Statistik om bussbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik om bussbranschen"

Transkript

1 Statistik om bussbranschen Augusti 2014 Sveriges Bussföretag

2 Statistik om bussbranschen INNEHÅLL 1 Förord Busstrafiken Persontransportarbete Antal kollektivtrafikresor per invånare Interregional kollektivtrafik med buss Kommersiell linjetrafik Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Busstrafikens andel av det totala resandet Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år Bussens persontransportarbete Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafik ökar RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Bussar Nyregistrering av bussar åren Antalet bussar i trafik efter län Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar De tio största fabrikaten Antalet bussmodeller Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Andelen bussar med klimatanläggning AC Antal bussar och vikt Antal bussar och längder Antalet färger på bussar Antalet leasade bussar Ålder på bussar Antalet bussar av årsmodell Andel bussar i glesbygd Körsträckor Den nya hastighetsgränsen för bussar 100 km/h Trafikarbete Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Miljö Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken Miljöklassade bussar inom den upphandlande kollektivtrafiken Bussens andel av koldioxidutsläppen Tillgänglighet Antal/andel bussar med låggolv Antal/andel bussar med ramp/lift Antal/andel bussar med rullstolsplats... 37

3 Statistik om bussbranschen Trafiksäkerhet Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken Antal dödade och svårt skadade i buss Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Antal bränder i buss Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum Antal/andel bussar med bälten Antal/andel bussar med alkolås Antal/andel bussar med kameraövervakning Bussföretagen Antal bussföretag Busstrafikföretagens omsättning Linjebussföretagens nettoomsättning Bussbranschens ekonomiska utveckling De 50 största bussbolagen (nettoomsättning) Översikt operatörer och övriga bussbolag De tio största bussföretagens rörelseintäkter Utlandsägda busstrafikföretag Offentliga ägda bussföretag och antal bussar i trafik Skolskjutsar Busstrafikens kostnader Dieselkostnaderna Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag Trafikförsäkringsskatten Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton Transportstyrelsens avgiftsfinansiering Företagen betalar minst kr per buss i skatt per år Förändrade skattekostnader per trafikslag t.o.m. år Personal Antal anställda i bussföretagen Antalet anställda hos regionala trafikföretagen Andelen bussförare Bussförares medelålder Andel bussförare över 55 år respektive 60 år Andelen bussförare 30 år eller yngre Andelen bussförare mellan 30 och 40 år Löneutvecklingen för bussförare Utan invandrare stannar bussen Körkortsinnehav för buss Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder Yrkeskompetensbevis (YKB) Jämställdhet Andelen bussförare efter kön Andelen kvinnor i bolagsstyrelser... 68

4 Statistik om bussbranschen Förord Sveriges Bussföretag sammanställer årligen en statistikrapport om läget i svensk bussbransch. Rapporten uppdateras också kontinuerligt. Syftet är att sprida kunskap om branschen och ge fakta i debatten. Fakta för politiker, företagare, leverantörer, resenärer, forskare, studerande och journalister när kollektivtrafiken ska analyseras och beskrivas. Sveriges Bussföretag är den största bransch- och arbetsgivarorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer i landet och har huvuddelen av bussbolagen som medlemmar. Medlemsföretagen är indelade i elva regionala bussbranschföreningar över landet. Sveriges Bussföretag har också lokal närvaro genom TransportGruppens nio regionala kontor. Totalt har Sveriges Bussföretag 396 medlemsföretag samt 69 intressentföretag. Av totalt bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 2014) har Sveriges Bussföretags medlemsföretag bussar, vilket utgör 80 procent av det totala antalet bussar. Vi ser gärna att uppgifterna i denna rapport används och sprids, men ange Sveriges Bussföretag som källa. Besök webbplatsen för ytterligare fakta och aktuella rapporter om svensk bussbransch. Fakta som talar till bussens fördel: Det är väsentligen säkrare att åka buss än att åka bil. Sverige ligger i framkant internationellt då det gäller säkerheten i bussar. 90 procent av bussföretagen erbjuder bussar med bälten. Bussen minskar trängseln på vägarna och på gatorna i storstäderna en buss som rymmer 50 passagerare tar avsevärt mycket mindre plats än cirka 35 personbilar (med 1,4 personer i genomsnitt per bil). En buss drar cirka tre liter bränsle per mil och tar 50 passagerare. Buss är ett flexibelt transportmedel. När människors vardagsrutiner ändras så förändras också busstrafiken. Bussen kan gå överallt där det finns en väg.

5 Statistik om bussbranschen Källor Huvuddelen av denna statistik är hämtad ifrån Trafikanalys statistikrapporter: Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22) Kommersiell linjetrafik på väg (Statistik 2014:14) Fordon 2013 (Statistik 2014:7) Fordon i län och kommuner (Statistik 2014:2) Trafikarbets utveckling för svenskregistrerade vägfordon ( ) Transportarbete ( ) Vägtrafikskador 2013 (Statistik 2014:8) Andra viktiga statistikkällor är SCB, UC, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket, Transportstyrelsens vägtrafikregister, Svensk Kollektivtrafiks Statistikportal 1 och databasen Frida 2 samt Sveriges Bussföretags egna databaser. Definitioner Buss Fordon som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren, även om fordonet dessutom är inrättad för annat ändamål. Resor Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas. Utbudskilometer Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas. Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tunnelbane- och spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer, är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilometer, blir det två vagnkilometer och så vidare. Persontransportarbete Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden. Personkilometer är den sammanlagda reslängden och räknas fram genom att multiplicera antalet resor med medelreslängden. Medelreslängden anger resornas genomsnittliga längd. (Trafikanalys definition i Lokal och regional kollektivtrafik 2013.) Kollektivtrafik Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Begreppet kollektivtrafik innebär att det är en gemensam, allmän nyttighet och att utbudet är känt i förväg. De resande erbjuds resa genom köp av biljett, en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån. Även resor som företas med turist- och charterbuss bör räknas in anser Sveriges Bussföretag då man reser tillsammans, men så lyder alltså inte den officiella definitionen än

6 Miljarder personkilometer Statistik om bussbranschen Busstrafiken 2.1 Persontransportarbete Persontransportarbetet i Sverige, vilket inkluderar alla persontransporter, har under perioden ökat från 18 miljarder personkilometer år 1950 till 140 miljarder Av det totala persontransportarbetet utgör vägtransporterna ungefär 83 procent. Personbilstrafiken växte kraftigt fram efter andra världskriget till slutet på 1980-talet och nådde en marknadsandel på cirka 80 procent vid slutet av 1960-talet. Toppnoteringen nåddes 1978 med 82 procent. Personbiltrafiken står för det dominerande resandet med 107 miljarder (76 procent) och kollektivtrafiken med 27,1 miljarder (19,3 procent), varav busstrafiken stod för 8,7 miljarder personkilometer (6 procent) år Persontransportarbete Under 1950-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens andel har därefter minskat från 49 procent 1950 till 19,3 procent Sedan början av 1970-talet har andelen legat på omkring 20 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism. 3 Trafikanalys rapport: Transportarbete ( ).

