Statistik om bussbranschen

Transkript

1 Statistik om bussbranschen Augusti 217

2

3 Statistik om bussbranschen INNEHÅLL 1 Förord Busstrafiken Persontransportarbete Trafikarbete Prognos för busstrafiken till år Antal kollektivtrafikresor per invånare Utbud av inrikes kommersiell linjetrafik på väg Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Busstrafikens andel av det totala resandet Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år Bussens persontransportarbete, personkilometer Antal utbudskilometer per trafikslag och år Resande med buss per län Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Storlek på bussavtalen De tio största trafikföretagen på bussavtalen Bussar Antal bussar i trafik och avställda bussar under Ny- och avregistrering av bussar åren Antalet nyregistreringar efter län år Antalet bussar i trafik efter län Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar De tio största fabrikaten Antalet bussmodeller Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antal bussar och vikt Antal bussar och längder Antal bussar och höjder Antalet färger på bussar Antalet leasade bussar Ålder på bussar Antalet bussar av årsmodell Andel bussar i glesbygd Totala och genomsnittliga körsträckor Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor i antalet mil och län Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Andelen bussar med klimatanläggning AC Miljö Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh) Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn Antalet bussar drivmedel och bussklass Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn Busstrafikens utsläpp av växthusgaser

4 Statistik om bussbranschen Tillgänglighet Antal/andel bussar med låggolv Antal/andel bussar med ramp/lift Antal/andel bussar med rullstolsplats Trafiksäkerhet Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken Antal dödade och svårt skadade i buss Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer Antal avlidna, allvarligt skadade och självmord Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Antal bränder i buss Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum Antal/andel bussar med bälten Antal/andel bussar med alkolås Antal/andel bussar med kameraövervakning Bussföretagen Inledning Bussbranschens utveckling 21, 25 och Bussbranschens utveckling Busstrafikföretagens omsättning Antal bussföretag Linjebuss- och turist-/beställningstrafikföretagen Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto Busstrafikföretagens vinstmarginal Busstrafikföretagens soliditet Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde Antal anställda och företag inom bussbranschen Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen Bussbranschen utifrån företagsstorlek Antal anställda i olika storleksklasser inom bussbranschen Tillväxt i företag och anställda Tillväxt i förädlingsvärde och anställda De 3 största bussbolagen (nettoomsättning) Samverkansbolag (antal anställda, bussar och företag) Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik Översikt trafikföretag och övriga bussbolag Bussbranschen per län Marknadskoncentrationen inom bussbranschen Effektiviteten inom kollektivtrafikbranschen Jämförelser mellan olika transportslag inom kollektivtrafiken Skolskjutsar Åldersfördelning av styrelseledamöter Antal konkurser, likvidationer och fusioner Antal trafiktillstånd m.m Busstrafikens kostnader Dieselkostnaderna Skatter på drivmedel för bussar Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag Trafikförsäkringsskatten Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton Transportstyrelsens avgiftsfinansiering Företagen betalar minst 28 kr per buss i skatt per år... 94

5 Statistik om bussbranschen Personal Antal anställda i bussföretagen Anställda förare inom olika sektorer Anställda förare per län Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän Bussförares medelålder Andel bussförare över 55 år respektive 6 år Andelen bussförare 3 år eller yngre Andelen bussförare mellan 3 och 4 år Löneutvecklingen för bussförare Utan invandrare stannar bussen Körkortsinnehav för buss Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt deras ålder Jämställdhet Andelen bussförare efter kön Andel kvinnor i bolagsstyrelser i bussbranschen Andelen kvinnor i ledande befattningar i bussbranschen

6 Statistik om bussbranschen Förord Sveriges Bussföretag sammanställer årligen en statistikrapport om läget i svensk bussbransch. Rapporten uppdateras också kontinuerligt under året. Syftet är att sprida kunskap om branschen och ge fakta i debatten. Fakta för politiker, företagare, leverantörer, resenärer, forskare, studerande och journalister när kollektivtrafiken ska analyseras och beskrivas. Rapporten ger också förbundets egna medlemmar stöd i företagets egna omvärldsanalyser och strategiska planering. Sveriges Bussföretag är den största bransch- och arbetsgivarorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer i landet och har huvuddelen av bussbolagen som medlemmar. Såsom branschpartner finns ett antal av de kommunalt ägda bussbolagen, vilka är medlemmar i annat arbetsgivarförbund men som är med och påverkar branschens utveckling genom branscharbetet i Sveriges Bussföretag. Medlemsföretagen är indelade i elva regionala bussbranschföreningar över landet. Medlemskap i Sveriges Bussföretag förutsätter medlemskap i den eller de regionala bussbranschföreningar där företaget har verksamhet och vice versa. Sveriges Bussföretag har lokal närvaro genom Transportföretagens nio regionala kontor. Medlemmar i Sveriges Bussföretag är också automatiskt medlemmar i Svenskt Näringsliv. Till Sveriges Bussföretag finns också ett 7-tal branschintressenter, huvudsakligen leverantörer och samarbetspartners till förbundet och dess medlemsföretag. Totalt har Sveriges Bussföretag 34 medlemsföretag med cirka 26 anställda (217). Av totalt bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 217) har Sveriges Bussföretags medlemsföretag cirka 8 procent av det totala antalet bussar. Vi ser gärna att uppgifterna i denna rapport används och sprids, men ange Sveriges Bussföretag som källa. Besök webbplatsen för ytterligare fakta och aktuella rapporter om svensk bussbransch. Fakta som talar till bussens fördel: Det är väsentligen säkrare att åka buss än att åka bil. Sverige ligger i framkant internationellt då det gäller säkerheten i bussar. Bussen minskar trängseln på vägarna och på gatorna i storstäderna en buss som rymmer 5 passagerare tar avsevärt mycket mindre plats än cirka 35 personbilar (med 1,4 personer i genomsnitt per bil). En buss drar cirka tre liter drivmedel per mil och tar 5 passagerare. Buss är ett flexibelt transportmedel. När människors vardagsrutiner ändras så förändras också busstrafiken. Bussen kan gå överallt där det finns en väg. Läs mer på Fördel bussen.

7 Statistik om bussbranschen Källor: Statistiken är inhämtad ifrån följande statistikrapporter från Trafikanalys: Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2) Kommersiell linjetrafik på väg 216 (Statistik 217:18). Fordon 216 (Statistik 217:5) Fordon i län och kommuner (Statistik 217:3) Trafikarbets utveckling för svenskregistrerade vägfordon ( ) Trafikarbete på svenska vägar ( ) Transportarbete ( ) Körsträckor 216 (Statistik 217:1) Vägtrafikskador 216 (Statistik 217:12) Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (Rapport 215:13) Transportbranschens ekonomi (Statistik 216:37) Andra viktiga statistikkällor är Bisnode, SCB, UC, Svenskt Näringsliv, Energimyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Skolverket, BilSweden, Transportstyrelsens vägtrafikregister och rapporter, databasen Frida 1 samt Sveriges Bussföretags databaser och utredningar. Definitioner: Buss Fordon som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren, även om fordonet dessutom är inrättad för annat ändamål. Resor Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas. Utbudskilometer Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas. Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tunnelbane- och spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer, är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilometer, blir det två vagnkilometer och så vidare. Persontransportarbete Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden. Personkilometer är den sammanlagda reslängden och räknas fram genom att multiplicera antalet resor med medelreslängden. Medelreslängden anger resornas genomsnittliga längd. (Trafikanalys definition i Lokal och regional kollektivtrafik.) Kollektivtrafik Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Begreppet kollektivtrafik innebär att det är en gemensam, allmän nyttighet och att utbudet är känt i förväg. De resande erbjuds resa genom köp av biljett, en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån. Även resor som företas med turist- och beställningstrafik (charterbuss) bör räknas in anser Sveriges Bussföretag då man reser tillsammans fler än åtta personer, men så lyder alltså inte den officiella definitionen än. 1

8 Statistik om bussbranschen Busstrafiken 2.1 Persontransportarbete Persontransportarbetet i Sverige, vilket inkluderar alla persontransporter, har under perioden ökat från 18 miljarder personkilometer år 195 till 148,6 miljarder 214. Av det totala persontransportarbetet utgör vägtransporterna ungefär 84 procent. Personbilstrafiken växte kraftigt fram efter andra världskriget till slutet på 198-talet och nådde en marknadsandel på cirka 8 procent vid slutet av 196-talet. Toppnoteringen nåddes 1978 med 82 procent. Personbilstrafiken står för det dominerande resandet med 114,9 miljarder (77 procent) och kollektivtrafiken med 27,4 miljarder (18,5 procent), varav busstrafiken stod för 8,7 miljarder personkilometer (6 procent) år Persontransportarbete Miljarder personkilometer Under 195-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens andel har därefter minskat från 49 procent 195 till 18,5 procent 214. Sedan början av 197-talet har andelen legat på omkring 2 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism. 2 Trafikanalys rapport: Transportarbete ( ).

9 Statistik om bussbranschen Trafikarbete En jämförelse mellan personbil, lastbil och buss ökning av trafikarbetet, antal miljoner kilometer per år, Trafikarbete (Personbil, buss och lastbil, miljoner km) Antal miljoner kilometer Personbil Buss Lastbilar Trafikanalys rapport: Trafikarbete på svenska vägar ( ).

