ANALYSRAPPORT November 2015

Transkript

1 ANALYSRAPPORT November

2 Innehåll... 0 Innehåll... 1 Begrepp... 2 Utfall jämfört med helårsprognos... 3 Produktion per 8 november 2015 jämfört med Sökande och antagna... 5 Antagning våren Utbildningsutbudet... 7 Sökande till program... 8 Sökande till fristående kurser... 9 Sökande per län Sökande per ansökningstyp Sökande per undervisningsform Internationella antagningsomgångar Magister- och masterprogram våren Studentprognos Oktoberprognos grundutbildningsanslag Budgetpropositionen Inledning Mittuniversitetets anslag Kvalitetsförstärkning Höjda ersättningsbelopp Kvalitetsbaserad resurstilldelning Tillvarata nyanländas kompetens Validering av reell kompetens Utökade medel till kompletterande utbildningar Satsningar på läraryrket Högre kvalitet i den högre utbildningen Forskning och forskarutbildning Ökad jämställdhet Förbättrad ledning och styrning Aktuellt från UKÄ Rekrytering till högre utbildning från Sveriges län och kommuner BILAGA 1 Sökande, antagna och registrerade till samtliga fristående kurser, våren

3 Bakgrund Analysrapporter produceras av universitetsledningens stab (ULS) tre till fyra gånger per år. Rapporten har olika inriktning beroende på vad som är aktuellt för tidpunkten. Novemberrapporten för 2015 innehåller utfallet fram t.o.m. 8 november jämfört med helårsprognosen, ansökningsläget för vårterminen 2015 samt en sammanfattning av utbildningsprognosen som lämnats till departementet i oktober. Dessutom finns en sammanfattning av budgetpropositionen som kom i september samt en blänkare från en analys kring övergångsfrekvenser som publicerats av UKÄ. Fakta och underlag är till stor del hämtade från LISA, universitetets ledningsinformationssystem. De flesta underlag är nedbrytbara ytterligare och det kan göras i LISA webbportal. Kontakta ULS för mer information. Begrepp Här kommer förklaringar till vissa begrepp som nämns i rapporten. Begrepp Sökande i tid Prio 1 Andel registrerade Förklaring Sökande vid sista ansökningsdag. Denna siffra förändras eftersom de sökande förändrar sina ansökningar i efterhand. Uppgiften baseras därför from 2013 på fysta siffror. Anmälningsalternativ som angetts i första hand av den sökande. En uträkning av hur många av de som sökt ett utbildningsalternativ i en viss antagningsomgång och som blivit antagen som sedan gått vidare och registrerat sig på utbildningen. Anges i procent. Boendelän Prioriterade områden HST HPR Bruttoersättning Nettoersättning Boendelän baseras på det postnummer som anges vid ansökan. Endast svenska postnummer har medtagits. Län som prioriterats i studentrekryteringsarbetet Helårsstudenter. Ibland används benämningen HSTK och HSTV vilket skiljer helårsstudenter på kalenderåret resp. verksamhetsåret åt. Helårsprestationer. Ibland används benämningen HPRK och HPRV vilket skiljer helårsprestationer på kalenderåret resp. verksamhetsåret åt. Den ersättning lärosätet erhåller från centralt håll per helårsstudent. Den ersättning som lärosätet beslutat att tilldela fakulteten per helårsstudent, dvs exkl. avdrag för gemensamma kostnader etc. Totalsummor Totalsummor vid summering av individer är ibland inte lika som en summering av de ovanstående raderna. Det kan uppstå ifall samma person kan förekomma på flera av alternativen. Då återfinns personen endast en gång i summeringen. 2

4 Utfall jämfört med helårsprognos Produktion per 8 november 2015 jämfört med 2014 Utfallet beräknat på nettobelopp inom grundutbildningen per den 8 november ligger totalt drygt 13 mnkr högre än samma datum föregående år. Tabellen nedan visar utfallet i nettobelopp aktuellt datum 2014 resp uppdelat per avdelning. Detta ställs i relation till dels takbelopp 2015 och dels till den prognos som är utfärdad av fakulteterna i oktober. Vid aktuellt datum har HUV 46,5 mnkr kvar att producera för att nå prognosen, knappt en miljon lägre än takbeloppet. Den mesta produktionen prognostiseras komma på avdelningarna OMV, UTV och EVJ. Anledningen till att fakulteten inte når upp till takbeloppet beror främst på att utbildningarna inom vård och undervisning, som fått nya platser tilldelade, inte hinner utnyttja dessa fullt ut innevarande år. Utfall (Nettobelopp) per 8 november 2015 i förhållande till takbelopp resp. oktoberprognos, HUV På NMT beräknas ytterligare närmare 25,5 mnkr i intäkter inom grundutbildningen fram till årsskiftet, närmare 14 mnkr högre än fakultetens takbelopp för Ökningar i produktionen prognostiseras på alla avdelningar utom EKS, IND och MKV och beror främst på en ökad mängd prestationer och således en högre genomströmning än beräknat. 3

5 Utfall (Nettobelopp) per 8 november 2015 i förhållande till takbelopp resp. oktoberprognos, NMT Källa: LISA (avdelningar som inleds med ett X är gamla organisationsenheter där äldre prestationer registreras) Antalet HST som producerades per 8 november 2015 ligger något högre än motsvarande period föregående år. Dock bör hänsyn tas till att ev. tidiga avbrott kommer att minska innevarande års siffra med motsvarande mängd helårsstudenter. Registreringen av studenter på kurser med start halvvägs in i terminen är i full gång så antalet HST kommer fortfarande att förändras. Nedan visas antalet HST per 8 november 2014 resp Årets antal ställs i relation till den prognos som inlämnats till utbildningsdepartementet i oktober. I förhållande till prognosen har lärosätet 360 HST kvar att registrera för att nå det prognostiserade. Flest antal HST förväntas inkomma inom det samhällsvetenskapliga området samt inom vård, teknik och övriga områden. Utfall 2014 och 2015 per 8 november, i jämförelse med oktoberprognos Källa: LISA 4

