Protokoll Programstyrelse RE:Source

Transkript

1 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source Datum: 25 april 2017, möte #2 Plats: Teknikföretagen, Storgatan 5, Stockholm Tid: Klockan 10:00-14:40 med avbrott för lunch 1. MÖTET ÖPPNAS Programstyrelsens ordförande Christer Forsgren öppnar mötet. 2. VAL AV MÖTESSEKRETERARE OCH JUSTERINGSPERSON Beslut: Programstyrelsen väljer Ragnhild Berglund till sekreterare och Per Stoltz till justeringsperson för mötet. 3. NÄRVARANDE Styrelseledamöter: Christer Forsgren (CF), Stena Recycling, programstyrelsens ordförande Karl Edsjö (KE), Electrolux Elinor Kruse (EK), Teknikföretagen Jill Nyqvist (JN), Gästrike återvinnare Per Stoltz (PS), Ikea Mats Williander (MW), RISE Viktoria Styrelsen är således beslutsmässig. Ej styrelseledamöter: Coralie Chasset (CC), Energimyndigheten Susanne Karlsson (SK), Energimyndigheten Åsa Forsum (ÅF), Energimyndigheten Erik Brandsma (EBr), generaldirektör Energimyndigheten (punkterna 1-6 samt 9-12) Evalena Blomqvist (EB), RISE, programledning Johan Felix (JF), CIT, programledning Ragnhild Berglund (RB), RISE, programkommunikatör och -administratör Ej närvarande styrelseledamöter: Bengt-Åke Andersson (BÅA), E.ON Henrik Kant (HK), Göteborgs stad, Kretslopp och vatten Caisa Samuelsson (CS), Luleå tekniska universitet Weine Wiqvist (WW), Avfall Sverige 4. GODKÄNNANDE AV DAGORDNING Beslut: Programstyrelsen godkänner dagordningen. 5. TIDIGARE MÖTESPROTOKOLL a. Godkännande av tidigare mötesprotokoll Beslut: Programstyrelsen godkänner protokollet från sitt möte 16 februari b. Info: Protokoll från Strategiska rådet Protokollet från Strategiska rådets möte 31 mars 2017 läggs till handlingarna. Bilaga 5a Bilaga 5b 1 (5)

2 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source 6. EKONOMI a. Ekonomisk uppföljning EB och SK meddelar att budgeten har minskat med cirka 1-2 mkr per år på grund av att tidigare extra medel från Vinnova ( Romsonmiljonerna ) blir något mindre än aviserat. De medel som styrelsen vid förra mötet allokerade för att använda som utökade medel för utlysning #2 kommer mest troligt inte att användas. Dessa korrigeringar tas med i nästa uppföljning. Beslut: Programstyrelsen godkänner den ekonomiska uppföljningen av programmets verksamhet och budget. 7. PROJEKTUPPFÖLJNING a. Info: Attraktionskraft för framtiden Detta SIP-gemensamma projekt, som syftar till att ska locka unga att utbilda sig inom naturvetenskap, finansieras genom medel från regeringens samverkansprogram i stället för tidigare allokerade resurser i RE:Sources programbudget. Programledningen har fortsatt dialog med projektledaren om hur RE:Sources och innovationsområdets frågor kommer att synas i projektet. b. Operativ nationell exportfunktion revidering budget Beslut: Programstyrelsen godkänner ansökan om att få revidera den felaktiga budgeten i ansökan och ger programledningen uppgiften att se till att detta tas med i Energimyndighetens beslut. c. Slutredovisning: Innovationstävling och Myndighetssamverkan Beslut: Programstyrelsen godkänner slutrapporteringen av dessa två projekt, samt beslutar att programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledarna. Innovationstävling Nådde sina mål, fick in 28 bidrag (mål: 20) och sex vinnare (mål: sju). Gav flera kontakter, bra synlighet i medier. Väl värt att göra igen, dock kanske då satsa på idéer med större risk. Vinnarna ska redovisa hur de använder sina vinstpengar, lär bli en kommunikationsaktivitet efter sommaren. Myndighetssamverkan 17 myndigheter deltog. Syftet var att skapa större kunskap hos myndigheter om RE:Source men också att RE:Source ska förstå deras behov. En avslutande workshop gav ett antal idéer och förslag. Verktygsledaren för Policy ska se till kontakten förnyas 2-3 gånger per år, samordna mellan SIPar och ta med till Vinnovas satsning på Policy labs. 8. ENSKILDA PROJEKTANSÖKNINGAR UNDERLAG FÖR REKOMMENDATION a. Info: Projektportfölj och bubblande idéer Programstyrelsen tar del av informationen som framgår av bilaga 8a. EB betonar att nästa styrelsemöte är sista tillfället under 2017 att besluta om stöd till enskilda projekt. b. Beslut: Utveckling av avfallsförbränningsprocessen för att uppfylla framtidens behov Kommentarer från styrelsen: EK: Ett bra projekt. En polariserad och politisk fråga som är otroligt viktig att borra i. MW: Men viktigt att säkerställa en bredare medverkan. PS: Vem är mottagare, vem använder materialet i nästa steg? JF: Detta ska fungera som en kartbild för hur RE:Source ser på energiåtervinning och förbränning. Avfall Sverige har 400 medlemmar, ska spridas den vägen. Bilaga 6a Bilaga 7a Bilaga 7b Bilaga 7c Bilaga 8a Bilaga 8b 2 (5)

3 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source JN: Kommunerna har investerat mycket i avfallsförbränningsanläggningar, viktigt nå ut till dem. KE: Ett dilemma om beställarna är de som vill ha energiutvinning ur avfall. Lägg in en uppföljning för programstyrelsen efter cirka 6 månader. Beslut: Programstyrelsen bifaller projektförslaget, men vill att projektet gör en delrapportering till styrelsen innan scenarierapporten börjar skrivas. Dessutom önskas en breddning av aktörskonstellationen, tydligare koppling till RE:Sources effektlogik samt plan för resultatspridning. Förslagsställaren uppmanas att komma in med en reviderad ansökan som programledningen måste godkänna innan den skickas till Energimyndighetens för beslut. EB anmäler jäv och deltar inte i diskussion eller beslut. c. Arena för test av framtidens återvinningsteknik Kommentarer från styrelsen: EB: Projektet ger en möjlighet att använda Stenas anläggning. Vi föreslår att det enbart ska handla om att tillgängliggöra en arena för utveckling av framtidens återvinningsteknik, och att styrelsen lämnar till programledningen och Energimyndigheten att undersöka checkar som gäller på testbäddar i allmänhet. EK: Varför inte söka pengar bara hos Vinnova? EB: Vinnova har inte utvecklingen av RE:Sources innovationsområde i fokus. Den här arenan är riktad mot RE:Sources utmaningar eftersom den är specifikt för stora och blandade materialströmmar. PS: Ju fler testbäddar desto mer utveckling. Problemet är att gynna en specifik anläggning. Men jobbet vi gör här kan vi använda på andra testbäddar. Bilaga 8c Beslut: Programstyrelsen är positiv till idén, men uppmanar förslagsställaren att komma in med en reviderad projektansökan, som endast innehåller utveckling av en konkurrensneutral testarena för framtidens återvinningsteknik. Den reviderade projektansökan behöver inte tas upp i Strategiska rådet utan går direkt till programstyrelsen för diskussion och rekommendation. Programstyrelsen delegerar till programledningen och Energimyndigheten att utreda arenacheckar. CF anmäler jäv och deltar inte i diskussion eller beslut. EK är temporär ordförande. d. Kompletterande erbjudande matchmaking och investerare Kommentarer från styrelsen: CF: Svårt hitta riskkapital till vårt område på grund av snabba förändringar utifrån politiska beslut. MW: Är det rimligt att få 7-10 bolag till matchmaking? Dock kanske inte är så problematiskt om man kan gå upp i avfallstrappan. PS: Kan vara ett intressant test även om det misslyckas. Beslut: Programstyrelsen stödjer ansökan villkorat att smärre revideringar görs, bland annat ska projektet tydliggöra hinder och drivkrafter för att attrahera investerare. Förslagsställaren uppmanas att komma in med en reviderad ansökan som 1) tydliggör hur RE:Source på detta sätt bidrar till en väsentlig effekt på området jämfört med existerande insatser, 2) differentierar effekter, mål och resultat, 3) motiverar den valda konstellationen samt 4) har en budgettabell som är korrigerad bland annat med avseende på naturainsats. Programledningen måste godkänna den reviderade ansökan innan den skickas till Energimyndigheten för beslut. EB anmäler jäv och deltar inte i diskussion eller beslut. Bilaga 8d 3 (5)

4 Bilaga 5a möte Protokoll Programstyrelse RE:Source 9. RE:SOURCE UTLYSNINGAR a. Info: FoI #2 JF redogör för utfallet av utlysning #2 i RE:Source, som stängde 8 februari. 119 ansökningar kom in mot 65 i #1. Budgeten för utlysningen var 45 mkr, totalt söktes 117 mkr i stöd. Utifrån sina titlar fördelar ansökningarna sig med cirka en fjärdedel inom resurseffektivt samhälle, en fjärdedel kasserade produkter, en femtedel restprodukter och slam, samt en femtedel inom hållbart energisystem. Livsmedel, bygg och plast är de största materialen. Totalt 550 organisationer (dock inte unika) sökte stöd, varav 292 företag. Fler detaljer framgår av bilaga 9a. Kommentarer från styrelsen: KE: Detta visar vad aktörerna vill göra, men vi har inte ännu identifierat behoven. EK: Vore intressant att jämföra med vad som beviljades i utlysning #1. EB: Detta visar var behoven finns nu vi får utgå från det för att jobba på den förnyelse som är en viktig uppgift för en SIP. Viktigt också att se på det vi inte beviljar för att kunna starta projekt som riktar in sig på framtidens utmaningar. EBr: SIParna har utvecklats för att möta behoven, men är till för att hitta balansen. PS: Det vore intressant att ha en projektportfölj med varierad riskprofil. Men hur stöttar vi projekten med större risk? b. Diskussion: Process inför nästa utlysning JF redogör för tidplanen inför RE:Sources nästa utlysning, som planeras öppna i november Programstyrelsen fortsätter diskussionen om utlysningens inriktning på junimötet, då det också föreligger en analys av beviljade, pågående och genomförda projekt. 10. ORGANISATION a. Diskussion: Vad kan vi lära av första SIP-utvärderingsrapporten? RE:Source ska utvärderas under 2018, på samma sätt som fem tidigare startade SIPar nu har utvärderats (Processindustriell IT och automation, Produktion 2030, Gruv- och metallutvinning, Lättvikt och Metalliska material). Utifrån den genomförda utvärderingen diskuterar programstyrelsen framför allt dessa förbättringsområden: 1. Öppen, inkluderande och transparent process för hur idéer blir enskilda projekt 2. Nyttjande av effektlogiken som strategiskt styrande projekt 3. Förnyelse av innovationsområdet genom att starta projekt med hög risk versus potential 4. Internationalisering Programledningen tar noteringar från diskussionen och har ansvar för att idéer fångas upp och används för att utveckla RE:Source i rätt riktning. Bilaga 9a Bilaga 9b Bilaga 10a 11. INFORMATION FRÅN MYNDIGHETERNA Info: Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten EBr: RE:Source är ett viktigt program, dels i SIP-pusslet, dels i Energimyndighetens arbete. Vår strategiska plan är att samordna energi, transport och hållbara städer kombinerat med samverkansprogrammen där Cirkulär och biobaserad ekonomi är en viktig del. Avfall är särskilt intressant, eftersom vi använder avfall för att skapa energi. Utmaningen för SIParna är att tvinga oss på myndigheterna att tänka nytt. Den politiska målsättningen för 2030 påverkar inriktningen på programmet. Några av kommentarerna från styrelsen: CF: Det vore bra att kunna koppla ihop Energimyndighetens andra program, som 4 (5)

5 Protokoll Programstyrelse RE:Source Askprogrammet och Batterifonden, med RE:Source. Deras resultat från grundforskning och lägre TRL-nivåer kan få en fortsättning på högre TRL-nivå inom RE:Source. EK: RE:Source handlar även om utveckling av styrmedel. Det vore intressant att jämföra den politiska kartan med forskningskartan, att prata om hur politiken påverkar RE:Source. a. Info: Aktuella utlysningar/satsningar hos myndigheterna SK informerar om att regeringsuppdragen Cirkulär och biobaserad ekonomi och Industriell symbios nu öppnar. Mer information via denna länk. 12. OMVÄRLDSBEVAKNING Prioriterades ner beroende på tidsbrist. 13. ÖVRIGT a. Info: Kommande datum och aktiviteter inom SIP-satsningen JF informerar om att RE:Sourcedagen kommer att hållas 21, 22 eller 23 november. EB informerar om idén att anordna en digital stämma Detta för att ha möjlighet att lägga RE:Sources resultatdag separat senare på våren än första kvartalet då stämman enligt organisationshandboken måste hållas. CC påminner om konferensen med samverkansprogrammen som hålls 4 maj. b. Val av ordförande och vice ordförande för Strategiska rådet. Beslut: Programstyrelsen beslutar att utse Annica Carlsson till ordförande och Jenny Sahlin till vice ordförande i Strategiska rådet. 14. NÄSTA MÖTE Programstyrelsens nästa möte hålls 13 juni hos RISE på Drottnings Kristinas väg 45 i Stockholm. På grund av att många enskilda projekt finns på dagordningen förlängs mötet, så det startar kl 9 och avslutas kl MÖTET AVSLUTAS Ordföranden tackar och avslutar mötet kl Bilaga 5a möte Christer Forsgren Ragnhild Berglund Per Stoltz Ordförande Mötessekreterare Justerare 5 (5)

6 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Datum: 22 maj 2017, möte # Plats: IVL, Stockholm Tid: Mötet öppnas Strategiska Rådets ordförande Annica Carlsson (AC) öppnade mötet och hälsade samtliga välkomna. Mötet började med en kort presentationsrunda. Ny ledamot från Renova är Lia Detterfeldt. 2. Val av mötessekreterare och justeringsperson Beslut: Johan Eriksson valdes till mötets sekreterare och Thomas Fägerman valdes till justeringsperson. 3. Närvarande Ledamöter strategiska rådet Annica Carlsson Ordförande (AC), Naturvårdsverket Herve Corvallec (HC), Lunds Universitet (Skype) Thomas Fägerman (TF), SWEROCK Anders Kihl (AK), Ragn Sells Jenny Sahlin (JS), Profu Anders Persson (AP), Sysav Utveckling Björn Haase (BH), Höganäs Sweden AB Erik Pettersson, Inrego Lia Detterfelt (LD), Renova (Skype) Mats Eklund (ME), Linköpings Universitet Ej ledamöter Åsa Stenmarck (ÅS), IVL, temaledare Johan Eriksson (JE), Swerea, temaledare Christina Anderzén (CA), RISE, temaledare Förhinder ledamöter Tobias Richards (TR), Högskolan i Borås Anna Björklund (AB), KTH Förhinder ej ledamöter 4. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. Bilaga 5b möte JE informerade om att PS har beslutat att välja Annica Carlsson till ordinarie ordförande för SR och Jenny Sahlin till vice ordförande för SR. SRM# Sid 1

7 Protokoll Strategiska rådet RE:Source 5. Godkännande av tidigare mötesprotokoll a. Protokoll nr från 31 mars 2017 Bilaga 5 Föregående protokoll #2 från gicks igenom. Beslut: Protokollet godkändes och lades till handlingarna. 6. Programkoordinering och Programstrategiska aktiviteter a. Strategiska rådets roll och arbetssätt AC berättade bakgrunden och mål med diskussionen. CA presenterade bakgrund, RE:Source årshjul och dess betydelse (se bilaga 6a). Mötet diskuterade SR roll och arbetssätt utifrån förslaget. I processen för enskilda projekt är det viktigt att klarlägga vem som gör vad inklusive PS roll. Andra förslag som diskuterades var flera mini-utlysningar som läggs ut parallellt. Diskussionen mynnade inte ut i några beslut, men arbetet med förslagen till process kommer att fortsätta. 7. Projektuppföljning a. Sammanställning av lägesrapporter för enskilda projekt, bilaga 7a ÅS berättade om lägesrapporterna för enskilda projekt. Framförallt Utbildningsframsyn fas 2 och Kommunikationsinsats behöver göra kompletteringar. Ett förslag från mötet var använda statusmarkering rött/grönt/gult även för GAP analysen och därmed få en bättre överblick över programmet. b. Slutrapportering Polcirkeln, bilaga 7b JS berättade om slutrapporteringen från projektet. En viktig slutsats är att det finns mkt på gång på insamlingssidan, men vad som händer på beteendesidan är också viktigt så att fokus förändras även där. En kommentar från mötet är att det är ett intressant format med ett kortfattat PM och bra att tvingas att dra slutsatser på. En fråga från mötet är hur man kan få fram ett tilläggs förslag ( pengarna/tiden är slut, men detta behövs ) JE: Det diskuteras förslag på tilläggsfinansiering för rapportlansering, En annan kommentar är att det vore bra om det finns en yta där info från sådana här projekt läggs, gärna i kortform såsom Poolcirkeln. 8. RE:Source utlysningar a. GAP-analys Bilaga 8a Bilaga 5b möte Johan Felix presenterade GAP analysen för pågående projekt inom RE:Source,. Totalt är det nu ett åttiotal projekt pågående eller projekt som rekommenderas att starta. Vissa projekt är kopplade till flera programmål och/eller temaområden. Siffror inom parentes är sådant som troligen tillkommer efter utlysning #2. Utlysningarna har varit inriktade mot programmål 2 och det finns möjlighet att inrikta nästa utlysning mot något annat. SRM# Sid 2

8 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Mötet diskuterade analysen samt inriktningen på nästa utlysning. En sammanfattning av SRs inspel är: SR ser gärna en kontinuitet från de tidigare utlysningarna, men med nya inslag. Nya inslag typ exempelvis mer beteendevetenskaplig och genusinriktning samt återanvändning som det saknas forum för. Även TRL-nivån är det bra att komma vidare med. Viktigt med ordval i utlysningstext, använd enklare språk, locka även de som inte är vana att söka offentlig finansiering. Affärsmässighet/affärstänk (ekonomi) är viktigt. Dock är det svårt att se vilka resultat som kommit fram i pågående projekt. 9. Enskilda projekt a. Utveckling av policy för minimering och nyttiggörande av avfall, bilaga 9a Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Annica Carlsson Ordförande (Naturvårdsverket), Herve Corvallec (Lunds Universitet), Thomas Fägerman (SWEROCK), Björn Haase (Höganäs Sweden AB), Anders Persson (Sysav Utveckling), Mats Eklund (Linköping U), Anders Kihl (RagnSells), Jenny Sahlin (Profu), Lia Detterfelt (Renova) och Erik Pettersson (Inrego) Jäv: Inga personer Vid förra mötet rekommenderade SR att avslå ansökan. En förnyad ansökan har inkommit till detta möte. Beslut: SR rekommenderar att förslaget beviljas. Kommentar från SR: Den sökande har gjort de förändringar och förtydligande så att förslaget är tydligt och klart. b. Paraplyprojekt för resurseffektiv materialanvändning i konstruktioner, bilaga 9b Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Annica Carlsson Ordförande (Naturvårdsverket), Herve Corvallec (Lunds Universitet), Björn Haase (Höganäs Sweden AB), Anders Persson (Sysav Utveckling), Mats Eklund (Linköping U), Anders Kihl (RagnSells), Jenny Sahlin (Profu), Lia Detterfelt (Renova) och Erik Pettersson (Inrego) Jäv stannar kvar i rummet: CA och TF Beslut: SR rekommenderar att förslaget avslås. Bilaga 5b möte Motivering: SR anser att idéen är principiellt bra, men det finns ett antal oklara delar såsom om medfinanseringen är förankrad. Användarsidan bör inkluderas i högre grad. Det är inte klart vad plattformen ska ge, som inte redan finns. Nyhetsvärdet och projektets potential är inte tydligt och det är inte konkret hur projektet ska bidra till RE:Source programmål. Det är inte beskrivet hur plattformen ska kunna leva kvar efter projektfinansieringen. c. Ett effektivt cirkulationssystem för nyttiggörande av hushålls- och verksamhetsavfall, bilaga 9c SRM# Sid 3

9 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Annica Carlsson Ordförande (Naturvårdsverket), Herve Corvallec (Lunds Universitet), Thomas Fägerman (SWEROCK), Björn Haase (Höganäs Sweden AB), Anders Persson (Sysav Utveckling), Mats Eklund (Linköping U), Anders Kihl (RagnSells), Jenny Sahlin (Profu) och Lia Detterfelt (Renova) Jäv stannar kvar i rummet: EP Beslut: SR rekommenderar att förslaget beviljas. Medskick: SR vill se en tydlig avgränsning i projektet, men att inte enbart hushållsavfall inkluderas. Konkretisera och tydliggöra vad som kommer till del för RE:Source. SR hoppas att den empiriska delen avgränsas men att det finns en generell tillämpligheten på återbruksområdet och en bakgrund kring hur supply-chainmanagement avspeglar sig i avfallsområdet. d. Framtidens återvinningsprocesser för matavfall, bilaga 9d Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Annica Carlsson Ordförande (Naturvårdsverket), Herve Corvallec (Lunds Universitet), Thomas Fägerman (SWEROCK), Björn Haase (Höganäs Sweden AB), Anders Persson (Sysav Utveckling), Mats Eklund (Linköping U), Anders Kihl (RagnSells), Jenny Sahlin (Profu), Lia Detterfelt (Renova) och Erik Pettersson (Inrego) Jäv stannar kvar i rummet: ÅS Jäv lämnar rummet: CA Vid förra mötet rekommenderade SR att avslå ansökan. En förnyad ansökan har inkommit till detta möte. Beslut: SR rekommenderar att förslaget beviljas. Medskick: Ett förtydligande är att SR förväntar sig inte en lösning från projektet utan framförallt en jämförelse kring styrkor och svagheter i olika tekniska situationer. e. Analysmetod för ökad cirkularitet, bilaga 9e Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Annica Carlsson Ordförande (Naturvårdsverket), Herve Corvallec (Lunds Universitet), Thomas Fägerman (SWEROCK), Björn Haase (Höganäs Sweden AB), Anders Persson (Sysav Utveckling), Mats Eklund (Linköping U), Anders Kihl (RagnSells), Jenny Sahlin (Profu), Lia Detterfelt (Renova) och Erik Pettersson (Inrego) Jäv stannar kvar i rummet: CA Bilaga 5b möte Beslut: SR rekommenderar att förslaget beviljas. Medskick: Förtydliga vad som är mervärdet med detta projekt, avseende innehåll och finansiering, i förhållande till Mistra cloosing-the-loop. Förtydliga vem som kommer att äga kurs och verktyg samt en bättre beskrivning av målgrupp. f. Delningens potential, bilaga 9f Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Annica Carlsson Ordförande (Naturvårdsverket), Herve Corvallec (Lunds Universitet), Thomas Fägerman SRM# Sid 4

10 Bilaga 5b möte Protokoll Strategiska rådet RE:Source (SWEROCK), Björn Haase (Höganäs Sweden AB), Anders Persson (Sysav Utveckling), Mats Eklund (Linköping U), Anders Kihl (RagnSells), Jenny Sahlin (Profu), Lia Detterfelt (Renova) och Erik Pettersson (Inrego) Jäv lämnar rummet: ÅS Beslut: SR rekommenderar att förslaget beviljas. Medskick: SR upplever ett tidigt skede i ansökan. Innan projektet startas, definiera produkterna och aktörer som arbetar med dessa produkter. Gärna någon typisk konsumentprodukt och någon mer industriell delning. Ge en tydlig återkoppling till RE:Source vad som kommer ut av projektet. Exempelvis har delningsekonomi gått fram och tillbaka inom byggbransch och jordbruksbranschen. Visa hur detta projekt kompletterar SOUn. 2017:26. Gärna ett en leverans kring syntes om vilka faktorer som styr delningsekonomi eller ej. g. Forskarskolan Gasakademi, bilaga 9g Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Annica Carlsson Ordförande (Naturvårdsverket), Herve Corvallec (Lunds Universitet), Thomas Fägerman (SWEROCK), Björn Haase (Höganäs Sweden AB), Anders Persson (Sysav Utveckling), Mats Eklund (Linköping U), Anders Kihl (RagnSells), Jenny Sahlin (Profu), Lia Detterfelt (Renova) och Erik Pettersson (Inrego) Jäv: Inga personer Beslut: SR rekommenderar att förslaget avslås. Motivering: Ansökan är otydlig kring vad stödet ska användas till och att det ligger fel i tiden (projektstart ). Men SR ser gärna att Energiforsk återkommer om en liknande kurs genomförs 2018, men med ett bifogat program. 10. Övrigt EP berättade om det nya förslaget till skattelag (Lag 2016:1067 om skatt på kemikalier i viss elektronik). Syftet är att få bort kemikalier i svenska hem, t.ex. elektronik, vitvaror och eventuellt mattor. Brom-/klor och fluor föreningar (fosfater) är i fokus. Lagen har fått mkt kritik, Det innebär att alla elektronik och vitvaror kommer innebära 320 kr mer i kostnad (punktskatt) och förslaget kommer även drabba återanvändning. Dessutom kommer administrationen bli mkt stor eftersom skatteverket kommer kunna begära underlag HC berättade om Vattenforum -- Plaster i havet. En summering är att det har en mycket stor impakt men ingen lösning. 11. Nästa möte Strategiska Rådet (Tidigare) beslut: SRM# Sid 5

11 Bilaga 5b möte Protokoll Strategiska rådet RE:Source Möte #4 2017, 7 september ( ) SP Stockholm (Drottning Kristinas väg 67) Strategidag 5 oktober/heldag Göteborg Möte #5 2017, 8 nov (Göteborg?) 12. Mötet avslutat AC tackade de närvarande och avslutade mötet. Vid protokollet Mötets ordförande Justeras Johan Eriksson Annica Carlsson Thomas Fägerman SRM# Sid 6

12 Ekonomisk uppföljning Bilaga 6a möte Förslag till beslut: programstyrelsen har tagit del av ekonomisk uppföljning av programmets verksamhet och budget och godkänner den. Följande tabell beskriver gällande budget, beslutade medel och sökta medel 2017 och 2018 samt resultat och budget för Budgeten presenteras i offentliga medel från SIP satsning samt annan finansiering och fördelning mellan programmets olika verktyg och programkontoret är också angiven. Detta programstyrelsemöte är enligt plan de sista mötena för att besluta om projekt som beviljas inom årets verksamhetsbudget. Kommentar till uppföljningen: Programbudget i stort Sedan starten 2016 har RE:Source beviljat projekt för dryga 200 MSEK, vilket motsvara dryga 70% av budgeten för etapp 1. Programaktiviteterna har en god balans, sätt över hela etapp 1, mellan aktivering av offentliga medel och natura från områdets aktörer. För verksamhetsåret 2017 kvarstår 3,3 MSEK av offentliga medel att aktivera. Över 80% av årets budget har aktiverats i projekt. Detta förutsätter att alla projekt som ligger för rekommendation vid dagens möte beviljas. Programkontor Upparbetade kostnader fram till 31 maj 2017 är ksek i programkontoret samt 214 ksek i arbete med regeringens samverkansprogram. Kostnaderna för programkontoret är något högre (60% av budget) jämfört med tiden ca 45 % av året. Det finns mer att göra än det finns budget för. Det stående problemet I budget för 2017 finns det utrymme för att ansöka om en utökning med 500 ksek för programledning. Denna möjlighet kommer att ses över och en ansökan kommer att diskuteras med Energimyndigheten inför oktober mötet. Utlysning#2 summering Prognosen är att utlysning #2 har en total budget på 50 MSEK offentliga medel, dvs en utökning med 5 MSEK från den ursprungliga budgeten men inte hela det utökade beloppet (58 MSEK) som styrelsen beslutade om på mötet i februari. Enligt beslut vid februarimötet utökades utlysningsmedel för 2017 med 500 ksek från Verktyg 1 och 3. Detta är genomfört i den ekonomiska uppföljningen som presenteras vid dagens möte. Utökade medel för 2018 som också beslutades om behövs inte så dessa allokeringar är utförda. Totalt beviljades o 27 förprojekt motsvarande ett samlat värde av SEK, o 16 Innovationsprojekt motsvarande SEK samt o 2 Demoprojekt motsvarande SEK. o Det finns utrymme att bevilja alla dessa projekt inom ramen för programbudgeten. Det kommer dock behöva flyttas medel mellan verktygen. 1

13 Bilaga 6a möte Nedan anges hur medlen har bokförts på de tre inblandade verktygen för verksamhetsåret 2017 o Verktyg 1 FoI: Totalt SEK (27 förprojekt = SEK, SEK av innovationsprojekten). Dryga -3,6 MSEK underskott jämfört med budget. o Verktyg 2 Kommersialisering: Totalt SEK (2 Demoprojekt = SEK och SEK innovationsprojekt). Dryga +0,5 MSEK kvarstår av avsatt budget o Verktyg 3 Policy: Totalt SEK i Innovationsprojekt. +3 MSEK kvarstår av avsatt budget. Forskning och innovation Utökade medel till utlysning enligt tidigare beslut: I rapportering är de allokerade extra 500 ksek från enskilda projekt budgeten år 2017 flyttade från enskilda projekt till utlysningen. Mer information se sammanfattningen Utlysning ovan. Enskilda projekt: ksek är beviljade i redan pågående projekt. Tre projektansökningar ligger för rekommendation vid dagens möte vilket motsvara av årets budget samt ksek av 2018 budget. Om dessa projekt rekommenderas så kvarstår det 938 ksek inom verktyget att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. Kommersialisering och affärsutveckling Utlysningen: Se sammanfattningen ovan. Enskilda projekt: ksek är beviljade i redan pågående projekt. En projektansökningar ligger för rekommendation vid dagens möte vilket motsvara 500 av årets budget samt ksek av 2018 budget. Om dessa projekt rekommenderas så kvarstår det 139 ksek att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. Policyanalys Budgetposten är reducerad med 1,3 MSEK för 2017 och 2 MSEK för 2018 för att korrigera för minskade extra medel från Vinnova. Utökade medel till utlysning enligt tidigare beslut: I rapportering är de allokerade extra 500 ksek från enskilda projekt budgeten år 2017 flyttade från enskilda projekt till utlysningen. Mer information se sammanfattningen Utlysning ovan. Enskilda projekt: 493 ksek är beviljade i redan pågående projekt. En projektansökan ligger för rekommendation vid dagens möte vilket motsvara 568 av årets budget samt 283 ksek av 2018 budget. Om dessa projekt rekommenderas så kvarstår det 640 ksek att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. Problem att aktivera områdets aktörer i projekt inom verktyget Utbildningskoordinering Enskilda projekt: 914 ksek är beviljade i redan pågående projekt. En halv budget av en projektansökning ligger för rekommendation vid dagens möte vilket motsvara 568 av årets budget samt 283 ksek av 2018 budget. Det kvarstår 919 ksek att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. Problem att aktivera områdets aktörer i projekt inom verktyget 2

14 Bilaga 6a möte Internationell FOI samverkan Enskilda projekt: Inga medel är beviljade i redan pågående projekt. En projektansökan ligger för rekommendation vid dagens möte vilket motsvara 160 av årets budget samt 130 ksek av 2018 budget. Om dessa projekt rekommenderas så kvarstår det 380 ksek att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. Kunskapsdialog Enskilda projekt: 783 ksek är beviljade i redan pågående projekt. En halv budget av en projektansökning ligger för rekommendation vid dagens möte vilket motsvara 568 av årets budget samt 283 ksek av 2018 budget. Det kvarstår 349 ksek att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. BUDGET I KSEK Finansiering Budget 2017 Beviljade 2017 Ansökt 2017 Budget 2018 Beviljat 2018 Ansökt 2018 Budget 2016 Resultat beviljat Programkontor Offentlig Utökade programstödjande Offentlig Regeringens samverkansprogram Offentlig Annan TOTAL PROGRAMSTÖDJANDE A) Forskning och Innovation Offentlig Annan SUMMA utlysning B) Forskning och Innovation Offentlig Annan SUMMA Enskilda projekt TOTAL FORSKNING OCH INNOVATION A) Kommersialisering och affärsutveckling Offentlig % medfinansiering i utlysning Annan SUMMA utlysning B) Kommersialisering och affärsutveckling Offentlig Annan SUMMA Enskilda projekt TOTAL KOMMERSIALISERING OCH AFFÄRSUTVECKLING A) Policyanalys Offentlig Annan SUMMA utlysning B) Policyanalys Offentlig Annan SUMMA Enskilda projekt TOTAL POLICYANALYS ) Utbildningskoordinering Offentlig Annan TOTAL UTBILDNINGSKOORDINERING ) Internationell FOI samverkan Offentlig Annan TOTAL FOI SAMVERKAN ) Kunskapsdialog Offentlig Annan TOTAL KUNSKAPSDIALOG Offentlig Annan TOTAL PROGRAMBUDGET

15 Lägesrapportering Enskilda projekt Förslag till beslut: Bilaga 7a möte Utbildningsframsyn: Slutrapportering av Fas 1 godkänns av programstyrelsen. Programstyrelsen delegerar till programledningen att arbeta enligt föreslagen arbetsprocess och reviderade projektmål. Internationaliseringsaktiviteter inom RE:Source: Programstyrelsen godkänner ansökan om förlängning. Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg: Programstyrelsen godkänner ansökan om förlängning. Publikationsdatabas och uppföljningsdatabas för RE:Source: Programstyrelsen godkänner ansökan om förlängning. Bakgrund Denna bilaga innehåller lägesrapporter från de pågående enskilda projekt som har rekommenderats av programstyrelsen och beviljats av Energimyndigheten sedan starten av RE:Source. För varje projekt redovisas en övergripande bild som anger andelen av projekttiden förbrukad jmf med projektresurser. Uppföljning gäller fram till 1 maj Pågående enskilda projekt följas upp två gånger per år 1 maj respektive 1 nov. De beviljade ansökningar för alla pågående enskilda projekt finns att läsa på teamsiten i MAPPEN Beviljade enskilda projekt På teamsiten hittas också alla avslutade projekt Följande enskilda projekt är pågående: Tabellen listar pågående projekt samt en övergripande analys från programledningen om status på projektet. Grön notering betyder att projektet ligger i fas med planerade aktiviteter, resultat och förbrukade resurser i tid, natura och kontanter. Gul notering betyder att det finns förslag på justeringar för att projektet ska nå planen. Röd notering innebär att programledningen har noterat för många skillnader från planen så att projektledaren bör inkomma med en åtgärdsplan. Projekttitel Status Kommentar Utbildningsframsyn - fas 1 Utbildningsframsyn - fas 2 Internationaliseringsaktiviteter inom RE:Source Lyfta återvunnet material - systemstudier inom ETS handelsystem Plattform för utveckling av feedstock recycling Strategiskt paraplyprojekt för Industriell Symbios Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg Kommunikationsinsats: Publikationsdatabas och uppföljningsdatabas för RE:Source 1