10 Statistik om bussbranschen , Antal personkilometer (miljarder km) på väg , Miljarder personkilometer 1, 8, 6, 4, Buss Personbil Järnväg Tunnelbana Spårväg Gång, cykel, moped 2,, % 1% Kollektivtrafikens andel av persontransportarbete % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 18,% 18,5% % År

11 Statistik om bussbranschen Kollektivtrafikens marknadsandel i regionerna, landstingen år Marknadsandel för kollektivtrafik, andel (%) Region Gotland Region Norrbotten Landstinget Västernorrland Landstinget i Kalmar län Landstinget i Värmland Landstinget Dalarna Region Kronoberg Region Jämtland Härjedalen Landstinget Sörmland Region Örebro län Region Halland Region Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Västmanland Västerbottens läns landsting Region Jönköpings län Landstinget i Uppsala län Region Skåne Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting Antal personkilometer (miljarder km) med buss , 1, Miljarder personkilometer 8, 6, 4, Buss 2,, Svensk Kollektivtrafiks Årsrapport 216 Kollektivtrafikbarometern och Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Marknadsandelen beträffande Stockholm och Sörmland avser år 215.

12 Statistik om bussbranschen Spårväg,4% Tunnelbana 1,2% Järnväg 8,1% Persontransportarbete 214 (procentuell andel) Inrikes luftfart 2,4% Färjor,5% Gång, cykel, moped 3,6% MC,6% Buss 5,8% Personbil 77,4% 2.3 Prognos för busstrafiken till år 23 Enligt Trafikverkets prognoser för busstrafiken kan de senaste årens ökning fortgå och att personkilometer med buss 23 kan ligga på samma nivåer som på 199-talet. Statistiken fram till 213 och det glidande medelvärdet för statistiken visar dock inte någon tydlig ökande trend för busstrafiken. 5 5 Trafikanalys rapport En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling (PM 215:15), Trafikverkets prognosrapport 215:59, SIKA Rapport 25:8 och SIKA Rapport 22:1.

13 Statistik om bussbranschen Antal kollektivtrafikresor per invånare Kollektivresorna per invånare, antalet påstigningar, ökade från 122 till 156 resor per invånare mellan 2 216, en ökning med motsvarande 28 procent. 6 Mellan år 215 och 216 ökade antalet påstigningar i subventionerad linjetrafik med 4,3 procent. Antal kollektivtrafikresor per invånare % Utbud av inrikes kommersiell linjetrafik på väg Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna eller med andra villkor knutna till trafiken. 7 Utbud av inrikes kommersiell linjetrafik på väg Antal linjer Antal avgångar, 1-tal Antal sittplatser, 1-tal Sittplatskilometer, miljoner Körda kilometer, 1-tal Antal resor/påstigningar i miljontal 9,2 Resande, i miljarder personkilometer 1, 6 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2). 7 Trafikanalys rapport Kommersiell linjetrafik på väg 216 (Statistik 217:18). Svarsbortfallet i undersökningen var relativt hög, vilket gör statistiken osäker.

14 Statistik om bussbranschen Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Utav antalet resor/påstigningar inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, som totalt uppgick till miljoner resor (216). En ökning med 43 procent för alla trafikslag sedan år 2, var antalet resor med buss 811 miljoner (52,5 procent av samtliga trafikslagen). Antalet bussresor har ökat med 37 procent från 2. Den största ökningen i antalet påstigningar skedde inom busstrafiken som totalt sett har ökat med 179 miljoner under de senaste 1 åren. 8 År Buss Spårväg T-bana Järnväg Sjöfart Totalt Busstrafikens andel av det totala resandet Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 216 var 52,5 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor. 9 Busstrafikens andel av resorna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken 216 Järnväg 13,9% Sjöfart,8% T-bana 22,7% Buss 52,5% Spårväg 1,2% 8 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2). 9 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).

15 Statistik om bussbranschen Antal resor fördelade i procent mellan trafikslagen Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % År Sjöfart Järnväg T-bana Spårväg Buss 2.8 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 216 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag på land år Buss T-bana Spårväg Tåg Totalt Buss % Påstigningar (1-tal) ,9% Utbudskilometer (1-tal) ,2% Sittplatskilometer/invånare (1-tal) ,6% Personkilometer (1-tal) ,9% Medelreslängd Genomsnittligt antal sittplatser Resor/Påstigningar/utbudskilometer 1,32 3,65 7,37 1,81 Personkilometer/utbudskilometer 11,47 2,39 3,91 53,75 1 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).

16 Statistik om bussbranschen Bussens persontransportarbete, personkilometer Persontransportarbetet räknas i personkilometer och det är den sammanlagda längden en person färdas i ett fordon som beräknas genom att summera alla resors längd eller genom att multiplicera summan av alla resor med medelreslängden. Antalet personkilometer uppgick för alla trafikslag på land med kollektivtrafik till miljoner under 216, vilket är en ökning med 82 procent sedan 2 (8 788 miljoner). Det är med buss flest antal personkilometer inom kollektivtrafiken görs. Under 216 uppgick antalet personkilometer med buss till 7 49 miljoner, vilket innebär att busstrafiken ökade antalet resta personkilometer med 53 procent mellan 2 (4 599 miljoner km) och År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).

17 Statistik om bussbranschen Andelen personkilometer per trafikslag och per år (2-216) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % År T-bana Spårväg Järnväg Buss Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken personkilometer år 216 Spårväg 4% T-bana 12% Buss 44% Järnväg 4%

18 Statistik om bussbranschen Antal utbudskilometer per trafikslag och år År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt Andelen fordonskilometer per trafikslag (2-216) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % År T-bana Spårväg Järnväg Buss

19 Statistik om bussbranschen Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, fordonskilometer år 216 Spårväg 3% T-bana 11% Järnväg 14% Buss 72% 2.11 Resande med buss per län Under 216 stod busstrafiken för ca 75 procent av det totala utbudet i linjetrafiken, mätt i utbudskilometer. I samtliga län dominerar bussutbudet per invånare mätt i utbudskilometer. Buss är också det enda kollektivtrafikslag som återfinns i samtliga län. Uppsala län och Jämtlands län hade det största bussutbudet, 91 respektive 9 kilometer per invånare, medan Västmanlands län och Gotlands län hade lägsta bussutbudet per invånare, 44 respektive 45 kilometer. 12 Län Påstigningar Utbudskilometer Personkilometer Sittplatskilometer (tusental) (tusental) (tusental) (tusental) Stockholms Västra Götalands Skåne Uppsala Östergötlands Jönköpings Gävleborgs Västmanlands Örebro Västerbottens Hallands Värmlands Södermanlands Dalarnas Västernorrlands Norrbottens Kalmar Kronobergs Blekinge Jämtlands Gotlands Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).

20 Statistik om bussbranschen Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar De totala kostnaderna för den regionala kollektivtrafiken uppgick 216 till drygt 45,6 miljarder kronor. Under 216 ökade kostnaderna med 5 procent, samtidigt som verksamhetsintäkterna ökade med 7 procent. Kostnaderna för linjetrafiken ökade 216 med drygt fem procent från 215 medan verksamhetsintäkterna ökade med knappt sju procent. Sedan 27 har kostnader för både produktionen och för verksamhetsintäkterna ökat med cirka 6 procent. Eftersom utbudet mätt i fordonskilometer inte ökat i samma utsträckning så har kostnaderna per fordonskilometer ökat med 28 procent sedan 27. Under 216 erhöll den subventionerade kollektivtrafiken totalt 23,6 miljarder kronor i bidrag/tillskott från landsting, kommun och stat, vilket motsvarar ett bidrag från varje invånare med i genomsnitt cirka 2 4 kr per år. Fördelningen var att landstinget stod för 88 procent, kommunerna tio procent och staten två procent. Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 32 procent sedan 2. Samtidigt som kostnaden är 41 kronor per utbudskilometer är trafikintäkterna per utbudskilometer endast 23 kronor Trafikkostnad per utbudskilometer (kr/km) Skattesubventioneringen av kollektivtrafiken uppgår till kronor per år och invånare för hela riket. 3 Skattesubventionering av kollektivtrafiken per invånare Skattekronor Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).

21 Statistik om bussbranschen RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten. 14 En effektivisering i storleksordningen 2 procent är fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är ökad följsamhet till de indexrekommendationer som branschen enats kring. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen. 15 Sveriges Bussföretag har i rapporten Fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken (217) sammanställt i vilken utsträckning regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) har efterföljt de gemensamma framtagna avtalsrekommendationerna inom branschen. Andel upphandlad trafik som följer branschens gemensamma avtalsrekommendationer 216 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1% 29% 71% 1% 9% 71% 29% Resandeincitament > 24 % Följer indexrekommendation Följer rek affärsneutrala betaln villkor Följer Buss 21, utan egna tillägg 1 procent av upphandlingarna som genomfördes 216 innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 procent. 9 procent följer indexrekommendationerna. 29 procent följer avtalsrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. 29 procent följer branschens standardiseringsrekommendationer för fordon, Buss 21, utan egna tillägg Se 15 Se och 16 Sveriges Bussföretags rapport Fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken (217),

22 Statistik om bussbranschen Storlek på bussavtalen Bussavtalen i tre klasser avser busstrafik under år Storlek på avtal Antal avtal Antal bussar Utbetalningar, mkr 1-1 bussar bussar >1 bussar S:a De tio största trafikföretagen på bussavtalen De tio största trafikföretagen avseende upphandlad bussavtal och direkt tilldelad busstrafik Operatör Antal avtal Utbudskm, % Utbetalningar, % Nobina i Sverige AB 43 27,3% 23,6% Keolis i Sverige AB 22 15,8% 21,2% Transdev 25 9,7% 1,1% Arriva i Sverige AB 9 9,1% 1,2% Buss i Väst AB 2 6,2% 7,5% Nettbuss AB 2 5,2% 4,1% KR Trafik AB 22 4,4% 2,8% Bergkvara Buss AB 1 2,5% 2,1% Gamla Uppsala Buss 1 1,7% 1,9% Centrala Buss i Norrbotten 37 1,6% 1,1% Övriga operatörer ,5% 15,4% S:a 35 1,% 1,% 17 Trafikanalys rapport Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (215:13). 18 Trafikanalys rapport Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (215:13).