6 Sökande och antagna Antagning våren 2016 När sista ansökningsdag passerat för vårterminens kurser och program hade drygt sökande gjort en anmälan till något av landets lärosäten. Det är en ökning med två procent jämfört med föregående vårtermin. Antalet tillgängliga kurser minskade med tre procent i landet från till Antalet tillgängliga program däremot har ökat från 559 till 570, en ökning med två procent. Vid Mittuniversitetet uppgick det totala antalet sökande vid sista ansökningsdag till sökande. Det är en ökning jämfört med våren 2015 med 42 %. Det är den största ökningen i landet i faktiska tal. Ökningen återfinns både inom ansökningar till fristående kurser och till program. Nedan visas antalet sökande vid Mittuniversitetet till våren 2016, både vid sista ansökningsdag och totalt jämfört med tidigare vårterminer. För våren 2016 visas det totala antalet sökande per 1 november. Sökande vårterminen , per 1 november 2015 Totalt Sökande i tid Förändring (%) + 4,3 +31,0 +36,9-33,8 + 42,0 varav prio Förändring (%) - 0,3 + 10,5 + 18,8-32,4 + 27,2 Sökande totalt * varav prio * Program Sökande i tid varav prio Sökande totalt * varav prio * Antal anm.alt Kurser (exkl kurser inom program) Sökande i tid varav prio Sökande totalt * varav prio * Antal anm.alt Källa: LISA * per

7 Uppsala, Stockholm, Umeå och Lunds universitet har flest sökande totalt till våren Mittuniversitetet har ökat med sökande och ligger bland de tio lärosäten som har flest sökande totalt. En förbättring från plats 16 förra vårterminen. Det är den största ökningen i reella tal i riket. Totalt sökande på de största lärosätena, VT 2016 jmfr 2015 Lärosäte VT 2016 VT Uppsala universitet (1) 2 Stockholms universitet (2) 3 Umeå universitet (3) 4 Lunds universitet (4) 5 Göteborgs universitet (5) 6 Linnéuniversitetet (6) 7 Örebro universitet (7) 8 Högskolan Kristianstad (8) 9 Karlstads universitet (9) 10 Mittuniversitetet (16) 11 Högskolan i Gävle (12) 12 Högskolan Dalarna (10) 13 Luleå tekniska universitet (14) 14 Mälardalens högskola (13) 15 Malmö högskola (11) 16 Södertörns högskola (15) Källa: LISA (fjolårets placering på listan inom parentes) Stockholms universitet har flest förstahandssökande i riket och står också för den största ökningen i faktiska tal. Mittuniversitetet har ökat antalet sökande i förstahand med 27 % sedan föregående vårtermin vilket är den största procentuella ökningen i landet. Lärosätet har klättrat från plats 17 till plats 13 i listan över de universitet och högskolor som har flest förstahandssökande. Förstahandssökande på de största lärosätena, VT 2016 jmfr 2015 Lärosäte VT 2016 VT Stockholms universitet (2) 2 Uppsala universitet (1) 3 Göteborgs universitet (3) 4 Umeå universitet (4) 5 Lunds universitet (5) 6 Linnéuniversitetet (6) 7 Örebro universitet (7) 8 Karlstads universitet (8) 9 Högskolan Dalarna (9) 10 Högskolan i Gävle (11) 11 Malmö högskola (10) 12 Luleå tekniska universitet (12) 13 Mittuniversitetet (17) 14 Mälardalens högskola (14) 15 Karolinska institutet (15) 16 Högskolan Kristianstad (13) Källa: LISA (fjolårets placering på listan inom parentes) 6

8 Utbildningsutbudet Minskningen av antalet kurser och program till våren 2015 har fortsatt något sedan de föregående vårterminerna men inte i samma takt som tidigare. Totalt är antalet anmälningsalternativ 6,4 % lägre denna vår jämfört med våren Antalet program som erbjuds i vårens antagningsomgång har ökat något 2016 medan antalet fristående kurser återigen är något färre. Det är främst inom distansutbildningen med fysiska träffar på campus som antalet alternativ minskat. Antalet kurser på IT-distans är i stort sett oförändrat. Vid summering av antalet kurser och program på de olika undervisningsformerna är summan inte densamma som totalen eftersom samma program kan återfinnas med flera undervisningsformer. Antal kurser, program och anmälningsalternativ*, vårterminen Totalt VT 2013 VT 2014 VT 2015 VT 2016 Fristående kurser Förändring (%) ,8-21,0-9,0 Program på grundnivå Förändring (%) Program avancerad nivå Förändring (%) Anmälningsalternativ totalt Förändring Totalt (%) ,7-21,0-6,4 Campus VT 2013 VT 2014 VT 2015 VT 2016 Fristående kurser Förändring (%) ,2-12,1-6,9 Program på grundnivå Förändring (%) Program avancerad nivå Förändring (%) , Anmälningsalternativ totalt Förändring Campus (%) - -23,3-13,5-5,5 Distans VT 2013 VT 2014 VT 2015 VT 2016 Fristående kurser Förändring (%) ,0-20,0-33,3 Program på grundnivå Förändring (%) Program avancerad nivå Förändring (%) Anmälningsalternativ totalt Förändring Distans (%) ,2-15,2-19,6 IT-distans VT 2013 VT 2014 VT 2015 VT 2016 Fristående kurser Förändring (%) ,2-33,3 + 1,2 Anmälningsalternativ totalt Förändring IT-distans (%) ,2-33,3 + 1,2 Källa: LISA (* endast anmälningsalternativ med sökande har medräknats) 7

9 Sökande till program Antalet sökande till program vid Mittuniversitetet har ökat med 7,5 % sedan föregående vårtermin. Flest sökande totalt har Socionomutbildningen följt av Sjuksköterske- och Förskollärarutbildningen. Flest förstahandssökande har Förskollärarutbildningen. Nya program med start på vårterminen är Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med olika inriktningar. Sökande till program våren 2016, vid sista ansökningsdag Kurs Sökande i tid varav prio 1 Socionom Sjuksköterskeutbildning, Sundsvall Sjuksköterskeutbildning, Östersund Förskollärare Musik- och ljuddesign Barnmorskeprogram Specialistutb., Psykiatrisjuksköterska KPU; Ämneslärare gymnasiet, ett ämne KPU; Ämneslärare 7-9, ett ämne KPU; Ämneslärare gymnasiet, två ämnen Internationellt program i elektronikkonstruktion KPU; Ämneslärare 7-9, två ämnen 34 8 Magisterutbildning i Socialt arbete KPU; Ämneslärare gymnasiet, två ämnen, svenska, samh, musik 22 3 KPU; Ämneslärare 7-9, tre ämnen 17 3 Totalt Källa: LISA Antagna Urval 1 sker 7 december och urval 2 sker 22 december 8

