analysen och finputs på slutrapport och den administrativa rapporteringen. Personal förändringar pag pension har genomförts inom projektet så projektledaren för projektet är nu Fredrik Norefjäll. Han har inte möjlighet att fokusera på slutrapportering av projektet förrän efter tre EU deadlines den 16 november. Föreslår därför framflyttad deadline för att inkomma med slutrapportering till 31 jan Mål Med hjälp av en gemensam kartbild bygga upp en fungerande policydialog samt att få förståelse för de olika aktörernas agerande. Policy dialogen skall vara en drivkraft för att på ett enkelt och strukturerat sätt omvandla resultat från aktiviteter i RE:Source till policyinterventioner i enlighet med RE:Source strategi. Den gemensamma kartbilden kommer att tydligt visa de olika aktörernas roller och dynamiska processer inom RE:Sources innovationssystem. Med denna som grund kommer en fungerande produktiv dialog mellan beslutsfattare, forskare, företag och övriga att skapas. Resultatet skall bli en effektiv väg till hållbara policyförslag. Aktiviteter, Resultat och Effekter Den mest betydande aktiviteten inom projektet (aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys) är intervjuer antingen bilaterala eller i grupp. Analysen från intervjuerna kommer att sammanställas och presenteras i en kartbild som beskriver aktörerna inom RE:Source olika roller. Kartbilden kommer därefter att ligga till grund för strukturen till ett gemensamt policyforum. Leverabler från projektet är En kartbild över aktörernas olika roller i innovationssystemet Förslag på dialog och arbetsmetod Genom en förståelse över aktörers olika roller och ett etablerad metod för dialog kommer verktyget kunna bidra till att innovationer utvecklas där de bidrar till stora förändringar. 7

63 Bilaga 7a möte Nystartade projekt (eller snart startade projekt) Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden Projektledare: Åsa Moberg, IVL Svenska Miljöinstitutet Start: Oktober 2016 Slutdatum: 28 februari 2017 Mål Projektet syftar till att analysera och utvärdera möjliga policyåtgärder för att främja cirkulära flöden av avfall, material och produkter. I projektet beskrivs dagens flöden av avfall, material och produkter samt relevant lagstiftning. I tre olika scenarier presenteras också effekten av olika åtgärdsförslag. Projektets delmål är att: 1. Beskriva ett urval av dagens flöden av avfall, material och produkter in och ut ur Sverige, samt mellan relevanta aktörer inom Sverige. 2. Presentera existerande lagstiftning relevant för cirkulära flöden, samt exempel på vad som fungerar väl och mindre väl med avseende på att uppnå cirkulära flöden. 3. Identifiera intressanta och relevanta förslag till nya åtgärder som avser att främja cirkulära flöden, samt presentera exempel på vilka konsekvenser dessa skulle kunna få för RE:Source tre områden. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet genomförs i två huvuddelar, Nulägesanalys och Åtgärdsscenarier, båda dessa stöds av enkäter och intervjuer. Projektets slutresultat genereras genom en sammanfattande analys. Projektet kommer att ge följande resultat: - En nulägesanalys av ett urval avfalls-, material- och produktflöden in och ut samt inom Sverige. - En nulägesanalys av existerande lagstiftning som syftar till att skapa cirkulära flöden. I nulägesanalysen identifieras även exempel som beskriver vad som bedöms fungera och inte fungera med dagens lagstiftning. - Tre scenarier för åtgärder för cirkulära flöden. Scenarierna ger en första, övergripande analys som sedan kan vidareutvecklas inom RE:Source och andra forskningsprogram. Ett scenario skulle kunna vara att Sverige går längre än andra länder inom EU för att uppnå cirkulära materialströmmar och ekonomi. Projektresultaten väntas ge ökad kunskap och användas som underlag för fortsatt arbete. Frågor att arbeta vidare med identifieras fortlöpande. Measuring product circularity as a means to promote resource productivity fas 1 Projektledare: Steven Sarasini, Viktoria Swedish ICT AB Start: Oktober 2016 Slutdatum: 31 januari 2017 Mål Projektet syftar till att vidareutveckla, validera och säkerställa användbarheten av en befintlig indikator för att mäta cirkularitet på produktnivå. Mått på produktcirkularitet berör många olika branscher och kan stimulera en ökning av cirkulära affärer i näringslivet. Projektet genomförs i två faser. Delmål för fas 1 8

64 Bilaga 7a möte Undersöka behoven av och önskvärda egenskaperna hos ett produktcirkularitetsmått hos avfallshanteringsbranschen, tillverkningsindustrin och den offentliga sektorn; 2. Att identifiera viktiga bedömningsmetoder som kan användas tillsammans med produktcirkularitetsmåttet för att undersöka förhållandet mellan cirkularitet och miljö/social hållbarhet; 3. Att identifiera ett antal produkttyper som kan bidra till att undersöka och testa detta förhållande; 4. Skapa ett konsortium av offentliga, privata branschorganisationer samt forskningspartners viktiga för fas 2. Aktiviteter, Resultat och Effekter Fas 1 av projektet kommer genomföras genom workshops, intervjuer och litteratura arbete. Följande resultat kommer att leveraras. - En uppsättning kriterier för val av projektpartner för fas två; - Ett konsortium av partner för fas två; - En färdig projektplan för fas två; - En rapport till projektets intressenter och RE: Source som beskriver de viktigaste resultaten från fas ett. De förväntade resultaten från hela projektet (fas 1 + fas2) är att både grundläggande kunskap och mått som kan tillämpas inom ett flertal branscher och produktområden kommer tas fram. Lyfta återvunnet material - systemstudier inom ETS handelsystem Projektledare: Marianne Gyllenhammar, Stena Recyclin Start: November 2016 Slutdatum: 31 mars 2017 Mål Målet med projektet är att visa hur en premiering av återvunna fossila råvaror i EU-ETS skulle påverka materialåtervinningen och användningen av återvunna fossila råvaror, primära fossila råvaror och biobaserade råvaror i de tre fallstudierna. Aktiviteter, Resultat och Effekter Marknaden för återvunnet material är idag begränsad och behöver stimuleras. Projektet kommer utvärderar systemeffekter av en möjlig ny distinktion i EU-ETS, där råvaror kan klassas som primära fossila (olja), återvunna fossila (plastavfall, kimrök) eller biobaserade (flis). Tanken är att återvunnen fossil råvara bör premieras i förhållande till primär fossil råvara (biobaserade råvaror kommer fortsatt vara undantagna). Utifrån en nulägesbeskrivning analyseras effekterna av lättnader i EU-ETS i tre svenska fallstudier, där följande frågor besvaras: Hur påverkas användningen av primärt fossilt och biobaserat material? Hur påverkas totala utsläpp av fossil CO2 och energianvändning? Kommer förändringen gynna energiåtervinning framför materialåtervinning? Vilka beviskrav skall ställas? Övriga styrmedel som påverkar användningen av återvunnet material kartläggs för studier i ett fortsättningsprojekt. Plattform för utveckling av feedstock recycling Projektledare: Tobias Richards, Högskolan i Borås Start: Januari 2017 Slutdatum: 31 december

65 Mål Projektmål: Bilaga 7a möte En plattform som samlar stark teknisk kompetens, stimulerar industriell samverkan, tillhandahåller en mötesplats samt möjliggör en effektiv mekanism för kommunikation mellan intressenterna är initierad. 2. Existerande tekniska lösningar (TRL 3 till 9) och utrustningar både nationellt och internationellt är kartlagda. 3. En metod för att välja bästa möjliga lösning för att återvinna polymera produkter baserat på deras struktur och egenskaper är utvecklad. 4. En långsiktig verksamhetsmodell för en testbäddsmiljö/plattform är analyserad där systemnivåaspekter är beaktade och specifikt är behoven av och möjligheterna med tillgång till experimentell försöksutrustning inkluderade. 5. Förutsättningar för att möjliggöra tillämpningar av feedstock recycling som bidrar till hållbarhet är kartlagda och en färdplan är skapad. Aktiviteter, Resultat och Effekter Huvudsyftet med detta projekt är att skapa en mekanism för att stärka innovationer som möjliggör cirkulära flöden av plaster. Inom detta projekt ska en plattform etableras som underlättar cirkulära materialflöden av polymerbaserade produkter genom att bryta ner dem i sina beståndsdelar, så kallad feedstock recycling. För att realisera detta så initieras en nationell samverkan som involverar aktörer i olika delar av värdecirkeln. Dessa aktörer representerar forskning, teknikleverantörer, materialanvändare och myndigheter. Drivet av denna samlade kompetens så ska (i) en kartläggning av möjliga processer och tillgängliga utrustningar genomföras, (ii) en metod för att underlätta teknologi och metodval för återvinningen utvecklas, (iii) återvinningsmarknaden för feedstock recycling med hänsyn till dess struktur, möjligheter och potentiella hinder utvärderas, och (iv) en långsiktig verksamhetsmodell för plattformen utvecklas. Projektet är uppdelat i 4 arbetspaket samt projektledning och genomförs med data och kunskapsinsamling genom workshops och litteraturstudier. Strategiskt paraplyprojekt för Industriell Symbios Projektledare: Peter Carlsson, Hifab AB Start: December 2016 Slutdatum: 31 mars 2018 Mål Industriell symbios är en väg för att öka återvinning och resurseffektivitet i energi- och materialflöden inom industri och samhälle. Syftet med detta projekt är att sammankoppla avgränsande och specifika projekt för att på så sätt hitta generella beröringspunkter, så att resultat och lärdomar från mer specifika projektresultat kan sammanställas på en generell nivå. Projektet kommer att mynna ut i en roadmap för industriell symbios i Sverige. Specifika mål (M1-4) för projektet är: M1- Dokumentera nationell och internationell kunskap och erfarenheter om potential, möjligheter och styrkor men också risker, svagheter, utmaningar samt marknader för industriell symbios M2- Belysa modeller och metoder som kan utvärdera miljö, sociala och ekonomiska effekter av industriell symbios 10

66 M3- Beskriva hur industriell symbios i Sverige kan utvecklas och spridas. Bilaga 7a möte M4- Sprida kunskap, erfarenheter och information från praktiskt arbete och forskning till de individuella projekten och andra aktörer från både privat och offentlig sektor. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet är uppdelat i 5 arbetspaket som förhåller sig till varandra enligt bilden nedan. Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg Projektledare: Laura Vidje, Esam AB Start: November 2016 Slutdatum: 15 maj 2017 Mål Det övergripande målet med denna förstudie är att underlätta för företagare i en mångfald av branscher att identifiera, utvärdera och genomföra omställningar till affärsmodeller med en högre grad av cirkularitet. Arbetet kommer att fokusera på byggbranschen och retailbranschen, samt på redan cirkulära verksamheter (återanvändningsbranschen). Aktiviteter, Resultat och Effekter I den förstudie som denna projektansökan avser kommer tre huvudsakliga leveranser att göras. Arbetet kommer att fokusera på byggbranschen och retailbranschen, samt på redan cirkulära verksamheter som vi för enkelhets skull kallar för återanvändningsbranschen; 1. En sammanställning av och gap-analys för publicerade stöd och verktyg för cirkulär affärsutveckling av SME-företag (se exempel i referenslista), beskrivning av Best Practice i cirkulära affärsmodeller och identifiering av de företagsekonomiska värdeskapande faktorerna utifrån denna Best Practice. 2. Utveckling av en företagsekonomisk modell för företag i den cirkulära ekonomin samt en beskrivning av företagsekonomiska hindren i den cirkulära ekonomin. 3. En projektbeskrivning och resursbedömning för att nå det långsiktiga målet, det vill säga utvecklingen av ett konkret och tillämpbart processverktyg/verktygslåda för cirkulär affärsutveckling och företagsekonomisk analys av cirkulära affärsmodeller i ett kommande projekt. Resultat från steg 1 och 2 utgör det huvudsakliga underlaget till denna beskrivning och resursbedömning. 11

67 Innovationstävling Bilaga 7a möte Projektledare: Carl Arvid Dahlöf Startdatum: Organisation: Inno Group Slutdatum: Mål Syftet är att öppna programmet för tidiga, omogna idéer som inte validerats i någon högre grad men som har potential att förändra innovationsområdet globalt. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet kommer att genomföras i följande steg: 1. Utformning och öppning av utlysning, kommunikation, Bedömning skriftliga bidrag, urval; Pitch-process, bedömning av pitchande bidrag, urval; Prisceremoni, resultatkommunikation 5. Rapportering 6. Uppföljning av vinnande bidrag (utförs av programledning, senast , alltså efter formellt projektslut) Hållbarhetsutvärdering av RE:Source projekt Projektledare: Anna-Karin Jönbrink, Swerea IVF Start: November 2016 Slutdatum: 30 november 2016 Mål Specifika projektmål 1. Ökad kunskap hos föreslagställare om hur man planerar och genomför hållbarhetsutvärdering av en idé och innovation 2. Ett första förslag till metodik tas fram anpassad för RE:Source innovationsområde Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet kommer presenteras vid RE:Source dagen den 24 november. Det övergripande syftet med arbetet är att de innovations och test-demoprojekt som RE:Source satsar på ska ge resultat som bidrar till att vi tar fram hållbara innovationer. Kommunikationsinsats: Publikationsdatabas och uppföljningsdatabas för RE:Source Projektledare: Maria Kardborn, IVL Svenska Miljöinstitutet Start: November 2016 Slutdatum: 31 januari 2017 Mål RE:Source ska ge resultat och de ska spridas! Specifika mål för detta projekt är att ta fram 1. en extern publikationsdatabas, sökbar från webbsidan resource-sip.se, där resultaten från alla projekt inom RE:Source är lätt tillgängliga för forskare, branschfolk och allmänhet 2. en intern databas där programledningen under hela RE:Sources livslängd kan se hur projektmedel har fördelats på organisationer och temaområden 12

68 Bilaga 7a möte Kommunikationsinsats: Avfall i nytt fokus Projektledare: Inge Johansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Start: Oktober 2016 Slutdatum: 30 juni 2017 Mål Målet är att stärka RE:Source som attraktiv arena inom resurs- och avfallshanteringsområdet genom att delta vid konferensen Avfall i Nytt Fokus och befästa denna som en naturlig plattform för akademi, industri och offentliga aktörer. Grunden för deltagandet är att kommunikationen av resultat från forsknings- och innovationsprojekt ska ske mot en bredare målgrupp än andra forskare. Kommunikationsinsats: Europa minskar avfallet Projektledare: Robin Kalmendal, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Start: Oktober 2016 Slutdatum: 1 december 2016 Mål Seminarieserien ska öka synligheten för RE:Source och bidra till att RE:Source är en attraktiv arena inom området, samt sprida kunskap om hur innovationsprogrammet kan bidra till utveckling och innovationer som ökar resurseffektiviteten i samhället. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet kommer att genomföra en seminarieserie på olika platser i Sverige för att uppmärksamma förpackningsavfallets problematik, identifiera behov av forskning, utbildning och innovation inom området, och skapa konkreta möjligheter för problemägare, entreprenörer, forskare m.fl. att tillsammans ta sig an frågor kopplade till såväl gemensamma som enskilda problemställningar. Kommunikationsinsats: Plast och textil konferens Projektledare: Lisa Schwarz Bour, Swerea IVF Start: September 2016 Slutdatum: December 2016 Mål Målet med konferensen är att pågående forsknings- och utvecklingsresultat skall förmedlas och att givande interaktioner ska skapas mellan företag, akademi och andra privata och offentliga organisationer som jobbar med återvinning och hållbarhet. Båda dessa områden, plast och textil, har ett stort behov av kunskapsöverföring och kontaktknytande för att leda utvecklingen mot ett resurseffektivt samhälle framåt. Konferensen ska öka synligheten för RE:Source och bidra till att RE:Source är en attraktiv arena inom området Aktiviteter, Resultat och Effekter Utöver att stödja arrangement kommer en matchmaking event att genomföras under konferensen. 13

69 Slutrapportering av Enskilda projekt Förslag till beslut: Bilaga 7b möte Slutrapportering av projektet Nulägesanalys och nyckeltal för innovationsområdet godkänns av programstyrelsen. Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren. Slutrapportering av projektet Behovsanalys och underlag för modell/metodik för kunskapsdialog godkänns av programstyrelsen. Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren. Bakgrund Denna bilaga innehåller sammanfattning av slutrapportering från två programstödjande enskilda projekt: 1. Nulägesanalys och nyckeltal för innovationsområdet 2. Behovsanalys och underlag för modell/metodik för kunskapsdialog Kompletta slutrapporter finns att läsa på teamsiten i MAPPEN Beviljade enskilda projekt. Nulägesanalys och nyckeltal för innovationsområdet Projektledare: Johan Felix Startdatum: Organisation: Chalmers Industriteknik Slutdatum: Förväntade mål och önskvärda effekter från projektet Syftet med projektet har varit att kartlägga Sveriges prestanda på innovationsområdet samt landets position internationellt. Projektet har strävat efter att leverera nyckeltal som möjliggör en relevant uppföljning av programmets inverkan på de effektmål som satts för programmet, men också möjliggöra identifiering av viktiga parametrar som programmet inte adresserar i sin verksamhet. Process för granskning Projektet har granskats och behandlats av Strategiska rådet vid möte och förslag till vissa förbättringar har inkommit. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, projektet kom i mål och har uppnått följande: - Nyckeltal för beskrivning och monitorering av innovationsområdet och dess utveckling - Arbetssätt för effektiv insamling av data kring nyckeltal - Nulägesbeskrivning av området och Sveriges position internationellt - Metod för att följa upp programmets bidrag till uppfyllelse av effektmålen i programmets effektlogik - Procedur för tillämpning av resultaten i programmets strategiarbete 2) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Resultaten från nulägesanalysen bör tillgängliggöras via RE:Sources hemsida och även presenteras för programmets finansiärer. Vidare bör resultaten användas som underlag vid årlig uppdatering av programmets strategi och budgetarbete. I den löpande omvärldsbevakningen för programmet bör ev nya nyckeltal i förhållande till dem som framtagits beaktas. 1

70 Bilaga 7b möte ) Har projektet inkommit med alla rapporteringskrav för slutrapportering? Ja, alla dokument är korrekt inrapporterade 4) Övrig kommentar från granskningen: Ytterligare ett nyckeltal bör läggas till under resurseffektivt samhälle. Utdrag ur uppföljning och slutrapporteringsfilen från projektet 2

71 Bilaga 7b möte JA 1) Signerade naturaredovisningar har inrapporterats till RE:Source för alla deltagande projekt X 2) Projektet är slutrapporterat enligt beställning X 3) Ekonimiskslutrapportering är presenterad i tabellerna nedan X 4) Resutat och leverabler är uppföljda X 5) Energimyndighetens Administrativ och ekonomisk bilaga X Ekonimiskslutredvisning Naturainsats Organisation (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source Chalmers tekniska högskola Interactive Institute Viktoria Swedish ICT Svensk Avfallsrådgivning FTI About Future Gunnar Fredriksson Miljöutredningar AB JTI HIFAB Novus Ecosystems Gästrike återvinnare Sustainagility SP Processum Avfall Sverige Inrego Mölndals stad Recondoil CIT IVL SCB LTU SP Swerea Total finansiering NEJ Behovsanalys och underlag för modell/metodik för kunskapsdialog del 1 Projektledare: Annelie Karlsson Startdatum: Organisation: SP Slutdatum: Förväntade mål och önskvärda effekter från projektet Målet med projektet är att ta fram underlag för en strukturerad modell för kunskapsöverföring som svarar upp mot de behov och utmaningar som finns hos aktörer inom området och som tar avstamp i effektiva metoder som redan praktiseras. De önskvärda effekterna från projektet/verktyget är att genom nyttjande av kunskapsdialogsmodeller möjliggöra en effektiv och effektfull kunskapsöverföring inom RE:Source. Process för granskning Projektet har granskats av programledningen genom Evalena Blomqvist. Granskning av slutrapportering 1)Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, projektet visade tydligt att det finns efterfrågan på ökat kunskapsutbyte över sektorsgränser samt bättre dialog mellan privata aktörer och offentlig 3

72 Bilaga 7b möte sektor för att i större uträckning kunna arbeta utifrån ett systemperspektiv. Att omsätta kunskap i praktiken framkommer svårt. Många aktörer ingår idag i nätverk som förser dem med bra information, men utbytet och dialogen saknas. 2)Hur använder vi resultaten, nästa steg? RE:Source behöver en infrastruktur som svarar på behoven och baseras på identifierade framgångsfaktorer. Projektet har tagit fram en struktur och plan för hur en sådan infrastruktur kan vara uppbyggd kring hjälpmedel och aktiviteter för att stimulera samverkan och kunskapsutbyte, det som inom projektet kallas för kunskapsdialog. Nästa steg är att sammanställa en verktygslåda för kunskapsdialog för att därefter testa, utvärdera och vidareutveckla modellen i syfte att stötta enskilda organisationer och stimulera en levande kultur för kunskapsdialog inom programmet. 3)Har projektet inkommit med alla rapporteringskrav för slutrapportering? Ja, alla dokument är korrekt inrapporterade 4)Övrig kommentar från granskningen: Genomförandet har delvis ändrats och fokuserade mer på personliga intervjuer med varje aktör än enkäter. Projektet var ett av de första som startades och många strukturer och former inom RE:Source var ännu inte satte. Detta försvårade arbetet med projektet något. Exempelvis så genomfördes inte interaktionen med andra verktyg inom RE:Source som planerat. Orsaken till detta var att de flesta verktygen ännu var i etableringsfasen själva och hade svårt att leverera och diskutera behov av kunskap och erfarenhetsdialog utifrån sina respektive verktyg inledningsvis. Övrig information Ansökan som presenterar del 2 och som rekommenderades av programstyrelsen vid juni mötet har dragits tillbaka. Orsaken till detta är att en nyckelperson för projektet har fått annan tjänst inom RISE kommunikation. Rekrytering pågår och i väntat på att alla resurser kommer på plats inväntas också start av del 2. 4

73 Bilaga 7b möte Utdrag ur uppföljnings- och slutrapporteringsfilen från projektet JA 1) Signerade naturaredovisningar har inrapporterats till RE:Sourx 2) Projektet är slutrapporterat enligt beställning x 3) Ekonomisk slutrapportering är presenterad i tabellerna nedanx 4) Resutat och leverabler är uppföljda x 5) Energimyndighetens obligatoriska bilagor är inrapporterad x Ekonomiskslutredovisning Naturainsats Organisation (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING SP Halmstad högskola WWF/Cradlenet Inrego Återvinningsindustrierna Avfall Sverige Tyréns Axfood Alingsås kommun Lots design LightSwitch Vetenskap&Allmänhet Mistra urban futures Gästrike Återvinnare Total finansiering NEJ UPPFÖLJNING UPPARBETADE PROJEKTRESURSER Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % UPPFÖLJNING GENOMFÖRANDE Enligt plan Mindre justeringar Problem Projektets övergripande status x Planerade aktiviteter Genomförd Enligt plan Problem Studie/analys av idag tillgängliga kunskapsöverföringsmodeller Framtagande av intervjumall Intervjuer med temaledare, verktygsledare samt programledning inom Re:Source Identifiering av, samt intervjuer med, nyckelaktörer bland Re:Source medlemmar Framtagande av riktlinjer Rapportering x x x x x x Resultat/Leveranser Uppnått Troligt Ej uppnåt Behovsanalys och underlag för modell/ metodik för kunskapsdialog kommer att redovisas i form av en rapport x 5

74 Bilaga 8a: Inspel till diskussion om styrelsearbetet i RE:Source RE:Source Programstyrelsen Förslag till ökad effektivitet BÅA Organisationsboken Beslutsfattande Förslag på tillägg: Ledamöterna förutsätts ha läst materialet innan mötet och vara beslutsberedda vid mötet. Per capsulam-beslut ska ske genom att ledamöterna röstar ja eller nej till projektansökan. Förslag på ändringar: Dagordning och material för mötet skickas till ledamöterna senast en två veckaor före mötet. Beslutsprotokoll cirkuleras för justering senast två en veckora efter mötet. Godkänna förslag till Besluta om utlysningstexter som skickas till huvudansvarig myndighet Godkänna Besluta om ansökningar om enskilda projekt som skickas till huvudansvarig myndighet Det bör finnas en beslutslogg med alla beslut som styrelsen fattar. Då blir det mycket lättare att hitta tagna beslut. Man slipper leta i protokoll. Det bör finnas en uppgiftslogg med de uppdrag styrelsen beslutat ska utföras. Då blir det mycket lättare att hitta tagna beslut om uppgifter. Man slipper leta i protokoll. Frågor Föreslå namn på externa bedömare för utlysningar till huvudansvarig myndighet Har vi gjort det för första och andra utlysningen? Är det någon av styrelsens uppgifter som inte blivit gjord? Kommentarer Enskilda projekt. Det är en väldigt omfattande process föreskriven. Måste kunna förenklas. Hur fungerar det i praktiken? Följs processens alla steg? Det är programledning och myndighet som definierar aktiviteter för Enskilda projekt. Är det så det går till eller kommer det in ansökningar ad hoc? Är det rimligt att det blir så många ansökningar om enskilda projekt? Är det för att slippa konkurrensen i utlysningarna? Det finns fyra kriterier för Enskilda projekt. Hur ansökan uppfyller dessa ska klart och samlat presenteras i beslutsunderlaget från Programledning/SR.