23 Statistik om bussbranschen Bussar 3.1 Antal bussar i trafik och avställda bussar under Antalet bussar i trafik har varit stort sett oförändrat under 2-talet, (216). 19 Antal bussar i trafik och avställda bussar Antal bussar I trafik Avställda Under de senaste fem åren har antalet bussar i trafik återigen ökat till Utav dessa bussar var i yrkesmässig trafik och 849 i firmabilstrafik. 21 Antal bussar i trafik Antal bussar Sveriges bussföretags databaser, januari 217, och Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4). 2 Sveriges bussföretags databaser, januari Trafikanalys rapport Fordon 216 (Statistik 217:5).

24 Statistik om bussbranschen Antalet bussar i trafik fördubblades under åren Under det senaste decenniet är det antalet större bussar, exempelvis ledbussar, som ökat i antal. Det är bussar med fler än 81 passagerare och i storleksklassen 51 7 passagerare som ökat mest i den yrkesmässiga trafiken. Vidare har utnyttjandet av bussar blivit effektivare så att fler passagerare har kunnat transporteras med färre antal bussar i trafik. En och en halv buss per tusen invånare I Sverige fanns det bussar i yrkesmässig trafik vid årsskiftet 212/13. Vid samma tid-punkt hade vårt land knappt 9,6 miljoner invånare, vilket innebär att det fanns knappt en och en halv buss per 1 invånare. År 212 var nästan hälften av bussarna i yrkestrafiken avsedda för fler än 7 passagerare. 22 Antal bussar Antal bussar och per 1 invånare Åren ,5 2, 1,5 1,,5, Antal bussar per 1 invånare Antal bussar Bussar per 1 invånare Under 216 nyregistrerades sammanlagt bussar, vilket kan jämföras med 215 då bussar registrerades. 23 Under 216 (januari-december månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum: 24 Bussar - status 216 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December i trafik avställda nyregistreringar avregistreringar Under 217 (januari-februari månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum: 25 Bussar - status 217 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli i trafik avställda nyregistreringar avregistreringar Statistisk årsbok för Sverige 214 s Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil ( ). 24 Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil ( ). 25 Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil ( ).

25 Statistik om bussbranschen Trafikanalys har sammanställt trafikarbetes utveckling för bussar Antal bussar som varit i trafik någon gång under åren Ny- och avregistrering av bussar åren Antalet nyregistreringar av bussar har ökat något under de senaste 1 åren. 27 Antalet nyregistreringar Trafikanalys rapport: Körsträckor 215 (Statistik 216:32). 27 Trafikanalys rapport Fordon 215 (216:4).

26 Statistik om bussbranschen Antalet avregisteringar Avregistreringar därav utförda ur landet 3.3 Antalet nyregistreringar efter län år 216 Län Bussar Västra Götalands län 35 Stockholms län 331 Skåne län 116 Kalmar län 96 Örebro län 69 Uppsala län 62 Västerbottens län 61 Östergötlands län 45 Jönköpings län 45 Dalarnas län 43 Värmlands län 38 Norrbottens län 29 Gävleborgs län 26 Västmanlands län 24 Hallands län 16 Kronobergs län 11 Södermanlands län 6 Jämtlands län 6 Västernorrlands län 5 Blekinge län 2 Gotlands län 1 Totalt 1 382

27 Statistik om bussbranschen Antalet bussar i trafik efter län Bussar i trafik och län vid slutet av år Län Antal bussar Stockholms län Västra Götalands län Skåne Kalmar län Jönköpings län Västmanlands län Uppsala län Östergötlands län Värmlands län Dalarnas län Västerbottens län Norrbottens län Västernorrlands län Gävleborgs län Örebro län Södermanlands län Hallands län Jämtlands län Kronobergs län Gotlands län Blekinge län S:a Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 216 Bussar i trafik i yrkesmässig trafik efter tillåtet antal passagerare (både sittande och stående). 29 Sedan 24 har antalet bussar med fler än 121 passagerare ökat från 242 till Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare Trafikanalys rapport Fordon i län och kommun (Statistik 217:3). Statistiken är delvis missvisande då en buss kan vara registrerad på ett företags kontor i ett län men sedan vara i trafik i ett annat län. 29 Trafikanalys rapport Fordon 216 (Statistik 217:5).

28 Statistik om bussbranschen Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar Registrering av tunga bussar (över 1 ton) var 1 38 under år Totalt finns bussar över 1 ton i yrkesmässig trafik. Registreringar av ny tunga bussar över 1 ton Marknadsandel (%) Volvo ,2% 42,9% 28,% 16,2% 31,4% 25,% 27,6% 28,9% 32,5% Scania ,2% 14,3% 5,9% 6,3% 26,5% 35,8% 22,3% 23,4% 22,4% Mercedes-Benz ,4% 16,% 16,3% 12,8% 9,% 8,9% 7,1% 7,6% 12,5% MAN ,1% 8,1% 2,9% 38,4% 1,2% 14,3% 14,7% 2,3% 23,8% Kässbohrer-Setra ,4% 6,7% 6,3% 9,8% 3,9% 4,8% 6,8% 7,7% 7,4% VDL ,9% 2,7% 12,% 2,5% 7,9% 3,5%,8%,5%,% Temsa ,8% 1,8%,3% 1,5% 1,4%,6%,%,1%,% Solaris ,3% 3,4% 4,6% 7,5% 6,6% 4,1% 15,8% 3,1%,% Neoplan ,1% 1,4%,1% 1,% 1,% 1,3% 1,2%,9% 1,4% Irizar 7 9 3,7%,9%,3%,%,%,%,%,%,% Ekova Electric 7,7%,%,%,%,%,%,%,%,% Iveco (och Irisbus) ,5% 1,% 3,7% 3,9% 1,2% 1,% 3,%,9%,% BYD 5 2,5%,2%,%,%,%,%,%,%,% AMZ Kutno 1 1 1,1%,1%,%,1%,%,%,%,%,% Unvi Unbid 1,1%,%,%,%,%,%,%,%,% Optare Solo ,%,4%,3%,2%,4%,1%,%,%,% VanHool ,%,1% 1,4%,%,1%,%,1%,%,% Autosan ,%,%,%,%,4%,3%,% 3,9%,% Automet 1 4,%,%,%,%,1%,3%,%,%,% Aytas 3 7,%,%,%,%,%,%,2%,8%,% Scala 3,%,%,%,%,%,%,2%,%,% Beulas 2 1,%,%,%,%,%,%,1%,1%,% Kutsenits 9,%,%,%,%,%,%,% 1,%,% King Long 5,%,%,%,%,%,%,%,5%,% Solbus 4,%,%,%,%,%,%,%,4%,% Totalt: ,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% Volvokoncernens och Scanias sammanlagda globala tillverkning av tunga bussar uppgick under 215 till enheter, varav 582 eller 4 procent såldes på den svenska marknaden. 31 Scanias och Volvos totala produktion av bussar ( ) Scania Volvo Antal bussar År Bil Swedens statistik. 31 Uppgifter från BIL Sweden mars 217. Siffrorna avser tillverkning t.o.m. 26 och leveranser fr.o.m. 27.

29 Statistik om bussbranschen De tio största fabrikaten bussar eller 92 procent av totala antalet bussar i Sverige utgörs av följande tio märken/fabrikat år Fabrikat Antal Volvo 4 14 Mercedes-Benz Scania MAN 1 91 Setra,K-Setra 74 Solaris 567 VDL 447 IVECO 361 Neoplan 148 Irisbus 136 S:a Antalet bussmodeller Utav bussar finns det sammanlagt 2 12 olika fordonsbenämningar. 33 Detta är resultatet av de små serier som bussarna tillverkas i, vilket delvis är en följd av de vitt skilda krav på fordon som ställs av i de enskilda upphandlingarna. Ju mindre serier en buss tillverkas desto högre blir produktionskostnaden, som ytterst resenären och skattebetalarna får betala. Modellerna med över hundra exemplar utgörs av: Modell Antal VOLVO 89RLE 372 VOLVO B9S 281 VOLVO B12BLE 249 MAN A VOLVO 89 B8RLE 26 MAN A MAN B MAN B SCANIA OMNILINK VOLVO B12B 121 MAN A MERCEDES-BENZ SCANIA OMNILINK SCANIA CITYWIDE 115 SOLARIS URBINO 15LE 111 MERCEDES-BENZ 18 SCANIA OMNILINK Sveriges Bussföretags databaser Sveriges Bussföretags databaser 217.

