Historiska våtmarker i Blekinge

Transkript

1 2008:5 Historiska våtmarker i Blekinge Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker

2 Rapport, år och nr: 2008/5 Rapportnamn: Historiska våtmarker i Blekinge Utgåva: Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona. Dnr: Kontaktperson: Anders Gunnarsson Omslag: Maria Carlsson, Bild: Ekologgruppen Layout: Ekologgruppen i Landskrona ISSN: Tryckeri: ej tryckt Upplaga: Endast för webben Länsstyrelsens rapporter: Länsstyrelsen Blekinge län Historiska våtmarker i Blekinge

3 Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker Digitalisering av historiska våtmarker i Blekinge län I Ekologgruppen och Lunds universitet GIS-centrum På uppdrag av Länsstyrelsen Blekinge län December 2007

4 2

5 Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker Digitalisering av historiska våtmarker i Blekinge län December 2007 Rapporten är författad av Carl Bergman under medverkan av Tette Alström (Ekologgruppen och Karin Larsson (Lunds Universitet, GIS-centrum) Uppdragsgivare:Länsstyrelsen i Blekinge län Omslagsbild: Kartutsnitt från Fastighetskartan, Häradskartan samt Generalstabskartan 3

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Syfte och bakgrund... 6 Metod och beskrivningar... 7 Digitalisering av historiska kartor...7 Arealberäkningar och indelningar... 9 Konfliktanalyser... 9 Pilotstudieområden... 9 Resultat Använt datamaterial Länet Kommuner Olofströms kommun Sölvesborgs kommun Karlshamns kommun Ronneby kommun Karlskrona kommun Avrinningsområden Pilotstudieområden Pilotstudieområde 1 Listerlandet Pilotstudieområde 2 Ramdala Pilotstudie område 3 Vambåsa Diskussion Tekniska aspekter Generalstabskartan...32 Häradsekonomiska kartan Konfliktanalyser Felkällor Resultatens användbarhet...32 Arealförändringar mellan olika kartor Identifiering av historiska våtmarkslägen Användbarheten av konfliktanalysen Bilagor A. Detaljerad arbetsbeskrivning B. Tabeller över förändringar av våtmarksytan i kommunerna C. Tabeller över förändringar av våtmarksytan i avrinningsområdena D. Sammanställning av dataskit som används vid analys av konfliktrisker E. Sammanställning av dataskikt som producerats till Länsstyrelsen i Blekinge län F. Avgränsning av tillrinningsområden 4

7 Sammanfattning Syftet med denna studie är att, genom databearbetning i GIS-miljö, ge ett underlag för lokalisering av potentiella lägen för återskapande av våtmarker i Blekinge län. Resultaten ger dessutom en bild av hur våtmarksområdena har förändrats de senaste drygt 100 åren. De ger även exempel på svårigheten att jämföra historiskt kartmaterial med dagens karta. De historiska våtmarkslägena har identifierats genom tolkning av Generalstabskartan (ca 1880) och Häradskartan (ca 1920). Det visade sig att en direkt jämförelse mellan de historiska kartorna och dagens Fastighetskartan är svårt eftersom karteringsmetoderna, skalorna och den geometriska pålitligheten skiljer sig stort, framförallt mellan Generalstabskartan och de övriga två. Vi anser ändå att man grovt kan uppskatta att ca 60 % av våtmarkerna i Blekinge län har utdikats sedan slutet av 1800-talet. En analys av förändringarna inom varje kommun visar att den största minskningen skett inom Sölvesborgs kommun, där 90 % av den historiska våtmarksarealen försvunnit. I Ronneby kommun har den minsta förändringen ägt rum och knappt 35 % av 1870 års våtmarksyta är utdikad. I de övriga tre kommunerna har ca % av våtmarksytan dikats ut sedan 1870-talet. Förändringarna inom avrinningsområden till Östersjön är störst (>80 % utdikade våtmarker) i kustområdet vid Listerlandet (Sölvesborgs kommun) och området mellan Mörrumsån och Karlshamn. I kustområdet öster om Karlskrona (bl.a. Ramdalaslätten) har drygt 70 % av de historiska våtmarkerna dikats ut, och i tillrinningsområdena till Skräbeån, Vierydsån och Lyckebyån har drygt 60 % av 1870 års våtmarker övergått till annan markanvändning. Studien har även omfattat en analys av om de historiska våtmarkslägena kan komma i konflikt med andra intressen vid ett återskapande. Sammanlagt testades 30 olika intressen från länsstyrelsens GIS-skikt (t ex värdefull natur, grundvattenskydd,kulturmiljö samt infrastruktur). Genom hälften av de historiska våtmarkslägena går idag vägar. Alla de våtmarkslägen som fanns på 1870-års karta sammanfaller i någon del med ett ängs-och betesmarksobjekt och av de områden som försvunnit från 1920 års karta sammanfaller hälften med ängs-och betesmarksobjekt. Ekologiskt känsliga områden, nyckelbiotoper och 5