16 Bilaga 7a möte Kommunikationsinsats: Avfall i Nytt fokus Differentierad producent taxa Att förebygga verksamhetsavfall: in- och utlåsningar Operativ exportfunktion Fördjupad analys utbildning RE:Source Hackatorn Kompletterande erbjudande Rekommenderade ej beslutade Policylab Measuring product circularity as a means to promote resource productivity fas 2 Ett värdebeständigt svenskt materialsystem Utveckling av avfallsförbränningsprocessen Rek i dec Rek i feb Rek i feb Rek i april Nedan finns fakta om alla projekten uppdelade i projekt som lägesrapporterar och de som nyss startat. Lägesrapporteringar Utbildningsframsyn FAS 1 Projektledare: Anders Lagerkvist (fas 1) Startdatum: Organisation: LTU Slutdatum: Beviljat Upparbetat % Tid Total Natura (SEK) Total Kontanter (SEK) % Totalt FAS 2 Projektledare: Ola Eriksson (fas 2) Startdatum: mars Organisation: Högskolan Gävle Slutdatum: Inte startat ännu ingen ekonomisk lägesrapport att ge. Kommentar programledningen Att etablera att fungerande nätverk för utbildningsfrågor inom innovationsområdet anser programledningen vara mycket viktigt för både utvecklingen men också för förnyelsen av innovationsområdet. Att skapa ett nätverk verkar dock kräva en del arbete. Vid förra avstämningen lades förslaget om att dela upp det beviljade 2 åriga framsyns projektet i två faser; en kartläggning och en analys och strategidel. Arbetet med detta fortsätter. Anders Lagerkvist har fått ansvar för att avluta fas 1 samt att Ola Eriksson Verktygsledare Utbildning ansvarar för att nystarta fas 2. Statusen för båda faserna är ännu problematisk på olika sätt. Fas 1: En slutrapport av fas 1 har inkommit till programkontoret och programledningen och verktygsledaren tycker att detta är en godkänd rapportering av fas 1. Kartläggningen har genomförts och kan ses som en bra början på en kartläggning. Det har varit svårt att få noderna i nätverket att leverera och engagera sig som projektet kräver. Kartläggningen kommer att behöva 2

17 Bilaga 7a möte fortsätta även under fas 2 bla så behöver samsyn om sökord bli bättre samt att undersökningen kan kompletterats med uppföljande telefonintervjuer med nyckelpersoner på lärosätena. Att kartlägga forskarutbildningskurser kan vara lätt att missa genom endast sökningar med sökord. Nystart av Fas 2: På grund av de problem som noterades under kartläggningsarbetet fokuserades arbete på att fånga upp nodernas tankar och möjlighet till engagemang för en nystart av fas 2. Det övergripande syftet med fas 2 var då att analysera och ta fram strategier för utveckling av utbildningsdelen inom RE:Source. Detta arbete har nu tyvärr måste avstanna pga synen på vad som ska levereras i fas 2 är allt för splittrad hos noderna. Ola Eriksson har också meddelat att han inte ser att han är personen som ska driva processen med att nätverket etableras och en god samverkan skapas mellan noderna. Han deltar gärna i projektet i egenskap av verktygsledare och ser stora möjligheter att han i sin roll som verktygsledare både kommer att nyttja men också driva nätverket när det är etablerat. Förslag förändring Ursprungliga planen för projektet var att kartlägga området, bilda ett nätverk och därefter ta fram planer för vilket utbud som behöver utvecklas för att bidra till programmålsuppfyllelse för RE:Source. Erfarenheten från det första årets arbete är det kräver mer arbete och mer tid att kartlägga och bilda ett nätverk. Programledningen föreslår därför att målen med projektet reduceras enligt förslag nedan och fokuseras mot att etablera ett välfungerande och kreativt utbildningsnätverk. Utbildning är viktigt för RE:Source och programledningen bedömer att vi har mycket på att vinna att i början av RE:Source satsa resurser på att etablera ett välfungerande förankrat nätverk. Mål- Fas 1 (reviderade mål) - Att skapa en överblick av existerande utbildningar inom innovationsområdet. - Att etablera en arbetsgrupp som utgör grunden för kommande nätverk Mål- Fas 2 (reviderade mål) - 1 nationellt nätverk bestående av aktiva och drivande noder inom området etableras. - Kartläggningsarbetet formaliseras till ett löpande uppdateringsbart dokument för utbildning inom innovationsområdet. Förslag till arbetsprocess Rapportering av Fas 1 godkänns av programstyrelsen Processledare för genomförandet tillsätts för fas 2. Programledningens förslag är någon utanför deltagarna i nätverket idag tillfrågas. Kandidater finns men är inte tillfrågade. Förankrad effektlogik och genomförandeplan för fas 2 inlämnas och ska godkännas av programledningen innan start Mål- Fas 1 (ursprungliga mål) - Att skapa en överblick av utbildningar inom området som finns i dag och som planeras. - Att etablera att nätverka med aktiva och drivande noder Mål- Fas 2 (ursprungliga mål) Att höja nivån på, och effekten av, utbilning inom avfalls- och återvinningsområdet. 3

18 Bilaga 7a möte nationell strategi utvecklas och formuleras i en färdplan för den rullande närmaste tioårsperioden. - 1 nationellt nätverk inom området etableras med ca 20 aktiva medlemmar. Internationaliseringsaktiviteter inom RE:Source Projektledare: Johan Risebeck Startdatum: Organisation: SWEREA Slutdatum: UPPFÖLJNING UPPARBETADE PROJEKTRESURSER Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt Kommentarer programledningen Projektet är i slutfasen och kommer att slutredovisas i juni. Projektet sista aktivitet International green summerevent maj i Malmö. Även denna aktivitet fick ställas in pga för lågt deletagande från främst parter från Holland. Arrangemanget var ett samarrangemang med Vinnovas kontakt i Holland och de lyckades inte attrahera deltagare. Den budgeterade naturan i projektet kommer bli betydligt lägre än vad projektet planerade med pga att aktiviteter har fått revideras för att nå de uppsatta projektmålen. Projektet laddar om för ett tredje event och kommer att nyttja RE:Source dagen i november. Ansöker därför om att förlänga projekttiden till året slut. Mål Syftet är att stimulera och stödja svenska aktörer att delta i internationella FoI-projekt och därmed öka sin synlighet på den internationella marknaden. Specifika möjliga projektmål är: Tydlig bild av svenska aktörers behov av stöd och andra önskemål Tillgång för innovationsområdets aktörer till befintliga stödstrukturer på svenska universitet och institut för deltagande i EU-projekt/internationella FoI-projekt En fungerande kontaktnod mellan innovationsområdets svenska och internationella aktörer RE:Source känt inom internationella aktörsnätverk Fungerande samverkan med Påverkansplattformen Lyfta återvunnet material - systemstudier inom ETS handelsystem Projektledare: Marianne Gyllenhammar, Stena Recyclin Start: November 2016 Slutdatum: 31 maj 2017 Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % Programledningens kommentarer Projektet har utvecklats helt enligt plan och en slutrapport är beräknad att inkomma under maj månad. 4

19 Bilaga 7a möte Mål Marknaden för återvunnet material är idag begränsad och behöver stimuleras. Projektet kommer utvärderar systemeffekter av en möjlig ny distinktion i EU-ETS, där råvaror kan klassas som primära fossila (olja), återvunna fossila (plastavfall, kimrök) eller biobaserade (flis). Önskvärda effekter är att visa på möjliga styrmedel som ger upphov till ökad återvinning av avfall. Målet med projektet är att visa hur en premiering av återvunna råvaror påverka: materialåtervinningen användningen av återvunna fossila råvaror användningen av fossila råvaror användningen av biobaserade råvaror Plattform för utveckling av feedstock recycling Projektledare: Tobias Richards, Högskolan i Borås Start: Januari 2017 Slutdatum: 31 december 2017 Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % Programledningens kommentarer En första lyckad workshop (tekniska lösningar) med ca 30 deltagare genomfördes den 4 maj. Denna del ingår inte i de rapporterade siffrorna därav noll i natura. Enligt lägesrapportering utvecklas projektet helt enligt plan och angivna projektmål kommer att nås. Mål Huvudsyftet med detta projekt är att skapa en mekanism för att stärka innovationer som möjliggör cirkulära flöden av plaster. Inom detta projekt ska en plattform etableras som underlättar cirkulära materialflöden av polymerbaserade produkter genom att bryta ner dem i sina beståndsdelar, så kallad feedstock recycling. Projektmål: 1. En plattform som samlar stark teknisk kompetens, stimulerar industriell samverkan, tillhandahåller en mötesplats samt möjliggör en effektiv mekanism för kommunikation mellan intressenterna är initierad. 2. Existerande tekniska lösningar (TRL 3 till 9) och utrustningar både nationellt och internationellt är kartlagda. 3. En metod för att välja bästa möjliga lösning för att återvinna polymera produkter baserat på deras struktur och egenskaper är utvecklad. 4. En långsiktig verksamhetsmodell för en testbäddsmiljö/plattform är analyserad där systemnivåaspekter är beaktade och specifikt är behoven av och möjligheterna med tillgång till experimentell försöksutrustning inkluderade. 5. Förutsättningar för att möjliggöra tillämpningar av feedstock recycling som bidrar till hållbarhet är kartlagda och en färdplan är skapad. Strategiskt paraplyprojekt för Industriell Symbios Projektledare: Peter Carlsson, Hifab AB Start: December 2016 Slutdatum: 31 mars

20 Bilaga 7a möte Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % Programledningens kommentarer Projektet löper enligt plan. Dock så är antalet individuella projekt som beviljade i miniutlysningen endast 3 stycken istället för 10 som skissades på inledningsvis när paraplyprojektet initierades. Projektledningens plan för att balanser för färre projekt är att arrangera en öppen workshop där flera industriella symbios projekt kan delta och på det visat få med erfarenheter och förankra projektet hos branschen. Mål Industriell symbios är en väg för att öka återvinning och resurseffektivitet i energi- och materialflöden inom industri och samhälle. Syftet med detta projekt är att sammankoppla avgränsande och specifika projekt för att på så sätt hitta generella beröringspunkter, så att resultat och lärdomar från mer specifika projektresultat kan sammanställas på en generell nivå. Projektet kommer att mynna ut i en roadmap för industriell symbios i Sverige. Specifika mål (M1-4) för projektet är: 1. Dokumentera nationell och internationell kunskap och erfarenheter om potential, möjligheter och styrkor men också risker, svagheter, utmaningar samt marknader för industriell symbios 2. Belysa modeller och metoder som kan utvärdera miljö, sociala och ekonomiska effekter av industriell symbios 3. Beskriva hur industriell symbios i Sverige kan utvecklas och spridas. 4. Sprida kunskap, erfarenheter och information från praktiskt arbete och forskning till de individuella projekten och andra aktörer från både privat och offentlig sektor. Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg Projektledare: Laura Vidje, Esam AB Start: November 2016 Slutdatum: 15 september 2017 Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % Programledningens kommentarer Projektet har inledningsvis haft svårt att täcka upp för förlorad kompetens inom företagsekonomi i projektgruppen. Detta har nu åtgärdats och arbetet är i gång om något senare än planerat. Men projektledaren rapporterar att det inte kommer att påverka resultat och måluppfyllnad. Eftersom projektet hade en trög start ansöker de om att förlänga projektiden till 15 september. Mål Det övergripande målet med denna förstudie är att underlätta för företagare i en mångfald av branscher att identifiera, utvärdera och genomföra omställningar till affärsmodeller med en högre 6

21 Bilaga 7a möte grad av cirkularitet. Arbetet kommer att fokusera på byggbranschen och retailbranschen, samt på redan cirkulära verksamheter (återanvändningsbranschen). Specifika och möjliga projektmål 1. Förse företag inom bygg, retail, återanvändning med intresse i cirkulär ekonomi med ett kvalitetsgranskat urval av cirkulära affärsutvecklingsstöd 2. Förse företag inom bygg, retail, återanvändning med intresse i cirkulär ekonomi med en generell företagsekonomisk modell (översiktligt ramverk) som de kan ha som startpunkt för att skapa modellen som passar deras verksamhet. 3. Förse företag inom andra branscher och med intresse i cirkulär ekonomi med en sammanställning av cirkulära affärsutvecklingsstöd och ett frö till företagsekonomisk modell. 4. Ge beslutsunderlag till RE:Source, eller andra aktörer, inför framtida projekt inom cirkulär affärsutveckling och relaterad policyanalys Kommunikationsinsats: Publikationsdatabas och uppföljningsdatabas för RE:Source Projektledare: Maria Kardborn, IVL Svenska Miljöinstitutet Start: November 2016 Slutdatum: 31 dec 2017 UPPFÖLJNING UPPARBETADE PROJEKTRESURSER Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) 0 0 0% Total Kontanter (SEK) % Totalt % Programledningens kommentarer Arbetet med att ta fram kravspecifikation på hur en intern och en externdatabas ska vara uppbyggd och vilka egenskaper den ska uppfylla är klara. Det som stoppar upp hela projektets utveckling är att det har varit svårt att få en kontaktperson och ansvarig på Energimyndigheten. Detta är helt avgörande för att databasen byggs i rätt format och rätt struktur. Detta är just i dagarna löst, men utvecklingen av projekt har stått still länge. Därför ansöks om förläning året ut. Mål RE:Source ska ge resultat och de ska spridas! Specifika mål för detta projekt är att ta fram 1. en extern publikationsdatabas, sökbar från webbsidan resource-sip.se, där resultaten från alla projekt inom RE:Source är lätt tillgängliga för forskare, branschfolk och allmänhet 2. en intern databas där programledningen under hela RE:Sources livslängd kan se hur projektmedel har fördelats på organisationer och temaområden 7

22 Bilaga 7a möte Kommunikationsinsats: Avfall i nytt fokus Projektledare: Inge Johansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Start: Oktober 2016 Slutdatum: 30 juni 2017 Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) Total Kontanter (SEK) % Totalt Programledningens kommentarer Större delen av kostnaderna för att arrangera konferensen har betalats av värdorganisationen. Programmet höll en mycket hög nivå och var väldigt intressant. Det var tyvärr svårt att locka deltagare till eventet. Dryga 100 deltagare men de personer som var där var aktiva och mycket intresserade. Det som kvarstår nu är endast att göra bokslut av eventet och sammanställa utvärderingen. Mål Målet är att stärka RE:Source som attraktiv arena inom resurs- och avfallshanteringsområdet genom att delta vid konferensen Avfall i Nytt Fokus och befästa denna som en naturlig plattform för akademi, industri och offentliga aktörer. Grunden för deltagandet är att kommunikationen av resultat från forsknings- och innovationsprojekt ska ske mot en bredare målgrupp än andra forskare. Att förebygga verksamhetsavfall: in- och utlåsningar Projektledare: Anette Svingstedt Lunds Universitet Start: Mars 2017, Slutdatum: Feb 2019 Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % Programledningens kommentarer Projektet utvecklas enligt plan rapporterar projektledaren. Projektet har bara pågått i 2 månader ännu så allt är i tidigt skede. Mål Projektet syftar till att kartlägga vilka hinder avfallsproducenter menar finns när det gäller avfallsförbyggande samt hur dessa kan överbryggas. Specifika och möjliga projektmål 1. Kartlägga och beskriva hinder när det gäller förebyggande av verksamhetsavfall 2. Identifiera strategier för att låsa upp identifierade inlåsningar när det gäller förebyggande av verksamhetsavfall Differentierad producent taxa Projektledare: Anna Fråne, IVL Start: Feb 2017 Slutdatum: Aug

23 Bilaga 7a möte Programledningens kommentarer Projektet utvecklas enligt plan rapporterar projektledaren. Projektet har bara pågått i 2 månader ännu så allt är i tidigt skede. Mål Projektet syftar till att utvärdera möjliga effekter av att införa miljödifferentierade avgifter inom producentansvarssystem för olika typer av produktgrupper, med särskilt fokus på elektronik. Specifika möjliga projektmål: 1. Erfarenhet och kunskap om av differentierad producentansvarstaxa för olika produktgrupper och länder 2. Kunskap om hur en differentierad taxa förväntas tas emot av aktörer 3. Förslag på kriterier som differentieringen kan grundas på 4. Kunskap om påverkan av att olika länder inför olika differentierade avgifter med olika kriterier och mätmetoder 5. Förslag på hur den differentierad taxa skulle kunna se ut 6. Förslag på miniminivåer av kontroll som behövs för att system med differentierad taxa behövs Operativ exportfunktion Projektledare: Susanne Åkerlund, Dalarnasciencepark Start: Feb 2017, Slutdatum: Maj 2018 Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % Programledningens kommentarer Projektet fick starta utan ett officiellt startbesked i februari. Projektledningen har ansökt om att flytta fram slutdatum för projektet eftersom den officiealla starta blev så mycket senare. Mål Projektet syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för att söka finansering av en nationell, och operativ funktion som ska ha i uppdrag att utveckla svensk export från avfalls- och återvinningssektorn. Beslutsunderlaget kommer att innehålla förslag tull updprag, roll, mandat, organisatorisk placering, finansering mm. Specifika och möjliga projektmål Framtagande av beslutunderlag Exportfunktionen är förankrad hos viktiga intressenter Handlingsplan inkl Finansierings och kommunikationsplan 9

24 Fördjupad analys utbildning Projektledare: Cecilia Sundberg Start: Feb 2017, Slutdatum: Dec 2017 Bilaga 7a möte Beviljat Upparbetat % Tid % Total Natura (SEK) % Total Kontanter (SEK) % Totalt % Programledningens kommentarer Projektet fick starta utan ett officiellt startbesked i februari. Men har redan innan beställning lagts ansökt om att flytta fram slutdatum för projektet eftersom den officiealla starta blev så mycket senare. Enligt lägesrapport utvecklas trots allt projektet enligt plan. Mål Projektet syftar till att ge ett bidrag till utvecklingen av utbildningsinfrastrukturen för resurs- och avfallshantering i Sverige och avser delar som tidigt identifierats i det pågående framsynsprocessen inom utbildning som pågår i RE:Source. Två områden är i fokus, A) Innovativa pedagogiska metoder och B) Inventering av internationella studenters utbildning och arbetsmarknad. Projektet och syftar att komplettera pågående inventeringsarbetet med en analys av möjliga utbildningsformer samt en fördjupad förståelse för områdets internationella attraktivitet. Målet med delprojekt A är en inventering och kategorisering av innovativa pedagogiska metoder av relevans för området, särskilt för forskarutbildning och utbildning i samverkan mellan akademi och industri. Målet med delprojekt B är systematisk insamling och spridning av kunskap om erfarenheter, synpunkter och drivkrafter hos internationella studenter på master- och doktorandnivå. Projektet förväntas bidra till följande önskade effekter för innovationsområdet. Ökad Internationell input/växelverkan i utbildningen/fortbildningen RE:Source etablerat & erkänt som en progressiv forskarutbildare Samverkan mellan industri, akademi och övriga aktörer i utbildningen Ännu inte startade eller just beviljade Dessa tre projekt har beslut om projektstart dragit ut på tiden av flera olika skäl. Processen är nu i gång igen och projekten bedöms kunna starta under juni månad. Det är rödmarkerade för att indikera att processen från rekommendation av programstyrelsen till myndighetsbeslut har varit ovanligt lång. Normal handläggningstid ska inte vara längre än 1-3 månader. Policylab Measuring product circularity as a means to promote resource productivity fas 2 Ett värdebeständigt svenskt materialsystem Dessa tre projekt kommer beviljas inom avtalet mellan SP och Energimyndigheten. Beställning är skickad på alla utom förbränningsprojekt. En reviderade och av programkontoret, godkänd ansökan är nästa steg innan beställning kan läggas på det sista projektet. RE:Source Hackatorn Kompletterande erbjudande Utveckling av avfallsförbränningsprocessen 10

25 Slutrapportering av Enskilda projekt Förslag till beslut: Bilaga 7b möte Slutrapportering av projektet Polcirkel Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden godkänns av programstyrelsen. Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren. Tre PM går att ladda ner från teamsiten I MAPPEN Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden Projektledare: Åsa Moberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, Jenny Sahlin Profu Start: Oktober 2016 Slutdatum: maj 2017 Förväntade mål och önskvärda effekter från projektet Projektet är utformat som en förstudie som syftar till att analysera och utvärdera möjliga policyåtgärder för att främja cirkulära flöden av avfall, material och produkter. Projektet har fokuserat på: elektronik, textil och plast i bygg- och rivningssektorn. I tre olika scenarier presenteras också effekten av olika åtgärdsförslag. Scenario 1: Dagens styrmedel och åtgärder Scenario 2: På gång inom EU för en cirkulär ekonomi Scenario 3: Cirkulär ekonomi Ett skarpare scenario Projektets mål är att: Beskriva ett urval av dagens flöden av avfall, material och produkter in och ut ur Sverige, samt mellan aktörer inom Sverige. Presentera existerande lagstiftning för att främja cirkulära flöden, samt exempel på vad som fungerar väl och mindre väl med avseende på att uppnå cirkulära flöden. Presentera åtgärdsscenarier - Möjliga åtgärder för att främja cirkulära flöden, samt exempel på konsekvenser dessa skulle kunna få för RE:Source tre utmaningar. Förväntade effekter från projektet är att bidra med kunskap och fakta som kan användas som underlag för fortsatt arbete och strategisk programutveckling. Projektet Polcirkelns övergripande syfte är att utvärdera policyåtgärder för att nå mer cirkulära flöden samt att undersöka möjliga effekter därav. Process för granskning Projektet är slutrapporterat och alla dokument är inrapporterade. Slutrapporten är granskad av två externa granskare, från Avfall Sverige och Lunds Universitet, samt programledningen genom Gunnar Fredriksson och Evalena Blomqvist. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, projektet har uppnått de satta projektmålen. Granskarna representerar olika målgrupper för arbetet och det framkommer också i deras granskning att de har olika tankar på hur arbetet kan presenteras på bästa sätt. Någon vill ha mer vetenskaplig koppling och någon vill ha kortare beskrivning. Någon ser det som fördel att det är tre PM en för varje målgrupp (Företag, Beslutslutsfattare och RE:Source) medan andra ser en fördel i att gör en rapport. 1

26 Bilaga 7b möte Den totala natura-tiden i projektet är något högre (ca 50 ksek) än budget, då fler aktörer bidragit än planerat samt att projektutförarna har fått lägga mer tid än det projektbudgeten rymde. 2) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Med anledning av granskarnas olika åsikter i hur resultaten bäst kan presenteras föreslår programledningen att kommunikatörerna gör ett förslag till en gemensam slutrapport för de tre målgrupperna samt korta populärvetenskapliga sammanfattningar för målgrupperna beslutsfattare och företag. Nedan följer en summering av granskarnas reflektioner. Punktlistan nedan visar på att det finns många delar som RE:Source kan använda i kommande utlysningar och enskilda projekt. 1. Rapporten innehåller mycket bra slutsatser! Här finns både de svåraste men samtidigt viktigaste åtgärderna för att på allvar komma framåt. Men hur ska rekommendationerna kommuniceras till policymakarna? Vilka kanaler? Här anser granskaren att RE:Source är en given kanal som ska anta denna utmaning. 2. En reflektion är att det behövs en tydlig målsättning för arbetet. Begreppet cirkulär ekonomi må vara pedagogiskt men är för otydligt för att tjäna som målbeskrivning. 3. Projektet visar tydliga motsägelser mellan lagstiftning/regelverk och praktik. Dessa motsägelser är mycket intressanta och pekar på behovet att rikta fler studier till dessa. 4. Projektet förhåller sig kritiska till de regelverk som hittills utformats på EU- och nationell nivå och visar tydligt att dessa är för vaga och ger stort utrymme för aktörer av olika slag att undkomma. Nyttan med detta är att man i projektet tydligt pekar på ett behov av att se över befintliga styrmedel för att verkligen styra mot en cirkulär ekonomi. 5. Projektets förslag visar på ett existerande policyunderskott. Den nationella planeringen, samordningen och kommunikationen i frågorna är otillräcklig vilket väcker behov och initiativ som i för stor grad blir okordinerade. Frågan är i vilken mån RE:Source ska ta på sig att fylla det behovet? En roll för RE:Source kan vara att hjälpa till att göra de riktiga planerna bättre både EU:s, de nationella, kommunala och företagens planer. 6. Projektet visar på behovet av att åtgärder för en mer effektiv avfallshantering behöver göras ur ett helhetsperspektiv där åtgärderna inte endast kan avse avfallsledet. 7. Projektet visar att det behövs fler projekt som avser förebyggande av avfall och då aktiviteter som avser åtgärder före avfallsledet. Området förebyggande av avfall är ett omoget område som även behöver utvecklas systematiskt varför projekt inte enbart kan avse de aktiviteter och åtgärder som nämns i projektet. 8. Projektet visar på behovet av policyutveckling dels för förebyggande av avfall och dels för avvägningen mellan giftfria och resurssnåla kretslopp. RE:Source delar den bedömningen och anser det prioriterat för enskilda projekt och utlysningar. 9. Fokuserar på verksamhetsavfall, ytterst viktigt eftersom det är ett avfallsområde som sällan eller diskuteras i samband med avfallsförebyggande. Nyttan med detta är att det kan inspirera till ny forskning och nya utlysningar med mer fokus på cirkulär ekonomi och verksamhetsavfall. 10. Projektet visar på behov av samverkan. Förslag som är lätta att formulera med svåra att genomföra så att det ger den effekt som önskas. Vem ska samverkan med vem och till vilket syfte? Problemet är att det är komplext och kräver resurser och kompetens som saknas. Kanske är en slutsats att man inte kan vänta på samverkan och helhetstänkande? Vi behöver hitta sätt att meddela avfallsområdets problem till omgivande områden. Dom här problemen orsakar era produkter - lös dom. Världen är komplex ingen kommer lyckas göra extremt komplexa helhetsbedömningar. För att stödja och stärka samverkan bör RE:source stimulera nya projekt som syftar till spännande och intressant samverkan mellan olika aktörer för att stärka en utveckling mot cirkulär ekonomi. 2

27 Bilaga 8a möte Projektportfölj RE:Source Matrisen nedan visar hur alla beviljade projekt i RE:Source bidrar till att möta programmets tre utmaningar och 7 programmål innan dagens möte. I analysen ingår inte projekt från utlysning #2 eftersom beslut för dessa inte är helt klara. De 7 programmålen 1. RE:Source är en attraktiv innovationsarena 2. Lösningar för hållbar resurs- och avfallshantering framgångsrikt tillämpade 3. Resultat och kunskap bidrar till välgrundade affärserbjudande, internationella standarder, miljömärkning, och policyer 4. Utbildning för expertis och branschkompetens i världsklass 5. Svensk forskning & innovation mer synlig, samverkande och framgångsrik internationellt 6. Ökad svensk export 7. Duktiga entreprenörer, kapital och hög kompetens lockas till branschen Sju projekt för rekommendation med endast små ändringsförslag 8b: Arena för test av framtidens återvinningsteknik 8c: Utveckling av policy för minimering och nyttiggörande av avfall 8d: Framtidens återvinningsprocesser för matavfall 8e: Ett effektivt cirkulationssystem för nyttiggörande av hushålls- och verksamhetsavfall 8f: Delningens potential 8g: Internationell FoI samverkan 8h: Analysmetod för ökad cirkularitet De projekt som ligger för beslut vid dagens möte är presenterade i matrisen nedan. Ett projekt kan stödja flera mål och möta flera utmaningar. I matrisen är exempelvis projektet 8g: Internationell FOI samverkan presenterat vid programmålet och inte för de tre utmaningarn. Detta för att vi inte vet vilka typer av utmaningar som de idéer som projektet kommer att stödja fokuserar mot och programmålet är i fokus inte utmaningarna i stort. Programmål 2,3,5,6 och 7 möts i de projekt som ligger för rekommendation vid dagens möte. Av programmets tre utmaningar som adresseras två nämligen Resurseffektivt samhälle och Hållbar material försörjning. Det projektet som inte rekommenderas av SR är inte med i analysen. 1

28 Bilaga 8a möte Projekt som ej rekommenderades av SR Paraplyprojekt för resurseffektiv materialanvändning i konstruktioner Beslut: SR rekommenderar att projektet ej beviljas, men projektet bedöms ha relevans och potential för innovationsområdet. Motivering: Projektidén behöver förtydligas med vad det unika som paraplyprojektet kommer att ge samt också hur man ser på framtiden av en sådan plattform efter projekttiden. Forskarskolan gasakademin Beslut: SR rekommenderar att projektet ej beviljas, men projektet bedöms ha relevans och potential för innovationsområdet. Motivering: Det framgår inte i ansökan vad RE:Source medel kommer att bidra till. Det verkar som om kursen kommer att genomföras även om medel inte beviljas. Detta är en etablerad kurs som har ett mycket gott omdöme från deltagare. Det är därför mycket intressant för RE:Source utbildningsverktyg att etablera ett samarbete med dem och ta vara på erfarenheter att arrangera en forskarskola med ett tätt samarbete mellan akademi och näringsliv. Information om enskilda projekt idéer som bubblar Listan nedan presenterar projektidéer som har diskuterats med programledningen. Projektidéerna har olika nivåer av mognad och är listade i verktygsordning och bokstavsordning. GAP analysen av effektlogiken kan komma tydliggöra områden som RE:Source bör prioritera och därmed initiera projekt som stärker där effektlogiken är svag. Medel att allokera inom varje verktyg finns beskrivet i Ekonomibilagan till dagens möte (Bilaga 6a). Om alla ovan rekommenderade projekt beviljas finns det ca 3 MSEK kvar att allokera i projekt inom 2017 år verksamhetsbudget. Alternativt kan medel också bokföras som förskott i beviljade projekt. Behov/Idé Förslagsställare Organisation Verktyg Hur säkerställer vi god arbetsmiljö i hela hanteringskedjan? Per Nilzen AvSv 1.FoI Kartläggning över avfalsströmmar på regional nivå (både företag oc Love Sjöberg Region Gävleborg 1.FoI Plast omvärldsbevakning och kunskapsstatus - background paper PL letar 1.FoI Sekundära material för konstruktionsändmål Ingemar RISE 1.FoI Testmetoder för farligt avfall Ola Wik Statens geotekniska inst. 1.FoI MFCA i praktiken Per Sommmarin Swerea Swecast 1. FoI/3. Policy Polcirkelln 2 jenny s profu 3.Policy Sommarkurs Kerstin Hoyer Energiforsk 4. Utbildning Workshop kring CE Ankarcrona IVA 6. Kunskapsdialog Packetering och spridning av resultat efter projekttiden PL 6. Kunskapsdialog Mötesplats/Branschorganisation för återbruk Fredrik Östlin Off2Off 6. Kunskapsdialog 2

29 Bilaga 8b Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Arena för test av framtidens återvinningsteknik Samlad bedömning av granskningsarbetet Ansökan PSM Ansökan i en första version behandlades vid PSM Beslutet formulerades då som: Programstyrelsen är positiv till idén, men uppmanar förslagsställaren att komma in med en reviderad projektansökan, som endast innehåller utveckling av en konkurrensneutral testarena för framtidens återvinningsteknik. Den reviderade projektansökan behöver inte tas upp i Strategiska rådet, men måste godkännas av programledningen innan den skickas till Energimyndigheten för beslut. Den detaljerade formuleringen från Strategiska rådet och Programledningen i beslutsunderlaget till samma möte finns beskrivet sist i dokumentet. Ansökan PSM En reviderad ansökan har mottagits och granskats. Denna har genomgått följande huvudsakliga revidering: 1. Aktiviteten med testarenacheckar har exkluderats. Fokus för den reviderade ansökan ligger på att etablera en konkurrensneutral testarena. 2. Ett flertal aktiviteter har inkluderats för att skapa förutsättningar för etablering av testarenan. De nya aktiviteterna inkluderar a. Förstudie som studerar/jämför existerande testarenor (hub:ar) och processer för öppen samverkan/innovation b. Utveckling och etablering av testarenan, dess modell, processer och erbjudande (inkl pilotföretag) c. Utvärdering av testarenan (pilotföretag) d. Kommunikation och spridning av resultat 3. Projektets bidrag till Effektlogiken har tydliggjorts liksom projektplanen/genomförande. Den reviderade projektplanen är mer strukturerad och tydlig. 4. Budget: I den ursprungliga ansökan söktes totalt 1.5 milj kr, varav 1 milj kr för testarenacheckar. I den reviderade versionen söks samma totalbelopp men aktiviteterna kring testarenacheckar har ersatts av aktiviteter tänkta att säkra att etableringen av testarenan blir konkurrensneutral och välfungerande (se punkt 2 ovan). I detta ingår genomförande och utvärdering av projekt med två pilotföretag. Samlad bedömning av granskningsarbetet Programledningen bedömer att projektet kan rekommenderas utan några revideringar av projektansökan. Relevansen och potentialen bedöms som goda. Projektet förväntade resultat och önskvärda mål bedöms vara relevanta och har stor potential för att utveckling av innovationsområdet enligt programmets effektlogik. Nyhetsvärde och Nyttiggörandet av projektet är högt. Testarenor för att utveckla nya lösningar och affärserbjudanden inom området har, såvitt PL vet, inte bedrivits på ett systematiskt sätt tidigare. Genomförandet bedöms som god med en tydlig projektplan Aktörskonstellationen i genomförandet är kanske något svagt då Stena är klart dominerande. Men för genomförandet av projektet är det kanske lämpligt så. 1

30 Bilaga 8b Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Förtydligande information från granskningsprocessen Varför enskilt projekt? Projektet uppfyller kriterier för enskilt projekt på så sätt att testarenan ska vara konkurrensneutral och öppen för viktiga aktörer, som t ex små- och medelstora företag, en aktörsgrupp som har nya kreativa idéer men som oftast saknar resurser och infrastruktur för att ta sin lösning till marknaden. Resultat och erfarenheter från projektet kan ligga till grund för liknande arenor eller samarbetsformer inom övriga av RE:Sources temaområden. Största utmaningen ligger i att utforma samarbetsformer och processer för att säkerställa att arenan både är och uppfattas som konkurrensneutral samt att den lockar aktörer. Projektets relevans för RE:Source och potential för innovationsområdet Projektet är relevant för RE:Source effektlogik och kan bidra till flera av programmålen. Detta har tydliggjorts i den reviderade ansökan. Projektet har stor potential att gynna både etablerade återvinningsföretag och små- och medelstora företag som utvecklar nya lösningar. Genom samverkan i storskaliga tester kan nya lösningar snabbare nå kunder och exportmarknader. Här finns en samarbetsform som kan möjliggöra en kraftsamling på området. Projektets nyhetsvärde och nyttiggörande Genomförandeformen är nydanande (för området) och intressant att utvärdera. Testarenor för att utveckla nya lösningar och affärserbjudanden inom området har, såvitt PL vet, inte bedrivits på ett systematiskt sätt tidigare. Genom det sökta projektet finns både möjlighet till framgångsrik kommersialisering av återvinningsteknik och lärdomar om hur en testarena bör riggas och ledas för att vara konkurrensneutral och produktiv. Testarenan kan möjliggöra tester i industriell miljö och skala, vilket är mycket viktigt för att nya lösningar ska kunna realiseras och kommersialiseras. Resultat och lärdomar från testarenan är viktiga att sprida och detta har tagits höjd för i planen. Projektets genomförande(projektplan och budget) Projektplan Den reviderade ansökan innehåller en projektplan som är mycket tydligare och utförligare än första versionen. Genomförandet är indelat i arbetspaket som vart och ett har aktiviteter, resultat och effekter beskrivna. Tidsperiod för varje arbetspaket är angivet, men det skulle kunna vara mer lättläst och tydligare om ett Gantt-schema lagts in i ansökan. Budget En budget, inklusive kostnads- och finansieringsplaner, fördelat på arbetspaketen i projektet har lagts in. Hela den sökta budgeten om 1.5 milj kr går till Stena Recycling, och Stena är också den enda part som medfinansierar (60% medfinansiering). Övriga parter som nämns i ansökan är Chalmers, Halmstad högskola samt två SMF (ej namngivna) som ska delta som pilotföretag. Dessa är dock inte angivna som bidragsmottagare eller medfinansiärer i ansökan. Finns det andra aktörer/utförarer som kan komplettera projektgruppen med erfarenheter som kan gynna projektets resultat? Projektet är angivet att pågå i 18 mån. Förslagsvis görs en uppföljning av projektet av Programledningen efter t ex 9 mån (halva tiden, arbetspaket 1-2 genomförda) och innan ev arbete i 2