30 Statistik om bussbranschen Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet bussar i den upphandlade trafiken var den 1 augusti Antalet dubbeldäckare har sedan 26 ökat från 4 till 226 stycken, antalet boggibussar från till 3 736, antalet ledbussar från 42 till och antalet dubbelledsbussar har från till 32 stycken. Antalet bussar efter fordonsstorlek Boggibuss Normalbuss; 3 66; 36% Boggibuss; 3 736; 38% Dubbeldäckare Dubbelledbuss Ledbuss Minibuss Normalbuss Minibuss; 538; 6% Ledbuss; 1 794; 18% Dubbelledbuss; 32 Dubbeldäckare; 226; 2% 3.1 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antalet bussar enligt fordonsklass 35 i den upphandlade trafiken år Antalet bussar efter fordonsklass Klass A; 231 Klass III; 473 Klass B; 311 Klass II Klass I Klass A Klass B Klass I Klass II Klass III 34 Frida fordonsdatabas Normalbuss avser ca 12 meter långa bussar. Boggibussar kan vara mellan meter långa. 35 Klass A och B är bussar som är inrättade för befordran av högst 22 passagerare utöver förare. Klass I-III avser bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare. Klass B och III är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare, det är bussar som huvudsakligen används i turisttrafik, regiontrafik, skolskjuts etc. 36 Frida fordonsdatabas

31 Statistik om bussbranschen Antal bussar och vikt Antal bussar (i trafik eller avställda) som är tyngre än 14 ton är sammanlagt Antal bussar och vikt (ton) ,5-13, ,9 2-24,9 >25 Antal bussar i trafik Avställda bussar 3.12 Antal bussar och längder Antal bussar (i trafik eller avställda) efter längdstorlek Antal bussar och längder (meter) < 7,9 8-11, ,1-13, , , Antal bussar i trafik Avställda bussar 37 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217. Det finns bussar (i trafik eller avställda som är över 3,5 ton) som är under 14 ton och därmed berörs av trängsel-, bro och infrastrukturskatter. 38 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217.

32 Statistik om bussbranschen Antal bussar och höjder Antal bussar (i trafik eller avställda) efter höjdstorlek Antal bussar och höjd (meter) < 3 m 3-3,5 m 3,5-4 m > 4 m Antal bussar i trafik Avställda bussar 3.14 Antalet färger på bussar Antalet färger på bussar är sammanlagt Bussarnas olika färger Grå; 237 Mörkblå; 98 Lila; 97 Silver; 668 Grön; 82 Gul; 1 616; 12% Röd; 1 872; 14% Flerfärgade; 2 148; 16% Vit; 2 976; 22% Blå; 2 739; 21% Vit Blå Flerfärgade Röd Gul Grön Silver Grå Mörkblå Lila 39 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217. Text och symboler på bussar sätts som regel med specialfilm på en enfärgad buss.

33 Statistik om bussbranschen Antalet leasade bussar Utav de bussar i trafik var 37 procent eller bussar leasade, varav är större bussar med fler än 81 passagerare Antalet leasade bussar i trafik (24-216) Andelen leasade bussar i trafik % Leasade bussar 39% Antal passagerare leasade bussar i trafik Okänd 3.16 Ålder på bussar Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst och dessutom föryngrats mest de senaste tio åren. Medianåldern på en buss i trafik är idag fyra år, jämfört med 8,2 år Detta kan jämföras med personbilarna som var 9 år, lätta lastbilar 6 år och tunga lastbilar 7 år. 42 De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil per år. Av alla kilometer som körs är mer än hälften av bussar som är högst 4 år. Bussar som är 15 år och äldre kör endast två procent av bussarnas totala körsträcka. Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 6 år. 43 Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan Den tekniska livslängden på bussar är avsevärt högre. 41 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217 och Trafikanalys rapport Fordon 216 (217:5). 42 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2). 43 Frida miljö- och fordonsdatabas,

34 Statistik om bussbranschen Antalet bussar av årsmodell Antal bussar fördelat på årsmodeller. 44 Antalet bussar av årsmodell Andel bussar i glesbygd Utav bussar är 6 procent verksamma i glesbygd Sveriges Bussföretags databaser Sveriges Bussföretags databaser 217. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 invånare. Enligt det nedlagda Glesbygdsverkets definition sedan 1996 bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden.

35 Statistik om bussbranschen Totala och genomsnittliga körsträckor Totalt kördes svenskregistrerade bussar 98 miljoner mil år 216 med en genomsnittlig körsträcka på mil, vilket är cirka sju (7) procent längre än år Detta kan jämföras med mil för en personbil. En lätt lastbil, som främst används som hantverks-/servicebil eller budbil, kördes i genomsnitt mil år 216 medan en tung lastbil, som används för längre transporter, i snitt kördes mil. Total körsträcka (antal mil) Genomsnittlig körsträcka (antal mil) Trafikanalys statistikrapport Körsträckor 216 (Statistik 217:1).

36 Statistik om bussbranschen Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år År Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Totalt Trafikanalys statistikrapport Körsträckor 216 (Statistik 217:1).

37 Statistik om bussbranschen Körsträckor i antalet mil och län Genomsnittlig körsträcka i mil efter län år 216 Län Antal mil Uppsala Västmanland 6 66 Södermanland Jämtland 6 65 Halland 6 18 Stockholm Västra Götaland Kalmar Jönköping Skåne Gävleborg Västernorrland 5 46 Västerbotten Östergötland Gotland Dalarna Värmland Kronoberg Örebro Norrbotten 4 61 Blekinge Totalt Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 216 Antal passagerare Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Okänd Totalt Trafikanalys statistikrapport Körsträckor 216 (Statistik 217:1).

38 Statistik om bussbranschen Andelen bussar med klimatanläggning AC Andelen bussar med klimatanläggning, luftkonditionering (AC) inom den upphandlade trafiken var 87 procent : Andelen bussar med klimatanläggning - AC 13% 87% 49 Frida fordonsdatabas

39 Statistik om bussbranschen Miljö 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis Under perioden har bussar med förnybart drivmedel mer än fördubblats. 5 De senaste åren är det framförallt HVO, elbussar och elhybrider som ökat kraftigt. 51 År Bensin Diesel RME HVO MDE El (1%) Elhybrider Etanol Natur-/biogas Bussar i trafik efter drivmedel 216 Natur-/biogas 15,7% Bensin,4% Etanol Elhybrider 2,5% 1,3% El (1%),3% MDE,1% Diesel 39,2% HVO 28,4% RME 12,2% Bensin Diesel RME HVO MDE El (1%) Elhybrider Etanol Natur-/biogas 5 Emellertid är mörkertalet stort i den officiella statistiken för hur många bussar som använder förnyelsebara biodrivmedel, då dieselbussar utan problem kan köras på HVO. 51 Sveriges Bussföretags databaser 217 och Trafikanalys rapport Fordon 216 (Statistik 217:5). Mörkertalet är stort

40 Statistik om bussbranschen Antalet biogasbussar har ökat starkt från ett trettiotal bussar i början på 2-talet till dagens cirka 1 8 bussar i trafik. Under de senaste tio åren har användningen av RME ökat markant, men de senaste åren alltmer ersatts av HVO. HVO har ökat kraftigt från ett tiotal bussar 213 till idag mer än och är det drivmedel som bidragit mest till att minska användningen av fossila drivmedel inom busstrafiken. Etanol är på väg att fasas ut som drivmedel inom busstrafiken. 52 El, elhybrider och förnybara biodrivmedel för bussar Antal bussar Etanol Biogas Helelektrisk RME Elhybrider MDE HVO Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 216 Drivmedel Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Bensin Diesel Biodiesel (RME/HVO) El Elhybrider Etanol/ etanol flexifuel Gas/gas bi-fuel Övriga Totalt Sveriges Bussföretags databaser 217. Statistiken om antalet bussar som använder biogas, RME och HVO är behäftad med stora osäkerheter då buss klassade som dieselbussar också kan (och ofta) körs på exempelvis HVO, som är ett syntetiskt, helt förnybart drivmedel. Däremot ger diagrammet en bild av utvecklingstrenden. 53 Trafikanalys statistikrapport Körsträckor 216 (Statistik 217:1). Den officiella statistiken om antal körda mil, bussar och medelkörsträckor avseende diesel och biodiesel (RME och HVO) är behäftad med stora osäkerheter.