7 Miljarder personkilometer Statistik om bussbranschen ,0 Antal personkilometer (miljarder km) på väg ,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Buss Personbil Järnväg Tunnelbana Spårväg Gång, cykel, moped 0,0 % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18,0% Kollektivtrafikens andel av persontransportarbete ,3% År

8 Miljarder personkilometer Statistik om bussbranschen ,0 Antal personkilometer med buss ,0 8,0 6,0 Buss 4,0 2,0 0,0 Inrikes luftfart Spårväg 2,4% 0,4% Tunnelbana 1,3% Järnväg 8,4% Buss 6,2% MC 0,7% Persontransportarbete 2013 (procentuell andel) Färjor 0,6% Gång, cykel, moped 3,5% Person-bil 76,5%

9 Statistik om bussbranschen Antal kollektivtrafikresor per invånare Kollektivresorna per invånare ökade från 122 till 148 resor per invånare mellan , en ökning med motsvarande 21 procent. 4 Antal kollektivtrafikresor per invånare % Interregional kollektivtrafik med buss Med långväga busstrafik, även kallad expressbuss 5, avses linjelagd busstrafik som passerar minst en länsgräns. Under år 2011 var det 32 företag (mot 28 under 2007) som bedrev långväga linjelagd busstrafik i Sverige. Sammanlagt körde företagen under år (158) långväga busslinjer i egen regi, 10 (17) långväga busslinjer på uppdrag och 13 linjer där delar av bussarna uppläts åt annat företag. Det avgick nästan ( ) avgångar med långväga linjelagd busstrafik under året, vilket motsvarar närmare (2 400) avgångar i veckan. Totalt genomfördes närmare 5,1 (3,6) miljoner resor och det kördes långväga buss drygt 39 (32) miljoner kilometer runt om i Sverige under år De tre företagen med längst körsträcka stod tillsammans för 68 (79) procent av den totala körsträckan. 6 Totalt genomfördes 5,1 miljoner resor med långväga buss under år Antalet resor har ökat varje år de senaste åren trots att utbudet i form av platskilometer totalt sett minskat även om det blev en ökning 2011 jämfört med Det erbjöds 8,2 miljoner sittplatser och 2,0 miljarder platskilometer under Det transportarbete som utfördes under 2011 var 1,3 miljarder personkilometer varav 0,2 miljarder, eller 13 procent, var i internationell trafik. Totalt användes 408 bussar för långväga linjelagd trafik under det aktuella året, varav 388 var dieselbussar. De övriga 20 kördes på alternativa bränsletyper. 7 4 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22). 5 Värt att notera är att begreppet expressbusstrafik försvann från och med den 1 januari 2012 då den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft. 6 Statistiken är hämtad från Trafikanalys rapporter Långväga buss 2011 (2012:8) Långväga buss 2010 (2011:11) Långväga buss 2009 (2010:19), SIKAs statistikrapporter Långväga buss 2008 (2009:26) och Långväga buss 2007 (2008:21). Siffrorna i parantes avser år Trafikanalys har ersatt dessa rapporter med Kommersiell linjetrafik på väg 2013 ( ), vars uppgifter skiljer sig markant från tidigare rapporter om långväga buss. Detta avsnitt är således oförändrat sedan tidigare rapport. 7 Trafikanalys rapport Långväga buss 2011 (2012:8) s.7.

10 Antal miljoner resor med Expressbuss Statistik om bussbranschen Antal miljoner resor med långväga buss åren % Kommersiell linjetrafik Trafikanalys har sedan kollektivtrafiklagen trätt i kraft den 1 januari 2102 kartlagt hur stor den kommersiella linjetrafiken uppgått till under åren 2012 och (Den upphandlade kommersiella linjetrafiken ingår inte i begreppet kommersiell linjetrafik.) Kommersiell linjetrafik 2013 Inrikes Inom län Mellan län Utrikes Totalt Summa 2012 Antal linjer Antal resor i 1000-tal Antal avgångar i 1000-tal Totalt antal sittplatser i 1000-tal Utbud, i miljoner sittplatskilometer Körda kilometer i 1000-tal km Transportarbete, i miljoner personkilometer Antal fordon varav biodiesel varav el/elhybrid 1 0 varav fordonsålder 2-5 år varav antal sittplatser varav antal sittplatser Trafikanalys rapport Kommersiell linjetrafik på väg 2013 ( ).

11 Statistik om bussbranschen Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Utav antalet resor/påstigningar inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, som totalt uppgick till miljoner resor (2013), en ökning med 36 procent för alla trafikslag sedan 1998, var antalet resor med buss 738 miljoner (52 procent av samtliga trafikslagen). Antalet bussresor har ökat med 21 procent från År Buss Spårväg T-bana Järnväg Sjöfart Totalt Busstrafikens andel av det totala resandet Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 2013 var 52 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor. 10 Busstrafikens andel av resorna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken 2013 Järnväg 13,3% Sjöfart 0,8% T-bana 23,1% Buss 52,0% Spårväg 10,8% 9 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22). 10 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22).

12 Procent Statistik om bussbranschen Antal resor fördelade i procent mellan trafikslagen % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sjöfart Järnväg T-bana Spårväg Buss År 2.7 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 2013 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år Buss T-bana Spårväg Tåg Totalt Buss % Påstigningar (1000-tal) % Utbudskilometer (1000-tal) % Sittplatskilometer/invånare (1000-tal) % Personkilometer (1000-tal) % Medelreslängd (riksgenomsnitt) 8,91 5,61 4,20 24,56 10,07 - Genomsnittligt antal sittplatser 43,66 46,91 65,78 169,70 61,32 - Påstigningar/utbudskilometer 1,25 3,56 8,25 1,79 1,76 - Personkilometer/utbudskilometer 11,12 20,00 34,68 49,43 17, Bussens persontransportarbete Persontransportarbetet räknas i personkilometer och det är den sammanlagda längden en person färdas i ett fordon som beräknas genom att summera alla resors längd eller genom att multiplicera summan av alla resor med medelreslängden. Antalet personkilometer uppgick för alla trafikslag till miljoner under 2013, vilket är en ökning med 96 procent sedan 1998 (7 295 miljoner). Det är med buss flest antal personkilometer inom kollektivtrafiken görs. Under 2013 uppgick antalet personkilometer med buss till miljoner, vilket innebär att busstrafiken ökade antalet resta personkilometer med 71 procent mellan 1998 och Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22). 12 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22).

13 Procent Statistik om bussbranschen År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt Andelen personkilometer per trafikslag och per år ( ) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År T-bana Spårväg Järnväg Buss Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken personkilometer år 2013 Spårväg 5% T-bana 13% Järnväg 36% Buss 46%

14 Procent Statistik om bussbranschen Totalt ökade antalet fordonskilometer med 25 procent Busstrafiken har ökat med 27 procent under samma period. År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt Andelen fordonskilometer per trafikslag ( ) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% T-bana Spårväg Järnväg Buss År Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, fordonskilometer år 2013 Spårväg 2% T-bana 12% Järnväg 13% Buss 73% 13 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22).