31 Bilaga 8b Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt arbetspaket 3 med anpassning av fysisk infrastruktur inleds. Detta för att säkerställa att projektet fortfarande har förutsättningar att genomföras enligt plan. Arbetspaket 3 inkluderar anpassning av lokaler osv, och har en ansenlig del av budgeten. Andelen bidrag bör vara låg för att finansiera dessa kostnader (investeringar till viss del), utan bidragsdelen bör främst användas för övriga arbetspaket. Särskilda villkor Övrigt Vinnovas regler för testbäddar ska följas. Sökande/projektledaren ska 9 månader efter projektstart inkomma med lägesrapport och en uppföljning görs då med Programledningen. Detta görs efter avslut av arbetspaket 1 och 2 samt innan arbetspaket 3 inleds. Programledningen föreslår följande granskare av projektets slutrapportering Verktygsledaren för Kommersialisering och affärsutveckling Staffan Bolminger Urban Innovation Sweden AB Magnus Bergknut, MTC - Miljötekniskt Center AB 3

32 Bilaga 8b Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Kommentarer och medskick från Programledningen och Strategiska rådet (OBS gällande första versionen av ansökan) SR och PL rekommenderar att ansökan beviljas villkorat att större revideringar (enl granskningsprotokoll) görs vilka inkluderar - Exkludera aktiviteten med arenacheckar från projektet. Programledningen föreslår att detta genomförs utanför projektet istället. - Tydligt i ansökan beskriva hur projektet bidrar till RE:Source effektlogik - En effektlogik och genomförandeplan som tydliggör roller och förväntade resultat - En reviderad budget som innehåller både finansieringsplan och kostnadsfördelning Projektansökans genomförandeplan behöver förtydligas enligt granskning som skickas till förslagsställaren i ett granskningsprotokoll. Vi rekommenderar att projektet renodlas och att delarna som relaterar till testarenacheckar utelämnas från det enskilda projektet och istället administreras av RE:Source och utökas till att gälla alla testbäddstester. Kontinuerligt öppen utlysning som riktar sig till testbäddscheckar som kan nyttjas på olika testbäddar/arenor föreslås. Förslag på förtydligande genom följande specifika projektmål samt följande förväntade resultat för att nå dessa projektmål Projektmål 1: Etablera en konkurrensneutral testarena för framtidens återvinningsteknik Projektmål 2: Skapa en samverkansmodell för delning av faciliteter och resurser Förväntade resultat 1. Juridiska dokument som bidrar till konkurrensneutral utveckling genom att skydda konfidentiell verksamhet etc 2. Tydliggöra erbjudandet av testarenen för framtidens återvinningsteknik 3. Utvärderade samverkansmodell Tidplan för projektstart är rimligen tidigast juni. Projektansökan och genomförande planen måste revideras enligt denna. Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Anna Björklund, Herve Corvellec, Anders Persson, Annica Carlsson, Björn Haase, Jenny Sahlin, Mats Eklund, Thomas Fagerman, Anders Kihl, Tobias Richards. Beslut: SR beslutar att rekommendera projektet om Vinnovas regler för testbäddar följs Medskick: Att förslagsställaren säkerställer transparens i urvalsprocessen och att ägare av resultat förtydligas. Hur hanteras risken om man inte lyckas attrahera småföretag till testbädden? 4

33 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Arena för test av framtidens återvinningsteknik Projektfakta Projektledare: Mats Torring Startdatum: Organisation: Stena Recycling International AB Slutdatum: År 2017 År Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning Stena Metallkoncernen skapar i Halmstad en fysisk arena för små och medelstora bolag att i samarbete med Stena, varandra och akademin testa innovationer för framtidens återvinningsteknik i anslutning till en operativ återvinningsanläggning. Visionen är att nå kortare innovationscykler med kortare tid till marknaden för maskinutvecklare och andra innovatörer inom innovationsområdet samt att tillsammans stärka den svenska konkurrenskraften. Detta möjliggörs genom att dela samma innovationsmiljö. Stenas anläggning, Stena Nordic Recycling Centre, i Halmstad erbjuder stora ytor, tillgång till stora mängder av olika typer av material att arbeta med samt tillgång till Stena Metallkoncernens egna experter. Motivering Enskilda projekt Projektet syftar till att skapa en konkurrensneutral testarena för framtidens återvinningsteknik. Testarenan skapar en strategisk mötesplats och fysisk arena för små och medelstora bolag att i samarbete med Stena, varandra och akademin testa innovationer i anslutning till en operativ återvinningsanläggning. Genom att etablera en konkurrensneutral testarena får återvinningsteknik bidrar projektet till att stärka infrastrukturen för utveckling av innovationsområdet RE:Source. I projektet ingår kunskapsuppbyggnad kring samverkansformer, hantering av IP-rättigheter, gränsdragning mellan samverkan, innovation och möjlighet att skydda resultat samt etablering av en långsiktig modell för arenans samarbete mellan små- och medelstora bolag, akademin och andra aktörer. Att etablera en testarena stämmer in på definitionen av enskilt projekt genom att: - Testarenan som etableras i Stena Metallkoncernens lokaler är konkurrensneutral och etableras med syfte att gynna många aktörer inom innovationsområdet som helhet. - Testarenan är helt beroende av deltagande från aktörer inom små- och medelstora bolag, akademin med flera för lyckade resultat. När arenan är etablerad kommer de aktörer som vill ansöka om delfinansiering till projekt för utveckling och test av nya återvinningstekniker att använda sig av den ordinarie utlysningsprocessen.

34 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Projektets relevans Testarenan för framtidens återvinningsteknik etableras med visionen att: Skapa ett kreativt innovationsklimat där dialogen kring problemställning och praktiska lösningar för framtidens återvinning utvecklas genom samverkan inom testarenan. Etablera en trygg samverkansmodell där återvinningsbolag och teknikbolag gemensamt kan finna lösning på utmaningar med nya processer och därmed bidra till teknikutveckling. Erbjuda möjligheter till tester i operativ miljö på nordens modernaste anläggning för Industriell Materialåtervinning och därmed ge möjlighet för svenska aktörer att stärka sina erbjudanden och konkurrenskraft. Ge möjlighet att profilera tekniken globalt för ökad möjlighet till export. Öka återvinningsgraderna för avfall och ge renare materialfraktioner för återvinning. Innovationsinfrastrukturen stärks genom en ökad möjlighet till att fysiskt testa utrustning tillsammans. Denna typ av arena för test och finslipning av återvinningsteknik inte finns tillgänglig idag. Testarenan kommer att bidra till följande av Re:Source effektmål och resultat till 2018: Tydligt erbjudande och nytta till SME/entreprenörer (PM7) Ett effektivt närverk av kommersialiseringsaktörer tillgängliga för RE:Source (PM6) Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan over branschgränser (PM2,7) Indirekt så bidrar projektets aktiviteter i testarenan också till följande resultat: >25 kommersialiseringsprojekt har genomförts (varav 10 inom SME) (PM2,6,7) 5 goda exempel på innovativa lösningar har förts fram till berörda aktörer inom RE:Source och tagits vidare mot utvärdering och implementering (PM2) 10 team med innovativa idéer uppkopplade mot RE:Source (PM7) Ökad medvetenhet om nya lösningar och bästa tillgängliga teknik hos områdets aktörer (PM2) Fler produkter och tjänster redo för industrialisering (PM2) Ökat antal kommersialiserad lösningar inom innovationsområdet (PM6) Potentialen med att skapa effektivare nyttjande av resurser/faciliteter för många företag och därigenom stimulera utveckling inom området ser vi som mycket hög. Samverkan genom att testa och utveckla i gemensamma lokaler och resurser skapar möjligheter för kompetensöverföring mellan företag och branscher. Projektets nyhetsvärde Stenas anläggning i Halmstad erbjuder en unik möjlighet eftersom det fortfarande finns stora fria ytor där utvecklingsbolag kan ges möjlighet att husera samt ges tillgång till stora mängder av olika material att arbeta med såsom plast, metaller m.m. Kunskapen om hur en testarena som bidrar till utveckling mellan och tillsammans med andra aktörer kan etableras har stora möjligheter att bidra till ett ökat nyttiggörande i stort, både inom det specifika projektet men också genom andra testarenor som kan nyttja denna erfarenhet i sitt arbete. Det finns ett stort nyhetsvärde för innovationsområdet att formalisera tillvägagångssättet med att etablera en testarena. Givet så finns det olikheter och unikiteter mellan branscher vilket påverkar de

35 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT lösningar för IP-rättigheter och användning av förvärvad kunskap som tas fram. En konkurrensneutral testarena måste organiseras så att information både delas och skyddas på ett givande sätt. Testarenan är unik genom att den strävar efter att möjliggöra reella tester i fullskalemiljö. Detta är av relevans för innovatörer, behovsägare och framtida köpare av tekniken samt investerare som vill gå in med mer kapital i utvecklingsbolagen. Bakgrund Stena Metallkoncernen har nyligen etablerat Stena Nordic Recycling Center i Halmstad, (invigt i oktober 2016). Den nya anläggningen, som är en av Europas modernaste, är utvecklad i nära samarbete med kunder och partners från bland annat från bilindustrin. Med nya unika processer återvinns mer användbara råvaror ur bilar, kommunskrot och verksamhetsavfall. Årligen återvinner Stena Recycling hundratusentals bilar och andra komplexa produkter. Den nya tekniken medför att det nu är möjligt att nå EUs krav på att återvinna varje bil till 95 procent. Även stora mängder elektronik kommer att återvinnas i den nya anläggningen som kommer att färdigställas under hösten Elektronik innehåller värdefulla metaller och ädelmetallåtervinningen som nu byggs på SNRC blir den största i Europa. Det finns dock potential till mer återvinning och ökat återbruk. Målsättningen är exempelvis att överträffa målet med 95% återvinning av en bil och med ännu bättre teknik för sortering kan komponenter från elektronik återbrukas i högre grad och plaster gå till mer högvärdig återvinning än idag. Områden för utveckling kan exempelvis vara: industriell automation, sensorteknik, robotteknik, materialanalysprocesser och vattenrening. Idag saknas det ofta möjligheter till storskaliga tester i verklig miljö med tillgång till stora materialflöden för maskinutvecklare. Samtidigt finns det stora ytor som ännu ej är utnyttjade inom Stena Nordic Recycling Center i Halmstad som skulle kunna användas för detta ändamål. På plats i Halmstad finns också ett kontinuerligt flöde av materialfraktioner som behöver sorteras och behandlas. Visionen är att nå kortare innovationscykler med kortare tid till marknaden för maskinutvecklare samt att tillsammans stärka den svenska konkurrenskraften. Detta möjliggörs genom att dela samma innovationsmiljö. Motsvarande initiativ inom automatisering respektive Life Science finns hos ABB (Synerleap) och Astra Zeneca (BioVentureHub). På Stena Nordic Recycling Center finns idag en industrirobot som ägs av Stena Recycling och Stena Technoworld tillsammans med Chalmers som kan komma att användas av de bolag som vill arbeta med sin utveckling i anslutning till anläggningen. Chanserna för små och medelstora teknikföretag att växa och expandera på en global marknad inom återvinningsteknik ökar med tidiga tester i fullskala. Samtidigt som det stärker svenska återvinningsbolags processer. Mål Etablering av en konkurrentsneutral testarena för framtidens återvinningsteknik bidrar till följande effekter. Kortare tid från innovation till marknad

36 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Ökad medvetenhet om nya lösningar och bästa tillgängliga teknik hos områdets aktörer (PM2) Fler produkter och tjänster redo för industrialisering (PM2) Ökat antal kommersialiserad lösningar inom innovationsområdet (PM6) Tydligt erbjudande och nytta till SME/entreprenörer (PM7) Ett effektivt närverk av kommersialiseringsaktörer tillgängliga för RE:Source (PM6) Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan over branschgränser (PM2,7) Följande Projektmål förväntas generera ovan listade effekter: P1 Etablerad konkurrensneutral testarena för framtidens återvinningsteknik P2 Skapad samverkansmodell för delning av faciliteter och resurser P3 Minst två bolag har deltagit i testarenan P4 Testarenan för återvinningsteknik är en attraktiv del av infrastrukturen inom innovationsområdet P5 Etablerad fysisk testarena för framtidens återvinningsteknik P6 Utvärderad samverkansmodell för delning av faciliteter och resurser P7 Testarenan och dess möjligheter är väl känd hos områdets aktörer P8 Projektet är genomfört enligt plan Genomförande Projektplan Projektplan för att uppnå Projektmål 1,2, 3 och 4 P1: Etablerad konkurrensneutral testarena för framtidens återvinningsteknik P2: Skapad och utvärderad samverkansmodell för delning av faciliteter och resurser P3: Minst två bolag har deltagit i testarenan P4: Testarenan för återvinningsteknik är en attraktiv del av infrastrukturen inom innovationsområdet Förväntade Resultat R1: Utvärdering av befintliga testarenors slutsatser och lärdomar R2: Utvärdering av befintliga modeller för samverkan mellan innovativa företag R3: Definierade behov från intressenter i en testarena för återvinningsteknik R4: Etablerade juridiska dokument som bidrar till konkurrensneutral utveckling genom att skydda konfidentiell verksamhet i en samverkansmiljö. R5: Tydligt och attraktivt erbjudande för testarenan för framtidens återvinningsteknik R6: Minst två pilotbolag har deltagit i testarenan Planerade aktiviteter För att uppnå Projektmål 1 och Projektmål 2 kommer vi i projektet genomföra två arbetspaket. Syftet med arbetspaket 1, Förstudie testarenor och processer för samverkan är att dra lärdomar från existerande testbäddar och samverkansmodeller samt ta in åsikter från intressenter. Arbetspaket 2 fokuserar på etablerandet av en attraktiv testarena och dess samverkansmodell. Arbetet kommer att inkludera formulering av testarenans erbjudande samt formulering av samverkansmodellen och de kontrakt som krävs för att samarbete och utveckling av konfidentiell verksamhet skall kunna ske parallellt i samma lokaler av olika bolag. Tjänster som planeras inkluderas i testarenans erbjudande: Tillgång till kompetens hos Stena Technoworlds och Stena Recyclings produktionspersonal vid anläggningen.

37 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Tillgång till kompetens hos Stena Metall-koncernens R&D-avdelning inkl. nätverk av forskare, primärt från Chalmers Tekniska Högskola och Halmstad Högskola men även andra akademiska parter. Tillgång till kompetens vid Stena Metall-koncernens marknadsavdelning. Deltagande vid gemensamma arrangemang vid anläggningen. Ökad synlighet och nätverk genom besök av offentliga tjänstemän, riskkapitalister, media m.m. Arbetspaket 1/ Förstudie testarenor och processer för samverkan Studera existerande testarenor hos ABB och Astra Zeneca (R1,R2) Studera existerande modeller för samverkan mellan företag (R2) Workshop med intressenter för att ta definiera de behov som testarenan och samverkansmodellen ska uppfylla (R4, R5) Arbetspaket 2/Etablering av testarenan och dess samverkansmodell Baserat på förstudien arbeta fram juridiska dokument som bidrar till konkurrensneutral utveckling genom att skydda konfidentiell verksamhet i en samverkansmodell (R4) Ta fram tydligt och attraktivt erbjudande för testarenan för framtidens återvinningsteknik (R5) Använd referensgrupp med företagare och forskare för att förfina testarenan och dess juridiska dokument och samverkansmodell (R4, R5) Inkludera två pilotföretag i testarenan som deltar i framtagningen testarenan och dess samverkansmodell (R6, R4, R5) Önskade effekter Tiden från innovation till marknad har kortats Ökad medvetenhet om nya lösningar och bästa tillgängliga teknik hos områdets aktörer (PM2) Fler produkter och tjänster redo för industrialisering (PM2) Ökat antal kommersialiserad lösningar inom innovationsområdet (PM6) Tydligt erbjudande och nytta till SME/entreprenörer (PM7) Ett effektivt nätverk av kommersialiseringsaktörer tillgängliga för RE:Source (PM6) Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan over branschgränser (PM2,7) Tidplan Månad 1-12 (med implementering av förbättringar tom M18) Projektmål 5, Etablerad fysisk testarena för framtidens återvinningsteknik Förväntade Resultat R7: Etablera den fysiska testarenan med tillgång till testmiljö, kontor, el, vatten ventilation mm. Planerade aktiviteter Stena Metall kommer att avsätta en betydande yta inom Stena Nordic Recycling Center i Halmstad för etablering av den fysiska testarenan. Faciliteter att inkludera i testarenen för framtidens återvinningsteknik: Lokaler med tillstånd för att hantera avfall för uppställning och drift av utrustning, inklusive. ström, vatten, bredband m.m.

38 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Omklädningsrum. Laboratorium med ugnar, dragskåp, m.m. Tillgång till material från Stenas produktionsanläggning som exempelvis osorterad plast, blandningar av metaller mm. Möjlighet till lagring av testmaterial, inomhus alternativt i fack under skärmtak. Arbetspaket 3/Etablering av fysiska testarenan Anpassa befintliga lokaler till en god testmiljö med tillgång till kontor, el, vatten, ventilation, maskiner, material mm. (R7) Arbeta fram hur kostnader långsiktigt hanteras inom testmiljön, eventuella hyror mm. (R5) Arbeta in dessa aspekter i erbjudandet (R5) Önskade effekter Fler produkter och tjänster redo för industrialisering (PM2) Ökat antal kommersialiserad lösningar inom innovationsområdet (PM6) Tydligt erbjudande och nytta till SME/entreprenörer (PM7) Tidplan Månad Projektmål 6, Utvärderad samverkansmodell för delning av faciliteter och resurser Förväntade Resultat R8 Utvärderad samverkansmodell R4: Etablerade juridiska dokument som bidrar till konkurrensneutral utveckling genom att skydda konfidentiell verksamhet i en samverkansmiljö. R5: Tydligt och attraktivt erbjudande för testarenan för framtidens återvinningsteknik Planerade aktiviteter Samverkansmodellen kommer att utvärderas inom projekttiden för att förbättringar ska kunna implementeras omgående. Arbetspaket 4/Utvärdering Utvärdera samverkansmodellen ur juridiskt perspektiv, innovationsperspektiv samt dess attraktivitet hos företag och forskare (R8) Workshop med intressenter för att utvärdera samverkansmodell och testarenan (R8) Identifiera förbättringspotential (R8) Implementera förbättringarna i de juridiska dokumenten, samverkansmodellen samt testarenans erbjudande (R4, R5) Önskade effekter Tydligt erbjudande och nytta till SME/entreprenörer (PM7) Ett effektivt nätverk av kommersialiseringsaktörer tillgängliga för RE:Source (PM6) Tidplan Månad 12-18

39 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Projektmål 7: Testarenan och dess möjligheter är väl känd hos områdets aktörer Förväntade Resultat R9 Informationsmaterial om testarenen är framtaget R10 Informationen har spridits till innovationsområdets aktörer och andra SIP Planerade aktiviteter Information om projektet kommer att dissemineras kontinuerligt under projektet. Detta är viktigt att testarenen är känd bland innovationsområdets aktörer. Arbetspaket 5/Kommunikation och spridning av resultat Sätt upp en web-plats för att sprida information om testarenen och locka aktörer till deltagande (R9, R10) Producera en film som beskriver erbjudandet (R9) Presentera resultaten på lämpligt RE:Source event (R10) Producera en slutrapport som beskriver projektet, samverkansmodellen och testarenan (R9) Önskade effekter Ökad medvetenhet om nya lösningar och bästa tillgängliga teknik hos områdets aktörer (PM2) Ett effektivt nätverk av kommersialiseringsaktörer tillgängliga för RE:Source (PM6) Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan over branschgränser (PM2,7) Tidplan Månad Projektmål 8: Projektet är genomfört enligt plan Förväntade Resultat R11 Projektet har genomförts enligt plan och uppnått uppsatta projektmål Arbetspaket 6/Projektstyrning Projektledning Projektadministration Tidplan Månad Konstellation Projektet leds av Mats Torring, ansvarig för New Ventures på Stena Recycling International AB. För att säkerställa en enkel etablering med snabba beslutsvägar så kommer en intern styrgrupp att arbeta med samordningen mellan befintliga verksamheter på Stena Nordic Recycling Center och testarenan. Utöver detta kommer en lokalt placerad koordinator från Stena Metall- koncernen utses för att lösa alla praktiska frågor. Deltagare i Stena Metall-koncernens styrgrupp är: Mats Torring, Stena Recycling International Mats Ottosson, Produktionschef Stena Recycling International Christer Forsgren, Stena Recycling International

40 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT En referensgrupp bestående av aktörer från akademin samt 2-3 små- och medelstora bolag kommer bidra till kontinuerlig utvärdering och input till projektet. Resultatredovisning Samtliga resultat kommer att presenteras via RE:Source hemsida samt på en specifik hemsida för testarenan via Projektresultaten kommer att följas upp genom att bolagen får utvärdera nyttan av samverkan samt de resultat som framkommit genom arbetet. Efter utfört projekt presenteras en rapport som anger vilken effekt det haft för respektive bolag att ta del av arenan, vilka lärdomar som dragits kring den samarbetsform som använts. Ett resultat är hur arbete med att organisera arbetet genomförts för inspiration till andra bolag att arbeta på liknande sätt dvs själva samarbetsformatet. Nyttiggörande/Exploatering Erfarenheterna från att etablera en testarena samt samverkansmodeller kommer att presenteras dels genom en slutrapport och muntligen på lämpligt RE:Source event. Projektet kommer även att sätta samman en kort film om testarenan. De pilotföretag som deltagit i utvecklingen av testarenan kommer ges möjlighet till demonstration av nya lösningar inom testarenans kommunikationsinsatser. Projektbudget Finansieringsplan EGET BIDRAG SÖKT Organisation Natura (SEK) Kontant (SEK) Kontantstöd (SEK) Total projektbudget Stena Recycling International AB % Summa Kostnadsfördelning Arbetspaket Totalt Stena Recycling International AB SUMMA

41 Bilaga 8b möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Kort-CV för nyckelpersoner Mats Torring Namn Mats Torring Ålder 48 Kön Organisation Titel Roll i projektet Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motiv till varför person är en nyckelperson Man Stena Recycling International AB Head of New Ventures Projektledare, Återvinningskompetens PhD i avfallshantering (beslutsprocessen kring val av återvinningsalternativ) samt 22 års arbetslivserfarenhet inom återvinningsbranschen. Personen är ansvarig för Stena Recycling och Stena Metallkoncernens utveckling av nya affärer och samverkan med utvecklingsbolag. Mats Ottosson Namn Mats Ottosson Ålder 54 Kön Organisation Titel Roll i projektet Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motiv till varför person är en nyckelperson Man Stena Recycling International AB Director Operations Koordinator till Stenas verksamheter Lång erfarenhet av att leda produktionsverksamheter. 11 år på SKF i olika roller: Produktdivisionschef, Produktutvecklingschef och Fabrikschef, 3 år VD för British Steel Svenska AB, 7,5 år i koncernledningen för Getinge som Affärsområdeschef för Infection Control, 2 år delägare i konsultbolag inom Management, 7 år på Stena Metall. Personen är ansvarig för Stena Recyclings produktionsorganisation och utveckling av produktionsprocesser.

42 Bilaga 8c Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Utveckling av policy för minimering och nyttiggörande av avfall Samlad bedömning av granskningsarbetet Strategiska rådet och programledningen bedömer att projektet kan rekommenderas utan några revideringar av projektansökan. Relevansen och potentialen bedöms som goda. Projektet förväntade resultat och önskvärda mål bedöms vara relevanta och har stor potential för att utveckling av innovationsområdet enligt programmets effektlogik. Nyhetsvärde och Nyttiggörandet av effekterna efter projektet bedöms som mycket höga. Att testa att använda en kunskapspool har ett högt nyhetsvärde för RE:Source. Genomförandet bedöms som god frågeställning väl förankrad. Aktörskonstellationen bedöms rätt för genomförandet och att det finns välförankrade kontakter till de myndigheter som är centrala för genomförandet av projektet. Förtydligande information från granskningsprocessen Varför enskilt projekt? Resultatet ska användas som en strategisk utgångspunkt för RE:Source och programkontorets och RE:Source organisations arbete. Därför är det värdefullt att det utförs under ledning av programkontoret och den ansvarige för verktyget Policy. Projekt passar därför inte för att utlysas. I förlängningen är målet att projektet ska skapa förutsättningar för att tydliga policys utvecklas. En tydlig riktning för önskad utveckling och tydliga spelregler kan antas gynna samtliga aktörer inom RE:Sources område och stärka innovationsinfrastrukturen. Projektet är ett resultat av programledningens analys av arbeten som behövs för att stärka och stödja utvecklingen av verktyget Policyanalys. Projektets relevans för RE:Source och potential för innovationsområdet Ansökan bedömdes för andra gången vid detta mötet och SR ansåg redan vid första bedömningen att projektet var relevant för RE:Source. Den tidigare ansökan bestod av en fas 1, mer övergripande kartläggning och fas 2 med fokus på två frågor Förebyggande och Giftfria kretslopp. Den reviderade ansökan har målgruppen förtydligats samt att den endast inkluderar fas 1. I bedömning av projektet anser man att projektet har stor potential och relevans och behövs genomföras för att verktyget policy ska komma vidare och kunna prioritera sitt arbete. Projektets nyhetsvärde och nyttiggörande Effekten av projektet, dvs den strategiska planen för RE:Source skapar ett stort nyttiggörande för innovationsområdet. Men innan vi kommer dit måste kartan ritas och GAP beskrivas. Att testa funktionen av att bygga en kompetenspool har ett högt nyhetsvärde för RE:Source. Om detta är en lämplig metod att arbete med kan detta bli ett välfungerande och effektivt verktyg för att skapa transparanta processer för att identifiera kompetenser. Projektets genomförande(projektplan och budget) Effektlogiken för projektet bedöms som rimlig. Trovärdig koppling mellan planerade aktiviteter, förväntade resultat, önskade mål och kommande effekter. 1

43 Bilaga 8c Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Tidplan och budget för projektet bedöms som rimliga. En buffert med slutrapportering i mars noteras i tidplanen. Möjligt att projektet rapporteras tidigare. Medfinansiering från deltagande aktörer har valts att inte inkluderas i projektet för att förenkla genomförandet. Aktörskonstellation Aktörskonstellationen i det avgränsade projektet bedöms som god. Projektidén är förankrad med många viktiga aktörer och de har uttryckt stort intresse för frågan i stort. Särskilda villkor Inga särskilda villkor från programledningen Övrigt Programledningen föreslår, utöver Strategiska rådet och Programstyrelsen som deltar i vissa moment i projektet, någon av följande externa granskare av projektets slutrapportering Göteborgs Universitet KEMI Kommentarer och medskick från Strategiska rådet Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Erik Pettersson, Björn Haase, Hérvé Corvallec, Mats Eklund, Annica Carlsson, Thomas Fägerman, Jenny Sahlin, Anders Persson Beslut: Projektet rekommenderas för finansiering. Ansökan behöver inga kompletteringar. Medskick: Den reviderade ansökan har förtydligats enligt det tidigare medskicket från strategiska rådet. 2

44 Bilaga 8c möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Utveckling av policy för minimering och nyttiggörande av avfall Projektfakta Projektledare: Gunnar Fredriksson Organisation: Gunnar Fredriksson Miljöutredningar E-post: Projekttid: september 2017 till mars 2018 Ansökan har förankrats med följande ur programledningen: Evalena Blomqvist, Åsa Stenmarck År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning (max 1000 tecken) I RE:Sources uppdrag ingår att ta fram underlag för att utveckla policys. Detta projekt syftar till att beskriva vilka policys som behöver utvecklas. En effekt av projektet ska vara att förutsättningarna förbättrats för RE:Source att styra utlysningar, enskilda projekt och andra aktiviteter till områden och frågeställningar där policyutveckling är prioriterat för att RE:Sources mål ska nås. Projektet kommer att inventera behovet av policyutveckling genom att använda resultatet av genomförda enskilda projektet och genomgång av strategiska dokument som EU:s strategi för cirkulär ekonomi och miljömålsuppföljningen m.m. Inventeringen kompletteras av intervjuer med berörda aktörer. Motivering Varför ett enskilt projekt I RE:Sources programbeskrivningen identifieras policyutveckling som ett avgörande verktyg för att programmets mål ska nås. Detta projekt kommer att ge en beskrivning av behovet av att utveckla policys för RE:Sources område. Projektet är därför en del i att uppnå RE:Sources mål och effektlogik. Resultatet ska användas som en strategisk utgångspunkt för RE:Source och programkontorets arbete. Därför är det värdefullt att det utförs under ledning av programkontoret och den ansvarige för verktyget Policy. Projekt passar därför inte för att utlysas. I förlängningen är målet att projektet ska skapa förutsättningar för att tydliga policys utvecklas. En tydlig riktning för önskad utveckling och tydliga spelregler kan antas gynna samtliga aktörer inom RE:Sources område och stärka innovationsinfrastrukturen. Policys är utgångspunkten för vilka styrmedel och åtgärder som vidtas i alla delar av RE:Source område. Projektet är därför strategiskt på en övergripande nivå. Projektet kommer drivas i en öppen process som uppmuntrar och använder kontakter mellan myndigheter, näringsliv, forskare och kommuner så att nya konstellationer skapas. Projektet är planerat utan medfinansiering men med aktivt deltagande och inspel från många aktörer. Detta 1

45 Bilaga 8c möte Ansökan ENSKILT PROJEKT deltagande kommer dock inte administreras som medfinansiering varför den är angiven noll i finansieringsplanen. Projektet genomförs inom verktyget Policyanalys. Projektets relevans Projektet kommer bland annat bidra till programmål 2, Lösningar för hållbar resurs- och avfallshantering är framgångsrikt tillämpade och programmål 3, Resultat och kunskap bidrar till välgrundade affärserbjudande, internationella standarder, miljömärkning, och policyer. Bidraget till programmålen görs genom att bland annat bidra till att följande resultat för 2018 uppnås: Tydlig bild av potentiella framtida policyer och respektive konsekvenser (Programmål 2). Tydlig bild av var policyinsatser behövs och har störst önskad effekt (Programmål 3). Innovativa policyer och styrmedel utvärderade (Programmål 2). Nätverk och dialog etablerad mellan beslutsfattare och forskningsutövare (Programmål 3). Projektets nyhetsvärde Projektets syfte är i första hand att skapa förutsättningar för RE:Source att styra utlysningar, enskilda projekt och andra aktiviteter till områden och frågeställningar där policyutveckling är prioriterat. Detta ska bidra till att öka nyhetsvärdet i RE:Sources arbete. Detta enskilda projekt syftar dock inte till att i första hand skapa nyhetsvärde. Bakgrund RE:Source har som övergripande mål att Sverige ska bli världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall. I programbeskrivningen identifieras policyutveckling som ett avgörande verktyg för att målet ska nås. Vid framtagande av programförklaring tydde mycket på att utvecklingen hämmas av otydliga, ofullständiga och ibland, mot målet, direkt motverkande policys. Det är viktigt att påpeka att det är Riksdag, regering, myndigheter, kommuner och företag som ansvarar för att besluta om policys. Men RE:Source ska, enligt programförklaringen, bidra till att ta fram en tydlig bild av utvecklingsbehov av policyer och deras konsekvenser för innovationsområdet. Policy är, enligt Svenska Akademins ordlista, ett på principer grundat handlande eller tillvägagångssätt. En policy kan ses som en avsiktsförklaring och principiella riktlinjer för att styra beslut och åtgärder, för att uppnå önskade mål. Policys skiljer sig från lagar och regler på så sätt att en lagtext kan förbjuda och förhindra något medan en policy endast vägleder mot de beslut och handlingar som bedöms ge önskat resultat på ett effektivt sätt. Beslut och åtgärder utifrån en policy kan exempelvis vara lagstiftning, ekonomiska styrmedel, standarder, miljömärkning, investeringar m.m. I många sammanhang innefattas även dessa i begreppet policy. I detta fall har vi valt att begränsa begreppet policy till de principiella ställningstaganden som görs innan beslut om styrmedel och åtgärder, enligt beskrivningen i föregående stycke. De policys som styr inom RE:Source område kan exempelvis vara beslutade på internationell-, EU-, nationell-, företags- eller kommunnivå. En typisk policy inom RE:Source område är EU:s avfallshierarki som ger principiell vägledning för beslut om behandling av avfall. 2

46 Bilaga 8c möte Ansökan ENSKILT PROJEKT I detta projekt utgår vi ifrån att en policy ses som ett ställningstagande utifrån en frågeställning. (För avfallshierarkin är frågeställningen ungefär: Vilken prioritetsordning ska gälla för val av behandlingsmetod för avfall?). För att kunna bedöma vilka policys som behöver utvecklas behöver vi veta i vilka frågeställningar som ställningstaganden skulle bidra till måluppfyllelse. För att skapa förutsättningar för och i slutändan besluta om ställningstaganden, dvs policys, så behövs kunskap. Det kan exempelvis vara kunskap om tekniska, ekonomiska och praktiska förutsättningar för olika val. Projektet kommer inleda arbetet för att identifiera var kunskap behövs. Mål och önskade effekter av projektet En effekt av projektet ska vara att förutsättningarna förbättrats för RE:Source att styra utlysningar, enskilda projekt och andra aktiviteter till områden och frågeställningar där policyutveckling är prioriterat för att RE:Sources mål, om att Sverige ska bli världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall, ska nås. Projektmålen är: RE:Source har en förankrad och tydlig bild av var behovet av policyutveckling är störst för att RE:Sources mål ska nås. En kompetenspool har etablerats som bidrar till att stärka nätverket för Sveriges kompetens inom områdena förebyggande av avfall och giftfria och resurseffektiva kretslopp. Genomförande Projektplan Övergripande moment är projektledning av hela projektet. Detta kommer att genomföras av Gunnar Fredriksson. I detta moment ingår projektadministration och övergripande ansvar för projektets rapportering genom delrapportering och slutrapportering. ARBETSPAKET 1.1: Upprättande av kompetenspool Kompetensen inom området förebyggande av avfall respektive giftfria och resurseffektiva kretslopp kartläggs genom RE:Source medlemmar och genom en öppen förfrågan på RE:Sources hemsida. Möjligheten att arbete med redan befintliga strukturer såsom exempelvis Kunskapsförmedlingen kommer att utredas ( Benchmarking med andra strategiska innovationsprogram om deras erfarenheter kring att skapa transparenta och aktuella databaser för att förmedla och hitta kunskap kommer att göras. ARBETSPAKET 1.2: Inventering av behov av policyutveckling En inventering av behovet av policyutveckling görs. Behovet av policyutveckling definieras som principiella ställningstaganden som är nödvändiga för att RE:Source mål, om att Sverige ska bli världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall, ska nås. Behovet kan spegla att policys helt saknas eller att de existerande policys är otydliga eller leder fel. En risk är att aktörer inte ser behov av nya eller förändrade policys utan endast ser följderna av brister i policy. Exempelvis att existerande styrmedel och åtgärder är eller upplevs som otillräckliga, otydliga eller hindrande för att målen ska nås. Inventeringen får därför även efterfråga och analysera hur styrmedel och åtgärder fungerar. Inom projektet ryms inte utvärderingar av styrmedel varför analysen får vila på iakttagelser och intervjuer. 3

