MITTUNIVERSITETET Analysrapport April 2015 ANALYSRAPPORT. April 2015 Tema: Kvalitetsindikatorer och studentrekrytering

Transkript

1 ANALYSRAPPORT April 2015 Tema: Kvalitetsindikatorer och studentrekrytering 0

2 Innehåll... 0 Innehåll... 1 Bakgrund...3 Kvartal Helårsstudenter (HST) och Helårsprestationer (HPR)... 4 Sökande och antagna...6 Antagning hösten Internationella antagningsomgångar... 8 Magister- och masterprogram hösten Intäktsprognos...9 Aprilprognos grundutbildningsanslag... 9 Tema 1: Kvalitetsindikatorer...10 Kvalitetsindex för grundutbildning och forskning Utbildningsindex Attraktivitet Lärarindex Nöjd studentindex Kursvärderingsindikator Prestationsindikatorer Genomströmning Kvar åk Forskningsindex Andel externfinansiering Andel VR, Forte, Formas Publiceringsindikatorer Produktivitet i forskarutbildning Sammanställning Tema 2: Studentrekrytering...22 Utveckling sökande Övergångsfrekvens Utbildningsutbudet Vårterminen Utbildningsutbudet Sökande per län Sökande per ansökningstyp Sökande per undervisningsform Sommarkurser Utbildningsutbudet Sökande per län Höstterminen Sökstatistik vid sista ansökningsdag Utbildningsutbudet

3 Sökande per län Sökande från prioriterade områden per åldersgrupp Sökande per ansökningstyp Åldersfördelning per ansökningstyp Sökande per undervisningsform Åldersfördelning per undervisningsform Prioriterade utbildningar HT BILAGA 1 Sökande till samtliga fristående kurser, hösten

4 Bakgrund Analysrapporten i april 2015 produceras av universitetsledningens stab (ULS). Denna typ av rapport skapas 3-4 tillfällen per år med olika inriktning beroende på vad som är aktuellt för tidpunkten. Årets april-rapport innehåller utfallet för kvartal 1, ansökningsläget inför hösten och en sammanfattning av intäktsprognosen till departementet. Dessutom finns i denna rapport ett särskilt fokus på lärosätets kvalitetsindikatorer och en analys av sökandestatistiken i 2015 års antagningsomgångar. Fakta och underlag är till stor del hämtade från LISA, universitetets ledningsinformationssystem. De flesta underlag är nedbrytbara ytterligare och det kan göras i LISA webbportal. Kontakta ULS för mer information. 3

5 Kvartal Helårsstudenter (HST) och Helårsprestationer (HPR) Antalet HST det första kvartalet 2015 minskade marginellt vid lärosätet. Minskningen hör hemma på fakulteten för Humanvetenskap medan fakulteten för Naturvetenskap, teknik och medier däremot ökat något. Minskningen är störst på avdelningarna för Humaniora och Utbildningsvetenskap. Antalet HPR jämfört med förra året har däremot ökat något. Utfall kvartal 1, 2014 resp per fakultet och avdelning Källa: LISA (avdelningar som inleds med ett X är gamla organisationsenheter där äldre prestationer registreras) Minskningen i antalet HST har uteslutande skett inom fristående kurser där summan första kvartalet är 15% lägre än föregående år. Det är främst utbildningsformen IT-distans som står för nedgången. Inom program har antalet HST ökat med 4,5%, främst på campusprogram. Ökningen av HPR sker parallellt med ökningen av HST med undantag för fristående kurser på IT-distans. Där har antalet HST minskat med 21% medan antalet HPR däremot ökat en aning. 4

6 Utfall kvartal 1, 2014 resp per kurstyp och undervisningsform Källa: LISA Omräknat till belopp, både netto och brutto är ökningen 4,3 mnkr brutto och 7,7 mnkr netto. Störst är ökningen på NMT med drygt 6 mnkr netto. Inarbetat kvartal 1, 2014 i förhållande till kvartal 1, 2015 Källa: LISA 5

7 Sökande och antagna Antagning hösten 2015 Ansökningstiden till höstens kurser och program har gått ut den 15 april och intresset för studier på högre nivå är fortfarande högt i landet. Totalt har ansökningar inkommit, en minskning med 1 % jämfört med De stora universiteten; Uppsala, Stockholm, Göteborg och Umeå får flest sökande men Mittuniversitetet ökar näst mest procentuellt med 18 % och mest i faktiska tal med drygt fler sökande jämfört med föregående år. Utbildningsutbudet på hösten fortsätter att minska. I riket minskar det med 2 % jämfört med förra hösten, främst inom fristående kurser. 82 % av utbildningsutbudet i riket utgjordes av program och 18 % av kurser. Vid Mittuniversitetet ökade utbildningsutbudet inom program med 6 % med antalet anmälningsalternativ inom kurser minskade med 16 %. Andelen program av utbildningsutbudet vid lärosätet är 29 %. Urval 1 sker 7 juli och urval 2 sker 4 augusti Nedan visas antalet sökande och antagna till hösten 2015 jämfört med tidigare vårterminer. Sökande och antagna höstterminen , per 21 april 2015 Totalt Sökande i tid varav prio Sökande totalt varav prio Program Sökande i tid varav prio Sökande totalt varav prio Antal anm.alt Kurser (exkl. kurser inom program) Sökande i tid varav prio Sökande totalt varav prio Antal anm.alt Källa: LISA 6

8 De program som har flest sökande är de samma som det brukar vara på höstterminerna; Psykologprogrammet och Beteendevetenskapligt program följd av flera professionsutbildningar som Socionom, Sjuksköterska och Förskollärare. På NMT-sidan är Webbutveckling, Journalist och Information med inriktning systemutveckling populärast. Kriminologiprogrammet saknas här eftersom det där beslutats om nollintag hösten Program med flest sökande hösten 2015, vid sista ansökningsdag Kurs Sökande i tid varav prio 1 Antagna Psykologprogram Beteendevetenskapligt program, humanvet Socionomutbildning Webbutveckling Sjuksköterskeutbildning, Sundsvall Förskollärare Sjuksköterskeutbildning, Östersund Ekonomprogram, Sundsvall Hälsa och rehabilitering i arbetslivet Journalistprogrammet Personal- och arbetslivsprogrammet Information med inriktning systemutveckling Källa: LISA Urval 1 sker 7 juli och urval 2 sker 4 augusti De kurser som har flest sökande återfinns inom ekonomi, juridik, psykologi och kriminologi. En lista över samtliga kurser och dess sökande finns i Bilaga 1. Kurser hösten 2015 med flest sökande, vid sista ansökningsdag Kurs Sökande i tid varav prio 1 Antagna Ekonomistyrning (7.5 hp) Marknadsföring (7.5 hp) Organisation och ledarskap (7.5 hp) Juridisk översiktskurs (15.0 hp) Introduktion till Beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) (7.5 hp) Externredovisning (7.5 hp) Nationalekonomi GR (A) (30.0 hp) Tillämpad kriminologi I (15.0 hp) Arbetspsykologi (15.0 hp) Ledarskaps- och organisationsutveckling (15.0 hp) Källa: LISA Urval 1 sker 7 juli och urval 2 sker 4 augusti 7