10 Sökande till fristående kurser Antalet ansökningar till fristående kurser är mer än 50 % fler våren 2016 än året innan. Nedan visas de 15 kurser som har flest sökande. I toppen finns kurser inom företagsekonomi, juridik och psykologi. Sökande till samtliga fristående kurser finns i bilaga 1. Fristående kurser med flest sökande våren 2016, vid sista ansökningsdag Kurs Sökande i tid varav prio 1 Ekonomistyrning (7.5 hp) Antagna Juridisk översiktskurs (15.0 hp) Marknadsföring (7.5 hp) Personal och ekonomi (7.5 hp) Organisation och ledarskap (7.5 hp) Externredovisning (7.5 hp) Positiv psykologi, friskfaktorer och livskvalitet (15.0 hp) Psykologi A, Introduktionsblock (30.0 hp) Strategiskt personalarbete (7.5 hp) Marknadskommunikation (7.5 hp) Organisationspsykologi (15.0 hp) Urval 1 sker 7 december och urval 2 sker 22 december Tillämpad Kriminologi II (15.0 hp) Klinisk psykologi (7.5 hp) Business Writing (7.5 hp) Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2 (15.0 hp) ^^^^^^^^^^ Totalt Källa: LISA 9

11 Sökande per län De sökande till vårterminen 2016 kommer främst från Stockholms län följt av de övriga storstadsområdena samt den egna regionen. De sex prioriterade länen, markerade med grått i tabellen, kommer bland de åtta vanligast förekommande. Bland de förstahandssökande kommer de flesta från Stockholms län följt av Västernorrland och Jämtland. Andelen förstahandssökande från Stockholms län har ökat från 17,7 % våren 2015 till 20,1 % i den nuvarande antagningsomgången och har därmed gått om Västernorrland som högst representerat bland de sökande som sökt ett utbildningsalternativ vid Mittuniversitetet som prio 1. Sökade totalt och förstahandssökande per län, vid sista ansökningsdag VT 2016 Län Sökande i tid Andel totalt Sökande Prio 1 Andel Prio 1 Stockholms län ,9 % ,1 % Västra Götalands län ,1 % ,7 % Skåne län ,1 % 478 9,0 % Västernorrlands län ,0 % ,5 % Jämtlands län 968 7,0 % ,8 % Uppsala län 847 4,4 % 166 3,1 % Östergötlands län 705 3,7 % 152 2,9 % Gävleborgs län 604 3,2 % 212 4,0 % Örebro län 531 2,8 % 104 2,0 % Västerbottens län 523 2,5 % 126 2,4 % Västmanlands län 480 2,3 % 98 1,9 % Södermanlands län 459 2,2 % 92 1,7 % Dalarnas län 382 1,9 % 97 1,8 % Värmlands län 362 1,7 % 65 1,2 % Jönköpings län 338 1,6 % 73 1,4 % Norrbottens län 281 1,3 % 79 1,5 % Hallands län 274 1,4 % 53 1,0 % Övrigt 252 1,2 % 77 1,5 % Kalmar län 242 1,2 % 44 0,8 % Kronobergs län 212 1,1 % 33 0,6 % Blekinge län 152 0,8 % 40 0,8 % Gotlands län 124 0,6 % 24 0,5 % Totalt Källa: LISA (prioriterade län markerade med grått) 10

12 Sökande per ansökningstyp Antalet sökande till både program och kurser har ökat sedan föregående vårtermin. Kurser har ökat med närmare 54 % och program har 7,5 % fler sökande denna antagningsomgång. Ansökningarna till kurspaket har minskat kraftigt men det beror främst på att antalet sökbara alternativ har minskat och att man tagit bort ett populärt kurspaket i Datavetenskap som tidigare lockade många sökande. Fördelningen mellan ansökningstyperna på vårterminen visar att 82,5 % av ansökningarna återfinns på fristående kurser. Det är en större andel än föregående vårtermin. Program står för 17 % och den sista 0,5 procenten består av sökande till kurspaket. Sökande totalt och förstahandssökande per ansökningstyp, vårteminen Kurs VT 2015 VT 2016 Förändring (%) Sökande totalt ,9 Sökande Prio ,0 Kurspaket Sökande totalt ,5 Sökande Prio ,8 Program Sökande totalt ,5 Sökande Prio ,3 Källa: LISA Sökande per undervisningsform Ansökningarna vårterminen 2016 är till 74 % på kurser med undervisningsformen IT-distans. Det är en högre andel än våren Campuskurserna utgörs av 16 % av mängden ansökningar. Antalet sökande till främst utbildning inom IT-distans men även campusutbildning har ökat jämfört med föregående år. IT-distansutbildningar var den undervisningsform som minskade kraftigt våren 2015 så där har en återhämtning nu skett. Utbildningar som ges som distans med vissa träffar på campus har minskat. Inom den undervisningsformen har dock antalet sökbara alternativ minskat sedan föregående vårtermin. Sökande totalt och förstahandssökande per undervisningsform Campus VT 2015 VT 2016 Förändring (%) Sökande totalt ,1 Sökande Prio ,4 Distans Sökande totalt ,8 Sökande Prio ,2 IT-distans Sökande totalt ,4 Sökande Prio ,7 Källa: LISA 11

13 Internationella antagningsomgångar Magister- och masterprogram våren 2016 I den internationella antagningsomgången för våren 2016 har urval 2 genomförts den 3 november. Totalt har 213 personer antagits till masterutbildningar i riket vilket är en ökning med 21 % jämfört med våren Antalet masterprogram som erbjuds totalt i denna antagningsomgång har minskat med 32 % eller 8 program. Mittuniversitetet erbjuder endast ett internationellt program på masternivå våren 2016, detsamma som förra året. Till Mittuniversitetets internationella masterprogram i elektronikkonstruktion har 21 personer antagits. Detta är en 16 fler antagna än förra vårterminen, en ökning med 320 %. Utav de antagna är 18 avgiftsskyldiga. Även Högskolan i Gävle, Stockholms universitet, Högskolan i Skövde och Luleå tekniska universitet har ökat antalet antagna till denna antagningsomgång. Internationella masterprogram VT 2016 Sökande Antagna Kurs Totalt varav prio 1 Behöriga Urval 2 Varav avgiftsskyldiga Reserver Internat. master elektronikkonstruktion Källa: LISA 12

