Handlingsplan. fö r suicidpreventiön, Kumla kömmun. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan. Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd

Transkript

1 Handlingsplan fö r suicidpreventiön, Kumla kömmun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd

2 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Läsanvisning... 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Uppdraget... 5 Om suicid och suicidpreventivt arbete... 5 Riskfaktorer och riskgrupper... 6 Hänvisning vid suicid och suicidrisk... 6 Definition... 7 Terminologi... 7 Globalt perspektiv... 7 Nationellt perspektiv... 8 Regionalt perspektiv... 9 Lokalt perspektiv Syftet med handlingsplanen Avgränsning Arbetsgrupp och arbetsprocess Kartläggning och åtgärder Kartläggning av det suicidpreventiva arbetet i nuläget Föreslagna åtgärder för ett stärkt suicidpreventivt arbete Kommunövergripande åtgärder Beredskapssamordnare

3 Elevhälsa Individ- och familjeomsorg (IFO) Mottagning, integration, arbetea (MIA) LSS omsorg & vård och omsorg Samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska Ung fritid Åtgärder i samverkan med externa aktörer, samt åtgärder av externa aktörer Uppföljning och ansvar Referenser Bilagor... Bilaga 1: Hänvisning vid suicid och suicidrisk... Bilaga 2: Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i Örebro län... Bilaga 3: Socialpsykiatrins rutin vid SU... Bilaga 4: Riktlinjer för suicidprevention inom kommunal vård och omsorg i Örebro län... Beslutande: Kommunstyrelsen Datum och paragraf: , 123 Dokumentansvarig: Beredskapssamordnare Revideras: Hösten 2018 Gäller till:

4 Läsanvisning Handlingsplanen är strukturerad i rapportform, med en kort inledande sammanfattning (s 4) över uppdraget, handlingsplanens syfte, övergripande målsättning samt uppföljning av de åtgärder som beslutats. För den som endast önskar ta del av handlingsplanens åtgärder hänvisas direkt till rubriken Föreslagna åtgärder för ett stärkt suicidpreventivt arbete på sida 17. Under rubriken Bakgrund (s. 5) finns utöver en beskrivning av uppdraget, definition och terminologi även allmän information om suicid och suicidprevention för den som önskar en introduktion i ämnet eller vill ta del av den kunskap som legat till grund för framtagandet av åtgärder. Under rubriken Arbetsgrupp och arbetsprocess (s. 12) redogörs för vilka som deltagit i arbetet och hur processen med framtagandet av handlingsplanen sett ut. Sammanfattning 2014 lämnades en motion med yrkande om en kommunal handlingsplan för suicidprevention, vilken ska utgå från nationella strategier samt regionala riktlinjer och omfatta konkreta åtgärder för hela kommunens verksamhet. Under 2016 uppdrogs kommunledningskontoret att samordna framtagandet av en handlingsplan. Syftet med denna handlingsplan är att utifrån en övergripande kartläggning och analys identifiera utvecklingsbehov i det suicidpreventiva arbetet, och föreslå åtgärder för att minska antalet suicid. En arbetsgrupp bestående av främst kommunala verksamhetsrepresentanter har tagit del av aktuell kunskap på området, genomfört en kartläggning samt framfört förslag på åtgärder. På kommunövergripande nivå lyfts åtgärder för att öka medvetenhet och kunskap inom området suicidprevention, liksom att följa nationell och regional utveckling och utifrån detta kontinuerligt fortsätta att utveckla lokala arbetssätt och rutiner. Uppföljning av handlingsplanen sker årligen av kommunens beredskapssamordnare, som sammanställer en redogörelse över genomförda åtgärder och redovisar till Folkhälso- och samordningsberedningen samt kommunstyrelsen. Handlingsplanen revideras till kommande mandatperiod utifrån uppföljning med förslag till nya åtgärder och/eller utveckling/fullföljande av befintliga åtgärder. 4

5 Bakgrund Uppdraget I december 2014 lämnade Centerpartiet en motion med yrkande om en kommunal handlingsplan för suicidprevention. Planen skulle utgå från nationella strategier, regionala riktlinjer och omfatta konkreta åtgärder för hela kommunens verksamhet. Socialnämnden fick uppdraget att besvara motionen, och bedömde i augusti 2015 att handlingsplanen för suicidprevention skulle tas fram på kommunövergripande nivå, så att samtliga nämnder och förvaltningar samt externa aktörer är inbegripna. Vidare föreslogs att framtagandet av handlingsplanen skulle ske under ledning av kommunledningskontoret, när Regionförbundets (numera Region Örebro län) riktlinjer reviderats, och utgöra en del av kommunens Risk och sårbarhetsanalys (RSA). Vikten av att ta hänsyn till regionens arbete i frågan betonas, liksom inhämtande av kunskap från andra aktörer som räddningstjänst, sjukvård och polis. I oktober 2016 uppdrogs Sydnärke folkhälsoteam att samordna framtagandet av handlingsplanen. Om suicid och suicidpreventivt arbete Varje suicid innebär en förlust, både på samhällsnivå och för de efterlevande genom omfattande känslomässiga och praktiska konsekvenser. I en jämförelse av antal döda var det nästan sex gånger så många döda i suicid som i trafiken år 2015 (1554 suicid och 260 trafik). Det gör suicid till ett betydande folkhälsoproblem. Under de senaste femtio åren har mekanismerna bakom suicid och suicidpreventiva åtgärder lyfts i allt högre omfattning. I likhet med det förebyggande arbetet mot olycksfallsskador har sättet att betrakta företeelsen en stark betydelse för hur det preventiva arbetet lyckas. Genom att inte betrakta olyckor som ett resultat av individers oaktsamhet, utan istället fokusera på att hantera riskerna, har förekomsten av olycksfallsskador minskat betydligt. På samma sätt kan suicid betraktas som ett uttryck för brister i de samhälleliga system som hanterar riskerna för suicid. Dessa risker kan vara av både psykologisk karaktär (exempelvis depression) och av fysisk karaktär (lättillgängliga dödliga läkemedel). 5