9 Internationella antagningsomgångar Magister- och masterprogram hösten 2015 Urval 2 till de internationella magister- och masterprogrammen har genomförts den 23 april. Antalet personer som antagits i denna antagningsomgång har ökat med fem procent i riket jämfört med förra hösten. Antalet program har ökat nationellt från 37 till 40 inför denna antagningsomgång. Vid Mittuniversitetet är totalt 124 personer antagna till de internationella utbildningarna. Det är 25 fler än förra året eller en ökning med 25 %. Antalet erbjudna program i omgången är detsamma som hösten Internationella masterprogram hösten 2015 Behöriga sökande Antagna (23 april) Kurs Internationell master i ekoteknik och hållbar utveckling Totalt varav prio 1 Urval 2 varav avgiftsskyldiga Internationell master i Bildjournalistik Magisterprogram i Företagsekonomi: Marknadsföring och Management, Sundsvall Magisterprogram i Företagsekonomi: Marknadsföring och Management, Östersund Magisterprogram i statsvetenskap, Sundsvall Magisterprogram i statsvetenskap, Östersund Magister i turismvetenskap Internationell master i datateknik Internationell master elektronikkonstruktion Totalt Källa: LISA 8

10 Intäktsprognos Aprilprognos grundutbildningsanslag 26 april lämnades lärosätets prognos för innevarande år samt för åren till utbildningsdepartementet. I denna prognostiseras dels årets utfall fördelat halvårsvis och de kommande åren per kalenderår. I samtliga fall är prognoserna uppdelade per utbildningsområde. Årets prognos ställs mot det ökade takbelopp som tilldelades i vårändringsbudgeten. Där erhöll Mittuniversitetet en ökning med 4,6 mnkr för grundutbildningen. Tidigare har lärosätet erhållit 7,3 mnkr för särskilda satsningar inom lärarutbildning och vård. Anslagsprognosen ställs mot detta ökade takbelopp som för 2015 nu ligger på 523 mnkr. Hela ökningen av takbeloppet för innevarande år har inte helt kunnat inarbetas i prognosen utan den har istället styrts mot den anslagsnivå på drygt 500 mnkr som lärosätets takbelopp ser ut att stabiliseras på de kommande åren. Prognosen för 2015 visar därför på en underproduktion på omkring 2,3 mnkr. De kommande åren 2016 och 2017 minskar takbeloppen till 505 resp. 502 mnkr. Universitetet prognostiserar med att producera i enlighet med dessa nivåer. Utbildningsprognos, HST och bruttobelopp 2015 Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Halvår Halvår Totalt Totalt inkl. decemberprestationer (751 tkr) Takbelopp Utfall Tidigare överproduktion Utgående överproduktion Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Helår Totalt inkl. decemberprestationer (730 tkr) Takbelopp Utfall 349 Utgående överproduktion Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Helår Totalt inkl. decemberprestationer (700 tkr) Takbelopp Utfall 305 Utgående överproduktion Källa: Intäktsprognos april

11 Tema 1: Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindex för grundutbildning och forskning I analysrapporten som gavs ut i september 2014 fanns ett avsnitt som handlade om Mittuniversitetets kvalitetsindikatorer på universitetsnivå, och en jämförelse med andra lärosäten. I aprilrapporten 2015 ligger fokus på uppföljning på fakultetsnivå där så är möjligt. Rapporten är tänkt att utgöra en del av underlaget för fakulteternas dialoger med rektor som äger rum i maj. Utbildningsindex Utbildningsindikatorerna är: Attraktivitet (förstahandssökande per antagen) Lärarindex (andel professorer, andel disputerade lärare, antal lärare per HST) Nöjd studentindex Kursvärdering Prestationer (genomströmning, kvar åk 2) Attraktivitet Efter urval 2 offentliggör UHR siffror över antalet behöriga förstahandssökande och antalet antagna vid alla lärosäten i Sverige som använder sig av antagningssystemet NyA. De utgör en ögonblicksbild av läget direkt efter urval 2 och siffrorna kan senare komma att ändras, i och med att de sökande kan ändra sina val. Att man är antagen betyder inte heller att man kommer att påbörja sin utbildning. I ledningsinformationssystemet sparar vi inte ner siffrorna för urval 2, det vill säga att vi fryser inte det datat. Därför redovisas nedan det faktiska utfallet (uttag i april 2015), det vill säga hur många som sökte i första hand och hur många som antogs. När det gäller sökande per antagen till program har HUV-fakulteten en något högre siffra 2014 jämfört med föregående år medan NMT minskade en aning. På kurssidan minskar antalet förstahandssökande per antagen en aning för båda fakulteterna. Det är svårt att peka ut enskilda förklaringsfaktorer till hur studenterna väljer. Utbudet av program och kurser är naturligtvis en orsak men även konjunktur och personliga förhållanden påverkar. Inför höstterminen 2015 har vi en stor ökning av antalet sökande och även antalet förstahandssökande ökar stort, se sidan 5 för aktuella sökandesiffror. Attraktivitet program HT 2014 HT 2013 HUV 1,50 1, Ekonomivetenskap och juridik 1,10 1, Samhällsvetenskap 1,35 1, Humaniora 0, Socialt arbete 1,4 1,31 10