8 bebyggelse finns, vart och ett som intresse, inom ca 10 % av de historiska våtmarkslägena. I tre pilotområden gjordes en mer ingående analys som ett steg i urvalsprocessen för var man skulle kunna återskapa våtmarker i historiska lägen. För varje våtmarksobjekt finns information om tillrinningsområde, areal odlad mark i tillrinningsområdet samt vilka andra intressen som finns i våtmarksområdet. Sammanlagt analyserades 181 st. historiska våtmarksområden på detta sätt. I dessa områden sammanföll som mest 7 olika intressen med det historiska våtmarkläget. Slutsatser: En överföring av våtmarksområden från Generalstabskartan till dagens karta var betydligt mer tidskrävande och osäker än överföringen från Häradskartan. Utdikningen av våtmarker inom Blekinge län varierar mycket mellan kommuner och avrinningsområden. Den största minskningen har ägt rum i kustområdet mellan Sölvesborg och Karlshamn. En skiktanalys av vilka intressen som sammanfaller med de historiska våtmarkslägena underlättar den fortsatta analysen av varje läges potential för återskapande av en våtmark. En digitalisering av våtmarker från Generalstabskartan och Häradskartan för Blekinge län (2 941 km 2 ) kunde genomföras med en arbetsinsats av ca 1 månad. Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker Syfte och bakgrund Under 1800-talet och början på 1900-talet ledde den starkt ökande befolkningen till att åkerarealen i Sverige behövde utökas. Ett relativt enkelt sätt för detta var att dika ut våtmarker. Under de senaste decennierna har dock våtmarkernas betydelse för den biologiska mångfalden i landskapet och deras betydelse som närsaltsfällor mer och mer uppmärksammats som en följd av den ökande övergödningen av sjöar och kustvatten. För att minska läckaget av närsalter till bl.a. Östersjön och öka den biologiska mångfalden har staten anslagit medel till planeringsunderlag som skal underlätta arbetet med att återskapa våtmarker. 6

9 Ett av arbetssätten för att identifiera lämpliga våtmarkslägen är att utgå från de platser där det tidigare funnits våtmarker. Med tanke på att dessa områden i många fall utdikades för mer än hundra år sedan kan det i samma lägen idag finnas andra intressen (infrastruktur, nya naturtillstånd, jordbruk) som inte går att förena med att återskapa en våtmark. Det är därför viktigt att i ett tidigt skede av planeringsprocessen uppmärksamma eventuella motstående intressen för att undersöka om de går att kombinera med en våtmark i området. Vi har i denna studie, med hjälp av digital geografisk information, identifierat de historiska våtmarkslägena och även analyserat om dessa sammanfaller med andra intressen i landskapet. Arbetet skall ses som en första geografisk vägledning för att kunna anlägga/återskapa rätt våtmark på rätt plats. Det bör poängteras att möjligheten att verkligen anlägga våtmarker i dessa historiska lägen avgörs av markägarintresse och tekniska förutsättningar. Dessutom påpekas att andra lägen för anläggning av våtmarker kan visa sig vara väl så bra för den biologiska mångfalden, närsaltreduktionen och de tekniska förutsättningar som de historiska våtmarkslägena. Föreliggande rapport är utförd genom ett samarbete mellan GIS-centrum vid Lunds universitet och Ekologgruppen i Landskrona AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län. GIS-centrum har stått för den stora delen av arbetsinsatsen med digitalisering, analyser och kartproduktion. Ekologgruppen har haft en handledande roll, samt medverkat vid slutförandet av denna rapport. Utredningen syftar till att: tillhandahålla GIS-skikt över de historiska våtmarkernas utbredning i Blekinge län. ge en historisk och geografisk bild av när och var dessa förändringar ägt rum. ge ett underlag för att lättare kunna identifiera de områden som är lämpliga för återskapande av våtmarker i historiska lägen. identifiera tänkbara konflikter inom de framtagna våtmarksområdena i tre pilotområden. ge en detaljerad beskrivning av de analysmetoder som använts. Metod och beskrivningar Programvaran som användes vid arbetet var ArcGIS paketet från ESRI och främst då programmet ArcMap. Dessutom användes Excel vid den statistiska bearbetningen. För mer detaljerade beskrivningar av metoden se bilaga A. Digitalisering av historiska kartor Inskannade och transformerade versioner av Generalstabskartan och Häradsekonomiska kartan användes för att ta fram historiska våtmarkers ungefärliga lokalisering i dagens ekonomiska karta. För att läget skulle kunna bestämmas så korrekt som möjligt användes en kombination av den ekonomiska kartan och dess höjdkurvor och SGUs kartskikt över organogena jordarter. Genom att kombinera de här två informationskällorna kunde kvalificerade uppskattningar göras om var våtmarkerna tidigare legat. Två olika skikt med våtmarker skapades, ett med våtmarker från Generalstabskartan och ett med våtmarker från den Häradsekonomiska kartan. Lokaliseringen av våtmarker från Generalstabskartan var ofta problematisk eftersom kartans geometri är för dålig för att transformationen ska räcka för att inpassningen ska bli riktigt bra. För att hitta våtmarkerna i dagens karta var man tvungen att jämföra landskapet i de båda kartorna vilket försvåras av skalskillnaden mellan kartorna och att det i Generalstabskartan inte finns höjdkurvor utan backstreck. Se exempel på svårigheter i figur 1. Häradsekonomiska kartan har betydligt bättre geometri och i och med det räcker en transformation för att kartan ska bli så pass väl inpassad att man i princip kan digitalisera direkt i kartan. För mer information om transformationer se bilaga A. 7