15 Statistik om bussbranschen Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafik ökar De totala kostnaderna för den lokala och regionala kollektivtrafiken uppgick 2013 till drygt 39 miljarder kronor. Under 2013 ökade kostnaderna med 7 procent, samtidigt som verksamhetsintäkterna ökade med 12 procent. Kostnaderna har sedan 2000 ökat med 86 procent. År 2013 var intäkterna från verksamheten 20 miljarder kronor och resten finansierades genom bidrag och offentliga tillskott. 86 procent av bidragen kom från landstingen, 10 procent från kommunerna och två procent från staten. Sedan 2000 har landstingens bidrag till kollektivtrafiken mer än fördubblats. Sedan år 2000 har kostnaden för kollektivtrafiken per invånare har ökat från kronor till kronor per invånare och år (2013 års priser), samtidigt har bidragen till kollektivtrafiken ökat från kronor till kronor. Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 55 procent sedan Samtidigt som kostnaden är 48 kronor per utbudskilometer är trafikintäkterna per utbudskilometer endast 25 kronor Trafikkostnad per utbudskilometer Skattesubventioneringen av kollektivtrafiken uppgår till kronor per år och invånare för hela riket Skattesubventionering av kollektivtrafiken per invånare Skattekronor Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22).

16 Statistik om bussbranschen RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten i riktning mot fördubblingsmålet. 15 En effektivisering i storleksordningen 20 procent är fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är ökad följsamhet till de indexrekommendationer som branschen enats kring. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen. Sveriges Bussföretag har i rapporten Resan mot en kostnadseffektiv kollektivtrafik fortsätter (april 2014) sammanställt i vilken utsträckning regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) har efterföljt de gemensamma framtagna avtalsrekommendationerna inom branschen. 16 Andel upphandlad trafik som följer branschens gemensamma avtalsrekommendationer % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 68,7% 77,1% 40,9% 29,6% 71,2% 60,4% 77,4% 67,3% 91,1% 68,7 procent av upphandlingarna som genomfördes 2013 innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 procent. 77,1 procent följer indexrekommendationerna. 40,9 procent följer avtalsrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. 29,6 procent följer branschens standardiseringsrekommendationer för fordon, Buss 2010, utan egna tillägg. 71,2 procent låter trafikföretaget sköta lokal marknadsföring. 60,4 procent har ett uttalat mål om resandeökning.77,4 procent har enbart funktionella miljökrav. I 67,1 procent av upphandlingarna ansvarar trafikföretagen för planeringen av tidtabellen. Vid 91,1 procent av upphandlingarna ansvarar trafikföretaget för omloppsplanering av fordonen Se 16 Se och 17 Sveriges Bussföretags rapport Resan mot en kostnadseffektiv kollektivtrafik fortsätter (april 2014),

17 Antal bussar Statistik om bussbranschen Bussar 3.1 Nyregistrering av bussar åren Antalet bussar i trafik har minskat med 6 procent från (1998) till (2013) Antal bussar i trafik och avställda bussar I trafik Avställda Antal bussar i trafik År Under de senaste fem åren har antalet bussar i trafik återigen ökat till Utav dessa bussar var i yrkesmässig trafik och i firmabilstrafik Sveriges bussföretags databaser, februari Trafikanalys rapport Fordon 2013 (Statistik 2014:7).

18 Antal nyregisteringar Antal bussar Antal bussar per 1000 invånare Statistik om bussbranschen Antal bussar och per 1000 invånare Åren ,5 2 1,5 1 0,5 0 Antal bussar Bussar per 1000 invånare Antalet bussar i trafik fördubblades under åren Under det senaste decenniet är det antalet större bussar, exempelvis ledbussar, som ökat i antal. Det är bussar med fler än 81 passagerare och i storleksklassen passagerare som ökat mest i den yrkesmässiga trafiken. Vidare har utnyttjandet av bussar blivit effektivare så att fler passagerare har kunnat transporteras med färre antal bussar i trafik. En och en halv buss per tusen invånare I Sverige fanns det bussar i yrkesmässig trafik vid årsskiftet 2011/12. Vid samma tidpunkt hade vårt land drygt 9,4 miljoner invånare, vilket innebär att det fanns knappt en och en halv buss per invånare. År 2011 var hälften av bussarna i yrkestrafiken avsedda för fler än 70 passagerare Nyregistrering av bussar Under 2013 registrerades sammanlagt bussar, vilket kan jämföras med 2012 då bussar registrerades Statistisk årsbok för Sverige 2013 s Trafikanalys rapport Fordon 2013 (Statistik 2014:7).

19 Statistik om bussbranschen Under 2014 (januari-juli månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum: Bussar - status 2014 januari februari mars april maj juni juli i trafik avställda nyregistreringar avregistreringar Antalet bussar i trafik efter län Bussar i trafik och län vid slutet av år Län Antal bussar Stockholms län Västra Götalands län Skåne Kalmar län Jönköpings län Östergötlands län Jämtlands län Uppsala län Värmlands län Dalarna Västerbottens län Norrbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Örebro län Gävleborgs län Södermanlands län Hallands län Kronobergs län Gotlands län Blekinge län S:a Trafikanalys rapport Fordon i län och kommun (Statistik 2014:2).

20 Statistik om bussbranschen Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 2013 Bussar i trafik i yrkesmässig trafik efter tillåtet antal passagerare (både sittande och stående) Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar Registrering av tunga bussar (över 10 ton) var under 2013, vilket var färre än under 2012, då registrerades Trafikanalys rapport Fordon 2013 (Statistik 2014:7). 24 Bil Swedens statistik.

21 Antal bussar Statistik om bussbranschen Volvokoncernens och Scanias sammanlagda globala tillverkning av tunga bussar uppgick under 2013 till enheter, varav 232 eller 1,4 procent såldes på den svenska marknaden Scanias och Volvos totala produktion av bussar ( ) År Scania Volvo 3.5 De tio största fabrikaten bussar eller 90 procent av totala antalet bussar i Sverige utgörs av följande tio märken/fabrikat år Fabrikat Antal Volvo Scania Mercedes-Benz MAN Solaris 443 K-Setra 365 Neoplan 296 IVECO 259 VDL 252 FORD 228 S:a Antalet bussmodeller Utav bussar finns det sammanlagt olika fordonsbenämningar. 27 Detta är resultatet av de små serier som bussarna tillverkas i, vilket delvis är en följd av de vitt skilda krav på fordon som ställs av i de enskilda upphandlingarna. Ju mindre serier en buss tillverkas desto högre blir produktionskostnaden, som ytterst resenären och skattebetalarna får betala. 25 Uppgifter från BIL Sweden april Siffrorna avser tillverkning t.o.m och leveranser fr.o.m Sveriges Bussföretags databaser. 27 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser.