12 5005 Hälsovetenskap 1,33 1, Turismvetenskap och geografi 1,4 1, Omvårdnad 1,77 1, Utbildningsvetenskap 1,85 1, Psykologi 2,05 1,56 NMT 1,18 1, Arkiv- och datavetenskap 0, Ekoteknik och hållbart byggande 1,34 1, Data- och systemvetenskap 1,08 1, Elektronikkonstruktion 0,95 1, Industridesign 1,07 1, Informations- och kommunikationssystem 1,19 1, Kemiteknik 0,98 0, Kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik 1,31 1, Medie- och kommunikationsvetenskap 1,48 1, Naturvetenskap 0,41 0, Ämnesdidaktik och matematik 1,12 1,24 Attraktivitet kurser HT 2014 HT 2013 HUV 1,17 1, Ekonomivetenskap och juridik 1,35 1, Samhällsvetenskap 0,94 1, Humaniora 0,83 1, Socialt arbete 0,83 1, Hälsovetenskap 1,52 1, Turismvetenskap och geografi 0,22 0, Omvårdnad 0,99 1, Utbildningsvetenskap 0,91 1, Psykologi 2,13 2,04 NMT 0,79 0, Arkiv- och datavetenskap 1,16 1, Ekoteknik och hållbart byggande 0,4 0, Data- och systemvetenskap 0,45 0, Elektronikkonstruktion 0,89 0, Industridesign 0,63 0, Informations- och kommunikationssystem 0,82 0, Kemiteknik 0,55 0, Kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik 0,54 0, Medie- och kommunikationsvetenskap 0, Naturvetenskap 0,90 0, Ämnesdidaktik och matematik 0,55 0,78 11

13 Lärarindex Lärarindex består av tre indikatorer: andel disputerade lärare antal lärare per helårsstudent andel professorer I LISA finns nu en modell framtagen som visar årsarbetare. Data finns bara för 2014 och är inte kvalitetssäkrat fullt ut, men antalet årsarbetare i modellen stämmer överens med årsredovisningen för Modellen speglar det data som finns i personalsystemet. Siffrorna har inte kunnat stämmas av mot UKÄ:s siffror då deras årsrapport inte har kommit ännu. Ha detta i åtanke när ni ser tabellen nedan. Indelningen av lärare är gjord enligt personalsystemets personalkategorier och grupperade på det sätt som UKÄ gör i sina beräkningar: HUV NMT Antal professorer 32,5 37,3 Antal disputerade (lektorer, professorer) 138,9 93,9 Antal forskande undervisande personal (professorer, lektorer, adjunkter, annan undervisande och forskande personal) 253,9 180,6 Andel professorer 12,80% 20,65% Andel disputerade 54,71% 51,99% Siffrorna redovisas inte per avdelning då de behöver ytterligare granskning. Nöjd studentindex Undersökningen nöjd studentindex genomfördes inte 2014, men för 2015 pågår datainsamling just nu. Resultaten av denna undersökning kommer att redovisas separat. 12

14 Kursvärderingsindikator Mittuniversitetet har ett gemensamt kursvärderingsverktyg, EvaSys, och alla kursvärderingar innehåller frågan vilket är ditt helhetsintryck av kursen?. Svaret anges som ett värde mellan 1 och 5 där 5 är det högsta betyget. Kursvärderingsindikatorn utgörs av medelvärdet för denna fråga. Antalet möjliga respondenter har tyvärr inte gått att ta fram inför denna rapport. HUV Medelvärde Totaler 3, _Avdelningen för Ekonomivetenskap och juridik 3, _Avdelningen för Samhällsvetenskap 3, _Avdelningen för Humaniora 3, _Avdelningen för Socialt arbete 3, _Avdelningen för Hälsovetenskap 3, _Avdelningen för Turismvetenskap och geografi 3, _Avdelningen för Omvårdnad 3, _Avdelningen för Utbildningsvetenskap 3, _Avdelningen för Psykologi 3, NMT Antal svarande Medelvärde Antal svarande Totaler 3, _Avdelningen för Arkiv- och datavetenskap 3, _Avdelningen för Ekoteknik och hållbart byggande 3, _Avdelningen för Data- och systemvetenskap 3, _Avdelningen för Elektronikkonstruktion 3, _Avdelningen för Industridesign 3, _Avdelningen för Informations- och kommunikationssystem 3, _Avdelningen för Kemiteknik 3, _Avdelningen för Kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik 3, _Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap 3, _Avdelningen för Naturvetenskap 3, _Avdelningen för Ämnesdidaktik och matematik 4, Prestationsindikatorer Prestation mäts genom två indikatorer: Genomströmning Andel programstudenter kvar i årskurs 2 13

15 Genomströmning Genomströmningen mäts genom HPR/HST. När det gäller genomströmningen så registreras poängen i efterhand och därför finns en viss eftersläpning på detta värde. Det riktiga värdet för ett år kan inte ses förrän en bit in på nästföljande år. Utbudet påverkar också denna siffra. En utbildning som inte längre ges genererar HPR så länge det finns studenter som presterar, men däremot tillkommer inga nya HST vilket då påverkar måttet positivt. Tvärtom om man inrättar en ny utbildning då har vi HST men inga HPR. HUV hade 2014 en genomströmning på 84 %. Program har högre genomströmning än fristående kurser oavsett undervisningsform NMT hade en genomströmning på 79 år Här är genomströmningen densamma för programutbildningar med normal undervisningsform medan program med distans och IT-distans som undervisningsform har lägre genomströmning än fristående kurser. Kvar åk 2 Andel programstudenter beräknas genom att antalet studenter som är registrerade på ett visst program i en viss kull år 1 (höstterminen) sätts i relation till värdet för samma kull och program höstterminen år 2. Detta innebär att en del program som har valbara kurser termin 3 kan få missvisande värden om de valbara kurserna saknar märkning att de ges inom ett program. Mätningen görs en bit in på höstterminen för att avregistrerade studenter inte ska komma med i utsökningen. Nedan redovisas resultaten för program på respektive fakultet. 14

16 Antal 2013 Antal 2014 HUV SADVG Outdoor and adventure management ( 120 hp) SBETG Beteendevetenskapligt program ( 180 hp) kvar åk 2 (%) Antal 2012 Antal 2013 kvar åk 2 (%) Antal 2011 Antal 2012 kvar åk 2 (%) SEKOG Ekonomprogram ( 180 hp) SKRIG Kriminologprogram ( 180 hp) SPARG Personal- och arbetslivsprogrammet ( 180 hp) SPSYA Psykologprogram ( 300 hp) SRIKG Risk- och krishanteringsprogrammet ( 180 hp) SSAMG Samhällsvetarprogrammet ( 180 hp) SSOCG Socionomutbildning ( 210 hp) STUAA Master i turism ( 120 hp) STURG Turismprogrammet ( 180 hp) ULFÖG Förskollärare ( 210 hp) ULGFG Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem ( 180 hp) ULGLG Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3 ( 240 hp) ULGMG Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ( 240 hp) UPRAA Masterprogram i pedagogik med inriktning mot profession och forskning ( 120 hp) VHÄAA Masterutbildning i hälsovetenskap ( 120 hp) VIDRG Idrottsvetenskapligt program ( 180 hp) VREAG Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet ( 180 hp) VSSKG Sjuksköterskeutbildning ( 180 hp) VFOLG Folkhälsa, samhälle och projektledning (180 hp) VPSOG Programmet för psykisk ohälsa - särskild komplicerad problematik (120 hp) SBETA Master i beteende- och samhällsvetenskap (120 hp) SFORG Förvaltningsprogrammet (180 hp) ULÄRG Lärarutbildning (330 hp) 1 VSSKY Sjuksköterskeutbildning (180 hp) 1 15