41 Statistik om bussbranschen Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh) Under de senaste åren har energianvändningen av biodiesel ökat starkt. Användningen av bioetanol har stagnerat, precis som diesel och naturgas. Biogas och bioetanol har endast en marginell roll i transportsektorn. 54 År Diesel Bioetanol Biodiesel Biogas Naturgas El 2 25,,2,,,1 3, ,5,2,,1,1 2, ,1,5,,1,1 2,9 23 3,5,9,1,1,2 2, ,8 1,5,1,1,2 3, 25 35,3 1,7,1,2,2 2, ,4 1,9,6,2,3 2, ,6 2,2 1,2,3,3 2, ,8 2,5 1,5,3,3 2, ,9 2,3 1,9,4,3 2,4 21 4,4 2,3 2,1,6,3 2, ,3 2,4 2,7,7,5 2, ,1 2,3 3,7,8,6 2, ,5 2,1 5,4,9,6 2, ,5 1,9 8,1 1,,6 2, ,5 1,5 1,5 1,1,5 2,6 4.3 Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn Låginblandat HVO var det biodrivmedel som ökade mest i absoluta tal och uppgick under 216 till drygt 946 m3. Ren FAME 55 ökade till drygt 26 m3. 56 Flytande biodrivmedel 216 (TWh) Etanol höginblandning Ren FAME Etanol låginblandning,3,7,9 FAME låginblandning Ren HVO 2,4 2,5 HVO låginblandning 8, Energimyndighetens rapport Energiläget i siffror 217 ( ). 55 FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Det går att köra vanliga dieselmotorer på 1 % ren FAME, men det krävs att fordonet godkänts för FAME-drift av tillverkaren. 56 Energimyndighetens statistik

42 Statistik om bussbranschen Antalet bussar drivmedel och bussklass Antalet bussar i respektive bussklass och användning av drivmedel. 57 Bussklass Drivmedel A B I II III Övr S:a Diesel Fordonsgas Biodiesel Etanol El S:a Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken År 217 var andelen fordonskilometer med förnyelsebara drivmedel och elektricitet i upphandlad busstrafik 89,1 procent av totalt bussar. 58 Andel fordonskilometer per drivmedel i upphandlad busstrafik år 217 Diesel; 1,1% RME/FAME; 23,8% HVO; 43,4% Etanol; 3,4% Biogas; 19,2% El;,1% 57 Sveriges Bussföretags databaser Frida miljö- och fordonsdatabas,

43 Statistik om bussbranschen Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken Andel bussar som körs på förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ökar snabbt. 59 Andel förnybara drivmedel i bussar i upphandlad kollektivtrafik, procent 217 Landstinget Västmanland Stockholms läns landsting Region Halland Landstinget Sörmland Region Östergötland Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Region Gävleborg Landstinget Västernorrland Landstinget i Kalmar län Region Örebro län Västra Götalandsregionen Norrbottens läns landsting Region Kronoberg Region Skåne Region Jönköpings län Landstinget i Värmland Landstinget i Uppsala län Region Jämtland Härjedalen Region Gotland Västerbottens läns landsting,,5,8,9 1,8 3,6 4,6 4,6 5,5 8,6 4,5 12,5 16,2 15,1 17,6 18,8 19,3 22,7 25,1 25,4 26,6 34, 2,1 12,5 4,1 11,6 23,3 23, 14,6 12,1 91,5 78,8 96,2 95,1 9,5 93,2 7,8 81,5 51,9 71,5 88,2 92,7 59,1 53,5 6, ,6 4,5 8,5 14,7 14,8 4,8 13,1, 7,4 2,1, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 1, Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El Län Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El Västerbottens läns landsting 92,7 5,2 2,1 Region Gotland 88,2, 4,4 7,4 Region Jämtland Härjedalen 34, 4,5 2,4 59 Landstinget i Uppsala län 26,6 12,1,7 6,4,2 Landstinget i Värmland 25,4 3,1 71,5 Region Jönköpings län 25,1 14,6 47,2 13,1 Region Skåne 22,7 51,9 2,1 4,8,5 Region Kronoberg 18,8 23, 43,5 14,8 Norrbottens läns landsting 17,6 81,5,9 Västra Götalandsregionen 15,1 11,6 32,8 4,5 Region Örebro län 12,5 23,3 1,6 53,5 Landstinget i Kalmar län 8,6 2,1,4 7,8 Landstinget Västernorrland 5,5 1,1 93,2,2 Region Gävleborg 4,6 4,5,4 9,5 Landstinget Blekinge 4,6,2 95,1 Landstinget Dalarna 3,6,2 96,2,2 Region Östergötland 1,8 19,3,2 78,8 Landstinget Sörmland,9 16,2 67,7 14,7,5 Region Halland,8 4,1, 59,1 Stockholms läns landsting,5 14,1 12,5 33,2 39,6 Landstinget Västmanland, 91,5, 8,5 59 Frida miljö- och fordonsdatabas,

44 Statistik om bussbranschen Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Den sammantagna andelen förnybara drivmedel i upphandlad kollektivtrafik ökade till 89,9 procent landsting har en förnybar andel över 66 procent. Det är en övergång från fossil diesel till biodiesel (främst HVO) samt biogas som bidragit till den högre andelen förnybar energi inom kollektivtrafiken. 6 Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken, i procent 211 och 217 Västerbottens läns landsting Region Gotland Region Jämtland Härjedalen Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland Region Jönköpings län Region Skåne Region Kronoberg 7,3 11, ,4 74,6 74,9 77,3 81, Norrbottens läns landsting Västra Götalandsregionen Region Örebro län Landstinget i Kalmar län Landstinget Västernorrland Region Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna Region Östergötland Landstinget Sörmland Region Halland Stockholms läns landsting Landstinget Västmanland 82,4 84,9 87,5 91,4 94,5 95,4 95,4 96,4 98,2 99,1 99,2 99,5 1, 2, 4, 6, 8, 1, Andel i procent. 6 Frida miljö- och fordonsdatabas,

45 Statistik om bussbranschen Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken Utav dieselbussar i den upphandlade trafiken 217 är 85,9 procent av bussarna Euro V och Euro VI. 61 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlade kollektivtrafiken Euro,% Euro II,2% Euro VI 3,2% Euro III 7,% Euro IV 6,9% Euro V 55,7% Euro Euro I Euro II Euro III Euro IV Euro V Euro VI Inom EU finns det lagstiftade utsläppskrav för de reglerade emissionerna. Benämningen på motorer avseende avgasutsläpp kallas för Euro-klass eller utsläppsklass, de s.k. Euronormerna. 62 Klassindelningen startar vid Euro O och högsta möjliga miljöklass är idag Euro 6. Det är möjligt att med hjälp av särskilt godkänd avgasrening uppgradera miljöklasser, så att en Euro 4 kan bli exempelvis en Euro Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Europaparlamentets och rådets direktiv 25/55/EG, senast ändrad genom kommissionens direktiv 26/51/EG och Avgaslag SFS 211:318.

46 Statistik om bussbranschen För bussar som drivs med etanol och fordonsgas i upphandlad trafik. 63 Miljöklass, etanol-, fordonsgasbuss Euro 6 14% sämre än Euro 5 1% Uppfyller Euro 5 eller EEV 76% Euro 6 sämre än Euro 5 Uppfyller Euro 5 eller EEV 4.9 Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning År 217 finns det i upphandlad busstrafik 521 bussar med eftermonterad reningsutrustning (KPF, EGR och SCR). 64 Med eftermonterad avgasutrustning kan bussarnas livslängd förlängas och därmed ge ett förbättrat ekonomiskt resursutnyttjande och bättre miljöprestanda. I praktiken kan man med godkänd eftermonterad utrustning uppgradera en buss till en högre Euroklass. 4.1 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 215 Busstrafikens andel av utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken uppgår till ca 4 procent. 65 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 215 Motorcykel och moped 1% Buss 4% Tung lastbil 22% Lätt lastbil 9% Personbil 64% 63 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas Trafikverkets rapport Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

47 Statistik om bussbranschen Busstrafikens utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser från busstrafiken har minskat med en fjärdedel sedan Andelen biodrivmedel inom vägtransportsektorn ökade från 11,7 procent 214 till 14,2 procent 215. Ökningen beror till största delen på ökad inblandning av biodiesel i diesel huvudsakligen i form av hydrerade växtoljor (HVO). Mängden HVO ökade under 215 med 53 procent, samtidigt ökade också mängden RME med 14 procent. Det resulterade i att andelen biodiesel i diesel ökade från 14 procent till 19 procent. Mängden fordonsgas till personbilar och bussar ökade under 215 med 2 procent. Mängden biogas ökade medan mängden naturgas 67 minskade, vilket resulterade att andelen biogas i fordonsgasen ökade från 63 procent till 68 procent. Mängden etanol till bussar minskade jämfört med föregående år. 1,2 Utsläpp av växthusgaser från busstrafiken , miljoner ton 1,,8,6,91 1,3,82,88,81,79,67,4,2, Trafikverkets rapport Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi Naturgas är ett fossilt drivmedel.