6 Riskfaktorer och riskgrupper De underliggande faktorerna till ett suicidalt beteende är enligt WHO European Ministerial Conference on Mental Health komplexa, och interagerar med varandra (Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut 2006): psykiatriska faktorer (t.ex. depression, schizofreni, ångesttillstånd, användning av alkohol och andra droger) biologiska eller genetiska faktorer (t.ex. familjehistorik med suicid, låga koncentrationer av serotoninmetabolit) ogynnsamma livshändelser (t.ex. förlust av någon älskad person eller arbete) psykologiska faktorer (t.ex. interpersonella konflikter, våld, erfarenheter av sexuellt utnyttjande) sociala faktorer och miljöfaktorer (t.ex. tillgänglighet och metoder för suicid som skjutvapen, giftiga gaser, mediciner) social isolering och ekonomiska svårigheter Utifrån forskning ses följande riskfaktorer för att begå suicid: manligt kön, ensamboende, arbetslöshet, missbruk, beroende och psykisk sjukdom. Grupper som är överrepresenterade i nationell suicidstatistik är utlandsfödda samt hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner). Personer som begår suicid är främst män och äldre, medan personer som gör suicidförsök oftast är kvinnor och yngre. Eftersom grupperna skiljer sig åt gällande avsikt och metod, kan två olika strategier i det preventiva arbetet vara nödvändiga. Ett utvecklingsområde inom forskning är motsatsen till riskfaktorer, det vill säga skyddsfaktorer som till exempel socialt stöd, medicinering, problemhanteringsförmåga och känslan av sammanhang och mening i livet. Skyddsfaktorerna stärker en individs förmåga att hantera svåra situationer, och därmed ses andra utvägar än suicid. Detta är av vikt för att utveckla det suicidpreventiva arbetet. Hänvisning vid suicid och suicidrisk Vid suicidrisk kan stöd hämtas från följande samhällsfunktioner: Vid akut situation: Ring SOS Alarm 112 Psykiatrisk akutmottagning på Universitetssjukhuset i Örebro, växel Allmänpsykiatriska mottagningen i Hallsberg,

7 Vårdcentralernas jourmottagning vid Kumla vårdcentral, Fylstamottagningen, kvällar och helger Kumla vårdcentral, akuttelefon Fylsta: , Kungsvägen: Självmordlinjen, telefon eller chatt via hemsida: Uppgifter hämtade mars 2017, finns även för utskrift som bilaga 1. Definition Enligt regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110) saknas en allmänt vedertagen definition av begreppet suicid. I genomgånget material återfinns dock två definitioner som återspeglar olika synsätt på suicid: 1. Avsiktlig självdestruktiv handling som leder till döden 2. Ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder Arbetsgruppen har i framtagandet av denna handlingsplan valt att utgå från perspektivet att suicid är ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder, då detta synsätt stöder ett mer främjande och förebyggande arbetssätt. Terminologi Begreppen självmord och suicid är synonyma men kan uppfattas som laddade på olika sätt; Självmord kan föra tankarna till en kriminell handling, men är samtidigt väl förankrat hos allmänheten. Suicid kan å andra sidan uppfattas som kliniskt och avståndstagande, men återspeglar också en anpassning till ett ökat forskningsintresse och det internationella forskningssamhället där engelska är det dominerande språket. I den lokala handlingsplanen används främst olika former av begreppet suicid. Globalt perspektiv Mer än människor i världen avled till följd av suicid år 2012 enligt Världshälsoorganisationens (WHO) internationella statistik. Antalet suicid per invånare var då 11,4, medan motsvarande siffra i Sverige var 13,2. WHO har som målsättning att minska suicidtalen med en tredjedel från år 2013 till år Inom EU har en strategi för att utveckla den psykiska hälsan för befolkningen tagits fram i förm av en grönbök. Enligt denna finns evidens för positiva effekter av suicidförebyggande insatser gällande restriktioner av tillgång till medel för att begå suicid, utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och samverkan mellan slutenvård och öppenvård efter ett suicidförsök. 7

8 Nationellt perspektiv I Sverige dör ca (år 2014) personer av suicid årligen. Det är mer än dubbel så många män som kvinnor som begår självmord, vilket gör suicid till den vanligaste dödsorsaken för män mellan 15 och 44 år, och den näst vanligaste dödsorsaken efter cancer för kvinnor i samma åldersgrupp. Internationellt sett ligger Sveriges självmordstal omkring EU-genomsnittet. Under de senaste 15 åren har självmordstalet (antal personer per invånare som begått självmord) i Sverige minskat med cirka 20 procent, däremot har suicidförsöken bland unga flickor ökat. Den åldersgrupp som är högst representerad i antal suicid per invånare är år. I samtliga grupper syns en minskande trend med undantag av den yngsta åldersgruppen år (figur 1). Figur 1, Självmord (säkra och osäkra) för olika åldersgrupper i Sverige, Källa: NASP beslutade riksdagen om ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Programmets vision är att ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. Programmet innefattar nio strategiska målområden (se nedan), som dels utgår från ett individperspektiv, och dels från ett befolkningsperspektiv. Det individinriktade arbetet bedrivs huvudsakligen inom hälso- och sjukvården genom att stödja personer med risk för suicid. Det befolkningsinriktade arbetet fokuseras till att skapa stödjande och mindre riskutsatta miljöer, och omfattar många olika samhällsaktörer. Ett stort fokus läggs också på att öka människors medvetenhet om självmordsproblematik och att undanröja tabun kring suicid. Sedan 2015 samordnas det suicidförebyggande arbetet på nationell nivå av Folkhälsomyndigheten. 8

9 Nio strategiska målområden Nedanstående är de nio strategiska målområden som ingår i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention: 1. Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper 2. Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid 3. Minska tillgängligheten till medel och metoder för självmord 4. Se suicid som psykologiska misstag 5. Förbättra medicinska, psykologiska och psykosociala insatser 6. Sprida kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord 7. Höj kompetens hos personal och andra nyckelpersoner inom vård och omsorg 8. Genomför händelseanalyser efter suicid 9. Stöd frivilligorganisationer Regionalt perspektiv I Örebro län är det statistiskt sett ungefär en person i veckan som begår suicid, och i förhållande till övriga riket har länet en högre suicidförekomst bland både kvinnor och män. De åldersgrupper som främst utmärker sig i jämförelse med riket är unga upp till 25 år samt personer över 65 år Män; 27, Totalt; 17, Kvinnor; 9, Figur 2. Självmord och dödsfall med oklart uppsåt i Örebro län, antal/ invånare. Källa: Kolada