17 Antal 2013 Antal 2014 NMT kvar åk 2 (%) Antal 2012 Antal 2013 kvar åk 2 (%) Antal 2011 Antal 2012 kvar åk 2 (%) BMAUP Biomedicinsk analytikerutbildning - BESTÄLLD UTBILDNING via Uppsala universitet ( 180 hp) NEKAA Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling ( 120 hp) NEKEG Ekoentreprenör för hållbar utveckling ( 180 hp) NEKOG Ekoteknik ( 180 hp) SBJAA Internationellt masterprogram i Bildjournalistik ( 120 hp) SBJOG Bildjournalistik ( 180 hp) SINPG Informations- och PR-programmet ( 180 hp) SJOUG Journalistprogrammet ( 180 hp) TANDG Mobila applikationer och nätverkstjänster för Android ( 120 hp) TBYHG Byggingenjör Hållbart byggande ( 180 hp) TDAAA Internationellt masterprogram i datateknik ( 120 hp) TDATG Datateknik ( 180 hp) TDESA Civilingenjör i teknisk design ( 300 hp) TDTEA Civilingenjör i datateknik ( 300 hp) TEIAA Masterprogram i elektroniksystem och instrumentation ( 120 hp) TEKOG Ekoingenjör ( 180 hp) TEKRG Elkraftingenjör ( 180 hp) TELAA Internationellt masterprogram i elektronikkonstruktion ( 120 hp) TELSA Civilingenjör i elektroniksystem ( 300 hp) TENIG Energiingenjör ( 180 hp) TFKAA Internationellt masterprogram i Förpackningsdesign och kommunikation ( 120 hp) TGDKG Grafisk design och kommunikation ( 180 hp) TIDEG Industridesign ( 180 hp) TINDA Civilingenjör i industriell ekonomi ( 300 hp) TINSG Informatik med inriktning systemutveckling ( 180 hp) TMBHG Möbel- och byggnadshantverk ( 120 hp) TNÄTG Nätverksdrift ( 120 hp) TPRMA Projektbaserat masterprogram ( 120 hp) TPVAG Programvaruteknik ( 180 hp)

18 TSPTG Sportteknologi - Innovativ produktutveckling med inriktning sport och upplevelser ( 180 hp) TWEUG Webbutveckling ( 120 hp) TDEAA Internationellt masterprogram i Design för alla (120 hp) TBYPG Byggplanering (120 hp) TDKAG Internationellt kandidatprogram i datateknik(180 hp) TFORG Fordonssystemteknik (120 hp) TGRAG Grafisk produktionsledare med inriktning digitalt tryck (120 hp) THOLG internetbaserat data- och elektroingenjörsprogram (180 hp) TIBIG Internationellt kandidatprogram i biologi (180 hp) TIEKG Internationellt kandidatprogram i ekoteknik (180 hp) TIELG Internationellt kandidatprogram i elektronik (180 hp) TINDG Internetbaserd data-/elektroteknisk utbildning TMÖBG Möbel- och byggnadshantverk (180 hp) TPRTG Avancerad processoperatör/- tekniker (120 hp) För att få en bild av vad som händer med studenterna som försvinner mellan termin 1 och termin 3 måste man gå in på varje program och undersöka det närmare. För HUV-fakulteten undersöktes samhällsvetarprogrammet där bara 42 procent var kvar åk 2. Av de som inte återfanns som registrerade termin 3 hade 2 procent börjat på ett annat program, 10 procent hade studieuppehåll, 24 procent hade avbrott och 62 procent hade bara slutat på programmet. Av dessa hade en del tagit några poäng, en del hade fått F på några kurser medan andra inte hade tagit några poäng alls. De program som ligger under 50 procent år 2014 kommer att granskas och redovisas separat. 17

19 Forskningsindex Forskningsindex består av externfinansiering, publicering och produktivitet Externfinansiering Publicering Produktivitet i forskarutbildning Andel externfinansiering Statsanslag Total intäkt Externfinansiering: (total intäkt - statsanslag) Andel externfinansiering av total intäkt HUV ,14% NMT ,97% MIUN ,81% År 2014 var andelen externfinansiering för Mittuniversitetet totalt 42,8 procent. NMT hade 49 procent av sin totala forskningsintäkt från externa medel, medan HUV:s andel externfinansiering var 35,1 procent. Andel VR, Forte, Formas VR Forte FORMAS Summa VR Forte FORMAS total intäkt Andel från VR, Forte och FOR- MAS av total intäkt HUV ,98% NMT ,86% MIUN ,60% Andelen av den totala forskingsintäkten som kom från Vetenskapsrådet, Forte och FORMAS var för Mittuniversitetet totalt 1,6 procent. NMT hade 0,86 procent och HUV 2,98 procent från dessa forskningsråd. Andel övriga konkurrensutsatta medel Denna indikator redovisas inte då det kräver mycket handpåläggning från Ekonomiavdelningen att ta fram dessa siffror. Publiceringsindikatorer Består av två delar, medelcitering och det mått som vi kallar Miun Score (viktat totalt antal publikationer/total forskningsintäkt). Medelcitering är en siffra som tas fram av Vetenskapsrådet och som levereras på lärosätesnivå och kan därför ej redovisas här. Miun Score är ett internt mått på Mittuniversitetet och används inte i någon större utsträckning. Därför redovisas 18

