Årsredovisning I korthet

Transkript

1 Årsredovisning 2015 I korthet

2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Kommunens intäkter och kostnader Året som gått har varit ännu ett framgångsrikt år för Falköpings kommun. Framtidstron är stor och vi har lyckats nå goda resultat tack vare alla engagerade medarbetare, alla kreativa medborgare och alla skickliga företagare. Plus 30 miljoner kronor Vi kan se tillbaka på ett år där kommunen gör ett ekonomiskt överskott på trettio miljoner kronor. Vår goda ekonomi ger oss möjlighet att göra viktiga satsningar för framtiden. Jag är personligen mycket glad för att vi kan fortsätta erbjuda alla medarbetare möjligheten att arbeta heltid. Det är en viktig faktor för ökad jämställdhet. Ökad byggnation Vår satsning på att utveckla näringsliv och handel har gett resultat. Vi klättrar i näringslivsrankningen och kända varumärken etablerar sig nu i Falköping. Miljön kring Ranten och Järnvägstorget har fått en fräsch utformning. Nya bostäder byggs och planeras vilket tyder på stor framtidstro. Förskolan Hästbacken (före detta Gunghästen) och korttidsboendet på Marknadsgatan har liksom förskolan i Gudhem fått nya fina lokaler. I Torbjörntorp har Katarinagårdens äldreboende renoverats och i Stenstorp byggs en ny högstadieskola. Barn och ungdomar har fått en efterlängtad betongpark och upprustningen av friluftsområdet på Mösseberg har påbörjats. Vi vill bli en bättre cykelkommun och bygger nya cykelvägar till gagn för både hälsan och miljön. VAR KOM PENGARNA IFRÅN? Den största andelen av kommunens intäkter betalades in via skattesedeln. Kommunalskatten stod för 57 %. 22 % kom från staten och andra kommuner via utjämningssystemet. 10 % av kommunens intäkter var avgifter gällande exempelvis äldreomsorg och funktionsnedsättning, vatten och avlopp, barnomsorg, Odenbadet och liknande. 9 % utgjordes av skattemedel i form av riktade statsbidrag och bidrag från försäkringskassan för personliga assistenter med mera. Försäljning av verksamhet stod för 2 % och skedde till andra kommuner framför allt av gymnasieplatser. RIKTADE STATS- OCH EU-BIDRAG 9 % GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING 22 % AVGIFTER 10 % FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET OCH ÖVRIGT 2 % SKATTER 57 % Utmaningar och möjligheter Vi står också inför en del utmaningar. Den politiska majoritet, som jag leder, pekar tydligt ut vägen mot ett mer socialt hållbart Falköping. Vi ska pressa tillbaka arbetslösheten genom en fortsatt satsning på att utveckla näringsliv och handel. Arbetet med att integrera nyanlända falköpingsbor måste fortsätta. Språkträning, kompletterande utbildningar, praktik och snabbspår till jobb för akademiker är vad som krävs. Framtidstron är stor! Falköping är en attraktiv kommun att bo och leva i. Framtidstron är stor och vår befolkning ökar liksom antalet besökare. Min vision för framtidens Falköping är att fler ska få det bättre och att fler ska omfattas av visionen om Det goda livet. Falköping april 2016 KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN 2 % KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3 % KOMMUNSTYRELSEN 6 % SOCIALNÄMNDEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 7 % TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD 9 % RÄDDNINGSTJÄNSTEN FALKÖPING TIDAHOLM 2 % SOCIALNÄMNDEN ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING 35 % HUR ANVÄNDES PENGARNA? 2015 uppgick nettokostnaderna för kommunens nämnder till drygt mnkr. Äldreomsorg och funktionsnedsättning respektive individ- och familjeomsorg tillsammans med skola och social omsorg stod totalt för 78 % av nettokostnaderna. Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 36 %