10 I den regionala statistiken synd en tydlig könsskillnad, där män i dubbelt så hög utsträckning som kvinnor begår självmord (figur 2). I Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i Örebro län betonas som titeln antyder kopplingen mellan psykisk ohälsa och suicid, främst utifrån att människor med psykisk ohälsa också är mest utsatta gällande socioekonomiska faktorer som ekonomi, boende, arbetsmöjligheter och delaktighet i samhället. Även samverkan mellan olika aktörer betonas, med Regionorganisationen och primärkommunerna som huvudaktörer. De nio strategiska målområdena från det nationella handlingsprogrammet ligger till grund även för den regionala handlingsplanen, den senare har dock strukturerats i sju formulerade fokusområden (se handlingsplanen i sin helhet som bilaga 2): 1. Involvera nyckelaktörer 2. Insatser för ökad samverkan 3. Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal 4. Öka tillgänglighet till professionella insatser 5. Ta vara på det civila samhällets engagemang 6. Höjd kunskapsnivå 7. Kunskapsutveckling Lokalt perspektiv Gällande de data som presenteras på lokal nivå bör hänsyn tas till att det är ett litet statistiskt urval, vilket gör underlaget osäkert. En enskild incident kan påverka med flera procentandelar. 10

11 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Riket Örebro län Kumla Totalt 15- år Kvinnor Totalt 15- år Män Figur 3, Självmord i riket, länet och kommunen, antal per invånare, från 15 år och uppåt. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret, I en jämförelse mellan riket, länet samt Kumla kommun under en femårsperiod sticker Kumla ut i negativ bemärkelse gällande antal självmord bland män. Örebro län har ett högre självmordstal än riket som helhet (figur 3). Syftet med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att utifrån en övergripande kartläggning och analys identifiera utvecklingsbehov i det suicidpreventiva arbetet och föreslå åtgärder för att minska antalet suicid. Avgränsning Handlingsplanen tar utgångspunkt i det befintliga arbetet och att stärka/komplettera detta. Det sker också en viss avgränsning utifrån att de åtgärder som beskrivs ska ligga inom kommunens rådighet. Under rubriken Åtgärder i samverkan med externa aktörer samt åtgärder av externa aktörer redovisas dock åtgärder som kommunen inte har full rådighet över. Handlingsplanen rymmer åtgärder av både främjande och förebyggande karaktär, dock har inte allt arbete i syfte att främja psykisk hälsa samt förbygga psykisk ohälsa, suicid och suicidförsök som pågår inom kommunens verksamheter redovisats. Detta på grund av utrymmes- och tidsskäl, då det skulle kräva en betydligt mer omfattande kartläggning för att täcka in främjande och förebyggande arbete i sin helhet. 11

12 Arbetsgrupp och arbetsprocess Framtagandet av handlingsplanen har samordnats av folkhälsostrateg i Sydnärke folkhälsoteam och kommunstyrelsens nämnsekreterare, och utgår från en tvärsektoriellt sammansatt arbetsgrupp bestående av följande kommunala funktioner; Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Chef för elevhälsan Föreståndare fritidsverksamhet Verksamhetschef vård och omsorg Enhetschef socialpsykiatri Verksamhetschef individ- och familjeomsorg Trafikingenjör Beredskapssamordnare Utöver de kommunala representanterna har följande externa aktörer bidragit i arbetet genom deltagande i arbetsgruppen, besvarande av frågeställningar i kartläggningsarbetet samt separata möten med handlingsplanens samordnare; Kommunpolis Brandingenjör från räddningstjänsten Kurator samt verksamhetschef från allmänpsykiatriska öppenvården Följande organisationer har fungerat som remissinstans: Nationell samverkan Psykisk hälsa (NSPH, tillgodoser brukarperspektivet) Regional samordnare för suicidprevention Allmänpsykiatriska öppenvården Räddningstjänsten Polismyndigheten Närsjukvården (Kumla vårdcentral) Folkhälso- och samordningsberedningen Arbetsgruppens representanter har sammankallats vid tre tillfällen för gemensam diskussion, och där emellan bedrivit arbete utifrån den egna verksamheten. Dessa möten har utgått från tre teman: 12

13 1. Kartläggning hur arbetar vi suicidpreventivt i nuläget? 2. Analys var finns utvecklingsbehoven? 3. Åtgärder till handlingsplan hur ska vi komplettera arbetet? Under det första arbetsgruppsmötet diskuterades bl.a. terminologi samt definition. Gruppen tog del av nationell och regional statistik, samt diskuterade utifrån de nio strategiska målområdena i det nationella handlingsprogrammet. Uppgiften för arbetsgruppens deltagare till kommande möte var att besvara ett antal öppna frågeställningar i syfte att kartlägga det suicidpreventiva arbetet i nuläget. Till det andra arbetsgruppsmötet presenterades en sammanställning av kartläggningsfrågorna, och även en sammanställning av de utvecklingsbehov som identifierats under föregående mötes diskussioner och i verksamheterna. Vidare presenterades lokal statistik, dock med reservation för att det är ett osäkert statistiskt underlag, trenden kan variera kraftigt från år till år beroende av enstaka incidenter. Diskussionen fokuserades på prioritering av de utvecklingsbehov som gruppen lyft fram. Arbetsgruppens deltagare fick i uppgift att till nästkommande möte formulera åtgärder/insatser, dels utifrån den egna verksamheten, men också i samverkan med andra kommunala aktörer och externa aktörer. Det tredje arbetsgruppsmötet fokuserades på åtgärderna som ska föreslås i handlingsplanen. Gruppen fick ta del av ytterligare kompletterande statistik samt information om hur Räddningstjänstens arbete kopplat till suicid ser ut. Gruppen fick också information om den regionala samordnarens för suicidprevention och dennes uppdrag. Handlingsplanens syfte och övergripande struktur presenterades och gruppen fick möjligheter att lämna synpunkter på detta. Bland annat enades deltagarna om att åtgärderna i planen ska presenteras utifrån respektive kommunal verksamhet, och att åtgärder som genomförs i samverkan med externa aktörer ska presenteras under en särskilt rubrik då kommunen inte har full rådighet över detta. Därefter diskuterade gruppen eventuella kompletteringar utifrån ett underlag som sammanställts över de åtgärder som föreslagits av arbetsgruppens deltagare. Arbetsgruppen enades också om ett fjärde möte, där endast kommunala representanter deltar. Ett färdigt utkast för handlingsplanen skickades ut inför det fjärde arbetsgruppsmötet, vilket syftade till att arbetsgruppens deltagare skulle få möjlighet att komma med korrigeringar och synpunkter, antingen under mötet eller via e-post. Därefter skickades handlingsplanen på remissrunda (se remissinstanser ovan). 13