22 Statistik om bussbranschen De största 20 modellerna utgörs av: Fordonsbenämningl Antal VOLVO B12BLE 419 VOLVO B9S 325 MAN A MAN B MAN A MERCEDES-BENZ 416 CDI 197 MAN B SCANIA OMNILINK 3 AXLIG 154 MAN A MAN B MAN A SCANIA CL94UB4X2 130 MERCEDES-BENZ 906 KA VOLVO B12B 123 SCANIA OMNILINK 3-AXLIG 116 VOLVO B6SC 108 VOLVO B10BLE 107 SCANIA OMNILINK LEDBUSS 103 VOLVO CARRUS B12B 6X2 102 SOLARIS URBINO 15LE CNG 101 S:a Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet fordonstyper i den upphandlade trafiken år Antalet dubbeldäckare har sedan 2011 ökat med 37 procent, från 137 till 174 stycken och antalet dubbelledsbussar har tredubblats från 11 till 36 stycken. Antalet bussar efter fordonsstorlek Normalbuss; Boggibuss; Boggibuss Dubbeldäckare Dubbelledbuss Ledbuss Minibuss Normalbuss Minibuss; 645 Ledbuss; Dubbelledbuss; 36 Dubbeldäckare; Frida fordonsdatabas Normalbuss avser ca 12 meter långa bussar. Boggibussar kan vara mellan meter långa.

23 Statistik om bussbranschen Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antalet bussar enligt fordonsklass 29 i den upphandlade trafiken år : Antalet bussar efter fordonsklass Klass III; 675 Klass II; Klass A; 234 Klass B; 395 Klass I; Klass A Klass B Klass I Klass II Klass III 3.9 Andelen bussar med klimatanläggning AC Andelen bussar med klimatanläggning, luftkonditionering (AC) inom den upphandlade trafiken : Andelen bussar med klimatanläggning - AC Nej 19% Ja 81% 29 Klass A och B är bussar som är inrättade för befordran av högst 22 passagerare utöver förare. Klass I-III avser bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare. Klass B och III är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare, det är bussar som huvudsakligen används i turisttrafik, regiontrafik, skolskjuts etc. 30 Frida fordonsdatabas Frida fordonsdatabas

24 Statistik om bussbranschen Antal bussar och vikt Antal bussar som är tyngre än 14 ton är sammanlagt Antal bussar och vikt (ton) ,5-13, , ,9 > Antal bussar och längder Antal bussar efter längdstorlek Antal bussar och längder (meter) < 7,9 8-11, ,1-13, , , Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser. 33 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser.

25 Statistik om bussbranschen Antalet färger på bussar Antalet färger för bussar var sammanlagt Silver 5% Grå 2% Grön 6% Gul 12% Bussarnas olika färger 2014 Röd 14% Mörkblå 1% Blå 19% Lila 1% Flerfärgade 21% Vit 19% Flerfärgade Vit Blå Röd Gul Grön Silver Grå Mörkblå Lila Färger Antal Flerfärgade 2644 Vit 2429 Blå 2392 Röd 1800 Gul 1462 Grön 814 Silver 692 Grå 249 Mörkblå 121 Lila Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser.

26 Statistik om bussbranschen Antalet leasade bussar Utav de bussar i trafik var 39 procent eller bussar leasade, varav är större bussar med fler än 81 passagerare. 35 Andelen leasade bussar i trafik 61% Leasade bussar 39% Antalet leasade bussar i trafik ( ) Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser.

27 Statistik om bussbranschen Ålder på bussar Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst och dessutom föryngrats de senaste tio åren. Medianåldern på en buss i trafik är idag fyra år, jämfört med 8,2 år Detta kan jämföras med personbilarna som var 9 år, lätta lastbilar 6 år och tunga lastbilar 7 år. 36 De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil per år. Av alla kilometer som körs är mer än hälften av bussar som är högst 4 år. Bussar som är 15 år och äldre kör endast två procent av bussarnas totala körsträcka. Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 5,5 år. 37 Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan Den tekniska livslängden på bussar är avsevärt högre Antalet bussar av årsmodell Antal bussar fördelat på årsmodeller Antalet bussar av årsmodell Andel bussar i glesbygd Utav bussar är 6 procent verksamma i glesbygd Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22). 37 Frida miljö- och fordonsdatabas, Sveriges Bussföretags databaser. 39 Sveriges Bussföretags databaser. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till invånare. Enligt det nedlagda Glesbygdsverkets definition sedan 1996 bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden.

28 Statistik om bussbranschen Körsträckor En buss körde under 2013 i genomsnitt mil, vilket är cirka sex procent längre än år Detta kan jämföras med mil för en personbil och mil för en tung lastbil Den nya hastighetsgränsen för bussar 100 km/h Från den 1 mars 2014 får godkända bussar köra i högst 100 kilometer i timmen. En förutsättning för att den ska få framföras i 100 km/h är att alla passagerare som är äldre än tre år har tillgång till en plats försedd med bilbälte och att det självklart är tillåten hastighet på vägen. Flertalet av de vägar som tillåter hastigheter över 100 km/h är mötesseparerade och ingår i det säkraste vägnätet. Idag är det bussar som är berättigade att köra 100 km/h Trafikarbete Trafikanalys har sammanställt trafikarbets utveckling för vägfordon. 42 Antal bussar som varit i trafik någon gång under året, antal Trafikanalys rapport Fordon 2013 (Statistik 2014:7). 41 Sveriges Bussföretags databaser. 42 Trafikanalys rapport: Trafikarbetets utveckling för svenskregistrerade vägfordon ( ).

29 Statistik om bussbranschen Totalt körsträcka för bussar i miljoner mil, miljoner mil Genomsnittlig årlig körsträcka för bussar i mil, mil

30 Statistik om bussbranschen Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år År Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Totalt Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år Antal passagerare Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Okänd Totalt Trafikanalys rapport Fordon 2013 (Statistik 2014:7). 44 Trafikanalys rapport Fordon 2013 (Statistik 2014:7).

31 Statistik om bussbranschen Miljö 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis Under perioden har bussar med förnybart drivmedel mer än fördubblats. De senaste åren är det framförallt biodiesel (RME) och naturgas- och biogasbussar som ökat kraftigt. 45 År Bensin Diesel RME MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas Bussar i trafik efter drivmedel 2014 El- och hybrid 0,5% MDE 0,2% Etanol 5,1% Biogas 14,0% Bensin 0,3% Bensin Diesel RME MDE RME 9,7% Diesel 70,2% El- och hybrid Etanol Biogas 45 Sveriges Bussföretags databaser.

32 Antal bussar Statistik om bussbranschen El och förnybara drivmedel för bussar Etanol Natur- /biogas Elbuss RME el-hybrider MDE Antalet biogasbussar har ökat starkt från ett trettiotal bussar i början på 2000-talet till dagens mer än bio- och naturgasbussar i trafik. 46 Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 2013 Drivmedel Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Bensin Diesel El Elhybrider Etanol Gas Övriga Totalt Sveriges Bussföretags databaser.