75 Bilaga 8a: Inspel till diskussion om styrelsearbetet i RE:Source Det står i Beslutsprocess: Programstyrelsen beslutar och motiverar om projektförslaget rekommenderas till enskilt projekt. Den uppgiften står inte med bland styrelsens övriga uppgifter. Vi i styrelsen kan inte lägga en massa mötestid på att granska ansökningar. Det finns, enligt Organisationsboken, många andra och viktigare uppgifter att lägga mötestid på. Det är Strategiska rådet (SR) som ska kvalitetsgranska underlag, t ex förslag på utlysningstexter och ansökningar om enskilda projekt. Styrelsen måste lita på att SR sköter sina uppgifter. Styrelsen ska styra verksamheten i riktning mot målen. Det vore bra att ha en karta med programmets mål och de rekommenderade respektive beviljade projektens mål. Kartan bör föredras på styrelsemötet, innan projektansökningarna behandlas, för att visa nuvarande läge och hur projektförslagen kompletterar (eller inte) nuvarande projektportfölj.

76 Bilaga 8b möte Genomgång av RE:Sources projektportfölj* Presentation sammanställd av Energimyndigheten vid Årsavstämningsmöte * Projekten Polymers circulation och Innovationstävling ej inräknade STRATEGISKA INNOVATIONSPROGRAM

77 Bilaga 8b möte Reserverat, beviljat och egenbidrag Miljoner SEK Totalt etapp 1 Totalt reserverat stöd Totalt beviljat stöd Total samfinansiering Budgetår Totalt etapp 1 Totalt reserverat stöd Totalt beviljat stöd Total samfinansiering Andel beviljat 83% 22% 8% 32%

78 Bidrag och egenbidrag Bilaga 8b möte Beviljat stöd Samfinansiering Totalkostnad Andel stöd Projekt inom utlysning % Enskilda FoI-projekt % Enskilda programstödjande projekt % Programkoordinering % Summa programverksamhet %

79 Utlysningar och aktiviteter (Beviljat stöd per år samt antal projekt) Bilaga 8b möte Totalt etapp 1 Antal projekt Projekt inom utlysning Enskilda FoI-projekt Enskilda programstödjande projekt Programkoordinering Summa programverksamhet

80 Största bidragstagarna (Huvudsökande i FoI-projekt, beviljat stöd > kr) Bilaga 8b möte Nordvästra Skånes Renhållnings AB Bioincendia AB Stena Recycling International AB Swerea SWECAST AB Liselotte Lööf Miljö AB Bildelslagret i Lidköping AB Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Innovatum AB IVL Svenska Miljöinstitutet AB Swerea IVF AB SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Miljoner SEK

81 Största bidragstagarna (Huvudsökande i FoI-projekt, beviljat stöd > kr) Bilaga 8b möte Organisation Beviljat stöd Antal projekt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Swerea IVF AB IVL Svenska Miljöinstitutet AB Innovatum AB Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Bildelslagret i Lidköping AB Liselotte Lööf Miljö AB Swerea SWECAST AB Stena Recycling International AB Bioincendia AB Nordvästra Skånes Renhållnings AB

82 Aktörstyp (Huvudsökande i FoI-projekt) Bilaga 8b möte Miljoner SEK , ,9 20 Beviljat stöd Antal projekt 5 0 Forskningsinstitut 3,0 4 Universitet och högskolor Övriga

83 Aktörstyp (Huvudsökande i FoI-projekt) Bilaga 8b möte Organisation Beviljat stöd Antal projekt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Swerea IVF AB IVL Svenska Miljöinstitutet AB Swerea SWECAST AB Glafo AB Viktoria Swedish ICT AB Statens väg- & transportforskningsinstitut VTI Swerea KIMAB AB JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB Summa Forskningsinstitut Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Chalmers Tekniska Högskola AB Kungliga Tekniska Högskolan Summa Universitet och högskolor Summa Övriga Summa Alla organisationer

84 Könsfördelning (Antal kvinnor/män bland projektledarna) Bilaga 8b möte Antal kvinnor Antal män Summa Procent kvinnor Projekt inom utlysning % Enskilda FoI-projekt % Enskilda programstödjande projekt % Alla enskilda projekt % Alla projekt %

85 Goda exempel från RE:Sources första år Bottom-up => startat 56 projekt (80% och 32 MSEK) Öka intresse för utvecklings- och innovationskraft hos områdets aktörer Utlysningar Genomfört en stor för hela innovationsområdet Innovationstävling Öppnat en riktad mot Industriell Symbios Öppnat en stor för hela innovationsområdet Bilaga 8b möte

86 Goda exempel från RE:Sources första år 84 medlemmar och fortsatt ökat intresse Etablerat fungerande roller/funktioner i organisationen Etablerat en dialog och intresse med 60 talet personer inom myndigheter och andra offentliga organisationer Slutförde nuläges- och nyckeltalsarbete Bilaga 8b möte

87 RE:Sources projektportfölj år 1 38 projekt i utlysningen 18 enskilda projekt (5 FoI, 13 programstödjandeprojekt i verktygen) Bilaga 8b möte PM/Utmaning Resurseffektivitet Hållbar materialförsörjning Hållbart enerisystem PM PM PM PM PM PM PM

88 Bilaga 8c Policy lab!"#$!"$!" % &' (!"#$!)$*!!! +,- %./0. 1/ /0&56-.7%28/0.-91/01.'4/ :-12., /0:'5. /5; 6.8&/0 - ' 0- ' < +=5 <6-5 = '- "< += >'- 0- '?@ ' > - < -' 5- - A5 = '- = < 85?, < 1-5= =5<& ' 5 =<0 0= - <

89 Bilaga 8c Policy lab "!# ;- $5B 5 - -' <6 = B ". /< 6 " B ' <6 - + < <55 = 5='1+C0'5 - =5 <5 -= 5-' 5 =0830= - 5 < C5 = 0' '5 < C5 = 0-5 *D ED<" = 5*= <!" #

90 Bilaga 8c Policy lab!"#$ *+,-#$.*- % &'()')' %% &'()'/)0'!"#!"$!"% && '' " (#(!)" #(!)" " (#(!)" * " #)" #)""" "" " #)""" "" + ' " #!,!,!)" " #!,!)" && %11*231*%$1 $*41**4 4 "04-33%$1$$51*1,* $,,3% ""$,5,",$",533% "- 33 %-!%$% %3 1* "1,* 3$35$3$3- *3%$11,211 1*6* $,- * $*41**4 4 "04 2$-%1,%" ""$ %$3$1*1,5$3$ "0-5%5 3 $0 01**1,$0 & 1*2 - ' $ $*1** 2$%,%$% -1*2%%-3%% *$ ",,-7% 3 %% 1* "5$$% "3 2 " 1*1,* -, $3 $"* " $21,1,3 3 5$1" $"$2 $%%&'8-2$1*2,$$ 3%% 31-9 "3$$%%$1*2 3%1, 1*1,* 3$$-

91 Bilaga 8c Policy lab :$1$1*2, 1 2 %1 1,$1,-1 %$1+ 1*2$"&'81,,"% &'8, %1%- ;"33 $$ < - 2*$"$$ 2$% "0=!1,!!>%?- #&'#((%!!#)*+#+ *,+(&# &''##( $6233 1,"2%$11,3 $1,,* 1*) %$11 B$ ,2,$ 3,1,* 3-< "% "%$%!! 2 21,1, 1$%3 "$ *2$$ 2,$1,, A%,23 %2 > *,55 %?!! " %$1, %2* 2% 1,% 2-2 7$*$ %$5 $35 1,,3 $1 >% $1*5 % "$$ 1,,%? # 0-&1*2 A*3 % 3$2*1,$ $*85 %$ 0-01** %%1** 3$1 ",3$$"51, "$$1, 23 %1 "- $% " #$%!!& $% 3-72"1, 3 $ $51*1,* 3-@% 21"3$2* "1,3 3$%$$A 3$1,1*1,* ",3$"1, "$ $1,23 $ "- 3 $31*23 $ "0- " 2$ 2 21*23 1*2)@%22"1*2 *,"2",3% $$ "- &

92 Bilaga 8c Policy lab 1,$$ 23%3%$1$*1,3 :),- %$1 " 1*1,* $$%23%3" - -..#( 4'4552$%351,-.#(#( 33%$1$$51*1,* $,, 3% ""$,5,",$",533% "- " %1,%,%1*1,*, 1, :)3%1&'"-7 3 %":)$"1,," % $9 " $1*1,* 52"21,"-;" *,"%)1,," 1*1,* %53$3%-!%$%% >1*2)&? $*%$%, %- /0*%# %$%" %,%$%%-,%$%% $$ %51C)'5, % 3 %*-7% % $ 3 % 3 %1%2- $$%1,,%$%%33$2*1,$%53 % %1" 9 D,5 1,, - / $"2 313 $-E1* $ $*2% %" "- $ 3$ "39 "1*-E* $*$"3 $3%" "-* 9 $% -E$3* %" " 1*- % $%2""$1* $ "1," *,$3%" " 31*-%$ % *,%$%%-E% $ 9 " $1**,"2 0

93 Bilaga 8c Policy lab " 9$$$"2"*11, *19 - /%&%12&&03)# %%&'8$, %1-2$2$ % *- $"" %1" 1*232"1, $ $*3$3-E 22,$ *$$ ">@%<!%$%%<2?-E "1"-72,$3$*$ 2 9 5* 1,1*- RE:Source PolicyLab - Långsiktig projektplan En process i tre steg över 5 + år &03)2 4627/ &03)2 5//27/ &03) Förstudie 2017 Huvudstudie Etablering av RE:Source PolicyLab som en Testbed och vidare Enskilt projekt inom RE:Source Övergripande syfte: - Erfarenhetsåterföring genom en State-of-the-art-rapport - Identifiera och beskriva intressanta fallstudier - Rigga Huvudstudie inkl finansiering Enskilt projekt inom RE:Source Övergripande syfte: - Fördjupad analys valda fallstudier - Metodutveckling för utvärdering av policy-effekt - Rigga Test bed inkl finansiering EU-projekt (ev H2020). Sverige projektägare genom RE:Source Övergripande syfte: - Utveckla och sprida best practice - Etablera test bed - Utveckla standarder och nyckeltal för utvärdering ( )!& * ( +, - 24,# *%""3 $% 3$1*2 :%1&'"-; 3$1,$2$9 6%51C) '-@% % 3% %" 2* "1,$3121*)%$1- % $3$%$1%3,%$%%>&?5%$- 2 5%# &,$",%$%5*$"$9 6%, %1, %$1%$3$1*)- % -,%$%%%$13$+ 2)11,%%3$1*2%- /

94 Bilaga 8c Policy lab 2 7#) E"3 1*2323$ 22 1*" %$11,$$*$1, 1,31*1, * 5%1,%$3"551,$"5 $2$3% %1,"1*)$"-0 21*2 $2 1,% $ %1-; %1 3$1*2-.#(#&' 7% 1*1,* $$1,-9 3 4!"2$,45 * 5%$11, 1%1,%5 9 3% $$> &'/ C8F?- G$"%6% $"3 $1*1,* -131,11*1, * -9 3H)>2? $ 1, 3$,$>&'8 &5$$?-I ",3$ % $ 3":)$"%21-$"$% 5 %"5,%213=". /0121,"! # /0132-I%,%1*1, *,1, :)3%1&'"- 73 %":)$"1,," % $9 " $1*1,* 52"21,"- *0!!#(*) %%$11*2)0>%&?2 &'0'% "051, %2""3 &'J>%?- 7 1,1 %23, *"$%3> % 3? 3 $%52"9 >1C<'? %$1,%$%%>&?- 2(&!(* $1 "%3 3$%1,, " 1*1,* -!3"3$ $ 9 %-%39 " $1* *,"2 2-@"23" " 9$$$"2"*11, *19 - E32 "@%>?3 C

95 Bilaga 8c Policy lab 3%2 1*1,* o 5* " 51- o $3 %1 o : 1& $,%$%%-7%$33 " 1, $,%$%%-2% 2>?53$"1,$"3 3 $-"$1,2"9% *-$ ",%$% $%3$$1*2 1, -2 $3*1,$ 1C)'9 "1* " 3$3>--%?-$ 3 "211,"$,%$%%%$2*$$1, 1,%$3-2$)01,,% 2 "1,- 0,3$ 1,$ 6%- - 1 #$%,!& 4 / ! 42 + /!&,% 2 Aktivitet (AP) Resultat (mätbara) Projektmål som projektet bidrar till AP1. Definiera och prioritera frågeställningar Vilka specifika frågor söker vi svar på? AP2. Omvärldsanalys Vad är gjort inom EU de senaste 20 åren? AP3. Rigga ansökan till Huvudstudie (PolicyLab- Steg 2) Sammanställning av definitioner och relevanta frågeställningar Innehåll Generellt om policyarbete inom EU och i Sverige Vilka policyer och vilka styrmedel Identifiering av ca 5-10 intressanta fallstudier Projektplan Steg 2 Syfte, mål, genomförande Avstämning mot RE:Source effektlogik Utökad projektkonstellation Medfinansiering Ensammanfattande rapport som sammanställer definitioner, kunskapsläge och ett antal utvalda fallstudier En komplett ansökan till Huvudstudien (Steg 2). Effekter som projektet bidrar till Generellt ökad kunskap om internationella och nationella policyer och styrmedel. Kännedom om intressanta fallstudier på den internationella arenan. Ett fortsättningsprojekt i form av en Huvudstudie (Steg 2) 8

96 Bilaga 8c Policy lab $!!#,3 $>%1,$%? E 9% 3 $ 9%#0# I)1* :1,H ;3,%, 1,$$% E& 9% $ $ $#,5%#:2 ; 1, $ ( %0$$ 31$($1- %&'(5$"%23$%&'(- 7 "3 95"$31,* 2-*,$%2*- 71"$23-3 2"$1,7-%2"$ $ %1,, $2,$ 2,$-22$$ %- 9%3 $21,5$1,5 5 *,1,$-;9% 31"2 $$ "-@"$$ *$$1,," 1*2-;,$%9%* 9%2 9-9%1"%1, $ %1%*-73,$" 2$ %1=? $! %!, =1,&?4!!! / 12 4, &'();1 & 0 / C 8 ( J F ' & 0 / C 8 ( 3, %1,9%5 %11, %1- (

97 Bilaga 8c Policy lab % Person och organisation Kort beskrivning Håkan Rosqvist, Tyréns Projektledare Tomas Ekvall, IVL Jenny Åström, Danji Emma Colleen Moberg, Tyréns Stefan Persson, Rhetikfabriken 9% Organisation Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen Miljöstrategisk analys, KTH Håkan har en forskarbakgrund (Tekn. Dr.) med bred och lång erfarenhet från avfallsbranschen och andra närliggande branscher där han bland annat har arbetat med policyrelaterade frågor, nationellt och internationellt. Han har erfarenhet från statlig myndighet, samt från kommunal och privat verksamhet. Han har omfattande erfarenhet av internationellt samarbete i olika FoUsammanhang och lång erfarenhet av projektledning. Tomas är en ofta citerad forskare (docent) med lång och bred erfarenhet från utveckling och tillämpning av olika slags systemanalys för miljöbedömningar av bland annat avfallssystem och energisystem. Erfarenheten inkluderar både forskning och uppdrag i samverkan med näringsliv och lokala, nationella och europeiska myndigheter. Sedan 2006 har han arbetat specifikt med utveckling och bedömning av styrmedel för avfallshantering och resurseffektivitet, bland annat som chef för det nationella forskningsprogrammet Hållbar Avfallshantering och som samordnare av den svenska insatsen i EU-projektet DYNAMIX. Jenny har lång och bred erfarenhet från avfallsbranschen i olika roller, där policyfrågor alltid har varit närvarade på något sätt i arbetet, även internationellt. Jenny verkar i dag som konsult inom bl a hållbar affärsutveckling. Emma är ekotoxikolog med mångårig erfarenhet av strategiskt miljöarbete. Arbetar som konsult idag men har tidigare arbetet på Naturvårdsverket med kemikalie- och avfallsfrågor och har kunskap om både nationell och internationellt miljöarbete. De senaste åren har Emma haft fokus på avfallsförebyggande frågor och arbetat bland annat med Sveriges avfallsförebyggande program och olika projekt med fokus och mål att minska och förebygga avfall. Stefan är utbildad inom analytisk filosofi. Han har lång erfarenhet av analys och utvärdering av utvecklings- och organisationsfrågor. Fokus har ofta varit på avfall och hållbarhet. Gästföreläst på universitet/högskola inom Design och Hållbar utveckling och inom Processledning i hållbar stadsutveckling. Har erfarenhet av ledning av flera VINNOVA-finansierade projekt inom bland annat innovationsupphandling, tjänsteinnovation och miljötekniktävlingar. Person Catarina Östlund Anne-Marie Johansson (preliminär) Göran Finnveden Internationella miljöinstitutet, LU Stockholm Environment Institute FEAD Municipal Waste Europe SUEZ Kretsloppskontoret Göteborgs kommun Projekt-Polcirkeln RE:Source - Policyverktyg Strateva Carl Dalhammar Harri Moora (preliminär) Vanya Veras Jan Göransson Karin Lindrot Jenny Sahlin (PROFU) Gunnar Fredriksson Fredrik Rakar J

98 Bilaga 8c Policy 3"$%- %2% 1*1,* $,1, $ %1)1,-%3$% )1,3$2* 1,%,%$%%&-!%$%% "$3"$3 5 D,1,$, -E"31" 1*2 *% 5 %21, %3$%2-456' %$%" %,%$%%3%51C)'5, % 3% *- % 3 % 3 %1)-$$1*233$2*1,$%53 %$%3$"1, - 7" "51*25 23$,5 9%-% $1*$ $* "% " $,5$,,3- F

99 Bilaga 8c Policy lab 7' 9# ## :2.;.) :2.; 2/<< %1 /8/&C' /8/&C' I2 8C'' ' 8C'' :K 8C'' ' 8C'' %$"$ 8C'' ' 8C'' %1) 1*$* ' ' ' )1 ' ' 8C'' ' 8C'' E%1H % 8C'' ' 8C'' 8C'' ' 8C'' 8C'' ' 8C''! 8C'' ' 8C'' $ 8C'' ' 8C'' 7!# - == - > - %12&?=@ 3 $)#( $)#( $)#( 7 *+ /C''' /C''' (''' ; 8&C' &''' C'' ="?- 7 &''' 8JC'' C'',2 8&C' &C(C' C'' - - L ' ' ' 2/<<$ >" == D%2HE -%2*&'05C5 J/)JJ= '-00F'6%C'0'J/- &'/ C8F-1 11*% 1H<$DD,11$- &'8 &$$-H 2 2*$$- &6&'0-E %1D<$D1,$ 0&%1%- '6&'8-E < %111*%- '

100 Bilaga 8d!" " # $%!" "& ' ( ( )* # +,-./ +) (,- +.,-0 / +%1,-23 4* +5#/6,- 0+0*7.,-893+,-: ,-. +91, ; (( <6 =.> -> *3 = - 9 3(( > (= = > * (?3 * (*@ *A39 A A>9= = >9 = 6 -( ( > =4? * =#((( = ( =; (9> 9=6 9 (> * ((< 4 * 93 - * = ( *=B 4 * 93 >( 3 = ( > 3 -(> - = ( (( ( 3( >9= -* = * *& C=D (> (=

101 Bilaga 8d

102 Bilaga 8d!"#! $ % &' -./$ 0!1.0 $ ()*+,)(,)* $$ ()*2,)3,3*!" #$# %& $'# ) & '$ $! $# ('# $ $ & ##$##."#$!455 $!,!$!","6#4!$ 0 ##"$!# #4!5!%.$'$!645#$" # $!$$!0 # #!.$#4!. 5 $!$6"#!$!$0$# #5#..!#!5!45$!#!"4#. $!#!5!40 % & #!$477!#!$#!!5 5!#!##.0#!#!.8!$!45445.#46!!$!450##"4$!!$"5!#!5!45$!6$#!5!$!6#!"!4$##.!5!4.$4$!6...$!45!# 0 #!"4#45#!!!0 #!!5$ 36!5#!()3)# 9!!$"##.#!769!, #.44!70##!()*27:! 5!"#!$!!!56 $6.