20 poäng enligt den så kallade norska listan där publikationerna tilldelas poäng utifrån publikationstyp och nivå enligt detta: Publikationstyp Nivå 1, poäng Nivå 2, poäng Artikel i vetenskaplig tidskrift 1 3 Kapitel i bok 0,7 1 Bok 5 5 År HUV NMT NorScore Fractionalized NorScore Fractionalized ,62 82, ,74 103, ,71 121, ,02 172, ,19 116, ,33 140, ,84 143, ,84 204, ,91 203, ,65 149, ,57 130, ,92 9,13 Produktivitet i forskarutbildning Består av två mått: antal doktorsexamina i förhållande till antal aktiva forskarstuderande antal nybörjare i förhållande till antal aktiva forskarstuderande Dessa mått varierar förstås beroende på hur många som antas till dokorandtjänster. Dessa tjänster finansieras till stor del med externa medel och tidpunkterna för utlysningar varierar. Doktorsexamina/aktiva forskarstuderande HUV Aktiva studerande Doktorsexaderande Aktiva stu- Doktorsexamina per aktiva Doktorsexamen Höstterminemen Höstterminer stud HT Doktorsexamina per aktiva stud HT Totaler , ,18 EVJ ,1 SHV , ,14 HUM 1 5 0,2 4 SOA 1 2 0, ,5 HLV , ,27 TUG 1 4 0,25 3 OMV ,38 UTV , ,18 PSY ,1 6 19

21 NMT Aktiva studerande Doktorsexaderande Aktiva stu- Doktorsexamina per aktiva Doktorsexamen Höstterminemen Höstterminer stud HT Doktorsexamina per aktiva stud HT Totaler , ,31 Nybörjare/aktiva forskarstuderande HUV Nybörjare Aktiva studerande Höstterminer Nybörjare per aktiva stud HT Nybörjare Aktiva studerande Höstterminer Nybörjare per aktiva stud HT Totaler , ,27 EVJ SHV , ,14 HUM ,75 SOA HLV , ,27 TUG 1 4 0,25 3 OMV 1 2 0, UTV ,3 11 PSY ,3 6 NMT Nybörjare Aktiva studerande Höstterminer Nybörjare per aktiva stud HT Nybörjare Aktiva studerande Höstterminer Nybörjare per aktiva stud HT Totaler , ,2 20

22 Sammanställning Attraktivitetsindex 1 - antal förstahandssökande/antal antagna Miun HUV NMT Miun HUV NMT Mål Miun program 1,39 1,39 1,27 1,41 1,5 1, kurser 1,25 1,42 0,99 1,05 1,17 0,79 1 Lärarindex 2 - andel disputerade lärare (%) 49,1 54, andel professorer (%) 15,2 12,8 20,6 15 Kursvärderingsindex 3,65 3,63 3,67 Prestationsindex - genomströmning (%) andel programstudenter kvar år två (%) Externfinansieringsindex - andel externfinansiering/total fo-finansiering (%) andel från FAS, Formas, VR (%) 1,9 1,6 3 0,9 5 Produktivitetsindex 3 - antal forskarexamina/antal aktiva fo-stud 0,25 0,25 0,22 0,18 0,31 0,15 - antal nyantagna/antal aktiva fo-stud 0,13 0,13 0,09 0,27 0,2 0,22 1 Tänk på att Miuns siffror är frysta vid urval 2 vilket ej är fallet för fakulteterna. 2 Tänk på att siffrorna för fakulteterna ej kunnat kvalitetssäkras fullt ut genom avstämning mot UKÄ 3 Miuns siffror är från UKÄ och är uttagna vid en viss tidpunkt. Fakultetssiffrorna är inte uttagna samtidigt, därför kan differenser finnas 21

23 Tema 2: Studentrekrytering Utveckling sökande Utvecklingen av antalet sökande de senaste åren går lite upp och ner på de olika terminerna. Sökande till vårterminens kurser och program har ökat stadigt de senaste åren från knappt sökande 2009 till drygt föregående år. Det är endast till 2015 års vårtermin som antalet sökande minskat. Även antalet förstahandssökande har ökat med undantag av årets sökomgång. Andelen förstahandssökande av totalt antal sökande har minskat från drygt 50 % 2009 till omkring 30 % de senaste vårterminerna. Sommarkurserna har haft en kraftig ökning av antalet sökande från c:a år 2009 till drygt sökande till sommarens kurser. Enda året med en märkbar nedgång var föregående års sommarkurser. Andelen förstahandssökande av totalt sökande ligger stadigt på omkring 50 % av de sökande. Antalet sökande till höstterminens utbildningar ökade stort vartannat år; 2009, 2011 och 2013 för att minska något däremellan. Även innevarande hösttermin har en stor ökning av antalet sökande, bland den största i Sverige. Andelen förstahandssökande har minskat något från 2009 då den låg på 45 % men ligger nu på strax under 30 % av det totala antalet sökande. Ökningen hösten 2015 återspeglas även bland de förstahandssökandena. Sökande vid sista ansökningsdag, VT Sökande Förändring (%) + 3,2 + 28,3 + 24,3 + 4,3 + 31,0 + 36,9-33,8 Prio Förändring (%) - 1,2 + 7,5 + 22,9-0,3 + 10,5 + 18,8-32,4 Andel prio 1 53,2% 44,5% 44,0% 42,0% 35,5% 30,8% 31.4% Sommar Sökande i tid Förändring (%) ,9 + 57,2-0,3 + 42,7-16,4 + 20,0 Prio Förändring (%) ,8 + 67,0-6,9 + 48,0-22,3 + 26,5 Andel prio 1 51,5% 49,8% 52,9% 49,3% 51,2% 47,6% 50,1% HT Sökande i tid Förändring (%) + 32,9 + 7,1 + 24,9-1,3 + 36,5-11,5 + 18,1 Prio Förändring (%) + 26,9-2,6 + 6,7-0,9 + 20,3-15,1 + 12,8 Andel prio 1 45,2% 41,1% 35,1% 35,3% 31,1% 29,8% 28,5% Källa: LISA 22