47 Bilaga 8c möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Inventeringen görs dels genom att ta tillvara och analysera resultatet av genomförda enskilda projekt inom RE:Source. Det avser bland annat de enskilda projekten Myndighetssamverkan och Policy för cirkulär ekonomi. Efterföljande moment i inventeringen anpassas så att det som är genomfört i dessa projekt inte genomförs ytterligare en gång. Genom enkätundersökning till alla beviljade RE:Source-projekt, ungefär 60-talet aktuella genom både utlysning och enskilda, kommer behov av policyutveckling att inhämtas från en bred målgrupp och frågeställningar. Inventeringen kommer också göras genom att kartlägga frågeställningar och problem i EU:s strategi för cirkulär ekonomi, miljömålsuppföljningen, den nationella avfallsplanen, programmet för förebyggande av avfall, aktuella offentliga utredningar och andra strategiska dokument. Syftet är att identifiera områden där mål inte nås med nuvarande styrmedel och åtgärder. Därefter intervjuas handläggare på Miljödepartementet, Naturvårdsverket och representanter för kommuner, näringsliv, forskning och andra aktörer med syfte att fördjupa analysen av behovet av policyutveckling. Resultaten av kartläggningen kommer att kommuniceras med RE:Sources strategiska råd, programstyrelsen och programkontor för möjlighet att lämna synpunkter. Inventeringen är ett viktigt inspel till RE:Source strategidag i oktober. Där kommer verksamhetsplan och revidering av innovationsagenda diskuteras. ARBETSPAKET 1.3: Framtagande och förankring av förslag Ett förslag tas fram som dels allmänt beskriver behovet av policyutveckling. Behovet av policyutveckling beskrivs i form av frågeställningar där identifierade behov finns av principiella ställningstaganden (policys). Förslaget innehåller också en genomförandeplan för RE:Source fortsatta arbete med policyutveckling. Där redovisas bland annat slutsatser om prioriterade frågeställningar för kommande utlysningar och enskilda projekt. Förslaget kommer publiceras på RE:Sources hemsida för en öppen konsultation med referens/arbetsgruppen och övriga intresserade aktörer. Slutsats och förslag förankras i det strategiska rådet och programstyrelsens möte under Q Strategiska rådet och programstyrelsen utvärderar och godkänner den föreslagna genomförandeplan och effektlogiken samt förslag på projektdeltagare av steg två innan den får starta. Förväntade resultat från fas 1 bidrar till projektmål 1 och 2 Formulera en tydlig beskrivning av behovet av policyutveckling genom att Identifiera, precisera och prioritera principiella frågeställningar där ställningstaganden är nödvändiga för att RE:Source mål ska nås. Inleda identifieringen av den kunskap och utveckling som behövs för att besvara frågeställningarna och möjliggöra ställningstaganden. Tydliggöra prioriterade frågeställningar för enskilda projekt och riktade utlysningar inom området. Kompetenspool för området framtaget och kriterier för val av projektdeltagare framtagna En utvärdering och arbetsplan för hur RE:Source kan nyttja digitala plattformar för att attrahera och tyddliggöra vart kompetenser för innovationsområdet finns (interrapport till RE:Source). 4

48 Bilaga 8c möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Tidplan Aktivitet Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars M M RE:Source dag R Workshop W Slutredovisning X R= RE:Sourcedag för workshops W= Workshop för referens/arbetsgrupp P= Programkonferens för presentation av resultat M= Möten SR och PS Genomförbarhet Ambitionen är att beskriva behovet av policyutveckling för hela RE:Sources område. Risken är att projektet inom den begränsade tid och resurs som planeras kommer behöva lägga sig på en så övergripande nivå att resultatet blir för generellt hållet och svårt att ta tillvara. Lösningen på detta är dels att tidigt under projektets gång välja områden för fördjupning och dels att projektet lyckas dra övergripande slutsatser som är av värde. Projektet berör ett stort antal aktörer varav flera har begränsade möjligheter att avsätta tid och resurser för att medverka. Det är därför en risk att inte alla aktörers kunskap kan tas till vara. Lösningen på detta är att hålla projektet så öppet som möjligt, att även ge möjlighet till enskilda möten och att möjlighet finns att i framtiden revidera de slutsatser som tas fram. Konstellation Projektledare är Gunnar Fredriksson. Gunnar är verktygsansvarig för Policy på RE:Source och driver det egna företaget Gunnar Fredriksson Miljöutredningar. Gunnar är före detta enhetschef på Naturvårdsverket och har lång erfarenhet av att leda projekt på nationell nivå.. Ragnhild Berglund administratör och kommunikatör i RE:Source kommer bistå projekt med en del administration samt ansvar för att undersöka möjligheterna kring en kompetenspool. RE:Source strategiska råd kommer att användas för avstämningar och styrelsen för beslut. Projektet är väl förankrat hos områdets aktörer främst genom projektet Myndighetssamverkan som tydligt visade på de behov som analyseras i detta projekt. Ansökan är i en tidigare fas kommunicerade med Miljödepartement, Naturvårdsverket och Avfall Sverige. Insamlande av kunskap och erfarenheter från områdets aktörer via enkäter och dialoger kommer inte räknas som medfinansiering i projektet. Resultatredovisning Målgruppen för projektet är RE:Sources programkontor, strategiska råd och styrelse. Projektet kommer fortlöpande att rapporteras till och stämmas av med dessa. Målgruppen är också RE:Sources medlemmar och andra aktörer som är intresserade av policyutveckling inom området. Det kan vara Regeringskansliet, statliga myndigheter, branschorganisationer, forskare, näringsliv, kommuner och ideella organisationer. Kommunikation 5

49 Bilaga 8c möte Ansökan ENSKILT PROJEKT med dessa kommer fortlöpande att ske i den öppna referens/arbetsgruppen. Information om projektet kommer att finnas på RE:Sources hemsida. RE:Source-dagen hösten 2017 kommer att nyttjas för workshop samt att RE:Source resultatdag våren 2018 kommer vara viktig för att sprida resultat och strategier för utveckling av policyområdet. Nyttiggörande/Exploatering Resultatet kommer att användas av RE:Source som utgångspunkt för utlysningar och dialog om utveckling av enskilda projekt. Syftet är att säkerställa att RE:Source bidrar till utveckling inom strategiskt viktiga områden. Behovet av ställningstaganden av policykaraktär är också särskilt stort med anledning av det pågående framtagandet av EU:s strategi för cirkulär ekonomi, omhändertagandet av regeringens utredning om cirkulär ekonomi, arbetet med ny nationell avfallsplan och program för förebyggande av avfall. RE:Source vill i förlängningen av detta projekt bidra till att beslutsfattare har bra underlag för beslut. Projektbudget Finansieringsplan Kontantstöd Total Organisation Natura (SEK) Kontant (SEK) (SEK) projektbudget Gunnar Fredrikssons Miljöutredning % Stödnivå RE:Source 0 0 Summa Kostnadsfördelning Kunskapspool Inventering Totalt Gunnar Fredriksson Miljöutredningar Ragnhild Berglund RISE SUMMA

50 Bilaga 8c möte Ansökan ENSKILT PROJEKT CV Namn Ålder 52 Gunnar Fredriksson Kön Organisation Titel Omfattning medverkan (% av heltid) Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) Roll i projektet Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motivering till att en person är nyckelperson Man Gunnar Fredriksson Miljöutredningar/RE:Source Konsult/Verktygsledare Ca 50 % del 1 Ca 300 timmar del 1 Projektledare, beställare F.d. enhetschef, Naturvårdsverket, ansvarig för nationell avfallsplan, stort antal regeringsuppdrag m.m. Projektet viktigt för RE:source därför av betydelse att det utförs av verktygsledare. Gunnar Fredriksson har erfarenhet av policyutveckling på nationell nivå. Övrigt 7

51 Bilaga 8d Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Framtidens återvinningsprocesser för matavfall Samlad bedömning av granskningsarbetet Strategiska rådet och programledningen bedömer att projektet kan rekommenderas utan några revideringar av projektansökan. Relevansen och potentialen bedöms som goda. Projektet förväntade resultat och önskvärda mål bedöms vara relevanta och har stor potential för att utveckling av innovationsområdet enligt programmets effektlogik. Nyhetsvärde och Nyttiggörandet av effekterna efter projektet bedöms som mycket höga. Att testa att använda en kunskapspool har ett högt nyhetsvärde för RE:Source. Genomförandet bedöms som god frågeställning väl förankrad. Aktörskonstellationen bedöms rätt för genomförandet och att det finns välförankrade kontakter till de myndigheter som är centrala för genomförandet av projektet. Förtydligande information från granskningsprocessen Varför enskilt projekt? Projektet är en strategiskt viktig aktivitet för RE:Source och initierat från programledning för att ta fram kunskapsunderlag för utveckling av området enligt priorteringar angivna i verksamhetsplanen Utveckling av biologiska processer som ger attraktiva energiprodukter och hållbar återvinning av biobaserade materialströmmar. Projektet är ett programstödjande arbete och programkontoret kommer därför ha en central roll i ledningen av projektet. Projektets relevans för RE:Source och potential för innovationsområdet Ansökan granskades av SR för andra gången (första gången ) och SR ansåg redan vid första bedömningen att projektet var relevant för RE:Source. Då ville SR se en mer strukturerad teknikjämförelse med fler innovativa tekniker än de befintliga samt en breddning av kompetensen. Detta har åtgärdats i denna ansökan. Projektet är relevant för RE:Source genom att det syftar till att ta fram ett strategiskt kunskapsunderlag inom en del av innovationsområdet där det idag saknas en strategisk plan. stödjer RE:Source effektlogik genom att tydligt bidra till följande av programmets förväntade resultat 2018 uppnås: Tar fram kunskaps- och beslutsunderlag som bidrar till att förprojekt, innovationsprojekt & demonstrationsprojekt för utveckling och demonstration av lösningar för hållbar resurs- och avfallshantering genom projekt (PM2) Mekaniska, termiska, kemiska, och biologiska processer för effektiv resursåtervinning Belyser hur potentiella framtida policyer som förvänta påverka avfallsmixen kan få för konsekvenser på val av behandlingsteknik (PM2) Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan över branschgränser (PM7) Projektets nyhetsvärde och nyttiggörande Projektet ska kartlägga hur den insamlade resursen bäst kan nyttjas. Ett strategiskt underlag över vilka möjliga vägval som är intressanta för vidare forskning och utveckling behövs för utveckling av innovationsområdet och däri ligger nyttiggörandet. Nyhetsvärdet ligger i den övergripande analysen och kartläggning av utvecklingsmöjligheter för att rigga framtidens system. 1

52 Bilaga 8d Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Projektets genomförande(projektplan och budget) Projektplan Projektplanen är tydligt och genomarbetad. Budget Budget för projektet bedöms som rimlig. Aktörskonstellation Aktörskonstellationen i projektet bedöms som god. Kompetensen i projektet har framförallt stärkts genom att tillföra kompetenser i referensgruppen. Särskilda villkor Inga särskilda villkor från programledningen. Övrigt Många av de centrala aktörerna inom området kommer delta i projektet på något sätt men programledningen föreslår följande granskare av projektets slutrapportering Vafab Miljö Högskolan i Borås Kommentarer och medskick från Strategiska rådet Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Erik Pettersson, Björn Haase, Hervé Corvellec, Mats Eklund, Annica Carlsson, Thomas Fägerman, Jenny Sahlin, Anders Persson, Anders Kihl Beslut: Projektet rekommenderas för finansiering. Medskick: Ett förtydligande är att SR förväntar sig inte en lösning från projektet utan framförallt en jämförelse kring styrkor och svagheter i olika tekniska situationer. 2

53 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Framtidens återvinningsprocesser för matavfall Projektfakta Projektledare: Christina Anderzén Organisation: RISE Projekttid: 1 september 2017 till 30 april 2018 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning (max 1000 tecken) Att vi ska minska mängden matavfall och därefter samla in matavfall för att maximalt nyttja den inneboende resursen råder det idag ingen tvekan om. Den frågan som projektet ska kartlägga är hur den insamlade resursen bäst kan nyttjas. För utveckling av innovationsområdet behövs ett strategiskt underlag över vilka möjliga vägval som är intressanta för vidare forskning och utveckling. Intressanta innovativa processer innefattar exempelvis utvinning av kemikalier, proteinproduktion och biobränsle genom kombinationer av förgasning, fermentering och odling av larver, svampar och mikroorganismer. Analysen förväntas ge en övergripande bild av de flertal utvecklingsmöjligheter som finns på området. Utifrån resultatet kommer det även vara möjligt att identifiera områden som behöver utvecklas för att det skulle vara en reell möjlighet. Motivering Enskilda projekt Projektet är en strategiskt viktig aktivitet för RE:Source och initierat från programledning för att ta fram kunskapsunderlag för utveckling av området enligt priorteringar angivna i verksamhetsplanen Utveckling av biologiska processer som ger attraktiva energiprodukter och hållbar återvinning av biobaserade materialströmmar. Projektet är ett programstödjande arbete och programkontoret kommer därför ha en central roll i ledningen av projektet. Alternativa tekniker och metoder för att nyttja det insamlade matavfallet kommer att studeras brett men strukturerat och bidra till ökad kunskap inom branschen. Projektgruppen samt den aktiva referensgrupp som finns kopplad till projektet visar på kunskapsbredd och multidisciplinära aktörer finns representerade. Resultaten kommer att vara viktig strategisk input för många kommande forsknings- och innovationsprojekt framöver. Framtagen kunskap kommer på sikt också vara värdefull input för framtida vägval när kommuner ska fatta investeringsbeslut. Projektets relevans Projektet är relevant för RE:Source genom att det syftar till att ta fram ett strategiskt kunskapsunderlag inom en del av innovationsområdet där det idag saknas en strategisk plan.

54 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Projektets planerade aktiviteter stödjer RE:Source effektlogik genom att tydligt bidra till följande av programmets förväntade resultat 2018 uppnås: Tar fram kunskaps- och beslutsunderlag som bidrar till att förprojekt, innovationsprojekt & demonstrationsprojekt för utveckling och demonstration av lösningar för hållbar resurs- och avfallshantering genom projekt (PM2) o Mekaniska, termiska, kemiska, och biologiska processer för effektiv resursåtervinning Belyser hur potentiella framtida policyer som förvänta påverka avfallsmixen kan få för konsekvenser på val av behandlingsteknik (PM2) Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan över branschgränser (PM7) Projektets nyhetsvärde Att vi ska minska mängden matavfall och därefter samla in matavfall för att maximalt nyttja den inneboende resursen råder det idag inte någon tvekan om. Den frågan som projektet ska kartlägga är hur den insamlade resursen bäst kan nyttjas. För utveckling av innovationsområdet behövs ett strategiskt underlag över vilka möjliga vägval som är intressanta för vidare forskning och utveckling. Idag pågår det flera forskningsinitiativ som syftar till att utveckla en specifik teknik eller metod. Kunskapsområdet är dock relativt spritt och kan därför i vissa delar upplevas kontraproduktivt och skapa suboptimeringar. Forskningssatsningar är bra men den övergripande analysen och kartläggning av utvecklingsmöjligheter för att rigga framtidens system saknas. Tidigare jämförande studier i ämnet har framförallt fokuserat på att jämföra nyttan med biologisk återvinning i avfallssystemet jämfört med förbränning eller mellan de hittills mest tillämpade alternativen kompostering och rötning. Projektet syftar inte till att ta fram specifik kunskap eller utveckla processer/tekniker den typen av utveckling sker idag redan i olika forskningsgrupper och kompetens från dessa kommer inkluderas i projektet genom referensgrupp samt i samband med projektets aktiviteter. Bakgrund Det finns högt uppsatta mål för matavfallsinsamling i Sverige, och biologisk återvinning kommer även i framtiden att stå högt på dagordningen. Att matavfall även framöver kommer att hanteras separat stöds även av EU kommissionens paket för cirkulär ekonomi som, parallellt med satsningar om att förebygga matavfall, föreslår obligatorisk insamling av matavfall. Att kunna framställa biomaterial (kemikalier, plast etc.) ur matavfall är ett sätt att både sluta kretslopp och öka security of supply, vilket stödjer paketets ambition om cirkulär ekonomi samt att stärka EUs inre marknad. Samtidigt som målsättningarna för att förebygga matavfall är höga, enligt FN:s hållbarhetsmål ska exempelvis matavfallet halveras till 2030, bedöms mängd matavfall totalt i Sverige öka enligt Naturvårdverkets prognos för 2035 (SMED rapport 2017:1). Den nuvarande huvudlösningen med produktion av biogödsel och biogas, genom rötning, har en hög miljöprestanda, men intressanta alternativa behandlingsmetoder för matavfallet nämns då och då i förbigående inom branschen. Nationellt och internationellt så pågår just nu ett stort antal projekt/ initiativ där alternativa processer och teknikutveckling för resursutvinning ur biologiskt material studeras, se exempel nedan. Vi vet att det idag finns metoder för att till exempel tillverka bioplast, kemikalier och proteiner av matavfall, i en del fall samtidigt som biogödsel och gas produceras. Däremot saknas en samlad bild samt översiktlig värdering av hur lovande teknikerna är för

55 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT resursutvinning från matavfall, både vad gäller miljöprestanda och ekonomi, på kort respektive lång sikt i Sverige. I utredningen om fossilfri fordonstrafik som presenterades i december 2013, konstaterades att biogas kan utgöra en betydande del av biodrivmedelsbehovet år 2030, samtidigt som den större andelen utgjordes av biogas som producerats av odlade grödor och förgasad skogsråvara. Stora delar av biogasbranschen, under ledning av Energigas Sverige, arbetar just nu i ett projekt med syfte att förankra och utveckla det förslag till nationell biogasstrategi som presenterades i december Projektet syftar till att visa på de många fördelarna med dagens biogas- och biogödselproduktion, vilken i stor grad baseras på rötning av samhällets organiska avfall, och på så sätt stärka biogasens roll som förnybart drivmedel i transportsektorn. Det finns samtidigt ett behov för branschen att blicka framåt och undersöka hur framtidens användningsområden för matavfall kan se ut. I takt med att andra möjliga processer realiseras behöver branschen utvecklas och förhålla sig till potentialen med dessa. Detta för att se om och på vilket sätt befintlig infrastruktur för insamling och behandling av matavfall kan nyttjas för processutveckling för produktion av exempelvis kompletterande produkter för ökad lönsamhet. Ett urval pågående och nyligen avslutade projekt listas nedan; Utveckling av nya processer samt kombination av metoder kan vara en möjlighet till bättre ekonomi vid behandling av matavfall. Ett exempel på projekt inom området är ett pågående Formas-projekt Introduktion av högvärdesprodukter i bioraffinaderier. Förbättrad totalekonomi för bioraffinaderier genom att producera mer förädlade produkter, jämte en bibehållen biobränsleproduktion, undersöks bland annat i projektet. Detta motiveras även med att mat- och jordbruksavfall på detta sätt kan nyttjas mer resurseffektivt. I projektet studeras utvinning av bärnstenssyra med mikroorganismer, vilket har användningsområden som smakämne samt vid produktion av bioplaster, textilier, ytaktiva medel, färger osv. Ett nyligen uppstartat projekt studerar möjligheten till ytterligare potential till utvinning av biodrivmedel ur rötslam genom termisk förgasning, Kunskapssyntes om nya värdekedjor genom termokemisk omvandling av rötrest för ökad biodrivmedelsproduktion i Sverige. Andra exempel är Internationella företag som Lanzatech och IneosBio utvecklar exempelvis teknologi för att förgasa avfall och sedan fermentera syngasen till etanol och andra högvärdiga produkter. Fossil free fuels (f3) projektet Kunskapssyntes om elektrobränslen från biologiska processer f som precis avslutats har syntetiserat kunskapen runt att använda intermittent el för att antingen öka biogasproduktiviten från samma mängd substrat genom vätgasmetanisering och/eller fermentera rågasen till flytande biobränsle, kemikalier och foder. Ett annat exempel på aktivitet inom området är SLU som driver ett forskningsprojekt för proteinproduktion av matavfall med hjälp av fluglaver. En försöksanläggning byggs under hösten tillsammans med Eskilstuna Energi- och miljö. Larver utgör ett mer hållbart alternativ till sojabönor och fiskmjöl, men när det gäller användning som foder finns idag en avsaknad av tillämpliga och stödjande regelverk. Istället förbjuds idag denna typ av användning då

56 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT tillräcklig kunskap saknas. Ett utlåtande från EFSA, EUs expertmyndighet för livsmedelssäkerhet, lyder att det idag inte finns tillräckligt med forskning för att kunna säga att insekter som foder och/eller livsmedel är säkert och att mer kunskap därför behöver tas fram(efsa, 2015). Avsaknad av regler gäller även mer direkt användning av matavfall som foder, vilket idag tillämpas i Asien (s.k. swill-feeding) (E. Ermgassen, 2015). Mål Önskade effekter efter projektet: Utveckling av biologiska processer som ger attraktiva energiprodukter och hållbar återvinning av biobaserade materialströmmar Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan över branschgränser Specifika projektmål inom projektet: 1. Identifierat alternativa möjligheter för utvinning av resurser ur matavfall 2. Att, om möjligt, föreslå upp till fyra processer för matavfall att diskutera som alternativ eller komplement till optimerad biogas- och biogödselproduktion 3. Öka kunskapen hos branschen om möjliga biologiska processers potential och begränsningar, även ur hållbarhetsperspektiv. 4. Föreslå kommande behov av forsknings- och innovationsinsatser Genomförande Projektplan AP1 Projektledning och rapportering Utförs av RISE Energi och Cirkulär Ekonomi och löper under hela projektperioden. I detta övergripande arbetspaket ingår projektledning, administration, kontakter med finansiärer samt författande av slutrapport samt presentation av resultatet för branschföreningar och nätverk. Tidsplan: September 2017 till april 2018 AP2 Omvärldsanalys Inledande arbetspaket där pågående arbeten kring alternativa processer för nyttiggörande av matavfall kartläggs, både nationellt och internationellt. Med pågående arbeten menas projekt, demonstrationsprojekt, strategiska planer, befintliga plattformar, nätverk etc. som bidrar till utveckling inom området. I detta arbete ingår även en internationell utblick för att kartlägga tillämpning av processer och resultat i andra länder. Även fall av kommersiell tillämpning är självklart av intresse. Syftet är att kartlägga vad som finns gjort och vilka framtida alternativ som finns för utvinning av resurser ur matavfall, även på förhållandevis lång sikt. En övergripande analys av framtida mängder och kvalitéer på matavfall kommer också att göras mot bakgrund om ambitionen om att minska svinnet. Denna baseras på befintliga resultat och prognoser från studier genomförda på uppdrag av Naturvårdsverket. Med matavfall menas matavfall från hushåll, restauranger och butiker samt matavfall från livsmedelsindustri med liknande karaktär. Detta är inte huvudfokus, men syftar till att utgöra underlag för att bedöma processernas potential utifrån framtida förutsättningar avseende mängd och kvalité på matavfallet.

57 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Arbetet samordnas av projektledaren och eftersökningar genomförs av projektgruppen med kompletterande djupgående kunskap och erfarenhet av olika processer. Referensgruppen förväntas bidra med sin kunskap och sina respektive nätverk i olika områden. Data samlas genom litteraturstudier och intervjuer. Datainsamlingen utgår från behov inför den tekniska jämförelsen i AP3 samt hållbarhetsanalysen i AP4.. Eftersökningar kommer att göras brett utifrån följande intresseområden. Fler intressanta innovativa processer eller metoder kan tillkomma under arbetets gång; Processer för utvinning av kemikalier och material Processer där mikroorganismer nyttjas för utvinning av substanser intressanta för användning som plattformskemikalier, bulkkemikalier eller biomaterial. Möjligheten att utvinna nyttigheter innan och/eller efter utvinning av energi är också intressant inom detta område. Proteinproduktion och foder Odling av larver, matsvampar, maskar eller mikroorganismer (single cell protein) för produktion av protein som livsmedelstillsatts, fisk- och/eller djurfoder. Även direkt användning av matavfall som foder vilket förekommer framförallt i Asien kommer diskuteras. Bioprocesser för utvinning av biovätgas och biodiesel Möjligheter med alternativa bioprocesser där alternativ till metan produceras, exempelvis syra- och vätgasproduktion (s.k. Acidogen hydrolys/ dark fermention). Kombination med andra bioprocesser kan generera estrar, fettsyror (för diselproduktion). Detta kan ge mer flexibilitet från rötningsanläggningar och producera andra produkter än biogas. Kan även användas vid produktion av andra organiska kemikalier, som substrat för mikrobiell bränslecell samt denitrifiering av avloppsvatten. Konceptet innebär att man kan nyttja befintliga anläggningar samt att rötrest/ biogödsel produceras. Förgasning i kombination med jäsning Koncept med förgasning i kombination med jäsning, exempelvis syngasmetanisering och/eller fermentera rågasen till flytande biobränsle, kemikalier och foder har utvecklats i USA och Asien. Denna typ av process har lägre krav på renhet på ingående material och teoretiskt bättre energiutbyte. Användningsområden för restprodukten, i vilken form näringsämnena hamnar samt dess innehåll av oönskade ämnen behöver studeras vidare. Utifrån omvärldanalysen sammanställs en koncis beskrivning av möjliga processer som identifierats. Innovativa kombinationslösningar för ökat resursutnyttjande kommer identifieras. Sammanställningen omfattar minst beskrivning av tekniken/processen, producerade produkter och potentiella användningsområden, hur långt de har kommit i sin utveckling/mognadsgrad samt om det finns pilot-, demonstrations- eller fullskaliga anläggningar i drift. Omvärldanalysen ligger till grund för en sammanställning av alternativ som sedan analyseras vidare i AP3 och varav ett urval vägs mot varandra i AP4. Tidsplan: September till november 2017

58 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Specifika förväntade resultat från AP2 som bidrar till projektmål 1 och 2: Sammanställning av framtida mängd och förväntad kvalité på matavfall Kunskapssammanställning över alternativa processer för återvinning av resurser ur matavfall samt bedömning av deras mognadsgrad Kartlagt, för området intressanta, kluster, nätverk och projekt nationellt och internationellt AP3 Analys, bedömning och urval av processer Utifrån den sammaställning av alternativa processer som översiktligt beskrivits som resultat av AP2 bedöms och rangordnas alternativen för att kunna göra ett urval av upp till fyra metoder/processer som i AP4 studeras djupare och jämförs med nuvarande system i hållbarhetsanalys. Processerna väljs utifrån kriterierna teknikmognad (TRL), teknikbegränsningar gentemot förväntad matavfallsresurs, produktens användningsområde, flexibilitet, nyttjande och komplettering av befintlig infrastruktur samt om möjligt utbyte. Hänsyn kommer också tas till relevant lagstiftning, exempelvis animaliska biproduktförordningen. En tydlig motivering kommer också göras avseende varför vissa processer väljs och vissa väljs bort. Arbetet samordnas av projektledaren och urval genomförs av projektgruppen tillsammans med referensgruppen. Urvalet diskuteras sedan vid en workshop där projektgruppen, referensgruppen samt ytterligare inbjudna aktörer och kompetenser deltar. Behovet av kompletterande kompetenser kommer tydliggöras under arbetet med omvärldsanalys (AP2). På workshopen presenteras och diskuteras även det urval av hållbarhetskriterier som kommer att användas i AP4. Ytterligare förankring och diskussion med områdes aktörer kopplas mot planerade aktiviteter inom RE:Source, Avfall Sverige och Waste Refinery när flertal aktörer är samlade. En tydlig dialog med RE:Source strategiska råd förs också i samband med detta moment. Tidsplan: November 2017 till januari 2018 Specifika förväntade resultat från AP3som bidrar till projektmål 2: I dialog med flertal aktörer gjort ett urval av processer intressanta för vidare analys baserat på kriterierna teknikmognad (TRL), teknikbegränsningar gentemot förväntad matavfallsresurs, produktens användningsområde, flexibilitet, nyttjande och komplettering av befintlig infrastruktur samt om möjligt utbyte. AP4 Fördjupning samt urval av alternativ i hållbarhetsanalys Upp till fem olika alternativ kommer att jämföras utifrån hållbarhetskriterierna teknisk begränsning, klimatpåverkan, energianvändning, placering i avfallshierarkin, recirkulation av näringsämnen, tekniska mognad och robusthet. Underlag till kriterierna tas fram med hjälp av screening LCA samt litteratur- och erfarenhetsinsamling. Produkternas nuvarande uppskattade ekonomiska värde kommer diskuteras men utgörs inte av ett specifikt kriterium. Det urval av nya innovativa lösningar som valts ut i AP3 (upp till fyra stycken) studeras närmare för att ta fram nödvändigt underlag för att översiktligt kunna jämföra alternativen i en översiktlig hållbarhetsanalys. Biogas- och biogödselproduktion används som ett basfall (business as usual) som

59 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT alternativa metoder/processer jämförs mot. En bedömning av full potential görs, vilket inkluderar möjligheter med att optimera utnyttjandet av investerad kapacitet, minimerat metanslip, förbättrad avsättning av produkter samt utveckling av produkter (trycksatt gas, produktifiering biogödsel etc.). Ambitionen är att åtminstone kunna identifiera vilka alternativ som inte är hållbara och därför inte intressanta som alternativ eller komplement till nuvarande metod. Metoden som kommer att användas är hållbarhetsanalys med multikriterieanalys (Carlsson, K. och Kärrman, E. (2014)) som innehåller momenten: avgränsning, val av hållbarhetskriterier, val av alternativ (resultat av AP3), betygsättning samt analys och tolkning av resultat samt känslighetsanalys. Arbetet samordnas av projektledaren och genomförs av projektgruppen tillsammans med specialister inom hållbarhetsanalys för teknisk försörjning. Detta för att säkerställa att rätt underlag arbetas fram för att kunna genomföra analysen. Ansvarig för analysen deltar även till viss del i AP2 och AP3 för att säkerställa att relevant data tas fram. Analysen förväntas ge en övergripande bild av utvecklingsmöjligheter som finns på området. Utifrån resultatet kommer det vara möjligt att identifiera områden som behöver utvecklas för att det skulle vara en reell möjlighet. Men också kunna identifiera mer specifika utvecklingsmöjligheter i de olika föreslagna processerna eller för kombination av processer. Tidsplan: Januari till april 2018 Specifika förväntade resultat från AP4 som bidrar till projektmål 1, 2, 3 och 4: Värderat och jämfört ett urval alternativa metoder/processer ur ett hållbarhetsperspektiv Värderat nytta av olika produkter som går att utvinna ur matavfall (näring, energi, kemikalier, proteiner, larver etc.) Tagit fram kunskapsunderlag till kommuner i framtida vägval gällande insamling och behandling av matavfall Tagit fram viktig strategisk vägledning för många kommande forsknings- och utvecklingsprojekt framöver Genomförbarhet Det finns en risk att projektet inte får tillgång till tillräckligt information om en del av processerna eller kontakt med rätt aktörer. Kanske är flera av de idéer/tekniker/metoder som vi vill titta på i ett sådant utvecklingsstadium att de är hemliga eller under sekretess. Bristande underlag skulle ge svårigheter att bedöma metoderna i AP3 samt att värdera dem gentemot varandra i AP4. Vissa metoder kanske sållas bort om vi inte hittar någon information alls. I vissa fall kan schablonvärden komma att användas, vilka tas fram inom projektgruppen. Ett källkritiskt förhållningssätt kommer att tillämpas och projektgruppen är medveten om att data från leverantörer inte alltid är helt tillförlitlig.