3 Ekonomi Måluppfyllelse Falköpings kommun uppvisade 2015 ett positivt resultat på 30,1 mnkr (2014: 23,0 mnkr), vilket motsvarade 1,8 % av skatter och statsbidrag (2014: 1,4 %). Rensat från realisationsvinster och -förluster landade resultatet på 29,1 mnkr (2014: 20,4 mnkr). De skattefinansierade verksamheterna redovisade sammantaget ett överskott gentemot budget om 8,5 mnkr, vilket kan jämföras med 27,9 mnkr år Alla nämnder förutom socialnämnden och räddningsnämnden uppvisade positiva budgetavvikelser. De centrala posterna uppvisade en positiv avvikelse om 8,8 mnkr. Under 2015 fick Falköpings kommun 13,3 mnkr i återbäring från AFA. Även de taxefinansierade verksamheterna redovisade ett överskott om 0,7 mnkr. De finansiella posterna uppvisade ett överskott om 19,0 mnkr. Kommunens bolag redovisade också ett positivt resultat på 11,2 mnkr. Koncernens resultat blev således 41,3 mnkr (2014: 40,4 mnkr). Fem år i sammandrag Av 2015 års budget på 332,3 mnkr (inklusive ombudgeteringar om 141,8 mnkr från år 2014) förbrukades 154,3 mnkr under De nämnder, som förbrukade mest, var tekniska nämnden samt barn- och utbildningsnämnden. År 2015 avtog investeringstakten något och självfinansieringsgraden ökade till 78,3% (2014: 60,5 %). Kommunens ekonomi är i balans och kan betecknas som god. Dagens höga investeringstakt och de kommande årens höga investeringsbehov kan emellertid bli ett problem, om investeringarna inte matchas av höga resultat. Falköping har sedan 2002 haft en positiv befolkningsutveckling och denna utveckling kan förväntas fortsätta framöver. Demografin med ökat antal barn och gamla ställer höga krav på kommunen både vad gäller skolor och äldreomsorg. För att möta detta krävs god ekonomisk hushållning, där kommunen självfinansierar sina investeringar. 1 Falköpings kommun hade under 2015 fem mål. Dessa mål antogs av kommunfullmäktige för att nå kommunens vision om det goda livet. Uppföljningen av målen skedde mot indikatorerna angivna för varje mål. Färgmarkeringarna visar om trenden för indikatorn var positiv (grön), negativ (röd) eller oförändrad (orange) i förhållande till genomsnittet för de tre föregående åren. ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånarna, näringslivet och den idéburna sektorn. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. Befolkningsutveckling i procentuell ökning 0,6 0,0 0,9 0,6 1,0 Antal nya småhus (avser bygglovsstatistik) Antal nya lägenheter (avser bygglovsstatistik) Nöjd-Region-Index (SCB:s medborgarundersökning) Utsläpp av koldioxid per invånare (kg) i.u. i.u. Handelsindex (index för sällanköpshandeln) i.u. Samlad bedömning för mål 1 Sammantaget visar indikatorerna på ett positivt resultat jämfört med tidigare år. Utifrån tillgängliga indikatorsutfall bedöms sammanfattningsvis uppfyllelsen av mål 1 således som god TREND Soliditet (procent) 43,7 44,6 44,3 43,4 41,5 Trendmarkeringarna visar hur utfallet 2015 förhåller sig till genomsnittet för åren Grön markering visar ett förbättrat värde ur ekonomisk synvinkel. Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen (procent) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter (procent) -5,2-0,2 0,8 4,1 5,9 97,4 94,1 95,1 98,1 97,9 Nettokostnad per invånare (kr) Låneskuld (mnkr) 455,5 511,2 549,0 648,1 647,3 Låneskuld per invånare (kr) ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Utveckling sker i ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en gemensam framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och kommunen som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Samlad bedömning för mål 2 Såväl antalet gästnätter som näringsklimatet visar på ett förbättrat resultat. Utifrån dessa indikatorer bedöms måluppfyllelsen för mål 2 sammantaget som god. Dock visar indikatorn nyföretagande, som är en avgörande del i att utveckla näringslivet i Falköping, att måluppfyllelsen var mindre god och att ytterligare satsning på nyförtagande krävs. Årets resultat (mnkr) 28,7 79,2 68,5 23,0 30,1 Resultat per invånare (kr) Nettoinvesteringar (mnkr) 155,4 208,3 206,8 173,2 154,3 Antal nya företag per 1000 invånare 3,6 4,0 4,1 3,3 3,0 Näringslivsklimat (SKL:s undersökning) i.u. i.u. 59 i.u. 74 Antal gästnätter i kommunen Utdebitering, kommunal skattesats (skatt per intjänad 100 kr) 21,60 21,60 21,60 21,60 21,60 Antal invånare