10 Figur 1. Svårigheter att överföra våtmarker från Generalstabskartan till Fastighetskartan. 8

11 Generalstabskartan Militären skapade 1805 en organisation för att producera en topografisk karta över Sverige, den så kallade Fältmätningskåren som sedan bytte namn till Fältmätningsbrigaden och sedan Topografiska kåren. Kartan utgavs under perioden och var i skalan 1: i södra Sverige och 1: i norra Sverige. Generalstabskartan över Blekinge som använts i det här arbetet gavs ut under talen. Häradsekonomiska kartan Den Häradsekonomiska kartan utgavs mellan 1859 och 1934 i skalan 1: i södra Sverige och 1: i Norrbotten. Kartbladen över Blekinge gavs ut i två omgångar, den första mellan och den andra mellan Arealberäkningar och indelningar När våtmarkerna digitaliserats i respektive skikt skapades två nya skikt, ett där de delades in efter vilken kommun de låg i och ett där de delades in efter vilket avrinningsområde de tillhörde. De nya skikten innehöll information om dels var polygonen låg och dels vilken kommun alternativt vilket avrinningsområde som den tillhörde. Detta användes vid senare beräkningar av areor. Resultaten fördes sedan över till Excel där vidare bearbetning av data gjordes. För att utreda vilka historiska våtmarker som låg på idag odlad mark användes ett vektorskikt från fastighetskartan från vilket ett nytt skikt med enbart öppen mark skapades. Detta nya skikt överlagrades sedan i sin tur med de olika skikten av historiska polygoner och nya arealberäkningar utfördes så att arealen våtmarker på idag öppen mark finns fördelad på både kommuner och avrinningsområden. Se Bilaga B och C för resultaten och A för utförligare metodbeskrivning. Konfliktanalyser Innan kontakter med markägare och en mer detaljerad fältkontroll tar vid är det viktigt att se om det finns intressen eller konflikter som talar emot att återskapa våtmarken. För att lättare kunna utesluta historiska våtmarker som är olämpliga att återskapa gjordes så kallade konfliktanalyser. Konfliktanalyserna gjordes genom att kopior av Generalstabskartans våtmarker och Häradsekonomiska kartans våtmarker skapades. Efter detta var gjort skapades attributtabeller till skikten med fält för alla konfliktobjekt som kunde identifieras. Genom så kallade rumsliga sökningar analyserades sedan vilka våtmarkslägen som sammanföll med konflikter. Resultatet av detta var en attributtabell som avsöktes med en SQL sökning för att identifiera objekt som hade de eftertraktade egenskaperna. Ett system, för att kunna visualisera antalet konflikter per läge i en karta, utarbetades också. För utförligare metodbeskrivning och information om vilka dataskikt som användes vid konfliktanalyserna se Bilaga A och D. Pilotstudieområden För att illustrera vad man kan använda de digitala kartskikten med konfliktanalyser till har några pilotstudieområden utvalts, där ytterligare analyser har utförts som kan vara intressanta för en våtmarksutvärdering. Intressanta variabler som togs fram för områdena var tillrinningsområden för våtmarkerna och arealen odlad mark inom varje tillrinningsområde. För områdena digitaliserades varje våtmarks dräneringsområde in för hand med hjälp av SMHI s avrinningsområden och höjdkurvor från gröna kartan. För närmare beskrivningar se Bilaga A och F. 9

