Denna standard är avsedd att tillämpas både för att ange och för att tolka svets- och lödbeteckningar på ritning.

Transkript

1 2 1 (25) Grupp A21 M04-A RITNINGSREGLER SVETS- OCH LÖDBETECKNINGAR ORIENTERING För att beteckna svetsförband på ritning gäller för försvarsmateriel i första hand svensk standard SS 2772, Ritningsregler Svetsbeteckningar. För sådana svetsförband där standard SS 2772 inte är tillfyllest, samt för lödförband, gäller de FMV regler som anges i denna standard. Dessa bygger i princip på de regler som anges i den amerikanska standarden ANSI/AWS A2.4-79, men utgår från grunderna i standard SS Närmaste svenska motsvarigheter: Volvo Flygmotor AB (VFA) standard och SAAB-SCANIA AB standard, STD Huvudskillnaderna gentemot standard SS 2772 är: - angivelser för att beteckna lödförband (dvs hård- och svetslödförband) ingår, - identifieringsmetod för svets- och lödförband ingår, - symbol för efterbearbetning av svetsytan ingår, - avvikelser ifråga om att ange vissa svetsmått finns. Enligt standard SS 2772 placeras den streckade referenslinjen företrädesvis under den heldragna. I denna standard har den streckade linjen ritats över den heldragna. Den får dock liksom i den internationella standarden ISO (som standard SS 2772 bygger på) alternativt placeras över eller under den heldragna linjen. Obs! Endast ett sätt skall användas på en och samma ritning, resp på samhörande ritningar. För definitioner av svets- och lödtekniska termer, se standard FSD 0194 resp Svetsteknisk Ordlista del 1, utgiven av Svetskommissionen. 1 TILLÄMPNING Denna standard är avsedd att tillämpas både för att ange och för att tolka svets- och lödbeteckningar på ritning. Tekniska upplysningar: FMV:Standard, Materialsektionen, STOCKHOLM Beställning: FMV:Förlag, TF/TO-sektionen, STOCKHOLM

2 2 2 (25) 2 REFERENSER I denna standard hänvisas till följande standarder och andra dokument: FSD 0194, Definitioner av svets- och lödtekniska termer. FSD 5153, Smältsvetsning samt hård- och svetslödning på flygmateriel. SS 2772, Ritningsregler Svetsbeteckningar. SS , Smältsvetsar i stål Svetsklasser. SS-ISO 128, Ritningsregler linjer, vyer, snitt SS-ISO 128, och särskilda markeringar. SS-ISO 4063, Ritningsregler Sifferbeteckningar för svets- och lödmetoder (VFA), Svetsning och lödning. Definitioner och beteckningar. STD 1892 Svets- och lödbeteckningar. (SAAB-SCANIA AB), ANSI/AWS A2.4-79, Symbols for welding and nondestructive testing. ISO , Welds Symbolic representation on on drawings. Svetsteknisk Ordlista, del 1.

3 2 3 (25) 3 SVETS- OCH LÖDBETECKNINGARNAS UPPBYGGNAD I fig 1 visas ett exempel på en svetsbeteckning enligt standard SS 2772, avseende en intermittent kälsvets på pilsidan. Figur 1. Beteckning enligt standard SS 2772

4 2 4 (25) I fig 2 visas motsvarande beteckning enligt denna standard, med de viktigaste skillnaderna markerade. Figur 2. Beteckning enligt denna standard skillnader 4 SYMBOLER, KODER OCH ÖVRIGA ANGIVELSER 4.1 Allmänt Rekommenderade texthöjder: Min 5 mm. Rekommenderade linjegrovlekar: Se standard SS-ISO 128. I de följande delavsnitten visas vissa exempel. Ytterligare exemplifiering återfinns i avsnitt 5.

5 2 5 (25) 4.2 Hänvisningslinje Vid fogberedning som endast berör en av arbetsstyckets delar skall hänvisningslinjens peka mot den del som fogbereds (lika som i standard SS 2772). I förtydligande syfte kan dessutom en markerad "knäck" göras på hänvisningslinjen, se fig 3. Figur 3. Markering av fogberedning 4.3 Referenslinjer och referensklyka Den heldragna referenslinjen representerar förbandets pilsida och den streckade linjen dess andra sida (lika som i standard SS 2772). Den streckade referenslinjen får utelämnas endast vid sådana svets- eller lödförband som inte kan hänföras till speciell sida (som fallet är vid t ex flertalet motståndssvetsar). I övrigt skall den ingå i beteckningen. Jfr 5.1, tabell 4. Till den heldragna referenslinjen ansluts oftast en referensklyka, se fig Grundsymboler Betr grundsymboler finns vissa tillägg gentemot standard SS Dessa framgår i huvudsak av tabell 1 (några symboler tillkommer, medan andra kompletterats vad avser innebörden). Dessutom gäller att för pressvets används samma grundsymbol som för punktsvets (d v s en cirkel).