33 Statistik om bussbranschen Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken År 2014 var andelen bussar som drevs med förnybara drivmedel inom den av upphandlade kollektivtrafiken 43 procent av totalt bussar. 21 procent drevs med fordonsgas (2 106 bussar), 15 procent med RME (1328 bussar), 7 procent drevs med etanol (779 bussar) och 26 bussar med MDE 47. Vidare drevs sex bussar av elektricitet (trådbussar i Landskrona) och 73 diesel-/elhybrider i Göteborg, Stockholm, Arlanda och Södertälje. Övriga 55 procent (5 499 bussar) drevs med diesel. 48 I kategorin fordonsgas inkluderas bussar som drivs med biogas och naturgas. Drivmedel i upphandlad busstrafik år 2014 Bensin 0,00% El 0,06% MDE 0,26% Hybrid 0,73% Etanol 7,80% RME 15,04% Fordonsgas 21,08% Diesel 55,03% 47 Bussar som kan köra på ett flytande dieseldrivmedel och på metangas i en dieselmotor kallas för dual fuel teknik eller Methane Diesel Engine, MDE. 48 Frida miljö- och fordonsdatabas, och Sveriges Bussföretags databaser.

34 Statistik om bussbranschen Miljöklassade bussar inom den upphandlande kollektivtrafiken Utav bussar i den upphandlade trafiken 2014 är drygt 73 procent av bussarna euro 5 och euro Miljöklassade bussar inom den upphandlade kollektivtrafiken 2014 Euro 0 0,1% Äldre än Euro 0 0,3% Euro VI 4,4% Euro I 0,1% Euro III 14,8% Euro II 1,7% Euro IV 9,5% Äldre än Euro 0 Euro 0 Euro I Euro II Euro III Euro IV Euro V 69,2% Euro V Euro VI Inom EU finns det lagstiftade utsläppskrav för de reglerade emissionerna och är benämningen på motorer med avseende på avgasutsläpp, vilka kallas för Euro-klass eller utsläppsklass, de s.k. Euronormerna Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG, senast ändrad genom kommissionens direktiv 2006/51/EG och Avgaslag SFS 2011:318.

35 Statistik om bussbranschen Bussens andel av koldioxidutsläppen Bussens utsläpp av koldioxid inom transportsektorn är marginellt, endast en procent U.S. Environmental Protection Agency 2002.

36 Statistik om bussbranschen Tillgänglighet 5.1 Antal/andel bussar med låggolv År 2014 var andelen bussar med låggolv inom den upphandlade kollektivtrafiken 74 procent eller av totalt bussar. 52 Nej 26% Ja 74% 5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift År 2014 var andelen bussar med ramp eller lift inom den upphandlade kollektivtrafiken 89 procent eller bussar. 53 Nej 11% Ja 89% 52 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas,

37 Statistik om bussbranschen Antal/andel bussar med rullstolsplats År 2014 var andelen bussar med rullstolsplats inom den upphandlade kollektivtrafiken cirka 91 procent eller bussar. 54 Nej 9% Ja 91% Vidare är 73 procent av alla bussar inom den upphandlade trafiken utrustade med audiovisuellt utrop. 89 procent har barnvagnsplats. Sammanlagt är 71 procent av bussarna tillgänglighetsanpassade, dvs. uppfyller kraven på ramp/lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas,

38 Statistik om bussbranschen Trafiksäkerhet 6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken Antal dödade personer vid vägtrafikolyckor år 2013 Moped 1,2% Cykel 5,4% Fotgängare 16,2% Övriga trafikelement 2,3% MC 15,4% Buss 0,4% Lastbil 3,8% Personbil 55,4% Antal dödade personer och svårt skadade personer samt antal trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor med dödlig eller svår personskada efter trafikmiljö under år Trafikelement Antal dödade personer Antal dödade och svårt skadade personer Personbil Personbil med släp el. husvagn - 9 Tung lastbil 2 21 Tung lastbil med släp 3 14 Lätt lastbil eller husbil 5 62 Lätt lastbil med släp - 3 Lastbil (okänd viktklass) - 19 Buss, ev. med släp 1 21 Tung MC, ev. med sidovagn Lätt MC 4 25 MC (okänd viktklass) Okänt motorfordon - 1 Moped klass Moped klass Moped (okänd klass) - 14 Cykel Fotgängare Övriga trafikelement 6 49 Totalt: Trafikanalys rapport Vägtrafikskador 2013 (Statistik 2014:8).

39 Antal Statistik om bussbranschen Trafikelement Antal dödade personer Antal svårt skadade personer Buss singel - 3 Personbil buss 5 19 Lastbil buss - 2 Buss buss - 2 Buss motorcykel 3 3 Buss moped - 1 Buss cykel - 8 Buss gående 2 29 Buss övrigt 1 - Totalt: Antal dödade och svårt skadade i buss Under år 2013 omkom en person i buss vid trafikolycka. 57 Trenden med antalet skadade och dödade i buss är nedåtgående samtidigt som busstrafiken har ökat. Antal dödade och svårt skadade i buss vid olyckor Dödade Svårt skadade 57 Trafikanalys statistik Vägtrafikskador 2013 (Statistik 2014:8).

40 Döda per miljard personkm Antal Statistik om bussbranschen Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Under år 2013 omkom 11 personer i olyckor samband med buss inblandad personer skadades svårt i olyckor med buss inblandad. Antal dödade och svårt skadade i olyckor med buss inblandad Dödade Svårt skadade 6.4 Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer Antal döda och svårt skadade per miljarder personkilometer i buss under åren ,0 10,0 8,0 9,5 6,0 6,0 5,7 5,8 5,0 4,0 3,9 4,0 4,3 2,0 2,8 3,2 2,0 1,1 1,0 2,3 0,4 0,2 0,2 0,0 0,3 0,3 0,3 0,2 0, Dödade 1,1 0,4 0,2 2,0 1,0 0,2 0,0 0,3 0,3 0,3 0,2 Svårt skadade 6,0 3,9 5,7 9,5 5,0 2,8 2,3 5,8 4,0 4,3 3,2 58 Trafikanalys statistik Vägtrafikskador 2013 (Statistik 2014:8).