12 Resultat Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker Använt datamaterial I denna del och i Bilaga B och C redovisas arealuppgifter, kartor m.m. från framförallt tre olika dataskikt: Generalstabskartans digitaliserade våtmarker Häradskartans digitaliserade våtmarker Fastighetskartans våtmarksskikt Dessutom används en sammanslagning av våtmarksytorna från Generalstabskartans och Häradskartan för framställning av den negativa förändringen för våtmarker samt för att identifiera potentiella våtmarksobjekt inom pilotområdena. Den kartbild som man får genom en sammanslagning av Generalstabskartans och Häradskartan är av olika anledningar, se nedan, något osäker. Vi har ändå valt att presentera dessa kartor och vill därför understryka att de skall användas och tolkas med försiktighet. Jämförelserna mellan årtal i Bilaga B och C är alltid en jämförelse mellan dataskikten från den karta som motsvarar årtalet. Länet Resultatet från digitaliseringen av Generalstabskartan och Häradskartan framgår av figur 2 och 3. Arealen våtmarksyta på respektive karta framgår av tabell 1. Antalet våtmarksområden (>5 ha) var enligt Generalstabskartan drygt 900 st., vilket motsvarade en areal på ca ha. På Häradskartan hade dessa minskat till ca 660 st. (ca ha). En tydlig minskning (ca 40 %) har alltså skett mellan 1870-talet och 1920-talet. Om man därefter jämför med våtmarksarealen, se figur 4, på dagens fastighetskarta (6 200 ha) har arealen minskat ytterligare. Av tabell 1 framgår att om man slår ihop Generalstabskartans våtmarker med Häradskartans så ökar våtmarksarealen betydligt till ha. Fler och/eller större områden klassades alltså som våtmarker på Häradskartan vilket sannolikt beror på skillnader i noggrannhet och tolkning av markslaget våtmark. Skillnaden är så stor att endast ca ha (14%) av våtmarkspolygonerna överlappar varandra mellan de olika åren. Vi testade därför om detta beror på Generalstabskartans dåliga rektifiering och upplösning och la till en buffertzon på 300 m kring Generalstabskartans polygoner. Efter det minskade antalet nytillkomna arealer (ej överlappande) till ca ha vilket är en mer rimlig siffra för våtmarker som inte karterades när Generalstabskartan gjordes. Detta resultat visar att den våtmarksareal som kommer av sammanslagningen mellan Generalstabskartan och Häradskartan ( ha) mycket väl kan vara överskattat. Vi tror därför att om Generalstabskartans ha läggs samman med ett rimligt tillskott från Häradskartan på ca ha så kan en uppskattning av våtmarksarealen vid slutet av 1900-talet ligga på ca ha. 10

13 Med utgångspunkt från ovanstående resonemang kan man grovt uppskatta att ca 60 % av våtmarkerna har utdikats i Blekinge län sedan slutet av 1800-talet. Jämförelsen är gjord mot Fastighetskartans våtmarkspolygoner. Tabell 1. ernas arealer och antal polygoner i olika skikt som tagits fram för hela Blekinge län. Nr Kartskikt Areal karterad våtmark Antal polygoner i GIS-skikt ha st. 1 Generalstabskartan 1870 våtmarker > 5 ha) Häradskartan 1920 våtmarker > 5 ha) Överlappning mellan GK och HK spolygoner > 5 ha Sammanslagning av GK och HK skikt nr 1+skikt nr Fastighetskartan alla våtmarkspolygoner Fastighetskartan alla våtmarkspolygoner >5 ha Generalstabskartan över Blekinge innehåller knappt 890 st. våtmarker (>5 ha), 27 igenvuxna sjöar och 6 fuktängar. Antalet våtmarker ökar norrut i landskapet och förutom ett par stora våtmarksområden på Listerlandet är det få större våtmarksområden i södra Blekinge. Karteringen av våtmarker och sidvallsäng från Häradsekonomiska kartan resulterade i drygt 660 st. våtmarker. Enligt Generalstabskartan fanns det 1870 ca 2500 ha våtmarker på vad som idag är odlad mark. Enligt Häradskartan var motsvarande siffra ca 1250 ha. 11

14 Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker er år 1870 drag vatten 0 Figur Kilometers ³ er Blekinge län ca 1870 enligt Häradsekonomiska kartan. er år 1920 drag vatten 0 Figur Kilometers ³ er Blekinge län ca 1920 enligt Häradsekonomiska kartan. 12

15 Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker er 2006 drag 0 Figur Kilometers ³ Utbredning av våtmarker i Blekinge län enligt Fastighetskartan Försvunna våtmarker drag Försvunna våtmarker Figur 5. Försvunna våtmarker i Blekinge län sedan 1870-talet. 13

16 Kommuner Olofströms kommun De digitaliserade våtmarkerna från Generalstabskartan som ligger i Olofströms kommun uppgick till en total storlek av ca 2510 ha fördelade på 166 våtmarker vilket motsvarar en medelstorlek på ca 15 ha. För vidare information se bilaga B. vatten Olofström ³ Kilometer Figur 6. er i Olofströms kommun ca Enligt den Häradsekonomiska kartan fanns det vid tiden för dess utgivning (ca 1920) 145 st. våtmarker kvar i Olofströms kommun. Den totala arealen hade alltså minskat från ca 2510 ha (se ovan) till ca 1130 ha vilket motsvarar en procentuell förändring på 55 %. Det minskade antalet våtmarker var inte så stort men medelstorleken på våtmarkerna nästan halverades till 8 ha. vatten Olofström ³ Kilometer Figur 7. er i Olofströms kommun ca