24 Övergångsfrekvens Övergångsfrekvensen definieras som den andel elever som slutför gymnasieskolan och som påbörjat högskoleutbildning tre år efter avslutade gymnasiestudier. Andelen som går vidare till högskolestudier på riksnivå ligger omkring 43 %. Kvinnor har en högre andel än män. Elever som slutför gymnasiet i Västernorrland har en något lägre andel som går vidare till högskolan medan i Jämtland är andelen betydligt lägre än i riket. Även här är övergångsfrekvensen lägre bland män än bland kvinnor. Övergångsfrekvenser, andel (%) som går vidare till högskoleutbildning tre år efter gymnasiet (läsåret som anges avser det för avslutade gymnasiestudier) 07/08 08/09 09/10 10/11 Riket 43,9 45,1 43,0 42,5 - Riket, kvinnor Riket, män Y län 42,1 42,6 40,3 39,4 - Y län, kvinnor Y län, män Z län 30,9 31,0 29,5 27,5 - Z län, kvinnor Z län, män Källa: SCB Utbildningsutbudet Utbudet på grund- och avancerad nivå har minskat med drygt 47 procent mellan läsåren 2011/2012 och 2015/2016. Bland fristående kurser har utbudet minskat med 51 % och antalet program på grundnivå har minskat med 22 %. De största minskningarna skedde inför läsåret 2012/2013 och inför 2014/2015. De preliminära siffrorna för 2015/2016 visar att minskningen nu har avstannat och utbildningsutbudet nu börjar stabilisera sig på nuvarande nivåer. Utbildningsutbud på grund- och avancerad nivå läsåren 2011/ /12 12/13 13/14 14/15 15/16 (prel) Fristående kurser* Förändring (%) ,0-13,9-20,4-6,0 Program på grundnivå Förändring (%) - - 3,4-22,8 + 4, Program avancerad nivå Förändring (%) , ,9 + 16,1 Totalt Förändring totalt (%) ,5-13,9-18,4-4,2 Källa: Atlas (* ej kurser som bara går inom program) 23

25 Vårterminen 2015 Mittuniversitetet hade färre sökande till våren 2015 än året innan och dalade från plats 8 i riket till plats 16. De flesta andra stora lärosätena ökade antalet sökande, förutom Lund, Luleå och Mittuniversitetet. Totalt sökande på de största lärosätena, VT 2015 jmfr 2014 Lärosäte VT 2015 VT Uppsala universitet (1) 2 Stockholms universitet (2) 3 Umeå universitet (3) 4 Lunds universitet (4) 5 Göteborgs universitet (5) 6 Linnéuniversitetet (6) 7 Örebro universitet (7) 8 Högskolan Kristianstad (9) 9 Karlstads universitet (10) 10 Högskolan Dalarna (12) 11 Malmö högskola (13) 12 Högskolan i Gävle (14) 13 Mälardalens högskola (15) 14 Luleå tekniska universitet (11) 15 Södertörns högskola (16) 16 Mittuniversitetet (8) Källa: LISA (fjolårets placering på listan inom parentes) Även bland de förstahandssökande går flera lärosäten förbi oss på listan över flest antal. Södertörn, Karolinska, Kristianstad, Mälardalen och Luleå går om oss i antal förstahandssökande till vårterminens utbildningar. Förstahandssökande på de största lärosätena, VT 2015 jmfr 2014 Lärosäte VT 2015 VT Uppsala universitet (1) 2 Stockholms universitet (2) 3 Göteborgs universitet (3) 4 Umeå universitet (4) 5 Lunds universitet (5) 6 Linnéuniversitetet (6) 7 Örebro universitet (7) 8 Karlstads universitet (8) 9 Högskolan Dalarna (9) 10 Malmö högskola (11) 24

26 11 Högskolan i Gävle (10) 12 Luleå tekniska universitet (13) 13 Högskolan Kristianstad (15) 14 Mälardalens högskola (14) 15 Karolinska institutet (16) 16 Södertörns högskola (17) 17 Mittuniversitetet (12) Källa: LISA (fjolårets placering på listan inom parentes) Utbildningsutbudet Antalet kurser och program våren 2015 har minskat sedan de föregående vårterminerna, uteslutande på fristående kurser. Där är minskningen 23 % mellan 2014 och Antalet program som erbjuds i vårens antagningsomgång är få och lika många som våren innan. Det totala antalet anmälningsalternativ som erbjuds har minskat kraftigt de senaste vårterminerna, närmare 40 % sedan vårterminen Vid summering av antalet kurser och program på de olika undervisningsformerna är summan inte densamma som totalen eftersom samma program kan återfinnas med flera undervisningsformer. Antal kurser, program och anmälningsalternativ*, vårterminen Totalt VT 2013 VT 2014 VT 2015 Fristående kurser Förändring (%) ,9-22,9 Program på grundnivå Förändring (%) Program avancerad nivå Förändring (%) Anmälningsalternativ totalt Förändring Totalt (%) ,6-22,5 Campus VT 2013 VT 2014 VT 2015 Fristående kurser Förändring (%) ,3-15,9 Program på grundnivå Förändring (%) Program avancerad nivå Förändring (%) ,3 Anmälningsalternativ totalt Förändring Campus (%) - -18,9-17,8 25

27 Distans VT 2013 VT 2014 VT 2015 Fristående kurser Förändring (%) ,7-17,2 Program på grundnivå Förändring (%) Program avancerad nivå Förändring (%) Anmälningsalternativ totalt Förändring Distans (%) ,7-12,5 IT-distans VT 2013 VT 2014 VT 2015 Fristående kurser Förändring (%) ,9-33,3 Anmälningsalternativ totalt Förändring IT-distans (%) ,6-33,3 Källa: LISA (* endast anmälningsalternativ med sökande har medräknats) Sökande per län De sökande till vårterminen 2015 kommer främst från Stockholms län följt av de övriga storstadslänen. De fem prioriterade länen, markerade med grått i tabellen, kommer bland de sex vanligast förekommande. Bland de förstahandssökande kommer de flesta från Västernorrlands län följt av Stockholm och Jämtland. Sökade totalt och förstahandssökande per län, vid sista ansökningsdag VT 2015 Län Sökande i tid Andel totalt Sökande Prio 1 Andel Prio 1 Stockholms län ,7 % ,7 % Västra Götalands län ,6 % 413 9,9 % Skåne län ,7 % 287 6,9 % Västernorrlands län ,9 % ,2 % Jämtlands län 868 6,5 % ,5 % Uppsala län 590 4,4 % 133 3,2 % Gävleborgs län 561 4,2 % 221 5,3 % Östergötlands län 476 3,6 % 111 2,7 % Örebro län 367 2,8 % 62 1,5 % Västerbottens län 344 2,6 % 104 2,5 % Södermanlands län 296 2,2 % 66 1,6 % Västmanlands län 286 2,2 % 55 1,3 % Dalarnas län 285 2,1 % 73 1,7 % Jönköpings län 263 2,0 % 56 1,3 % Övrigt 235 1,8 % 96 2,3 % 26