14 Studentprognos Oktoberprognos grundutbildningsanslag Mittuniversitetets andra prognos för innevarande år samt för åren lämnades till utbildningsdepartementet den 19 oktober. I prognoserna beräknas dels årets utfall fördelat halvårsvis och de kommande åren per kalenderår. I samtliga fall är prognoserna uppdelade per utbildningsområde. Oktoberprognosen återfinns i sin helhet med dnr MIUN 2015/1762. Prognosen i oktober visar på ett förändrat utfall jämfört med vad som prognostiserades i april. I april spåddes en underproduktion på drygt 2 mnkr medan i oktober uppskattas utfallet bli ett överskott på 3,5 mnkr i förhållande till takbeloppet. Eftersom den sparade överproduktionen inte ligger högre än 10 % av takbeloppet finns möjlighet att spara hela årets överskott för senare förbrukning. Överproduktionen återfinns uteslutande inom NMT-fakulteten medan HUV redovisar en prognostiserad underproduktion. De högre prognosen inom NMT beror främst på en ökad mängd prestationer och således en ökad genomströmning. Underproduktionen på HUV består i att man ännu inte fullt kunnat nyttja de nya tilldelade platserna inom vård och lärarutbildningen. Utbildningsprognos, HST och bruttobelopp 2015 Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Halvår Halvår Totalt Totalt inkl. decemberprestationer (751 tkr) Takbelopp Utfall Tidigare överproduktion Utgående överproduktion Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Helår Totalt inkl. decemberprestationer (730 tkr) Takbelopp Utfall +777 Utgående överproduktion Prognos HST Prognos HPR Bruttoersättning tkr Helår Totalt inkl. decemberprestationer (700 tkr) Takbelopp Utfall +429 Utgående överproduktion

15 Budgetpropositionen 2016 Inledning Regeringen presenterade den 21 september budgetpropositionen För området utbildning och forskning kommer flertalet nya satsningar att göras, där de största investeringarna framförallt dock går mot skolsatsningar utanför universitets- och högskolesektorn, t.ex. Yrkeshögskolan, Komvux och folkhögskola. Vad gäller utbildningsområdet inom högskolesektorn aviserar regeringen för en fortsatt satsning på fler studerande vid högskolan och en utökning av resurserna i hela landet. Inom forskningsområdet förbereder regeringen för den kommande forskningspolitiska propositionen som kommer att innefatta forskning, innovation och högre utbildning och ange regeringens forskningspolitik till och med 2026, med ett särskilt fokus på satsningar Propositionen planeras till hösten Mittuniversitetets anslag Enligt budgetproposition 2016 får Mittuniversitetet cirka 231 miljoner kronor i anslag för forskning och forskarutbildning Detta är en ökning med drygt 21 miljoner kronor jämfört med Vad gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå får Mittuniversitetet 518,6 miljoner kronor i anslag för 2016, vilket är en minskning med drygt 10 miljoner kronor jämfört med Minskningen är dock mindre än vad som tidigare beräknats. Den totala statliga anslagsfinansieringen för Mittuniversitet 2016 uppgår till knappt 750 miljoner kronor, vilket i stort sett motsvarar det preliminära beräknande anslaget för På längre sikt är med andra ord den totala statliga anslagsfinansieringen för Mittuniversitetet relativt oförändrad. Vad som dock kommer att ske är: 1. en förskjutning mellan utbildningsområdet och forskningsområdet i och med en förhållandevis högre andel forskningsfinansiering, 2. förändringar inom utbildningsområdet, dels utifrån de sedan 2015 påbörjade satsningarna på utbyggnad av antalet platser på vissa bristyrken (lärare, förskollärare, sjuksköterskor etc.), dels i och med de i budgetpropositionen föreslagna kvalitetsförstärkningarna av ersättningsbelopp, se nedan för utvecklade resonemang. Trots att anslaget till utbildning minskar är utvecklingen ändå positiv jämfört med tidigare år, dels då minskningen inte är lika stor som beräknat, dels då ökningen i anslag till forskningen uppväger minskningen för utbildningen. Sammanfattningsvis kan sägas att förslagen i budgetpropositionen 2016 medför en förbättrad ekonomisk situation för Mittuniversitetet jämfört med tidigare utgångspunkter. 14

16 Kvalitetsförstärkning Höjda ersättningsbelopp 2016 Under 2015 inleddes en kvalitetsförstärkning av högskoleutbildningen inom humaniora och samhällsvetenskap, samt av lärar- och förskollärarutbildningarna. Regeringen anser dock att ytterligare kvalitetsförstärkningar behövs och föreslår därför att 250 miljoner kronor avsätts per år för höjda ersättningsbelopp för humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Kvalitetsbaserad resurstilldelning Riksdagens tidigare ställningstagande om att resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska fördelas även på grundval av kvalitetsutvärderingar av utbildningarnas resultat ska inte längre gälla. De 295 miljoner kronor som under 2015 fördelades genom den kvalitetsbaserade resurstilldelningen (utifrån Universitetskanslersämbetets granskningar) föreslås istället att användas för kvalitetshöjande insatser i högre utbildning under Dessa medel kommer att fördelas i regleringsbreven för Tillvarata nyanländas kompetens Validering av reell kompetens Regeringen betonar i budgetpropositionen att det är prioriterat att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd inom högre utbildning erbjuds den möjligheten. Man anser även att dagens system för validering av reell kompetens inför en högre utbildning inte fungerar tillfredsställande. Regeringen föreslår därför en satsning på 30 miljoner kronor under åren till stöd för arbete med att utveckla lärosätenas processer och strukturer för bedömning av reell kompetens. Regeringen avser att ge UHR i uppdrag att föreslå fördelning av medlen. Utökade medel till kompletterande utbildningar Regeringen föreslår en satsning på kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk akademisk utbildning i syfte att möjliggöra en snabbare etablering på svensk arbetsmarknad. Satsningen omfattar 25 miljoner kronor år 2016, 75 miljoner kronor år 2017 för att därefter ökas till 220 miljoner kronor år 2018 och 340 miljoner kronor år Satsningen innebär bl.a. att fler personer ska ha möjlighet att delta i befintliga utbildningar (omfattar idag bl.a. läkare, lärare, sjuksköterskor och jurister), men också att utbildningar inom fler yrkesområden byggs upp, däribland kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk psykologutbildning samt biomedicinsk analytikerutbildning. Vilka lärosäten som kan vara aktuella och hur fördelningen av medel per lärosäte ska ske är ännu inte klarlagt. Satsningar på läraryrket För att fler ska ges möjlighet att bli lärare inleddes 2015 en utökning av antalet platser på läraroch förskollärarutbildningarna samt speciallärar- och specialpedagogutbildningarna genom att regeringen tillförde mer resurser till vissa universitet och högskolor (bl.a. Mittuniversitetet). Därtill skedde också en kvalitetssatsning på lärar- och förskollärarutbildningarna. Regeringen föreslår även insatser för fler vägar in i läraryrket bl.a. via kompletterande pedagogisk utbildning samt förbättrade möjligheter att ge fler lärare behörighet. 15