60 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Konstellation Projektgruppen består av ett antal experter som representerar kunskapsområdet för olika alternativa processer samt experter på dagens system, dvs rötning med produktion av biogas och biogödsel. Efterforskningar och sammanställning av resultat genomförs av projektgruppen, men samtliga deltagare bidrar med kunskap om pågående projekt, satsningar och för projektet relevanta nätverk, både nationellt och internationellt. För genomförandet av hållbarhetanalys finns även expert i projektgruppen. Projektgruppen: Christina Anderzén RISE Resurser ur avfall Karin Willquist, RISE Resurser ur avfall Björn Vinnerås, SLU Emelie Ljung, RISE Jordbruk och livsmedel Anders Hjort, IVL Erik Kärrman, RISE Urban Water Projektledare samt ingår i RE:Source programledning Expert alternativa processer Expert larver Expert återföring växtnäring Expert nuvarande system samt alternativa processer Expert hållbarhetsanalys Projektet är väl förankrat och efterfrågat från RE:Source programledning samt av Avfall Sveriges medlemmar inom biologisk återvinning, dvs flertalet av landets kommuner. Förankring inom området återspeglas också i den bredd av aktörer som återspeglas i projekt- och referensgrupp. Projektet genomförs också i samverkan med Avfall Sverige. Till projektet kopplas en referensgrupp med deltagare både från akademin, myndigheter, industriaktörer och branschorganisationer. Referensgruppens roll är att komplettera projektgruppens arbete med expertkompetens i specifika frågor såsom unika processkunskaper, lagar och direktiv, branschhinder etc. Referensgruppen har en viktig uppgift vid urval av de processer som ska undersökas närmare i hållbarhetsanalys. Referensgrupp: Caroline Steinwig, Avfall Sverige inkl. arbetsgrupp biologisk behandling Lars Josefsson, Västsvenska kemi- och materialklustret Maria Humble, KTH Mohammad Taherzadeh, Högskolan i Borås Eva Thorin, Mälardalens högskola Martin Karlsson, Linköpings universitet (Biogas Research Center) Catarina Östlund, Naturvårdsverket Susanne Liljenström, Jordbruksverket Resultatredovisning Målgrupp för projektet är forskare och företag som arbetar med process- och produktutveckling inom området samt kommuner/ kommunala bolag som idag samlar in och biologiskt återvinner matavfall. Resultaten av projektet kommer att sammanställas i en slutrapport. Resultat kommer presenteras samband med RE:Source resultatdag våren 2018 samt vid aktiviteter som arrangeras av Avfall Sverige

61 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT såsom möte för arbetsgruppen inom biologisk återvinning, temadag Aktuellt inom biologisk återvinning samt Avfall Sverige års- eller höstmöte beroende på aktuellt tema. Information kommer även att spridas genom nyhetsbrev via RE:Source, Waste Refinery och Avfall Sveriges kanaler samt via artiklar i branschtidningar såsom Avfall och Miljö. Nyttiggörande/Exploatering Resultaten kommer vara viktig strategisk input för många kommande forsknings- och innovationsprojekt framöver. Resultaten från projektet kommer troligtvis inte användas direkt som grund för direkta investeringar, men kommer att vara viktig kunskap för kommuner och andra aktörer verksamma inom återvinning av matavfall för sin planering. Det är då viktigt att känna till de alternativa processer som kan vara aktuella på kort och lång sikt. Projektbudget Finansieringsplan EGET BIDRAG Organisation Natura (SEK) Kontant (SEK) SÖKT Kontantstöd (SEK) Total projektbudget RISE % Avfall Sverige Summa Kostnadsfördelning Arbetspaket 1 Arbetspaket 2 Arbetspaket 3 Arbetspaket 4 Totalt Christina Anderzén RISE Karin Willquist; RISE Anders Hjort, IVL Emelie Ljung, RISE Björn Vinnerås, SLU Erik Kärrman, RISE SUMMA

62 Bilaga 8e Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Ett effektivt cirkulationssystem för nyttiggörande av hushålls- och verksamhetsavfall Samlad bedömning av granskningsarbetet Efter större revideringar vilka ska tydliggöra mål, resultat, genomförande och roller i projektbeskrivningen rekommenderar SR och PL att ansökan beviljas. Ändringsförslagen berör främst kopplingen till RE:Sources effektlogik, aktörskonstellationen samt plan för resultatspridning. Förslagsställaren uppmanas att inkomma med en reviderad ansökan enligt det detaljerade granskningsprotokollet för projektet. PL skickar granskningsprotokoll till förslagsställaren. PL måste godkänna den reviderade projektansökan innan den skickas till EM för beslut. Relevansen och potentialen av projektet bedöms som goda. Vi vill understryka att man bör undvika fokus på hushållsavfall och insamlingssystem utan bör hålla det kanske snarare till verksamhetsavfall. Nyhetsvärde och Nyttiggörandet av resultaten bedöms som goda. Det behöver kompletteras med en tydligare plan för hur RE:Source ska få del av resultaten samt hur de förväntas kunna tas vidare inom RE:Source. Tydliggör kopplingen mellan projektets resultat, effekter och RE:Sources programmål. Genomförandet av projektförslaget bedöms som gott. Dock vill vi se en mindre förändring i upplägg i det att en tydlig rapportering och sammanfattning från AP2 med en ordentlig analys av vad Supply Chain Management (SCM) kan betyda för avfallsbranschen är efterfrågad av strategiska rådet. Aktörskonstellationen bedöms som bra. Förtydligande information från granskningsprocessen Varför enskilt projekt? Det är ett helt nytt angreppssätt att testa SCM i avfallsbranschen och kunskaperna kommer komma hela branschen till nytta. Vidare är det viktigt att ta ett helhetsperspektiv så att fokus inte läggs på fel saker samt att frågeställningar som gynnar hela kedjan identifieras, ett enskilt projekt möjliggör detta. Projektets relevans för RE:Source och potential för innovationsområdet Projektet är relevant för RE:Source effektlogik dock bör kopplingen mellan projektets resultat, effekter och RE:Sources programmål tydliggöras i en reviderad ansökan. Potentialen är stor, se nedan. Projektets nyhetsvärde och nyttiggörande SCM är utpekat i många sammanhang som en möjlighet för avfallsbranschen att komma till rätta med en del av de barriärer som uppstår i olika delar av cirkeln. En grundlig genomlysning av potentialen i SCM kommer ge ytterligare input till tillämpbarhet och hur det kan användas inom avfallsområdet. Projektets genomförande(projektplan och budget) Projektplan Som beskrivet ovan under den samlade bedömningen. Budget 1

63 Bilaga 8e Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Anmärkning på att det är många partners med väldigt lite tid/resurser, kommer man verkligen kunna genomföra projektet med det upplägget? Särskilda villkor Inga särskilda villkor från programledningen. Övrigt Programledningen föreslår följande granskare av projektets slutrapportering Matilda Jarbin, Godsinlösen och Johan Flink Karlström SRV-Återvinning Kommentarer och medskick från Strategiska rådet Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Erik Pettersson, Björn Haase, Mats Eklund, Annica Carlsson, Thomas Fägerman, Jenny Sahlin, Anders Persson. Beslut: Projektet rekommenderas för finansiering. Ansökan behöver revideringar och måste godkännas av programledningen innan den rekommenderas av myndigheten. Medskick: Formulerade ovan. 2

64 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Ett effektivt cirkulationssystem för nyttiggörande av hushålls- och verksamhetsavfall Projektfakta Projektledare: Linea Kjellsdotter Ivert Organisation: Stiftelsen Chalmers Industriteknik (CIT) Projekttid: 15 augusti 2017 och 31 maj 2018 Ansökan har förankrats med följande ur programledningen: Evalena Blomqvist (Rise) År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning Supply Chain Management (SCM) handlar om att styra aktiviteter och samordna aktörer i en försörjningskedja så att hög prestanda avseende t.ex. resursutnyttjande och leveranssäkerhet möjliggörs. SCM är nyckeln i att erhålla effektiva flöden, vilket är en förutsättning för ett effektivt cirkulationssystem. Fokus inom SCM har legat på flöden från råvara till färdig produkt men aktuella studier pekar på behov av SCM i de flöden som följer från att produkten blivit till avfall, t.ex. utformning av insamlingssystem, samordning av transporter och produktionsplanering. Vidare finns behov av att knyta samman och betrakta hela kedjan så att suboptimeringar undviks. För att tillmötesgå dessa behov behöver man arbeta brett med starka aktörer. Syftet med projektet är att med avseende på hushålls- och verksamhetsavfall skapa en långsiktig plattform för att generera kunskap om SCMs påverkan på cirkulär användning av material och föreslå programaktiviteter som bidrar till utvecklingen av och möjliggör ett effektivt cirkulationssystem. Projektet genomförs i nära samverkan mellan företag som representerar hela försörjningskedjan samt forskare inom SCMområdet. Motivering Varför ett enskilt projekt Projektet är en strategiskt viktig aktivitet för RE:Source som identifierats av programledningen för att ta fram kunskapsunderlag för utveckling av området enligt prioriteringar angivna i verksamhetsplanen: Logistik och supply chain management som möjliggör återanvändning och cirkulära materialflöden. Projektet är ett programstödjande arbete och programkontoret kommer därför ha tydlig representation i ledningen av projekt. Det saknas idag en sammanhållen bild av hur Supply Chain Management (SCM) påverkar cirkulär användning av material både i termer av hinder och möjliggörare. Fokus gällande material i detta projekt är hushållsavfall och verksamhetsavfall. Det finns en hel del lösa initiativ som berör olika delar av försörjningskedjan, såsom insamlingstekniker (t ex optisk sortering och flerfacksortering 1 ) 1 Avfall Sverige Svensk Avfallshantering.

65 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT och samplanering av transporter (t ex DenCity 2 ). För att på ett effektivt sätt kunna nyttiggöra framsteg inom dessa enskilda initiativ krävs en plattform som knyter samman kedjans olika delar, både fysiskt, informationsmässigt och planeringsmässigt. Vidare är det viktigt att ta ett helhetsperspektiv så att fokus inte läggs på fel saker samt att frågeställningar som gynnar hela kedjan identifieras. Exempelvis är det inte rimligt att ta fram de mest effektiva metoderna och arbetssätten för att sortera vid källan för avfallsfraktioner som i ett senare skede går som brännbart då härledning av materialet är omöjligt (och ingen vågar använda det). Ett enskilt projekt som möjliggör sammanställning av kunskap inom olika aktiviteter (inköp, försäljning, tillverkning, transport och logistik, återtillverkning, återanvändning och återvinning) från de många aktörer som påverkar och berörs av ett cirkulationssystem ger utrymme till just detta. Projektets relevans Projektets aktiviteter har en effektlogik som tydligt bidrar till att uppnå RE:Source programmål (PM). De förväntade resultaten ut från projektet 2018 är: Kunskaps- och beslutsunderlag som bidrar till formulering av pilotprojekt, innovationsprojekt och demonstrationsprojekt för utveckling och demonstration av lösningar för hållbar resursoch avfallshantering (PM2) Tydlig bild av var policyinsatser behövs och har störst önskad effekt (PM3) Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan över branschgränser (PM7) Projektets nyhetsvärde SCM definieras som design, planering, exekvering och styrning av aktiviteter i försörjningskedjan med målet att skapa nettovärde, bygga en konkurrenskraftig infrastruktur, utveckla en effektiv logistik och synkronisera utbud och efterfrågan 3. Det innefattar även samordning och samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan 4. Forskning såväl som tillämpning av SCM utgår från en försörjningskedja typiskt innehållande materialflöden med tillhörande informations- och betalningsflöden från råvara till färdig produkt 5. Detta trots att det finns ett stort behov av design, planering, exekvering och styrning av de aktiviteter som följer från att en produkt blivit avfall (dvs då innehavaren av en produkt vill göra sig av med eller skyldig att göra sig av med produkten 6 ). För dessa många gånger benämnda omvända försörjningskedjor 7 gäller andra förutsättningar än för traditionella försörjningskedjor. Likväl är det sannolikt att många teorier inom SCM är tillämpbara även här. Avsaknaden av ett SCM-tänk anses exempelvis vara en av de stora utmaningarna inom återvinningsbranschen 8 och studier utpekar behovet av ett SCM-perspektiv när det gäller utformning efinitions_and_glossary_of_terms.aspx?hkey= f65f-4ab5-8c4b ef921 5 Govindan, K. Soleimani, H. Och Kannan, D. (2015). Reverse logistics and closed-loop supply chain: A comprehensive review to explore the future, European Journal of Operational Research, 240, Govindan, K. Soleimani, H. Och Kannan, D. (2015). Reverse logistics and closed-loop supply chain: A comprehensive review to explore the future, European Journal of Operational Research, 240, I, Engkvist, J Eklund, M. Björkman, M. Eklund. (2004). Utmaningar inom återvinningsbranschen. IHS Rapport 2004:2.

66 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT av insamlingssystem av elektronikavfall 9. För att lyckas skapa effektiva cirkulationssystem är det emellertid viktigt att lyfta sig över gängse uppfattning av en försörjningskedja och använda kunskaper inom SCM för att täcka alla aktiviteter som uppstår då råvara omvandlas till färdig produkt, blir till avfall, och för att sedan omvandlas till ny råvara eller tas omhand på annat sätt. Denna typ av studier saknas i dagsläget och det finns därför kunskapsluckor kring hur SCM kan användas för effektiv cirkulering av hushåll- och verksamhetsavfall. RE:Source har idag tre temaområden men inget av dessa adresserar direkt området SCM. Vi ser ett starkt behov av att bedriva samordnade RE:Source-aktiviteter inom SCM området för att skapa förutsättningar för ett effektivt cirkulationssystem för hushålls- och verksamhetsavfall. Syftet med projektet är att med avseende på hushålls- och verksamhetsavfall skapa en långsiktig plattform för att generera kunskap om SCMs påverkan på cirkulär materialanvändning och föreslå programaktiviteter som möjliggör ett effektivt cirkulationssystem. Resultaten från projektet kommer att vara viktig strategisk input för kommande forsknings- och innovationsprojekt inom RE:Source. Inom ramen för projektet avser vi identifiera möjligheter för samverkan över branschgränser genom att engagera tillverkande och återtillverkande industri, logistikföretag, teknikleverantörer, återvinningsföretag, branschorganisationer, akademi och institut. Bakgrund Under den senaste tiden har synen på avfall förändrats. Den pågående klimatförändringen är det tydligaste exemplet på att det så kallade slit-och-släng -beteendet som följer av en linjär ekonomi inte längre fungerar 10. Det material vi använder sprids och blandas, tappar sitt ekonomiska värde, blir svårt att nyttiggöra och slutar i många fall som miljögifter för människor och natur 11. Ett av EU:s huvudmål 2020 är att röra sig mot en ökad cirkularitet genom att förflytta sig uppåt i avfallstrappan, dvs i första hand minimera mängden avfall, därefter återanvända, återvinna, energiutvinna och sist lägga på deponi. En omställning till en cirkulärbaserad ekonomi 12 bidrar inte bara till ökad resurseffektivitet och minskad miljö- och klimatpåverkan, den gynnar även näringslivsutveckling och leder till nya jobb 13. Exempel på cirkulära affärsmodeller är företag som tar tillbaka och renoverar sina egna produkter för att sedan sälja dem, peer to peer modeller 14, design för cirkulärt bruk och att företag låter kund hyra en funktion istället för att köpa en produkt. Att samla in, sortera, demontera, återanvända, återtillverka och återvinna är emellertid dyrt och för att hålla kostnader nere och i bästa fall göra en vinst spelar SCM en avgörande roll. Ett cirkulationssystem kan i sin enklaste form utgöras av ett fåtal aktörer där en och samma tillverkare tar tillbaka sina uttjänta produkter för återtillverkning eller återvinning och där material till viss del 9 A Atasu, Van Wassnhove, L.N, 2012, An Operations Perspective on product take back legislation for e-waste, theory, practice, and research needs, Operations Management ibid 12 Cirkulär ekonomi bygger på ett kretsloppssystem och innebär att produktens mervärde bevaras så länge som möjligt och avfall elimineras En affärsmodell som innebär att privatpersoner kan hyra av varandra genom tjänster som rentez-vous. Företagen bakom tjänsten tjänar pengar för varje uthyrning, samtidigt som den som hyr ut kan få ett litet intäktsflöde till privatekonomi.

67 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT ingår i den egna tillverkningen igen. Men i de flesta fall består ett cirkulationssystem av många aktörer där återanvändning, återtillverkning och återvinning nyttjas av andra aktörer än den som från början tillverkade produkten. För att skapa effektiva cirkulationssystem är effektiva flöden från råvara via färdig produkt, avfall, nya användningsområden tillbaka till råvara av stor betydelse där design, planering, samordning, exekvering och styrning är viktiga beståndsdelar. Produkter behöver designas för att hålla länge och på ett sätt som underlättar för demontering och återvinning. Därtill är det viktigt att information görs tillgänglig beträffade produkten så att det i efterhand, när produkten blivit avfall, går att detektera vilka material en produkt innehåller. Det är inte endast kostnaden för återvunnet material i jämförelse med jungfruligt material som är väsentligt för cirkulära affärsmodeller. En avgörande faktor för användning av återvunnet material i industriell produktion är försörjningskedjans säkerhet, exempelvis säkerställande av rättidiga leveranser av kvalitetsmässigt korrekt material. Förutom en grundläggande tillgång på återvunnet material krävs då en ändamålsenlig samverkan och planering genom hela kedjan. Apple har nyligen deklarerat att de vill förlita sig helt på återvunna material men tampas med problem i form av tillgång och osäkerheter i kvalitet av återvunnen råvara 15. Forskning poängterar avsaknaden av just ett sådant helhetsperspektiv 16 som i sin tur resulterar i resursslöseri där produkter hamnar onödigt långt ner i avfallstrappan. Exempelvis förbränns den största delen av hushållens restavfall, trots att så mycket som två tredjedelar skulle kunna återvinnas 17. Förutom SCM-relaterade utmaningar kopplat till cirkulationssystemet som helhet finns utmaningar kopplat till enskilda aktiviteter i cirkulationssystemet. Insamlingssystem: Då återvinningsgraden är beroende av insamlingsgraden är det inte svårt att förstå att företag såväl som kommuner arbetar med att hitta effektiva och miljömässigt vettiga sätt att få användare att lämna tillbaka sina uttjänta eller kasserade produkter. I den senaste debatten har forskare 18 såväl som politiker 19 börjat ifrågasätta utformningen av det svenska insamlingssystemet av hushållsavfall, där typiska ämnen i debatten rör graden av sortering av material vid källan, återvinningscentralers funktion och ny insamlingsteknik. För privata företag finns också utmaningar kopplat till insamlingssystemet, exempelvis att kunna mäta kvaliteten på det man får tillbaka, hur man ska ta betalt när man vill få tillbaka sina produkter och hur man ska kunna koppla sig samman med andra företag. Transporter: Enligt sakkunnig på ett svenskt återvinningsföretag står transporter för ca ¾ av energianvändningen i återvinningsbranschen. Samtidigt utgör transporter en stor kostnadspost inom avfallshanteringen, vilket gör hög transporteffektivitet till en väsentlig fråga. Samtidigt råder ett motsatsförhållande mellan insamlingsgrad och transporteffektivitet eftersom tillgänglighet är viktigt för att få användare att lämna in produkter men det är svårt att uppnå höga fyllnadsgrader när det ska samlas in små volymer från många ställen. Här Govindan, K. Soleimani, H. och Kannan, D. (2015). Reverse logistics and closed-loop supply chain: A comprehensive review to explore the future, European Journal of Operational Research, 240, Rosén, Hans Miljöministern vill skrota sopsystemet. Dagens Nyheter. 2 februari Johansson, Birgitta (2004). Sopor hit och dit. Forskningsrådet Formas. 19 Rosén, Hans Miljöministern vill skrota sopsystemet. Dagens Nyheter. 2 februari.

68 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT spelar infrastruktur, ruttplanering, lastning och samplanering en stor roll. Många städer har börjat ställa krav på förbättrad hantering av godstransporter och i dessa diskussioner har avfall fått ett allt större fokus 20. Inom Färdplan Citylogistik lyfts exempelvis samordning mellan transporter av avfall och byggmaterial upp som ett område med stor potential för att förbättra godsarbete i städer 21. För att dra nytta av framtida krav från myndigheter bör företag involverade i avfallshanteringen fundera kring hur krav kan tillmötesgås och samtidigt ge möjlighet till nya affärsmodeller. Som ett exempel invigdes den 14 mars ett unikt samarbete mellan Bring, Ragn-Sells, Vasakronan och Stockholms stad 22 som går ut på att kombinera leveranser av paket till butiker och kontor med hämtning av återvinningsmaterial i små eldrivna fordon. Återanvändning: Återanvändningen är begränsad till antalet produkter som samlas in och deras kvalitet och funktionalitet. Många gånger behöver rekonditioneringsaktiviteter utföras och aktörer som utför dessa måste vara flexibla och kunna anpassa aktiviteterna till de produkter de får in. För att nå en hög återanvändningsgrad är det av stort vikt att säkerställa att ingen skada förekommer under insamling och transport. En del produkter kan återanvändas direkt utan rekonditionering. Här spelar koordinering mellan aktörer en stor roll för att möjliggöra flytten av avfallet till platsen där den kan återanvändas. Ett företag som har nyttjat koordineringsbehovet är Loop Rocks som tagit fram en app som matchar överskott och underskott av sten, jord och fyllnadsmassor så att användare enklare kan hantera sina massor 23. Det finns också en osäkerhet i lagstiftning kring återanvändning av produkter med producentansvar i andra och tredje applikationer. Återtillverkning: En av de största utmaningarna inom återtillverkning är behovet att transportera produkterna från många platser till en aktör i en många till en transport eller många till en distributions punkter system 24. Att designa den omvända kanalen anses vara den största utmaning inom SCM i termer av fysiska platser, anläggningar och transportförbindelser som behöver etableras och hanteras 25. Osäkerhet i materialförsörjningen påverkar också återtillverkning då produktstandardisering är mycket lägre än i ett traditionellt produktionssystem. Återtillverknings aktörer behöver hantera små partier som omfattar en rad produktvarianter som komplicerar verktygsbyten, demontering och återmonteringsprocesserna 26. Osäkerheten i leveranstider gör det inte möjligt att använda sig av traditionella försörjningsmetoder som just-in-time eller just-in-sequence. Att förutse och prognostisera inkommande flöden är också ett problem och det är svårt att 20 Stockholms stads mobilitetsindex 21 Färdplan citylogistik Godstransporter i urbana områden, Forum för innovation inom transportsektorn, Tibben-Lembke, R.S., & Rogers, D.S. (2002). Differences between forward and reverse logistics in a retail environment. Supply Chain Management: An International Journal, 7(5), Fleischmann, F., Beullens, P., Bloemhof-Ruwaard, J.M., & van Wassenhove, L.N. (2001). The Impact of Product Recovery on Logistics Network Design. Production and Operations Management, 10(2), Seitz, M., Peattie, K. (2004). Meeting the Closed-Loop Challenge: The Case of Remanufacturing. California Management Review, 46(2),

69 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT använda sig av standardiserade metoder av lageruppfyllning. Lager fylls ofta när en viss produkt eller produkttyp saknas 27. Demontering och återvinning: Till skillnad från den tillverkande industrin som ofta kommit långt i att utveckla och implementera SCM-teorier, såsom lean produktion och produktionsplanering, har återvinningsindustrin inte kommit lika långt. Demonteringsarbetet är ofta manuellt och inte särskilt effektivt och det råder stora osäkerheter beträffande kvantitet och kvalitet på det avfallsprodukter som kommer in och på efterfrågan av återvunnen råvara. Återvinningsbranschen är många gånger en decentraliserad verksamhet där insamling, demontering, återvinning och försäljning är relativt frikopplade vilket ytterligare försvårar planering och samordning av resurser. Tillämpning och utveckling av SCM för att skapa effektiva cirkulationssystem försvåras av att förutsättningarna ser väldigt olika ut för olika avfallsfraktioner. För hushållsavfall är det exempelvis kommunerna som är ansvariga för att samla in, hantera och behandla avfallet, med undantag av det avfall som omfattas av producentansvaret. Producentansvar finns för förpackningar, batterier, bilar, däck, elektriska och elektroniska produkter, läkemedel och returpapper och innebär att den som satt produkten på marknaden även har ansvar för avfallshanteringen. För verksamhetsavfall är det däremot upp till verksamhetsutövaren att bestämma vem som ska ha ansvar för insamling, hantering och behandling av avfallet, vilket öppnar upp marknaden för fler aktörer (men kan också bidra till större läckage i form av att avfall tar andra vägar än avsedda). En del avfallsfraktioner (t.ex. stål och aluminium) har ett stort värde vilket ger större flexibilitet gällande insamling, transport och behandlingsmetoder. Andra fraktioner styrs hårt av lagstiftning (t.ex. elektronikavfall och batterier) som sätter ramar för hur material ska samlas in och omhändertas. Svårast är det för de fraktioner där det saknas ekonomiska incitament eller tvingande lagstiftning och där materialet i sig är skrymmande och/eller innehåller många olika material och därmed är kostsamt att transportera och sortera (t.ex. plast). Mål och önskade effekter av projektet Önskade effekter: 1. Ökad kunskap i a) avfallsbranschen (insamling och återvinning), återtillverkningsbranschen och återanvändningsbranschen om aktuella trender och lösningar inom SCM; b) logistikbranschen om förutsättningarna för hantering av avfall och sekundära flöden; c) tillverkande industri om hur SCM kan utformas för och möjliggöra cirkulära erbjudanden och nya affärsmodeller 2. Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan över branschgränser 3. Lösningar relaterade till SCM som möjliggör återanvändning och cirkulära materialflöden Specifika projektmål: 1. Kunskap om vilka SCM-relaterade faktorer som har påverkan på förebyggande och nyttiggörande av avfall 27 Golinska, P.; & Kawa, A. (2011). Remanufacturing in automotive industry: Challenges and limitations. Journal of Industrial Engineering and Management, 4(3),

70 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Förslag till insatsområden och programaktiviteter för RE:Source som möjliggör lösningar för ett effektivt cirkulationssystem 3. Logistiknätverk/plattform för utveckling av logistik- och SCM-frågor inom innovationsområdet Genomförande Projektplan Projektet består av fyra arbetspaket (AP) vars respektive syfte, genomförande och resultat presenteras nedan. AP1 Projektledning och rapportering (AP-ledare: Chalmers Industriteknik) Syftet med AP1 är att leda projektet och ta resultaten vidare in i efterföljande projekt. AP1 pågår under hela projekttiden, dvs mellan 15 augusti (2017) och 31 maj (2018). Projektledaren ansvarar för upprättandet av mallar för rapportering och annan informationsspridning, kallelser till projektmöten, förmedling av deadlines och uppföljning av dessa samt kommunikation gentemot RE:Source. En ytterligare viktig del handlar om att utvärdera projektets status som en del i beslutsunderlag för den löpande planeringen (exempelvis genom avvikelser från budget, milstolpar och deadlines, förmåga att göra stakeholders nöjda och leverera enligt plan, teamets förmåga att utveckla och leverera). AP2 Omvärldsanalys (AP-ledare: Chalmers Industriteknik) Syftet med AP2 är att skapa en förståelse för viktiga SCM-faktorer som hindrar och/eller möjliggör effektiv cirkulation av hushålls- och verksamhetsavfall. AP2 pågår mellan augusti-december. Viktiga aktiviteter i AP2 är: 1. Litteraturstudier kring SCMs betydelse i avfallshantering och cirkulära affärsmodeller samt studier kring alternativa SCM-upplägg. Exempel på SCM-aspekter som kommer att studeras är ansvarsfördelning, affärsmodeller, samarbetsformer, planeringsmetoder, transportlösningar, och insamlingstekniker. Forskaraktörerna är ansvariga för litteraturstudierna men industriparterna är med och ger input kring viktiga studier som genomförts inom området. 2. Intervjuer med aktörer involverade i aktiviteterna i ett cirkulärt system såsom tillverkning, logistik och transport, inköp, försäljning, insamling, återanvändning, återtillverkning och återvinning. Gäller att förstå de enskilda aktörernas utmaningar, exempelvis finansiering, kostnader, policyer, lagstiftning, kundkrav. Forskaraktörerna tar fram intervjufrågor med viss hjälp från industriparterna. Forskaraktörerna ansvarar för datainsamling och sammanställning av data. Industriparterna bidrar genom sitt deltagande i intervjuerna (delger sina kunskaper och erfarenheter). Industripartnerna bistår även med att identifiera nyckelaktörer att intervjua. 3. Kartläggning av gjorda studier och pågående projekt såsom demonstrationsprojekt, strategiska planer, befintliga plattformar, nätverk etc. som bidrar till utveckling inom området. I aktiviteten ingår även en internationell utblick samt utvecklingstrender i andra länder. Även fall av kommersiell tillämpning av nya lösningar är av intresse. Exempel på trender som ska studeras är digitalisering, IoT, geodata, nya logistiktjänster och webbaserade marknadsplatser, produktionsplanering och transportplaneringsverktyg, insamlingstekniker,

71 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT tillämpningar av producentansvar. Forskaraktörerna är ansvariga för kartläggningsarbetet och industriparterna hjälper till att identifiera intressanta studier, pågående projekt och relevanta nätverk. Förväntade resultat från AP2 en sammanställning av nuläget och trender inom SCM för hushålls- och verksamhetsavfall (stödjer projektmål 1) samt identifiering av för området intressanta kluster, nätverk och projekt nationellt och internationellt (stödjer projektmål 3). AP3 Roadmap - Analys, bedömning och urval av trender och nyutvecklade lösningar (AP-ledare: Chalmers Industriteknik) Syftet med AP3 är att ta fram förslag till roadmap för programaktiviteter riktade mot utveckling av ett effektivt cirkulationssystem. AP3 pågår mellan januari-maj. Viktiga aktiviteter är: 1. Sammanställa resultat från AP2, dvs presentera hinder och möjliggörare, trender och nya lösningar på ett överskådligt sätt. Forskaraktörerna är ansvariga för sammanställningen men validerar denna med industriparterna. Sammanställningen används som input för aktivitet Översätta sammanställning av SCMs betydelse för ett effektivt cirkulationssystem till programaktiviteter inom RE:Source. Denna aktivitet är ett gemensamt arbete inom projektgruppen. Som en del i detta arbete anordnas en workshop där samtliga i projektgruppen deltar. Vid behov bjuds ytterligare aktörer och kompetenser in. Ytterligare förankring och diskussion med områdesaktörer kopplas mot planerade aktiviteter inom RE:Source. En tydlig dialog med RE:Source strategiska råd förs också i samband med detta moment. Förväntat resultat är förslag till roadmap för kommande programaktiviteter (stödjer projektmål 2). AP4 Kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan branscher (AP-ledare: LiU Bygglogistik) Syfte med AP4 är att stimulera ökad samverkan mellan parter från olika branscher och inom försörjningskedjans alla delar (från råvara, färdig produkt, avfall, nya användningsområden, tillbaka till råvara). AP4 pågår mellan jan till maj. Viktiga aktiviteter är: 1. Identifiering och sammankoppling av intressanta konstellationer (kluster, science parks, nätverk) inom SCM-området nationellt och internationellt. Samtliga i projektgruppen deltar genom att hjälpa till att hitta intressanta konstellationer inom SCM. 2. Anordna temadagar/workshops med syfte att skapa branschöverskridande aktiviteter. Forskargruppen är ansvariga för planeringen och genomförandet av temadagar/workshops. Industriparterna deltar aktivt på temadagar/workshops. Redan i dagsläget är Plan, Sveriges största kompetensnätverk inom logistik, och Northern LEAD, logistikcentrum med Chalmers, Göteborg universitet och Logistik och Transportstiftelsen informerade om projektet och intresserade av att vara med och genomföra en temadag/workshop. Vid detta tillfälle kommer genomförda utvecklingsprojekt, innovativa SCM-lösningar och behov och erfarenheter från områdets aktörer presenteras, och en workshop för att identifiera branschens viktigaste utmaningar och möjliga vägar framåt genomföras.

72 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Presentera en struktur för fortsatt arbete inom RE:Source med utvecklingen av ett effektivt cirkulationssystem. Forskaraktörerna bär ansvaret för detta arbete. Förväntade resultat är att ta fram en struktur för det fortsatta arbetet inom RE:Source med utvecklingen av ett effektivt cirkulationssystem (stödjer projektmål 3). Genomförbarhet Den största risken inom projektet är industriparternas begränsade resurser. Det kan många gånger vara svårt att prioritera aktiviteter inom ett forskningsprojekt om det uppstår omedelbara behov i den egna verksamheten. De företag som deltar i projektet har ett stort intresse av resultatet och är engagerade inom området, vilket bådar för hög prioritering av projektrelaterade aktiviteter. En del av de företag som deltar har dessutom avsatt minst två personer och har därmed lagt in en backup. Konstellation Projektgruppen består av forskaraktörer såväl som industripartners. Från forskarsidan ingår Chalmers Industriteknik (CIT) via återvinningsgruppen som också kommer att projektleda projektet, Chalmers Tekniska Högskola (CTH) via avdelningen för Supply and Operations Management och Linköpingsuniversitet (LiU) via avdelningarna Bygglogistik och Industriell produktion. Återvinningsgruppen på CIT har goda erfarenheter av att kartlägga och utvärdera insamlings- och återvinningssystem. De god kunskap om producentansvarsprodukter såsom batterier och elektronik men även om plast och bygg- och rivningsavfall. Supply and Operations Management vid Chalmers har omfattande forskning inom SCM, operations management, logistik, industriella nätverk, och erfarenhet från projekt som rör avfall och återvinning. Bygglogistikgruppen, Linköpings Universitet, institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN), är Sveriges enda forskargrupp med fokus på bygglogistik. Inom bygglogistikgruppen har man en expertkunskap om flöden till och från byggarbetsplatsen samt generella lösningar för bygglogistik där avfallshantering är en viktig del. Man har även arbetat med planering av återvinningsflöden då det finns många beröringspunkter mellan branscherna. Avdelningen Industriell produktion har sedan 90-talet forskat på områden inom återtillverkning, återvinning och returlogistik. LiU arrangerar internationella konferenser och editerar tidskrifter inom området (International Conference on Remanufacturing, Journal of Remanufacturing). Från industrisidan finns representation från samtliga delar av försörjningskedjan i form av tillverkande industrin genom SCA, logistikföretag genom DSV, insamlingssystem genom El-Kretsen, återtillverkare och återanvändare genom Inrego, Scandi Gruppen AB och Myrorna, återvinning genom Carl F AB och NCC Recycling. Vi har goda kontakter med ett antal relevanta företag såsom Volvo Personvagnar, Toyota Material Handling, Tetra Pak, UBD Cleantech och Scani Toner som kommer bjudas in om projektet går igenom för deltagande i workshops och intervjuer. Avfall Sverige har fått projektet presenterat och tycker att idé och syfte är bra och kanske nödvändig utgångspunkt för att skapa ett framtida insamlingssystem för hushållsavfall. Avfall Sverige har dock inte kunnat tacka ja då deras interna processer tar mer tid men vi kommer att hålla kontakten under projektets gång. Branschorganisationen Återvinningsindustrierna har också fått projektet presenterat och är positiva men har i dagsläget inte resurser för att delta. De vill däremot gärna bli inbjudna till möten och workshops om projektet blir beviljat. Projektparternas roll och deltagande framgår av projektplanen. Projektet är förankrat i ledningsgruppen på respektive företag/organisation.