17 Idag har Olofströms kommun ca 925 ha våtmarker kvar, vilket innebär en minskning med ca 200 ha. erna som visas på kartan är betydligt fler än vad som fanns enligt Generalstabskartan och den Häradsekonomiska kartan, men detta är troligen en effekt av att karteringsnoggrannheten är betydligt större idag samt att enbart våtmarker som är större än 5 ha togs med från Generalstabskartan och Häradsekonomiska kartorna. olofstrom ³ Kilometers Figur 8. er i Olofströms kommun idag. Från 1870 och fram till idag har våtmarksområdena i Olofströms kommun krympt från ca 2510 ha till 925 ha vilket motsvarar en förändring på 60%. Från 1870 till 1920 minskade arealen våtmark som låg på idag odlad mark från ca 330 ha till ca 60 ha. Figur 9. olofstrom ³ Kilometers Försvunna våtmarker i Oloftströms kommun sedan 1870-talet. 15

18 Sölvesborgs kommun På 1870-talet hade Sölvesborgs kommun en total våtmarksarea på 1480 ha. Nästan 80 % av denna areal (1140 ha) är idag uppodlad. Det totala antalet våtmarker var inte högre än 21 men tack vare att de våtmarksområden som fanns var så stora så hade Sölvesborg inte en liten areal våtmark. vatten Sölvesborgs kommun ³ Kilometer Figur 10. er i Sölvesborgs kommun ca Förändringen från 1870 till 1920 består främst i att de små våtmarksområdena blivit dränerade medan de stora områdena är relativt intakta. Den totala våtmarksarealen är 1920 ca 1170 ha vilket motsvarar en minskning med ca 20 %. vatten Sölvesborgs kommun ³ Kilometer Figur 11. er i Sölvesborgs kommun ca

19 Idag har även de flesta av de stora våtmarksområdena som en gång fanns på Listerlandet dränerats, och totalt finns bara ca 150 ha våtmark kvar i området. Sölvesborg ³ Kilometers Figur 12. er i Sölvesborgs kommun idag. Av de ursprungliga nästan 1500 ha våtmarkerna i Sölvesborgs kommun finns idag bara 155 ha eller strax över 10 % kvar. Sölvesborg ³ Kilometers Figur 13. Försvunna våtmarker i Sölvesborgs kommun sedan 1870-talet. 17

20 Karlshamns kommun Karlshamns kommun hade år 1870 ca 1440 ha våtmarker fördelade på ca 130 våtmarker vilket ger en medelareal på 11 ha. Av den totala våtmarksarealen låg ungefär 290 ha på vad som idag är odlad mark. karlshamn ³ Kilometer Figur 14. er i Karlshamns kommun ca Från 1870 till 1920 försvann ca 630 ha våtmarker i Karlshamns kommun, vilket motsvarar en procentuell förändring på 44 %. Den totala våtmarksarealen 1920 var 810 ha. Bara ungefär 40 % av den våtmark som dränerades mellan 1870 och 1920 är idag odlad mark. karlshamn ³ Kilometer Figur 15. er i Karlhamns kommun ca

21 Idag har Karlshamns kommun ca 930 våtmarker med en medelareal på 0,8 ha. Den totala arean är på 740 ha vilket är en minskning på bara 74 ha sedan karlshamn ³ Kilometers Figur 16. er i Karlshamns kommun idag. Sedan 1870 har den totala arean våtmark minskat med ca 700 ha vilket motsvarar 49 % av den totala våtmarksarealen. karlshamn ³ Kilometers Figur 17. Försvunna våtmarker i Karlshamn kommun sedan talet. 19

22 Ronneby kommun Ronneby kommun hade 1870 enligt Generalstabskartan runt 250 våtmarker med en total area av 3110 ha. Ungefär 330 ha låg på vad som idag är odlad mark. Ronneby ³ Kilometer Figur 18. er i Ronneby kommun ca Från 1870 till 1920 minskade våtmarksarealen i Ronneby kommun från ca 3110 ha till ca 2480 ha, en förändring motsvarande -20 %. Av de kvarvarande våtmarkerna låg ca 60 ha på vad som idag är odlad mark. Ronneby ³ Kilometer Figur 19. er i Ronneby kommun ca

23 Idag har Ronneby kommun en total våtmarksareal på ca 2030 ha vilket motsvarar en ytterligare minskning från 1920 med ca 450 ha. ronneby ³ Kilometers Figur 20. er i Ronneby kommun idag. Av alla kommuner i Blekinge är Ronneby den kommun vars våtmarker förändrats minst sedan Minskningen är bara 1080 ha eller motsvarande 35%. ronneby ³ Kilometers Figur 21. Försvunna våtmarker i Ronneby kommun sedan talet. 21

24 Karlskrona kommun I slutet av 1800-talet hade Karlskrona kommun ca 5550 ha våtmarker, fuktängar och numera igenvuxna sjöar, som var fördelade på 353 våtmarker med en genomsnittlig area på 16 ha. Av dessa våtmarker låg ca 640 ha på vad som idag är odlad mark. Karlskrona ³ Kilometer När den Häradsekonomiska kartan gjordes hade den totala arealen sjunkit med 47 % eller motsvarande ca 2590 ha. Antalet våtmarker sjönk till 194 st., men antalet fuktängar ökade betydligt, förmodligen som en effekt av utdikning av våtmarker. Medelstorleken på våtmarkerna sjönk också under perioden mellan kartornas framställning från 16 till 13 ha. Arealen våtmark som låg på idag odlad mark sjönk under samma period från 640 ha till 230 ha. Figur 22. er i Karlskrona kommun ca Karlskrona ³ Kilometer Figur 23. er i Karlskrona kommun enligt ca