103 Bilaga 8d ##!769.!70&8 #"#5!5# #"#!4.$$#""## #!,!."$!5!0 #!"$ (!6 6#$ $ $!,!$" 6"#!#"$$!# $! $!0 #! 59!55784$"## 0 * ##$##."#$!455 $!,!$!","6#4!$ 0 ##"$!# #4!5!%.$'$!645#$" # $!$$!0 : ##.4.!!!%"!5!!6 "$!45$!. 55$!"!.$$ 54!!0'0 :,!$6"#.4" 6 54!0.#$##8 % 4!$'#!;$!$!#5 #.4! 5! #."50!## "#$!454 $!#$! $!#4!5!6 $!,!0#8!5!&()*<*)+=%$!45>'0 &$$!# ;$4!5 #.$!#6!54"#" 5 #$!6"#!#!0#!!!4$ #"0 #!".#4!".# 4 #$!455.$$!$0#!"..! #? $!6!!!!;$ %'0#$!!$ 4$45!, 645# #!$!# " $!!$!64$45$!# #..$!#0 +& # $!454.#. # $!$6!4$!!$! 50$!45!!!5$!!!"##$@5!0$!! 5$!45%'$#4"# $!456!##$!#5$ # 0#$!$#.#.$0#6 #".6! 54#$!@.!"#5# $!454.!.#$!.. 5$$!0A!.8%8 #>!.!!.'6". #B!$! 5!!0

104 Bilaga 8d!#!##$!#$!45 4!$4"5!4$!!$! 50 #"#. 5$!45#$!"$4!#45$!45%'!!#.!#$!#5$# 0. 5"$ #"!.$!. $!$. 5 5$!"###!5!45$45#8$!0C.#. 5!$. 55$! #! #0#!4 $46 4"$!"50#5#$44 #A0 #$5"4$8 $! #,$!45,$D..% &' "."0 &$!. 5$! 45#()*E0 #.!# $!6 &$#!!%BB.'0#8!!&! * 6"# 5!# "%$!$!,!"5 ' $#%00$!$4!'0##$!!#!!5!6.#$##8!!$;$5 50: #!#4.#$ $5#"##!#"#$!#5 ( 0 %, # #!.$#4!. 5 $!$6"#!$!$0$# #5#..!#!5!45$!#!"4#. $!#!5!40# "4!#.45"#"!#;$%!!!' *0"#!#!$"#!#$!$ #AF (0>##$8! $!45!# $ F 30G"!8!4!.45!#.$!#F <05#..!$!6#"!!4$ #$4$!$F =0>##!!$#A$!"#!!#!"5 $F E0G""$A.6"#$!!#$4 ""#"F>#!!!#$4F * #HH"""0!0H. H"H&!I()%'0 ( #HH0HB!:!$ H/IB3IJ2H>H!,,#,:#,-$5,,,>K&0

105 Bilaga 8d +0># $. $.!! 5 "4F>#$!6#"! G"!#.!4 #A.F L0#$!4#$!$F #!"4!$"#!$5%(3"#!4!$'6 4$#4#$#$!45!# "4!$0 -" #! "4!#.45#"!$ $. 5".!%!.5*4"'45$!$!0 :..$!4$$%!.5*,( 4"'0 #"#!!$4 $!54%!.53M= 4"' $#$!44#$!4 #"#!$4!%!.5<4"'0 #! 5!$56 "6#!!$ 0 #!.5# 5!$.8."#$ $!45!#.$$!$6"#." 8!!#.$!#%!#!'"! #$!45!# 0#!.5!$$5"# $64#!!#6# $! 0.""#. BB:6$$5$!45!# 6 $6"#!5!!%>6!6-'6#A! 6 >&$ "! #$0."$"4. 4#."0 #$!$8."#4H!#"4!$ 8!$ $0 $#"#!#"#$!#! 0 6#!.5!$.$"#!#4!!;$!#$ ##.#.$!#"#$.0J#!!!!0 #5#.44!0>#!#$! #$4$4!#"###F#!$44.$ N!5!45.!!0#!45

106 Bilaga 8d $"$6# $!0$!.5*. 4#!#"#!$464$!$"#!.5(0#!"4.50 : "4!$.$#!"#!$5!5!40#!,@>!540>!$468 6#>!#>!.64$.!540#!."#!.5*4# 40# #.$ 4>!4#!4$#$0#4####> #!5!0#!.5;$!!4"#,#!!"!!!;$! 5>.$!5!!5.$0.""#!5!%" #'46. $4!#!$!0 #4#!"4$#.$""4!!$68 #4!##!,!.6#.!B:.!0!#!!!0 5!!0 #.!"##"#!.53$#! 8 #!0#!.5$!4#0!!$!#" #!#$4"#0J!.5* 5"4 #4 #A.0># $ # #4H#"#5!# # 4"4###0 " #! #4##!#. 5!$.!!40#$!$#$! 45!# $!#!6-0#5#4 #$#$"4 0 $ % #$#!4$9! $!74"0 & '( :55 #!0 #!"4 "64$!$!! #$5"#.A!$0 #!$#"#! #!$!#84"!$#4 #!0

107 Bilaga 8d $#!!#.#!$0.!$ #"##!.5$!#8##!!$4!$0#!5.#!$"!5 8"#5!!40/$!$#$##$!#.!5#.6"#!!$6#..!!!"#!0!.5* #.##$5#.!!$! $!,!$!0 $#!#$#$"#5! "4!0#!"4.4$"##!$ #!H 4"##!,!.0. ##! &6"0#!$" #.! # "#.$!#!0 $! 45 $ , &6!5! 45!5! $0#!".! 4!$!. BB:6#!$A. 0#.. # $ ##.$!#.##!!..0#4!#"#5#!4!#.00 :$ #$56-"#!""4!$ 45 B6 &,0:,."!,$" # 4 " $ # # " 4! $0 #! $" 4." 545#."0 -B#.8!""#!6"##H>,! %#B-!#'0# #!4"0 #!.5 % #!' *O"4 *,( (O:.! (,+ 3O #! E,L <,45 =,*) =O! $! <,*3 EO! *,*3 / & #.$#!$!, $!4# "#A.0! $#$"#$!$#4$ $!!$$#$!#0#$!4$ 4!# 0#$.!, "#$! 455!$44!5$!!$! 50#$

108 Bilaga 8d "4! #$#"!546!$$#"!4!$0 #$ #!"4! $!45#!4## A.0!#4 #! $!#$4 "###$ 4!#.$!# 6$!#$5$ 0 4 "4#A! %.>&$ BB:'0 #"!!"4%4"4.'B!$ /B!6!!CCC!!0 0 &&"12 & #$ #!"44$"#,$!$#4$ 0#"45!!!5 "!#$!"!5 #".!0#$"4!$5.$4#4#!$64$##$##!6 $ $ 0#!54"4!!, "#!#."!$$!454#.0 &#$!#!""#4! $!,!#"#4!#"#!!#!$4 8 $!!#! 045#$!4 5#A!!."##$#!!$! 5! #!,!.0 &#!5!#",!.$!#4 $!#!5!0.#"#.$!##!$#!!$! 5#!#4"##.$!## 545! $"!0 & 3& ) * +,- +,-,.//% *0 $! +3=))) +3=))) & **)))) ) **)))) *==))) ) *==))) $ E=))) ) E=))) <=))) ) <=))) B:. ==))) ) ==)))!5! E=))) ) E=))) B ) ) ) - ) ) ) # "1$222 3$ %, &25 #!,!"#=)I$#!##!"$! 45!# 4$#.!##.5H>,0

109 Bilaga 8d. "& ' ' ' '" '$ '& # & $ B:.0 *=))) ()))) 3)))) ) 3)))) *=))) *=))) **)))) *=))) ) *)))) =))) *=))) ()))) *=))) ) *)))) =))) *=))) *)))) *)))) ) =))) =))) *=))) *=))) *=))) ) =))) =))) 2222 $$222 &$222 "$222 $$222!5! *=))) (=))) *=))) ) =))) =))) &$222 E)))) 2)))) ()))) =)))) E)))) *)))) B &2222 +=))) *))))) =)))) 3)))) *))))) *))))) - "3$222 $ $222 $ ,

110 Bilaga 8d 45 7,8 ) -"#.!#$ 9!( #"#"$- *=50##.# 5"45"#" $65. 4$"#!$!$!!$! 5!5!0##""# "" >66!80 #8!!#.#5! P! $$!!!5#" 5 P!5$!5! P.!!6!5!!5 #!5!.$ 0!!!!!!!!0G?$$4!!# 45!5!0 P.!#"!!!0.# 5646 ##6!"6.>!6.! 8"0 ##4..$!.$#$! 45>4#J 0 %!(! 6> 8 /!. #!$5 6G6())(0 9 #M<E*)+22E=EE, 0!1.0, &#>6J6$Q6! 6/G%()*='6J!#!# ##$4" 6$B$!6-$ **(6=6() $5()*E6<3++O<32E $6! %()*='6$.6$..5!!# %#"!$5"!!'6-J((<<%"#' &D6! 6CR6S6B,T#$/6G6># /%()*='0 C$!!!!!" #$#0 0()*=+*(0 B#!B$!/0 &D6! 6CR6S6B,T#$/6G6># / %()*='0&$$$!!!5!0 0()*==)L0B#!B$! /0 &D6! 6CR6S6B,T#$/6G6># /%()*<'0 B!U!5!!"0. 8!!!5!5 #!!$0 ()*<=<30B#!B$!/0

111 Bilaga 8d :; ) -"#.!#$ 9!( #"#"$-.50#" 45"#" $65.4$"#!$!$!"6!"6>6BU:"6"!600 5"" $!$$$! 4540!$5-@! ##!A! 6#/,!! $!,! BU:"0#/:%./ :'!$ $!#"!4##"#0 ##!55!"#!$! #"# $!4$!$#!!$0 %!( >8 /!. #!$5 6$A.56 ()**0 9 #M<E*)+22E+<*, 01.0, &D6 6!# 6-$!.!6/%()*='0$$V.!0-J((<+0 B$46&D6B%()*='0!!0.$ #(()!0-B*<(0 $.G6&D6.6G%()*='0>5 $! "6"5 : 0-$!!0 $.G6&D6.6G%()*='0##>!!!5! 5 $. 6!!!,!!!%()*='0-J((<30 &D6! 6CR6S6B,T#$/6G6># /%()*='0 C$!!!!!" #$#0 0()*=+*(0 B#!B$!/0 &D6! 6CR6S6B,T#$/6G6># / %()*='0&$$$!!!5!0 0()*==)L0B#!B$! /0 &D6! 6CR6S6B,T#$/6G6># /%()*<'0 B!U!5!!"0. 8!!!5!5 #!!$0 ()*<=<30B#!B$!/0 J86># /6B,T#$/6&D%()*='0>!!5!$ #!#!.5! "!!!!;$ 0 0()*=+*30 B#!B$!/0 J86># /6B,T#$/6&D6/6S6??/%()*<'0!.$!#6B>#!0 0()*<=<30B#!B$!/0

112 Bilaga 8d Klas Cullbrand Name: Klas Cullbrand Year of birth: 1 Present employer: Stiftelsen Chalmers Industriteknik Position: Director Recycling Group Phone: +46 (0) klas.cullbrand@cit.chalmers.se Work address: Stiftelsen Chalmers Industriteknik, Sven Hultins gata 9, Göteborg MOST RECENT EMPLOYMENTS 2016-present Director Recycling Group Commercial R&D division, Stiftelsen Chalmers Industriteknik, Gothenburg, Sweden Project Manager, Recycling projects Commercial R&D division, Stiftelsen Chalmers Industriteknik, Gothenburg, Sweden Employments before 2013 includes: o Automotive industry, assembler o Vehicle recycling industry, disassembler and assembler o Telecom industry, technician o Paper manufacturing industry, process and crane operator o Construction material retailing, salesman and warehouse worker PROFESSIONAL EXPERIENCE INCLUDES Member of the Swedish Environmental Protection Agency s waste council, called Avfallsrådet Management of recycling R&D projects, among others focused on WEEE (Waste Electronic and Electrical Equipment), ELV s (End of Life Vehicle) and plastics in various products Management of numerous consultancy projects within the Swedish recycling and automotive industry with focus on e.g. take-back systems, re-use and recycling, production planning and control, reverse logistics, process and product development and design for recycling Management of project managers Development and implementation of innovative business models for re-use and remanufacturing of waste products, components and materials Analysis of the use and substitution possibilities of Rare Earth Metals (REM) in the automotive industry System, economic and environmental impact analysis of materials recycling in collaboration with Swedish and European industry ASSIGNMENTS IN NATIONAL OR EU FUNDED R&D PROJECTS INCLUDES Project Manager, WEEE ID, Automated sorting of WEEE, (Vinnova), Project management support and WP leader, SCAR, Sustainable Collection, Aftermarket and Recycling of Lithium Based Car Batteries, (Energimyndigheten), Project management support and WP leader, REinCARnate, Innovative use of used vehicle components, (Vinnova) WP leader, REALIZE, Realizing Resource-Efficient Recycling of Vehicles (Mistra Closing the loop) WP leader, ILLUMINATE, Automated sorting of lamp waste (EU, FP7) Participant, REMANENCE, Rare Earth Magnet Recovery from WEEE. (EU, FP7) ACADEMIC BACKGROUND

113 Bilaga 8d Master of Science in Engineering: Industrial Economy, Chalmers University of Technology Master of Science: Industrial Ecology for a Sustainable Society, Chalmers University of Technology D.. B$!$$. ()*E,**,)* $ ' <8 8 ;! 88.(8 $ 4)+)+E**))2 0$1.0! &*L2E / H$ $.6!$V. $!# #V 88;,6!# 0()*=O6,:!6!# 0()*(O()*<6,8! =86!# 0()*( O()*(6&,>8?886A0 ()*),()**6& ()*3& 8 C46/!#!V6!# A.6!# ()**8 6.4$$.6A >, 4 B# $%B'!# !>#$!5!8OAH /D$$.V.$.D..,!#8.$.@#!O "#@0 $48$! OA /D$$.V.# #D480 C4#"$4OC4 V 8$H D4!#

114 Bilaga 8d '8 H#D4#$ !#6/06&W606$ ,G606 6:066/ >6:0646 %()*<'0$48.$! 0# 6/D6()*<L(L0

115 Bilaga 8e!" " # $ %" "& ' ( ( )* # +,-. +) (,- +,-/01* +2#.3,- 4 +4*5,-670+,-8 1+3/4,- +7 9, 6*4. +$, #: ;'* : ( * ;' 0:0 0* ; 4 (; 0-* ( -:0 0* 0 (; 0; ' (0 ( 7 ( * 0< * ( ( 0 * 0 ; = ( 7 *<;;; ( ( (; :* : ; * : ( > * ( * ;!? =0 ( :( * >+%A,;9 % B ;'(* :* CB;: :; 0 : ;

116 Bilaga 8e /(+7-),* : 0;' 0 : *-:00 ( ; ' - (-* : ( ;'0 (: 0 7;' 0 * : 0(: ; 60 * * 0=' ( - D-$0 0 : 0( 00(: 0(;'* : :(0 : :; = * :( 0 : 0 : ( ; - - :0 0 : ( 7* 0 0 ( :70: 7 -( * * (( : :7 0 E-;;(( : :7; = :7 (* * :*0 07*;'* :( + :,0 + :,::( (07 :: 7 ( * : 7: ;E( :: 7 * ( : +:7,-: 0 +,;7 -: : :7-* :7;

117 Bilaga 8e! "!#$"%!!!! &" ' (#$")! * (+ *,+-- *!' -- (+ *!,.* '* (, (!'*!! -! / + / ( (+2'*, +(+!' /,3- /# '* - +'*- */(!2'* * - /&14'*%, - '* (!'1!' / (+2'* 5 (5'* +*, (+!'! /, 3- --( /# '*- 6+ '*- */(!2'* * *-7!6,8/ 1 - *-(''1 (#$") /# 1 - '*! - /(!1

118 Bilaga 8e! '- '*(*1!*/!- 1'*-* /!- -, -'/-( /&!'*!/ -(! '*!,+** ( /#$") /&(!(/ '* *(!(-!( +-(!1'*!' -* / - '*/!2'* /, // --( /4!0-'*!!2'*!-'1+*+!!'*- - #$") /4, / -1( /% ((!2 '* /1+*#$") /! * */(! '9!(+:, ;(+ *!*/ */! - *9,,1<#$"=:1 *(+ * +!, -(/ /-'*( -,./!''#& * >1# *!*/ 9?#$"=:1 (- "$@ - * -*- - *!*/, (+ * -' 0/,A-- /(* 1 (- '* 1! '-!/! '!'*7 (+! (1- - (+ 9B '#$"4:,A(+(1 / / /-! - 1 (* 1 '* 1 - */(! 9B ' #$"4:,; --,A--0 /! '- - (+(*! '!-,!/!-1/ - (! *-- (! (+-9B ' #$"=1 B '#$"=:1!!' *! *--,.*/'* (!/, + -'*-/!' * * ( (+1'*!/ (( (+!,.+ -' /1'!-- '*!1 *! ' * (+-

119 Bilaga 8e ( '!-,-'/ ( - - (+/ /-C /1 '*-!!,. (! '*!! -! / + / ( (+2'*, +* -- ;! (+!/*!*/ /! / *!///-'*7!(!'- * *'* * -- (+ (/* (+9/:'* 7 (+9!/:! A(!-! * 1!((+1'* /**, A!/!- /9:,</* *- /8!*9#$$$1#$$#: *!1!'*' *! ' +'* (,A -' / /- -(- -- '* /+ --9*!"D)D:,A // + //-/.-//!'*- /E/-''/ 1 0 1''*1 - '*,A* +' / --'**/( +F! ''*-9B ',#$"&:,G - /(+ /-,BHI!F9"DD4:!/ -0 ( 10!1-1+'* (1+!(* 1-0 '* +, 9 B '#$"=1B ' #$"=:* - '*(/ (! /*! ' (+-,- -/! - -(' *!',

120 Bilaga 8e +1!/!' 1'*- / *(-(+ * '*!/,.+ -' /1'!- - '*!1 *! ' * (+- ( '!-, " A( /! (1"'*#, A('*//!#$"%,A+'* -!/!''*!, A(! #$"%'*( #$"),A (+ /! ('*+!/ /,! I!! (-!7!,8 *- /1'+''* /,A!!!' '* '*! / + / ( (+2'*,.!1 -#$!/#$,A!'1 -(!!'*-! '*,!!/!*! 890 '!- :'* 9! / :((* ( (-/ '*-,3/ -!/!*!/ (+,.-/ I!( 1!7 E1I! E1!7( /(0 /*!( (+7 1.( 7 /* * * 000 E!(!!,A!/ 91'+'1 / : * */'*, /! '*'!!'* 1 *-! -!!! 1 / *-, A! (-/*,

121 Bilaga 8e I!! (-!!,. (!'* - /1 / ('*1 -!'/ /011 1(+'*,+ 1 ('*!' + -1!!(+,!! /('*!!/!!'*- (-!-,. +!! 1 '0!!1!!/#$"%'*#$"),+'* -!*! (!2,!!!! /'!(91 '+'1 / : / *!-'* */,'*! -/ ('*!/ (, (!, A! (!/ -- *!! 11('*'*( +*'*! * 2'* /, ("J (' (" (# </#$"%!/#$"%!'*, </#$") '*!!, I FB ' (' 9(1 1+:, I FB ' 1(' 9(1 1+:1!!, '*!!!!' 3!!!''* ; ; - -!! /!/!/

122 Bilaga 8e ;/!', -'*( *- -(+ *,.-' / '( '!-,!/!', /! /-- (+ *, K! '!-- '*!, *! ' +- (! *, " ;* (*-, '*7 - -!/!'*!! * ( / '*-, (" -(# * +!(*, ** + '*5(/ ('*!! '* - B** I!!1, */ 1 (+!'!/ ''! +/ /, */ '*!, * *'!!!!!, 3!!! - /B** I!!

123 Bilaga 8e L?* 1*1*!*B** I!!"'!* ' 1(!**+** 9:1*+*'1 +(,6 *77HHH,'** *!,7(!7'** 2*!2!, A---! - -, # - 1! 1'*I FB '1 1 /,./ - 1'*!1!!'*H2*'*!!!+ 1('*1/ ('*1('*'*-(/ '*'!,A! -!,A (! '*''-9 -/*/:1'+' <'* / <,A-/! ( * '*(+,+!--- '* /-/+'* //,A!/!,!( / //!!'* '* '!' /, $ 1! 1-! ' '*-,*1!(#$">1,!#$"4!2/ (+1"#!$1 1I(,A!1 "#!%& ' *! (+ * * /'* *! - /!,A/ - / * /*/(! ',A! *'/! ' */( '* *, I FB '11-! ' '* -,I F*/'* -!,I*!/9#$$D2#$"4:!/ 1"!:9#$"&2#$"%:1 3;1() *

124 Bilaga 8e 9#$$D2#$"&:,..,A! **!(' () +1,-.'- /',.0 '&10'2-'2-13',().-4 / <-(!(! /,<( / */(! ',A *!' *- */( *,. ** ( ('* * (1!1('*H2*, / * *(/ (+/'* /,A#D (#$"4(* * * ('*/ '**/( */,3*'/- (!' -!, 9 -/*/<:-! ( *0!9<! 1</1I(1I-1M'* G* :1 -/,* '*( / '** *- / -' */(! ',8/*( + *-'*! (1 (* /(-( +-!/!'!- '*! '+!1.1(- / - 3(I(,.-! + /'*! ' '* '*/ -,A! */!, 1.A/1* - ('* * +'* (, - -- '*+- ('* -, '+'<- /,A / -! ' +- ( (+,A*'/ / '* / (+,A*!1('* H2*,A!'* -( - * '** -!' * (,B'./1,','**/(*'*1- '+', '* '*/ * */(*/ B'./( -! / (+,

125 Bilaga 8e A -(!'* /! - -!, - /! (!!/!+ +'*( F'*/*! - /!,A! /-'* /!, % & -!/ / 1'*'+': #$ 01 1'*(+ /!,1(/'*!'1!!,A! '* *,A- (! 1*- 1 *!!' '*(+!( ( (+! '*!/ * / (+ 9(":,-(!!1!'/,! *! -!! 9(#:/ /!, A!! '*!!! -1 *77HHH,,!,70,3 ( /1/ 1'* -( /*,! +!!! '* */(* *( (,A* ( /!!''**'/! -1 1!10 (!-!91(('*! '! * 1!! '**, /'/ /! '* 9/:, ,5 ++, A! /!(' '*!!!('* -#4. * / *'*( /

126 Bilaga 8e '*!, * '* *(,.* 0 6+!'*" 9*('*('*: + ( '*- -(/ '*!,* /*'* *(+ 1- * /! 1-- '*, A*!/!+* - 2'*+ 2- */ /,. 1 1'*- -*1 *,.- / 1 *( ('*, A /! *+ /!, A /! *+!-,K!! /! / ( * (+,( * *-!'!,A!- '* +F! ' +-'*7 ( (+, /!-!'*!!,A-!! 1 /1! (+ '*/F! ' +!! -, /! */!(+ '** /('*1 *! ( (+/-,A!(+( - '*!!, J /!-('* -!!'* +* ( / '*!-,./ '*-1!,<'** *!,

127 Bilaga 8e '() 3-'*- *!!'/ (/*'* *(+ *, - / '*! *!/!, 8/! + (!' '* ('*!''*, - *! (-1-! -!/(* 1(! ' *!2'*,/ *1!/1!!! ' '* '+!, -' -* /1! ' '!-- '*!1 *! ' * (+- '( '!-, $!' -'*! (, $ ' # % &'( % &'( )&*+$,!' ""))$4# ""))$4# #D%$$ $ #D%$$ '+' =>==$ $ =>=$$ / =>==$ $ =>=$$ A! >D=$$ >D=$$ A!! ">)=$$ ">)=$$!8 &&$$$ &&$$$ -.*&/ 0 1

128 Bilaga 8e #!' -'*! (, 1!! #&%D$D #>=$>4 2 I FB '1!! #&%D" "##=#& 22 1 ( &D"4$ $ J 1( #D$&D %>$&D I "4#D44 #")"%# )3

129 Bilaga 8e % *!1?,<,"D)D,NB '*1'!1'2(+I',N /&,'DD&D>1""42&", <1,,#$"=,2 $* * 4(!, B '1I,#$"4,N? H#$$)2#$"=++H,NI(A ';!1! 8 +, B '1I,O 1,#$"=,N/ A / - (+,N, *9,:7 "D&2#"$,!I/(*3!! 8 B '1I,1PB 1;,,OP1,#$"&,N!'!1'21!(!( *'H'H*,N,.0 '=$"1&#C&D, BH1,OI!F1,"DD4,N''2*'*'' *',N/ " +.'=&"14"2%D, 1,OB '1I,#$"=,"#!& 8 I(!-, 8!*1K,B,#$$$,N8'('2,N&0'#)"#1)"%2&$, 8!*1K,B,#$$#,N''('2,N&0'&$>1&"%2#=,?1A,B,#$"=,NK(?;!9K?;:,N(8 98:,

130 Bilaga 8e *+ +,***+ -./!)001+* / $+:6;*+6< =6 )6&,6.6;:6$<6=+ 65 & +-6 $+:6;*+6< =6 > 6 $+:6+! +#6;*+6< =6* 5> 6 6 *+6;: +56< =6:?> +-6+A+&6+6+@ +.6;*+6<1439=6%?+ + > 63?326 : +56;*+6<1432=6& 6, 6&!"# #'+'<6=65 +: +-+63BC?1346 *+6;: +56<1432=6$% &' (# # #) %6& +-6 *+6;$+:6<143C=6"!*+, % # %! % %65 & +-6 *+6<143C=6D <3=+6E0?036 *+6<1431=6# %%(" ''!! 65 &+-6 *+6<1442=6? 6&: +5;-F+5<6=6#(. '#<6CE?G9= -6