14 Kartläggning och åtgärder Kartläggning av det suicidpreventiva arbetet i nuläget Varje representant i arbetsgruppen fick i uppdrag att besvara nedanstående frågor. Resultaten är sammanställda i en översiktlig kartläggning som presenteras i matrisen nedan. Kartläggning har tillsammans med nationell, regional och lokal statistik legat till grund för arbetsgruppens analys, där deltagarna diskuterat vilka åtgärder/områden som kan ses som prioriterade utifrån underlaget och verksamheternas pågående prioriteringar. Vilken sannolikhet är det att er verksamhet kommer i kontakt med suicidala personer? På vilket sätt? Vad har ni för rutiner för att uppmärksamma suicidrisk? Hur agerar ni vid suicidrisk/incident av något slag? Hur följs incidenter upp? Individ och familjeomsorg (IFO) IFO Socialpsykiatri Sannolikhet för kontakt med suicidala personer Hög sannolikhet. Mkt hög sannolikhet, 3-5 samtal/månad. Kännedom om suicidtankar uppstår vid kontakt med brukaren eller brukarens kontaktperson. Rutiner för att uppmärksamma suicidrisk Fokus på psykisk ohälsa generellt. Ska ta fram scanningsformulär för våld, missbruk, psykisk ohälsa/suicid. Kompetensutveckling personal påbörjad/planerad. Behandlare inventerar tidiga tecken för försämrat tillstånd och risk för SU-tankar. Tidig intervention är rutin för beredskap och lämplig åtgärd. Rutiner vid suicid/suicidförsök Ständiga bedömningar i individärenden, samarbetar med psykiatrin. Vid suicid upprättas avvikelserapport och händelsen utreds. Skyndsam personell kontakt (inom en timme). Personal genomför screening (GDS-20 skalan*). Stöd att komma till primärvård eller landstingspsykiatri för läkarbedömning, som avgör vidare åtgärd. Sammankallar till SIP** med APÖ***. Se även bilaga 3. *Geriatric Depression Scale **Samordnad individuell planering *** Allmänpsykiatriska öppenvården Uppföljning av suicid/suicidförsök Beroende av utredningens resultat. Personal erbjuder samtal samtidigt som ordinarie insatsplanering fortsätter. Detta syftar till att stärka brukarens och personalens kännedom om tidiga tecken och åtgärder vid dessa. Uppföljning kan också ske inom ramen för sjukvårdens ansvar. 14

15 LSS omsorg & vård och omsorg Ung Fritid Sannolikhet för kontakt med suicidala personer Mkt hög sannolikhet. Relativt hög sannolikhet genom den öppna verksamheten. Rutiner för att uppmärksamma suicidrisk Riktlinjer framtagna för suicidprevention inom kommunal vård och omsorg i Örebro län. MI utbildning erbjuds alla anställda under Start av utbildning i Tidiga tecken i en hemtjänstgrupp Det finns en handlingsplan för personal, där en rutin för att upptäcka signaler och agera på ohälsa och missförhållanden ges. Dessutom bygger fritidsledaren aktivt relationer till ungdomen och därmed kan suicidrisk upptäckas. Rutiner vid suicid/suicidförsök Avvikelse skrivs vid försök eller fullbordat suicid av den som upptäcker incidenten. Kontakt med MAS* direkt vid händelsen Utredning görs av enhetschef, MAS och ev. andra berörda. Vid fullbordad suicid görs en Lex Maria, ev. även vid ofullbordad suicid. Om brukare inte har kommunal hälso- och sjukvård utförs utredningen inom RÖL**. Se även bilaga 4. Vid en akut situation kontaktas polis eller socialjour. Vid oro: Överlämning sker via lämplig aktör. Skoltid: skolans elevvårdsteam. Utanför skoltid: orosanmälan till socialtjänst Kommunens kristeam kopplas in vid allvarligare händelser. Uppföljning av suicid/suicidförsök Beroende på vad som hänt, ska samtal med berörd personal erbjudas. Vårdplanering ska ske med brukaren. Bearbetning av händelsen i personalgruppen i det akuta skedet. I den öppna verksamheten har personal fortsatt vardaglig kontakt med ungdomen och kan följa hur hen mår över tid. Elevhälsa Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska Relativt hög sannolikhet. Låg till obefintlig sannolikhet. Samtliga elever har återkommande hälsosamtal med skolsköterska. Skolnärvaroanalys. Insatser från elevhälsan, främst via kurator och skolsköterska. Ev. orosanmälan, kontakt tas med vårdnadshavare. Åtgärder vidtas utifrån bedömning. I akut skede tas kontakt med polis, socialjour, kristeam och/eller BUV***. *Medicinsk ansvarig sjuksköterska ** Region Örebro län *** Psykiatri för barn- och unga vuxna 15

16 Polisen Sannolikhet för kontakt med suicidala personer Mkt hög sannolikhet. Ärenden kommer in via polisens ledningscentral, ofta i ett akut skede, t.ex. när en person uttalat livsleda, gjort ett suicidförsök, försvunnit med suicidtankar, bråk i hemmet m.m. Rutiner för att uppmärksamma suicidrisk Observanta på hur människor uttrycker sig i samband med ingripanden/förhör, liksom om det finns suicidrisk i samband med försvinnanden. Rutiner vid suicid/suicidförsök När en person uttrycker livsleda erbjuds frivillig transport till akut psyk. Alternativt, om kriterierna är uppfyllda med LPT 47 genom beslut från behörig beslutsfattare. Uppföljning av suicid/suicidförsök Det sker ingen återkoppling från akutpsyk till polis. Räddningstjänsten Hög sannolikhet. Vi blir ofta larmade då det bedöms att vår utrustning är användbar för att bryta händelseförloppet. Olyckor på järnväg, vatten, broar etc. Vid singelolyckor med biltrafik förekommer det också att suicidförsök är den bakomliggande faktorn. Lyhördhet vid räddningsinsatser, erfarenhet från tidigare händelser, information i utalarmeringen från SOS Alarm. Försöker förhindra händelsen eller lindra konsekvenserna på olika sätt. Rutiner och arbetssätt för kommunikation med person vid suicidrisk är under framtagande. Utbildningsinsatser mot personalen pågår. Rapportering till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Intern utvärdering och uppföljning av inträffade händelser. Allmänpsykiatriska öppenvården Mkt hög sannolikhet. Personer ringer eller uppsöker verksamheten direkt, ibland tar anhöriga kontakt. Även remiss från t.ex. primärvård, habilitering, socialförvaltning, ungdomsmottagni ngen och Alléskolan. All anställd person är utbildade i att utföra strukturerade suicidriskbedömningar. Det finns en rutin med en skattningsskala (självmordsstegen, framtagen av Jan Beskow). Denna bedömning ska ske vid upprepade tillfällen. Den rutin som används är Vårdprogram för suicidnära patienter som gäller för hela området psykiatri inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Örebro län. Utifrån respektive behandlare, läkare, kuratorer. Slutenvården kan ta kontakt för vårdplanering för att följa upp patienter som blir inlagda. Suicidrisken ökar vid övergångar. 16