73 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Resultatredovisning Målgrupp för projektet är företag och kommuner/kommunala bolag som utvecklar, använder och erbjuder SCM-tjänster, såväl för avfall som för primära material- och produktflöden. Även företag som utvecklar lösningar för logistikbranschen ingår i målgruppen. Resultat presenteras i samband med PLAN-konferensen 2018, vid RE:Source resultatdag våren 2018 samt vid möten som arrangeras av aktörer inom branschen (exempelvis via branschorganisationer). Information kommer även att spridas genom nyhetsbrev via RE:Source, SCM-branschens kanaler samt via artiklar i branschtidningar såsom Avfall och Miljö och Intelligent logistik. Resultatet kommer också att utgöra ett underlag för vidare utveckling av en substrathandbok för bioraffinaderier som tas fram av RISE. Vidare kommer resultat från projektet inkluderas i universitetskurser såsom Hållbar Produktion på LiU och eventuellt ligga till grund för en framtida kurs inom SCM for circular economy där doktorander från olika discipliner deltar. Nyttiggörande/Exploatering Resultaten från projektet skall användas för att forma RE:Source aktiviteter inom området för perioden Mer specifikt bidrar resultaten från projektet till att stödja inriktningen på kommande utlysningar och innovationsprojekt, identifiera behov i branschen (exempelvis tjänster och nya affärsmodeller) och skapa underlag till policybehov (genom att öka förståelsen för exempelvis varför en del material inte återvinns). Vidare förväntas resultaten utgöra en grund för beslut om FoU-satsningar inom relevanta branscher och kommuner/kommunala bolag. Projektbudget Budgeten är förankrad med alla parter. Finansieringsplan EGET BIDRAG SÖKT Organisation Natura (SEK) Kontant (SEK) Kontantstöd (SEK) Total projektbudget Chalmers Industriteknik % Chalmers Tekniska Högskola % Linköpingsuniversitet Bygglogisitk % Linköpingsuniversitet Industriell Produktion % SCA DSV El-kretsen Myrorna Carl F AB NCC Recyling Scandi Gruppen AB Inrego Summa

74 Bilaga 8e Möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Kostnadsfördelning AP 1 AP 2 AP 3 AP 4 Totalt Chalmers Industriteknik Chalmers Tekniska Högskola Linköpingsuniversitet Bygglogisitk Linköpingsuniversitet Industriell Produktion SCA DSV El-kretsen Myrorna Carl F AB NCC Recyling Scandi Gruppen AB Inrego SUMMA

75 Bilaga 8f Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Delningens potential Samlad bedömning av granskningsarbetet Projektet rekommenderas för finansiering. Ansökan behöver revideras med större förtydligande och måste godkännas av programledningen innan den rekommenderas av myndigheten. Relevansen och potentialen av projektet bedöms som god Nyhetsvärde och Nyttiggörandet bedöms som gott Genomförandet av projektet och upplägg bedöms i huvudsak som bra, men en konkretisering av de tre fallstudier som planeras efterfrågas Aktörskonstellationen behöver förstärkas avseende tydligare förankring hos aktörer som erbjuder tjänster som underlättar delning samt producerande företag med produkter som kan vara intressanta för delning Förtydligande information från granskningsprocessen Varför enskilt projekt? Potentialen med delning är relativt outforskad och ett tydligt projekt inom området bedöms kunna driva på utvecklingen. Projektet är ett resultat från programledningens analys av viktiga frågor som behöver belysas för att stärka och tydliggöra utvecklingen av utmaningen Resurseffektivt samhälle. Projektets relevans för RE:Source och potential för innovationsområdet Området delning har tydlig koppling mot temat Hållbart samhälle. Det finns en önskan om mer kunskap om potential och effekt på genererade avfallsmängder. Det har också konstaterats att då det är ett nytt område så är forskningen idag begränsad. Projektets nyhetsvärde och nyttiggörande Fenomenet delning är inte nytt och det finns områden där vi delat under lång tid, men eftersom området är relativt outforskat bedöms nyhetsvärdet ändå som relativt högt. Nyhetsvärdet stärks av att man kommer att skala upp effekten av de tjänster/ produkter som undersöks genom fallstudier samt att en hållbarhetsbedömning görs. Hållbarhetsbedömningen bör även inkludera delningens avfallsförebyggande effekt. Projektets genomförande(projektplan och budget) Projektplan Projektet rekommenderas under förutsättning att de produkter som föreslås studeras i tre fallstudier definieras redan i projektförslaget samt att förankring görs hos relevanta aktörer genom medverkan i projektet. Någon konsumentprodukt samt någon mer industriell delning hos företag bör ingå i urvalet. Projektförslaget ska även kompletteras med en syntes om vilka faktorer som styr delningsekonomin. Även hur det sett ut historiskt bör lyftas in i bakgrunden. Vad finns det för faktorer nu och förr som gör att vi delar/inte delar. Tidplan saknas, vilket behöver kompletteras i projektplanen. Budget 1

76 Bilaga 8f Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Då större förändringar föreslås budget ses över. Aktörskonstellation Det finns kunskap och en bredd i forskargruppen, men förankring hos aktörer med tjänster som underlättar delning samt producerande företag med produkter som kan vara intressanta för delning saknas. Detsamma gäller myndigheter, organisationer etc. Att redan i ansökan definiera vilka konsumentprodukt/ produkt för industriell delning och via detta inkludera relevanta partners i projektförslaget visar på en tydligare förankring. Särskilda villkor Ej utöver ovan beskrivet. Övrigt Programledningen föreslår följande granskare av projektets slutrapportering IKEA och Lunds Universitet Kommentarer och medskick från Strategiska rådet Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Erik Pettersson, Björn Haase, Hérvé Corvallec, Mats Eklund, Annica Carlsson, Thomas Fägerman, Jenny Sahlin, Anders Persson Beslut: Projektet rekommenderas för finansiering. Ansökan behöver revideringar och måste godkännas av programledningen innan den rekommenderas av myndigheten. Medskick: Formulerade ovan. 2

77 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Delningens potential Projektfakta Projektledare: Åsa Stenmarck Organisation: IVL Svenska Miljöinstitutet Projekttid: till Ansökan har förankrats med följande ur programledningen: Åsa Stenmarck År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning Delning är ett område som är relativt nytt och där det just nu händer mycket. Projektet kommer att utgå från tidigare utredningar och studier på området och komplettera dessa med ny kunskap om potential och påverkan på de tre dimensionerna av hållbarhet. Projektet till att identifiera tre konsumentprodukter samt målgrupper för dessa där det finns stor potential för delning och för ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan och för dessa ta fram kunskap om hur potentialen kan uppnås. För att mer systematiskt kunna utvärdera effekter av delning presenteras en metodik för hållbarhetsbedömning, där även rekyleffekter omfattas. Metodiken testas på tre fallstudier. Slutligen presenteras en lista över generella faktorer som möjliggör en uppskalning av delning och positiva effekter av delning i samhället, samt mer specifika faktorer för några produktgrupper med hög potential. Projektet kommer också lämna förslag på aktiviteter att jobba vidare med till RE:Source. Motivering Varför ett enskilt projekt Delning är ett område som är relativt nytt och där det just nu händer mycket. Delning är högst relevant för RE: Source område Resurseffektivt samhälle, och genom detta enskilda projekt kan ett stort antal aktörer få tillgång till sammanställd kunskap som tydligt illustrerar delningens potential, men även hinder och risker, samt vad som bör göras för att främja delning och positiva effekter av delning. Projektet kommer att bidra till en fortsatt utveckling av en innovationsinfrastruktur för delning och tjänster kopplade till delning, vilket underlättar för en bred grupp av privatpersoner så väl som entreprenörer och offentlig verksamhet. Projektet är brett, sektorsövergripande och spänner över många aktörers intressen. Eftersom delning inte självklart innebär ekonomiska transaktioner eller omfattar företag så kan det vara svårt att få till en in kind insats för den här typen av projekt, och vi ser därmed att det särskilt lämpar sig att genomföra som enskilt projekt. Projektet samlar ett antal framstående akademiska

78 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT aktörer på området. I ett första skede är fokus på samverkan och kunskapsutbyte mellan dessa aktörer, för att samla in relevant kunskap från deltagarnas olika expertområden och skapa ett bra flöde mellan projektets olika arbetspaket. Andra samhällsaktörer knyts till projektet under dess löptid. Vilka dessa är beror på hur projektets delresultat ser ut, t.ex. vilka produkt- och målgrupper som identifieras för mer detaljerade studier. Projektets relevans Delning handlar om att öka nyttjandet av resurser som redan finns till hands, med fokus på nyttiggörande. Det kan ses som en form av förebyggande av avfall och i och med detta kan delning, idealt sett, bidra till mindre avfallsmängder. Delning kan också minska resursanvändning i ett livscykelperspektiv, eftersom färre produkter behöver produceras. Dock finns risker för rekyleffekter, där den finansiella besparingen kan leda till ökad konsumtion i andra sektorer, och sådana effekter behöver belysas vid hållbarhetsbedömningar av delning. Att öka resursutnyttjandet ligger väl i linje med RE:Sources övergripande vision och projektet har stor potential att bidra till att möta utmaningen Resurseffektivt samhälle. Projektförslaget kopplar till PM 2 och därunder etappmålet Lösningar för förebyggande av avfall, effektiv materialåtervinning och effektiv produktion av energiprodukter ur avfall utvärderas i praktiken. Det finns även kopplingar till PM 3 och etappmålen: Ökad medvetenhet om behov och utbud av resurseffektiva lösningar, Beslutsfattare har bättre underlag för beslut och Förbättrad policyberedskap samt utveckling av affärer och lösningar mot framtida krav på resurseffektivitet och hållbarhet (hos svenska aktörer). Projektets nyhetsvärde I en översikt över det aktuella forskningsläget i Sverige vad gäller delningsekonomi 1 noteras att eftersom delningsekonomi i sig är ett nytt begrepp är också forskningen fortfarande begränsad. Studien bygger bland annat på frågor som besvarats av ett antal svenska forskare inom området och en litteraturgenomgång. Trots att området är nytt, finns det ett brett intresse för delning i Sverige, och det finns ett flertal initiativ på området. Det enskilda projektet kommer att bygga vidare på det underlag som tagits fram inom ramen för arbetet med utredningen på uppdrag av regeringen: Delningsekonomi: På användarnas villkor (SOU 2017:26). Utredningen inkluderade bland annat en enkät med frågor om nuvarande vanor kring delning, samt skäl till att göra det eller inte. Även andra nyligen publicerade utredningar kommer kunna bidra till projektet, t.ex. Skatteverkets kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet 2 (Skatteverket 2016). Projektet kan utifrån olika aktuella underlag gå vidare för att få en djupare förståelse samt undersöka hållbarhetseffekter som dessa underlag inte har omfattat. Delning är också aktuellt inom regeringens strategiska samverkansprogram Smarta städer och även inom det Strategiska innovationsprogrammet Smarta och hållbara städer. Ett gemensamt (Smarta och hållbara städer och RE:Source) projektförlag inom ramen för regeringens Strategiska Samverkansprogram utvärderas just nu på Vinnova. Det projektet handlar om att skapa en gemensam nod för pågående delningsprojekt och testbäddar. Det här föreslagna enskilda projektet kommer att arbeta i nära kontakt med dessa närliggande initiativ och genom ett enskilt projekt kan RE:Source tydligt bygga och tillföra kompetens som knyter ihop delning, effektivt resursutnyttjande 1 Hult (2017) Delningsekonomi En översikt över det aktuella forskningsläget i Sverige. Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. 2 Skatteverket (2016) Delningsekonomi. Kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet. Rapport /113

79 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT och förebyggande av avfall. Det enskilda projektet är inte heller avgränsat till att fokusera på städer, utan en intressant frågeställning är även potentialen för delning i glesbygd. För att kunna utveckla en innovationsstruktur och infrastruktur som stödjer och främjar delning med positiva effekter, och även tjänster kopplat till delning, behöver vi förstå potentialen bättre och även vilka effekter på de tre dimensionerna av hållbarhet som kan uppstå, inklusive rekyleffekter. Projektet kommer att göra en första översikt och presentera resultat som dels kan bidra till utvecklingen, men som också pekar ut relevanta områden för fortsatta studier och andra insatser. Bakgrund Genom delning kan vi bättre nyttja resurser som inte redan är fullt utnyttjade. Det finns idag ett stort intresse för delning och diskussioner och initiativ genomförs under olika rubriker, t.ex. kollaborativ konsumtion eller delningsekonomi. Hult (2017) beskriver i sin rapport att rädsla för skuldsättning, logistiska problem, men även diskriminering (då vi kan föredra att dela med de som är mer lika oss själva) är hinder för delning. Delningsekonomin ställer många nya krav på lagstiftning, även dataintegritet är en aspekt som lyfts som ett område som är relativt outforskat kopplat till delningsekonomi (Hult 2017). Behovet av att ytterligare studera de faktiska miljömässiga och sociala effekterna av delningsekonomi, är också något som Hult pekar på. Hon skriver att pågående forskning främst fokuserar på hur olika typer av delningsekonomi-praktiker är organiserade och hur de fungerar. Vidare presenterar Hult ett behov att fortsatt undersöka vad som krävs när det gäller infrastruktur och politik för att möjliggöra att delningsekonomin kan bidra till mer hållbara och demokratiska städer. Vad finns det för styrmedel som kan stimulera hållbart delande och minska rekyleffekter av att resurser och pengar frigörs? Stöd såväl som regleringar kan behövas. En offentlig utredning presenterades i mars 2017 (SOU 2017:26), där delningsekonomi med fokus på användarnas rättigheter och erfarenheter studerats. Det här projektet tar sin utgångspunkt i utredningens definition av delningsekonomi: Den del av ekonomin där privatpersoner ger varandra tillgång till underutnyttjade resurser, egendom såväl som tjänster, mot eller utan betalning. Detta kan ske med hjälp av digitala plattformar eller via analoga fora. Gemensamt är dock att resurserna ska kunna delas med användare bortom den egna bekantskapskretsen. Inom ramen för utredningen har en enkät gjorts som visar att omkring 10% av svenska befolkningen har använt delningsekonomiska tjänster mellan privatpersoner någon gång under de senaste 2 åren, de flesta några få gånger. En stor andel (80%) av dem har haft övervägande positiva erfarenheter av detta. Enligt enkäten skulle lagar som bättre skyddar användarna vid delningsekonomiska transaktioner, officiell kvalitetsmärkning såsom trygg e-handel samt enkel och billig tvistlösning främja en ökad användning av delningstjänster för privatpersoner. Vidare visar enkäten orsaken till att inte använda delningstjänster främst är att en inte känt till att det finns, och bland de som känt till att en inte haft något behov. En femtedel nämner också att det finns en osäkerhet i den här typen av relation med en annan privatperson som möjliggörs via en plattform och att en hellre använder traditionella näringsidkare. En viktig kritisk fråga, som identifieras i utredning, när det gäller delningsekonomins utveckling är hur data hanteras, av vem och i vilka syften. Transaktioner i delningsekonomin bygger i hög grad på att användare, via digitala plattformar, uppger sina identiteter, beskriver sig själva, sina hem, ägodelar eller färdigheter samt bedömer varandras personligheter, kompetenser och tillgångar. Här uppstår frågor kring hur sådana data används av plattformarna, säljs vidare eller kan extraheras och nyttjas av användarna själva. De användare som helt eller delvis försörjer sig i delningsekonomin är beroende av de digitala omdömen de fått via en plattform. Detta bildar ett slags CV för användarna. Samtidigt är det plattformen som äger och kontrollerar dessa omdömen och det är i

80 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT regel svårt för användare att ta med sig sina omdömen till en annan plattform. Detta kan medföra inlåsningseffekter för användare och även bidra till vissa plattformars monopolistiska tendenser. 3 Mål och önskade effekter av projektet Projektet kommer bidra med ökad kunskap kring potentialen för delning i Sverige, som i sin tur kan få effekten att bli en grund till ökad tillgång till delningstjänster för konsumentprodukter, ökad delning av resurser som inte nyttjas fullt ut idag, minskad miljöpåverkan och ett positivit bidrag till social och ekonomisk utveckling. På sikt är en önskad effekt att Sverige är världsledande när det gäller innovationer inom delning, samt har ett positivt innovationsklimat, kunskap och erfarenhet gällande delning som underbygger det. Projektets mål (PM) är: PM 1. En lista över ett antal konsumentprodukter med hög potential för delning, samt målgrupper för dessa PM 2. Fördjupad kunskap om efterfrågan på tre produktgrupper med särskild potential för delning. PM 3. Översiktlig analys av bidrag till hållbar utveckling för tre av de listade konsumentprodukterna PM 4. Lista över faktorer som möjliggör en uppskalning av delning och positiva effekter av delning i samhället PM 5. Rekommendationer till RE:Source om hur programmet på bästa sätt kan nyttiggöra projektets resultat Genomförande Projektplan Projektet kommer att baseras på och vidareutveckla kunskap från tidigare arbeten, som t.ex. SOU 2017:26. Det delas in i fem arbetspaket, där resultat från ett arbetspaket bidrar till arbetet i ett annat. AP1 Nulägesanalys Ansvarig: Karin Bradley Syfte: Att bedöma nuläget gällande delning i Sverige. Frågor: Vilka tillgångar (fysiska produkter och tjänster) delar svenska hushåll idag? Vilka digitala och analoga plattformar används? Finns det demografiska skillnader och vilka är de? Vilka hinder och risker finns för delande (juridiska, ekonomiska, sociala normer, dataintegritet, etc.) Aktiviteter: Litteraturöversikt av delning i Sverige idag. Litteraturöversikten baseras på existerande rapporter, forskningsartiklar, hemsidor m.m. Listning av ett antal konsumentprodukter som delas i Sverige idag, samt målgrupper för dessa (PM 1). 3 Delningsekonomi på användarnas villkor (SOU 2017:26), s

81 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Förväntade resultat: Underlag till AP2 för att ta fram mer detaljerad information för utvalda produktkategorier och målgrupper. Underlag för hållbarhetsbedömning i AP3. AP2 Fallstudier Ansvarig: Katarina Buhr Syfte: Att undersöka potentialen för delning av utvalda konsumentprodukter med hög potential för delning, och därmed främja områden som kan bli banbrytande i delningsekonomin. Frågor: Vad är användarnas intresse för och behov av att dela dessa tillgångar? Hur påverkar delande användarnas beteende och hur resonerar användare kring vilken påverkan deras beteende får på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet? Aktiviteter: Identifiering av tre fallstudier. Fallstudierna väljs utifrån listan av konsumentprodukter i AP1. Varje fallstudie representerar en produktgrupp för en målgrupp med stor potential för uppskalning, dvs. outnyttjade resurser med hög negativ miljöpåverkan som relativt enkelt kan delas. Webbaserad enkät. En enkät skickas ut till en population som representerar de målgrupper som identifierats som särskilt intressant för varje fallstudie i AP1. Syftet är att skapa en bild av efterfrågan, dvs. användarnas intresse för och behov av att dela den identifierade produktgruppen. Fokusgrupper hålls med representanter för de olika målgrupperna som identifierats i varje fallstudie. Syftet är att förstå beteendeeffekter med relevans för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, inklusive rekyleffekter. Förväntade resultat: Fördjupad kunskap om användarnas intresse och behov av tre produktgrupper med särskild potential för delning (PM2) Fördjupad kunskap om beteendeeffekter av delande Underlag för hållbarhetsbedömning (input till PM3) AP3 Hållbarhetsbedömning Ansvarig: Rafael Laurenti Syfte: Att göra en översiktlig analys av delningspraktikers effekter utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling och koppla dessa till de tre produktgrupper som studerats i AP2. Frågor: Hur kan delningspraktikers positiva och/eller negativa effekter utvärderas utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling? o Hur studeras effekter på individ- respektive samhällsnivå? o Hur omfattas så kallade andra ordningens effekter/rekyleffekter (negativa och positiva)?

82 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Vilken potential finns för positiva hållbarhetseffekter för de tre studerade produktgrupperna? Vilka faktorer är avgörande för att kunna nå potentialen? Aktiviteter: Litteraturstudier av tidigare gjorda hållbarhetsbedömningar, samt metodik för att inkludera rekyleffekter i hållbarhetsbedömning Definiera frågeställningar för litteraturöversikt i AP1 och enkät samt fokusgrupper i AP2, så att de kan ge relevant input till AP3 Kvantitativ och kvalitativ analys baserat på data och resultat från AP1 och AP2 Förväntade resultat: Översikt av hållbarhetseffekter för tre av de listade konsumentprodukterna (PM 3) Ökad kunskap om metodik för utvärdering av delningspraktiker med hållbarhetsperspektiv Underlag gällande faktorer som är avgörande för delning och för att uppnå potentialen för positiva effekter av delning som, till AP4 Rekommendationer till RE:Source AP4 Uppväxling av potential för delande första skiss Ansvarig: Andrius Plepys Syfte: Presentera avgörande faktorer för att nyttiggöra outnyttjade resurser med hög negativ miljöpåverkan genom delning och lista goda råd för att uppmuntra och stödja delning och positiva effekter av delning. Specifikt kommer rekommendationer för hur RE:Source kan ta resultat från projektet vidare inom ramen för programmet att formuleras. Aktiviteter Sammanställning av resultat från AP1-AP3 Intervjuer med relevanta aktörer i pågående delningsprojekt Analys av pågående delningsprojekt och deras erfarenheter Förväntade resultat: En lista över generella faktorer som möjliggör en uppskalning av delning och positiva effekter av delning i samhället (PM4) En rankad lista över faktorer för utvalda produktgrupper (PM4) Rekommendationer till RE:Source om hur programmet på bästa sätt kan nyttiggöra projektets resultat (PM5) AP5 Projektledning Ansvarig: Åsa Stenmarck Konstellation Projektet bygger till en början på att samla några starka akademiska parter och sammanställa kunskap om nuläget för delning i Sverige. Senare i projektet kommer intervjuer att hållas med personer som är engagerade pågående delningsprojekt och närliggande initiativ, t.ex. de delningsprojekt som tas upp av Hult (2017) i hennes översikt av det aktuella forskningsläget inom delning i Sverige (se även: AP4) eller regeringens strategiska samverkansprogram Smarta städer och det Strategiska innovationsprogrammet Smarta och hållbara städer. Under projektets gång kommer

83 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT ett antal intressenter från de olika målgrupperna att involveras, för att säkerställa att arbetet är förankrat hos relevanta aktörer. I AP4 kommer ett antal aktörer i pågående delningsprojekt att intervjuas i syfte att förstå hur vi kan växla upp potentialen för delning. Intressenter är främst kommuner, tillverkande företag med intresse för nya affärsmodeller, entreprenörer inom digitala plattformar för delning, myndigheter och statliga verk (se även Resultatredovisning ). Projektdeltagarna har sedan tidigare kontakter med relevanta intressenter, vilket ökar chanserna till deltagande. Projektdeltagare är (se även CV:n): - Åsa Stenmarck, Katarina Buhr och Rafael Laurenti, IVL Svenska Miljöinstitutet - Karin Bradley, KTH Kungliga Tekniska Högskolan - Andrius Plepys, The International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE), Lunds universitet Projektet leds av Åsa Stenmarck som har lett flertalet projekt i olika storlek och omfattning och har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med andra forskare. Varje AP drivs av en huvudansvarig projektdeltagare med relevant erfarenhet för uppgiften, men en mindre budget finns för andra projektdeltagare i alla AP för att projektets olika delar ska hänga ihop. Några av projektdeltagarna har samarbetat framgångsrikt tidigare förut, men konstellationen är ny. Resultatredovisning Projektets huvudleverabel är en rapport skriven på svenska. Projektets resultat kommer att kunna nyttjas av olika aktörer med intresse för ökad delning med minskad miljöpåverkan och positiv påverkan på hållbarhet i bredare mening. Målgrupper för projektets resultat är främst: Kommuner som kan använda resultatet för att uppmuntra och stödja delning bland kommunens medborgare, inom den kommunala verksamheten och entreprenörskap kring delande i kommuner och regioner Företag som vill satsa på nya affärsmodeller kopplade till delning, t.ex. nya digitala plattformar för att möjliggöra delning mellan andra aktörer, men också tillverkande företag som vill arbeta med delning av egna produkter Myndigheter och statliga verk, t.ex. Naturvårdsverket och Konsumentverket, som kan använda resultatet som beslutsunderlag för att underlätta och stödja delning Civilsamhälleliga organisationer som Svenska Naturskyddsföreningen eller Föreningen för Medveten konsumtion, som kan använda resultaten för att främja delning RE:Source ledning som kommer att få rekommendationer som kan användas för att formulera nya utlysningar samt för att formulera andra typer av initiativ och aktiviteter kopplade till delning för resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan En projektspecifik kommunikationsaktivitet, t.ex. i form av ett frukostmöte, arrangeras i slutet av projektet, där representanter från de olika målgrupperna bjuds in och rapporten delas ut. Vi kommer också att undersöka möjligheterna att sprida projektets resultat på seminarier eller konferenser som handlar om delning eller hållbar konsumtion och samlar de tilltänkta målgrupperna. Projektets resultat sprids också via de tre deltagande organisationernas etablerade nyhetsbrev, hemsidor och/eller sociala mediekanaler. Resultaten kan också presenteras för RE:Source ledning vid ett separat tillfälle.

84 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Nyttiggörande/Exploatering Tillgänglig kunskap inom området delning kommer att spridas på ett lättillgängligt sätt. Resultaten kan fokusera samtliga målgruppers arbete på att främja den slags delning som faktiskt leder till ökad resurseffektivitet, minskad miljöpåverkan och ett positivit bidrag till social och ekonomisk utveckling. Insatser kan också sättas in för att fokusera målgruppernas arbete för att främja delning av resurser med betydande potential, som inte nyttjas fullt ut idag. Genom att studera tre utvalda produktgrupper skapas också en förståelse för var det finns kommersiell potential för företag som vill satsa på nya affärsmodeller kopplade till delning eller tillverkande företag som vill arbeta med delning av egna produkter. Denna information är intressant för såväl företag själva som offentliga aktörer som vill främja entreprenörskap. Projektet blir ett bidrag till att skapa ett positivt innovationsklimat, kunskap och erfarenhet gällande delning för att ge Sverige en framstående roll i delningsekonomin i ett internationellt perspektiv.

85 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Projektbudget Finansieringsplan Antal EGET BIDRAG Värdering Kontant SÖKT KONTANTSTÖD RE:Source (SEK) Organisation Annat än timmar timmar natura timmar bidrag IVL Svenska Miljöinstitutet KTH Kungliga Tekniska Högskolan Lunds Universitet Kostnadsfördelning AP1 AP2 AP3 AP4 AP5 Totalt KTH Kungliga Tekniska Högskolan IVL Svenska Miljöinstitutet Lunds Universitet SUMMA

86 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT CV Namn Åsa Stenmarck Ålder Kön Organisation Titel Omfattning medverkan (% av heltid) Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) Roll i projektet Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motivering till att en person är nyckelperson 40 år Kvinna IVL Svenska Miljöinstitutet, Klimat och hållbara samhällsystem Projektledare och forskare, Tf Enhetschef 5% 69 timmar Projektledare, återkoppling till RE:Source Åsa har jobbat på IVL sedan 2002 med avfallsrelaterade frågor. På senare år allt med kopplat till avfallsförebyggande och konsumtion. Hon har lett flertalet projekt i olika storlek och omfattning och har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med andra forskare. Åsa arbetar resultatorienterat och har betydande erfarenhet av att publicera forskningsresultat i olika format anpassat till olika målgrupper. Så som tillhörande programledningen i RE:Source och där ansvarig för området Hållbart samhälle och som mångårig expert inom avfallsområdet kommer hennes kunskap vara projektet till nytta. Eftersom det är ett enskilt projekt med ett resultat att ge RE:Source input till kommande arbete, liksom att en återkoppling till projektet från RE:Source är önksvärd är Åsa en nyckelperson i projektet. Övrigt

87 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Namn Dr. Karin Bradley Ålder Kön Organisation Titel Omfattning medverkan (% av heltid) Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) 42 år Kvinna Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för samhällsplanering och miljö Universitetslektor 11% 162 timmar Roll i projektet Ansvar för Arbetspaket 1 Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motivering till att en person är nyckelperson Övrigt Karin forskar om hållbara livsstilar och har sedan 2013 forskat specifikt om delningsekonomi (leder Formas-projektet Urban sharing The rise of collaborative consumption and co-use of spaces ). Hon har också lett den statliga utredningen om Användarna i delningsekonomin som resulterade i SOUn (2017:26). Hon har även producerat en dokumentärfilm om delningsekonomi ( Dela är det nya äga, 2015) samt publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar och bokkapitel om delningsekonomi i relation till hållbar utveckling. Se ovan. Se CV och publikationslista via

88 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Namn Dr. Katarina Buhr Ålder Kön Organisation Titel Omfattning medverkan (% av heltid) Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) 36 år Kvinna IVL Svenska Miljöinstitutet, Klimat och hållbara samhällsystem Forskare 9% 129 timmar Roll i projektet Ansvar för Arbetspaket 2 Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motivering till att en person är nyckelperson Katarina är anställd på IVL sedan Hon är disputerad organisationsvetare och forskar om klimat och konsumtionsfrågor, bland annat i det Formas-finansierade projektet Bortom BNP tillväxt. Hon leder också ett uppdrag för Fossilfritt Sverige som handlar om hoppfulla trender på klimatområdet, inom bland annat konsumtion. Hon har betydande erfarenhet av enkäter, intervjuer och fokusgrupper och publicerar regelbundet forskningsresultat i olika format anpassat till olika målgrupper. Se ovan. Övrigt

89 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Namn Dr. Andrius Plepys Ålder 45 Kön Organisation Titel Omfattning medverkan (% av heltid) Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) Man Lunds universitet, The International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) Forskare 6% 95 timmar Roll i projektet Ansvar för Arbetspaket 4 Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motivering till att en person är nyckelperson Andrius har ca 15 års arbetslivserfarenhet i forskningsfält som relaterar till projektets ämnesområde, t.ex. (i) effektivitetsförbättringar och uppskalning av goda praktiker i kommunal avfallshantering (ii) styrmedelsoptimering för att stödja resurseffektivitet och övergång till innovativa praktiker i hållbar produktion och konsumtion för industri och konsument (iii) utformning av hållbara affärsmodeller baserat på tjänstekoncept (iv) offentliga sektorns roll i att skala upp hållbara företagsaktiviteter genom public-private-partnerships eller offentlig upphandling (v) engagemang i svenska forskningsprogram om institutionalisering av urban delning och hållbarhetsbedömningar av delningsbaserade affärsmodeller och icke-vinstdrivande initiativ. Andrius har en god överblick över den senaste forskningen inom delning, genom egna forskningsaktiviteter och koordineringen av ett antal doktorander. Han deltar i the Urban Sharing Project, vilket är ett fem-årigt forskningsprogram som för samman sex forskare och skapar ett nära samarbete med ett internationellt nätverk av delningsutövare, delningsorganisationer, forskare och myndigheter. Dessa kontakter blir värdefulla för detta projekt. Övrigt

90 Bilaga 8f möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Namn Dr. Rafael Laurenti Ålder Kön Organisation Titel Omfattning medverkan (% av heltid) Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) 36 år Man IVL Svenska Miljöinstitutet, Klimat och hållbara samhällsystem Forskare 11% 169 timmar Roll i projektet Ansvar för Arbetspaket 3 Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motivering till att en person är nyckelperson Rafael har arbetat på IVL sedan 2014 och har disputerat i industriell ekologi på KTH. Han fokuserar på livscykelanalyser (LCA), miljöavtryck, avfallförebyggande och hållbar konsumtion. Han har ansvarat för miljöbedömningar i EU-projekt och nationella forskningsprojekt. I sin doktorsavhandling inkluderade Rafael rekyleffekter av konsumtion. Han har också erfarenhet av att arbeta med både kvantitativa och kvalitativa hållbarhetsbedömningar. Rafael bidrar med avgörande domänkunskap när det gäller miljö- och hållbarhetspåverkan inom konsumentområdet. Övrigt

91 Bilaga 8g Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Internationell FoI-samverkan Samlad bedömning av granskningsarbetet Ansökan har ej granskats av Strategiska rådet eftersom projektet bedöms vara av programstödjande karaktär. Programledningen bedömer att projektet kan rekommenderas för beviljande. Relevansen och potentialen bedöms som goda. Projektet förväntade resultat och satta mål bedöms vara relevanta och har stor potential att bidra till utvecklingen av innovationsområdet enligt programmets effektlogik. Nyhetsvärdet bedöms som måttligt men Nyttiggörandet av effekterna efter projektet bedöms som viktigt. Genomförandet bedöms som realistiskt Aktörskonstellationen bedöms relevant för genomförandet, men fler aktörer/stödstrukturer inom området behöver involveras djupare under projektets gång. Förtydligande information från granskningsprocessen Varför enskilt projekt? Projektets aktiviteter avser att - Stödja och stimulera internationell FoI-samverkan för innovationsområdets aktörer - Stärka RE:Source internationella samarbete och omvärldsbevakning. Resultaten ska användas som en utgångspunkt för RE:Source utveckling i följande avseenden: - Tillgängliggöra befintliga stödstrukturer och internationella nätverk för ökat svenskt deltagande i EU-projekt - Påverkansstrategi för EU-utlysningar inom kommande FP9/H Omvärldsanalys som underlag för innovationsagendan Projektet har goda förutsättningar att bidra till att utveckla programmets innovationsstruktur och strategi, samt att gynna en stor del av områdets aktörer Projektets relevans för RE:Source och potential för innovationsområdet Projektets förväntade resultat bidrar till flertalet Resultat 2018, Etappmål 2018, samt Effekter i programmets effektlogik. Flera av dessa resultat och etappmål adresseras för närvarande inte av ngn aktivitet inom RE:Source. Ökad internationell synlighet och samverkan för RE:Source med andra liknande initiativ i Europa är en viktig förutsättning för att stimulera FoI-samverkan genom EU-projekt och att ha en uppdaterad omvärldsbevakning. Projektets nyhetsvärde och nyttiggörande De föreslagna aktiviteterna i projektet har relativt lågt eller måttligt nyhetsvärde, men nyttiggörandet av resultaten som förväntas från projektet är väsentligt och kan vara avgörande för att vissa Etappmål ska kunna uppnås till

92 Bilaga 8g Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Projektets genomförande(projektplan och budget) Projektet har en tydlig koppling mellan planerade aktiviteter, förväntade resultat, önskade mål och effekter. Tidplan och budget för projektet bedöms som rimliga, även om angiven budget kan upplevas något knapp för att genomföra de planerade aktiviteterna på ett genomarbetat sätt. Aktörskonstellation Aktörskonstellationen för genomförande är relevant men fler befintliga stödstrukturer och organisationer behöver involveras djupare under projektets gång. Relevanta branschorganisationers nätverk ute i Europa borde kunna utnyttjas. Särskilda villkor Inga särskilda villkor från programledningen Övrigt Programledningen föreslår någon av följande externa granskare av projektets slutrapportering Karl Edsjö, Electrolux Erik Litborn, Vinnova 2

93 Bilaga 8g möte Ansökan om ENSKILT PROJEKT Internationell FoI-samverkan Projektfakta Projektledare: Johan Riesbeck Organisation: Swerea Projekttid: Ansökan har förankrats med följande ur programledningen: Johan Felix År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning (max 1000 tecken) Det sökta projektet, som genomförs under Internationaliseringsverktyget inom RE:Source, syftar till att 1. Stimulera och stödja svenska organisationer att under delta i projektansökningar till aktuella och relevanta EU-program (H2020) 2. Informera svenska organisationer om relevanta EU-utlysningar för samt inventera svenska organisationers behov och önskemål med avseende på framtida EU-utlysningar inom området 3. Identifiera och etablera kontakt och relation med starka internationella grupperingar och nätverk inom RE:Source område för gemensamma aktiviteter och omvärldsanalys Målen med projektet är - Direkt bidra till att minst fem svenska företag eller organisationer från offentlig sektor deltar i ansökningar till EU-programmen H2020, LIFE eller Eurostars under 2018 samt att dessa ansökningar kvalitetssäkras genom samverkan med befintlig svensk stödstruktur (t ex EU-SME support) - Tydlig bild av svenska organisationers behov och önskemål med avseende på framtida EUutlysningar inom området (kommuniceras med Påverkansplattformen Resurseffektivitet) - Relation och samverkansplaner med minst 3 internationella, och inom innovationsområdet starka och framstående, grupperingar/nätverk etablerade för omvärldsanalys & gemensamma aktiviteter Motivering Varför ett enskilt projekt Internationell synlighet, påverkan och samverkan är ett viktigt utvärderingskriterium för de strategiska innovationsprogrammen (SIParna). Det är även viktigt för att ha en uppdaterad omvärldsbild och kunna inspireras av och reagera på aktiviteter i andra länder. Det enskilda projektets aktiviteter kommer att utveckla programmets internationella aktiviteter/växelverkan och gynna hela innovationsområdet samt en stor del av de svenska aktörerna