131 Bilaga 8e I FB '1A '; '!1!8 +5<0))#12#="$)I(5*,' 'Q,!, '(#$" B '1I F1'*1P11OPB 1;RF9:' '+''!',() +, B '1I F9#$"4: H,2-1=#1&2 "&, B '1I F9#$"4:!(+('!(+*' H2(((S,,,#"9&:&)&2>$" B '1I FOI! 1*9#$">:;*'!,- /1">9>:&==2&%=, B '1I F1PB 1;RF1OP19#$"&:!'!1'21!(!( *'H'H*,,.0 1=$9":&#C&D, I! 1*OB '1I F9#$"#:*!H*'*+ *' + H''!,&101>>9"$:#>"&C#>#%, B '1I F1< +19#$"#:*! 20!H ' '!+HH*!'+H',2-1&#9D: "%##2"%#%, B '1I F1< +1OI! 1*9#$"#:*(! H H'!+H!'+2H',2-1 31&$9=:="#2="), B '1I F1OI! 1*9#$"#:3 TUT?U' 1'2 +1S,,().-1 #=9#:#D%2&">,.006&6 B '1I F9:? **!'1(!1 '!,<(BSH9:3-1() +,B** H, B '1I F<(BSH9#$"=:,V'H,V 1 9:, , 0!, B '1I F9#$">:'+'H(1*H H H,1BSH1<(O1 9,:.*9:*)' *,B** H, B '1I FOI! 1*9#$"&:? ' B'!(!'! '**'2 +H,1PB 1;RFO I1B,;'*9,:(*,<*'+,

132 Bilaga 8f!"# $ % &' (!)# ) * + +,- %./01., + /0. / /0&5 '-.6%17/ /09 '.7&2/0.:4/ ;-;:5. / ' <* - -< ' = +- <>-= -? ': 5 +<75-=5-5 - < = 5 5-5< + : = : - < 5 - < 7 = : < ' 5?=5= ? ? =5 < +<* : - 5= -+-<

133 Bilaga 8f &'!( ) *)!! " # % " & '! % "! "#$%!!!"#$+ #$ $#$ $ $ $, -./&0 -/,1/,./ &-!&)!0! & /&./!1!, /&) 1-1&&//,1/! &.2.//,1/ 3./,1//!&4&--) 3 /,1// / &., -.!!) 3 /,1// /!.!--) 51-1 &1./2!1 /!&. -/!-,/,1! && /-)0 -/,1/-!&./&00./1-& /)&-!!-! & /&./! 1!!1-2./&) & -!!,0../) !,!-,&.2./ /,1/ 1-&1././ 1-1&& 1/&!,,/,1/./ /,,&,)61-!,,& -- 10,/! ,& -- -./!2!!,!--! 112./,&,-&,) - 1,0../!1&1 0&& / 1 &, /,1&,) -!& /, 7.&1/&!,//,1/2./., /1& && 1 /,1/)!! -! & &00 2-.)1!,0./

134 Bilaga 8f!)6! 21./&/!/,1&!- 2!/&)6 /!.&1./ /,1//0&,) 5-/-,&89,1/7 -/,1/!&&4./&& /)67,- & 80./ & -&/,1/ &1./ -!&0 1-12!,!! & /&./21&7!2!84./ &20&84./84 &2!&.20./&,-./2 1/&&0./!&.!.1./1/&./! ).,!&.-&!!&2!-&!&).,&-1 /,1/27 :) -- 1./1./)&&/ &&!!0 )! /&/,1/ -./&/!, -,- 1./&&)6! &18./! -/,1/;!&&/;- &!)!-&)!. /,1/./ ).,! /!&&0 &810!0 -/,1/) /!- &&:&.-!- -/,1/!)6 /& /&&./&<1&-,),-!- &,,'/!&& / -/,1/ && /=8,--&/ - =>, -/,1/ && /,/1-=6 -!&!?&!1"#$%@) (%!!0) 60,, 1! & /,10./1/&&) 6&-!,,") 6-&-2 &.//,& &) 6-&!!-.) - & & -&!) 6/../- &)

135 Bilaga 8f &,")!.!!,") "#$+- ;'1-.01./!&.&-.// &!&.//,1/;./;0 &!&-&/;)1"#A#,-!,,&&72 &./!/!/,&) 1,!0&,;,&;./;>110 ;)> &/!& / - &0 -/,1/&/)1,&./,1/ &/&10&/!&/0 -./ /-1/&&/,1 1/,1!&.)B&,;> ;,&&) )% 6-&,!./,1/ &/),/-?- &/,,/,1/@)! *% % ;!&&/;/!- &-, -./!&.! &/?!2"#$A@)1&/,1/2 -/!,!,&/?&@!&/1)., -0 )1& & - -&,&2&&1/./!,&)6../ /,1/,- )61-7 & 0! 2! &&,& &../ /,1/2, )

136 Bilaga 8f &<1-&&0 -!!!./-.!)0 &-?/((<<<)&&)( -!&0../&---2, 1,/!!,!/2 2 & -./ /-&&)8--&2-! -1-1./ -- )6-1/- 1./! / -1!/,1/)' &0.1!&,!,2,!-!21-,,!) &82 -&./&1.// 9,1/72 10,.,)6. &!-1./.) - 1!&,/,1/./-& -&-,&)9,1/841./ - $D )6! -./,1/20 /,1/./ /,1//!/,!): &, &--, )', &-,-,-, 1&)&,./ &-,/!& -/./,/ 10 -)- ;9,1/7!84 & /;,&8/?/((<<<)&&)(1(4./4!(&(/1/7(/1/74"#$EC1&4&4&0)@ > -/,1/ && /!& 0 -/,1!&21,!!&./ 2! &!&..//,1&7./! &-1-&!,&)9-0,!-/,1./.!-0-1,&2 - &,1&), -!&./&0 0./1-& / -/,1/,./& -)!!-! & /&./!1!!1-2./ &) &-&& /,! /!,,, /,1/-)6.,! &./& -& -,/,1/) &-&& / &./!&./,1 1,10&&2./ 1/)61- //,1&-71,!& /./!),-

137 Bilaga 8f ' & -/,1/ && / '& &&&1!./! & -&0 A#&& / :&-!& /1!!1!!&!2-&&&)& && /& ) + %!!,-%).! 81&=80 -&//,1/// &-=9! /,&&&;6&;./.!- =81,!-!= 80! =8&-,&89,1/7= 9!=>!!./-!,!!./,&-!./!&1./,-) 8 =1!./!) : & &-0!F!!)!&,./&,-!! -/,1/&& /) 1!"## )!+ ),'!! 81&=8-/,1/ && /=8./,-!,,,&/,110, -. -=8&&,./,-- -1 &-10.=8&&,./,--,&, --&1,.//!!1,!!= 9!=> /</ && /.//&& &-!,$./0./!&.</ ) 8 =1!./!) : -/,1/&& /)&1 &/! 1!&.//!0!!)! 1!)! 1./&</./&!.) 1!"##!&1./&)!$E!&1./(0! )'/ &<1&-, + ),#'% '% 1/&=80&-&/,, /,1/=9!!!A#& /=B&0&-1=

138 Bilaga 8f 9!=> -.&& /)6& /, 1!./!&- &!,0 & /) 8 =1!./A#& /) :!& A#& /)! 1!!) 1!D#!&0./&)8+ & /),&.%.% 81&=> 1!,,.2./ /,1/ &1./=8&,/./ /=8-! && /!=8!&.&- ---&&!!&=8.!7!/&-=80!!=/,1/, &!&--&!&=9!!!& /= 9!= 0&</./ 1.)!! ) 8 =1!2!.//&<1&-, ) : 6!./!! &,,,!;,;)'1! -)! 1,./&&!! )!,) 1!"## )!./ D4+ ) '/ &<1&-, + ) '%! $ &-0./& " /!!! -/,1/ A& D!./ "#$% "#$+!!! &. 1!!! / &&././&2>1- & 8'F) 1!, &,,./,./&)G8-! /!&! )!!./!8'F././&2 >1)'/-,&&,&H1 &-,) 0!,&& &-./! &/)

139 Bilaga 8f 0%!&&!)8)!! ) 1) %2(3! 6!&/./&0 0./1-& /) /-0 -! && /,&0,&-&-,- 1-1 //,1/)6 0-,02 /,1&!./-!&.,) % 4!!. IAI### IAI### $+%"## # $+%"##./&2 >1 +"I## # +"I## 81 AA### # AA### J&&& /K?E@ && A+"+## # A+"+##! "#$$%% $$%%% %$%% K 1! & / )&& &--!&) /% %!. &-./! 1) &!'(! &!'(! &!'(! &!'(! "#LE## $LD$## I$L## $LD$## ")*%%./ &2>1 "D%I# "E"I# $+### $+### #*%%% 81 EE## $D%## +$## +$## *$%% J& && /K?E@ & & ALE## +%%## $LAA## ++"## %##%%! EE## $D%## +$## +$## *$%% & #*$% *$% *)%% "$%% %$%% K 1! & / )&& &--!&)

140 Bilaga 8f ',(,117/,,8,117/,,8,0*('879(04,0(1:(' "#$E4 ',:1H 2-,0&84 -) "#$A4"#$E "##%4"#$" "##"4"##% $LLL4"##$ 6'*78;171+ "##%4"#$I $LL"4$LL%./&2>121./ 2 1 A4E 1)1./,&!) 1../!) >182!&./&2>12.2!G/ I#M) >1&4&2!&./&2/.// &&2&) >1&4&2&284) 6!1)6!"#$I4$"4$$) G& /&2G/ 2>1 0,-0'(07609,8 7609,8 F2 )2)))2 2)2F2)22)?"#$A@8 6.&N!20../ -.&&&& 8:&."#$A4$I) 2)2!2 )2&2>)?"#$D@9,1/7!84 & /)!&"#$D)&8) 0-<(/'7609,8 "#$E4 '4./! /,184-2& 21-/,,G/ 6G) "#$A4"#$I "#$$4"#$E "##"4"#$I "#$" &/&1 & /&!-021!./!2!,& /,) 6&81 &9,1/72&0,./!.84& /,&4./,/,1&-)./&1./ 12E4!?2./ 2 292/./>1@0.!./&80!11) &886.&20.& &&!,-.&)

141 Bilaga 8f ',(5:07'71,,1;(0=>1 5:07'71,,1;(0=>1,0*('879(04,0(1:(' 0*('879(04,0(1:(' "#$#N &'!2./!2!! & "##L4"#$# "##%4"##L "##I4"##E &&2,& 11/!1012& J,!2& 6'*78;171+ 4"##D $D#-29-5:07'71, G//&-,!./"#$#,!!&)9-&/1 & / -&H 0)9/7 2 $D#-29 "##D?! 5!&@) 1/&./!&.& 0 &/!/,&!&.,!2,&,& &?&1./&@//!, &./0 )

142 Bilaga 8f ',(,11,11"8-67((87, ((87,-1,0*('879(04,0(1:(' "#$A4./&2>12 "#$#4"#$A $LL+4"#$# $LLA4$LL+ 6'*78;171+ $LLI4$LLE $L++4$LLA 2> !2&..!?!& 10 /-02G/ 2>1 G&7 28-./&2!/ -,11"8-67( 8-67( 4!/,/&&,!!&)9/1!/2!2./&&!&&) 0-<(/'7609,8 "#$D4"#$E./ -&& >1 "#$A4"#$E "#$#4"#$A 6&1 & /&!-021!./!2!,& /,2!,&/)' &&7./, 0>1) :/&./!& &2!& 1-&! )

143 Bilaga 8g!"#!#! $ %& '(!"#!#! ) % % *+ $,-.(/,* % -., (-.0 /, ,&$/6-. 0,0+7(-.'4, -.8 5,630- +(,'2- %+ '93: % ' ;< % + %% : ;$ +: % : 9 =+ %,+ -; %>: %4 + >9? + % % % '+,?+ 4-4%??;5?44+?% 4 ; A B? %+ % 9! " %+ '93: % ' 379! " # #! $! #!

144 Bilaga 8g!$ %& 0 4;< % + %% : ;$ +: % : 9 '!!() *+,-!./)#0"1#23 # 0 +! 4 "!)0 5*)#) +# 6 )"1" '- ) ",/)" 7 ++# "* 8#9 "::- ;! < " 7 #!! =+ %,+ -; %>: %4 + >9? + % : " # " # " "3!! +!! "!+! #!+ #!#!! # #! * - : + 7 "!!!! 7! 6! +. % % ! 8 =44>#!!??! $! *= ! )!!! 8&%@@.): 8 =@.)!+! 8 %@.) +!!+!! +! (.) +.

145 Bilaga 8g!"#$%#&'()** * +!-*+!-)!!! +! +!! +!! )!! +! +!??# "! #+!!$'#&)* '! +! 9 %@. = A@."+!!! +! '!! #!! +! '! 8 %@.)/!! = A@9 %@.!!! 8&=@@.)!!!!!!! "! +!!! B! C *"DB8>9%A=-! 7!!! :!!! +!! #!! + '+,?+ 4-4%??;5?44+?% 4 ; $!# " + *!!-# #! D!! $! #!$! 6 "+ =#4!

146 Bilaga 8g!"#$%& '($. /'! 0'' 1. /'! " )*+,-*+-*+ "" )*+,-+)-*+!"# $ "%"&&!! ' #&&!!! (!#!!#!&!! &!! ( 2""'# 0'" 0""' '3%'- 0 %'4$"" 0%"## # # 4 #'1#%' 0%' 0"' ' 1 041%''# 1' % 4.' 1"2( "' ( % " 0'2 % "' 4 " '1# 0'#% "2% 4

147 Bilaga 8g "2"" 122'4 $"" '1 "2'' 3" ' 0%''(1'23'' " 01 '- 0%' %# ' %1"" (' % 00 0''% (0# " 0'4(1 3 '' 0%'4%#"2( 0 2 '- 0%'4. 01 '''" 0% 45( 1' '#(1 0'" %0 1' 2'1121!4 6" 1'2'1% 0 ('46("%1-0'# 01"' # ((#"2#5- ' "4 ("2""2''" '" #0'( 01"' 47 2 ' 0(1 '" '1% 4. " 0''34'20'1'%0 " 0''1%'4 1 1''1' 0"'2"' 3 3#)*+8# 2440%95"%'13 -"2 0 20'' '095"% %- 0 95" % 0 0%"2 9 1 % %0"# 04 5%1961%'"': '"# 0% 2 ' 0 " 1 4. %1% 4 "11%'%/#'1 % 00 01'%1#20''1%11 '1 2"451 % 0 '#!20' 1% '%4

148 Bilaga 8g."20'##%01 (# 0 1"%20'4.1(''1% 014.' 0 " #0119"2## (0"2(# #''1#" 0( 445" 1'0 " ' % '#" 0 "1 0 2"" "20' 0 '! ' 0 0%%12 "4%1' 0( '" 02 10%2'0( 2 %221''( '4. ' 3 11'"%20%20 %;.7<4 5% %' % '% ' %( 1 0"' ' 1 ' 22 '4.1''%%'"1'4 1 2"0'" ' 014'0%(#1 ""%1 "' ' 4!% 11 ( '% #0'2 #'' %#120''2 (1 0 '1"4 5"20'%''2 (1 0 2! 24 ' ; " 0 < 0'; 0"<1'4 2'('2(% %'1 0 10%2'00"4

149 Bilaga 8g ) '" '- 0%' %'1 " 1 04 "'1 434' 2#$"=# (0#2 0 0'2 "" 4."%' ' 0'11 " 1'1'4.21 %1%4 ' %1 0#"' 012" 0 "10% "%1'4"0 %'%01' 012""2 14 ''0 %%2 "1 '1 % ' 03%2%(4% " '02' "+*%4'0 '% 032%1 0"4 ''1'30)*+>(1 ''( ' 0410 '% +%24.1 ''1 021""4." 1 %0('10'% % 4?0'" '- 0%' %0 "4( 11 " 0 "0 " '% #1"21 " '- 0%' ' %4.''1 1 '#0 4'' 1"0% 0 '11214$ 1 % 32% 0#20' ' 0 0% "' '%2 "' ' % %' "' ''( 1#1% ' '0 " + ' '1"2"" '" %(04 + #)*+A##'' #)**B#&C!"#$)**D#&C %&#)**D#" #&C

150 Bilaga 8g "0 ''141 '"2( '(' 34.0 '31 2 '01 ( 0 1 % 0 4 ' %''11"' - 0'1311'%%#% "220%24'13#%'" 121 0" ' " '" 0( 20'"% 14?10'" 0 (1 4 E'"' 1 %2'%( "%"20'% '"'4.'%21 '1#2' %@?"'2"":@4 3% 21'% 4'" 0 % ' 10 11' 14.2('0 2% 4'434 % 1' 21# ''1 %0%2"4! F# 5#")**D%% %2 +>** %# % "'% 4' '% G** 0,**'%4 1 F.#$"=# (0#"'%'# #. " 0 4 '1'0 "#" 0 4. " %014.'%'1%#%'1/1 "% 022 "%# ' 0(1 4'"2 "%"%3#' %##1 # 44

151 Bilaga 8g '''1 '1 % ("1'"' 3 /1#1 ' 014.%0 ( " ' #( #"14.11'' %2"% '###1 10(% "4$"" "'# '%0"' "'% 0' 21 4 * '%1 ''" 2' 4 '31%1 % @ =@# 1 2%' 1 4 = 0 ''%1'1%" %4 0 '- 0%' %244' C. (0 "'%' '13' 6' F% '" 0"'10""' ' "4

152 Bilaga 8g ' + H'" %%'- 0%' 31 0'0%2 0%4 2""2''"4,./ #"# #"; < 0; 0%< 1"4 52'"0'4 11 %2" 02 ' %4

153 Bilaga 8g -!"#, *", / * $ *% $.. * ' * ($7 ' 8 8 /. 9:$ * '."& ;. ( 3, 4 /.. 5"5 6 5" / ($7 5," 5 * : 5 5% *. 5 5% 5<

154 Bilaga 8g = '11. /'! ''4"2%' 2#''# "'#10 0"I"##-?2#71%'#$! 2#"2$"?"2% 0!"#$%& '( ;<4"0 %%0' '2 0#2%%' 0 "47"0" 0"2 0"'#2 ' '' 4E'1 2 "# # (0# 0 " 44'' 0 %"4" %"%2"" 0#1'0 0"%34 10;"'"<'% "2 ''3" 71%' ('"' $ '$ 72 " 0 ' 65$! 6 0' $ H2'0 /6 '" 0 %'2"4 =!;2%'+, (0 2#F.< %2 ' '" 0 24 H' ''2 1 $ 0#' " 0##'' 5 "2 0#3&#= #6 0(J ''( #" 0""#37'!#! 2#$( $#" #C(#' #' 2# '$5"#K 0( #"# "# #61 7

155 Bilaga 8g % '1'%2'" 0"%' %%4620'"2(% 0"' 1%4 ; 5"1 2""1 " 22 0'#1 '" '2 '"%'2""4 '' 1'(2 04H' " 0"' "#3'0 # '4 62""'" #"1 0 0 " 4 >:/? "2""2''" ( '23''" 01 '- 0 %' % ' $"" ''10 0' "#1'# (04.22"2( "%4 $"";' 0< 0% * 01"" "21 $ 6!%?2 '"'"2 1 ""#"0% 021 '''- 0 %'=-0= 0314 H ' ;" 0'< 0 " 2(002"" ''1 1" 31 0'13 ' #'1"0"0% %0"12'"%0%20 % H ''

156 Bilaga 8g!"#$ " +A+88** %&%''(( '' A8*** 8**** )'((( ''3" * )8*** *'((( 7 C"$ )**** * *((((. / * * ( $%& '($ )**** * *(((( 71%' 88*** * ''((( G8*** * +'((( )**** * *(((( ('"' $ A8*** * &'((( '$ >8*** *,'((( 72 " 0' A8*** * &'((( "2$"?"2% >**** *,(((( '0H2 >**** +**** '(((( $/6 >**** *,(((( 6 0' $;6< >**** *,(((( 65$! )**** * *(((( "/' +)8*** * %*'((( / / " A8*** * &'((( 51 ; =< * * ( -. +/(((( %,(('(( *(/('(( 0"12 +,3 (

157 Bilaga 8g = 4 5% 4 5* 4 5& - '' )A>8* 8G** 8B8* &'((( ''3" * * * ( 7 C"$ +D>)8* >>*** >G,8* */'(((. / )8D)D8 G+GD* G88A8 &)''(( $%& '($ 8))G** +)>D** +A)G** /)(((( 71%' AGD8* DD** BA8* ''((( >A88* +*>** ++*8* +'((( +A>** A)** A>** *(((( ('"' $ )A>8* 8G** 8B8* &'((( '$ A*+8*,)**,G8*,'((( 72 " 0' )A>8* 8G** 8B8* &'((( "2$"?"2% )GD** G>** GD**,(((( '0H2 )GD** G>** GD**,(((( $/6 )GD** G>** GD**,(((( 6 0' $;6< )GD** G>** GD**,(((( 65$! +A>** A)** A>** *(((( "/' DA,8* )**** )+)8* %*'((( / / " )A>8* 8G** 8B8* &'((( 51 ; =< * * * (!4 %&)/*&' &&%*)( &'%6)' *(/('((

158 Bilaga G> #7 C"$ " 5 F#(#%'# 0 4 '0% '- 0%' '( 0"" '- 0 4 ""' 0220 ;2' 0<4 '%0'3%2%' 0 1 %'- 0'4 75:..;< = 6 '+B,A4$(" 2%' 0 '' +BDD 0+BBB4! '" %+BBB 0)*+>4 '''' 0 ';' ")***-)**,<46' 32F$)**,-)*+*;1'$$<46' $$)*+*-)*+)4!' )*+A-)*+> ' ' 04.;5 2 5 %0%1 %#% #' 0'"' 4.+8 % '4 0' '2# "4 2 %'( '1 %43 %1 '' 0/2/' 0 %4 %0'3%' #;+BDD-+BBD#" " 2' % 0"'"0' 2 4 > ( '')**>-)*+)4." "' '' ''4 ( '#)*+*-)*+A4 '' '!1 %13%''- 0%'4

159 Bilaga 8g >!"#$+B,*62= A C#$&$%& '( )**D 02==0 # ( 0=#(# "=" $L# 6 420'02" "' # # 0 = "= "0 ' # "''04)*+A0 =02(.2 "0 '' "(2(' = "0 (4)*+G0 0 2"0'#=0!02" 0 #+)* 0 0 =)8***''M'( 4 )*+) 02? ' 0"" ' "0=0 7";(<453 ' 0 ;=0'"2 ("<0=0(C" 0=0( (4 02= "+>**+=' " "0"'($% )*+> C$& 0'0 "0#= 6" $"4$& 2=0 ($%#$%( ' #0"'($% 0 " =4?! C0 =00 "2 ' 0(#F'($%#+BBD '" "7 F= ( 3 ( '0=0 2(# "0 = (' 3 "! =2" # 4 "N2=4 O>G;*<,*GD88GAA

160 Bilaga "BC!!# &, $ ),, $ )#C!D$?#E" #).D$7 777 F *$7? ( :6H*$$?( 777 F G<C#!%!"!&#& $: 6,$ ),,, $ ).0$7076I 7A7 :$'? 7 7A ::, ?8 6 *$7? ( :61*$$?(207 J$7 :(7 $77 :"&!! * 0: 6I 7 6!"C (K7K0@!!B 6$7>7:-L 1?'06>$6,?2 K!!&,0$ ), 0, $!"< *$7? ( :61*$$?(2!!%!!&M:?, 8:0!!!!!%'>;@,?!!B?,-?@ M06M?N?@8(64??,8@*(6A>!! '(0 *) "BEE"BB" "BB")?:?(0"E!0+8:

161 Bilaga 8g 1 BC52 51? 7 4A*%:%6') $".'#"2$"?" C# " 2 " 4 2" 4 3 =0 ( F# =L "4 &=#=00P"7 (#" ( 4 Q! 4 #3 40 (" 0'2 4 &2"# 3 C"# =0 0 " 4 5 #! $".' # 4 5 ( " /2"" L4 2 $ 0 "F'(;+BD>< 0!;+BD*< D =0-0" 0-" 7 (-" 5 0- '

162 Bilaga 8h!"#!#! $ %&'!(# "#! ) * * +, $ -./0 -+ *./ - 0./' -12./&3 4, -5$%./ '-',60./783-./9 4 -%&'./ ,' %&'./, : 4 :;,%&' 3 : <, *, =& * > * 3 * *3 * 8 *: /* 3,%&':

163 Bilaga 8h Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Delprojekt Fördjupad analys utbildning. Projektfakta Projektledare: Cecilia Sundberg Startdatum: Organisation: KTH Slutdatum: År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning Projektet syftar till att ge ett bidrag till utvecklingen av utbildningsinfrastrukturen för resurs- och avfallshantering i Sverige och avser delar som tidigt identifierats i den framsynsprocess som pågår inom Re:Source projekt 4.1. För att främja utvecklingen av områdets utbildning (forskarutbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma) kommer två aktiviteter att genomföras, den ena är att inventera och utvärdera innovativa utbildningsformer och deras potential inom området och det andra är att dra nytta av inkommande utländska studenters erfarenheter och perspektiv för att utveckla områdets internationella attraktivitet. Det som skapas i projektet kommer att göras tillgängligt för områdets intressenter och erfarenheterna tas tillvara i fortsatt utvecklingsarbete. Motivering För att öka kunskapsspridningen inom avfalls- och återvinningsområdet måste utbud och kvalitet på utbildningar inom Re:Source tema förbättras. Den pågående inventeringen inom projekt 1.1 och 4.1 har visat att sådan utbildning finns, men att den inte är särskilt utbredd eller framträdande. Inom det pågående framsynsarbetet har det identifierats behov av aktiviteter som kan och bör genomföras redan nu, innan konkret planering av framtida kurser påbörjas. Aktiviteterna syftar till att: - komplettera inventeringen av existerande utbildningar med en sammanställning och analys av alternativa utbildningsformer, - skapa en fördjupad förståelse för områdets internationella attraktivitet Samtliga aktiviteter syftar till att främja området generellt och resultaten kan nyttiggöras av många aktörer inom området. Aktiviteterna ger input till kursutveckling och internationalisering generellt kopplat till både industriella och akademiska kunskapsbehov för utveckling av materialåtervinning. Bakgrund Inom RE:source pågår en utbildningsframsyn med deltagare från universitet och högskolor från hela landet. I projektet har en arbetsgrupp etablerats med fem representanter för olika geografiska

164 Bilaga 8h Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT områden. Under våren 2016 inleddes en kartering av befintlig utbildning inom området, med fokus på forskarutbildning, vilket är den del i utbildningskedjan som bedöms mest påverkbar genom insatser från Re:Source. Grundutbildningar har karterats översiktligt med tanke på att dessa kan indikera dels potentiella deltagare och utvecklare av efterutbildningar, och dels för att identifiera individer som kan ha intresse av att bidra i ett nationellt utbildningsnätverk. Inventeringsfasen går nu mot sin avslutning, primär data är insamlad och slutrapport inges i januari Det som återstår är smärre kompletteringar och analys av materialet. Redan nu kan man konstatera att utbudet av forskarutbildningskurser i området är litet och tematiskt begränsat. Dessutom är tillgängligheten ofta begränsad till den egna organisationen eller schematekniskt genom samkörning med masterutbildning som gör det svårt för externa intressenter att delta. Med tanke på det lilla utbudet och den begränsade tillgängligheten av forskarutbildningskurser bedöms Re:Source ha en stor potential att påverka situationen med relativt sett begränsade insatser som stimulerar utveckling och tillgänglighet av relevanta kurser. I synnerhet behöver tillgängliggörande öka för intressenter utanför akademin. Forskarutbildningskurser har en potential att skapa kontakter mellan olika aktörer, inte minst mellan industri och akademi, som i stort sett är outnyttjad idag, Mål Målet för effektlogikens moment 4.2 är att främja utbildningen inom området kvalitativt och kvantitativt. Inom detta delprojekt läggs en grund för att kunna skapa pedagogiskt innovativa kurser (Aktivitet A) samt att skapa kurser som tar tillvara den potential som internationella studenter innebär för att bidra till RE:sources programmål. Genomförande En mindre del av effektlogiktens aktivitet 4.2 genomförs i detta projekt. Inom projekt 4.1, utbildningsframsynen pågår parallellt en kartläggning av befintliga högre utbildningar inom resurs- och avfallsområdet. Det är redan nu tydligt att utbudet av avancerade kurser på såväl grundutbildningsnivå och för efterutbildningar (inom forskarutbildning och för yrkesverksamma) är mycket begränsat. Arbetsgruppen har identifierat två mindre teman som bedöms passa väl inom den färdplan som utvecklas inom projekt 4.1 och som med fördel kan startas snarast då de förväntas ge värdefull information till kommande insatser. Två primära aktiviteter ryms inom projektet: A. Innovativa pedagogiska metoder Aktiviteten går ut på att identifiera och analysera nya och innovativa pedagogiska metoder, särskilt sådana syftande till kreativitet, entreprenörskap och gränsöverskridande kommunikation. Projektet innebär: - Insamling av exempel, som t.ex. tävlingar, case metodik, brädspel, datorspel, virtual reality, flipped classroom, Living lab, webbaserad utbildning. (Även aktiviteter utanför traditionellt kursformat ingår). - Analys av exemplens relevans för avfalls- och resursområdet, - Förslag på tillämpningar inom utbildning för doktorander och yrkesverksamma.

165 Bilaga 8h Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT För detta nyttjas bl a kontakter inom KTHs skola för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) och lärarhögskolan vid Stockholms universitet och aktörer inom Re:Source. B. Inventering av internationella studenters utbildning och arbetsmarknad Internationella studenter söker sig till Sverige för Master och doktorandutbildning inom avfalls- och resursområdet. Genom att få in deras erfarenheter och bakgrund har de potentialen till att bli viktiga nyckelpersoner i Sveriges internationella kursutveckling på avfallsområdet. Detta delprojekt syftar till att undersöka deras drivkrafter, förväntningar, vad de läser, vad de gör för examensarbeten och var de kommer in på arbetsmarknaden, i Sverige och internationellt. Delprojektet börjar med att göra ett urval av studenter ur de inventeringar av avhandlingar och examensarbeten som pågår inom delprojekt 4.1. Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt (t.ex. vilka universitet de läst, vilka ämnen de gjort examensarbete i). Studenter kontaktas också med en enkät för att ta reda på sådant som var de fått anställning, varför de sökte sig till Sverige, när och varför de började intressera sig för avfall, förkunskaper för examensarbetet (med fokus på kunskaper inom avfallsområdet) samt hur de ser på sin utbildning. Samverkan mellan projektdelarna, inklusive möten, granskning av och input/feedback till enskilda aktiviteter från hela arbetsgruppen. Då projektet genomförs parallellt med Utbildningsframsynen i projekt 4.1 så kommer projektledningen att samordnas med projekt 4.1, där det finns representation från hela Sverige. Konstellation Aktivitet A utförs till större delen av Sara Trulsson, Industriell ekologi, KTH Aktivitet B utförs till större delen av Aina Bruno, Industriell ekologi, KTH Hela arbetsgruppen för utbildning medverkar i samtliga delar av detta projekt med feedback och stöd till utförarna och samordning. Arbetsgruppen redovisas med nedanstående tabell: Cecilia Sundberg, KTH Ola Eriksson, HiG Jurate Kumpiene, LTU Monika Olsson, KTH Joakim Krook, LiU Maria Ljunggren-Söderman, Chalmers Hervé Corvellec, LU Roll Projektledare Ansvarig för verktyget utbildning inom Re:Source Representerar nod Norr Representerar nod Mälardalen Representerar nod Öst Representerar nod Väst Representerar nod Syd

166 Bilaga 8h Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Resultatredovisning Alla genomförda aktiviteter utvärderas och rapporteras enskilt och sammanställs i en projektrapport. Olika former av informationsspridning sker genom samverkan med kommunikationsverktyget. Färdplanen för områdets utveckling uppdateras med gjorda erfarenheter och input ges till policyverktyget. Nyttiggörande/Exploatering Resultatet av arbetet inom utbildningsgruppen allmänt och mera specifikt inom effektlogikens aktivitet 4.2 nyttiggörs direkt genom att kurser och andra utbildningsmoment planeras genomföras i senare steg i Re:source. De kurser som tillgängliggörs eller utvecklas inom projektet blir även en bas för etablering av kurser med internationell rekrytering (utvecklas i projekt 4.3). Resultaten från delprojekt B kan även vara användbara inom andra delar av Re:source än programmål 4 (utbildning) t.ex. programmål 6 (export och internationell närvaro).

167 Bilaga 8h Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source LTU KTH CTH LiU LU Total finansiering Varav RE:Source 85% Kostnadsfördelning Innovativ pedagogik Internationell attraktion Totalt LTU KTH CTH LiU LU SUMMA

168 Bilaga 8h CV - Marie Cecilia Elisabet Sundberg, , cecilia.sundberg@abe.kth.se Född 13 september 1973 Akademiska examina: Docent i teknologi vid SLU, 2013 Teknologie doktor (SLU) Civilingenjör miljö- och vattenteknik, Uppsala universitet, Nuvarande anställning: Universitetslektor i industriell ekologi vid KTH, Stockholm Forskare i miljöteknik vid institutionen för energi och teknik, SLU 2006-nu (100% till oktober 2015, därefter 15%) Forskning: Bedriver forskning om hur förändring av tekniska system för produktion av bioenergi, livsmedel och hantering av avfall kan bidra till en effektivare resursanvändning och minskad miljöpåverkan, och hur detta kan kvantifieras och kommuniceras. Relevanta pågående forskningsprojekt: Produktion av biokol på gårdsnivå i Kenya - energisäkerhet och klimateffekt (FORMAS ). Projektledare. Relevanta tidigare projekt: Integrated Waste Management in West Africa (IWWA) EU 7 th framework programme, Coordination and support action, Coordinating SLU part of the project Main researcher and coordinator in Nordic project Minimising odor from composting of food waste through process optimisation with researchers and practitioners from Sweden, Norway and Finland A number of funders, including the Nordic Council of Ministers. Diverse projekt som finansierade min doktorsavhandling Improving compost process efficiency by controlling aeration temperature and ph Doktorandhandledning: Biträdande handledare för 5 färdiga doktorer, varav två om avfallshantering i Uganda. Huvudhandledare för 2 doktorander och biträdande handledare för 2 doktorander Undervisning: Under undervisade jag i kursen Teknik för hantering av urbant avfall vid SLU. Från 2016 undervisar jag i kursen Waste management och är kursansvarig för kursen Sustainable development in developing countries vid KTH. Under har jag undervisat och haft kursansvar för kurser i energisystem och bioenergi vid SLU. Jag har handlett mer än 35 examensarbeten under , de flesta i samarben med företag och myndigheter. Utmärkelser: Young Scientist Award, ORBIT (Organics Recycling Biological Treatment) Association, Regionförbundet i Uppsala läns samverkanspris 2015, för användning av samverkan som metod för att utveckla både undervisning, forskning och länets klimatstrategiska arbete. Vetenskaplig publicering: Har publicerat 37 artiklar internationella vetenskapliga tidskrifter , varav 17 inom avfallshantering.

169 Bilaga 8h SARA TRULSSON Curriculum Vitae ; ; ARBETSLIVSERFARENHET Forskningsingenjör, KTH Stockholm - Kvalitativa forskningsstudier kring enskilt avlopp samt klimatsmart boende. Projektplanering, genomförande av djupintervjuer och utveckling av multikriterieanalys. Tvärvetenskapligt samarbete. - Kurser inom hållbarhet och Cleaner production. Kursutformning, kursassistens och studenthandledning. - MOOC-utveckling. Bearbetning av online-föreläsningar, inspelning av intervjuer och föreläsnigar. Timanställning Initiativtagare och seminarieledare, TU Graz Seminariedel för aktivt lärande om jordens klimatsystem. Graz Kreativ kurs- och brädspelsutveckling, kursutformning och seminarieledning. Timanställning Lärarassistent och seminarieledare, KTH Kurser för diskussion kring globala aspekter på miljö och hållbar utveckling. Stockholm Seminarieledning samt feedback på studentrapporter. UTBILDNING Civilingenjör, KTH Kandidatprogram: Energi och miljö - Kandidatexamensarbete: Utvecklade och genomförde en workshopserie med backcasting -metoden för att öka motivationen till hållbarhetsarbete i kommuner. Masterprogram: Sustainable Technology - Utlandsstudier: Studerade HT14/VT15 vid Technische Universität Graz, Österrike. - Masterarbete: Genomförde en studie kring hur aktivt lärande kan fylla en roll i undervisning av klimatförändringar för ingenjörsstudenter. Utvecklade seminarium med aktiva moment (så som brädspel) samt online-förberedelser baserat på befintligt, online-baserat lärandematerial, enligt flipped classrom -modellen. Titel: Active learning a supportive teaching method to address climate change in higher education. -

170 Bilaga 8h Curriculum Vitae Aina Bruno AINA BRUNO Edsviksvägen 10, Danderyd, Sweden Sex Female Date of birth 06/11/1983 Nationality Swedish / Spanish Swedish Personal Number EDUCATION Master in Sustainable Technology Master Degree in Sustainable Technology. Division of Industrial Ecology, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm, Sweden (September 2014 November 2016). Master in Environmental Development Master Degree in Environmental Development. Graduate School, Pontificia Universidad Católica del Perú (PUCP), Lima, Peru ( ). Master Thesis: Institutionalization of Environmental Sustainability at PUCP (Peru) from the approach of University Social Responsibility. University Career of Industrial Engineering Degree of Industrial Engineering with major in Industrial Chemistry. University School of Industrial Engineering of Barcelona, Universitat Politècnica de Catalunya (UPC), Spain ( ). Specialization course in Solid Waste Management. Institute of Natural Sciences, Territory and Renewable Energy, 21 hours, Pontificia Universidad Católica del Perú, Lima, Peru (December 2011). WORK EXPERIENCE Research Engineer Division of Industrial Ecology, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm, Sweden (August 2016 up to date). Main responsibilities: teaching assistant in master and undergraduate courses and research collaborator in industrial ecology related projects. Organizational Development Department Coordinator Sustainable Campus Project. Academic Directorate for Social Responsibility, Pontificia Universidad Católica del Perú (January 2011 June 2014). Lima, Peru. (Assistant in the same department during the period ) Main responsibilities: Development of environmental management projects in the campus involving teachers, students and administrative staff, mainly in the fields of water and waste management. Coordination of education activities and raising awareness to university community with regard to social responsibility and good environmental practices. Development and implementation of the environmental policy of the university in collaboration with the vice-chancellor s office. Teaching Assistant of Environmental Management obligatory course for undergraduate students. Division of Industrial Engineering, Department of Engineering, Pontificia Universidad Católica del Perú ( ). Lima, Peru. Assistant of Research and Environmental Education of the Centre for Sustainability. Centre for Sustainability, Universitat Politècnica de Catalunya, Barcelona, Spain ( ). Barcelona, Spain. Scholarship holder in the Waste Management Department of ENVIROS-SPAIN, (currently AMPHOS 21). Scientific and strategic environmental consulting company, Barcelona, Spain ( ).

171 Bilaga 8h CURRICULUM VITAE Name: Jurate Kumpiene (born 1974) Position: Professor in Waste Science and Technology (WS&T), LTU Area of expertise: Waste characterization and treatment, Nutrient recovery from waste, Risk Assessment, Soil remediation, Analytical techniques Previous employment and duration of employment: 2014 jan-june sept-2007 aug Associate Professor, WS&T, LTU Lecturer, LTU (60%) Environmental consultant at SWECO Environment, Sweden (40%) Assistant professor, WS&T, LTU Researcher, Division of Geotechnics, Vilnius Gediminas Technical University, Vilnius, Lithuania Researcher, WS&T, LTU PhD student at WS&T, LTU 2006 jan-aug Awards: 2013 Supervisor of the Year, Luleå University of Technology Award for the Highly Cited Author, Elsevier Publisher - Environmental Pollution 2009 The Royal Skytte Society s (Kungliga Skytteanska Samfundet) Award for younger researcher within the Faculty of Science and Technology at LTU. Special commissions: Member of the Board of the municipal waste management company Luleå Renhållning AB, Sweden Associate Editor of Waste Management Ombudsman for PhD students at LTU Member of the Board of the Faculty of Science and Technology at LTU Member of nomination committee of Nordea Travel Award, LTU Member of the Executive Board of the International Society of Biogeochemists (ISTEB) Member in the Editorial Board of Waste Management 2008, 2014 Evaluator of scientific project applications for Czech Science Foundation and the Research Foundation Flanders (FWO) Guest editor for a special issue of Ambio (Vol 36, No 6) Experience of disseminating results to stakeholders/end users: Member, active participant and organizer of stakeholder activities within the national stakeholder organization Clean Soil ; Multiple presentations, workshops and discussions of the research results within networks Soil Remediation Centre North, North Waste Infrastructure Member of the International Waste Working Group (IWWG) Coorganiser of international conferences and scientific sessions (e.g. Arsenic in the Environment; Biogeochemistry of Trace Elements) Cooperation in R&D and innovation projects with national waste management companies (Ragnsells, RGS90, Dåva DAV), consultancies (Sweco, Tyréns, Golders, Hifab), and entrepreneurs (BDX, Norrlands Jord och Miljö, Svaljet Återvinning) Publications: h-index 15 Currently published 43 scientific papers (SCOPUS), 10+ technical reports and book chapters, 50+ conference publications Supervision: Supervised 3 PhD-students; 20+ MSc and BSc-students

172 Bilaga 8i!"#! $ %&!'#! ( ) ) * $ +,-&. + ),- + &,-/. +01,-23 4* +5$.6,- /+/*7&,-83+, /,-& +81, * : 4 );:/ )) <=)* *-8 )<=) ;; 38 - : (* ; )- 3;); 8 :( ) 8 :6!) 8 :(;3 ) 8 3 ) :9 ; ;3: :%* ;)><4 :?) : (* 8 ) * 3* :? ;)8: & :4 8 3 ;;3:%* 8+*!, :6 : 28 3 ;3: 4 8 :

173 Bilaga 8i % &'(&!!"#$ "#$ & )! '! "#$!! )*"#+ % ' ( *( (,!!&( -%. /!(, 0,!/ "#12"#3&45*,!5!6, (*7(:, ;!,!8;6(*7 57,((, 7&);! 5 *76,;,**(, 7&);, ;,(((6!(*7 *!8 ;! 8(!88 *7<& & )!(, ((*1: ;*7;!&;;, ;, ;7*7 7& <6!, 6, ) (!(*7*!,, 7(7(!6(;!8 6:, 7-(;8(78 (8 *!,8*!,=.&):, 7,( ;,(,8*7((6 57*7& ;,(,** (:!(, 7 7(8*7, (!(*7!&) 6,! 5*!, %68*77 (&),(,-!(6 57*7!. ;7(!*76,;, 76;(, 7&, (67

174 Bilaga 8i (,6,8*77(*6 6( 6,!6&66(%,*75; 5(*!,*7!(, 7 6;!5,( ;, ;& %567!, (!*7!, 5;!8 5;;, (5, 7-6(,(.& 8 75!(*!( *776; 7,&),( *77 (*7(, 778*7 7 (&%, ;, (8 *65,(&% *6 7/5,,(!!5/ %7*7!!6! %!8 *7;!,(6/6/!5&!%6;!(6-,;! (;!.,= 6 & &!*7 /( ; ((,(!;6 7,*7,(/*7;/ *7 5(/&% 5*(, &)=8*7,!! (-*7 76(,(.*7( ;*7;5 ;,(,(!(,!!& &46,,(6 *5( ;,(,8*7 *7,(& (5* ; 8*7, 6(,, 78,6 6!, 7;6 (*7 & % ;!* 6,*7 6, 7(! 7 7 6((!(*7*!, 7,& 7*7 8(6 *7 &(*7!, ;*7;!& (!66 7( 68(5 (5&);,8*7;86&),(67(,*7,(6 &66(,(,;, & "

175 Bilaga 8i +!(*7*!, 7 68; 6!((6(!8!(* 7!6( 5 7;, (,*77;(!; (, ; & )(76;6;!*7; ;!(*7*!, &= <2 /?*! * 5*/* ;"#:8*7(,7(&@( (77 ;(6*7(6!(, (4 6;-/44A/. 8(6!65 *!, 876;! 7!*7!(B*!,,( ;6 (/"#>#/*7 /5!/& ;67!( ;!(*7*!,,(, 8(!%, 5*& A,! 6!(*7 *!,,!;8*7,27 6,&4,,6*7 68*77,(;; ;*!,*7!( &)*66*7! (66 66(!, 76(6*7!; 6;*7& ;(;7(*78 *67(6 68;, 7% 5*(,&9( 7*66;7((,(*76& &, ;((7 (!(*7*!,, 7 ( %(!8*7( 6,,(,** ( 8*7, (!(*7*!,&) 7 (! 8*7, 6,!(8, 4; ;(,,(-, 6, =>2: :6. A5 ;(, *7;,( -, 6, =>2: :6. = A (= 7,8 ((,6((= ( ;,(,!(( >

176 Bilaga 8i 4 ((, ( (-, 6, :2>#C (6"#"#. ),,( ; 6,8 7,(7 87 ;7*7, *77 (%&),((,,( 6675(6(& ), (6 (6!(*7*!,! (7*7! 6(-(,6(0((&(6!(( 6,.&; D7& ;(,(8*7,(&!(*( 5 5;676; 7,6(,!(**7!,(*7!(,(8*7&E,!& 9,!(*7*!, & 7;7(;!7! 9;,6(F %,(*7,F 6(F E,!& %;,(,;,((,&! ;,,7( 9!! 7!(*7 (,5 ;, *6,(!,&=, ;(,=8*7 (;(*7 5( =&9!( ; (,&) 6,, ;8 (%,6; &, (;6 ( ( 7 (;*7;!%5(!!(& );,*6,!(( 68*7, (,&)!(,*66 %!8(,;6,(8*78*7, 6 ;6!& E,!((;7(*75((,6(-;( 8 9*7!(*7*!,!.,(, 7,(&);,*7(,* 86(7;(& 9(*7( 5(!!!; /A!*/(& 6,,(,(( ; 8 (*76(&)67 (6!8 6(,7( 6;6 1

177 Bilaga 8i *7,(5*7,&;!; (((!,7( 6**68*7 57& *7;;,&;,76;(*7( 6, (8,,!!&9, ;= ;,(,8,8 *7& ;,!6 ;,86,,(!8*7 6,(!6&) (!8 ;,;8!8( *7 ;&,* (;, *7 7&=,(,!6 7! 57*76&! 8!(8 7*7( 66!!&)! ;57!,*7((,8*7(,! ( *7& 9!!(8 *6(! E!,6(,!(*7*!, 8 ;((8 6, 67!(668*(, 7! 57,(&%8 ( ; 5(,((, 7,*( 6,6 8 65* &), (8;66<*76,- 7(!.&E! 6!;(& -! ((%!0! 6( 0 *6 (4* *8! ;6( 4*5!*7!!!6!2*7 76;76& ),! 9 &;!, (*7(&) ;6(;!-5,(*7.8 6%->#2:#C.8*7564* *&% ( 68(, 8(*78!;!*8?G*7( 4,E :