48 Statistik om bussbranschen Tillgänglighet 5.1 Antal/andel bussar med låggolv År 217 var andelen bussar med låggolv inom den upphandlade kollektivtrafiken 8 procent eller 7 99 av totalt bussar. 68 Bussar med låggolv 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 78% 8% 8% 72% 74% 61% 66% 66% Antal/andel bussar med ramp/lift År 217 var andelen bussar med ramp eller lift inom den upphandlade kollektivtrafiken 92 procent eller bussar. 69 Bussar med ramp eller lift 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 89% 91% 92% 92% 86% 73% 73% 58% Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas,

49 Statistik om bussbranschen Antal/andel bussar med rullstolsplats År 217 var andelen bussar med rullstolsplats inom den upphandlade kollektivtrafiken cirka 93 procent eller bussar. 7 Bussar med rullstolsplats 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 91% 93% 93% 93% 87% 84% 74% 78% Vidare är 81 procent av alla bussar inom den upphandlade trafiken utrustade med audiovisuellt utrop och 92 procent har barnvagnsplats. 71 Antal barnvagnsplatser 8% 3 eller fler 32% 1 33% 2 27% eller fler 7 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas,

50 Statistik om bussbranschen Trafiksäkerhet 6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken Den största trafikantgruppen bland de omkomna var bilister (151 omkomna), följt av motorcyklister (36 omkomna) och gående (42 omkomna). Under 216 omkom en person i buss (en passagerare). Under hela perioden omkom 96 personer i buss, vilket ger ett genomsnitt på 3 personer per år. 72 Antal dödade personer vid vägtrafikolyckor år 216 Cykel 8,1% Fotgängare 15,6% Övriga trafikelement 4,1% Moped 3,% MC 13,3% Personbil 51,1% Buss,4% Lastbil 4,4% 72 Trafikanalys statistikrapport (217:22) Vägtrafikskador 216 ( ).

51 Statistik om bussbranschen Antal dödade personer och svårt skadade personer samt antal trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor med dödlig eller svår personskada efter trafikmiljö under år Trafikelement Antal dödade personer Antal dödade och svårt skadade personer Personbil Personbil med släp el. husvagn - 4 Tung lastbil 2 15 Tung lastbil med släp 4 26 Lätt lastbil eller husbil 6 8 Lätt lastbil med släp - 1 Lastbil (okänd viktklass) - 5 Buss, ev. med släp 1 18 Tung MC, ev. med sidovagn Lätt MC 1 6 MC (okänd viktklass) 6 25 Okänt motorfordon - - Moped klass Moped klass Moped (okänd klass) 3 27 Cykel Fotgängare Övriga trafikelement Totalt: Trafikelement Antal dödade personer Antal svårt skadade personer Buss singel - 8 Personbil buss 4 13 Lastbil buss - 2 Buss buss - - Buss motorcykel - 3 Buss moped - 2 Buss cykel 1 7 Buss gående 2 9 Buss djur - - Buss traktor - - Buss övrigt - - Totalt: Trafikanalys statistikrapport (217:22) Vägtrafikskador 216 ( ).

52 Statistik om bussbranschen Antal dödade och svårt skadade i buss Under år 216 omkom en person i buss vid trafikolycka. Trenden med antalet svårt skadade och dödade i buss är nedåtgående samtidigt som busstrafiken har ökat. Dödsfallen och huvuddelen av olyckor med svårt skadade ägde rum utanför tätbebyggt område. 74 Antal dödade och svårt skadade i buss vid olyckor Antal Dödade Svårt skadade 6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Under år 216 omkom 7 personer i olyckor samband med buss inblandad personer skadades svårt i olyckor med buss inblandad. Antal dödade och svårt skadade i olyckor med buss inblandad Antal Dödade Svårt skadade 74 Trafikanalys statistikrapport (217:22) Vägtrafikskador 216 ( ). 75 Trafikanalys statistikrapport (217:22) Vägtrafikskador 216 ( ).

53 Statistik om bussbranschen Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer Antal döda och svårt skadade per miljarder personkilometer i buss under åren Antal per miljard personkm 12, 1, 9,5 8, 6, 5,7 5,8 5, 4, 4,3 4, 2,8 3,2 2,8 3,1 2,3 2, 2,8 2, 1,,2,2,,3,3,3,2,3,,2, Antal döda,2 2, 1,,2,,3,3,3,2,3,,2 Svårt skadade 5,7 9,5 5, 2,8 2,3 5,8 4, 4,3 3,2 2,8 3,1 2,8 6.5 Antal avlidna, allvarligt skadade och självmord Nedan redovisas antal avlidna, allvarligt skadade och självmord som ägt rum inom kollektivtrafiken under åren Antal avlidna (järnväg, spårväg, T-bana och buss) Antal avlidna Järnväg Summa avlidna Buss Summa avlidna Spårväg Summa avlidna T-bana Summa avlidna 76 Transportstyrelsens rapport Bantrafikskador 216 (Statistik 217:25).

54 Statistik om bussbranschen Antal allvarligt skadade (järnväg, spårväg, T-bana och buss) Antal allvarligt skadade Järnväg Summa allvarligt skadade Buss Summa allvarligt skadade Spårväg Summa allvarligt skadade T-bana Summa allvarligt skadade Antal självmord (järnväg, spårväg, T-bana och buss) 12 1 Antal självmord Järnväg Självmord Spårväg Självmord Buss Självmord T-bana Självmord

55 Statistik om bussbranschen Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Utav förrättningar, besiktigade bussar över 3,5 ton år 216 godkändes 68 procent. Antalet underkända bussar med krav på efterkontroll var eller 23 procent. 77 Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel godkända bussar (> 3,5 ton) vid kontrollbesiktning % 44% 49% 51% 49% 48% 46% 47% 55% 56% 56% 59% 62% 64% 67% 68% Transportstyrelsens statistik.

56 Statistik om bussbranschen Antal bränder i buss En sannolik orsak till bränder i bussar är ökande krav på bussarnas minskade miljörelaterade utsläpp och bullernivåer, vilka resulterat i högre motortemperaturer då bussarnas motorrum isolerats mer i syfte att dämpa bullernivåerna. 78 Bussbranschen drev därför tillsammans med försäkringsbranschen krav på obligatorisk brandskyddskontroll vid besiktningen, vilket infördes 22. Från 24 infördes även krav på sprinklersystem i motorrummet som villkor för att kunna brandförsäkra bussar över 1 ton. Under de senaste åren har antalet bussbränder minskat. Antalet bussbränder ska ses i relation till det ökande bussresandet. Sedan 1998 har antalet utbudskilometer inom busstrafiken ökat med 24 procent, antalet personkilometer med 7 procent och antalet resor med buss med 18 procent. Den genomsnittliga körsträckan (5 64 mil) med en buss ökade under samma period med sex procent. Bussarna utnyttjas mer, rullar längre och det är fler som reser med buss jämfört med slutet av 199-talet. Risken att skadas av bussbrand är mycket liten. År 1976 var det senast någon dog till följd av brand i buss i Sverige. 79 Antal inrapporterade bussbränder Antal bussbränder Vid en närmare granskning av MSB:s statistik från visar det sig att närmare en tredjedel av insatserna felaktigt klassats som bussbränder och inte rörde yrkesmässig busstrafik. De blåa staplarna visar det egentliga antalet bussbränder i yrkesmässig busstrafik. 78 Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts rapport Fire Safety in Buses WP1 report: Bus and Coach fires in Sweden och Norway, SP Report 26:59. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps IDA-portal, 79 Se Sveriges Bussföretags rapport Bussar och brandsäkerhet (216),

57 Statistik om bussbranschen Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum År 217 var andelen bussar med brandsläckning i motorrum inom den upphandlade kollektivtrafiken 94 procent eller av totalt bussar. 8 Bussar med brandsläckning i motorrum 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 93% 94% 9% 86% 8% 7% 62% 51% Antal/andel bussar med bälten År 217 var andelen bussar med bälten inom den upphandlade kollektivtrafiken 67 procent eller av totalt bussar. 81 Varav bussar har tvåpunktsbälten och bussar har trepunktsbälten. Endast bussar i Klass II, Klass III och Klass B ingår i nyckeltalet. 82 Har ej 33% 3-punktsbälte 55% 2-punktsbälte 12% 8 Frida miljö- och fordonsdatabas, Frida miljö- och fordonsdatabas, Buss klass 1: gjord för stadstrafik, har ej bälteskrav och tillåter stående. Buss klass 2: regionaltrafik (inomlänstrafik) Har bälteskrav men tillåter stående. Buss klass 3: turistbuss eller långväga busstrafik har bälteskrav och tillåter inte stående. Buss klass B är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare. Ett fordon i denna klass saknar utrymme för ståplatspassagerare.