4 3 Falköpings kommun är till för falköpingsborna. Kommunens uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med den service och de tjänster som kommunen tillhandahåller. En god kvalitet i kommunens verksamhet innebär att kommunen ska använda pengarna på rätt sätt och hitta bästa sätt att samverka för att på ett effektivt sätt nå uppställda mål. För att göra detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt från invånarnas behov och förväntningar. Nöjd-Medborgar-Index (SCB:s medborgarundersökning) Andel ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg * ) Nöjd-Medborgar-Index: bemötande och tillgänglighet (SCB:s medborgarundersökning) Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare i.u. i.u. 3,6 i.u. 3,8 Andel heltidsanställda i kommunen 62,5 62,9 62,9 67,4 75,4 4 KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA EN GOD FOLKHÄLSA Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den lokala folkhälsoplanen grundar sig på tre strategiska områden: goda livsvillkor, hälsofrämjande livsmiljöer och goda levnadsvanor. Inriktningsområden, som särskilt lyfts fram i det hälsofrämjande arbetet i Falköpings kommun, är att arbeta enligt konceptet för Säker och trygg kommun (Safe Community) och att utveckla samarbetet med studieförbund och den ideella sektorn. Ohälsotal 31,0 30,8 31,4 32,2 32,8 Nöjd-Medborgar-Index: idrottsoch motionsanläggningar (SCB:s medborgarundersökning) Nöjd-Medborgar-Index: kultur (SCB:s medborgarundersökning) Socioekonomiska riskgrupper Ungdomars alkoholvanor Indikatorn följs upp våren Samlad bedömning för mål 4 Av fyra indikatorer uppvisade tre indikatorer en negativ trendutveckling. Utifrån detta bedöms uppfyllelsen av mål 4 sammanfattningsvis som mindre god. 5 Samlad bedömning för mål 3 Samtliga indikatorer visade en positiv trendutveckling. Måluppfyllelsen kan således bedömas som god. Dock behövs en översyn av indikatorer i syfte att få indikatorer som ger en nyanserad helhetsbild, där kvalitén mäts mot uppdrag och resultat. * ) I samband med gymnasiereformen GY11 blir begreppet slutbetyg inaktuellt och ersätts istället av gymnasieexamen. Därför redovisas inget utfall för 2014 och DEMOKRATIN I FALKÖPING SKA STÄRKAS Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget, vilket är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. När falköpingsbon får möjlighet att påverka sin egen livskvalitet och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för falköpingsborna. Nöjd-Inflytande-Index (SCB:s medborgarundersökning) Antal inkomna ärenden till synpunkts- och klagomålssystemet i.u. i.u TREND Valdeltagande (%) 80,7 82,7 84,7 87,2 Samlad bedömning för mål 5 Två indikatorer för mål 5 uppvisade en positiv trendutveckling, varför måluppfyllelsen bedöms som god. Dock bedöms indikatorerna som bristfälliga för att mäta arbetet mot målet och arbete för att utveckla detta påbörjades därför. Framtidsbedömning 2015 visade att omvärlden förändras väldigt snabbt och det kräver att kommunen har en väl fungerande omvärldsbevakning och en god beredskap att hantera en föränderlig samtid. Det handlar om vilken förmåga som finns att ställa om till en ny verklighet. Det kommer att vara avgörande för att lyckas med framtida samhällsutmaningar. I en tid av förändring och en oförutsägbar