178 Bilaga 8i H4;8%8*7* 56E *I!A 8;!9!!8;!?E( 8;!9!!8;!*7 J!K8(!8*7!!& )! (, 5( ;!& &*7 5*(;( 68 (! ;67!; 57*7&E,,((6 ; (6,& ) ;6(?*88*72 (&?(7!(!%6!(/!(, /7 BB(&B B!(2 B&7;6H9>#68*7( ( 76H9 6LL#*7"##+&96"##:"##;7 (,(*7,!(*6H9&96"#77;6% &7(7!(!(66%8 /( 7,"#:#/-"#"2"#1.*7/%,(/-"#12"#3.&2 (84* *864*5*7(!(4*5M!;5**&2;64*536*7(((6; 4*5M;!(*7*!, &E7 6*!, 8JD7G78 ( ((!<2 *!,2 "#:& 5!;6(6(*7 576%)*7 (68 (6,&!&95(!,!.!8 *6!6 57*7!(8A.!6&)(6:#C 7!;*7 5!&J!; =6( 6&?.! 6,8<2 8 =-= 4*7!9!8K*.&)!(7756 & 3

179 Bilaga 8i ;;6(!(66 9 -N1"#32N"#$.&5,*7,!( 6,,&)!55!*75!8(!8!8,*7 57(*7(!8,& 9" 52*7 ;-N""#$2N1"#+.&; (*7 (;!8 *6!8*7 (,& 9( ((/;!*/-N""#$. A((((,;O, (5&= ; ;( 8 58 (8! (& ( 66! 6 6*7,( 7;!((! & *7 ;,8*7; ;-N>"#$0N""#+.&, ;,(*7( 7-8,8 88P.&%7, 76F% 88! ;8*76,6!BB 57,( 7FJ (,6 ;8*7; ;! 6(;,!!,(;6&);, (;(=8 $

180 Bilaga 8i,( &<!(!;*6(! & 9>!**7 ;-N>2N1"#+.&)!(*7&!*; *7,(8 *6*(,, ;& ; %(,!6(;,8 57*7<,(;7(*7 6(;!(*7*!, &46,, ;!*7;6,(8*7 (!(*(;!(*7*!, & ; D7 5; & 5(;;*7;!!668 (, 7! ;(8!*:2 "#!6;*7 (D7& 6; 52"6! 6 ;(*7(, 7!& ; 8D78 *7 ;((*7,!!7(6( & )5;;,*+ 6-"#$0 "#+.&,( -*7 (5.(7 ;;6;*7(*7(,!(> 6-!0"#+.&!86,,,8,((!8 ;,> 6-"#+0*"#+.& "!!* 6.Q:#,(6!8 *6,8,*7 &):#! 6((;86;,(&".)! 76 68!8!(8 578*7,! (!8>.,65 81.%(!8 ( - ( 5*(,;.&:.! ((%66!;&!;!( ;! (8& (,%7%(8 6( 6,8* (,(*7& +

181 Bilaga 8i./0#1! 5;(56;((866; 7, &%*7(!((8 (8 ((*7 (, (,5**7;, 76; (, 7 "&)! 7(, //5;,& ;,( 6 6 (86,;, (-*7,.(, 6! & >&)( *6!!(,(88 57*7!(&),6 6( 6( % ( 6& );!! ""8:3"48*76 (;&),;!8,*((66 *7 *7,(,!(&,;! ; (=*7& &;( ;;5 "&((,(=6( ( >&;( ; 1&4 (( :&9,(,( ">3" ">3" ">3" ">3" ">3" 3&?!,*7!(! ## R(! <(, 1#" 3:# ## %6;!;"#38*7!!( 6,&,6678*7 L

182 Bilaga 8i,( 6(8,! 7 6!,/*7/0 7,!7!,6, = 67(& ), 57*78= %(8(,=(84&% 76*66, <2 /*7**/*77 -!,%(98 *67 ; 6,*!,.& 9&) 5(;-= ED9!84*89!84%9!8?99.8*7*66(-= 8S 7.& )8 ;&,6 5*7,:#C!*!8*7!!;,87,6 ((! &%;! 5;!*7!5!*6& #

183 Bilaga 8i 9L3+ "###2%0& 2 E!(! 2 8; o 8!" o!#$ %& o ' ( 8 o 8!*79; LL+2LLD(;562;,! LL32L+6(;56*7; LL:<8J(2A?(7;!5 ( 7K!D!"## %,!GG9( R!!88E7 E,A!*7*G; 4*!*7 G;4 A,> $% LL:!6!<( & % 7D*78A7 44!(5 E*7 K*7 5!8485

184 Bilaga 8i '( 2(,!*7%)4* *8! *6 6!!*776;7& <6LLL2"#:;264*5T? 586*7 "##+ 4*576;7**8 7( *7!&H"##+2"#:(7 ;(4*5;* *78*7((6; (4*5;;*!, &= 67 7! /!(2/?"2!,&2!(*4*5!(?"!,8 7!, (7! 5*( 7!,(!(!,&) (6(,;4*5(,>,8 ; ((!(&(*7( ;4*5 "#21# ( 7&);77 6!*(,!*75& 26/D7/8,4*5!(* 8*7(, 76;7 (,=&@(77 (,!*7 ;8 (& *2*7A<276;76;*7- = 88!! 8(I!58!!!.!(6 (,= //8*76(&)7 (;6!(66,(( )&*7(5*!,!(**!, & 2!;! $ 84*5N!5"##$&? 77* 8G8J7*8)8G8*7 &9*/7 D/ ( 5,& *+,- 4*5!;* ; 4*7!!*7)!*79!& )*<2 /?*!* 5*/ * ;"#:& $*. A76;7*78!;*;"#3( A ;!5& 27*(= 56?7 8*7*( = 6 E7J;&E;!*7!*7;& "

185 Bilaga 8i 234.! "#$ % && ##'% ( )*#+, +! ##%+ & ## -)*,. ( )*& /, +!. )*& 01, - 2( )*&, - 1+'# +- +'# 2332( ++,! & " 5" +' )* & 5/ 1# $ >

186 Bilaga 8j!" # $ %"% & ' ' () # *+,-. *( ' +, * -+,/. *01 +,2 3) *4#.5+, /*/)6-+,78* +,9 3 *52/+,- *81+ 7) -' ') ) : ;<) ): ; )) ;) ) ) '),: =/ ) ) ) = &8) : ;&): ':,:;;/; & '): :'' ; 3 :) :, ;& : ; ;> =1 : ) 8 ;<' 8, ;)) '),) : ) ' ) ) ;& : ) '),A " 6A ; ' 8 ' :,) );< ' ) 8 ) ' ; ' ) ) ):,) ) ; :) " ' '8) B ) ';&, :, '

187 Bilaga 8j )?) ; )':, ', )? ),'' ; ':8 8') ' ' : ') ; ' ') ) ;3 ) : ' :), :,) ) ' : ; ) : ;3 $, '' :'. ' *5 ': +,) *+; ) ) * +, )8 8 ;@ '),, ) :8 '? ; ; $ ) 8 ), 8; <) ) : ::) : : ) ' :, :) '' ';

188 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Ett värdebeständigt svenskt materialsystem Projektfakta Projektledare: Britt Sahleström Startdatum: dec 2016 Organisation: Återvinningsindustrierna Slutdatum: juni År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning Målsättningen med det föreslagna projektet är att utveckla ett värdebaserat perspektiv på det svenska materialsystemet, något som väsentligen saknas idag, både i Sverige och internationellt (i princip all data är idag volymbaserad, dvs diskuterar enbart ton och m3). För alla de viktiga materialkategorierna kommer dagens värdeläckage från jungfrulig råvara till återvunnet material kartläggas, och förbättringsåtgärder kvantifieras. Ett värdebaserat perspektiv är strategiskt viktigt för Sverige av tre skäl: 1) Det kommer synliggöra dagens stora förluster i materialsystemet och göra materialanvändning till en ekonomisk och industriell fråga, inte bara en miljöfråga, 2) Det möjliggör ekonomiskt avvägda prioriteringar vad gäller materialflöden och återvinning från politik och näringsliv, vilket ofta saknas idag, 3) Det kommer att stimulera innovation; Sveriges ambition borde vara att bygga en lika stark position inom sekundärmaterial som vi redan har inom primärmaterial. Motivering ÅIs uppfattning är att projektet mycket väl möter kriterierna för att bli ett enskilt projekt: Enskilda projekt Projektet möter mycket väl de kriterier som listas i RE:Sources lathund: 1) Det gynnar många aktörer eftersom ny värdefull kunskap kommer att göras offentlig, 2) Det stöder starkt Re:Source effektlogik eftersom det kommer att bidra till att värdeförluster och värdeförbättringsmöjligheter i materialsystemet tydliggörs, samt bidra till att höja innovationstakten i att fånga dessa möjligheter, 3) Det stärker innovationsinfrastrukturen eftersom det kommer att bidra med kritisk kunskap som är svår för enskilda företag att själva utveckla. 4) Projektets aktörskonstellation är högst relevant eftersom återvinningsföretagens kunskaper är helt avgörande för att förstå vilka värdeläckagen är idag och hur de bäst kan åtgärdas. Som förklaras nedan deltar alla de stora privata återvinningsföretagen i projektet på senior nivå. Detta gör det svårt för ÅI att se att en utlysning skulle ge ett bättre resultat. Projektets relevans Jämfört med RE:Sources målsättning om att minimera och nyttiggöra avfall genom att stödja innovationer som kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande så tror vi projektet är ytterst relevant. Om företag skall kunna ägna sig åt sådana innovationer och sådant nyttiggörande måste ett första steg vara att förstå vilka ekonomiska värden som finns att fånga i olika delar av materialsystemet. Precis detta kommer projektet att bidra med. 1

189 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Projektets nyhetsvärde Vi tror projektet kommer att ha ett stort nyhetsvärde. Hur många miljarder kr förloras varje år i materialsystemet? Vilka är de 5 mest effektfulla åtgärderna Sverige kan genomföra för att slå vakt om dessa värden? Hur många ton CO2 kan undvikas genom en effektivare materialhantering?. Alla dessa frågor med högt nyhetsvärde, och många därtill, kommer projektet att kunna besvara. Men än viktigare är att projektet lyfter hela det värdebaserade perspektivet som sådant: När vi testat projektidén med relevanta intressenter (industriföretag, regeringskansliet, Naturvårdsverket, den SOU om cirkulär ekonomi som pågår, andra branschföreningar) så har gensvaret varit överväldigande positivt och intressenivån mycket hög. Även internationellt saknas detta värdeperspektiv, och vi tror därför att nyhetsvärdet är stort även utanför Sveriges gränser. Bakgrund I Sverige och Europa har förbättrad materialåtervinning och cirkulär ekonomi på goda grunder blivit ett prioriterat område för miljö- och näringspolitiken de senaste åren. Det ses som ett sätt att minska den avsevärda miljöpåverkan som orsakas av vår materialanvändning, att minska importberoendet, att öka tryggheten i materialförsörjningen, att skapa fler lokala jobb (sekundärproduktion är väsentligt mer arbetsintensiv än primärproduktion), samt att öka den ekonomiska tillväxten. Jämfört med de flesta andra länder har Sverige kommit en bit på väg när det gäller att skapa ett sådant cirkulärt materialsystem. Men även Sverige har en lång väg kvar att gå innan materialsystemet är cirkulärt: fysiskt och kemiskt kan de flesta icke-organiska material återanvändas oändligt många gånger, så länge tillsatser och blandningar som förstör materialegenskaperna undviks, men detta är fortfarande långt från dagens verklighet även i Sverige. Ett stort kunskapsgap som håller tillbaka utvecklingen mot ett cirkulärt svenskt materialsystem i Sverige och Europa är att det inte finns ett ekonomiskt och värdebaserat faktaunderlag kring materialflöden. Den statistik som finns fokuserar på volymperspektivet, det vill säga följer ton och m 3 genom systemet. Däremot saknas till stor del värdeperspektivet i den svenska statistiken (och i alla andra länder vi känner till). Såvitt ÅI och dess medlemsföretag känner till finns det helt enkelt ingen systematisk översikt över hur stora värdeförlusterna är i det svenska materialsystemet och var de uppstår, vad en realistisk ambitionsnivå är för att se till att material av som regel hög kvalitet utnyttjas på bästa sätt och därmed minskar dagens stora spill - och vilka de viktigaste åtgärderna är för att behålla en större andel av värdet. En europeisk studie 1 beräknade 2015 kvoten mellan den europeiska försäljningen av sekundärmaterial och primärmaterial till blygsamma 5 procent. Detta är ett första grovt mått på hur mycket av materialvärdet som bibehålls i Europa i genomsnitt under en användningscykel. Sannolikt är värdeförlusterna mindre än 95% i Sverige, men ingen vet. SCB har vissa data kring de ekonomiska värden som exporteras och importeras. Det finns därutöver undersökningar och prispunkter kring enskilda material, men det saknas information och data på nationell nivå tvärs över de stora materialkategorierna. Det är mycket olyckligt, av flera skäl: 1. Värdeperspektivet är mer relevant än volymperspektivet för att bedöma hur långt ett land kommit i resan mot ett cirkulärt materialsystem. För många materialkategorier är det stora skillnader mellan den volymandel som återvinns och värdeandelen. Värdeandelen är ofta väsentligt lägre eftersom det återvunna materialet nedgraderas av smuts, blandningar och tillsatser, och därför bara kan användas till mer lågvärdiga applikationer. Flera plast- och 1 Growth Within a circular economy vision for a competitive Europe. McKinsey, Deutsche Poststiftung, Ellen MacArthur Foundation,

190 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT papperskategorier är bra exempel på detta, liksom bygg-sektorn (mycket rivningsavfall och byggavfall materialåtervinns, men främst som blandade fyllnadsmassor- klassningen som konstruktionsmaterial ger nämligen effekten att deponiskatt på 500 kr/ton inte tas ut). Volymfokuset riskerar helt enkelt att få politiker och näringsliv att tro att Sverige kommit mycket längre än vi gjort inom materialåtervinning, vilket gör att materialåtervinningen inte får så mycket intresse och prioritet som den borde. 2. Volymfokuset gör materialåtervinning till en miljöfråga mer än en industriell och ekonomisk fråga: Det är svårt att få uppmärksamhet kring en bättre materialhantering som en ekonomisk prioritet för Sverige, eftersom det idag inte finns några siffror på hur mycket en bättre materialhantering skulle betyda för den svenska ekonomin. Det är högst troligt att detta innebär en hämsko för innovationstakten vad gäller materialåtervinning, eftersom det inte är transparent för näringsliv och forskare vilka ekonomiska värden som finns att ta tillvara. 3. Volymfokuset gör det vidare svårt att prioritera olika förbättringsområden inom materialhanteringen mot varandra detta eftersom det saknas en rättvisande valuta för att jämföra olika åtgärder mot varandra. Detta innebär att det är svårt att formulera faktabaserade nationella strategier och regelverk som styr mot en mer effektiv materialhantering. Sammanfattningsvis är det svårt att hävda att det i Sverige idag finns en gemensam och konkret bild av vilka de stora problemen i materialsystemet är, vilken riktning materialsystemet borde röra sig i, och vilka de prioriterade åtgärderna borde vara. Därför är det svårt även för de politiker, företagsledare och opinionsbildare som vill sträva mot ett mer cirkulärt materialsystem att mera precist veta vad de skall argumentera för. För energisystemet, som en jämförelse, är riktningen väsentligt tydligare. Detta är förmodligen en viktig förklaringar till att övergången till ett hållbart energisystem går väsentligt snabbare. Mål Målet med det föreslagna projektet är att ta Sverige ett första stort steg mot att råda bot på den situation som beskrivs ovan, det vill säga syftet är att utveckla ett värdebaserat perspektiv på det svenska materialsystemet. I mer detalj innebär detta att för var och en av de viktigaste 6-8 materialkategorierna i Sverige utveckla tre viktiga insikter: A. Kartlägga värdeläckaget. Förstå hur stor del av värdet som försvinner genom att bara delar av materialet återvinns, och genom att det material som återvinns är värt avsevärt mindre per kg än det jungfruliga på grund av föroreningar och materialblandning. Detta kommer att ge en tydlig översikt av problemen per materialkategori, uttryckt i värdetermer. Bild 1 nedan illustrerar förenklat hur resultatet kan se ut för respektive materialkategori. De första intervjuer som gjorts indikerar ett stort värdeläckage även inom effektiva och välskötta materialkategorier. Wellpapp är ett exempel på en kategori som ofta ses som optimerad och effektiv. Ändå visar en preliminär uppskattning att procent av volymen inte kommer tillbaka, och de volymer som kommer tillbaka är värda procent mindre per ton på grund av sämre materialegenskaper. Totalt försvinner alltså mer än hälften av värdet även i denna kategori, som är en av de bättre. Vad gäller andra kategorier är även volymläckaget stort. Vad gäller fosfor, till exempel, uppskattas att mindre än 20 procent av den fosfor som finns i avfallsslam idag återförs till jordbruksmark, medan 80 procent hamnar som sluttäckning av deponier. De största miljöimplikationerna av värdeläckage som dessa kommer också identifieras framför allt kommer implikationer för utsläppen av 3

191 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT växthusgaser att kvantifieras. B. Kartlägga rotorsaker till värdeläckagen. Det är ofta inte trivialt att säga varför ett visst värdeläckage uppstår. Till exempel kan det bero på hur produkter designas, tillverkningsprocessens utformning, i vilket land produkten tillverkats, eller vilken teknologi för återvinning som används. Studien kommer därför så långt möjligt klargöra grunderna till värdeläckagen. C. Åtgärder för att minska värdeläckaget. För varje materialkategori blir uppgiften att identifiera de 4-5 mest verkningsfulla åtgärderna för att minska värdeläckaget, som förenklat illustreras i bild 2 nedan. Exempel skulle kunna vara att utveckla logistiksystemen för wellpapp och plast, att investera i FoU för att bättre kunna särskilja koppar från stålskrot, att arbeta för att standardisera plastblandningarna inom förpackningsplast, och så vidare. Dessa möjliga åtgärder kommer så långt möjligt att kvantifieras både utifrån hur mycket värdeläckage som varje åtgärd kan hindra, och vad kostnadseffektiviteten i varje åtgärd är. Vissa av lösningarna kommer inte vara möjliga för Sverige att på egen hand adressera, till 4

192 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT exempel de som handlar om hur importerade produkter designats. Projektet kommer att använda vad vi kallar en kam-ansats för att täcka det svenska materialflödet: Å ena sidan måste arbetet täcka in alla de viktiga materialkategorierna (metaller, plaster, papper, mat, näringsämnen, betong, et cetera). Å andra sidan består var och en av dessa kategorier av ett antal olika material, som har helt olika karakteristik och som måste betraktas och analyseras separat. Papper delas till exempel ofta upp i wellpapp, finpapper, journalpapper, tidningspapper, och kartong. Projektet kommer att hantera alla de stora materialkategorierna (till exempel papper) för att vara komplett, och också göra djupdykningar/lägga till kam-ben i 1-2 konkreta material (till exempel wellpapp) i varje kategori. ÅI tror att det är bästa sättet att dels kunna måla upp den stora bilden, men också ge en rättvisande bild mer i detalj. När resultaten från stegen A, B, och C summeras upp över alla de stora materialkategorierna tror vi att ett mycket intressant perspektiv kommer att växa fram. Till exempel kommer 5%-kvoten ovan kunna beräknas för Sverige 2 (det vill säga hur mycket av materialvärdet som behålls i en användningscykel), och studien kommer kunna svara på frågor av typen vilka är de 5 största problemen i det svenska materialsystemet från ett ekonomiskt perspektiv?, vilka är de mest kostnadseffektiva sätten på vilka Sverige skulle kunna förbättra sitt materialsystem?, vilken del av lösningen kan Sverige på egen hand arbeta fram och vilken del kräver internationellt samarbete?. Se 2 Troligen kommer kvoten vara väsentligt högre än 5% för Sverige 5

193 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT bild 3 för en illustration över hur läckagen kan beskrivas. I de fall där det finns en konflikt mellan miljönytta och kostnadseffektivitet (en mycket vanlig situation) kommer man att kunna ha en faktabaserad diskussion där ekonomisk merkostnad vägs mot miljönytta och där kostnadseffektiviteten i att åstadkomma olika miljönyttor kan vägas mot varandra. En annan vanlig slutsats kommer troligen att vara att en åtgärd inte är lönsam idag men att den kan göras lönsam genom teknikutveckling, vilket också är en viktig insikt. En annan viktig typ av insikt som framkommit i de förberedande intervjuer som genomförts är att kraven på materialåtervinningssystemen ökar i snabb takt när resursflödena blir mer cirkulära. Låt oss exemplifiera med stålflödet: i varje användningscykel ökar kopparhalten i stålet något. Det är idag inget problem eftersom inblandningen av jungfruligt stål utan koppar är så stor. Men när en högre och högre andel av stålet är återvunnet ackumuleras koppar, med negativa konsekvenser för materialegenskaperna. Kraven på att hålla stålet rent från koppar är alltså mycket högre i ett system som är på väg att bli cirkulärt än i ett linjärt växande system. Och när kopparhalten väl ackumulerats är det i princip omöjligt att minska den igen, utan att späda ut med än mer jungfruligt stål. En liknande effekt kan observeras inom flera papperskategorier: tidigare sade man som en tumregel i branschen att en pappersfiber kunde cirkulera 5-7 gånger genom systemet. Idag är den kvoten snarare nere på 3-4, eftersom den negativa tillväxten innebär en mindre utspädningseffekt av färskfiber, och därmed blir kvalitetsproblemen med returfibern mer påtagliga. Att tidigt förstå och stoppa denna typ av ackumulering av värdeförstörande föroreningar i våra stora materialflöden kommer att vara kritiskt för att kunna skapa ett cirkulärt system. En komplexitet som adresseras i detta projekt är en konsekvens av marknadsekonomin. Det är tillgång och efterfrågan som i grunden sätter ett värde på både en komponent och ett material som klassats som avfall. En köpare vet att avfallsinnehavarens alternativ, energiåtervinning eller deponering kostar från ca 500 kr/ton. Tillstånd att hantera avfall eller en godkänd process för att göra en produkt av ett avfall krävs. För väl etablerade återvinningsprocesser och material som koppar är skillnaden mellan värde för innehavare och köpare liten, också beroende på att det finns 6

194 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT återvinningstekniker som gör att föroreningar ofta spelar liten roll. För exv. termoplaster är situationen en annan. Priset som en återvinnare kan få för en renad fraktion som kan blandas med 80 % jungfruligt material är ofta inte mer än 2000 kr/ton vilket ofta är mindre än 20 % av priset för jungfruligt material. Sorterings och reningsprocesser för plaster är svårare och dyrare än för de flesta metaller. Som nämnts ovan kommer också effekten och kostnadseffektiviteten i varje förbättringsåtgärd att kvantifieras. De kommer att sammanfattas tvärs alla materialkategorier i en kostnadskurva av det slag som beskrivs i bild 4. Denna information kommer att vara mycket värdefullt för industrin och politiken, eftersom det innebär en listning av samtliga de stora förbättringsområden studien har identifierat, rankade från de mest kostnadseffektiva till de minst kostnadseffektiva. Liknande kostnadskurvor finns på global basis för CO2 och färskvatten, och har visat sig mycket användbara för att driva debatten framåt. Därefter kommer projektet utveckla sin syn på vilka slutsatser Sverige borde dra från denna faktabas: D. Vision/målsättning för Sverige. Vad borde Sverige sträva efter vad gäller sitt materialsystem? Hur kan ett mer effektivt materialsystem stödja arbetet med att uppnå de svenska miljömålen och FNs hållbarhetsmål? Hur kan man beskriva målsättningen på ett begripligt men ändå korrekt sätt, som även lekmän kan relatera till? År 2008 beslutade EU om de s k 20/20/20 -målen 3 för de förändringar som skulle ske inom Europas energisystem till år 2020, vilket var ett slagkraftigt och enkelt sätt att kommunicera en inriktning. Kan något liknande formuleras för materialsystemet? ÅI vill utifrån faktabasen stimulera en debatt kring vilken Sveriges strategiska inriktning och målsättning bör vara. Frågor som kommer att belysas är hur man kan öka materialåtervinningen och användningen av återvunna råvaror, hur man kan stimulera cirkulära materialflöden, hur man skall tänka beträffande organiska 3 20% lägre växthusgasutsläpp, 20% högre energieffektivitet, 20% förnyelsebar energi 7