28 Värmlands län 212 1,6 % 46 1,1 % Norrbottens län 179 1,3 % 62 1,5 % Hallands län 159 1,2 % 39 0,9 % Kalmar län 154 1,2 % 38 0,9 % Kronobergs län 149 1,1 % 38 0,9 % Blekinge län 98 0,7 % 24 0,6 % Gotlands län 74 0,6 % 19 0,5 % Totalt Källa: LISA (prioriterade län markerade med grått) Sökande per ansökningstyp Fördelningen mellan ansökningstyperna på vårterminen visar att 75 % av ansökningarna återfinns på fristående kurser, program står för 22 % och övriga tre procent härrörs av kurspaket. Sökande per ansökningstyp, VT % 3% 75% Kurs Kurspaket Program Minskningen i antalet sökande mellan våren 2014 och 2015 har uteslutande skett på fristående kurser och kurspaket. Antalet sökande totalt på program har däremot ökat, särskilt för de förstahandssökande. Sökande totalt och förstahandssökande per ansökningstyp, vårteminen Kurs VT 2014 VT 2015 Förändring Sökande totalt ,8 Sökande Prio ,0 Kurspaket VT 2014 VT 2015 Förändring Sökande totalt ,4 Sökande Prio ,5 Program VT 2014 VT 2015 Förändring Sökande totalt ,0 Sökande Prio ,3 Källa: LISA 27

29 Sökande per undervisningsform Ansökningarna till vårterminen 2015 är till 62 % på kurser med undervisningsformen IT-distans. Campuskurserna utgörs av 20 %. Sökande per undervisningsform, VT % 18% 62% Distans IT-distans Campus Antalet sökande till campusutbildning är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Utbildningar med undervisningsformen distans med vissa träffar på campus har ökat något, både totalt och sökande i förstahand. Minskningen i antalet sökande till våren 2015 sker uteslutande på utbildningar som ges på ITdistans. Där är minskningen 44 % totalt och 47 % bland de förstahandssökande. Sökande totalt och förstahandssökande per undervisningsform Campus VT 2014 VT 2015 Förändring Sökande totalt ,4 Sökande Prio ,6 Distans VT 2014 VT 2015 Förändring Sökande totalt ,3 Sökande Prio ,0 IT-distans VT 2014 VT 2015 Förändring Sökande totalt ,8 Sökande Prio ,1 Källa: LISA 28

30 Sommarkurser 2015 Antalet sökande till sommarens kurser 2015 har ökat rejält jämfört med föregående år. Precis som tidigare år har Mittuniversitetet flest sökande totalt bland alla lärosäten. Även Stockholm, Linné och KTH har ökat antalet sökande medan de övriga minskat, några marginellt och några mer omfattande. Totalt sökande på de största lärosätena, Sommar 2015 jmfr 2014 Lärosäte Sommar 2015 Sommar Mittuniversitetet (1) 2 Stockholms universitet (3) 3 Linnéuniversitetet (2) 4 Uppsala universitet (6) 5 Högskolan Kristianstad (5) 6 Göteborgs universitet (7) 7 Umeå universitet (8) 8 Högskolan i Skövde (10) 9 Lunds universitet (9) 10 Kungl. Tekniska högskolan (13) Källa: LISA (fjolårets placering på listan inom parentes) Även sett på förstahandssökande ligger Mittuniversitetet i topp vad gäller antal, precis som det gjorde även Här är det samma lärosäten som ökar som vad gäller totalt antal sökande. Förstahandssökande på de största lärosätena, Sommar 2015 jmfr 2014 Lärosäte Sommar 2015 Sommar Mittuniversitetet (1) 2 Stockholms universitet (2) 3 Linnéuniversitetet (3) 4 Uppsala universitet (4) 5 Göteborgs universitet (5) 6 Högskolan Kristianstad (6) 7 Lunds universitet (7) 8 Kungl. Tekniska högskolan (10) 9 Umeå universitet (8) 10 Högskolan i Skövde (9) Källa: LISA (fjolårets placering på listan inom parentes) 29

31 Utbildningsutbudet Utbudet av sommarkurser minskade med 23 % mellan 2014 och 2013 för att sedan 2015 vara detsamma som året innan. Sommarutbudet utgörs uteslutande av fristående kurser. Antal sommarkurser Totalt Fristående kurser Förändring (%) + 7,7-23, Sökande per län De sökande till sommarens kurser kommer främst från de tre storstadslänen. Från Västernorrland kommer endast 3 % och från Jämtland 2 %. Sökade totalt och förstahandssökande per län, vid sista ansökningsdag sommarkurser 2015 Län Sökande i tid Andel totalt Sökande Prio 1 Andel Prio 1 Stockholms län ,4 % ,3 % Västra Götalands län ,9 % ,5 % Skåne län ,0 % ,9 % Uppsala län ,4 % 592 5,8 % Östergötlands län ,0 % 504 4,9 % Västerbottens län 888 4,4 % 489 4,8 % Västernorrlands län 692 3,4 % 523 5,1 % Örebro län 650 3,2 % 325 3,2 % Västmanlands län 524 2,6 % 256 2,5 % Gävleborgs län 517 2,5 % 310 3,0 % Värmlands län 445 2,2 % 218 2,1 % Jämtlands län 434 2,1 % 338 3,3 % Övrigt 384 1,9 % 129 1,3 % Södermanlands län 367 1,8 % 208 2,0 % Dalarnas län 357 1,8 % 195 1,9 % Jönköpings län 319 1,6 % 158 1,5 % Hallands län 287 1,4 % 152 1,5 % Kalmar län 282 1,4 % 121 1,2 % Norrbottens län 280 1,4 % 161 1,6 % Annat 278 1,4 % 170 1,7 % Kronobergs län 278 1,4 % 130 1,3 % Blekinge län 210 1,0 % 93 0,9 % Totalt Källa: LISA (prioriterade län markerade med grått) 30