17 Föreslagna åtgärder för ett stärkt suicidpreventivt arbete Föreslagna åtgärder redovisas utifrån respektive ansvarigt verksamhetsområde i alfabetisk ordning. Ansvarig för implementering samt återrapportering i uppföljning är respektive enhetschef. Kommunövergripande åtgärder En övergripande åtgärd för samtliga kommunala verksamheter är att öka medvetenhet och kunskap inom området suicidprevention. Detta är viktigt för att trygga kompetens i bemötandet av suicidbenägna personer, minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa samt för att undanröja tabun kring suicid. Det är också av hög vikt att följa nationell och regional utveckling inom området, och utifrån detta kontinuerligt fortsätta att utveckla lokala arbetssätt och rutiner med särskild hänsyn till brukar- och anhörigperspektiv. Beredskapssamordnare I samverkan med övriga berörda aktörer utveckla en metod och rutin för att genomföra händelseanalys av suicid i de fall som anses relevanta. Ansvar för uppföljning av handlingsplan samt kalla samman arbetsgrupp inför revidering av handlingsplan. Elevhälsa Utbildning i programmet Vägledande samspel ICDP (International Child Development Programme) för samtliga chefer inom förskola/skola under våren 2017 samt hösten Skolpsykologer håller föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder och att möta elever som är utåtagerande för all skolpersonal på grundskola och gymnasium. Skolsköterskan sammanställer årligen resultat från ELSA (Elevhälsodata sammanställt och analyserat) på skolnivå och presenterar för elevhälsoteamet som underlag för analys och planering av insatser. Årligen sammanställa resultat från ELSA och rapportera till nämnden för livslångt lärande. 17

18 Årligen revidera skolnärvarorutin samt uppföljning i förvaltningen av statistik över skolnärvaro. Insatser på lektionstid för samtliga elever på mellanstadiet i syfte att öka medvetenheten om levnadsvanornas betydelse för hälsan. Erbjuda föreläsningar om levnadsvanors betydelse för hälsan till vårdnadshavare under våren I samverkan med IFO erbjuda utbildning i MHFA (Mental Health First Aid) till elevhälsans personal Individ- och familjeomsorg (IFO) Fortsatt intern utbildning i MHFA (Mental Health First Aid) med målet att utbilda samtlig personal inom IFO. Erbjuda utbildning i MHFA till elevhälsa och personal på fritidsgårdarna. Följa upp antalet SIP för vuxna med psykisk ohälsa som en del i egenkontrollplanen. Följa upp avvikelser vad gäller samverkan med psykiatrin. Erbjuda snabb respons (någon att prata med) till socialpsykiatrins brukare och övriga aktualiserade personer inom kommunens verksamheter genom att informera om expeditionsnummer till socialpsykiatri samt akutnummer till sjukvården. Delta i BUSA-projektet (BUSA = barn och unga som anhöriga) i syfte att identifiera och erbjuda stödjande insatser till barn i familjer med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Mottagning, integration, arbete (MIA) I samverkan med IFO kontinuerligt erbjuda utbildning i MHFA (Mental Health First Aid) till MIA:s personal 18

19 LSS omsorg & vård och omsorg Utbildning i suicidprevention inom alla yrkesgrupper. Följa upp på gående utbildning i det svåra samtalet samt tidiga tecken, eventuellt sprida vidare till flera hemtjänstgrupper. I samverkan med övriga kommunala verksamheter ska ledningsteam (sjuksköterska, arbetsterapeut och enhetschef), aktualisera riskärenden och ta fram handlingsplaner. Samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska I de fall en ombyggnation bedöms nödvändig för att minska risk för suicid/suicidförsök (exempelvis utifrån händelseanalys av incident) driva frågan i de fall kommunen är huvudman Skapa kontaktytor med myndigheter (till exempel Trafikverket) för att driva frågor om ombyggnation med övriga huvudmän. Ung fritid Uttala suicid söm en möjlig incident i vår egen handlingsplan för Ung fritid. Fritidschef samverkar med andra förvaltningar för att kunna ta del av fortbildning kring psykisk ohälsa för att höja medvetenheten i personalgruppen, bland annat i samverkan med IFO erbjuda utbildning i MHFA till vår personalgrupp. I samband med nyanställning rekrytera personal med kompetens även inom beteendevetenskap och folkhälsa såväl som fritidsledarutbildning. Samverka med Region Örebro Län och Sydnärke folkhälsoteam för att ta del av rapporter, aktuell forskning och metodmaterial kring arbetet med unga, exempelvis Liv och Hälsa Ung Personal deltar på folkhälsokonferensen kring psykisk hälsa den 19 maj 2017, samt deltar regelbundet i Nätverksträffar för fritidsledare i Örebro län. I Rastverksamhet på högstadieskolorna samverka med skolans elevhälsoteam. 19