17 Högre kvalitet i den högre utbildningen Regeringen pekar på områden inom högre utbildning som man anser inte varit tillräckligt i fokus under de senaste åren, bl.a. internationalisering av universitet och högskolor. Ambitionen är att internationaliseringen ska kunna fortsätta att utvecklas. Som ett första steg genomförs möten med ett antal intressenter för att utifrån olika perspektiv identifiera områden att utveckla, men också för att identifiera hinder för internationalisering. Ytterligare områden som inte haft tillräckligt fokus enligt regeringen är högskolelagens krav på att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan utbildning och forskning, samt utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning. Forskning och forskarutbildning I nuvarande proposition Forskning och innovation gjordes bedömningen att anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor bör öka med totalt 300 miljoner kronor I propositionen finns också uttalat utifrån vilka principer fördelningen ska ske. Då regeringen anser att det är angeläget att alla universitet och högskolor för 2016 får del av de nya medel som tilldelas forskningsanslagen föreslår man dock en förändring av fördelningsprincip av medlen. I huvudsak innebär förändringen att alla lärosäten som ingår i resursfördelningsmodellen garanteras minst 5 miljoner kronor 2016 i ökade anslag till forskning och forskarutbildning. För att särskilt stärka högskolorna och de nya universiteten (Linné- och Mittuniversiteten samt Karlstads och Örebro universitet) har regeringen i sitt förslag även delat in lärosätena i tre grupper där högskolorna respektive de nya universiteten utgör varsin grupp. Dessa två grupper tilldelas 90 miljoner kronor vardera. Den tredje gruppen utgörs av övriga universitet. Denna grupp tilldelas 100 miljoner kronor. Inom respektive grupp fördelas medlen utifrån de indikatorer som tidigare använts, dvs. indikatorer för publicering, citering och externa medel. I övrigt gör regeringen också mindre satsningar för att överbrygga gapet mellan grundforskning och kommersialisering av forskningsresultat inom området för livsvetenskap (life science)s. För att stärka sektorn för livsvetenskap föreslår regeringen att ett begränsat antal innovationskontor får i uppdrag att etablera förinkubatorer som kan stödja idéer inom området med fördjupad kommersiell verifiering. Ökad jämställdhet Lärosätenas nuvarande mål avseende könsfördelning vid nyrekrytering av professorer gäller till och med Frågan om nya mål bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen betonas också att regeringen noga följer och kommer att följa i vilken mån lärosätena uppnår rekryteringsmålen vid nyrekrytering av professorer. Regeringen avser att avsätta 5 miljoner kronor per år för att stödja universitet och högskolor i arbetet med jämställdhetsintegrering. Förbättrad ledning och styrning I maj fick 2014 fick en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och analysera ledarskapet i den svenska högskolan och lämna förslag på utvecklingsåtgärder. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober

18 Aktuellt från UKÄ Rekrytering till högre utbildning från Sveriges län och kommuner Det är fortsatt stora skillnader i rekryteringen till högskolan mellan olika delar av landet och mellan kvinnor och män konstaterar Universitetskanslersämbetet i en analys där man kartlagt hur många av landets ungdomar som går vidare till högskolan. I studien har man mätt hur stor andel av 24-åringarna (födda 1990) som påbörjat högskolestudier under Resultatet visar att andelen är högst i storstadslänen med Stockholm, Uppsala och Skåne i topp med närmare 50 procent. Lägst andel återfinns i Jämtland, Norrbotten och Gotlands län där drygt en tredjedel gått vidare till högre utbildning. Jämför man kommuner så är det där ännu större skillnader. Högst andel återfinns i Danderyd och Lidingö med % medan i Sorsele och Arvidsjaur är andelen endast omkring 20 procent. Bland de regionala kommunerna är övergångsfrekvensen lägst i de minsta; Härjedalen, Ragunda och Ånge. Två kommuner ligger i stort sett på samma andel som i riket; Timrå och Östersund tätt följt av Örnsköldsvik och Sundsvall. Drygt en tredjedel av männen i studien har påbörjat högskoleutbildning medan andelen bland kvinnor ligger högre, omkring hälften. Könsskillnaderna har minskat något under åren men det finns även här stora regionala skillnader. Särskilt i Jämtland är andelen män som påbörjat högskolestudier betydligt lägre än andelen bland kvinnorna. Tre kommuner kommer inte över 15 % bland männen; Ånge, Härjedalen och Ragunda. Observera att bland de minsta av kommunerna understiger antalet män eller antalet kvinnor som beräkningen är baserad på 100 i vissa fall. Analyser får därför göras med viss försiktighet. Män och kvinnor som påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder (födda 1990) Län Totalt Kvinnor Män Riket 43,7 51,8 36,0 Jämtland 35,4 43,2 27,8 Berg 29,2 38,0 19,7 Bräcke 36,2 42,0 30,9 Härjedalen 22,5 34,5 12,6 Krokom 31,7 35,7 28,1 Ragunda 27,0 37,7 14,9 Strömsund 31,2 42,4 18,0 Åre 33,8 48,5 19,7 Östersund 42,8 48,1 37,6 Västernorrland 38,6 47,9 30,0 Härnösand 36,6 46,7 26,8 Kramfors 37,2 48,8 28,3 Sollefteå 37,0 49,3 25,2 Sundsvall 39,5 47,2 31,8 Timrå 43,3 51,8 35,7 Ånge 27,2 42,1 12,0 Örnsköldsvik 40,0 48,7 32,5 Källa: UKÄ 17