58 Statistik om bussbranschen Antal/andel bussar med alkolås År 217 var andelen bussar med alkolås inom den upphandlande kollektivtrafiken cirka 95 procent eller 9 53 av totalt Dessutom tillkommer 285 så kallade alkoskåp. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Bussar utrustade med alkolås 91% 94% 95% 95% 79% 59% 48% 35% Antal/andel bussar med kameraövervakning År 217 var andelen bussar med kameraövervakning (trygghet) inom den upphandlande kollektivtrafiken 63 procent eller av totalt Bussar med kameraövervakning 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 62% 63% 56% 58% 49% 41% 41% 34% Frida miljö- och fordonsdatabas, Frida miljö- och fordonsdatabas,

59 Statistik om bussbranschen Bussföretagen 7.1 Inledning Uppgifterna om bussföretagen har inhämtats från dels officiella statistikkällor, som exempelvis SCB:s statistikdatabas och Trafikanalys rapporter, och dels genom en analys av bussföretagens årsredovisningar (21, 25 och ), som utförts av Bisnode under mars 217 på uppdrag av Sveriges Bussföretag. Analysen av företagens ekonomi utgår från att bussbranschen definieras enligt följande SNI koder: Företag inom SNI (Linjebussverksamhet) och 4939 (Annan landtransport av passagerare) med minst en buss. Ett urval av företag inom SNI (Taxitrafik), för mindre företag gäller minst,5 bussar/anställd. Ett urval av företag inom SNI (Övrig kollektivtrafik). Samt ett antal aktiebolag inom SNI koderna (Researrangemang), (Resebyråverksamhet), (Övriga stödtjänster till landtransport) och (Vägtransport, godstrafik) med minst en buss. Bussföretagens ekonomiska utveckling utifrån årsredovisningarna 21, 25, har analyserats. För analysen av bussföretagens utveckling har Simpler-modellen använts som är en metod för att beskriva lönsamhet utifrån hur effektivt företagen skapar sitt förädlingsvärde. Förädlingsvärdet kan enkelt beskrivas som försäljning minskat med inköp samt avskrivningar. Kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital (ränta) och dels av kostnader för det egna kapitalet (genomsnittlig ersättning till aktieägare). Vi använder en för svenskt näringsliv genomsnittlig (medel) avkastning till aktieägarna vilket ger ett benchmark mot hela näringslivet. Genom att ställa personalkostnader och kapitalkostnader (förädlingskostnader) mot förädlingsvärdet skapas Simplerindex. Om förädlingskostandera är större än förädlingsvärdet erhålls ett Simpler-index som är större än ett (>1) och innebär låg lönsamhet och skulle kunna innebär att bolaget går med förlust, dvs. att intäkterna inte ens täcker personalkostnaderna. Detta är i längden en ohållbar situation, vilket antingen leder till omstrukturering av företagets verksamhet eller kräver tillskott från aktieägarna. Om det omvända gäller, att förädlingskostnaderna är lägre än förädlingsvärdet erhålls ett Simpler-index mindre än ett (<1) vilket innebär hög lönsamhet. Om förädlingskostnader och förädlingsvärdet är lika stora fås ett index som är lika med ett, vilket innebär att företaget kan betala personalkostnader, lånekostnader samt ge en genomsnittlig avkastning till sina aktieägare. För att åskådliggöra lönsamheten och tillväxten för ett företag eller en bransch sätts Simpler-index (lönsamhet) på y- axeln och tillväxten i förädlingsvärde på x-axeln (se grafen nedan till höger) och företaget eller branschens storleks visar förädlingsvärdets storlek. Om företaget eller branschen har god lönsamhet och växer i förädlingsvärde kommer det att positioneras i den översta högra kvadranten (grönt område). Om företaget har svag lönsamhet och negativ tillväxt i förädlingsvärde befinner vi oss i den nedersta vänstra kvadranten i grafen. Det finns även situationer där företaget kan ha god lönsamhet men ingen tillväxt (översta vänstra kvadranten) samt svag lönsamhet men tillväxt (nedersta högra kvadranten).

60 Statistik om bussbranschen Bussbranschens utveckling 21, 25 och Bussbranschen 215 utgjordes av bland annat 549 aktiebolag med anställda. Effektiviteten inom bussbranschen har förbättrats från år 21 fram till 215. Åren 29, 214 och 215 är de första åren under 2-talet som bussbranschen ligger under linjen (Simpler-index 1,), dvs. branschen har en något bättre genomsnittlig avkastning än som för svenskt näringsliv. Omsättningen och förädlingsvärdena har nästan tredubblats under perioden Bussbranschen Förädlingsvärde (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 44,8% 43,2% 44,1% 46,2% 44,% 42,6% 43,4% 43,1% 44,5% 45,6% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet 1,2,99,93,89,95,97,95,96,92,9 Kapitaleffektivitet,1,7,8,7,7,7,5,6,6,4 Simpler-index 1,12 1,6 1,1,97 1,2 1,3 1, 1,2,98,94 Värdeavstånd Antal anställda Antal företag Bussbranschens utveckling Vinstmarginalen var år 215 4,5 procent och soliditeten 28,4 procent. Bussbranschen Förädlingsvärde (FV) Omsättning Nettoomsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 44,1% 43,4% 43,5% 44,% 44,1% 46,2% 44,% 42,6% 43,4% 43,1% 44,5% 45,6% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet,99,99,95,94,93,89,95,97,95,96,92,9 Kapitaleffektivitet,8,7,7,7,8,7,7,7,5,6,6,4 Simpler-index 1,7 1,6 1,2 1,1 1,1,97 1,2 1,3 1, 1,2,98,94 Värdeavstånd Antal anställda Antal företag Bussar Vinstmarginal,2%,5% 2,3% 2,8% 3,2% 5,% 2,4% 1,5% 2,3% 1,7% 3,5% 4,5% Soliditet 21,4% 22,1% 22,1% 21,7% 22,4% 28,2% 25,4% 23,3% 22,7% 21,9% 26,9% 28,4% Resefin Under perioden har tillväxt i förädlingsvärde varit 24 (35) procent, antalet anställda ökat med 1 (1) procent och antalet företag minskat med 7 (+49) procent. (Siffrorna i parantes avser Sveriges näringslivs genomsnittliga avkastning.)

61 Statistik om bussbranschen Busstrafikföretagens omsättning År 216 var bussföretagens omsättning i Sverige 31,2 miljarder kronor Busstrafikföretagens omsättning (tkr) Bussbranschens nettoomsättning (tkr) Turist- /beställningsbussföretag 2 Linjebussföretag 15 1 Bussbranschen UC branschrapport Busstrafikföretag 217:1.

62 Statistik om bussbranschen Antal bussföretag Antalet bussföretag (även inklusive enskilda firmor och handelsbolag) har minskat med 16 bolag under perioden Antalet aktiebolag har ökat från 531 till 547 (23 215). Enskilda firmor har sedan 21 minskat från 235 till 222. Linjebussföretagen har blivit färre under perioden. Charterbussföretagen och bussföretag för fjärrtrafik ökade i antal fram till ca 213, men har därefter minskat något. 87 Antal bussföretag Antal bussföretag Linjebussföretag Charterbussföretag Antal enskilda firmor inom bussbranschen. 88 Antal enskilda firmor och antalet anställda Antal anställda Antal företag 86 Källa: SCB:s statistikdatabas Företag (FDB) efter näringsgren SNI 27. SNI kod linjebussföretag och charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik. Ett företag kan bedriva både linjebuss- och charterbussverksamhet. 87 Siffrorna över antalet bussföretag kan variera, beroende på skilda definitioner hos olika källor, som SCB och UC. Osäkerheten i den tillgängliga statistiken beror bland annat på oklara gränser mot andra verksamheter, som till exempel taxi- och resebyråverksamhet samt mot regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) respektive mot andra transportslag. Flera av de större busstrafikföretagen har också spår- och båttrafik i sin verksamhet. 88 Avser enskilda firmor, ej aktiebolag, inom SNI-koder , och , exkl. Stockholmståg Kommanditbolag.

63 Statistik om bussbranschen Enskilda firmors förädlingsvärde och omsättning (tkr) Förädlingsvärde Omsättning 7.6 Linjebuss- och turist-/beställningstrafikföretagen Utav de 27 linjebussföretagen hade 94 bolag inga anställda och sex bolag över 5 anställda. 89 Linjebussföretag Antal bolag (216) Antal anställda (213) anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda Totalt: Utav de 65 charterbussföretagen, bussföretag för fjärrtrafik, fanns 39 företag utan anställda, och 7 bolag med över 1 anställda. 89 SCB:s statistikdatabaser

64 Statistik om bussbranschen Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik Antal bolag (216) Antal anställda (213) anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda Totalt: År 215 hade linjebussföretagen en nettoomsättning på drygt 18,4 miljarder kronor samt turist- och beställningsbusstrafikföretagen (charterbussföretagen) en nettoomsättning på cirka 4,4 miljarder kronor. Det är endast turist- och beställningsbusstrafikföretag som har minst en buss som ingår i denna kategori. Resultatet efter finansnetto uppgick år 215 till tkr för linjebussföretagen och till tkr för turist- och beställningsbussföretagen. 2 Nettoomsättning utveckling (tkr) Linjebussföretag Turist- /beställningsbuss företag

65 Statistik om bussbranschen Vinstmarginal ,% 6,% 5,% 4,% 5,7% 6,6% 5,% 4,6% 4,4% 5,6% 6,1% 4,% 3,% 2,% 2,8% 2,3% 1,2% 1,8% 2,8% 1,%,5%,% Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag Soliditet ,% 35,% 3,% 25,% 2,% 28,3% 25,8% 26,6% 28,% 21,6% 22,1% 2,8% 3,6% 17,9% 31,5% 32,3% 24,6% 25,7% 15,% 1,% 5,%,% Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag

66 Statistik om bussbranschen Antal företag Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag Antal bussar Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag Precis som hela bussbranschen växer turist- och beställningstrafiken i förädlingsvärde och är lönsamma 215. Lönsamheten för turist- och beställningstrafiken är något bättre än för linjebussföretagen.