20 Erbjuda Fritidshjälpen, Ungdomsinitiativ samt Ungdomars egen organisering som medel för ungdomar att kunna påverka och utveckla sin egen fritid. Information sprids via samverkan med IFO, FLL och MIA. Särskild satsning pågår genom skolnärvaroprojektet. Tillsammans med fritidskonsulter på Kultur och Fritid erbjuder Ung fritid föreläsningar kring fritiden ö föreningslivets betydelse för nyanlända föräldrar på Familjens Hus. Erbjuda Machöfabriken, ett metödmaterial för ökad jämställdhet öch för förebyggande arbete mot våld, till högstadieskolorna. Åtgärder i samverkan med externa aktörer, samt åtgärder av externa aktörer Individ- och familjeomsorg (IFO) Upprätta rutiner för samverkan med externa aktörer gällande vuxna med suicidrisk. Regelmässigt upprätta SIP mellan socialpsykiatri och APÖ vid oro för suicid. Belysa vikten av bakjour för läkarbedömning vid akut suicidrisk i vårdkedjan. Omsorg Förbättra samverkan med övriga aktörer, till exempel primärvården. Eventuellt bilda arbetsgrupp med primärvården för att hitta bättre metoder i samarbetet för att förebygga och upptäcka riskpersoner i tidigt skede. 20

21 Ung fritid Skapa möten mellan de yrkeskategorier som finns runt våra ungdomar i syfte att stärka nätverket och skapa samsyn. Gemensamma fortbildningsinsatser, konferenser eller temadagar med olika yrkeskategorier involverade för att riva murar. Sker någon form av kartläggning av insatser i vårdkedjan? Fördelas någon form av ansvar hos olika instanser mellan de inblandade myndigheterna? Nerikes Brandkår Utbildning i handlingssätt i avhjälpande situationer. Fortsatt och förbättrad samverkan med andra aktörer, bland annat genöm så kallad blåljussamverkan. Polisen Inom polisen har följande utvecklingsområden identifierats: När kriterierna för LPT 47 inte uppfylls och personen inte frivilligt följer med till akutpsyk saknas information/kunskap hos de enskilda poliserna om vart anhöriga kan vända sig. Behov av bättre återkoppling gällande personer som polisen överlämnat till akutpsykiatrin. Önskvärt med utbildning till polisen gällande riskpersoner och hur signaler på risk för suicid kan uppfattas. Detta skulle kunna ge polisen ytterligare ett verktyg i arbetet för att förhindra suicid. 21

22 Uppföljning och ansvar Handlingsplanen följs upp årligen. Ansvarig tjänstefunktion är kommunens beredskapssamordnare, som inhämtar redogörelse över genomförda åtgärder från respektive ansvarig chef. Uppföljningen av handlingsplanens åtgärder sammanställs under årets första kvartal och redovisas till Folkhälso- och samordningsberedningen samt kommunstyrelsen. Handlingsplanens åtgärder är planerade att genomföras under Under hösten 2018 sammankallar beredskapssamordnare till ett uppföljningsmöte med arbetsgruppen (sammansatt utifrån de funktioner som deltagit i framtagandet av denna handlingsplan, med möjlighet att bjuda in ytterligare representanter utifrån behov) i syfte att revidera gällande handlingsplan till kommande mandatperiod. Revideringen kan innefatta både förslag till nya åtgärder och/eller utveckling/fullföljande av åtgärder i gällande handlingsplan. 22

23 Referenser Statistik samt övrig fakta i handlingsplanen är hämtad från nedanstående källor. Av hänsyn till läsbarhet hänvisas inte varje uppgift till källa i löpande text Vårdguiden. (2014). Självmord går att förebygga. Hämtad från: Folkhälsomyndigheten (2016). Ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Falun: Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten. (2015). Folkhälsomyndigheten nationell samordnare för suicidprevention. Hämtad från: Folkhälsomyndigheten. (2015). Faktablad psykisk ohälsa. Hämtad från: Folkhälsomyndigheten. (2016). Suicid i världen. Hämtad från: Nationellt centrum för suicid forskning och prevention av psykisk ohälsa. (2016). Hur räknar man självmordsstatistik? Hämtad från: Nationellt centrum för suicid forskning och prevention av psykisk ohälsa. (2016). Självmord i Sverige. Hämtad från Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig: 64ca9846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop Socialstyrelsen & Statens Folkhälsoinstitut (2006). Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. Tillgänglig: 23

24 Bilaga 1: Hänvisning vid suicid och suicidrisk Vid suicid/suicidrisk kan stöd hämtas från följande samhällsfunktioner: Vid akut situation: Ring SOS Alarm 112 Psykiatrisk akutmottagning på Universitetssjukhuset i Örebro, öppet dygnet runt, växel: , direkt Allmänpsykiatriska mottagningen i Hallsberg, öppet vardagar , Vårdcentralernas jourmottagning vid Kumla vårdcentral, Fylstamottagningen, kvällar och helger Kumla vårdcentral, öppet , akuttelefon Fylsta: , Kungsvägen: Självmordlinjen, telefon eller chatt via hemsida: Uppgifter hämtade mars 2017.

25 Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Örebro län 2016 Till fokusberedningen 23 augusti

26 Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention Författare: Birgitta J Huuva Datum: (15)

27 3 (15) Region Örebro län Innehåll 1. Inledning Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention Fokusområden handlingsplan för suicidprevention Involvera nyckelaktörer Åtgärd för nyckelaktörer Insatser för ökad samverkan Åtgärd för regional samordningsfunktion Åtgärd för Blåljussamverkan Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Åtgärd för kompetenshöjning Öka tillgänglighet till insatser för riskgrupper Mobila insatser Insatser vuxna och äldre med psykisk ohälsa Ta vara på det civila samhällets engagemang Åtgärd för det civila samhället Höjd kunskapsnivå Behov av utbildningsinsatser och anpassat material Kunskapsutveckling Samhällsdata Uppföljning Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 3 (15)