94 Bilaga 8g möte Ansökan om ENSKILT PROJEKT inom innovationsområdet. Vi ser det därför som naturligt att genomföra dessa programstödjande aktiviteter inom ramen för ett enskilt projekt. Projektets relevans RE:Source skall verka för att Svensk forskning och innovation är mer synlig, samverkande och framgångsrik internationellt (inom innovationsområdet) enligt programmål nr 5. Det finns en tydlig koppling mellan projektets syfte/mål och Programmålet. Vidare har projektet en roll i att bidra till att uppfylla programmål nr 6 Ökad svensk export. En väg dit är att stimulera svenska företag att delta i internationella samarbeten som FoI-projekt, där man skapar kontakter viktiga för att nå ut på en internationell marknad. Även programmål nr 1 att RE:Source är en attraktiv innovationsarena kan projektet bidra till genom att skapa och tillgängliggöra internationella relationer och nätverk. De etappmål 2018 som projektet främst avser att bidra till inom innovationsområdet är - Svenska aktörer deltar i högre grad i H2020-ansökningar /EU-projekt - Ökat intresse för deltagande i EU-projekt - RE:Source är etablerat som en nyckelaktör inom innovationsområdet De Resultat 2018 som projektet avser bidra till är: - Över 10 idéer och propåer till EU-projekt och internationella samarbeten - Starka svenska konsortier för internationella projekt - Svenska aktörer väl informerade om möjligheter till EU-projekt - Befintlig svensk infrastruktur för stöd till EU-ansökningar tillgänglig och samverkande med RE:Source - Kontakt etablerad med viktiga internationella nätverk/centra Projektets nyhetsvärde RE:Source har hittills fokuserat arbetet inom verktyget på att identifiera utmaningar och trösklar (samt lösningar på detta) för deltagande i EU-projekt samt på att inspirera svenska organisationer att delta. I detta projekt är siktet inställt på att ge stöd i själva ansökningsprocessen bl a genom att arbeta med konkreta relevanta utlysningar och att tillgängliggöra den stödstruktur som redan finns i Sverige för att säkerställa att ansökningar kommer i mål på ett kvalitetssäkrat sätt. Vidare siktar projektet på att förbereda det påverkansarbete som ska inledas för det efterföljande EU-programmet (FP9 eller Horizon 2030). För att identifiera möjliga samarbetskonstellationer internationellt kommer särskilt framstående grupperingar/kluster inom innovationsområdet att besökas för bench-mark och etablering av relation och samverkansplaner (där så relevant). Härigenom kan naturliga kopplingar för projektansökningar till EU-programmen etableras. Bakgrund Sverige är högt rankat internationellt för miljöteknikinnovationer. Däremot har svenska företag ofta svårt att kommersialisera innovationer och lyckas på den internationella marknaden 1. Ett ökat deltagande i internationella FoI-projekt kan vara ett sätt att nå ut till internationella kunder och i 1 Global Cleantech Innovation Index

95 Bilaga 8g möte Ansökan om ENSKILT PROJEKT samverkan med dem utveckla sin innovativa lösning. Barriärer för ökat svenskt deltagande kan vara okunskap och missuppfattningar om internationella FoU-program i allmänhet startade RE:Source arbetet med att inspirera företag att delta i internationella projekt. Under projektet, som pågår t o m , har bl a följande uppnåtts: Samverkan med befintlig svensk infrastruktur för stöd till EU-ansökningar och påverkan av utlysningar. Detta genom en kartläggning av infrastrukturen för företagsstöd och grants office. Framförallt startades samverkan med EU SME-support, EEN och Påverkansplattformen för Resurseffektivitet. Kunskap om vilka möjligheter och hinder svenska företag upplever med att delta i internationella EU-finansierade projekt. Detta har uppnåtts genom workshop och intervjuer. Insyn i och tillgång till påverkansfora för EU-utlysningar, som t ex SPIRE, vars möten RE:Source haft representanter i. Mål och önskade effekter av projektet Projektet avser bidra till följande effekter: - Sverige tar en större andel av budgeten i relevanta internationella forsknings- och innovationsprogram - Svenska aktörer koordinerar betydligt fler internationella forsknings- och innovationsprojekt Målen med projektet: - Direkt bidra till att minst fem svenska företag eller organisationer från offentlig sektor deltar i, och helst koordinerar, ansökningar till EU-programmen H2020, LIFE resp Eurostars under 2018 samt att dessa ansökningar kvalitetssäkras genom samverkan med befintlig svensk stödstruktur (t ex EU- SME support) - Tydlig bild av svenska organisationers behov och önskemål med avseende på framtida EUutlysningar inom området (kommuniceras som underlag/rapport internt och till Påverkansplattformen Resurseffektivitet) - Bench-mark och samverkansplaner etablerade med minst 3 internationella, och inom innovationsområdet starka och framstående, grupperingar/nätverk Genomförande Projektplan Projektarbetet kommer att delas upp i fyra arbetspaket med aktiviteter/leveranser enligt nedan AP 1. Stimulans och stöd av EU-projektansökningar (ansv Swerea) Detta arbetspaket syftar till att öka svenskt deltagande i projektansökningar till EU-programmen, Eurostars, LIFE och Horizon Kontakt/samverkan etablerad med RE:Source-liknande, europeiska satsningar/nätverk på området ska användas vid match-making inför EU-ansökningar. a) Anpassa och driva RE:Source Linked-in-sida för idéer/matchmaking till kommande internationella utlysningar (sept 2017) b) Minst 1 Inspirations-/matchmakingmöte för H2020-utlysningar för 2018 (nov 2017)

96 Bilaga 8g möte Ansökan om ENSKILT PROJEKT c) Minst 1 genomförd skrivarstuga (med bl a EU-SME-support) för utlysningar till H2020, Eurostars och LIFE 2018 (jan-sept 2018) Förväntade resultat: - minst fem svenska företag eller organisationer från offentlig sektor deltar i, och helst koordinerar, ansökningar till EU-programmen H2020, LIFE resp Eurostars 2018 (stödjer PM5) AP2. Påverkansriktningar för EU-utlysningar (ansv IVL) a) Workshop i samband med RE:Source-dagen 2017, varvid input till inriktning på Påverkansplattformens arbete genereras och rapporteras (nov 2017) b) En tydlig inriktning och strategi för RE:Sources påverkansarbete , baserat på input från områdets aktörer (nov 2017-okt 2018) Förväntade resultat: - Dokument som beskriver inriktning och strategi för RE:Sources påverkansarbete (stödjer PM5) AP3. Omvärldsanalys, bench-marking samt nationell och internationell uppkoppling, sept mars 2018 (ansv CIT) a) Möten med/besök hos (presentation av RE:Source) bl a följande internationella grupperingar/nätverk (sept 2017-mars 2018) - Flanders Materials Programme Belgien - SITRA, and Circular economy demonstration plants, e.g. BIORUUKKI Pilot plants for bioeconomy, circular economy and cleantech, Circular economy roadmap Finland - Zero Waste Scotland, b) Presentationer av någon/några av nämnda grupperingar under workshop på RE:Sourcedagen och/eller RE:Source resultatdag (bjuds in som talare), hur jobbar dessa med internationell samverkan? (nov 2017-maj 2018) c) Etablera nätverk av svenska aktörer för EU stöd inom RE:Source innovationsområde. Förväntade resultat: - Underlag till uppdatering av innovationsagenda (stödjer PM1) - Bench-mark och samverkan etablerade med minst 3 utländska (men europeiska), och inom innovationsområdet starka och framstående, grupperingar/nätverk/program. Dessa ska kunna vara naturliga kontaktnoder för att identifiera partners/kompetens för ansökningar (stödjer PM5) AP4. Projektledning/admin, aug 2017-okt 2018 (ansv Swerea) Genomförbarhet Vilka är de eventuella riskerna och hindren för genomförandet? Den stora svårigheten med aktiviteten är att nå ut till rätt aktörer och väcka deras intresse. En vanlig bild av EU-projekt kan vara att de är behäftade med mycket invecklad byråkrati, att det är dålig utväxling på medlen och att utvecklingsarbetet tar mycket längre tid jämfört med om man gör det utan offentliga medel. En viktig aktivitet är därför att tidigt kommunicera goda exempel med nöjda svenska EU-projektdeltagare.

97 Bilaga 8g möte Ansökan om ENSKILT PROJEKT Konstellation Parter i projektet är följande juridiska personer: Swerea, RISE, IVL och CIT samt organisationerna EU-SME-support och Enterprise Europe Network (ej juridiska personer), de två senare organisationerna/programmen drivs av RISE, Swerea och IVL. Vidare planeras att engagera grants offices från följande universitet: LTU, Chalmers, SLU, Umeå universitet, Lunds universitet, KTH, Uppsala universitet, Stockholms universitet Swerea, som har lett det första projektet inom internationaliseringsverktyget, kommer leda detta projekt och ansvara för de flesta arbetspaketen. CIT ansvarar för AP3, inom vilket bench-mark och samarbete etableras med starka utländska grupperingar/nätverk. I projektledningsgruppen ingår även representanter från RISE och IVL, då dessa är viktiga aktörer inom t ex EU-SME-support. Under det pågående enskilda projektet inom internationaliseringsverktyget har relationer etablerats med de ovan nämnda organisationerna och det finns ett naturligt intresse för dessa att involvera sig i projektet. De olika grants offices kommer att utnyttjas som noder i arbetet med att nå ut till och mobilisera aktörer inom området. Resultatredovisning Vad kommuniceras: - Erfarenheter/success stories från genomförda ansökningar kommuniceras till områdets aktörer via RE:Source hemsida och nyhetsbrev, samt ev via RE:Source resultatdag Dokument som beskriver inriktning och strategi för RE:Sources påverkansarbete kommuniceras med RE:Sources medlemmar samt övriga deltagare i Påverkansplattformen Resurseffektivitet. Detta dokument används som riktlinje i det fortsatta arbetet inom verktyget och kommer att ingå i kommande verksamhetsplaner. - Presentationer av liknande satsningar internationellt till områdets aktörer samt programmets finansiärer genom o o Reserapporter/artiklar, redovisas via RE:Source hemsida och i nyhetsbrev Föredrag på RE:Source-dagen, eller andra fora som t ex Recycling-dagen, Avfall Sveriges årsmöte eller Återvinningsindustriernas möten - Rapporter från bench-mark med RE:Source-liknande internationella satsningar sprids främst till arbetsgrupp som arbetar med uppdatering av innovationsagendan samt till programmets funktionärer och finansiärer Nyttiggörande/Exploatering Resultaten från projektet kommer att användas på följande sätt: - Genomförda ansökningar/beviljade projekt faciliterade av RE:Sources aktiviteter och kommunicerade till RE:Source aktörer ska visa på möjligheterna med EU-finansiering och inspirera fler att söka. - En strategi för RE:Source påverkansarbete inför kommande EU-program ska vara vägledande för programmet under Härigenom tillvaratas svenska aktörers intressen, och ökas relevansen av EU-utlysningar för svenska aktörer

98 Bilaga 8g möte Ansökan om ENSKILT PROJEKT Kontakter och samverkan med RE:Source-liknande grupperingar i Europa ska o användas som informations-/inspirationskanaler, resurser för match-making för EUansökningar samt för gemensamt påverkansarbete o Bidra till en solid omvärldsanalys för en inspirerande och ambitiös innovationsagenda Projektbudget Finansieringsplan EGET BIDRAG Organisation Natura (SEK) Kontant (SEK) SÖKT Kontantstöd (SEK) Total projektbudget Swerea (inkl EEN) % Chalmers Industriteknik % IVL (inkl EU-SME-support) % RISE (inkl EU-SME-support) % Chalmers Grants office ej spec 0 0 0% LTU Business ej spec 0 0 0% UU Innovation ej spec 0 0 0% Research Support Office (Stockholms univ) ej spec 0 0 0% KTH Research Office ej spec 0 0 0% Umeå Univ Grants office ej spec 0 0 0% SLU Externfinansiering ej spec 0 0 0% Talare på inspirationsseminarier Ej spec 0 0 Summa Kostnadsfördelning

99 Bilaga 8h Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt Analysmetod för ökad cirkularitet Samlad bedömning av granskningsarbetet Projektet rekommenderas för finansiering. Ansökan behöver revideras med mindre förtydligande och måste godkännas av programledningen innan den rekommenderas av myndigheten. Relevansen och potentialen bedöms som god och intressant att kunna nyttja de data och kunskap som tas fram inom Mistra och göra det tillgängligt för området aktörer Nyhetsvärde och Nyttiggörandet bedöms som hög för området aktörer om projektet lyckas bygga ett generellt och tillgängligt verktyg och kurs. Genomförandet bedöms som välplanerat. Några mindre förtydligande efterfrågas Aktörskonstellationen bedöms som mycket god genom den tydliga kopplingen till forskningsprojekten inom Mistra Closing the Loop. Förtydligande information från granskningsprocessen Varför enskilt projekt? Projektet är lämpligt att genomföra i dagsläget då det finns stora möjligheter att skapa synergier med Mistra Closing the Loop där det pågar ett utvecklings- och analysarbete för ökad användning av sekundär råvara och där kommer en analys av omställning mot värdecykler genomföras. Data från denna analys kan nyttjas för att ta fram ett generellt verktyg för innovationsområdet genom detta enskilda projekt. Projektet är lämpligt att genomföra som ett enskilt projekt främst eftersom projektet: Stärker utvecklingen av innovationsområdet i stort snarare än specifika företag Stärker innovationsinfrastruktur genom att ta fram ett verktyg och en kurs Projektets relevans för RE:Source och potential för innovationsområdet Projektets frågeställning är intressant och kan bidra till förnyelse av innovationsområdet genom att belysa en utmaning från nya infallsvinklar. För att öka relevansen för RE:Source och potentialen för innovationsområdet är det viktigt att det i ansökan tydliggörs vem som äger eller ansvara för att upprätthålla verktyget och kursen (om projektet visar att det är intressant givetvis). Vidare måste det tydligare framgå i ansökan vilket mervärde RE:Source satsning i detta arbete ger utöver den analys som kommer starta under hösten inom Mistra programmet. Projektets nyhetsvärde och nyttiggörande Projektet bedöms ha ett högt nyhetsvärde och nyttiggörande för området aktörer om de lyckas ta fram ett generellt och tillgängligt verktyg. Att kunna tydliggöra var i processen det finns hinder och drivkrafter skapar tydlighet i förändringsprocessen. Projektets genomförande(projektplan och budget) Projektplan 1

100 Bilaga 8h Möte Beslutsunderlag för enskilt projekt I stort är projektplanen tydligt och genomarbetad. Efterfrågar förtydligande i AP2 vad RE:Source insats bidrar utöver den planerade verksamhet som Mistra kommer genomföra AP4 hur de 10 RE:Source projekten kommer att väljas ut för validering och utvärdering av verktyget och modellen. AP4 vem som äger och ansvara för att verktyg och kurs fortsätter att vara uppdaterade och intressant för områdets aktörer efter projekttiden. Budget Den medfinansiering som ingår i budgeten är den resurs som kommer läggas av deltagande parter i Mistra programmet. Energimyndigheten måste återkoppla om hur denna typ av medfinansiering kan bokföras och räknas på rätt sätt. Aktörskonstellation Bra om man kan förtydliga om TNO kommer vara involverade i genomförandet av projekt på något sätt Det framgår av projektansökan att sökande har god kontakt med dem genom tidigare gemensamma arbeten. Men inte om de kommer vara involverade när verktyget ska utvecklas vidare. Särskilda villkor Inga särskilda villkor från programledningen. Övrigt Programledningen föreslår följande granskare av projektets slutrapportering Ragn-Sells Sims Recycling Solutions NCC Industry Kommentarer och medskick från Strategiska rådet Deltagare i diskussion från Strategiska rådet: Erik Pettersson, Björn Haase, Hérvé Corvallec, Mats Eklund, Annica Carlsson, Thomas Fägerman, Jenny Sahlin, Anders Persson Beslut: Projektet rekommenderas för finansiering. Ansökan behöver förtydligas på vissa punkter och måste godkännas av programledningen innan den rekommenderas av myndigheten. Medskick: Se ovan 2

101 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Analysmetod för ökad cirkularitet Projektfakta Projektledare: Joan Torres Sökande Organisation: Chalmers Industriteknik (CIT) Projekttid: Oktober 2017 till december 2018 Ansökan har förankrats med följande ur programledningen: Evalena Blomqvist År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp Medfinansiering Total projektbudget Projektsammanfattning (max 1000 tecken) Som ett sätt att undersöka och skapa förståelse för hur mottaglig en värdekedja är för förändringar mot mer cirkulära materialflöden kan en analys med hjälp av Value Case Methodology (VCM) genomföras. VCM är en metod som utvecklades av forskningsorganisation TNO (Nederländerna) i början av 2010-talet. Detta projekt kommer att anpassa VCM med syfte att ta fram en generell metod för att identifiera och tydliggöra drivkrafter och barriärer för de förändringar som krävs för att nå en ökad cirkularitet. Metoden börjar med att kartlägga värden hos aktörer i en given värdekedja till följd av en viss förändring. Förutom finansiella värden beaktar metoden även icke-finansiella värden, såsom sociala och ekologiska värden. Genom att de tre hållbarhetsaspekterna inkluderas är metoden särskilt intressant att använda i arbetet med att ställa om dagens samhälle mot en cirkulär ekonomi. I och med att projektet syftar till att vidareutveckla VCM finns en ambition om att öka dess tillgänglighet och användbarhet för en stor mängd intressenter. Metoden och arbetssättet kommer därefter att presenteras och implementeras i utvalda pågående och avslutade projekt inom RE:Source. Motivering Varför ett enskilt projekt Projektet syftar till att anpassa value case -analysmetoden för att kunna identifiera barriärer och drivkrafter i en värdekedja i dess omställning till ökad cirkularitet. Value-case analysmetoden är ett verktyg för att identifiera gemensamma driftkrafter för och barriärer mot förändringar i komplexa system med flera aktörer och flera värden. Verktyget kommer kunna användas av de flesta aktörer (näringsliv, offentlig sektor, forskning) inom cirkulär ekonomi innovationsområdet eftersom en omställning mot en cirkulär ekonomi är central för utveckling och förnyelse av innovationsområdet i stort. Projektet adresserar två av RE:Source verktyg: 1) Policyanalys eftersom omsättningen av ställningstagande och generiska förändringar i flertalet av fallen kommer relateras till policyförändringar. 2) Kunskapsdialog genom att vi inom projektet kommer ta fram en kurs kring hur man kan använda det anpassade analysmetod. Kursen kommer, inom ramen för projektet, att erbjudas till utvalda pågående och avslutade projekt inom RE:Source.

102 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Projektet är lämpligt att genomföra i dagsläget då det finns stora möjligheter att skapa synergier med Mistra Closing the Loop där det pågar ett utvecklings- och analysarbete för ökad användning av sekundär råvara och där kommer en analys av omställning mot värdecykler genomföras. Projektet är lämpligt att genomföra som ett enskilt projekt eftersom projektet: Är av strategisk karaktär, programövergripande och har ett bredare perspektiv i grunden, Stärker innovationsinfrastruktur snarare än specifika företag samt att Inte stärks av att tas fram genom konkurrens i en utlysning. Projektets relevans Projektets mål och önskade effekter stödjer RE:Source effektlogik genom att tydligt bidra till att följande av programmets förväntade resultat 2018 uppnås: Projekt som tar fram lösningar som bidrar till sekundära råvaror samt tillämpningar av produkter för dessa (PM2) Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan över branschgränser (PM2,7) Projektets nyhetsvärde En värdekedja är ett system med flera aktörer där alla har sina egna agendor, uppstartspunkt, input och intressen. Att förändra en värdekedja för att uppnå en ökad cirkularitet är en komplex process och idag finns det ingen anpassad metod för att identifiera gemensamma drivkrafter för och barriärer mot en ökad cirkularitet i en värdekedja. För att göra detta behövs en metod som tar hänsyn till både finansiella och icke-finansiella värden och deras påverkan på ett system med många aktörer. Value Case Methodology (VCM) är en anpassningsbar analysmetod som kan användas för att skapa en gemensam syn på en värdekedja och identifiera de innovationer som har störst påverkan för att nå ökad cirkularitet samtidigt som risken för oväntade effekter och förändringsmotstånd minskas. Resultaten kommer nyttjas genom att metoden används som kursmaterial för minst 10 RE:Source projekt inom ramen för projekttiden. Därefter kommer verktyget och metoden att finnas öppen och tillgänglig att nyttja för alla som önskar vi RE:Source hemsida. Om det finns behov av det kommer kursen att ges återkommande. Bakgrund Under de senaste åren har cirkulär ekonomi fått ökad uppmärksamhet över hela världen som ett sätt att lyfta fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer som hittills har varit dominerande 1. Cirkulär ekonomi kan ses som en metafor för en ekonomi som fungerar inom gränserna för jordens bärkraft genom att skapa balans mellan ekonomi, miljö och samhälle. Det handlar om en ekonomi där avfall i princip inte uppstår, utan resurser kan behållas i samhällets kretslopp på ett hållbart sätt och återföras naturen. I den cirkulära ekonomin är det relevant att tala om användare snarare än konsumenter och värdecyklar snarare än värdekedjor 2. Cirkulära affärsmodeller utgör ett markant annorlunda sätt att göra affärer och att ställa om systemet är en enorm utmaning men innebär också nya möjligheter. Företag behöver fokusera på 1 Ghisellini, P., Cialani, C. Och Ulgiati, S. (2016). A review on circular economy: the expected transition to a balanced interplay of envirpnmental and economic systems. Journal of Cleaner Production. 114,

103 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT långsiktiga relationer på ett helt annat sätt då konsument utgörs av användare. Å andra sidan gynnas företag av varandras framgång. Implementering av cirkulära affärsmodeller i dagsläget rör typiskt de tidiga faser där återvinning har fått större genomslag än återanvändning. Lessons learned från lyckosamma omställningar påvisar vikten av involvering från aktörer i värdekedjan såväl som från myndigheter och forskare 3. När en organisation vill övergå till en ökad cirkularitet är det nödvändigt att utvärdera vilka långsiktiga mål och scenarion som är rimliga och att kommunicera dessa mål inom värdekedjan. Jämfört med ett Business Case är Value Case Methodology (VCM) mer anpassat för komplexa innovationer 4. VCM är en metodologi utvecklat av TNO 5 (Nederländerna) som utgår från att aktörers intressen inte alltid överensstämmer eftersom de verkar i olika kontexter. Vid komplexa förändringar (så som vid en omställning från värdekedja till värdecirkel) räcker det inte att några beslutstagare bestämmer sig för att driva igenom en förändring. För att lyckas driva igenom en förändring är det dock viktigt att alla aktörer är med på förändringen och förstår dess konsekvenser. I litteraturen kallas detta för en kollektiv handling 6 7. Kollektiv handling kan endast uppnås när värde skapas för alla aktörer och potentiella värdeförluster kompenseras. VCM tar hänsyn till finansiella såväl som icke finansiella värden. Genom att utvidga begreppet av värden och se bortom finansiella värden kan man identifiera drivkrafter och barriärer och hitta olika sätt att kompensera förluster. Detta skapar en gemensam förståelse mellan aktörer så de blir medvetna om varandras motivation och önskemål. VCM möjliggör att aktörer i beslutprocessen är mer informerade, kan hjälpa till att omforma målet eller önskat resultat av en förändring så att alla intressenters önskemål uppfylls och minskar sannolikheten av oväntade effekter (inklusive förändringsmotstånd). Syftet med VCM är att ta fram ett go/no go beslutsunderlag för ett innovationsprojekt. När projektet och projektets mål är definierad, alla aktörer är utvalda och det finns en genomförandeplan för vem gör vad kan VCM börjas att användas genom att utföra fyra iterativa steg: värdeidentifiering, värdekvantifiering, värdekänslighet och värdeinriktning. VCM kan bl.a. användas för att analysera hur mottaglig en värdekedja är för förändringar mot mer cirkulära materialflöden. I processen identifieras ett antal möjliga förändringar/faktorer/innovationer för att påverka omvandlingen av en värdekedja till att nå en ökad cirkularitet. Genom att intervjua/analysera inställningen hos värdekedjans aktörer till de olika förändringarna/ innovationerna kan man se möjlig genomslagskraft av olika förändringar. Bilden nedan visar ett tidigare exempel från ett genomfört EU projekt. Exempelvis kan aktör A tycka att en teknisk innovation möjliggör ökad återvinning av en fraktion medan aktör B i värdekedjan inte anser att innovationen skulle påverka deras beteende mot cirkularitet, utan kanske t.o.m skulle ha en negativ inverkan för den. Genom att kartlägga alla aktörers inställning till olika förändringar (t.ex. framtagning av design guidelines), kan man se var det finns drivkrafter respektive hinder för olika förändringar. 3 Ghisellini, P., Cialani, C. Och Ulgiati, S. (2016). A review on circular economy: the expected transition to a balanced interplay of envirpnmental and economic systems. Journal of Cleaner Production. 114, Arjella van Scheppingen, Nico Baken, Gerard Zwetsloot, Ellen Bos, Frank Berkers, (2012) "A value case methodology to enable a transition towards generative health management: A case study from The Netherlands", Journal of Human Resource Costing & Accounting, Vol. 16 Issue: 4, pp Hardin, R. (1982), Collective Action: Resources for the Future, University Press, Baltimore, MD. 7 Knoke, D. (1988), Incentive in collective action organizations, American Sociological Review, Vol. 53 No. 3, pp

104 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Genom att komplettera analysen med att undersöka hur inställningen hos värdekedjans aktörer är map på de tre hållbarhetsaspekterna social, ekologisk, ekonomisk hållbarhet (people, planet och profit) kan ytterligare information om vilka förändringar som kan ha störst sannolikhet att leda till ökad cirkularitet. Bilden nedan visar ett sådant exempel där det framgår att motståndet (rödmarkerade fält) mot förändringar i detta fall är störst hos tillverkare och återtillverkare p.g.a. minskad ekonomisk lönsamhet (på kort sikt), medan återvinnare kan se ekonomiska drivkrafter för förändringarna. I detta fall är det alltså i den ekonomiska hållbarheten längs kedjan (inte win-win i föreslagna förändringar) som hindren mot förändringar tycks ligga, medan effekten på social och ekologisk hållbarhet är positiv genom värdekedjan.

105 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Inom projektet kommer VCM:en bl.a. utvecklas och testas på ett antal faktiska värdekedjor som på så vis fungerar som case. Dessa värdekedjor nås via Mistra Closing the Loop som är ett tvärvetenskapligt program med fokus på hur industrins bi- och restprodukter kan återföras till samhället som värdefulla resurser. Programmet utgörs av sex fristående forskningsprojekt med varsin projektledare samt en vetenskaplig ledare för programmets synergiarbete. Programmet pågår under fyra år med avslut En del i det gemensamma arbetet inom Closing the Loop har beslutats vara att tillsammans (för samtliga sex projekt) använda sig av VCM för att analysera hur de värdekedjor som förekommer inom respektive projekt kan nå en ökad cirkularitet. Projekten kommer på så vis användas som faktiska case och förse utvecklingsprocessen av VCM:en med reell data och inspel som behövs för att utveckla och ta fram användabara verktyg för områdets aktörer. Mål och önskade effekter av projektet De önskvärda effekterna som projektets resultat förväntas bidra till är: sänka tröskeln för att påbörja förändringsarbetet mot värdecyklar vilket bidrar till förnyelse av innovationsområdet att fler aktörer påbörjar förändringsarbetet mot att skapa värdecyklar, ökad samverkan över branschgränser för att möjliggöra värdecyklar, ökad användning av sekundära material. Specifika mål som kommer att uppnås inom projektet är 1. En arbetsmetod/verktyg som bistår förändring till värdecykel är testad och framtagen för innovationsområdet 2. Öka kunskap hos aktörer om var insatser behövs för att skapa värdecyklar Genomförande Projektplan Projektet består av 4 arbetspaket (AP) vars respektive syfte, genomförande och resultat presenteras nedan. AP1 Projektledning och rapportering (AP-ledare CIT) Syftet med AP1 är att leda projektet och att sprida resultaten. AP1 pågår under hela projekttiden, dvs mellan 1 oktober 2017 och 31 december Projektledaren ansvarar för rapportering, kallelser till projektmöten, förmedling av deadlines och uppföljning samt kommunikation gentemot RE:Source. Utvärdering av projektets status, avvikelser, milstolpar och projektets förmåga att leverera enligt plan ingår i projektledning. AP2 Datainsamling och analys (AP-ledare: RISE och CIT) Syftet med AP2 är att anpassa value-case-analysmetoden för att identifiera värdekedjans aktörer, förändringar och innovationer samt barriärer och drivkrafter för ökad cirkularitet. Arbetspaketet kommer att genomföras tillsammans med Mistra Closing the Loop och de projekt som ingår där. Materialflöden från byggindustrin, pappers- och massaindustrin, processindustrin bilåtervinning och batteriåtervinning är representerade i programmet. Vilka projekt som ingår i Mistra Closing the Loop samt aktuella projektledare beskrivs nedan vid aktörskonstellationen. AP2 pågår mellan oktober 2017 och mars 2018 och kommer att delas i två mindre arbetspaket. AP2.1 fokuserar på datainsamling och leds av RISE medan AP2.2 fokuserar på analysen av insamlad data och leds av CIT.

106 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Inom AP2.1 genomförs följande aktiviteter: 1. Litteraturstudie kring value case methodology samt analysmetoder med relevanta kopplingar. 2. Framtagning av mallar för datainsamling eller betaversion av anpassat verktyg som kommer att testas tillsammans med Mistra projekten. 3. Kartläggning av nuvarande värdekedja och potentiell värdecykel i respektive Mistra projekt samt vilka konkreta förändringar, mål och leveranser (t.ex. förslag på ny affärsmodell, ökad kunskap om X, ny process, etc.) projektet avser leverera. Identifiering av andra förändringar som är centrala för att skapa flödet i den önskade materialcykeln. På Mistra Closing the Loops programmöte den 18 oktober 2017 kommer arbetet med att definiera och systematisera värdekedja och önskad värdcykel att genomföras som en workshop. 4. Intervjuer med respektive aktör i värdekedjan om hur och på vilket sätt förändringen till värdecykel skulle påverka dem samt vad det skulle innebära för dem i termer av identifierade hållbarhetsaspekter. Genomförs under Q Förväntade resultat från AP2.1 är: - Underlag för generell arbetsmetod som tydliggör utmaningar med att förändra en värdekedja till värdecykel framtagen (stödjer Projektmål 1) - Data från 6 förändringsprocesser är dokumenterade (stödjer Projektmål 2) Inom AP2.2 genomförs följande aktiviteter: 1. Analys av data insamlad under AP2.1 och sammanställning av värdekedjan av respektive projekt. Identifiering och rangordning av insatser som har störst effekt samt barriärer för ökad cirkularitet. Aktörers drivkrafter och barriärer för förändring analyseras också. 2. Framtagning av generell arbetsmetod och arbetsbeskrivning baserat på erfarenheter från analysarbetet av de 6 individuella projekt. 3. Presentera åtgärdsförslag. När den individuella analysen av varje projekt är genomförd kommer generiska drivkrafter och barriärer utredas och gemensamma åtgärdsförslag presenteras som komplement till individuella åtgärdsförslag för projekten. Den gemensamma analysen tas fram genom workshop vid Mistras programmöte i oktober Förväntade resultat från AP2.2 är: - Generell arbetsmetod/ verktyg som tydliggör utmaningar med att förändra en värdekedja till värdecykel framtagen (stödjer Projektmål 1) - Drivkrafter och barriärer från Mistras projektens förändringsprocesser är dokumenterade (Stödjer Projektmål 2) AP3 Anpassning av verktyg (AP-ledare: CIT) Syftet med AP3 är att ta fram ett lättanvänt VCM-verktyg baserat på den framtagna arbetsmetoden i AP2. För att göra metoden användarvänlig för respondenter och användare, där de senare ska analysera den data (resultat) som kommer ur de svar som ges, krävs att metoden paketeras på ett genomtänkt sätt. En metod som inte inbjuder till att bli använd kommer förmodligen inte bli använd i någon högre utsträckning. Med anledning av detta kommer ett användarvänligt verktyg utvecklas för metodens genomförande för att göra den enkel att använda. I denna del kommer input från AP2 utgöra ett viktigt underlag då det ger förståelse för vilka krav som måste ställas för att kunna nå en

107 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT hög användbarhet för samtliga aktörer som kommer i kontakt metoden. Verktyget kommer att tas fram som en webbaserad lösning vilket gör åtkomsten hög. AP3 leds av CIT och kommer att genomföras tillsammans med RISE och BOID. AP3 pågår mellan mars och september 2018 och löper delvis parallellt med AP2. Inom AP3 genomförs följande aktiviteter: 1. Behovsanalys. För att kartlägga grundläggande förutsättningar samt sätta upp riktlinjer och ett ramverk för vad verktyget och det system som kommer ligga till grund för verktyget ska bestå av genomförs en behovsanalys. Aktiviteten kan delas upp i tre huvuddelar i form av input (insamling och inmatning av data), process, samt output (presentation av resultat från data). Under input görs en genomgång av lämpliga enkätverktyg och blir på så sätt en fördjupning av den screening som påbörjas i AP2. Lämpliga enkätverktyg ska bl.a. uppnå tekniska krav samt på ett bra sätt nå potentiella respondenter. Under process utreds frågor kring hur många och vilka som ska svara inom en viss aktörskategori beroende på vilken värdekedja som studeras. Också detta blir en slags fördjupning av en aktivitet som startas i AP2. Vidare kommer det arbetas med frågors komplexitet och utformning samt krav på typ av svar. Detta för att göra svarandet intuitivt för en respondent och behandlingen av svar till en mer lätthanterlig process. Relaterat till detta är en fråga om hur mycket support (stöd) som ska byggas in i verktyget. Ett exempel är någon typ av status som ger information om hur långt man kommit i svarsprocessen. I den sista delen, output, undersöks bl.a. vilka presentationsbehov som finns och vilket analysstöd som efterfrågas. En central fråga är hur färdigpaketerad outputen ska vara och hur mycket handpåläggningen som ska göras i relation till det. Här måste avvägningar enligt för och emot göras. I detta moment är intervjuer med deltagare i de 6 Mistra projekten viktigt för att få inspel från flera olika branscher och kompetenser. 2. Konceptutveckling och idégenerering. Här angrips de behov som identifierats under aktivitet 1 för att ta fram en konkret bild av vad verktyget och dess system ska kunna göra och leverera. 3. Verktygsutveckling. I den avslutande aktiviteten utvecklas själva verktyget och det underliggande systemet. För det utvecklade verktyget kommer beskrivningar och utbildningsmaterial tas fram vilka blir viktig input till AP4. I och med AP4 ges möjligheten att kunna göra långtgående verklighetstester av det framtagna verktyget. Dessa tester kommer ge viktig information och vara till hjälp för att förfina verktyget. Förväntade resultat från AP3 är: - Användarvänligt webbaserat verktyg centralt för analysmetodens utförande och användning - Beskrivning och guide för användning av verktyget - Utbildningsmaterial för att lära ut om verktyget och metoden det ingår i AP4 Test av metod och verktyg genom kurs (AP-ledare: CIT) Detta arbetspaket syftar till att testa verktyget framtaget i AP3 samt att sprida kunskap om arbetssättet och metoden genom att publicera och tillgängliggöra det. Verktyg och metod kommer att erbjudas till 10 RE:Source-projekt som genom att delta i kursen kommer att använda och testa metoden för att identifiera drivkrafter och barriärer för deras förändringsprocesser. Därefter