6 2 6 (25) Tabell 1. Grundsymboler (tillägg) Nr enl SS 2772 Önskad svets-/lödtyp Beteckning - Svets i dubbelflänsad hörnfog (genomsvetsad) Avbildning Grundsymbol 2 Bränn- eller stuksvets 9 Bak- eller stödsvets

7 2 7 (25) Nr enl SS 2772 Önskad svets-/lödtyp Beteckning 10 Svets i hörn-kälfog Avbildning Grundsymbol - Påsvets - Spaltlödning 4.5 Speciella symboler Symbol för genomsvetsning Denna symbol används ej på svenska ritningar, men har tagits med i denna standard som information för att möjliggöra tolkning av främmande ritning. Symbolen placeras på motstående sida om referenslinjerna sett från grundsymbolen, se fig 4. Figur 4. Symbol för genomsvetsning

8 2 8 (25) Symbol för efterbearbetning av svetsytan Om efterbearbetning av svetsytan skall ske anges detta med symbolen "F", se fig 5. Om inget dimensionskrav är angivet gäller den tillämpliga svetsspecifikationens krav betr rågens resp rotvulstens höjd. Efterbearbetning av svetsytan är ej tillåten då symbolen "F" saknas, utom för justering av lokala ojämnheter (t ex vid avslutningar) och i samband med omsvetsning. Om så erfordras kan ytjämnhetskrav efter bearbetning anges i anslutning till bearbetningssymbolen. Om särskilt ytjämnhetskrav ej är angivet gäller ritningens allmänna krav för den bearbetade ytan Symbol for sicksacksvets Figur 5. Efterbearbetning av svetsytan Sicksacksvets (vanligen kälsvets) markeras genom att grundsymbolerna förskjuts en sträcka = min halva symbolbredden, se fig 6a. Förskjutningen skall ske så att symbolernas inbördes läge avspeglar på vilken sida första delsvetsen skall finnas, jfr 5.2, tabell 5. Sicksacksvets kan även anges med den Z-liknande symbolen enligt standard SS 2772, se fig 6b nedan.

9 2 9 (25) Figur 6. Symbol för sicksacksvets 4.6 Måttangivelser Mått som avser svetsens (eller lödningens) tvärsnitt skrivs till vänster om grundsymbolen (lika som i standard SS 2772). Sådana mått kan vara: Svetsinträngning (då fullständig svetsinträngning krävs anges inget mått) Svetshöjd z-mått Annat mått som avser svetsens/lödningens tvärsnitt (t ex punktsvetsdiameter). Observera att z-mått inte skall föregås bokstaven z. Övriga mått som kan erfordras skrivs över/under, resp till höger om grundsymbolen. Sådana mått kan vara: Antal punkt- eller pressvetsar anges inom parentes över/under grundsymbolen Delsvetslängd Delningsavstånd. Tabell 2 visar några olika måttangivelser.

10 2 10 (25) Tabell 2. Måttangivelser Angivelse Innebörd Svets i halv V-fog (halv V-svets), ej genomsvetsad Svetsinträngning min (2+1) mm (varav fogberedningsdjup min 2 mm och rotinträngning min 1 mm) Svets i dubbelflänsfog, ej genomsvetsad Svetshöjd min 5 mm Svets i kälfog (kälsvets) z-mått min 4 mm Svets i hörn-kälfog (hörn-kälsvets) Svetshöjd min 5 mm (min = godstjockleken)

11 2 11 (25) Angivelse Innebörd Punktsvets (smält-) Punktdiameter i kontaktytan min 2 mm, antal punkter i följd 3 st, samt delningsavstånd 9 mm Punktsvets (motstånds-) OBS! Måtten skrivs över referenslinjen Kärndiameter min 3 mm, antal punkter i följd 5 st, samt delningsavstånd 9 mm

12 2 12 (25) Angivelse Innebörd Sömsvets (smält-), intermittent Svetsens bredd i kontaktytan min 3 mm, delsvetslängd min 10 mm, samt delningsavstånd 15 mm Sömsvets (motstånds-), fortlöpande Kärnbredd min 4 mm Påsvets Tjocklek min 2 mm