25 Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker Karlskrona kommun har fortfarande mycket våtmarker, men de stora våtmarksområdena har försvunnit. Från 1920 och fram till idag krympte våtmarksarealen med 640 ha till 2320 ha. Karlskrona ³ Kilometers Figur 24. er i Karlskrona kommun idag. Från 1870 till 2006 har den totala våtmarksarealen i Karlskrona kommun krympt från 5550 ha till 2320 ha, en minskning med närmare 60 %. Karlskrona ³ Kilometers Figur 25. Försvunna våtmarker i Karlskrona kommun sedan 1870-talet. 23

26 Bräkneån Ronnebyån Skräbeån Buatorpsån Mieån Mörrumsån Lyckebyån Nättrabyån Vierydsån Kustområde 1 Kustområde 2 Kustområde 4 Kustområde 3 Kustområde 5 Kustområde 6 Kustområde 7 Kustområde 8 drag vatten Dräneringsområden Kilometers Figur 26. er karterade från Generalstabskartan och Häradskartan inom Blekinges huvudavrinningsområden. 24

27 Avrinningsområden Även en indelning av våtmarker efter Blekinges 17 huvudavrinningsområden har gjorts, utförligare redovisning av detta finns i tabellform i bilaga B. Förändringarna inom avrinningsområden till Östersjön är störst (>80 % utdikade våtmarker) i kustområdet vid Listerlandet (Sölvesborgs kommun) och området mellan Mörrumsån och Karlshamn, se exempel nedan. I kustområdet öster om Karlskrona (bl.a. Ramdalaslätten) har drygt 70 % av de historiska våtmarkerna dikats ut, och i tillrinningsområdena till Skräbeån, Vierydsån och Lyckebyån har drygt 60 % av 1870 års våtmarker övergått till annan markanvändning. Figur 27. sområden, 1870, (inringade med blått) mellan Mörrum och Karlshamn. De tre områdena som ligger i västra delen närmast Mörrumsån är idag utdikade. 25

28 Pilotstudieområden Pilotstudieområde 1 Listerlandet Kartan visar historiska våtmarker på Listerlandet i södra Blekinge, i kartan finns också angivet varje våtmarks tillrinningsområde. Antalet historiska våtmarker inom detta pilotområde är 125 st och den tillhörande tabell som finns redovisad till pilotområde 2 och 3 finns i sin helhet för detta område redovisad i en excelfil direkt till Blekinge länsstyrelse. De tio största våtmarksområdena som har försvunnit inom området finns dock redovisade i tabell 2. I tabellen går det att utläsa hur stort varje tillrinningsområde är och hur mycket odlad mark som finns i varje tillrinningsområde. Arean odlad mark inom området är det viktigt att ta hänsyn till vid beräkning av hur mycket närsalter som varje våtmark kan tänkas ta upp. Kartbilden på denna sida visar ett utsnitt från Häradskartan, 1920, som visaren del av det utdikade våtmarksområdet Vesan nordost om Sölvesborg. Området har nummer 52 på kartan på nästa sida samt i tabell 2. Tabell 2. Konfliktrisk i historiska våtmarkslägen vid Listerlandet. Historiskt Tillrin- Odlad Odlad våtmarks nings mark mark intressen läge område Olika intressen som berör möjligheten att återskapa en våtmark (nr) (ha) (ha) (ha) (%) (antal Ja) A B C D E F G H I J K L M N O Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej A=bebyggelse från Fastighetskartan, B=biotopskydd, C=Ekologiskt känsliga område, D=Skyddsområde för vattentäckt_grundvatten, E=Läderbagge eller Ekoxe (hotad art-och biotop), F=Naturvärdesobjekt, G+H=Nyckelbiotoper i skog, I=Skyddade vattendrag, J=Vägar från Fastighetskartan, K=Ytvattenskyddsområde, L=Öppen mark på Fastighetskartan, M=Ängoch betesmarksobjekt, N=Fornlämningar, O=Naturreservat, Naturvårdsavtal eller Regionalt naturvårdsavtal. 26

29 drag vatten Listerlandet konflikt KONFLIKTVA Odlad mark Listerlandet Tillrinningsområde Listerlandet 52 Historiska våtmarker vid Listerlandet Kilometers Tabell 3. Karta över historiska våtmarker i området norr om Listerlandet med deras tillrinningsområden och konfliktrisk. 27