19 Sökande i tid till samtliga kurser vårterminen 2016 BILAGA 1 Kurs Anmälningskod Sökande i tid Sökande i tid Prio 1 Totaler Totaler BD003G Bild GR (B), Bild, skapande och kreativitet (30.0 hp) T DT002A Datateknik AV, Distribuerade system II (7.5 hp) F DT006G Datateknik GR (A), Java I (7.5 hp) F DT010A Datateknik AV, 3D-visualisering (7.5 hp) F DT019G Datateknik GR (A), Objektbaserad programmering i C++ (7.5 hp) F DT024A Datateknik AV, Nätverkssäkerhet och nätverksdrift (7.5 hp) F DT031G Datateknik GR (B), Applikationsutveckling för Android (7.5 hp) C DT044A Datateknik AV, Datamining (7.5 hp) F DT063G Datateknik GR (B), Designmönster med C++ (7.5 hp) C DT066G Datateknik GR (B), Java III (7.5 hp) C DT076G Datateknik GR (B), Databaser, modellering och implementering (7.5 hp) F DT087G Datateknik GR (B), Avancerad routing och switching II (7.5 hp) F DT101G Datateknik GR (B), Designmönster med Java (7.5 hp) C DT102G Datateknik GR (B), ASP.NET med C# (7.5 hp) F DT117G Datateknik GR (C), Webbtjänster (7.5 hp) F DT120G Datateknik GR (A), Spelprogrammering i Windows - III (9.0 hp) A DV001G Datavetenskap GR (A), Datorer och data från grunden (7.5 hp) A DV002G Datavetenskap GR (A), Programmeringsmetodik I med Java (7.5 hp) A DV003G Datavetenskap GR (A), Databaser (7.5 hp) A DV006G Datavetenskap GR (A), Introduktion till IT-rätt och datasäkerhet (7.5 hp) A DV015G Datavetenskap GR (C), Examensarbete Datavetenskap (15.0 hp) A DV024G Datavetenskap GR (B), VBA-programmering i Excel (10.5 hp) A DV025G Datavetenskap GR (A), Grunderna i VBA för Excel och Word (9.0 hp) A EN001G Engelska GR (A) (30.0 hp) M EN002G Engelska GR (A), Business Writing (7.5 hp) M EN006G Engelska GR (B) (30.0 hp) M EN006G Engelska GR (B) (30.0 hp) M EN008G Engelska GR (C) (30.0 hp) M ER014G Energiteknik GR (A), Vind- och solteknologi (3.0 hp) G ET071G Elektroteknik GR (A), Digitalteknik med PLC (7.5 hp) D FH002G Folkhälsovetenskap GR (A), Våld i nära relationer (7.5 hp) N FH006A Folkhälsovetenskap AV, Vetenskapligt arbete I (15.0 hp) N FH010A Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap (7.5 hp) N FH022A Folkhälsovetenskap AV, Samhällsplanering och riskbedömning (7.5 hp) N FÖ007A Företagsekonomi AV, Magisteruppsats (15.0 hp) L FÖ007A Företagsekonomi AV, Magisteruppsats (15.0 hp) L FÖ014G Företagsekonomi GR (C), Företagande i upplevelseindustrin (7.5 hp) L FÖ020G Företagsekonomi GR (C), Kandidatuppsats (15.0 hp) L FÖ020G Företagsekonomi GR (C), Kandidatuppsats (15.0 hp) L FÖ020G Företagsekonomi GR (C), Kandidatuppsats (15.0 hp) L FÖ022A Företagsekonomi AV, Kvalitativa metoder (7.5 hp) L FÖ022A Företagsekonomi AV, Kvalitativa metoder (7.5 hp) L FÖ025A Företagsekonomi AV, Kvantitativa metoder (7.5 hp) L FÖ025A Företagsekonomi AV, Kvantitativa metoder (7.5 hp) L FÖ032G Företagsekonomi GR (A), Marknadsföring (7.5 hp) L FÖ032G Företagsekonomi GR (A), Marknadsföring (7.5 hp) L FÖ085G Företagsekonomi GR (B), Strategisk ledning (7.5 hp) L FÖ085G Företagsekonomi GR (B), Strategisk ledning (7.5 hp) L FÖ085G Företagsekonomi GR (B), Strategisk ledning (7.5 hp) L FÖ091G Företagsekonomi GR (A), Externredovisning (7.5 hp) L FÖ091G Företagsekonomi GR (A), Externredovisning (7.5 hp) L FÖ092G Företagsekonomi GR (A), Ekonomistyrning (7.5 hp) L FÖ092G Företagsekonomi GR (A), Ekonomistyrning (7.5 hp) L FÖ095G Företagsekonomi GR (B), Externredovisning och räkenskapsanalys (7.5 hp) L FÖ095G Företagsekonomi GR (B), Externredovisning och räkenskapsanalys (7.5 hp) L FÖ095G Företagsekonomi GR (B), Externredovisning och räkenskapsanalys (7.5 hp) L FÖ096G Företagsekonomi GR (B), Finansiering (7.5 hp) L FÖ096G Företagsekonomi GR (B), Finansiering (7.5 hp) L FÖ097G Företagsekonomi GR (B), Metod (7.5 hp) L FÖ097G Företagsekonomi GR (B), Metod (7.5 hp) L FÖ098G Företagsekonomi GR (C), Redovisnings- och revisionsteori (7.5 hp) L FÖ099G Företagsekonomi GR (C), Koncernredovisning och revisionsmetodik (7.5 hp) L