omvärld blir det än mer angeläget att ledningen är tydlig med vad som gäller så att chefer leder medarbetare i den riktning som organisationen strävar mot en ledning som i ord och handling visar att värdegrunden är den gemensamma nämnaren som håller organisationen samman. Att leda komplexa organisationer kräver en stark värdegrund som guidar i beslut och beteenden. Att dra åt samma håll. För detta krävs ett målmedvetet utvecklingsarbete med fokus på: mål och resultat inflytande och delaktighet långsiktighet och uthållighet. Det krävs också tydlighet och beslutsamhet i uppdraget att utföra de politiska besluten. Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete skapa en fungerande styrkedja som binder samman de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision och mål till verksamheternas mål. Att förstå och se sammanhang och därmed känna meningsfullhet. En ekonomisk och organisatorisk genomlysning av samtliga verksamheter genomfördes under hösten 2015 med syfte att identifiera utvecklingsområden. Genomlysningen utmanar organisationen och behöver mötas konstruktivt kommer det interna arbetet att prioriteras utifrån: roll och ansvarsfördelning organisation mål, styrning och uppföljning resursfördelning och samverkan. Med utgångspunkt i omvärldsanalysen och de kommunövergripande målen, som kommunfullmäktige fastställt, kommer fokus att vara på ett social hållbart Falköping (inkluderat folkhälsa) med särskilt fokus på följande områden: barn och unga barn och unga/meningsfull fritid arbetsmarknad bostadsförsörjningsplan. Arbetet ska inriktas på tidiga insatser i ett långsiktigt perspektiv. Falköpings kommun utvecklas och det krävs en långsiktig planering för att kunna möta behovet av bostadsbyggande och nya företagsetableringar. En ny översiktsplan ska ta form och ange visioner om Det goda livet i Falköping samt mål och strategier för perioden En lokalförsörjningsplan kommer att arbetas fram för att identifiera nya behov och prioritera mellan nya investeringar i bostäder, förskolor, skolor, infrastruktur och övriga verksamhetslokaler. Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Falköpings kommun ska målmedvetet fortsätta arbeta för ett gott företagsklimat och såväl stödja befintliga företag som attrahera nya företagsetableringar, vilket förutsätter en god infrastruktur, där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Nyföretagande är ett utvecklingsområde under planperioden. Målet med kommunens kommunikation är att den ska vara lätt att begripa och tillgänglig genom många kanaler i synnerhet digitala plattformar. Med utgångspunkt i värdegrunden är arbetet med att profilera platsen och organisationen en prioriterad fråga. Utgångspunkten med demokratiberedningens arbete är bland annat att främja en aktiv medborgardialog. Den övergripande målsättningen är att medborgarna ska känna förtroende för den lokala och representativa demokratin. Genom arbetet ska medborgarna ges bättre förutsättningar att få information om, föra dialog kring och ytterst påverka kommunala beslut. Kraven på god ekonomisk hushållning i kommunallagen innebär att varje generation ska bära kostnaden för service som den beslutat om. Det innebär att det normalt inte är tillräckligt med balanskravet varje år utan att det kräver goda resultat för att kunna garantera att nästkommande generation inte ska behöva ta ut högre skatt för samma service. Näringslivet, civilsamhället och alla falköpingsbor från stad och land i alla åldrar, alla behövs vi för att utveckla Falköping till en god plats att leva, verka och bo i. Tillsammans kan vi!

5 Läs hela årsredovisningen på: falkoping.se/arsredovisning Falköpings kommun falkoping.se Grafisk form och tryck: Smart Design & Illustration AB Omslagsbild: Kenneth Österberg