32 Höstterminen 2015 Sökstatistik vid sista ansökningsdag En jämförelse av totalt antal sökande på de största lärosätena hösten 2015 visar att Mittuniversitetet klättrar från plats 14 till plats 11. De flesta av de stora lärosätena minskar antalet sökande totalt medan de yngre universiteten och ett par högskolor däremot ökar. Totalt sökande på de största lärosätena, HT 2015 jmfr 2014 Lärosäte HT 2015 HT Uppsala universitet (1) 2 Stockholms universitet (2) 3 Göteborgs universitet (3) 4 Umeå universitet (4) 5 Lunds universitet (5) 6 Linnéuniversitetet (6) 7 Örebro universitet (9) 8 Malmö högskola (8) 9 Linköpings universitet (7) 10 Högskolan Kristianstad (10) 11 Mittuniversitetet (14) Källa: LISA (fjolårets placering på listan inom parentes) På listan över förstahandssökande klättrar Mittuniversitetets från plats 16 till plats 12. De äldre och större universitetet minskar antalet förstahandssökande medan Linné, Örebro och Mittuniversitetet går åt andra hållet och ökar antalet som väljer en utbildning i första hand vid lärosätet. Förstahandssökande på de största lärosätena, HT 2015 jmfr 2014 Lärosäte HT 2015 HT Stockholms universitet (1) 2 Göteborgs universitet (2) 3 Uppsala universitet (3) 4 Lunds universitet (4) 5 Umeå universitet (5) 6 Linnéuniversitetet (6) 7 Malmö högskola (7) 8 Örebro universitet (9) 9 Linköpings universitet (8) 10 Karlstads universitet (10) 11 Högskolan i Gävle (11) 12 Mittuniversitetet (16) Källa: LISA (fjolårets placering på listan inom parentes) 31

33 Utbildningsutbudet Antalet anmälningsalternativ totalt höstterminen 2015 är relativt sett oförändrat jämfört med hösten innan. Dock har antalet program på avancerad nivå ökat till förmån för andra typer av utbildningsalternativ. Minskningen som finns på antalet fristående kurser är främst på distanskurser. Däremot på IT-distans har antalet kurser ökat något efter en stor minskning mellan 2014 och Ökningen av program på avancerad nivå är främst program på campus och distans. Vid summering av antalet kurser och program på de olika undervisningsformerna är summan inte densamma som totalen eftersom samma program kan återfinnas med flera undervisningsformer. Antal kurser, program och anmälningsalternativ*, höstterminen Totalt HT 2013 HT 2014 HT 2015 Fristående kurser Förändring (%) - 15,9-5,7 Program på grundnivå Förändring (%) + 4,9-2,3 Program avancerad nivå Förändring (%) - 16,1 + 30,8 Anmälningsalternativ totalt Förändring Totalt (%) - 15,6-1,7 Campus HT 2013 HT 2014 HT 2015 Fristående kurser Förändring (%) - 6,9-0,9 Program på grundnivå Förändring (%) + 10, Program avancerad nivå Förändring (%) + 5,6 + 31,2 Anmälningsalternativ totalt Förändring Campus (%) - 8, Distans HT 2013 HT 2014 HT 2015 Fristående kurser Förändring (%) - 24,7-27,3 Program på grundnivå Förändring (%) + 8,3 + 7,7 Program avancerad nivå Förändring (%) ,7 Anmälningsalternativ totalt Förändring Distans (%) - 16,4-18,5 32

34 IT-distans HT 2013 HT 2014 HT 2015 Fristående kurser Förändring (%) - 24,6 + 8,4 Program på grundnivå Förändring (%) Program avancerad nivå Förändring (%) Anmälningsalternativ totalt Förändring IT-distans (%) - 24,5 + 8,1 Källa: LISA Sökande per län (* endast anmälningsalternativ med sökande har medräknats) De sökande till hösten kommer främst från de tre storstadslänen och från den egna regionen. Andelen förstahandssökande är dock störst i Västernorrland, följt av Stockholm och Jämtland. Sökade totalt och förstahandssökande per län, vid sista ansökningsdag HT 2015 Län Sökande i tid Andel totalt Sökande Prio 1 Andel Prio 1 Stockholm ,9 % ,6 % Västra Götaland ,6 % ,8 % Skåne ,9 % 689 6,6 % Västernorrland ,0 % ,3 % Jämtland ,4 % ,5 % Uppsala ,3 % 370 3,5 % Gävleborg ,2 % 511 4,9 % Östergötland ,7 % 290 2,8 % Uppgift saknas ,2 % 423 4,0 % Västerbotten ,0 % 333 3,2 % Örebro 961 2,6 % 196 1,9 % Dalarna 915 2,5 % 216 2,1 % Södermanland 889 2,4 % 190 1,8 % Västmanland 815 2,2 % 177 1,7 % Halland 775 2,1 % 168 1,6 % Norrbotten 718 2,0 % 201 1,9 % Jönköping 702 1,9 % 134 1,3 % Värmland 688 1,9 % 161 1,5 % Kalmar 497 1,4 % 99 0,9 % Kronoberg 403 1,1 % 61 0,6 % Blekinge 400 1,1 % 99 0,9 % Gotland 245 0,7 % 62 0,6 % Totalt Källa: LISA (prioriterade län markerade med grått) 33

35 Sökande från prioriterade områden per åldersgrupp Tabellen nedan visar totalt antal sökande från våra prioriterade områden inkl. Västerbotten, samt totalsiffran för alla län, uppdelat per åldersgrupp vid sista ansökningsdag den 15 april. Fjolårets andelar visas inom parentes. Antal sökande totalt och andel från prioriterade län i olika åldersgrupper Hemlän antal -24 år år år 35 år - Totalt andel (%) antal andel (%) antal andel (%) antal andel (%) Stockholms län (34) (23) (15) (28) Västra Götalands län (39) (24) (14) (23) Skåne län (37) (25) (13) (24) Gävleborgs län (49) (18) (10) (23) Jämtlands län (37) (22) (13) (28) Västernorrlands län Västerbottens län (45) (20) (11) (25) (45) (24) (11) (20) Alla län (41) (22) (12) (24) Källa: LISA antal (6 797) (4 087) (2 814) (1 454) (2 008) (2 680) (934) (31 169) Åldersgruppernas fördelning mellan länen visar att antalet sökande i den yngsta åldersgruppen minskar i samtliga län, främst i storstadslänen. Åldersgruppen år ökar i samtliga prioriterade län. Nedan visas samma tabell men med enbart förstahandssökande. Även här har åldersgruppen upp till 24 år minskat till förmån för sökande i åldern år. Antal förstahandssökande och andel från prioriterade län i olika åldersgrupper Hemlän antal -24 år år år 35 år - Totalt andel (%) antal andel (%) antal andel (%) antal andel (%) Stockholms län (20) (23) (18) (38) Västra Götalands län (25) (26) (18) (31) Skåne län (24) (22) (19) (35) Gävleborgs län (39) (18) (11) (32) Jämtlands län (32) (22) (14) (32) Västernorrlands län Västerbottens län (39) (19) (13) (29) (33) (22) (16) (29) Alla län (30) (22) (15) (32) Källa: LISA antal (1 471) (838) 689 (584) 511 (463) (1 380) (1 744) 333 (276) (9 296) 34