20 FÖ109G Företagsekonomi GR (C), Relationsmarknadsföring och varumärkesstrategi (7.5 hp) L FÖ114G Företagsekonomi GR (C), Business Marketing (15.0 hp) L FÖ116G Företagsekonomi GR (C), Företagsekonomisk praktik (15.0 hp) L FÖ117G Företagsekonomi GR (A), Personal och ekonomi (7.5 hp) L FÖ118G Företagsekonomi GR (A), Organisation och ledarskap (7.5 hp) L FÖ118G Företagsekonomi GR (A), Organisation och ledarskap (7.5 hp) L FT007G Fotografi Fotografi GR (A), Berättarformer i medier (7.5 hp) I FY002G Fysik GR (A), Elektromagnetism och vågrörelselära A (7.5 hp) J FY011G Fysik GR (B), Mekanik B (7.5 hp) J GD004G Grafisk design GR (A), Webbdesign (7.5 hp) I GD004G Grafisk design GR (A), Webbdesign (7.5 hp) I GD009G Grafisk design GR (A), Grafisk design (7.5 hp) I GE011G Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2 (15.0 hp) Q GT029G Grafisk teknik GR (B), Grafisk teknik och färgstyrning (7.5 hp) J GT037G Grafisk teknik GR (A), Variabel text och bild i tryck (7.5 hp) J HI001A Historia AV, Humaniora och bildning (7.5 hp) M HI001G Historia GR (A) (30.0 hp) M HI001G Historia GR (A) (30.0 hp) M HI002G Historia GR (B) (30.0 hp) M HI002G Historia GR (B) (30.0 hp) M HI004G Historia GR (C) (30.0 hp) M HI004G Historia GR (C) (30.0 hp) M HI031G Historia GR (A), Släktforskning - fortsättningskurs (7.5 hp) M IG005A Industriell organisation och ekonomi AV, Formella metoder, risk- och beslutsanalys (7.5 hp) F IK006G Informatik GR (A), Användarcentrerad systemutveckling I (7.5 hp) C IK018A Informatik AV, Krisledning ur ett designperspektiv (7.5 hp) C IK019A Informatik AV, Kunskapshantering i distribuerade miljöer (7.5 hp) C IK020A Informatik AV, Informationsdelning (7.5 hp) C IK021A Informatik AV, Designvetenskap (7.5 hp) C IK042A Informatik AV, Examensarbete (15.0 hp) C IK043A Informatik AV, Examensarbete (30.0 hp) C IK046G Informatik GR (A), Söka och värdera information på webben (7.5 hp) C IK048G Informatik GR (C), Bedömning av aktuell forskning och utveckling (15.0 hp) C IK049G Informatik GR (C), Examensarbete (15.0 hp) C IK060G Informatik GR (A), Projektledning (7.5 hp) C IK075G Informatik GR (B), Tillämpat systemutvecklingsarbete - examensarbete (15.0 hp) C IK092G Informatik GR (B), Agil systemutveckling (7.5 hp) C IK102G Informatik GR (B), Datamodellering och databaser (7.5 hp) C IK103G Informatik GR (A), Affärsinformatik (7.5 hp) C IK106G Informatik GR (B), Människa-Dator-Interaktion (7.5 hp) C IK107G Informatik GR (A), Webbinformatik 2.0 (7.5 hp) C IK108G Informatik GR (B), Distribuerad systemutveckling (7.5 hp) C IK109G Informatik GR (B), Hållbar systemutveckling (7.5 hp) C IU101G Industridesign GR (A), Design av lätthanterliga förpackningar (15.0 hp) E JO025G Journalistik GR (B), Magasinsprojekt (7.5 hp) I JO050G Journalistik GR (A), Retorik (7.5 hp) I JO051G Journalistik GR (A), Journalistiskt skrivande (7.5 hp) I JU001G Juridik GR (A), Juridisk översiktskurs (15.0 hp) L JU002G Juridik GR (A), Handelsrätt I (15.0 hp) L JU002G Juridik GR (A), Handelsrätt I (15.0 hp) L JU005G Juridik GR (A), Beskattningsrätt (15.0 hp) L JU005G Juridik GR (A), Beskattningsrätt (15.0 hp) L JU010G Juridik GR (A), Offentlighet och sekretess (7.5 hp) L JU011G Juridik GR (A), Förvaltningsrätt och förvaltningsprocessrätt (7.5 hp) L JU021G Juridik GR (B), Examensarbete (7.5 hp) L JU022G Juridik GR (A), EU-rätt (7.5 hp) L JU023G Juridik GR (B), Juridisk metod (7.5 hp) L JU027G Juridik GR (B), Praktik (15.0 hp) L KE012G Kemi GR (B), Analytisk Kemi (7.5 hp) J KE017G Kemi GR (A), Biokemi (7.5 hp) J KG031G Kulturgeografi GR (A), Lokala utmaningar i en globaliserad värld (7.5 hp) S KG032G Kulturgeografi GR (A), Planering och förvaltning av natur- och kulturresurser (7.5 hp) S KG033G Kulturgeografi GR (A), Mobilitet, tillgänglighet och hållbarhet (7.5 hp) S KG034G Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism (15.0 hp) S KG035G Kulturgeografi GR (B), Turism ur ett kritiskt samhällsperspektiv (15.0 hp) S KG036G Kulturgeografi GR (B), Turismens arbetsmarknad och arbetsliv (15.0 hp) S KR023G Kriminologi GR (A), Tillämpad Kriminologi II (15.0 hp) Q