30 Pilotstudieområde 2 Ramdala Historiska våtmarker i Ramdalaområdet vatten drag Odlad mark 22 er Tillrinningsområde Konfliktrisk Kilometer Figur 28. Karta över historiska våtmarker i Ramdalaområdet med deras tillrinningsområden och konfliktrisk. Pilotstudieområde två är Ramdalaområdet strax öster om Karlskrona. Även här kan man ur kartan avläsa hur många konflikter de olika våtmarkerna har, men också vilket identifikationsnummer som varje våtmark har. Detta kan användas för att ur tabellen, på nästa sida, utläsa attribut för de olika våtmarkerna. Attributen är dels olika arealberäkningar, men också konfliktanalyser mot olika skikt enligt tabell D1. Total tillrinningsarea innefattar även andra uppströmsliggande våtmarkers tillrinningsarea. Exempelvis består tillrinningsområde nr 8 inte bara av nr 8 utan även av nr 21, eftersom de är sammanlänkade av vattendrag som inte syns här. 28

31 Tabell 4. Konfliktrisk i historiska våtmarkslägen i Ramdalaområdet. Historiskt Tillrin- Odlad Odlad Summa Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker våtmarks- nings mark mark intressen Olika intressen som berör möjligheten att återskapa en våtmark läge område (nr) (ha) (ha) (ha) (%) (antal Ja) A B C D E F G H I J K L M N O Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej A=bebyggelse från Fastighetskartan, B=biotopskydd, C=Ekologiskt känsliga område, D=Skyddsområde för vattentäckt_grundvatten, E=Läderbagge eller Ekoxe (hotad art-och biotop), F=Naturvärdesobjekt, G+H=Nyckelbiotoper i skog, I=Skyddade vattendrag, J=Vägar från Fastighetskartan, K=Ytvattenskyddsområde, L=Öppen mark på Fastighetskartan, M=Ängoch betesmarksobjekt, N=Fornlämningar, O=Naturreservat, Naturvårdsavtal eller Regionalt naturvårdsavtal. Man kan med hjälp av tabellen och kartan t.ex. utläsa att i det historiska våtmarksläget nr 8 kan ett återskapande komma i konflikt med bebyggelse (A), vägar (J), skyddat vattendrag (L) samt ett område som är äng eller betesmark(m). släge 8 har ett mycket stort tillrinningsområde (ca ha) men liten andel jordbruksmark (14%). Nyttan för närsaltreduktionen bedöms därför som liten (förutsatt små punktutsläpp), medan nyttan som hydrologisk buffert skulle kunna vara stor. Område nr 12 har ett relativt litet tillrinningsområde (140 ha) men andelen jordbruksmark är relativt stor (ca 70%) vilket gör läget intressant som närsaltfälla. Igenom det historiska våtmarksläget går dock en väg, det berörs av ett ekologiskt känsligt område och ett ängs-och betesmarksobjekt. Området ligger inom öppen mark där det sannolikt finns det jordbruksintressen. 29

32 Pilotstudie område 3 Vambåsa er Konfliktrisk vatten Odlad mark Tillrinningsområde till våtmark Kilometer Figur 29. Karta över historiska våtmarker i Vambåsaområdet med deras tillrinningsområden och konfliktrisker. Den tredje pilotstudien utfördes på Vambåsaområdet strax öster om Ronneby. Om man studerar den tillhörande tabellen på nästa sida kan man snabbt se att våtmark nummer ett har en stor andel odlad mark inom sitt tillrinningsområde. Det innebär att det att passerar mycket närsalter från jordbruksmark genom det våtmarksläget, och ur den synpunkten är den alltså en våtmark som är lämplig att återskapa. Samtidigt har den fyra till fem konflikter enligt kartan och en snabb konsultation av tabellen kan avgöra vilka konflikter det rör sig om. 30

33 Tabell 5. Konfliktrisk i historiska våtmarkslägen i Vambåsaområdet. Historiskt Tillrin- Odlad Odlad Summa Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker våtmarks- nings mark mark intressen Olika intressen som berör möjligheten att återskapa en våtmark läge område (nr) (ha) (ha) (ha) (%) (antal Ja) A B C D E F G H I J K L M N O Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej A=bebyggelse från Fastighetskartan, B=biotopskydd, C=Ekologiskt känsliga område, D=Skyddsområde för vattentäckt_grundvatten, E=Läderbagge eller Ekoxe (hotad art-och biotop), F=Naturvärdesobjekt, G+H=Nyckelbiotoper i skog, I=Skyddade vattendrag, J=Vägar från Fastighetskartan, K=Ytvattenskyddsområde, L=Öppen mark på Fastighetskartan, M=Ängoch betesmarksobjekt, N=Fornlämningar, O=Naturreservat, naturvårdsavtal, regionalt naturvårdsintresse. Från tabellen över området kring Vambåsa kan man t.ex. se att läge nr1 (se kartan) har ett relativt stort tillrinningsområde (ca ha). Till detta historiska våtmarksläge avvattnas den högsta andelen jordbruksmark (ca 40%) om man jämför alla de 33 olika lägena som identifierats. Ett återskapande av en våtmark i detta läge skulle kunna komma i konflikt med ett naturvärdesobjek, ett skyddsområde för ytvatten samt jordbruksnäringen. 31