13 2 13 (25) 4.7 Kompletterande beteckningar Identifiering Svets-/lödförband identifieras med en bokstavsbeteckning i referensklykans triangel. Varje berörd ritning skall ha sin egen löpande identitetsserie, i första hand bestående av enkla bokstäver, men om dessa inte räcker, kombinationer av bokstav siffra (A, B, C... Z, Al, Bl, Cl... Zl osv), se fig 7. Bokstäverna I, J, M, O, Q, R, W, Å, Ä och Ö skall ej användas. Figur 7. Identifiering Obs! Löpande identitetsbeteckningar avser inte svets-/lödföljd. Vid överföring av ritning från främmande ritning som redan är försedd med svets-/ lödidentiteter skall om möjligt ursprungsbeteckningarna bibehållas på den överförda ritningen. På ritning som endast upptar enstaka förband kan identifiering få uteslutas, om ej annat föreskrivs. Kombination av bokstav siffra kan även användas för att identifiera enskilda svetsar i en grupp, eller i rad, se fig 8. Figur 8. Identifiering av svetsar i en grupp

14 2 14 (25) Svets- och lödmetod Svets-/lödmetod kan anges med en kodbeteckning utanför referensklykans triangel. En kodbeteckning kan antingen bestå av en bokstavskombination (bokstav), eller ett nummer, se fig 9. Figur 9. Svetsmetodkod Om samma metod skall användas för samtliga förband, får den anges i allmän not på ritningen, i stället för i varje svets-/lödbeteckning. De vanligaste kodbeteckningarna och deras betydelse framgår av tabell 3. Tabell 3. Svets- och lödmetodkoder Grundkod Bokstavskomb (bokst) Nummer 1 Svets-/lödmetod Smältsvetsning MAW (SMAW) 111 Metallbågsvetsning (belagd elektrod) EBW 76 Elektronstrålesvetsning GMAW 131/135 Gasmetallbågsvetsning (MIG/MAG) PAW 15 Plasmasvetsning GTAW 141 Inertvolframsvetsning (TIG) LBW 751 Lasersvetsning GW 3 Gassvetsning RW 2 Motståndssvetsning RSW 21 Punktsvetsning RPW 23 Pressvetsning RSEW 22 Söm- och sömpunktsvetsning UW 25 Stuksvetsning FW 24 Brännsvetsning Beträffande tilläggskoder, se nedan.

15 2 15 (25) Grundkod Bokstavskomb (bokst) Nummer 1 Svets-/lödmetod Andra svetsmetoder IW 74 Induktionssvetsning FRW 42 Friktionssvetsning USW 41 Ultraljudsvetsning DFW 45 Diffusionssvetsning BW 97 Svetslödning B 91 Hårdlödning TB 912 Flamlödning IB 916 Induktionslödning RB 918 Motståndslödning DB 915 Dopplödning (i saltbad) FB 913 Ugnslödning Beträffande tilläggskoder, se nedan. 1. Enligt standard SS-ISO Förutom grundkoder kan vid behov tilläggskoder enligt följande användas: Tilläggskod MA SA AU Betydelse Manuell Delvis mekaniserad (halvautomatisk) Helt mekaniserad (automatisk) Exempel; GTAW-MA innebär manuell inertvolframsvetsning (TIG) Svets- och lödklass Svets-/lödklass kan anges med en siffra, eller med en bokstavskombination, utanför referensklykans triangel. Huruvida siffra eller bokstäver skall användas beror på vad som föreskrivs i tillämplig svets- eller lödspecifikation. Exempel: Standard FSD 5153 anger siffra för resp klass (1, 2 och 3) och standard SS anger bokstäver (WA, WB, WC och WD).

16 2 16 (25) Då svets-/lödmetodkod finns angiven, anges klassen efter denna med ett tydligt mellanrum mellan de både elementen, se fig 10. Figur 10. Svets-/lödklassangivelse Om samma klass skall gälla för samtliga förband, får den anges i allmän not på ritningen, i stället för i varje svets-/lödbeteckning Noter Vid referensklykan kan hänvisning till en not, eller noter, göras t ex betr tillämplig svets- /lödspecifikation, tillsatsmaterial, etc, se fig 11. Figur 11. Olika typer av noter Om samma angivelse skall gälla för samtliga förband, får den göras i form av allmän not på ritningen, utan hänvisning i de enskilda svets-/ lödbeteckningarna. 5 EXEMPEL 5.1 Speciella angivelser Enligt tabell 4.

17 2 17 (25) Tabell 4. Exempel, speciella angivelser Angivelse Innebörd Förklaring I-svets på båda sidor. Bränn- eller stuksvets. Svetsning får utföras alternativt från pilsida eller andra sida. Kälsvets med olika benlängd (sidlängd). Anger, för plugg- eller slitssvets, svetsgodsets höjd i hålet, i de fall detta ej skall vara helt fyllt.