21 KV004G Kvalitetsteknik GR (A), Processer och verktyg för förbättringar (7.5 hp) H KV019G Kvalitetsteknik GR (A), Appreciative Inquiry för styrkebaserad förändringsledning (7.5 hp) H LI006G Litteraturvetenskap GR (A) (30.0 hp) M LI011G Litteraturvetenskap GR (B) (30.0 hp) M LI011G Litteraturvetenskap GR (B) (30.0 hp) M MA072G Matematik GR (A), Tillämpad matematik och matematisk statistik (7.5 hp) H MA072G Matematik GR (A), Tillämpad matematik och matematisk statistik (7.5 hp) H MA080G Matematik GR (B), Kryptografi (7.5 hp) K MA081G Matematik GR (B), Linjär algebra II (7.5 hp) K MA097G Matematik GR (B), Översiktskurs i matematisk statistik (7.5 hp) K MA105G Matematik GR (B), Diskret matematik (7.5 hp) K MA130G Matematik GR (A), Differentialkalkyl (7.5 hp) K MA132G Matematik GR (A), Integralkalkyl (7.5 hp) K MA134G Matematik GR (A), Envariabelanalys 2 (7.5 hp) K MK014G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (B), Varumärkets kommunikativa roll (7.5 hp) I MK033G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (A), Marknadskommunikation (7.5 hp) I MK056G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (B), Strategisk kommunikation i sociala medier (7.5 hp) I MK061G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (B), Communicare 2 Projekt och ledarskap (15.0 hp) I MK062G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), Strategisk kommunikation C1 (7.5 hp) I MK063G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), Strategisk kommunikation C2 (7.5 hp) I MK065G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (B), Kommunikationsvärde för organisationer (7.5 hp) I MT001G Maskinteknik GR (A), Projektledning/projekthantering (7.5 hp) H MT021G Maskinteknik GR (A), Moderna material (7.5 hp) H MT058G Maskinteknik GR (A), Humanbiologi för ingenjörer (7.5 hp) H MT066G Maskinteknik GR (A), Hållfasthetslära (7.5 hp) H MV036A Medicinsk vetenskap AV, Farmakologi med sjukdomslära för förskrivningsrätt (15.0 hp) O NA001G Nationalekonomi GR (A) (30.0 hp) L NA003G Nationalekonomi GR (C) (30.0 hp) L NA003G Nationalekonomi GR (C) (30.0 hp) L NA003G Nationalekonomi GR (C) (30.0 hp) L NA009G Nationalekonomi GR (B) (30.0 hp) L OM008G Omvårdnad GR (B), Palliativ vård (7.5 hp) O OM008G Omvårdnad GR (B), Palliativ vård (7.5 hp) O OM009G Omvårdnad GR (B), Ledarskap och organisation (7.5 hp) O OM009G Omvårdnad GR (B), Ledarskap och organisation (7.5 hp) O OM010A Omvårdnad AV, Handledarutbildning för sjuksköterskor II (7.5 hp) O OM010G Omvårdnad GR (B), Vårdpedagogik (7.5 hp) O OM010G Omvårdnad GR (B), Vårdpedagogik (7.5 hp) O OM012G Omvårdnad GR (B), Uppsats (7.5 hp) O OM016G Omvårdnad GR (C), Vetenskaplig teori och metod (15.0 hp) O OM016G Omvårdnad GR (C), Vetenskaplig teori och metod (15.0 hp) O OM018G Omvårdnad GR (C), Vetenskapligt arbete (15.0 hp) O OM018G Omvårdnad GR (C), Vetenskapligt arbete (15.0 hp) O PE020A Pedagogik AV, Entreprenörskap och utbildning (7.5 hp) T PE024A Pedagogik AV, Självständigt arbete (15.0 hp) T PE029A Pedagogik AV, Forskning inom läs- och skrivutveckling (7.5 hp) T PE035A Pedagogik AV, Kvalitetsarbete och utvärdering i pedagogiska verksamheter (7.5 hp) T PE041A Pedagogik AV, Metodologi och etik I (7.5 hp) T PE042A Pedagogik AV, Metodologi och etik II (7.5 hp) T PE045G Pedagogik GR (B), Utbildning för alla - det svenska systemet (7.5 hp) T PE061G Pedagogik GR (B) Internationell och jämförande pedagogik (7.5 hp) T PE063G Pedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola (15.0 hp) T PE077G Pedagogik GR (A) Studieteknik (3.0 hp) T PS028G Psykologi GR (A), Positiv psykologi, friskfaktorer och livskvalitet (15.0 hp) P PS057G Psykologi GR (A), Organisationspsykologi (15.0 hp) P PS059G Psykologi GR (A), Strategiskt personalarbete (7.5 hp) P PS060G Psykologi GR (A), Klinisk psykologi (7.5 hp) P PS078G Psykologi GR (B) (30.0 hp) P PS086G Psykologi GR (C), Uppsatskurs med kandidatexamen (30.0 hp) P PS086G Psykologi GR (C), Uppsatskurs med kandidatexamen (30.0 hp) P PS101G Psykologi GR (A), Introduktionsblock (30.0 hp) P RH016A Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering (7.5 hp) N RH018A Rehabiliteringsvetenskap AV, Ledarskapets betydelse för hälsa (7.5 hp) N RK002A Religionsvetenskap AV, Självständigt arbete (30.0 hp) M RK005G Religionsvetenskap GR (B) (30.0 hp) M RK005G Religionsvetenskap GR (B) (30.0 hp) M RK005G Religionsvetenskap GR (B) (30.0 hp) M

22 RK006G Religionsvetenskap GR (C) (30.0 hp) M RK011G Religionsvetenskap GR (A) (30.0 hp) M RK011G Religionsvetenskap GR (A) (30.0 hp) M SH006G Samhällskunskap GR (A), Samhällskunskap 1-30 (30.0 hp) T SH010G Samhällskunskap GR(C) (30.0 hp) T SK007G Statsvetenskap GR (A), Offentlig förvaltning i ett internationellt perspektiv (7.5 hp) Q SK025G Statsvetenskap GR (B) (30.0 hp) Q SK026G Statsvetenskap GR (C) (30.0 hp) Q SK043G Statsvetenskap GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning (15.0 hp) Q SK044G Statsvetenskap GR (B), Statsvetenskaplig metod (7.5 hp) Q SK045G Statsvetenskap GR (B), Examensarbete (7.5 hp) Q SO046G Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi (30.0 hp) Q SO047G Sociologi GR (B) (30.0 hp) Q SO048G Sociologi GR (C) (30.0 hp) Q SO048G Sociologi GR (C) (30.0 hp) Q SP002G Spanska GR (B) (30.0 hp) M SP003G Spanska GR (A) (30.0 hp) M SP003X Spanska BE, Preparandkurs i spanska (30.0 hp) M SP005G Spanska GR (C) (30.0 hp) M SV003G Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3 (7.5 hp) M SV004G Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A4 (7.5 hp) M SV005G Svenska språket GR (A) (30.0 hp) M SV005G Svenska språket GR (A) (30.0 hp) M SV009G Svenska språket GR (B) (30.0 hp) M SV009G Svenska språket GR (B) (30.0 hp) M SV013G Svenska språket GR (C) (30.0 hp) M SV027G Svenska språket GR (B), Svenska som andraspråk B3 (7.5 hp) M SV028G Svenska språket GR (B), Svenska som andraspråk B4 (7.5 hp) M TR055G Turismvetenskap GR (A), Projektledning inom turism (7.5 hp) S TR056G Turismvetenskap GR (B), E-turism: digital distribution, marknadsföring och information (15.0 hp) S TR057G Turismvetenskap GR (B), Strategiska faktorer för destinationsutveckling (15.0 hp) S TR058G Turismvetenskap GR (B), Design och ledning av evenemang (15.0 hp) S