195 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT material respektive icke-organiska, hur långt Sverige kan komma på vägen mot ett självförsörjande materialsystem där materialen cirkulerar rena gång på gång genom ekonomin, och så vidare. E. Rekommendationer. Sverige är idag långt ifrån den vision som kommer målas upp i punkt D ovan, och det kommer ta decennier att komma till ett fullt ut hållbart materialsystem. Därför kommer ÅI också utveckla kortsiktiga rekommendationer / prioriterade områden, som relaterar till dagens diskussioner och regelverk, och som kan implementeras på något eller några års sikt. Exempel är vilka värdeläckage Sverige de närmsta åren bör prioritera att adressera, hur svenska initiativ hänger ihop med internationella, vilka frågor Sverige borde driva i EU, vilka de viktigaste tekniksatsningarna är, och så vidare. Alla slutprodukterna ovan kommer sammanställas till en rapport, som kommer att kunna användas av alla intressenter i den svenska debatten: politiker, myndigheter, företag, akademiker. ÅI kommer att undersöka om den faktabas som tas fram kan bli peer-reviewed inom en relevant tidsram för att därigenom ses som fullt ut legitim också i vetenskapliga och akademiska kretsar. Såvitt ÅI känner till saknas kunskap om ett mer värdebaserat perspektiv på materialsystemet även i andra jämförbara länder. ÅI tror därför att intresset för studien kommer att vara mycket stort även utanför Sverige. Insikten att Europa måste röra sig i riktning mot ett mer värdebeständigt materialsystem finns idag i de Europeiska institutionerna (EU-kommissionen, Europaparlamentet och det Europeiska Rådet), men takten i att sätta effektiva styrmedel på plats är låg. ÅIs bedömning är att ett tydliggörande av värdeperspektivet enligt det upplägg som diskuteras här - skulle vara av stor betydelse även på Europa-nivå. Det skulle klargöra den ekonomiska förbättringspotentialen i materialsystemet, och göra debatten till en fråga om ekonomi, jobb och tillväxt lika mycket som en fråga om miljö. Vi ser denna studie som ett första stort steg på Sveriges och Europas resa mot ett mer värdebeständigt materialsystem. Studien kommer troligen att behöva följas av ett flertal andra studier de närmsta åren, till exempel kunde SCB utveckla statistiska metoder att följa utvecklingen över tid, djupdykningar i fler materialkategorier kan genomföras, och studier för att komma åt de internationella förbättringsmöjligheterna kan genomföras. Sammanfattningsvis bedömer ÅI att den primära effekten av detta projekt kommer att vara att myndigheter, politiker och företag i väsentligt mycket större utsträckning kommer att betrakta materialfrågorna som ekonomiska och industriella frågor, att fokus på dessa frågor ökar eftersom det blir tydligt vilka stora värden som står på spel, och att innovationstakten därför ökar. Genomförande Projektplan Om projektfinansiering beviljas kommer arbetet att påbörjas så snart som möjligt redan under december 2016 och bedrivas under 6 intensiva månader. Arbetet kommer att struktureras i fyra faser: A. Pilotfas/ förstudie (~3-4 veckor). 1) Utveckla ett detaljerat värdebaserat perspektiv för ett specifikt material (till exempel termoplaster), och använd detta första material som en pilot för att utveckla den detaljerade metodologin. Exempel på metodologiska frågor som kommer lösas under pilotfasen inkluderar: vilka datakällor kan/bör användas, vilket exakt ramverk bör användas för att förstå rotorsakerna, hur bör man formulera en långsiktig vision jämfört med vad som är praktiskt genomförbart på några år sikt, hur kan studien bäst 8

196 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT väga in olika miljöproblem från materialanvändningen, hur kan man särskilja svensk och internationell påverkan på materialflödena, samt hur analysen bäst hanterar sammansatta material? Materialproduktion och återanvändning är så komplexa frågor att en pilotfas är nödvändig för att få upp alla frågeställningar på bordet och skapa en fullt ut robust metodik. 2) I denna fas kommer också ett top-down perspektiv att tas fram tvärs alla stora materialkategorier, för att börja triangulera var de största värdeförlusterna finns och exakt vilka ytterligare djupdykningar projektet borde genomföra. Pilotfasen kommer att avslutas med en workshop för ÅIs medlemsföretag för att ge dessa en chans att ge input till projektet och välja hur de skall interagera med projektet. B. 5-7 ytterligare djupdykningar (~10-11 veckor). När metodiken väl färdigställts kommer 5-7 ytterligare djupdykningar inom andra materialkategorier att genomföras. Troligen kommer också 2-3 analyser för olika produktkategorier (till exempel vitvaror, elektronik) att genomföras, för att också förstå värdeläckage och förbättringsmöjligheter från ett produktperspektiv. C. Uppsummera, och utveckla vision samt rekommendationer (~6 veckor). Summera resultaten tvärs alla materialkategorier, och dra slutsatser. Utveckla ÅIs vision och rekommendationer baserat på faktaunderlaget. I denna fas kommer också en större workshop att organiseras för ÅIs medlemsföretag, för att ge dessa en möjlighet att ge sin syn på resultaten, och påpeka eventuella brister eller tillägg som behöver göras. Denna workshop kommer att ordnas under maj månad i samband med ÅIs årliga stämma då många av företagen ändå är på plats. D. Skriv rapport. (~4 veckor). Resultaten från projektet kommer löpande att dokumenteras, men de sista fyra veckorna kommer rapporten att finslipas. Redan under arbetets gång kommer också avstämningar att göras med andra viktiga röster inom det svenska materialsystemet, främst genom den referensgrupp som kommer att bildas (se nedan), men också med andra intressenter. Genomförbarhet och risker: Projektet har en mycket hög genomförbarhet: det angriper ett outforskat område, ett relevant analytiskt ramverk är under utveckling, och projektet har säkrat tillgång till de kompetenser som krävs för att kunna utföra arbetet med hög kvalitet. Den risk som har identifierats är att redovisade fakta och slutsatser inte är förankrade när de publiceras, och därför inte mottas väl av alla intressentgrupper. Detta kommer att hanteras genom att projektet sätter upp en väl genomtänkt referensgrupp med representanter för de stora intressentgrupperna, och dessutom förankrar slutsatserna med nyckelindivider under projektets gång. Konstellation Projektet kommer att genomföras i samarbete mellan Återvinningsindustrierna, medlemsföretagen och Material Economics AB. Material Economics är en konsultfirma specialiserad på denna typ av strategiska frågor kring naturresurser och hållbarhet som startats av ett antal tidigare McKinsey konsulter. Grundare är Per-Anders Enkvist, som var en av de delägare som grundade McKinseys hållbarhets-practice och som mellan 2008 och 2015 var globalt ansvarig för allt McKinseys arbete kring näringslivsimplikationer av klimatförändringarna och den cirkulära ekonomin. Se bild 5 för en beskrivning av Material Economics kompetens för denna typ av projekt, och se CVn för projektets nyckelpersoner i appendix. Sammantaget tror vi att denna konstellation innehåller de nyckelkompetenser som projektet behöver tillgång till. 9

197 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Konkret kommer arbetet att organiseras enligt följande: En arbetsgrupp kommer att bildas, bestående av en projektledare och 2 konsulter på heltid från Material Economics, med stöd från Återvinningsindustriernas kansli. ÅIs ordförande Anders Wijkman betraktar detta som ett strategiskt mycket viktigt projekt för Sverige och Europa och har åtagit sig att personligen investera timmar i detsamma. Per-Anders Enkvist och Anders Wijkman kommer gemensamt att leda projektet, och ha regelbundna interaktioner med arbetsgruppen Medlemsföretagen kommer att bidra med expertis och data kring de materialflöden respektive bolag ägnar sig åt. De kommer också att delta i problemlösnings-diskussioner kring förbättringsmöjligheter, förmedla kontakter till sitt bredare nätverk av expertis, samt ge kommentarer på utkast av rapporten. En styrgrupp kommer att bildas bestående av följande medlemmar: Christer Forsgren (Stena Recycling), Mårten Widlund (Suez Recycling), Sebastian Wessman (Hans Andersson Recycling), Felix Lindberg (Lindberg & Son), Pär Larshans (Ragn-Sells), Anders Wijkman (ordförande ÅI), samt Britt Sahleström (VD ÅI). Detta är en mycket senior styrgrupp med god representation från de större återvinningsföretagen i Sverige, vilket är en god garant för kvaliteten i arbetet och förankringen i industrin. Styrgruppen kommer att träffas var tredje vecka. En referensgrupp kommer att bildas med representanter från andra branschföreningar, företag, myndigheter, och universitetsvärlden. Referensgruppen kommer att utses när projektfinansiering har säkrats, men intresset från de aktörer vi hittills diskuterat projektet med är högt. Projektet har även goda kontakter med internationellt ledande expertis inom området, och kommer att använda dessa kontakter som en informell referensgrupp. Detta gäller till exempel Janez Potocnik (fd EU-kommissionär med ansvar för cirkulär ekonomi och nu cochair i International Resource Panel) och Michael Braungart (professor i kemi och en ledande tänkare inom det som brukar kallas den cirkulära ekonomin) 10

198 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Även efter att rapporterna sammanställts är ambitionen att de kommer att diskuteras och kommuniceras som en del av ÅIs löpande arbete, till exempel i Almedalen, genom debattartiklar och seminarier, och i vidare diskussioner med regering och myndigheter. Resultatredovisning Stor vikt kommer att läggas på kommunikation och kunskapsspridning när resultaten färdigställts. En välskriven rapport om ett relevant ämne med en intressant frågeställning kommer vara grunden för kommunikationsarbetet. Återvinningsindustrierna anser att ett värdeperspektiv i många fall är mer relevant än ett volymperspektiv när återvinningsfrågor diskuteras, och därför ser Återvinningsindustrierna framför sig att värdeperspektivet kommer att genomsyra en stor del av ÅIs och medlemsföretagens framtida kommunikation. Mer riktade kommunikationsåtgärder kommer också att genomföras, till exempel pressreleaser, Almedalen, seminarier, deltagande på konferenser, ÅIs hemsida, och debattartiklar. Målgrupperna utöver ÅIs medlemmar är tillverkande företag, politik, relevanta myndigheter, och den breda allmänheten. ÅIs erfarenhet är att det är så stort fokus på hållbarhetsfrågor i Sverige idag att nya relevanta perspektiv snabbt får stort genomslag, inte minst i detta fall eftersom det är så många röster i den svenska debatten som har intresse av att det värdebaserade perspektivet sprids. Nyhetsvärdet är stort, som beskrevs ovan. Nyttiggörande/Exploatering Låt oss bara kort sammanfatta nyttiggörande och exploatering här, eftersom vi tror och hoppas att det framgår av kapitlen ovan hur resultaten kommer att användas och vilka effekterna av arbetet kommer att bli: När företag, politiker, forskare och myndigheter skall fatta beslut kring frågor som har med material att göra det fattas en myriad sådana beslut varje år - är värdeperspektivet ofta högst relevant, i många fall mer relevant än det volymperspektiv som idag dominerar. Därför tror vi av goda skäl att dessa beslut kommer att bli bättre när ett värdeperspektiv finns att tillgå. Konkret tror vi uppmärksamheten och intresset för dessa frågor kommer öka när svinnet tydliggörs, innovationstakten öka för att de värden som står på spel tydliggörs, och ekonomiskt mer rationella beslut kommer att fattas. Projektbudget Den totala projektbudgeten inklusive medfinansiering är kr exklusive moms. Det belopp som söks från RE:Source är kr exklusive moms. Det innebär att projektet säkrat en medfinansiering om totalt kr, vilket motsvarar 41% av den totala projektbudgeten. Denna medfinansiering inkluderar både kontanter ( kr) och in-kind bidrag ( kr) Finansieringsplan Projektet finansieras enligt nedan: Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source ÅI och medlemsföretagen Total finansiering Varav RE:Source 0% 85% 59% 11

199 Bilaga 8j Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Natura-bidragen som säkrats till projektet uppgår totalt till kr exklusive moms och värderas och fördelas som följer: Organisation Timmar Timpris (kr) Totalt (kr) ÅI* Ragn-Sells Stena Recycling Suez Övriga bolag** Summa *Återvinningsindustriernas tidsinvestering delas upp på Anders Wijkman 200 timmar och ÅIs kansli 100 timmar ** 1) Uppstarts-workshops: 2 workshops à 8 timmar med 25 deltagare, totalt 400 timmar, 2) Slutworkshop med flertalet ÅI medlemmar: 4 tim med 60 deltagare, totalt 240 timmar, 3) Företagsintervjuer: 20 st x 2 timmar, totalt 40 timmar 4) Diverse insatser 120 timmar. Total summa 800 timmar. Kostnadsfördelning Naturabudgeten kommer att användas enligt ovan och redovisas inte igen här. Kontant-budgeten kommer framför allt användas till att täcka personalkostnader för det konsultbolag som kommer att driva projektet, men även till kostnader för tryck, workshops och resor, och ser ut som följer (exklusive moms): Timmar Timpris (kr) Totalt (kr) Senior projektledare (40%) Projektledare (100%) Konsult (100%) Konsult (75%) Övriga kostnader* Totalt * Övriga kostnader är framför allt tryck (uppskattat till kr), kostnader för seminarier och workshops (uppskattat till kr) samt resekostnader inom Sverige (resterande belopp) * * * Sammanfattningvis är ÅIs syn att detta är ett strategiskt viktigt projekt för Sveriges resurshushållning, och ser fram emot RE:Source beslut. Alla deltagande organisationer står till RE:Source förfogande för uppföljningsfrågor och detaljeringar. 12

200 Bilaga 8k " #$% &! '! ( ) ) *+ ",-./0,* ) -., /-.1 0,23 -.#% 4+,5"06-. 1,1+7/-.8&%, -.9 4,6#1-./,&3- %+ : &;< ; 4 )+ ) ; 4 + ;#++ = =! ; <) > : ;4 +? :; %)-&&;

201 Bilaga 8k!!"" #! " " ##" " " $ # # % " #&#'()* "+ # $"%" & '%#( & )"* +, (-. &, /01'2*, /", $"/" -, 3%4" -+, %"5 +, /6 & 7 +, " &+, ""2 &, 6'/ & "" -+, 48",! " #"$#%&" '" "!#'(&"!% )*+,)*-.$ (

202 Bilaga 8k!"" 2" " 1"9 " 8 """ " """ """"!""! " 9! " :)""" 9 8" "99": )8 9 """9 ;/< " 9 5"!""9 " ""!"" (5:1 "!8# % "" " " 5""9 28 9"5"8 "" 8 %!"" "!5 9 " %9""" "85(8=" %" 99 "8" % (!" 88"9! " 8 9" %!"99 9 " 8" % " "98!(8 " "" (!5"5" 5" "8 %>"!998 8"9/#""" 5 )"8!88""998( 8"" ( " " " 98":)8""""5"8(: 1 8!""" ""9 8 5("" :%""""8,9"""&: /! ""8"(!8! :

203 Bilaga 8k 6"8"=! ""# ",/$$"#%# "$ 5(8 """"" "8("" 9 5"!!"!"( "!8:6" "(?@@46 " 99 8" " 8(5"9!"" """>("(( " "(9 (8!"" ":)8 8""""" "" "!"("((9 " : 01"/. %/$ " )" " " "9( "8"" :)"(!9" 5988(!"(5"9"( 5 998(((:48 9"!(89" ""8(! " 9" "" (": ""# "1" # # %" "9"" " (99-#-A6"= 5" 5" B8"85(8:6"8(" "(8 8" 89: )"8","58 9" 2 1 #$!!$ ' " " 5"""" ;<5 5 " " " ( 8" "5(:!"" 8 """5""(5!" " (9 """!"" 5:%8!"" 58 "!": ##" )!!((" ""8!( " :1 " 99"995"8 8 "(" ( :2 "" ( " """ 8( "( 8"!"8:?@@46?9 " ( "" ""?4/D2(" ", &

204 Bilaga 8k "1 " &$$ %" " 5"""" """" " 9(" ""!"" "":) "8 """""" :/" 8""9: "" 885" ""(9! "!" :)"!8 8"!" 8 "!"" (!9:18"" :2 " "" 5"85( : 3# "4$ 1 ""(9 9 5"9?@@ :6" "" 8( """ ("" ":$8 8("(("9""" ("!": 5#! ("((8"" 9"""!"" :/("( (9 "9 "8":$8" 9"" 5":8 (5" " 998(( ""(9:2("(( " 88" /"("(C/9(5-: )" 88! 8 " : 9#":(:-/C/E1"E'9:9 -

205 Bilaga 8k 2" "=! / 6 #!!"!"" /8!6" """"/ "5" /" """" " "!" ":)8(9"8 99:8 998( " 9!8 " :!5 9?! :1 8!(8 8/(8 D" "",""": $" "# "6" & 8" ""( ("(((&,!,9:2 99 " ("!""9 " 8 6""" 99 :8!""( 5 "" "!!( 8(9: 5" """""F/"("(C/9(5G - "! 9("((" ""99!( " "(9:7!" " (896"!"""""( "" :1 "" "98 """!!" " 99 :1 " ( "" " "! " : ##" )" "9(9 " 88"8" 8" " "9 " ("":)8 9 " 9266'2?6@0?'2161H'1'26/)%0: 5"9 " " "!!: 999 " 5" 9", 9 "!"" " "89: " " "!"" 88(8 9! " :%8" 9""5 ( ":)"! "89!" ""( " 8:) "5 """" (*9 /8"5:266'2?6@0?'2161H' 1'26/)%0 8(9"!: & "88" "" /? :/ 9" 99" " - I.1'(@ ""52-, 9#***::9!""J"K&,

206 Bilaga 8k """ 9"( 9" /69 " 8""(8!"" :1 "" (9 " 8(("( " : 6"%% 1 5" (8!"5" 9""""" ( (" :998 8 " 89 4 :1 "!8# ' ""8""(!"" "":1"("((( "9 >": 6"""( " 9 " : /""" "! (8 " : %"!4"L""( 9!"(" " 8" :?8"9! " " 8 "9"?9!"("!((""! 88( ( "9"!5(! )" "98!(8" "" (!5!5" 5""8 (889(""8""(" 78" ""! 6"6!"99 9 " 8" $9 "(" " / 5 8""" 9 8"' "?! " 9 """ 998 :> 9!"(" 4"L""( "(! ":%! 6" 6!" "(! ((*9 "" :/( :>" 8 98 """"""" " 8" "(;<: /?! ("(((88!6""!" ("(("6:

207 Bilaga 8k %% %"-:!" 48"- 28"8 " ( 9 ""!"""" 26"!5B8" B""!( 29(9"" ("8""""! '"(("">"6"5 9M! "$#"! 6""8" "99 " 266'2?6/@0?'2161H'1'26/)%0:' 9 8! (8>" :D""(M6! "9"8" " ""L" " ":) "( 59 :(""1" 6""(9((" ":1"88 " ""(9 88!!(>! 9998(>9""9"( "9"9:1 " "" 8"""""99"(( " :! ( 8:$(>""! 89(( 266'2?6/@0?'2161H'1'26/)%0 "9""!":2"!89 8" :)8"" "(9 8":6" 8"9"8 " "" " "" N /"99""!8!8( " " "" " 8!:8 5"!5 95 8" :) )/M!" "*: '9 "8:28 "5( (9" """ :)!5 (8" "8 8 5"9"("9:% 9 " 8 9"("9 (( "5 9 " " 9 " "4"$":!"" "52"5"(:)!" ( "(" (( " :) 858!"5" 5" :)>9"9!:)8("""!5(:$888 8:)8!"" 8" 8 " (5 "899 89:)" """ "!"5" ( " 8 : +

208 Bilaga 8k 76""6( 9 " ""8(5" "9( "9:7!""99"8"9 9 " (9! " ""9" (!8 8 : 5889" 99"> (9(" :6""( 8:)9"88998( "(9""" : 7 "9(! 1 " " "88"89" ("((8( " :4 " " :/?! 8("(("!" 98:"" " " " ("(("" 8(" : % 0"(9" O! 9* I=!9"+:)8" 5" 1!=+6?! D6+ I=+1 "(9" 9"5" " (9" " :)! 9: 9=(+6.6+; " "?! <: P6 D6O.6

209 Bilaga 8k 1 " :1.6+:I=:'"" 5: $ 8" 7%#8 0"(9" #D6+D6 $ 9*#D6+D6?" #&;Q<9.6+=D6?"O8&;Q<D6+=D6 1 " ;""" """< 3 % $ )*+**9" )*:*9;" )*-*9;"! $">&; "<,!";9<#!">K )"#,">9+"K 6#!"R+"K<)"?9!,"9(!" " >>R,K,K, ' " >9:%>9# +#-;!"<O-P-;! <O-,;<K&+P #&;!"<O&+-;! <O-;<K,, P#&;!"<O&+-;! <O-;<K,, 6K,& 6K,>K&&,& # "% #.=" *. $%$,!! " """ # $" %" "$& %" ( P

210 Bilaga 8k 6" 999"6(9(8 8("L >9" '( " :D"1 (% "5" >9""":

211 Bilaga 8l! " # $ % % &' # ()!*+ (& % )! ( *)!, + (-. )!" /' (0#+1)!,(,'2*)!34"( )! / (1,)!* (4.) " %" 5' '

212 Bilaga 8l FÖRPROJEKT BRANSCHSYNERGIER Ansökan om gemensamt projekt för SIP Metalliska material, STRIM och Re:Source 1 Bakgrund Det finns avfall som idag läggs på deponi som innehåller ämnen som skulle kunna ersätta jungfruliga material i processindustrin. Vilka synergier skulle kunna finnas mellan gruv-/metall-industrin och andra branscher som återvinningsbranschen har som kunder exv. Skogsindustrin, Energisektorn och Plast-branschen. Hur kan avfall i en bransch nyttjas som råvara i en annan?!"#$ %# &"' (%# ) ##$*#$ +,-!" ##$*#$. / 0. #$,-!" 0 2 Mål med projektet Mål med projektet är att: Visa på möjligheter och begränsningar för att nyttja biprodukter/avfall i en bransch som råvara i en annan bransch. Visa på synergier mellan branscher. Ta fram förslag till branschöverskridande projekt att jobba vidare med i ett nästa steg. Övergripande mål: Minska GHG emissions. 3 Genomförande Genom att samla kompetens från de olika branscherna som speglar SIParna Metalliska material, STRIM och Re:Source i en workshop kan olika frågeställningar tas fram som skulle kunna visa på branschöverskridande projekt. Exempel på frågeställningar att ge svar på: Mesa är en avfallsfraktion från sulfatmassebruk som i huvudsak deponeras lokalt. Mesa består till ca 98 % av kalciumkarbonat (kalksten). Samma förening är råvara för produktion av Ca-oxid som är en vanlig slaggbildare i stålverk. Ca-karbonat används också för att neutralisera både sura gaser (exv SO2) och sura processvatten (syror). Vilka möjligheter finns att ersätta virgin kalksten med avfall från exv sulfatmassebranschen? Marianne Gyllenhammar Stena Recycling International AB Rev. 1 Sid 1

213 Bilaga 8l Reduktion av metaller genomförs vanligen genom att elementärt kol tillåts oxidera till koldioxid. Avfall som består av kolväten men som inte kan materialåtervinnas, som härdplaster och plastlaminat, har kemiska förutsättningar för att ersätta kol från kolgruvor. Anläggningarna för reduktion av metaller är ofta anpassade för fossila råvaror. Ett Vinnovafinansierat projekt inom STRIM med benämningen ALTRED ser på möjligheten att ersätta en del kol med olika typer av plastavfall som reduktionsmedel i Bolidens Fumingverk där Zn-råvara produceras. Hur behöver processerna och råvaror anpassas för att kunna använda återvunna råvaror? Om processanläggningarna använder gaser för att reducera metaller och/eller höja temperaturen skulle förgasning av avfall kunna vara en alternativ råvara. Om avfallet innehåller metaller finns även goda förutsättningar för att även materialåtervinna dessa, vilka ofta går förlorade vid avfallsförbränning. Den genererade gasen innehåller främst syngas (CO + H2) som i de flesta brännare kan ersätta metan- och propangas. Möjligheter och begränsningar för denna konvertering? Målet med workshopen är att identifiera synergier och ta fram möjligheter och begränsningar för de identifierade synergierna. Moment: Förbered och bjud in till workshop Dec2016-Feb2017 Workshop med inbjudna från de olika branscherna Mars 2017 Välj ut några (ca 3) synergier som bearbetas för att visa på potential för att gå vidare med i enskilda projekt. Apr-maj2017 Sammanställning och rapport Juni2017 Tidplan Projektet planeras att påbörjas i december 2016 och avslutas i juni Organisation Projektledare: Marianne Gyllenhammar, Stena Recycling International AB Projektmedlemmar: Caisa Samuelsson, Luleå Tekniska Universitet Klas Andersson, Chalmers Tekniska Universitet 5 Målgrupp 6 Kostnad Gruvindustrin Metallindustrin Skogsindustrin Återvinningsbranschen Kostnad för projektet: Marianne Gyllenhammar 100 h à 800 kr 50% Caisa Samuelsson 85h à 800 kr 100% Klas Andersson 85h à 800 kr 100% Resekostnad Konferenslokal inkl lunch 25 pers Totalt: Ansökt bidrag för projektet Energiåtervinningssektorn Plast-branschen Rökgasrening/vattenreningsbranschen kr kr kr kr kr kr kr Marianne Gyllenhammar Stena Recycling International AB Rev. 1 2

214 Bilaga 9a möte Innovationstävling om återvinning Öppnade 31 oktober Stänger 15 januari Sju vinnare får kr vardera för vidare utveckling. Inriktning: Insamling, transporter och ändrade beteenden. Idéer som ska vara kommersiellt gångbara. De bästa förslagen får pitcha sin idé för en jury under februari/mars, vinnarna presenteras vid stämman 30 mars 2017.