18 2 18 (25) Angivelse Innebörd Förklaring Svetsförband som utgörs av en kombination av olika svetsar. Markerar min erforderlig inträngning för punktsvets (smält-). Anmärkning: Kan tillämpas även för sömsvets (smält-).

19 2 19 (25) Angivelse Innebörd Förklaring Betecknar rotsmältning av (som regel) hörnkälsvets. Anger påsvets runtom, på del av en detalj. Avser s k "blandsvetsar", dvs sådana där konstruktionsutformning en medför att olika svetstyper förekommer i samma förband (t ex svetsar i rör som skurits av snett, eller där anslutningar passats in). I dessa sammanhang är ofta kälsvetsar inblandade. Regeln för beteckning i sådana fall är: Använd symbolen för den svets som har de lägre kraven.

20 2 20 (25) 5.2 Fullständiga beteckningar Enligt tabell 5. Obs! Om svets-/lödbeteckningarna enligt denna standard inte är tillfyllest för att beskriva avsett förband, kan kompletterande uppritning och mättsättning erfordras. Detta skall då ske enligt allmänna ritningsregler. Tabell 5. Exempel, fullständiga beteckningar Angivelse Innebörd Sicksackkälsvets utförs som montagesvets (installationssvets) Aktuella mått: z-mått min 3 mm, delsvetslängd min 8 mm, samt delningsavstånd mellan delsvetsar på samma sida 24 mm. Identifiering: A. Svetsmetod: Metallbågsvetsning (MAW). Svetsklass: 3. Sömsvets (motstånds-), intermittent Aktuella mått: Kärnbredd min 4 mm, delsvetslängd min 20 mm, samt delningsavstånd 30 mm. Identifiering: Bl. Svetsmetod: Sömsvetsning (RSEW). Svetslass: 2. Sicksackpunktsvets (motstånds- ) i tre rader Aktuella mått: Kärndiameter min 2,5 mm, antal punkter totalt 50 st, samt delningsavständ i samma rad 20 mm. Identifiering: C. Svetsmetod: Punktsvetsning (RSW). Svetsklass: 2.

21 2 21 (25) Angivelse Innebörd Hårdlödning Aktuellt mått: Lodets stighöjd (= överlappning) max 7 mm. Identifiering: D. Lödmetod: Flamlödning (TB). Lödklass: 3.

22 Bilaga 1 till 2 22 (25) Bestämmelser betr äldre beteckningssätt, främst använt inom flygmaterielområdet. Anmärkning: Betr äldre beteckningssätt för övrig materiel, se standard SS Bestämmelserna är i första hand avsedda för tolkning av äldre ritning och ersätter motsvarande bestämmelser i Ritningsinstruktion för Flygvapnet. EJ FÖR NYKONSTRUKTIONER 11 ALLMÄNT På äldre ritningar till konstruktioner för Flygvapnet används nedanstående beteckningssätt för svets- och lödförband. 12 BETECKNINGSPRINCIP Svetsförband (i tillämpliga delar även lödförband) betecknas i princip enligt angivelserna i bild 1. Bild 1. Exempel på svetsbeteckning Betr materiel för vilken standard FSD 5161 (norm TV 50) gäller kan identifieringsmärkning och svetsmetod ibland utelämnas. 13 IDENTIFIERINGSMÄRKNING Identifieringsmärkning är en löpande beteckning för identifiering av svets- och lödförband. För svetsförband används beteckningen Sf-A, Sf-B osv och för lödförband Lf-A, Lf-B osv.

23 Bilaga 1 till 2 23 (25) 14 SVETSSYMBOLER 14.1 Smältsvetsar Grundsymboler och tilläggssymboler för smältsvetsar framgår av bild 2. Bild 2. Symboler för smältsvetsar

24 Bilaga 1 till 2 24 (25) 14.2 Motståndssvetsar Symboler för motståndssvetsar framgår av bild 3. Med angivande av symbolen avses gastät sömsvets eller sömpunktsvets Bild 3. Symboler för motståndssvetsar 15 SVETSMETODER 15.1 Smältsvetsar De vanligaste smältsvetsmetoderna betecknas på följande sätt: a) Metallbågsvetsning B b) Elektronstrålesvetsning EB c) Gassvetsning G d) Plasmasvetsning P e) Inertmetallbågsvetsning (MIG) eller övrig gasmetallbågsvetsning (MAG) M f) Inertvolframsvetsning (TIG) S 15.2 Motståndssvetsar De vanligaste motståndssvetsmetoderna betecknas med symboler enligt bild 3.

25 Bilaga 1 till 2 25 (25) 16 LÄGESMARKERINGAR Svetsarnas läge betecknas enligt bild 4 Bild 4. Beteckningar för svetslägen