34 Diskussion Planeringsunderlag för återskapande av våtmarker Överföring av information från historiska kartor till dagsaktuella kartor är på grund av den sämre geometrin i de historiska kartorna alltid osäker, men det är en metod som snabbt ger en fingervisning om vilka områden som kan vara aktuella för våtmarksanläggning. Tekniska aspekter Generalstabskartan Generalstabskartans geometri är av sådan tveksam kvalitet att varje våtmark noggrant studerades innan den digitaliserades, och trots detta är den exakta lokaliseringen av våtmarkerna i många fall osäker. ernas lokalisering blir generellt sett mer osäker ju längre norrut i Blekinge man kommer. Vad detta beror på är svårt att veta, det kan bero på att kartornas geometri är bättre i de södra områdena eller att de norra delarna av Blekinge är mindre lättillgängliga än de södra och det medför en i allmänhet sämre kartering. Häradsekonomiska kartan Geometrin i den Häradsekonomiska kartan är mycket bra, vilket har medfört att den transformering som lantmäteriet har gjort är så pass bra att den i princip har en perfekt överensstämmelse med dagens kartor. Att vissa våtmarker förekommer i Häradskartan men inte i Generalstabskartan, trots att våtmarksarealen hade minskat kraftigt, beror på att skillnaden i skala gör att generaliseringsgraden är större i Generalstabskartan. Konfliktanalyser Konfliktanalyserna som har utförts i det här arbetet har utförts med hjälp av så kallad rumslig sökning. De objekt som söks ut i rumslig sökning är de som uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier är geometriska kriterier exempelvis markera objekt i skikt xx som fullständigt ligger innanför begränsningslinjen av ett objekt i skikt yy. Detta ger många möjligheter men innebär också begränsningar, i de konfliktanalyser som här har presenterats har kriteriet objekt som överlappar ett annat objekt använts, vilket kan vara problematiskt. Problemet består i att även om exempelvis bara en liten del av en historisk våtmark ligger på öppen mark och resten är skogsbeväxt så kommer hela polygonen att klassificeras som att den ligger på öppen mark. Alternativen är dock så pass begränsade att det här kriteriet ansågs vara det bästa. Det bör alltså noteras att konfliktanalysen inte är slutgiltigt svar på frågan om en våtmark är lämplig att återskapa, utan ska bara ses som ett hjälpmedel för att snabbare hitta lämpliga våtmarker. Felkällor Den dåliga geometrin i Generalstabskartan innebär att den inte helt kan passas in mot en modern karta, och på grund av det är många våtmarkers placeringar inte mer än kvalificerade gissningar utifrån landskapsbilden. Dessutom är kartan i skala 1: vilket är ganska grovt och innebär ytterligare en källa till osäkerhet. Resultatens användbarhet Arealförändringar mellan olika kartor Med hänvisning till ovanstående tekniska resonemang och den redovisning vi gjort i resultat delen är det uppenbart att de förändringar som redovisas inte skall tas för absoluta. Helt klart är att det skett förändringar och att de är större på vissa ställen och mindre på andra. De arealer som angivits skall därför ses för vad de är; en jämförelse mellan två tolkade kartor med sina fel och brister. En mer exakt beskrivning av de verkliga förändringarna som ägt rum i hela länet 32

35 kräver betydligt mer detaljerade och tidskrävande analyser, och det syftet har vi inte haft i denna studie. Identifiering av historiska våtmarkslägen Även om Generalstabskartan visat sig vara svår att överföra med exakta lägen för våtmarkernas utbredning så vill vi understryka att det är en mycket viktig informationskälla. Om vi valt att inte ta med Generalstabskartans information så skulle många historiska våtmarkslägen inte ha varit synliga, eftersom en hel del mark dikats ut mellan och 1920-talet. Man kan även diskutera om vi borde ha använt oss av ytterligare historisk kartinformation såsom den äldre jordartskartan eller skifteskartor. Den äldre jordartskartan fanns inte heltäckande över Blekinge län varför den valdes bort. En tolkning av skifteskartor, som är i betydligt större skalor och inte alltid heltäckande, var aldrig ett alternativ eftersom denna tolkning är oerhört tidskrävande. De historiska våtmarkslägen som identifierats i denna studie kanske inte stämmer helt med sin forna utbredning, Men de tjänar sitt syfte i att zooma in de områden som sannolikt varit våtmarker men numera övergått till en annan markanvändning. Vi ser därför att studien nått sitt mål i det avseendet. Användbarheten av konfliktanalysen Den konfliktanalys som gjorts över tre pilotområden ser vi som ett första hjälpmedel för att snabbt kunna se vilken ytterligare information som behöver hämtas in för att bedöma de historiska våtmarkslägenas potential för återskapande. Ett sätt att slippa tända och släcka olika skikt med information för hand och istället automatiskt få fram vilka intressen som finns i det aktuella området. 33