28 4 (15) Region Örebro län 1. Inledning I Örebro län tar ungefär en person i veckan sitt liv och för hela landet rör det sig om 1500 personer. Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem i vårt län och i resten av världen. Antalet döda på grund av självmord är tre gånger så många som i trafiken och varje självmord kostar samhället stora summor av förlorade levnadsår. Självmord eller suicid sker i alla samhällsgrupper, oavsett ålder och kön. Det är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Dubbelt så många män som kvinnor begår självmord. Det genererar lidande för många närstående och i snitt berörs tio anhöriga vid varje tillfälle. Det finns en stark koppling mellan psykisk ohälsa och självmord. Människor med psykisk ohälsa är den grupp som är mest utsatt vad gäller socioekonomiska faktorer såsom ekonomi, boende, tillgång till arbete och delaktighet i sociala nätverk, både i jämförelse med den övriga befolkningen och i jämförelse med andra patient- eller funktionshindergrupper. Arbetet med suicidprevention behöver ske genom samverkan mellan många olika aktörer där alla känner att de kan göra något. Huvudaktörer är regionorganisationen och primärkommunerna. En bättre samverkan mellan huvudmännen kan leda till att riskgrupper kan identifieras för åtgärder. Handlingsplanen fokuserar på ett antal områden där åtgärder föreslås på kort och på lång sikt. De nio strategiska åtgärdsområden som lyfts i det nationella arbetet för suicidprevention finns med som viktiga områden även i denna handlingsplan. Involvera nyckelaktörer Minska tillgång till suicidmedel Övervaka och förbättra datakvalitet Öka medvetenhet Involvera media Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Förändra attityder och föreställningar Genomför utvärdering och forskning Utveckla och implementera en omfattande nationell strategi Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 4 (15)

29 5 (15) Region Örebro län 1.1 Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention Definition Enligt den vetenskapliga definitionen är suicid en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden men den kan också ses som ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder. (Jan Beskow) För majoriteten av fullbordade självmord bedöms det finnas koppling till underliggande psykisk ohälsa på olika nivåer t.ex. depression, ångest, beroende eller personlighetsstörning. Lokala studier av 40 Lex Maria-analyser för perioden visade dessutom att mer än hälften av de avlidna hade samtidig somatisk sjukdom eller problematik. Problemen handlade exempelvis om smärtor i kroppen, fibromyalgi, ryggsmärtor, svår smärtproblematik och svår huvudvärk, men även olika typer av hjärt-/kärlsjukdomar. Samtidigt visar nationella studier att de flesta inte hade någon aktuell kontakt med vården. Under det senaste halvåret före självmordet hade 75 procent haft kontakt med läkare på sjukhus eller primärvård medan endast 30 procent varit i kontakt med psykiater. I Örebro län har frekvensen av självmord legat högre än i riket för samtliga kategorier. Insatser de senaste åren har minskat frekvensen från som högst 58 individer år 2012 till 47 individer år 2014 men fortfarande har vi högre siffror än riket. Av dem som begår självmord har merparten haft någon kontakt med sjukvården under det senaste halvåret men flertalet saknar kontinuerlig vårdkontakt. De åldergrupper som särskilt lyfts fram är unga < 25 år där Örebro län under 2014 hade 9.5 individer/ , jämfört med rikets 7.5 och gruppen äldre 65+ med 18,3 jämfört med rikets 16,4 / Örebro län redovisar högre suicidtal än genomsnittet för riket vilket oftast även gäller för de övriga skogslänen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. I konkurrens med andra viktiga åtgärder inom psykiatrin och primärvården har suicidprevention inte kunnat prioriteras för att bygga nätverk och skapa strukturer för ansvarstagande. Avsaknaden av samordningsfunktion för att stödja utveckling och utbildning inom suicidprevention antas också inverka på suicidtalen. Erfarenheten från andra län visar att tidiga insatser är ändamålsenliga. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 5 (15)

30 6 (15) Region Örebro län Alla suicid (inkl.osäkra) i Örebro län Forskningen visar att risken för självmordsnära tillstånd är högre för vissa grupper i samhället med samtidig social utsatthet eller upplevelse av utanförskap. För individer i de grupperna finns ofta också en koppling till psykisk ohälsa som kan behöva mötas av generella insatser med syfte att öka jämlikheten i samhället. De åldersgrupper som drabbas mest är medelålders och äldre män. Metoderna är ofta mer våldsamma än de som kvinnor väljer och alkohol har en mer framträdande roll än bland kvinnor. Bland män i åldern år är suicid den vanligaste dödsorsaken. Bland kvinnor i samma ålder är suicid den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer. En förklarande orsak till det höga antalet suicid jämfört med andra dödsorsaker bland åringar är att majoriteten av åldersgruppen är förhållandevis friska. Detta är ändå en viktig grupp att tänka på i ett suicidpreventivt arbete. Antalet vårdade till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (sannolikt inkluderande även suicidförsök) uppvisar en ökande tendens från slutet av Framför allt unga kvinnor i åldrarna år uppvisar en ökande tendens och ökningen är dubbelt så Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 6 (15)

31 7 (15) Region Örebro län stor mellan åren 1997 och Även bland de yngre männen finns en klar ökning, dock inte lika stor. Tidigare suicidförsök är den enskilt viktigaste riskfaktorn för suicid och sambandet är starkare för män än för kvinnor. Särskilt alarmerande är om det förekommer flera försök, om de kommer tätare och med större suicidavsikt, t.ex. noggrann planering för att dölja avsikten, eller våldsam metod. Risken för suicid efter föregående suicidförsök är störst under första året, men risken finns kvar under längre tid. 2. Fokusområden handlingsplan för suicidprevention 1. Involvera nyckelaktörer 2. Insatser för ökad samverkan 3. Organisera hälso och sjukvård och utbilda personal 4. Öka tillgänglighet till professionella insatser 5. Ta vara på det civila samhällets engagemang 6. Höjd kunskapsnivå 7. Kunskapsutveckling 2.1 Involvera nyckelaktörer Suicidförebyggande insatser berör oss alla som medmänniskor, medborgare, medarbetare och ledare i olika delar av samhället. För att säkerställa att berörda organisationer bidrar till insatser i sina uppdrag och i samverkan behöver uppdraget lyftas upp som en förenande avsiktsförklaring. Skydd för livet jag vill bidra till ett livsfrämjande samhälle Med mitt deltagande vill jag bidra till ökad psykisk hälsa och minska antalet personer som tar sitt liv i vårt län Som företrädare för min organisation lovar jag att bidra med sakkunskap, kompetens och personresurser för att: höja den gemensamma kunskapsnivån bygga en struktur som främjar tidiga och samordnade insatser Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 7 (15)