67 Statistik om bussbranschen

68 Statistik om bussbranschen Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto under perioden Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto (tkr) Busstrafikföretagens vinstmarginal Den stora avvikelsen i vinstmarginalen 29 beror på den reavinst som uppstod vid People Travel Group försäljning av dotterbolaget FAC Flygbussarna Airport Coaches AB till Veolia Transport Sverige AB (idag Transdev AB). Utan detta företag är vinstmarginalen för bussbranschen 3,2 procent 29. Denna försäljning påverkar även avvikelsen för soliditeten för 29 och utan People Travel Group är soliditeten 27, 5 procent (se avsnitt 7.9). Busstrafikföretagens vinstmarginal ,% 5,% 5,% 4,5% 4,% 3,% 2,3% 2,8% 3,2% 2,4% 2,3% 3,5% 2,% 1,5% 1,7% 1,%,%,2%,5%

69 Statistik om bussbranschen Busstrafikföretagens soliditet 4,% Busstrafikföretagens soliditet ,% 3,% 25,% 21,4% 22,1% 22,1% 21,7% 22,4% 28,2% 25,4% 23,3% 22,7% 21,9% 26,9% 28,4% 2,% 15,% 1,% 5,%,% Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde 35 Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde (tkr) Förädlingsvärde Omsättning

70 Statistik om bussbranschen Antal anställda och företag inom bussbranschen Bussbranschen antal anställda och företag Antal Anställda Antal företag Antal anställda Antal företag Antalet anställda Utländska Offentliga Utländska Privata Svenska Offentliga Svenska Privata

71 Statistik om bussbranschen Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader (tkr) Förädlingsvärde Personalkostnader Utvecklingen av förädlingsvärde inom bussbranschen Förädlingsvärde Utländska Offentliga Utländska Privata Svenska Offentliga Svenska Privata Bussbranschens förädlingsvärde/anställd (tkr) FV/anställd

72 Statistik om bussbranschen Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen Produktiviteten mäts som förädlingsvärde per anställd i tkr (löpande priser). Bilden visar hur mycket förädlingsvärde varje heltidstjänst skapar, dock inte hur effektivt denna skapas. Produktivitetsutvecklingen är god inom bussbranschen och är i snitt på ca 515 kronor per anställd. Detta kan jämföras med besöksnäringen där värdet är ca 35 kronor per anställd och industrin ca 8 kronor. 6 Produktivitetsutvecklingen (tkr) Svenska Privata Utländska Offentliga Utländska Privata Svenska Offentliga Bussbranschen utifrån företagsstorlek Bussbranschen -9 anst >5 Totalt: Förädlingsvärde (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 21% 32% 47% 45% 54% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet,82,84,82,89,94 Kapitaleffektivitet,13,8,5,5,2 Simpler-index,95,92,87,94,96 Värdeavstånd Antal anställda Antal företag Andel av total antal anställda 5% 9% 6% 2% 6%

73 Statistik om bussbranschen Antal anställda i olika storleksklasser inom bussbranschen 215 I en jämförelse med övrigt näringsliv är hela 6 procent av alla sysselsatte inom bussbranschen anställda av sex företag med fler 5 anställda. 7% Antal anställda i olika storleksklasser 6% 6% % av totalt antal sysselsatta 5% 4% 3% 2% 21% 23% 18% 2% 29% 1% 5% 9% 9% 6% % -9 anställda >5 Sverige 215 Bussbranschen 215 Bussföretagen med 51-5 anställda har snabbast tillväxt i förädlingsvärde

74 Statistik om bussbranschen Tillväxt i företag och anställda Antalet anställda växer för alla ägandeformer. De utländska offentliga företagen växer snabbast i anställda följt av de svenska offentliga Tillväxt i förädlingsvärde och anställda Bussbranschen växer i förädlingsvärde oavsett ägandeform. De privata företagen, både svenska och utländska har bättre lönsamhet än de offentligt ägda.

75 Statistik om bussbranschen De 3 största bussbolagen (nettoomsättning) 215 Det 3 största bussföretagen (koncernmodern) 215, sorterat efter nettoomsättning: Bussföretag (Koncernmoder) FV Nettoomsättning Resefin Vinstmarginal Soliditet Anställda Antal Bussar Företagsnamn Nobina AB (publ) ,7% 25,9% Keolis SA ,8% 33,% Keolis Sverige AB Deutsche Bahn AG ,1% 17,2% Arriva Sverige Aktiebolag Transdev Group SA ,9% 12,4% NSB AS ,% 2,1% Mekka Traffic AB ,% 23,8% Bergkvara Buss AB Buss i Väst AB ,6% 15,7% Björks & Byberg AB ,5% 22,9% SAMBUS AB ,6% 22,9% 2 1 SAMBUS Aktiebolag Västmanlands Läns Landsting ,6% 25,9% AB Västerås Lokaltrafik Uppsala Läns Landsting ,9% 44,6% Gamla Uppsala Buss AB Sandarna Transporter AB ,4% 24,9% Söne Buss AB ,8% 28,1% Smolandia AB ,8% 47,8% Byberg & Nordins Busstrafik AB ,3% 38,6% Byberg & Nordins Busstrafik AB Karlssonbuss i Vaggeryd AB ,3% 26,1% Mohlin Holding AB ,8% 13,9% Mohlins Bussar AB Skellefteå Kommun ,% 43,5% Skelleftebuss Aktiebolag Sverige Resor Krister Engdahl AB ,9% 27,7% Borås Kommun ,4% 63,3% Borås Lokaltrafik Aktiebolag Göteborgs Kommun ,% 64,1% GS Buss AB Uddevalla Kommun ,6% 25,8% Uddevalla Omnibus Aktiebolag Borås Handel & Konsult AB ,8% 9,3% Ramsell Holding AB ,3% 12,7% Västanhede Trafik Aktiebolag Luleå Kommun ,9% 34,8% Luleå Lokaltrafik Aktiebolag Nilsbuss AB ,% 31,3% StångåBuss Transport AB ,9% 27,3% StångåBuss Trafik Aktiebolag Svenska American Motors Sam-Ser ,6% 3,2% Westin Buss Stockholm AB Ceris Resor AB ,8% 15,2% Ceris Resor Aktiebolag Ringarums Busstrafik AB ,1% 26,2% S:a Flertalet av företagen i branschen växer i förädlingsvärde och är lönsamma. Nobina och Keolis växer och är lönsamma. Arriva växer i förädlingsvärde men har något svag lönsamhet 215. Transdev minskar i förädlingsvärde men har god lönsamhet.

76 Statistik om bussbranschen Övriga stora aktörer (ej Nobina, Keolis, Arriva och Transdev) är Bergkvara, Merrresor, Nettbuss, Sandarna, Västerås Lokaltrafik och Gamla Uppsala buss. Samtliga dessa företag växer och är lönsamma, utom Gamla Uppsala buss Samverkansbolag (antal anställda, bussar och företag) Samverkansbolag Förädlingsvärde Anställda Bussar Företag Sambus Buss i Väst Centrala Buss i Norrbotten Centrala Buss i Jämtland/Härjedalen Förenade Buss i Värmland Busspoolen Västerbotten GotlandsBuss Mittbuss Together (där flera av samverkansbolagen ingår)

77 Statistik om bussbranschen Alla samverkansbolag, utom Busspolen Västerbotten, har god lönsamhet. Lönsamheten för Mittbuss är mycket god. Centrala Buss i Jämtland och Sambus har mycket god tillväxt i förädlingsvärde. Centrala Buss i Jämtland, Gotlands Buss och Sambus har mycket god tillväxt i anställda. Busspolen Västerbotten och Förenade Buss i Värmland minskar antalet anställda.

78 Statistik om bussbranschen Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik Antalet bussar som ägs av offentligt ägda bussföretag uppgår till 4 716, vilket utgör 32 procent av det totala antalet bussar i Sverige. 9 De kommunalt ägda bussbolagen har 791 bussar eller 5 procent av det totala antalet bussar i Sverige Översikt trafikföretag och övriga bussbolag Trafikanalys har i en studie jämfört de olika delbranscherna inom transportbranschen och däribland bussbranschen 91 Nedanstående siffror avser år 215. Bussbolag: Operatörer Övrig buss S:a Antal företag: AB HB,KB,EF Enskilda firmor Anställda Nettoomsättning (mkr) Bussar Soliditet 27,% 23,% Avkastn. tot kapital 7,1% 6,2% Rörelsemarginal 2,8% 5,1% Förädlingsvärde per anställd Svenska företag: Antal företag Anställda Nettoomsättning (mkr) Soliditet 32,% Avkastn. tot kapital 1,1% Rörelsemarginal 4,2% Förädlingsvärde per anställd 555 Utlandsägda företag: Antal bolag Anställda Nettoomsättning (mkr) Soliditet 2,% Avkastn. tot kapital 3,6% Rörelsemarginal 1,4% Förädlingsvärde per anställd Sveriges Bussföretags databaser. 91 Trafikanalys rapport Transportbranschens ekonomi (Statistik 216:37, ). Trafikföretagen har definierats genom att först identifiera företag med 1 bussar eller mer inom de aktuella SNI-koderna.

79 Statistik om bussbranschen Bussbranschen per län 215 Bussbranschens konkurrenskraft per län 215. Län Förädlingsvärde Omsättning Simpler-index Anställda Företag Bussar Stockholms län , Västra Götalands län , Skåne län , Uppsala län , Östergötlands län , Jönköpings län , Kalmar län , Västmanlands län , Dalarnas län , Värmlands län , Gävleborgs län , Hallands län , Örebro län , Västernorrlands län , Södermanlands län , Västerbottens län , Norrbottens län , Kronobergs län , Blekinge län , Jämtlands län , Gotlands län ,