41 Procent Döda per miljard personkm Statistik om bussbranschen ,0 20,0 15,0 10,0 Antal döda och svårt skadade per miljarder personkilometer med buss inblandad under åren ,0 23,5 6,6 15,4 12,9 12,8 17,8 13,4 10,5 10,2 5,0 2,5 2,6 2,2 2,8 2,7 3,1 2,9 1,7 0, Dödade 2,5 6,6 2,6 2,2 2,8 2,7 3,1 2,9 1,7 Svårt skadade 23,0 23,5 15,4 12,9 12,8 17,8 13,4 10,5 10,2 6.5 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Utav besiktigade bussar över 3,5 ton år 2012 godkändes 59 procent. Antalet underkända bussar med krav på efterkontroll var eller 30 procent. 59 Andel godkända bussar (> 3,5 ton) vid kontrollbesiktning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 59% 51% 44% 49% 49% 48% 46% 47% 51% 55% 56% 56% Bilprovningens statistik

42 Antal bussbränder Statistik om bussbranschen Antal bränder i buss Antalet bränder i bussar har ökat sedan slutet av 1990-talet. En sannolik orsak är ökande krav på bussarnas minskade miljörelaterade utsläpp och bullernivåer, vilka resulterat i högre motortemperaturer då bussarnas motorrum isolerats mer i syfte att dämpa bullernivåerna. 60 Bussbranschen drev därför tillsammans med försäkringsbranschen krav på obligatorisk brandskyddskontroll vid besiktningen, vilket infördes Från 2004 infördes även krav på sprinklersystem i motorrummet som villkor för att kunna brandförsäkra bussar över 10 ton. Antalet bussbränder ska ses i relation till det ökande bussresandet. Sedan 1998 har antalet utbudskilometer inom busstrafiken ökat med 24 procent, antalet personkilometer med 70 procent och antalet resor med buss med 18 procent. Den genomsnittliga körsträckan ( mil) med en buss ökade under samma period med sex procent. Bussarna utnyttjas mer, rullar längre och det är fler som reser med buss jämfört med slutet av 1990-talet. Risken att skadas av bussbrand är mycket liten. År 1976 var det senast någon dog till följd av brand i buss i Sverige. 61 Antal inrapporterade bussbränder Vid en närmare granskning av MSB:s statistik från 2005 visar det sig att närmare en tredjedel av insatserna felaktigt klassats som bussbränder och inte rörde yrkesmässig busstrafik. De blåa staplarna visar det egentliga antalet bussbränder. 60 Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts rapport Fire Safety in Buses WP1 report: Bus and Coach fires in Sweden och Norway, SP Report 2006:59. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps IDA-portal, 61 Se Sveriges Bussföretags (tidigare BR) rapport Bussar och brandsäkerhet (2012),

43 Statistik om bussbranschen Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum År 2014 var andelen bussar med brandsläckning i motorrum inom den upphandlade kollektivtrafiken 86 procent eller av totalt bussar. 62 Andel bussar med brandsläckning i motorrum 14% 86% 6.8 Antal/andel bussar med bälten År 2014 var andelen bussar med bälten inom den upphandlade kollektivtrafiken 95 procent eller av totalt bussar. 63 Varav bussar har tvåpunktsbälten och bussar har trepunktsbälten. Endast bussar i Klass II, Klass III och Klass B ingår i nyckeltalet. 64 Har ej bälte 5% 3-punktsbälte 63% 2-punktsbälte 34% 62 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Buss klass 1: gjord för stadstrafik, har ej bälteskrav och tillåter stående. Buss klass 2: regionaltrafik (inomlänstrafik) HAR bälteskrav men tillåter stående. Buss klass 3: turistbuss eller långväga busstrafik HAR bälteskrav och tillåter inte stående. Buss klass B är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare. Ett fordon i denna klass saknar utrymme för ståplatspassagerare.

44 Statistik om bussbranschen Antal/andel bussar med alkolås År 2014 var andelen bussar med alkolås inom den upphandlande kollektivtrafiken cirka 90 procent eller av totalt Dessutom tillkommer 350 så kallade alkoskåp. Nej 6% Alkoskåp 3% Alkoholås 91% 6.10 Antal/andel bussar med kameraövervakning År 2014 var andelen bussar med kameraövervakning inom den upphandlande kollektivtrafiken 56 procent eller av totalt Nej 44% Ja 56% 65 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas,

45 Antal bussföretag Statistik om bussbranschen Bussföretagen 7.1 Antal bussföretag Antalet bussföretag har ökat under perioden Linjebussföretagen har blivit färre under perioden. Charterbussföretagen och bussföretag för fjärrtrafik, har ökat i antal. 68 Antal bussföretag Linjebussföretag Charterbuss-företag m.m. Utav de 303 linjebussföretagen hade 105 bolag inga anställda och sex bolag över 500 anställda. Linjebussföretag Antal bolag Antal anställda 0 anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda Totalt: Källa: SCB:s statistikdatabas. Företag (FDB) efter näringsgren SNI SNI kod linjebussföretag och charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik. 68 Siffrorna över antalet bussföretag kan variera, beroende på skilda definitioner hos olika källor, som SCB och UC. Osäkerheten i den tillgängliga statistiken beror bland annat på oklara gränser mot andra verksamheter, som till exempel taxi- och resebyråverksamhet samt mot regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) respektive mot andra transportslag. Flera av de större busstrafikföretagen har också spår- och båttrafik i sin verksamhet.

46 tkr Statistik om bussbranschen Utav de 632 charterbussföretagen, bussföretag för fjärrtrafik, fanns 305 företag utan anställda, och sex bolag med över 100 anställda. Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik Antal bolag Antal anställda 0 anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda 0 0 Totalt: Busstrafikföretagens omsättning År 2013 var bussföretagens omsättning i Sverige 27,3 miljarder kronor Busstrafikföretagens omsättning UC branschrapport Busstrafikföretag 2014:1.

47 Statistik om bussbranschen Linjebussföretagens nettoomsättning År 2012 hade linjebussföretagen en nettoomsättning på drygt 16 miljarder kronor. 70 Linjebussföretag nettoomsättning (tkr) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Bussbranschens ekonomiska utveckling Effektiviteten inom bussbranschen förbättrades från krisåren kring år Efter en nedgång var 2012 det bästa året under 2000-talet. Branschen har en avkastning jämfört med svenskt näringslivs genomsnittliga effektivitet. Omsättningen och förädlingsvärdena har fördubblats under perioden. Antalet anställda har ökat med 39 procent, från till personer, och antalet företag ökat med 28 procent, från 405 till 519 företag Årsbokslut företag med SNI kod På uppdrag av BR har Grufman Reje Management under april-maj 2014 genomfört en ekonomisk studie av bussföretagens ekonomiska utveckling utifrån års-redovisningarna Studien utgår från Simpler-modellen, d.v.s. att mäta effektiviteten inom branschen utifrån dess förädlingsvärde och hur effektivt detta skapas. Personalkostnader respektive kapitalkostnader ställs mot för-ädlingsvärdet och visas i Simpler-diagrammet. GRm-index som är större än ett (>1) har låg effektivitet och mindre än ett (<1) har hög effektivitet. Med 1,0 kan företaget betala personalkostnader, lånekostnader samt ge en genomsnittlig avkastning till sina aktieägare. (Se även Sveriges Bussföretags rapport En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik (juni 2014), se