215 Utlysning inom Industriell symbios Bilaga 9a möte Öppnade 3 november Stänger 6 december Totalt 6 miljoner kronor. Inriktning: Projekt som syftar till att generera kunskap om och utveckla industriella symbioser. Skapa roadmap för industriell symbios. Område: Verksamhetsspill och restmaterial från en verksamhet som blir en resurs för en annan. Även andra flöden än material kan ingå. Projektstart tidigast 1 februari 2017, avslut senast 31 december 2017.

216 Bilaga 9a möte RE:Sources breda utlysning nr 2 Öppnade 21 november Stänger 8 februari Totalt 45 miljoner kronor. Förprojekt, innovationsprojekt och demonstrationsprojekt. Inriktning: Framtidens utmaningar bortom dagens resurs- och avfallshantering, tydligt förändra innovationsområdet i en hållbar riktning. Nio områden av särskilt intresse. Beslut av Energimyndigheten juni 2017, projektstart tidigast 15 juni 2017.

217 Summering av viktigaste förändringar i programstyrande dokumenten Bilaga 10 möte RE:Sources vision, effektlogik, syfte, mål och arbetssätt för programmets sex verktyg beskrivs ingående i dokumenten som heter Programmets inriktning. Till programbeskrivningen finns fyra bilagor: 1. RE:Sources verksamhetsplan och budget som anger inriktning och prioritering av aktiviteter för ett givet verksamhetsår. 2. RE:Sources Effektlogik som beskriver genomförande planen för hur programmet ska nå de uppsatta programmålen. Vilka resultat är viktiga för att programmet? 3. RE:Sources Organisationshandbok som beskriver arbetsätt och ansvar för olika roller inom organisationen. 4. RE:Sources Kommunikationsstrategi som anger de övergripande strategin för hur RE:Source ska nå ut till sina målgrupper. Specifika kommunikationsplaner finns för varje år i verksamhetsplanen. De tre dokumenten verksamhetsplan, effektlogik och programmets inriktning utgör tillsammans det strategiska beslutsunderlag som programstyrelsen kommer att använda för rekommendation av enskilda projekt och för syfte och mål med utlysningar inom RE:Source. Tidschema för revidering av material som kommer beslutas av stämman 22 november: första utkast klart för diskussion vid mötet den 29 november 16 februari: beslutar om programstyrande dokument för stämman 28 februari: utkast klart 30 februari: kallelse med alla underlag skickas ut till medlemmar Nedan ges en kort beskrivning av de största ändringar i dokumenten. Programbeskrivningen Effektlogiken Förtydligande genom att flytta prioriteringar för programmet beskrivs under varje samhällsutmaning istället för ett eget kapitel. Utmaning hållbart Energisystem har delvis formulerats om En beskrivning av koppling till andra SIPar Programmålen kommer att justeras så att de är i harmoni med de som beslutas i effektlogiken Strukturen har ändrats så att vi har Etappmål till 2018 och kopplar resultat för 2018 till dessa. Men effektlogiken innehåller också programmålen till 2030 och visar på de önskvärda effekterna av dessa. Varje programmål har reviderats grundligt utifrån input på strategidagen. Revideringar i rött Verksamhetplanen Alla delar av verksamhetsplanen är reviderade. Prioriteringar inom programstödjande verksamhet och verktygen anges istället för som tidigare projektförslag. 1

218 Bilaga 10a möte Programbeskrivning för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source

219 Bilaga 10a möte Innehåll Sammanfattning 1 Programmets inriktning 2 Därför finns RE:Source... 2 RE:Source arbetssätt... 4 Samspel med andra... 8 Bilagor 1. RE:Sources verksamhetsplan och budget 2. RE:Sources Effektlogik 3. RE:Sources Organisationshandbok 4. RE:Sources Kommunikationsstrategi

220 Bilaga 10a möte Sammanfattning Sverige ska bli världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall. Det är visionen för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, som är Sveriges största forsknings- och innovationssatsning inom resurs- och avfallshanteringsområdet. Arbetet är inriktat på att ta fram kunskap och lösningar som bidrar till att möta tre globala samhällsutmaningar: Resurseffektivt samhälle Hållbar materialförsörjning Hållbart energisystem RE:Source ska vara en nationell innovationsarena och mötesplats för aktörer inom svenskt näringsliv, offentlig verksamhet samt forskning verksamma inom resurs- och avfallshantering. RE:Source ska bidra till att ta fram lösningar som svarar på de tre samhällsutmaningarna. RE:Source verkar för ökad återvinning och resurseffektivitet genom giftfria och resurseffektiva kretslopp. Visionen är det drivande navet för hela verksamheten. För att förverkliga programmets vision arbetar RE:Source på bred front med sex verktyg, som vart och ett på olika sätt bidrar till att nå programmets sju programmål. RE:Source startar sin första treårsetapp 2016, men är tänkt att vara en långsiktig satsning under tolv år. 1

221 Bilaga 10a möte Programmets inriktning RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar i programmet representerar i huvudsak tre aktörsgrupper nämligen näringsliv, offentlig verksamhet och forskning. Finansierande myndigheter är Energimyndigheten, VINNOVA och Formas och ansvarig myndighet är Energimyndigheten. Därför finns RE:Source Den ökade belastningen på miljön är nutidens stora utmaning. Vi ser en minskande resursbas och negativa effekter på hälsan. Mänskligheten står också inför megatrender som globalisering, urbanisering och ändrad demografi. Dessa faktorer skapar allvarliga utmaningar som klimatförändringar, materialförsörjning med knappa resurser, energiförsörjning och avgiftning av miljön. Övergången till en cirkulär ekonomi via hållbar hantering av avfall och resurser genom en ökad återvinning och resurseffektivitet i giftfria kretslopp är vägen för att kunna möta dessa utmaningar. Det behövs utveckling inom området resurs- och avfallshantering för att minska miljöeffekterna och sätta fart på ekonomin. Sverige kan ta en ledande roll inom detta innovationsområde genom att förbättra resurseffektiviteten i industrin och samhället i stort, vilket i sin tur leder till nya affärsmöjligheter, stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv och forskning samt lösningar på globala hälso- och miljöutmaningar. RE:Sources vision för 2030: Sverige ska bli världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall Syfte Det övergripande syftet med RE:Source är att genom samverkan i aktiviteter möta ett antal globala utmaningar och därigenom skapa förutsättningar för internationell konkurrenskraft och attraktionsförmåga för svenska aktörer verksamma inom innovationsområdet Resursoch avfallshantering. De aktörer som aktivt vill engagera sig i programmet har möjlighet att göra det både genom att bli medlemmar och engagera sig brett eller genom att endast delta i specifika aktiviteter. RE:Source verkar för att ta fram kunskap och lösningar som bidrar till att möta tre globala samhällsutmaningar: 1. Resurseffektivt samhälle 2. Hållbar materialförsörjning 3. Hållbart energisystem Detta fokusera RE:Source på Global utmaning 1: Resurseffektivt samhälle Förebyggande av avfall och återanvändning av produkter minskar drastiskt både energi- och resursanvändning och därigenom miljöpåverkan jämfört med att producera nya material och produkter, främst genom minskat uttag av primära råvaror. Att frikoppla ekonomisk tillväxt från avfallsmängder är ett viktigt steg mot ett mer resurseffektivt samhälle. 2

222 Bilaga 10a möte Vi har hittills inte lyckats med att frikoppla resursutnyttjande från tillväxt och det behövs insatser för att kunna ställa om mot ett samhälle där avfallsmängderna inte speglas i konsumtionen. En viktig komponent i utmaningen är även att minska avfallets farlighet för att möjliggöra för ökad återanvändning och materialåtervinning det vill säga en ökad cirkularitet. En drastisk förändring och en fullständig brytning från nuvarande trender med brutna kretslopp och ökande avfallsmängder behövs även för att uppnå de nationella miljömålen samt EU:s mål kopplade till bland annat cirkulär ekonomi. RE:Source avser stödja utveckling av innovationer som bidrar till avfallsförbebyggande och optimalt utnyttjande av resurser. Ny teknik, processer, styrmedel, innovativa affärsmodeller och tjänster, kunskap om värdekedjor och produkters design behövs för att skapa ökad cirkularitet och resurseffektivitet. Det kan konstateras att det trots den stora utmaningen finns stora möjligheter för ekonomisk tillväxt genom att utveckla dessa nya områden. Global utmaning 2: Hållbar materialförsörjning Jordens resurser är ändliga och de förbrukas. Växande global efterfrågan på t.ex. metaller, mineraler, vatten, bränslen, mark och trä innebär ökad konkurrens om råvarorna och större tryck på miljön. Vissa sällsynta råvaror, viktiga för högteknologiska tillämpningar och förnybar energiproduktion, är särskilt känsliga för globala fluktuationer i tillgänglighet och pris. Många viktiga råvarufyndigheter finns i politiskt instabila regioner, och/eller bryts med metoder med betydande miljöpåverkan. Stora satsningar görs inom EU för att säkra försörjningen av råvaror genom att utveckla teknik och system för att öka materialåtervinningen. Ett annat skäl för att främja materialåtervinning är att den oftast kräver mindre energi än produktion från primära råvaror. Internationellt finns det ett starkt fokus på återvinning av metaller, textilier, glas, papper, polymerer och bygg- och rivningsavfall. En svensk infrastruktur i världsklass, som sluter kretsloppen av material, skulle gynna återvinningsindustrin, råvaruproducenter och tillverkningsindustrin genom att säkra råvaruförsörjning på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt. RE:Source stödjer utveckling av innovationer som gynnar materialåtervinning och säkra cirkulära materialflöden, t ex genom nya biologiska, mekaniska, termiska, och kemiska återvinningsprocesser, tillämpningar och marknader för sekundära material, och effektiv insamlingslogistik. Global utmaning 3: Hållbart energisystem Energiutvinning är idag ett vanligt sätt att behandla avfall i Sverige och många andra delar av världen. Oftast omvandlas avfallet till energiprodukter genom antingen förbränning (termisk behandling) eller genom en rötningsprocess för produktion av biogas. Förbränning tillämpas också för att avgifta materialflöden som innehåller skadliga ämnen vilket är en viktig aspekt för att kunna säkerställa hållbara cirkulära flöden. Framtidens termiska processer måste klara av att hantera avfallsflöden som inte lämpar sig för materialåtervinning men som heller inte utgör optimala bränslen, och ändå svara upp mot kraven att bidra till en effektiv, hållbar avfallsbehandling och energiproduktion. Utveckling av processteknik och andra åtgärder som förbättrar ekonomisk och ekologisk hållbarhet för avgiftning av avfall och omvandling till energiprodukter måste prioriteras. Genom RE:Source avser vi på detta sätt bidra till ett hållbart energisystem. 3

223 Bilaga 10a möte Mål för RE:Source För att styra programmets verksamhet mot visionen och syftet ovan, har sju programmål antagits fram till Målen är planerade så att de i vissa avseenden stödjer varandra och samverkar för att nå programmets vision, vilket illustreras i (Figur 1). Figur 1: RE:Sources programmål (PM), deras samverkan och relation till visionen. Anm Formuleringen av målen kommer att ändras så att de är i harmoni med Effektlogiken när de har beslutats RE:Source arbetssätt Effektlogik Effektlogiken är kartan som visar och beskriver programmets logiska struktur och riktning samt hur aktiviteter inom programmet syftar till att bidra till att programmålen uppnås. En beskrivning av de aktiviteter som utförs inom ramen för respektive verktyg ges i Verksamhetsplanen. Effektlogiken för RE:Source har utformats på sådant sätt att respektive programmål har fått sin egen Effektlogik. Detta för att få en rimlig översikt och kunna se sambanden mellan de planerade aktiviteterna och de uppsatta programmålen. Programmets huvudaktiviteter försiggår inom ramarna för sex verktyg (Figur 2): 1. Forsknings- och innovationsprojekt 2. Kommersialisering och affärsutveckling 3. Policyanalys 4. Utbildningskoordinering 5. Internationell FoI-samverkan 6. Kunskapsdialog I tillägg till aktiviteter inom verktygen kommer programmets framdrift, basaktiviteter och kommunikation att bedrivas och koordineras av programkontoret. 4

224 Bilaga 10a möte Figur 2: De sju programmålen bidrar till att RE:Source ska nå programmets vision, som är det drivande navet för hela verksamheten. Verktygen bidrar på olika sätt till att varje individuellt programmål uppnås och stöttar på så sätt utvecklingen mot att nå programvisionen. 5

225 Bilaga 10a möte Programkontor Programkontoret utför den löpande verksamheten för att leda, utveckla, koordinera och kommunicera information från programmet. Arbetet beskrivs i Organisationshandboken och Kommunikationsstrategin. Beskrivning av verktygen Nedan ges en kort beskrivning av syftet med varje verktyg. En beskrivning av de aktiviteter som utförs inom ramen för respektive verktyg ges i Verksamhetsplanen. Verktyg 1: Forsknings- och innovationsprojekt Verktyget Forsknings- och innovationsprojekt syftar till att ta fram kunskap och utveckla innovationer som bidrar till att möta de tre prioriterade globala utmaningarna och därmed bidra till ökad konkurrens- och attraktionskraft för Sverige. Verktyget ska säkerställa att det genomförs forsknings- och innovationsprojekt som genererar, prövar och vidareutvecklar innovativa idéer och lösningar som stödjer programmålen. Vidare ska verktyget möjliggöra studier, utredningar, datainsamlingar och kartläggningar som säkerställer en god kunskapsbas om nuläget för innovationsområdet och dess utmaningar, och som gynnar utveckingen av en stor del av området och dess aktörer. Aktiviteter inom verktyget kommer att utföras som öppna utlysningar och enskilda projekt och medfinansieras med 50 % från innovationsområdets aktörer. Nivån på medfinansieringen kan variera mellan olika aktiviteter inom verktyget beroende på mognad och typ av aktivitet. Verktyg 2: Kommersialisering och affärsutveckling Verktyget Kommersialisering och affärsutveckling syftar till att stötta generering och kommersialisering av innovationsbaserade affärsidéer samt främja export av svenska lösningar för resurs- och avfallshantering. Kommersialisering av innovationer och tillämpning av kunskap ska genomsyra RE:Sources projektverksamhet i stort. Verktyg 2 kommer att bidra till ekonomisk tillväxt genom - att klargöra internationella marknadsbehov och krav samt stimulera interaktioner mellan svenska företag och potentiella kunder på identifierade exportmarknader. - att bidra till attraktiva affärsidéer genom att stödja och coacha innovatörer, entreprenörer och små-/medelstora företag. - att tillgängliggöra befintlig infrastruktur och befintliga insatser för kommersialiseringsstöd för innovationsområdets aktörer, - att underlätta kommunikationen mellan små, medelstora och nystartade företag och berörda myndigheter, departement och miljöorganisationer, för att företagen ska förstå och beakta policybaserade eller legala möjligheter och hinder väsentliga för kommersialisering och internationalisering av företagens innovationer. 6

226 Bilaga 10a möte att genomföra validering i form av storskaliga praktiska försök och demonstrationer (TRL ). Detta kommer att genomföras genom att dela befintlig infrastruktur både inom industrin (testbäddar) och kommuner (living labs). RE:Source kommer också att underlätta för innovationsägare och kommersialiseringsaktörer att ansluta sig till testbäddar och living labs samt - att stimulera utveckling av systemlösningar och gemensamma erbjudanden från små och stora företag (t ex systemleverantörer med internationell närvaro) för att öka mervärdet i en produkt/tjänst och fungera som en ingång till nya marknader för små företag. Aktiviteter inom verktyget kommer att utföras i huvudsak som enskilda projekt men även genom öppna utlysningar. Verktyg 3: Policyanalys Verktyget Policyanalys syftar till att möjliggöra välgrundade policybeslut genom att ta fram faktabaserade underlag och skapa en neutral diskussionsarena för att kommunicera och analysera dessa tillsammans med innovationsområdets aktörer. Det finns ett stort behov av kunskapsutbyte och en neutral faktabaserad dialog mellan beslutsfattare och forskare, näringslivsaktörer samt aktörer från offentlig verksamhet så möjligheterna är stora att bidra till en välgrundad utveckling av policy. Exempel på policyer är riktlinjer, lagar, regler, företagspolicy, standarder och miljömärkning. Verktyg 3 ska säkerställa - identifiering och generering av nödvändiga fakta och kunskapsunderlag, - effektiv överföring av fakta och kunskapsunderlag till innovationsområdets aktörer, - tydlig bild av utvecklingsbehov av policyer och deras konsekvenser för innovationsområdet samt - dialog- och diskussionsfora för områdets aktörer i policyfrågor. Aktiviteter inom verktyget kommer att utföras i huvudsak som enskilda projekt men även genom öppna utlysningar. Verktyg 4: Utbildningskoordinering Verktyget Utbildningskoordinering syftar till att öka kompetensnivån hos och interaktionerna mellan innovationsområdets aktörer genom att utveckla och samordna relevanta utbildningsaktiviteter. Forskarskolor och utbildningar som organiseras gemensamt av näringslivet, offentlig verksamhet och akademi är effektiva sätt att öka interaktion och kunskap om varandras verksamheter och behov. Verktyget kommer att utgöra en plattform för utbyte av erfarenheter/kunskap och kommunikation av kompetensbehov mellan innovationsområdets aktörer. Inledningsvis ligger fokus på att skapa en dialog mellan de olika aktörerna som vill påverka utbildningsutbudet inom området. I dag har vi en mycket varierande tillgång till utbildningar 1 TRL Technology Readiness Level, enligt definition av Europeiska kommissionen 7

227 Bilaga 10a möte inom resurs- och avfallsområdet och många små grupper med liten samverkan. Genom att nå dessa och tillsammans utveckla en färdplan för utbildningens utveckling kan området stärkas. I övrigt ligger fokus på att uppnå - samordning av forskarutbildningar inom Sverige, - kompetenshöjning inom näringsliv och offentlig verksamhet, - förståelse och intresse för innovationsprocesser inom akademin, - ökad tillgänglighet av befintliga kurser, laboratorier och demonstrationsanläggningar för utbildningsändamål samt - mobilitet och internationalisering inom utbildningsområdet för att stimulera kontakter och kunskapsutbyte mellan näringsliv, offentlig verksamhet och akademi och även mellan inhemska och utländska aktörer. Aktiviteter inom verktyget kommer att utföras som enskilda projekt.. Verktyg 5: Internationell FoI-samverkan Verktyg Internationell FoI-samverkan syftar till att öka svenska aktörers närvaro på den internationella forskningsarenan vilket möjliggör ökad konkurrens- och attraktionskraft för Sverige. Verktyget kommer i stort fokusera på att - påverka inriktningen på relevanta, internationella utlysningar, främst inom Horizon 2020, - förbättra och tillgängliggöra de befintliga internationella nätverken för forskning och innovation och sprida resultaten från genomförda FoI-projekt på den internationella arenan samt - stimulera och hjälpa svenska aktörer att initiera och delta i internationella FoIsamarbeten. Aktiviteter inom verktyget kommer att utföras som enskilda projekt. Verktyg 6: Kunskapsdialog Verktyget Kunskapsdialog syftar till erfarenhetsförmedling av goda exempel för att öka utvecklings- och implementeringstakten för innovativa lösningar inom området. Genom verktyget ska den samlade kunskap, om t ex best practices och best available technologies, som finns bland innovationsområdets aktörer effektivt överföras och nyttiggöras inom andra delar av innovationsområdet. Verktyget kan sägas eftersträva en effektiv open-loop återvinning av befintlig kunskap. Aktiviteter inom verktyget kommer att utföras som enskilda projekt. Samspel med andra Det finns redan ett antal initiativ som är relevanta för området resurs- och avfallshantering och i Figur 3 illustreras interaktion mellan RE:Source och de övriga initiativen. Att samordna och kommunicera RE:Sources aktiviteter och diskutera möjliga synergier kommer att vara en viktig uppgift för programledningen och RE:Sources strategiska grupper (mer om olika roller inom RE:Source finns i Organisationshandbok). 8

228 Bilaga 10a möte Figur 3: Interaktion mellan RE:Source och befintliga initiativ inom resurs- och avfallshantering, både nationella (till vänster) och internationella (till höger). Förhållande till andra Strategiska innovationsprograms verksamhet I dagsläget är 16 Strategiska innovationsprogram (SIP) etablerade. Av dessa är 8 av närmare intresse för samverkan med RE:Source. Nedan listas dessa och nyckelord som beskriver samverkansområden anges. STRIM: Resurseffektivt nyttjande av material Produktion 2030: Hållbar produktion Lättvikt: Återvinning/återanvändning av komplexa material, Resurseffektivt nyttjande av material Metalliska material: Återvinning/återanvändning av komplexa material Smart Built Environment: Resurseffektivt samhälle BioInnovation: Resurseffektivt nyttjande av material Grafen: Återvinning/återanvändning av komplexa material, Resurseffektivt nyttjande av material De andra programmen (Infra Sweden, Innovair, Processindustriell IT Smartare elektroniksystem, Medtech4Health, Internet of Things, SWElife och Drive Sweden) bedöms vara av mindre intresse för samverkan initialt. En eller flera nya innovationsprogram med fokus på att möta samhällsutmaningen Energi och klimat kommer att etableras under Hur RE:Source kommer samverka med dessa beroende på inriktningen av de nya programmen. Ytterligare information För ytterligare information, kontakta: Programchef Evalena Blomqvist, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Telefon: , Mobil: E-post: evalena.blomqvist@resource-sip.se 9