32 8 (15) Region Örebro län Region Örebro län utgör en huvudaktör med många verksamheter och uppdrag som har direkt koppling till planens fokusområden. Hälso och sjukvårdsförvaltningen, Regional utveckling, regionkansliets stab för hållbar utveckling kan till exempel ses som självklara medaktörer. Men även övriga förvaltningar kan med sina verksamheter påverka förutsättningarna för psykisk hälsa för medborgare och medarbetare. För att skapa förutsättning för framgång behöver även nyckelaktörer i samhället engageras och ges status samt tillfälle till medvetet engagemang. Här har alla kommuner en självklar roll. Genom folkhälsoavtalen som sluts mellan länets kommuner och regionen finns det goda möjligheter att prioritera insatser som leder till ett stärkt förebyggande arbete inom detta område som därigenom kan bidra till att förstärka den samlade effekten i samhället. På regional nivå finns det även andra viktiga nyckelaktörer i detta arbete. Där ingår bland andra Länsstyrelsen, Trafikverket, SOS Alarm, Polismyndigheten, räddningstjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Migrationsverket och Örebro Universitet. Dessutom är det angeläget att även länets aktiva näringsliv, inklusive företagshälsovård och representanter för aktörer i civilsamhället som till exempel trossamfund och ideella organisationer, ges möjlighet till medverkan Åtgärd för nyckelaktörer -En kommunikationsstrategi ska utformas till stöd för handlingsplanens ambition att nå ut brett till medborgare, medarbetare och medaktörer för att få effekter på många aktörers samtidiga insatser. -Arbetsformer ska utvecklas för att få spridning av den enkla avsiktsförklaringen med möjlighet att tydliggöra sitt engagemang som företrädare för en aktör eller organisation och som person. 2.2 Insatser för ökad samverkan Suicidprevention berör alla åldrar och förutsätter samverkan inom sjukvården, övriga verksamheter inom Region Örebro län och med aktörer i samhället. Samverkan och samarbete uppstår inte av sig självt och förutsätter att aktörerna ser sig som medverkande för den gemensamma målsättningen. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 8 (15)

33 9 (15) Region Örebro län Fungerande vårdkedjor och samverkansgrupper mellan aktörerna inom närsjukvård, psykiatri, specialistsjukvård samt kommunal vård och omsorg behöver vidareutvecklas. Samverkan över organisations- och verksamhetsgränserna byggs genom arbetsgrupper för återkommande utvärderingar och utvecklingsseminarier. Inom uppdrag psykisk hälsa pågår ett arbete med att i länsdelarna göra analyser och handlingsplaner med kort- och långsiktiga målsättningar som ska bidra till effekter för den psykiska hälsan i vårt län. Ett uppdrag till samverkan ligger internt inom sjukvården med utgångspunkt i det nyligen utvecklade vårdprogrammet för suicidnära patienter. När situationen redan uppstått och suicidförsök gjorts har sjukvården med tillgång till expertkunskaper en viktig roll. En utvecklingsgrupp för implementering av vårdprogrammet, utvärdering och uppföljning ska utformas med koppling till det övergripande arbetet för psykisk hälsa. Vid sidan av detta behövs ett väl utvecklat beredskaps- och säkerhetsarbete som finns genom den så kallade Blåljussamverkan som berör de situationer där någon larmar om individ med misstanke om suicidavsikt. I den gruppen ingår representanter från den beredskapsorganisation som utformas i samarbete mellan länsstyrelse, SOS Alarm, polis och sjukvård. Till detta kommer ytterligare aktörer där samverkan är önskvärd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, SiS, trossamfunden, det civila samhället, näringslivet, företagshälsovården samt FoUenheter och Örebro Universitet. Alla har en roll både för ökad hälsoinriktning och psykisk hälsa, med möjlighet att påverka faktorer av betydelse för ett livsfrämjande samhälle. Med ökad kännedom om varandras uppdrag och förutsättningar, i kombination med konkreta aktivititeter, förväntas en kultur av samsyn kunna utvecklas till stöd för ökad psykisk hälsa och uppmärksamhet på situationer som kan medföra risk för självmordsnära tillstånd. Den nationella handlingsplanen under samordning av Folkhälsomyndigheten rekommenderar att varje region utser en regional samordnare för uppdraget med koppling till folkhälsoarbete och samhällsmedicinska enheter. Det finns också en koppling till regionens uppdrag för ökad hälsoinriktning och hälsofrämjande sjukvård. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 9 (15)

34 10 (15) Region Örebro län Åtgärd för regional samordningsfunktion -Ett samordningsuppdrag kring suicidprevention föreslås läggas på regionnivå med uppdrag att stödja implementering av denna handlingsplan för suicidprevention. Funktionen ingår i processgruppen för det hälsofrämjande uppdraget Åtgärd för Blåljussamverkan -Förstärkt uppdrag att i Blåljussamverkan utveckla överenskommelser om samverkan kring larmsituationer som berör suicid eller psykisk ohälsa med koppling till ökad risk för suicid. 2.3 Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Sjukvården har en specifikt viktig roll i mötet med individer som beskriver psykisk ohälsa där det föreligger ökad risk för självmord. Med den struktur som sjukvården har betyder det att många verksamheter behöver vara uppmärksamma på när det kan utvecklas en ökad risk för självmordsnära reaktioner. Närsjukvården och akutmottagningarna behöver stärka upp sina förutsättningar till ett gott möte där varningssignaler kan uppmärksammas och individ och närstående kan få vägledning till anpassade åtgärder. Den somatiska specialistvården behöver uppmärksamma psykologiska och sociala behov samt reaktioner som kan vara kopplade till sjukdomstillstånd. Psykiatrin behöver ytterligare stärka upp för mötet med patienter där det kan föreligga suicidrisk och göra tydliga prioriteringar av insatser i samverkan med sjukvård, närstående och samhälle. Kunskapsstyrning av sjukvården med vårdprogram förstärker behovet av hälsofrämjande insatser, vilket också innebär insatser för den psykiska hälsan. Ansvaret för möten med patienter och närstående med psykiska reaktioner inom sjukvårdens olika insatsnivåer måste vara tydligt och stärkas upp med kompetens för berörda målgrupper. Det finns aktuella utbildningar för sjukvårdens personal för mötet med suicidnära patienter. Till exempel har kunskapsnoden för insatser vid självskadebeteenden utvecklat utbildningsinsatser som kan erbjudas på olika nivåer i mötet med denna patientkategori. Riskbedömning och lämpliga insatser i mötet med depressioner, beroendesjukdomar, smärttillstånd m.fl. sjukdomskategorier kan lämpligen erbjudas på ett organiserat sätt såväl till bassjukvård i kommunerna som till primärvård och specialistvård. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 10 (15)