108 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT kommer metod och verktyg att justeras efter den återkoppling som ges och de lärdomar som kan dras. AP4 pågår mellan oktober och december 2018, om det är möjligt kommer kursen ges i samband med RE:Sourcedagen Inom AP4 genomförs följande aktiviteter: - Presentera modellen/verktyget och genomföra utbildning. Metoden kommer att presenteras för 10 utvalda (både avslutade och pågående) projekt beviljade av RE:Source, vilka kommer att testa metoden. Utbildningsmaterial framtagna i AP3 kommer att användas. - Justering av metod och verktyg. Metoden och verktygen kommer att justeras baserat på feedback från de 10 RE:Source-testprojekten. - Utvärdering av utbildningsutfall och uppdatering av utbildningsmaterial. Baserat på utbildningsutvärdering och erfarenheter från genomförandet kommer material och genomförandet av utbildningen presenteras genom projektets slutrapportering. Syftet med detta är att arbetspaketet ska resultera i material som kan användas vid flera kurstillfällen. - Publicera och tillgängliggöra metoden/verktyget. Förväntade resultat från AP4 är: - Förankrat utbildningsmaterial - Generell arbetsmetod/verktyg som tydliggör utmaningar med att förändra en värdekedja till en värdecykel är tillgänglig på RE:Source hemsida. Leverabler och slutprodukter från projektet är Generell arbetsmetod och användarvänligt verktyg offentligt tillgänglig på hemsidan Kursmaterial och genomförandeplan (Internt till RE:Source) En slutrapport som beskriver resultaten och de generiska drivkrafter, barriärer från utvärdering och analys av de 6 värdecyklerna från Mistra-projekt. En intern slutrapport riktad till RE:Source där erfarenheter från metodframtagning och utbildningsgenomförande presenteras Aktivitet Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec AP1 L L L S AP2 M AP3 M M AP4 M= Inbokade möten i Mistra Closing the Loop programmet L= lägesrapportering S= Slutrapportering R= RE:Sourcedag R Genomförbarhet Det är alltid en risk att ta fram en metod och verktyg som ska kunna användas och förstås av externa personer som inte varit deltagande i uppbyggandet av metoden. Projektet hoppas kunna minska denna risk med följande två ansatser: att under uppbyggandet testa och implementera metoden på

109 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT sex väldigt olika projektgrupper i Mistra Closing the Loop samt att metoden också ska implementeras genom en kurs för ett större antal projekt. Risken är också att det kan resultera i en metod som är allt för fokuserad på att utveckla materialkedjor till materialcykler och att det är svårt att omsätta den till andra flöden. Denna risk kommer projektet vara medveten om och anta i arbetspaket 2. Konstellation I projektgruppen ingår Chalmers Industriteknik (CIT) via den del av verksamheten som arbetar med frågor som framförallt rör återvinning och återanvändning. CIT kommer leda projektet och RISE bidra genom sin roll i programledningen för Mistra Closing the Loop. CIT har i samverkan med TNO (Nederländerna), som utvecklat metodiken, genomfört en value-caseanalys utifrån metoden value case methodology på elektronikåtervinning inom EU-projektet GreenElec. Härigenom kunde drivkrafter för och barriärer mot utveckling av systemet och förutsättningar för implementering av projektresultat kartläggas. CIT har bred erfarenhet inom kartläggning och utveckling av värdekedjor inom återvinnings- och återanvändningsindustri samt identifiering av drivkrafter för och barriärer mot en ökad återvinnings- och återanvändningsgrad genom att ha lett och deltagit i olika offentligt finanseriade projekt samt att ha uppfört konsultuppdrag hos olika aktörer inom branschen. RISE har tidigare agerat som samordnare för programmet och ledaren för synergiearbetet i den första etappen av Mistra Closing the Loop och är så även för den andra etappen på ytterligare fyra år. Synergiarbetet som leds av Lena Smuk koncentrerades på att generalisera resultaten från projekten och tydliggöra utmaningarna med att skapa en välfungerande marknad för sekundärråvaror. Genom nära samarbete med projekten i Mistra Closing Loop 2 kommer RISE att bidra med data och fakta om respektive värdekedja och värdecirkel i projekten. RISE har lång erfarenhet av industriell innovation och implementering av ny teknik på marknaden, och relaterade förändringar i värdekedjorna. Boid, som är ett dotterbolag till CIT, är en designstudio som fokuserar på gränssnittet mellan teknik och användare. Boid arbetar med såväl digitala som fysiska produkter och har lång erfarenhet av att konceptualisera och visualisera komplexa tekniker och samhällsystem på ett strukturerat och lättförståeligt sätt. Studion har bland annat ett nära samarbete med forskare på Chalmers Tekniska Högskola i vilket de arbetar med att länka forskningsresultat till produkter, system och tjänster. Boid har lång erfarenhet av att arbeta med påverkande produktdesign. Produkter och tjänster kan utformas för att aktivera och motivera människors beteende. Resultatet kan vara minskade miljömässiga och sociala konsekvenser, eller direkt inverkan på användarrutiner. Projektet är förankrat med deltagarna i Mistra Closing the Loop vilka kommer bistå med delar av den bakgrundsfakta som utgör underlaget för byggande av modellen. Mistra Closing the Loop är ett tvärvetenskapligt program om hur industrins bi- och restprodukter kan återföras till samhället som värdefulla resurser. Mistra Closing the Loop leds av RISE-SP och består av sex fristående forskningsprojekt med varsin projektledare samt en vetenskaplig ledare för programmets synergiarbete Lena Smuk, RISE-SP. 1) EBaR - Hur kan återvinningen av alkaliska batterier bli bättre? projektledare Marcel Magnusson, Swerea Mefos 2) Constructivate - Hur effektiviserar vi återvinningen av bygg- och rivningsavfall? Projektledare Johan Felix, Chalmers Industriteknik 3) Fines - Kan det bli mer attraktivt att återvinna blandade restfraktioner? Projektledare: Joakim Krook, Linköpings universitet, 4) GLAD - Kan pappersindustrins biprodukter minska de sura utsläppen från gruvdeponier? Projektledare: Mattias Bäckström, Örebro universitet, 5) CiMMREC Kan bättre analys-

110 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT och affärsmodeller effektivisera avfallsströmmarna? Projektledare: Martin Kurdve, Swerea IVF, 6) Explore - Hur tar vi vara på mer av materialinnehållet när fordon skrotas? Projektledare: Carl Jensen, IVL Svenska Miljöinstitutet. Mer information om programmet och projekten finns på Resultatredovisning Den primärar målgruppen för projektet är aktörer som behöver påbörja utvecklingsarbete med att skapa en värdecykel kring deras produkt, material eller tjänster samt också de aktörer som ingår i andras värdecykler. Dessa aktörer återfinns både i näringslivet och offentligsektor men modellen och arbetssättet är också intressant och väldigt värdefullt för personer verskamma inom forskning och utveckling inom akademin. Målgrupperna kommer att nås främst genom RE:Source kanaler och genom att delta i planerade event. Men en annan viktig del är själva projektets genomförande. Bara i Mistra Closing the Loop når vi över 60 aktörer från både näringsliv och akademin/instituten. Genom att i projektet genomför en kurs hoppas vi också på att få den önskade effekten att fler har fått möjligheten att använda modellen och därmed har större möjlighet att börja spridas. Nyttiggörande/Exploatering Projektet målsättning är att genom den planerade resultatspridning och tillämpningen av modellen ska många aktörer redan vid projektavslut har kunskap om hur och varför modellen kan användas. När modellen används kommer insikt och kunskapen bidra till att innovationsområdet får uppleva de ovan listade effekterna. Projektbudget Finansieringsplan EGET BIDRAG SÖKT Kontantstöd Total Organisation Natura (SEK) Kontant (SEK) (SEK) projektbudget Sökande organisation CIT % Stödnivå RE:Source RISE Mistra projekten Summa Kostnadsfördelning AP1: Projektledning AP2: Datainsamling och analys AP3: Anpassning av verktyg AP4: Test och utvärdering Totalt CIT RISE Mistra Projekt BOID SUMMA

111 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Fördelning av kostnader Lönekostnader Köpta tjänster Utrustning 0 Material 0 Laboratoriekostnad 0 Resor Övriga kostnader Indirekta kostnader 0 Summa kostnader

112 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT CV Namn Joan Torres Ålder Kön Organisation Titel 33 år Man Stiftelse Chalmers Industriteknik Projektledare Omfattning medverkan (% av heltid) Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) Roll i projektet Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén Motivering till att en person är nyckelperson Projektledare samt utförare i alla arbetspaket. Är utbildad till Civilingenjör i industriell ekonomi och har under flera år jobbat med Supply Chain analys och utveckling. Har under sista året led och deltagit i ett antal projekt inom cirkulär ekonomi. Har bredd erfarenhet av att kartlägga värdekedjor och att identifiera drivkrafter för och barriärer mot en ökad återvinnings- och återanvändningsgrad. Med bredd kunskap om återvinningsbranschen och cirkulär ekonomi utifrån en logistik- och produktions synpunkt samt erfarenhet inom projektledning är Joans bidrag som projektledare central för projektets framgång. Övrigt

113 Bilaga 8h möte Ansökan ENSKILT PROJEKT Namn Lena Smuk Ålder 50 Kön Organisation Titel Roll i projektet Omfattning av medverkan i projektet Kompetens och erfarenhet i förhållande till projektet Motiv till varför personen är en nyckelperson Övrigt Kvinna RISE/SP Projektledare / forskare AP ledare Totalt antal timmar: 200 % av heltid: 12 Dr. Lena Smuk arbetar som specialist inom materialåtervinning och projektledare på RISE/SP sedan Lena koordinerar synergyinsatser i forskningsprogram Mistra Closing the Loop som pågår i två steg. Synergyarbete i programmet syftar till att utforska hur marknaden hindrar återvinning och användningen av sekundära råvaror, hur politiska åtgärder skulle kunna underlätta spridningen av ny teknik och mer resurseffektiva metoder, osv. Lena har samordnad också RISE/SP arbete i ett antal europeiska projekt om återvinning och sekundära råvaror. Lena kommer att ansvara för insamling av data från Mistras projekt och samverkan med programmet. Senaste publikation: "From Waste to Resource. Synthesis Report of Mistra Closing the Loop Research Program Carried out and completed in ", Lena Smuk, 2015

114 Utlysning 3 Bilaga 9A: Underlag för diskussion vid PSM

115 Utformning utlysningar RE:Source Utlysning nr 3 planeras öppna i nov 2017 (v46) Ytterligare 1 st utlysning (nr 4) under perioden t o m Utlysning 4 föreslås öppnas tidigare på året än föregående utlysningar, t ex i juni 2018 Hur utforma utlysningarna för bidra till att uppfylla Resultat och Etappmål enligt effektlogiken? Gap-analys genomförd i maj/juni Input från SR

116 Utfall tidigare utlysningar 3

117 Status projekt beslutade, pågående eller genomförda Tre utlysningar genomförda - Nr 1; bred utlysning; 65 ansökningar; beviljade 38 projekt (28 förprojekt/10 innovationsprojekt), 2016 (start sept 2016), < 30 milj kr fördelade - Nr 1.5; miniutlysning Industriell symbios; beviljade 3 projekt, dec 2016/jan 2017, ca 4 milj kr fördelade - Nr 2; bred utlysning; 119 ansökningar; beviljas ca projekt (ca 25 förprojekt/15 innovationsprojekt/1 demoprojekt (beslut senast 1 juni 2017), > 40 milj kr fördelas Enskilda projekt, 28 projekt beviljade Totalt 69 projekt beviljade, samt ytterligare drygt 40 projekt på väg att beviljas 110 projekt beviljade, varav ca 80 i utlysningar (50 förprojekt, 25 innovationsprojekt, 1 demoprojekt) 4

118 Antal beviljade projekt & fördelning - Tabell visar totalt antal beviljade projekt (inkl enskilda) per Många projekt har bäring på flera programmål resp temaområden - Inkluderat förväntat utfall från utlysning 2 inom parentes materialåtervinning dominerande bland beviljade - Generellt har utlysningar hittills inriktat sig huvudsakligen på PM2 - Övriga programmål har huvudsakligen täckts av enskilda projekt PM/Utmaning Resurseffektivt samhälle Hållbar materialförsörjning Hållbart energisystem PM1: Attraktiv innovationsarena PM2: Lösningar framgångsrikt tillämpade 14 (+9) 43 (+30) 17 (+3) PM3: Resultat/kunskap blir policy(instrument) 14 (+1) 22 8 PM4:Utbildning världsklass PM5: svensk FoI mer synlig/samverkande internationellt PM6: ökad export PM7: kompetens & kapital till innovationsområdet Totalt

119 Utfall utlysning 1: beviljade projekt Fördelning på temaområden 10% 5% 8% 5% 28% Minimera/resurseffektivt: 8% Materialåtervinning + restprodukter: 73% Energi/bio: 15% Insamling: 5% 45% Restprodukter Materialåtervinning Biologiskt Energi/avgiftn Minimera Insamling 6

120 Utlysning 2 Beviljade (rekommenderade) ansökningar Fördelning på temaområden 7% 71% 21% Utveckling utlysning 12 Temaområden Utlysning 1 Utlysning 2 Minimera 8% 21% Materialåtervinning (inkl restprodukter) 73% 71% Energi/bio 15% 7% Minimera/Resurseffektivt Materialåtervinning Energi/bio 7

121 Erfarenheter utlysning 2 Några reflektioner från bedömning utlysning nr 2 (Johan Felix) 1. Vi bör fråga oss om vi ska ha fler avgränsningar i framtiden, kring t ex: Slambehandling och/eller fosfor-återvinning (även kväve). Näringsåterföring visserligen inkluderat i RE:Source, men man kommer snart utanför RE:Source innovationsområde, och in i t ex hållbart skogsbruk/lantbruk Markrening? Förorenade massor? Vattenrening? Att utvinna resurser ur vatten är relevant men om huvudsyftet är att återvinna vatten? Industriella biprodukter; skogsindustrin/metallindustrin? Här finns det ju andra innovationsprogram (STRIM, Metalliska, Bioinnovation, m fl) som specifikt anger biprodukter och återvinning av dessa som liggande inom deras innovationsområden. Vi avser ju ha gemensamma aktiviteter med dessa, kanske ska vi spara industriella biprodukter till sådana aktiviteter? Eller bör vi skapa ett arbetssätt/form för om det kommer upp bra projekt som gynnar andra SIPar att finns det möjlighet för dem att också besluta om ansökan för att bidra med medel. Det är ju en färdig bedömd ansökan som respektive programstyrelse borde kunna fatta beslut om att finansiera som enskilt projekt. 2. >50 Förprojekt beviljade; kanske dags för projekt med högre mognadsgrad? 3. Materialåtervinning dominerar hittills; hur få en mer balanserad projektportfölj? 4. Ska vi i nästa utlysning ha flera ämnesområden/erbjudanden med allokerade budgetar för varje ämnesområde (för att säkerställa jämnare fördelning mellan de områden/erbjudanden vi vill ha projekt inom)? Fick intrycket att innovationshöjden för icke-tekniska lösningar uppfattas/bedöms som lägre av den externa bedömningsgruppen. 8

122 Förslag/input till utlysning 3 9

123 Inspel från strategiska rådet vid möte Sammanfattning från SR mötet: SR ser gärna en kontinuitet från de tidigare utlysningarna, men med nya inslag. Nya inslag typ exempelvis mer beteendevetenskaplig och genusinriktning samt återanvändning som det saknas forum för. Även TRL-nivån är det bra att komma vidare med. Viktigt med ordval i utlysningstext, använd enklare språk, locka även de som inte är vana att söka offentlig finansiering. Affärsmässighet/affärstänk (ekonomi) är viktigt. Svårt att se vad som kommit fram i pågående projekt (även fördelning i detalj mellan olika områden) 10

124 Input från gap-analys av effektlogik Insatser behövs för att nå följande resultat (som utlysningar kan bidra till) Lösningar som påverkar beteendemönster för mindre resursbelastande konsumtion och produktanvändning Produkter, tjänster, affärsmodeller och samarbetsformer anpassade för förebyggande av avfall Logistiklösningar som möjliggör ökad cirkulation av resurser Systemlösningar som demonstrerar closed-loop-återvinning Innovativa policyer och styrmedel utvärderade Minst tre projekt genomförda med inriktning på förbättrad social hållbarhet och arbetsmiljö Över 25 kommersialiseringsprojekt genomförda Över tio idéer och propåer till H2020-projekt och internationella samarbeten (f n åläggs samtliga beviljade projekt att utvärdera möjligheten att vidareutveckla sin lösning inom ramen för H2020-projekt) 11

125 Förslag till inriktning på utlysning 3 Som tidigare ska ansökningar utgå från innovativa/innovationsbaserade lösningar Ökad mognadsgrad TRL 5-6 eller motsvarande, eller lösningar som enkelt kan testas i praktiken; Ev förprojekt/innovationsprojekt inom områden som är mer omogna eller som vi haft relativt få ansökningar inom, t ex social hållbarhet/arbetsmiljö resp Förebyggande av avfall Möjliggöra fortsättning på förprojekt från senaste utlysningen Projekt som innefattar ngt av följande Försök på/i befintliga testbäddar/verklighetslabb testa i praktiken Test av (innovativa) policyinstrument i relevant miljö/kontrollerad skala (policy labs) testa i praktiken Utveckling/test av systemlösningar/helhetslösningar, som involverar hela värdekedjor Utveckling av kommersialiseringsplan/affärsplan i demoprojekt Tvärvetenskapligt angreppssätt, ska utveckla/testa lösningar som inbegriper aspekter av flera discipliner (t ex beteendevetenskap och ekonomi) Lösningar på framtidens utmaningar som bidrar till förnyelse av innovationsområdet Nya konstellationer och samverkan över branschgränser Inriktning alla temaområden, men särskilt projekt som siktar mot (har fokus på att bidra till) Resurseffektivt samhälle; Förebyggande av avfall/återanvändning/hållbar konsumtion/påverkan av beteendemönster Produkter och tjänster (kunderbjudanden) Policyinstrument Logistik/Supply chain management Social hållbarhet (ex vis arbetsmiljö) Budget ca Mkr, krav på medfinansiering 50%; differentierad medfinansieringsgrad beroende på typ av erbjudande 12

126 Förslag att fundera på/diskutera Utlysning med tre erbjudanden; 1. Demoprojekt: Testbäddar/verklighetslab/policy labs (hög mognadsgrad), inom hela innovationsområdet; 2. Förprojekt & Innovationsprojekt med fokus på att bidra till Förebyggande av avfall resp Social hållbarhet (ex vis arbetsmiljö); 3. Innovationsprojekt/fortsättning för genomförda RE:Source förprojekt inom temaområden Hållbar materialförsörjning resp Energisystem Avgränsningar enl bild 8, punkt 1? Budgetreservering: t ex allokering av minst X % av budget till Förprojekt & Innovationsprojekt inom Förebyggande av avfall resp Social hållbarhet/arbetsmiljö? 13

127 Vägen mot nästa RE:Source-utlysning #3 (nov 2017) 15 maj: Analys av Utfall utlysning nr 2, kartläggning av pågående/genomförda projekt samt status för Resultat i effektlogiken, underlag för SR-möte 22 maj 22 maj: SR-möte; inspel och diskussion om inriktning/innehåll utlysning 7 juni: utkast #1 förslag utlysningsinriktning, samt underlag som till SR-möte 22 maj = underlag för PSM 13 juni 13 juni: PSM diskussion ang utkast #1 (analys beviljade, pågående och genomförda projekt presenteras) 28 aug: utkast #2 utlysningstext 7 sept: SR-möte, syn på utkast #2 utlysningstext 18 sept: utkast #3 utlysningstext 6 okt: PSM beslut om utlysning 10 nov: beslut Energimyndigheten, slutlig utlysningstext/paket nov: utlysning öppnar nov: RE:Source-dagen med info om utlysning (ngn av dagarna) 14

128 GAP-analys av RE:Sources verksamhet PSM

129 Process Del 1 Gap-analys Maj/juni 2017: Analys av beviljade projekt och effektlogik, identifiering av prioriterade resultat och mål samt luckor i förhållande till dessa (PL) Diskussion PSM ; hur bäst använda återstående budget under 2017 för att fylla i luckorna Del 2 Handlingsplan Juni-aug: Komplettering av Gap-analys (PL) : Strategimöte Programfunktionärer; fokus handlingsplan inför

130 Status projekt beslutade, pågående eller genomförda Tre utlysningar genomförda - Nr 1; bred utlysning; 65 ansökningar; beviljade 38 projekt (28 förprojekt/10 innovationsprojekt), 2016 (start sept 2016), < 30 milj kr fördelade - Nr 1.5; miniutlysning Industriell symbios; beviljade 3 projekt, dec 2016/jan 2017, ca 4 milj kr fördelade - Nr 2; bred utlysning; 119 ansökningar; beviljas ca projekt (ca 25 förprojekt/15 innovationsprojekt/1 demoprojekt (beslut senast 1 juni 2017), > 40 milj kr fördelas Enskilda projekt, 28 projekt beviljade Totalt 69 projekt beviljade, samt ytterligare drygt 40 projekt på väg att beviljas 110 projekt beviljade, varav ca 80 i utlysningar (50 förprojekt, 27 innovationsprojekt, 1-2 demoprojekt)

131 Antal beviljade projekt & fördelning - Många projekt har bäring på flera programmål resp temaområden - Inkluderat förväntat resultat från utlysning 2 inom parentes materialåtervinning dominerande bland beviljade - Generellt har utlysningar hittills inriktat sig huvudsakligen på PM2 - Övriga programmål har huvudsakligen täckts av enskilda projekt PM/Utmaning Resurseffektivt samhälle Hållbar materialförsörjning Hållbart energisystem PM1: Attraktiv innovationsarena PM2: Lösningar framgångsrikt tillämpade 14 (+9) 43 (+30) 17 (+3) PM3: Resultat/kunskap blir policy(instrument) 14 (+1) 22 8 PM4:Utbildning världsklass PM5: svensk FoI mer synlig/samverkande internationellt PM6: ökad export PM7: kompetens & kapital till innovationsområdet Totalt

132 Vad har gjorts? Input från strategimöte 31 mars att PL väljer ut/prioriterar viktigaste resultaten i effektlogiken att följa upp och säkerställa uppfyllelse av Identifierar vilka prioriterade resultat/mål som kräver omgående insatser för att uppfyllas under 2018 Arbetet genomfört av Evalena B och Johan F, efter analys av pågående/planerade projekt i förhållande till angivna resultat i effektlogiken Beaktat till viss del Vinnovas utvärderingskriterier för första perioden Härunder följer 1. Sammanställning över prioriterade resultat och deras status för resp programmål (bild 7-13), syntes av punkt 2 och 3. Bilder för resp programmål har satts i följd för att kunna jämföra status med prioritering. 2. Status för resultat/etappmål i effektlogiken oberoende av prioriteringar (bilder 15,17,19, 21,23,25,27) 3. Prioritering av resultat/etappmål för resp programmål bilder (16,18,20,22,24,26,28)

133 Prioriterade resultat i effektlogiken Grön fyllning i ruta = resultat/mål uppnått eller förväntas uppnås med pågående aktiviteter och gällande planer, inga ytterligare åtgärder Gul fyllning = resultat/mål bevakas och följs upp på kvartalsbasis. Med löpande insatser förväntas resultaten/målen uppnås Röd fyllning = omfattande insatser krävs, stor risk att resultat/mål inte uppnås

134 Status juni 2017 PM 1, prio-aktiviteter Resultat 2018 Status juni 2017 Aktiviteter på gång Anm En agenda för innovationsområdet har upprättats, förankrats och kommunicerats Kontakt är etablerad med viktiga internationella nätverk/ centra RE:Source har över 100 medlemmar med representanter från alla områden som är viktiga för programmet Över 500 personer har deltagit i möten och workshops inom RE:Source arena Över 500 unika organisationer från ett flertal branscher har deltagit i RE:Sources aktiviteter Plan framtagen Workshop hösten 2017 Möjligen med SPIRE. Inga övriga. 93 medlemmar; 3 råvaru- /materialtillverkare 5 varuproducerande Ca icke-unika org i utlysn 2, detaljerad utvärdering pågår av utlysn 1 och 2 Ansökan enskilt projekt Internationell FoI-samverkan. Deltagande vid World Resources Forum i Helsinki 5-6 juni Insatser för att identifiera viktiga org som saknas, komplettera medlemsbasen 8 juni Högskolan Hstd 23 nov RE:Source-dagen Maj 2018 Resultatdag Utlysning 3 öppnar v 46 Etappmålet: RE:Sources organisation är lättrörlig och effektiv känns komplicerad att uppnå och inga aktiviteter (resultat) är riktade för att uppnå detta. Databas för resultat/projekt Blir färdig/i bruk

135 Status juni 2017 PM 2, prio-aktiviteter Resultat 2018 Status juni 2017 Aktiviteter på gång Anm Fler än 90 för-, innovations - och demonstrationsprojekt Över 25 kommersialiseringsprojekt genomförda Ett effektivt nätverk av kommersialiseringsaktörer är tillgängligt för RE:Source Tydlig bild av var policyinsatser behövs och har störst effekt Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan över branschgränser Med beslut i utlysning 2: 80 projekt, varav ca 50 för-, 27 innovations- och 1-2 demoprojekt Men obalans mot materialåtervinning. 6 enskilda projekt beviljade inom verktyget Kommersialisering. Inom projektet Kompletterande erbjudande avses minst 6 st kommersialiseringsprojekt initieras & genomföras under Ett fåtal aktörer är tillgängliga. Inom projektet Kompletterande erbjudande avses ett mer omfattande nätverk knytas till RE:Source (+effektiva samarbetsformer) 6 enskilda projekt beviljade med direkt bäring på policy. Samtliga projekt beviljade i utlysning är ålagda att belysa ev behov av förändringar i policy/policyinstrument. Otillräcklig överblick/samordning. Beviljade projekt i utlysning som innefattar samverkan över branschgränser: utvärdering pågår Utlysning 3 i nov 2017, Utlysning 4, 2018 Uppföljning innovationstävling Utlysning 3 siktar mot att finansiera lösningar av högre mognadsgrad. Ev utlysning av typ SME Instrument 1 (H2020). Kompletterande erbjudande Ny ansökan om enskilt projekt: Utveckling av policy för minimering och nyttiggörande av avfall Mer samordning behövs. Kommer åter att betonas i utlysning 3 Etappmål svårt att nå: Förbättrad policyberedskap samt utveckling av affärer och lösningar mot framtida krav på resurseffektivitet och hållbarhet hos svenska aktörer 8

136 Status juni 2017 PM 3, prio-aktiviteter Resultat 2018 Status juni 2017 Aktiviteter på gång Anm Lösningar som påverkar beteendemönster för mer hållbar konsumtion och produktanvändning Nätverk och dialog etablerade mellan beslutsfattare och forskningsutövare Relevant, pålitlig statistik, status-beskrivning och benchmarks för Sverige är sammanställda Tydlig bild av var policyinsatser behövs och har störst effekt ca projekt beviljade = ca 10% av beviljade projekt Genomförda relevanta projekt, bl a Myndighetssamverkan, utvärdering pågår Vissa relevanta data från Nulägesanalysen men en pålitlig/heltäckande bench-mark på policysidan saknas 6 enskilda projekt beviljade med direkt bäring på policy. Samtliga projekt beviljade i utlysningar är ålagda att belysa ev behov av förändringar i policy/policyinstrument. Otillräcklig överblick/samordning Lyfts fram i utlysning 3 i nov 2017, Utveckling/test av policy(instrument) ett möjligt fokusområde för utlysning 3. Ansökan om policy labs inom ramen för samverkansprogr. Omvärldsanalys inför Innovationsagendan Utrymme för anbudsförfarande. Ny ansökan om enskilt projekt: Utveckling av policy för minimering och nyttiggörande av avfall. Mer samordning behövs. Etappmål svårt att nå: Förbättrad policyberedskap samt utveckling av affärer och lösningar mot framtida krav på resurseffektivitet och hållbarhet hos svenska aktörer 9

137 Status juni 2017 PM 4, prio-aktiviteter Forskarskola etablerad Status juni 2017 Aktiviteter på gång Anm Forskarskola etablerad Lång väg kvar Nej, men behov finns Aktörers behov av kompetens och fortbildning tydliggjord Översikt av forskningsmiljöers kompetenser och resurser Utbildningsmöjligheter Inom området synliggjorda Tillgängligt, unikt och effektivt utbildningsnätverk Tydlig bild av var policyinsatser behövs och har störst effekt Lång väg kvar Gjord i projekt Framsyn utbildning Sammanställt inom projekt Framsyn, ska synliggöras Nätverket etablerat men samarbetsformer under utveckling 6 enskilda projekt beviljade med direkt bäring på policy. Samtliga projekt beviljade i utlysningar är ålagda att belysa ev behov av policy/policyinstrument. Otillräcklig överblick/samordning. Nej, men behov finns Utveckling av utbildning & pedagogik i projekt Fördjupad analys utbildning Fördjupad analys utbildning Ny ansökan om enskilt projekt: Utveckling av policy för minimering och nyttiggörande av avfall. Mer samordning behövs. Etappmål: Ökad samverkan mellan forskare/doktorander svårt att nå om inte forskarskola etableras

138 Status juni 2017 PM 5, prio-aktiviteter Resultat 2018 Status juni 2017 Aktiviteter på gång Anm Över tio idéer och propåer till EUprojekt och internationella samarbeten Aktörer informerade om möjligheter till EU-projekt Kontakt är etablerad med viktiga internationella nätverk/ centra Befintlig svensk infrastruktur för stöd till EU-ansökningar är tillgänglig och samverkande med RE:Source Noll? Begränsat intresse för aktiviteter. Alla beviljade projekt i utlysningar ålagda att utvärdera möjligheten att gå vidare inom EU-proj Endast via hemsida/twitter. Två event inställda p g a svagt intresse. Möjligen med SPIRE. Inga övriga. Kontakter med EU-SMEsupport (Vinnova-finans.) samt EEN (EU), men samarbetet inte satt. Förslag om enskilt projekt Internationell FoI-samverkan syftar till detta. Utnyttja match-making för H2020 i Oslo. Ansökan enskilt projekt Internationell FoI-samverkan. RE:Source-dagen 23 nov. Ansökan enskilt projekt Internationell FoI-samverkan. Deltagande vid World Resources Forum i Helsinki 5-6 juni Ansökan enskilt projekt Internationell FoI-samverkan. Etappmålet: Ökat intresse för deltagande i EU-projekt Kan bli svårt att uppnå (och mäta)

139 Status juni 2017 PM 6, prio-aktiviteter Resultat 2018 Status juni 2017 Aktiviteter på gång Anm Fler än 90 för-, innovations - och demonstrationsprojekt Över 25 kommersialiseringsprojekt genomförda Ett effektivt nätverk av kommersialiseringsaktörer är tillgängligt för RE:Source Nationell operativ exportfunktion etablerad Internationella behov, exportmarknader och erbjudanden att fokusera på är identifierade Över tio idéer och propåer till EUprojekt och internationella samarbeten Aktörer informerade om möjligheter till EU-projekt Med beslut i utlysning 2: 80 projekt, varav ca 50 för-, 27 innovations- och 1-2 demoprojekt. Men obalans mot materialåtervinning. 6 enskilda projekt beviljade inom verktyget Kommersialisering. Inom enskilda projektet Kompletterande erbjudande avses minst 6 st kommersialiseringsprojekt initieras & genomföras under Ett fåtal aktörer är tillgängliga. Inom projektet Kompletterande erbjudande avses ett mer omfattande nätverk knytas till RE:Source (+effektiva samarbetsformer) Enskilt projekt beviljat, men mer av förstudiekaraktär. Ingen aktivitet ännu. Noll? Begränsat intresse för aktiviteter. Alla beviljade projekt i utlysningar ålagda att utvärdera möjligheten att gå vidare inom EU-proj Endast via hemsida/twitter. Två event inställda p g a svagt intresse Utlysning 3 i nov 2017, Utlysning 4, 2018 Uppföljning innovationstävling Utlysning 3 siktar mot att finansiera lösningar av högre mognadsgrad. Ev utlysning av typ SME Instrument 1 H2020 Ansökan enskilt projekt Kompletterande erbjudande Enskilt projekt ska komma igång, fortsättningsprojekt att vänta som siktar mot att etablera plattformen Ev en uppgift för Nationell exportfunktion Ansökan enskilt projekt Internationell FoI-samverkan. Förslag om enskilt projekt Internationell FoI-samverkan syftar till detta. Utnyttja match-making för H2020 i Oslo. Ansökan enskilt projekt Internationell FoI-samverkan. RE:Source-dagen 23 nov. 12

140 Status juni 2017 PM 7, prio-aktiviteter Resultat 2018 Status juni 2017 Aktiviteter på gång Anm Över 25 kommersialiseringsprojekt genomförda Tio team med innovativa idéer uppkopplade mot RE:Source Innovationsområdet och dess utmaningar presenterade för målgrupper i grundskolan/gymnasium Nya konstellationer, värdenätverk och samverkan över branschgränser 6 enskilda projekt beviljade inom verktyget Kommersialisering. Inom projektet Kompletterande erbjudande avses minst 6 st kommersialiseringsprojekt initieras & genomföras under Innovationstävling genomförd, ska följas upp. Endast Vinnova samverkansprojekt Attraktionskraft för framtiden på väg att starta under ledning av annan SIP, målgrupp grund-skolan, osäkert om RE:Sources område lyfts fram Beviljade projekt i utlysning som innefattar samverkan över branschgränser: Uppföljning innovationstävling Utlysning 3 siktar mot att finansiera lösningar av högre mognadsgrad. Ev utlysning av typ SME Instrument 1 (H2020). Re:invent & Re:make är två hackathon, 48 tim tävlingar som ska bidra till samarbete mellan aktörer med olika kompetenser 2017 Inga andra. Tänkbar aktivitet att arrangera liknande Berzelidagarna för gymnasieelever Kommer åter att betonas i utlysning 3. 13

141 GAP-analys av resultat i förhållande till effektlogiken samt identifiering av behov av insatser Teckenförklaring bilder 15,17,19, 21,23,25,27: bilder visar status för resultat/etappmål för resp programmål Grön fyllning i ruta = resultat/mål uppnått eller förväntas uppnås med pågående aktiviteter och gällande planer, inga ytterligare åtgärder Gul fyllning = resultat/mål bevakas och följs upp på kvartalsbasis. Med löpande insatser förväntas resultaten/målen uppnås Röd fyllning = omfattande insatser krävs, stor risk att resultat/mål inte uppnås Fet text i bild 17 = områden att lyfta fram i kvarvarande utlysningar Teckenförklaring bilder 16,18,20,22,24,26,28: bilder visar prioriterade resultat/etappmål för resp programmål Blå fyllning i ruta = prioriterat mål eller resultat Röd ram kring blått fält = prioriterat mål eller resultat som kräver omfattande insats Randig ruta= mål/resultat föreslås nedprioriteras under period t o m 2018 (gäller i princip alla resultat/mål som är röda dvs det krävs en omfattande insats för att uppnå dem, men de är inte prioriterade) Ofylld ruta = varken föreslagna som prioriterade eller nedprioriterade resultat (resultat som har status enl gul eller grön fyllning)