48 Statistik om bussbranschen

49 Statistik om bussbranschen De 50 största bussbolagen (nettoomsättning) De 50 största bussbolagen jämförs utifrån nettoomsättning. (Bokslutsår ) Bolagsnamn Bokslutsår Omsättning (tkr) Antal anställda (st) Bussar Resultat efter finansnetto (tkr) Vinstmarginal (%) Soliditet (%) Nobina Sverige AB ,00 2,53 37,24 Keolis Sverige AB ,00 0,98 19,37 Veolia Transport Sverige AB ,00-1,12 12,47 Arriva Sverige Aktiebolag ,00 1,42 4,31 Nettbuss Aktiebolag ,00 2,04 13,43 Bergkvarabuss Aktiebolag ,00 4,37 21,04 Klövsjö-Rätan Trafik Aktiebolag ,00 2,25 10,92 Gamla Uppsala Buss Aktiebolag ,00 5,57 48,67 FAC Flygbussarna AB ,00 16,58 0,08 Swebus Express AB ,00-1,53 13,40 GS Buss AB ,00-6,94 35,21 Nettbuss Stadsbussarna AB ,00 2,92 3,06 Karlssonbuss i Vaggeryd AB ,00 10,10 13,54 Söne Trafik Aktiebolag ,00 3,59 21,45 Strömma Buss AB ,00-4,98 25,52 Uddevalla Omnibus Aktiebolag ,00 2,30 46,22 Lysekils Busstrafik Aktiebolag ,00 1,42 26,09 Borås Lokaltrafik Aktiebolag ,00 13,35 42,34 Byberg & Nordins Busstrafik AB ,00 9,43 69,51 Skelleftebuss Aktiebolag ,00-5,17 30,15 StångåBuss Trafik Aktiebolag ,00 4,07 16,33 Björks Buss Aktiebolag ,00 3,85 23,17 Nettbuss Express AB ,00 6,91 31,35 Flexbuss Sverige AB ,00 7,23 21,60 Luleå Lokaltrafik Aktiebolag ,00 2,82 31,25 Mohlins Bussar AB ,00 7,38 22,83 Traveller Buss Aktiebolag ,00 7,96 26,42 Thygessons Bussar Aktiebolag ,00 0,79 4,98 Westin Buss Stockholm AB ,00-0,34 10,87 Söne Buss i Göteborg AB ,00 6,52 23,26 Sven Carlssons Trafik AB ,00 7,60 18,99 C4 Transport AB ,00 9,29 21,13 Karl Erik Elofsson Buss AB ,00 13,57 36,56 People travel group AB ,00-8,20 9,18 Falck Services AB ,00 9,60 24,46 Danielssons Busstrafik AB ,00 3,80 23,08 Strömstad-Tanum Buss AB ,00-0,11 6,74 Hällesta Buss Aktiebolag ,00 16,33 78,02 Kjellgrens Busstrafik i Tranemo ,00 5,64 12,05 Sundspärlans Buss & Taxi AB ,00 9,21 28,17 Hallgrens Buss & Taxi AB ,00 6,78 33,31 Omnibuslinjen Habo-Hjo AB ,00 10,66 20,67 Hörvalls Trafik Aktiebolag ,00 9,64 48,38 Larsson-Resman i Värmland AB ,00 4,08 12,96 Ellenius Buss Aktiebolag ,00 18,73 57,75 Hyllinge Buss & Resetjänst AB ,00-1,35 9,56 Leja-Touring Aktiebolag ,00 5,44 16,04 B.K. Buss Aktiebolag ,00 0,43 27,47 Hjalmarssons Buss Aktiebolag ,00 5,35 7,11 Nordbergs Buss AB ,00 8,88 50,85 Summa: ,83 24,97

50 Statistik om bussbranschen Det sammanlagda resultatet efter finansnetto för de 50 största företagen under åren Resultat efter finansnetto (tkr) De 50 största bolagen Den genomsnittliga vinstmarginalen för de 50 största bolagen ,0 Vinstmarginal (%) De 50 största bolagen ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Bokslutsresultaten är hämtade från perioden Bokslutsresultaten är hämtade från perioden

51 Statistik om bussbranschen Översikt operatörer och övriga bussbolag Trafikanalys har i en studie jämfört de olika delbranscherna inom transportbranschen och däribland bussbranschen 74 Nedanstående siffror avser år Bussbolag: Operatörer Övrig buss S:a Antal företag: AB HB,KB,EF Enskilda firmor Anställda Nettoomsättning (mkr) Bussar Soliditet 20,0% 26,0% Avkastn. tot kapital -0,1% 5,4% Rörelsemarginal -0,5% 4,5% Förädlingsvärde per anställd Svenskägda företag: Antal företag Anställda Nettoomsättning (mkr) Soliditet 24,0% Avkastn. tot kapital 3,6% Rörelsemarginal 1,4% Förädlingsvärde per anställd 498 Utlandsägda företag: Antal bolag Anställda Nettoomsättning (mkr) Soliditet 14,0% Avkastn. tot kapital -4,8% Rörelsemarginal -2,8% Förädlingsvärde per anställd Trafikanalys Transportbranschen hur står det till? Statistik om transportbranschen och sex delbranscher åren , Rapport 2013:2 ( ). Operatörer har definierats genom att först identifiera företag med 10 bussar eller mer inom de aktuella SNI-koderna.

52 1 Rörelseintäkter (tkr) Statistik om bussbranschen De tio största bussföretagens rörelseintäkter 2012 De tio största bussföretagens omsättning 75 eller rörelseintäkter. 76 De tio största bussföretagens rörelseintäkter Bokslutsår 2012 (tkr) Nobina Sverige AB Keolis Sverige AB Veolia Transport Sverige AB Arriva Sverige Aktiebolag Nettbuss Aktiebolag Bergkvarabuss Aktiebolag GS Buss AB Klövsjö-Rätan Trafik Aktiebolag Gamla Uppsala Buss Aktiebolag FAC Flygbussarna Airport Coaches AB De tio största bussföretagens rörelseintäkter Företag (tkr) Antal anställda Antal bussar Nobina Sverige AB Keolis Sverige AB Veolia Transport Sverige AB Arriva Sverige Aktiebolag Nettbuss Aktiebolag Bergkvarabuss Aktiebolag GS Buss AB Klövsjö-Rätan Trafik Aktiebolag Gamla Uppsala Buss Aktiebolag FAC Flygbussarna Airport Coaches AB Består av nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter. 76 UC Branschrapport Busstrafikföretag 2014:1 och från boksluten 2012.

53 Statistik om bussbranschen Utlandsägda busstrafikföretag De utlandsägda busstrafikföretagen har sammanlagt bussar, vilket utgör 43 procent av det totala antalet bussar i Sverige. 77 Utlandsägda busstrafikföretag Land Antal bussar Nobina Sverige AB (inkl. Swebus) Kanada Keolis Sverige AB Frankrike Arriva i Sverige AB Tyskland 786 Veolia Transport AB Frankrike 772 Nettbuss i Sveige AB Norge 630 Totalt: (43 % av totalt antal bussar) Offentliga ägda bussföretag och antal bussar i trafik Antalet bussar som ägs av offentligt ägda bussföretag uppgår till 4 619, vilket utgör 33 procent av det totala antalet bussar i Sverige. 78 De kommunalt ägda bussbolagen har 759 bussar eller 5 procent av det totala antalet bussar i Sverige. Offentligt ägda busstrafikföretag och antal bussar i trafik 2013/14 Antal Företag Ägarförhållande bussar Keolis Sverige AB Statligt/utlandsägt Arriva i Sverige AB Statligt/utlandsägt 786 Veolia Transport i Sverige AB Halvstatligt/utlandsägt 772 Nettbuss AB Statligt/utlandsägt 630 Västerås Lokaltrafik Kommunalt 177 Gamla Uppsala Buss Kommunalt 176 Skelleftebuss AB Kommunalt 120 Uddevalla Omnibus AB Kommunalt 86 GS Buss AB Kommunalt 76 Luleå Busstrafik AB Kommunalt 63 Borås Lokaltrafik AB Kommunalt 61 Swedavia AB Statligt bolag 21 Totalt: (33 % av totalt antal bussar) Sveriges Bussföretags databaser. 78 Sveriges Bussföretags databaser.

54 Statistik om bussbranschen Skolskjutsar Den sammanlagda nettokostnaden för de särskilda persontransporterna uppgick år 2012 till 8,9 miljarder kronor. Skolskjuts utgjorde mer än hälften, eller 4,5 miljarder. År 2005 hade cirka elever tillstånd för skolskjuts, varav två tredjedelar gällde grundskolan och en tredjedel gällde gymnasieskolan. Dessa inkluderar både periodkort i allmän kollektiv-trafik och särskilt anordnad skolskjuts. 79 Enligt SKL:s undersökning läsåret 2004/5 och Skolverkets statistik på antalet elever det läsåret hade ungefär 30 % av alla grundskoleeleverna (inklusive förskoleklass och särskola) tillstånd till skolskjuts, och cirka 40 % av gymnasieeleverna kostnadsersättning för skolresor. 80 Skolskjutsverksamhet regleras med offentlig upphandling, där kommunerna är ansvariga beställare, även om själva upphandlingsförfarandet ibland överlåts till RKM eller länstrafikbolag. 79 Trafikanalys rapport Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter (Rapport 2014:7) 80 Sammanställning över nationell enkät om skolskjuts, Sveriges Kommuner och Landsting/Thyrens AB,

55 Statistik om bussbranschen Busstrafikens kostnader 8.1 Dieselkostnaderna Efter de rekordhöga oljepriserna sommaren 2008 sjönk priserna kraftigt i samband med den globala finanskrisen. Oljepriserna har därefter återigen stigit till de tidigare skyhöga nivåerna. Nedanstående graf visar oljepriserna under de senaste 25 åren. Med dieselbussar som har en medelkörsträcka på mil och med en dieselförbrukning på cirka 3,5 liter per mil innebär det en kostnad för bussoperatörerna på drygt 2,3 miljarder kronor (dieselpriset per den 1 januari 2014). Utav denna kostnad utgjorde energi- och koldioxidskatterna 4,85 kronor per liter (2014), vilket innebär att skatterna stod för drygt 47 procent av dieselpriset och en årlig skattekostnad på busstrafiken på cirka en miljard kronor. Dieselkostnaderna per liter för bussbolagen ,00 kr 11,00 kr 10,00 kr 9,00 kr 8,00 kr 7,00 kr 6,00 kr 5,00 kr

56 Kronor Statistik om bussbranschen Totalt kommer dieselkostnaderna för busstrafiken i år att uppgå till ungefär 2,1 miljarder kronor. För en expressbuss med en genomsnittlig årlig körsträcka som uppgår till ungefär mil och med en dieselförbrukning på 2,98 liter per mil betalas cirka kronor per år i energi- och koldioxidskatter. Energi- och koldioxidbeskattningen av dieselbränslet MK CO2 skatt Energiskatt

57 Statistik om bussbranschen Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag År 2000 höjdes fordonsskatten från kronor per buss till kronor för en buss med totalvikt på 18 ton. År 2008 höjdes dessutom fordonsskatterna för lätta och små bussar med 45 procent, trots att mindre bussar drar mindre energi. I september 2009 höjdes radikalt skatten för Euro IV bussarna. Höjningarna av fordonsskatten har inneburit ökade kostnader för busstrafiken med närmare 200 miljoner kronor per år. I syfte att kompensera busstrafiken delvis för kommande höjda dieselskatter sänktes fordonsskatten från den 1 januari 2011, främst på tyngre bussar. Sänkningen innebär dock ingen återgång till skattenivåerna som rådde 1999 eller till EU:s minimiskattenivåer som det förespeglades i propositionen. En återgång till nivåerna år 1999 skulle öka konkurrensneutraliteten inom kollektivtrafikens transportslag, då dagens höga fordonsbeskattning på bussar kan jämföras med den skattebefrielse som råder för lok, passagerarvagnar, fartyg och flygplan. Däremot innebär sänkningen av fordonsskatten att busstrafiken delvis kompenseras för dieselskattehöjningen med 20 öre per liter den 1 januari 2011 och den höjningen med 20 öre per liter den 1 januari Efter den genomförda fordonsskattesänkningen kommer busstrafiken betala ungefär 190 miljoner kronor per år till statskassan. Enligt nedanstående tabell framgår kostnaderna av fordonsskatten på vikt och antalet bussar för år 2012: 81 Intervall (>= och <=) 2012 Antal S:a skatter kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr >>>> kr Totalt antal bussar och fordonskatter: kr 81 Från Sveriges Bussföretags databaser.

58 Statistik om bussbranschen Trafikförsäkringsskatten Den 1 juli 2007 infördes en skatt på trafikförsäkringen för samtliga fordon. Skatt ska erläggas med 32 procent av den intjänade premien för trafikförsäkring och med 22 procent av mottagen trafikförsäkringsavgift. För busstrafiken innebar detta en kostnadsökning uppemot ca kronor per buss och år. Denna skatt kostar bussbranschen 50 miljoner kronor extra om året och totalt handlar det om 400 miljoner kronor fram till år 2015 för reformen. 8.4 Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton Bussar som väger mer än 14 ton är undantagna att erlägga trängselskatter samt bro- och vägavgifter. Det innebär att det är bussar mellan 3,5 14 ton som är tvungna att betala sådana skatter och avgifter Transportstyrelsens avgiftsfinansiering Samtidigt med höjda skatter har Tranportstyrelsen höjt avgifter och kommer att höja än fler avgifter samt införa nya typer av avgifter på busstrafiken i syfte att finansiera sin verksamhet Företagen betalar minst kr per buss i skatt per år För en buss i expressbusstrafik som exempelvis körs årligen mil betalas i dieselskatt ( mil x 3 liter x 4,85 kr/liter =) kr. Dessutom tillkommer fordonsskatt ca kr, trafikförsäkringsskatten på ca kronor samt alla diverse avgifter (som mer eller mindre egentligen är skatter) och indirekta skatter vid service av bussar (el etc.). Då blir det mer än kronor per år. Med tanke på miljözonsreglerna, där en buss får högst vara 8 år gammal, måste en ny buss inköpas för 2-3 miljoner kronor. Och under dessa 8 år i drift utgör skatter och avgifter nästan lika mycket som inköpskostnaden av en ny buss. 8.7 Förändrade skattekostnader per trafikslag t.o.m. år 2013 Under perioden ökar skattekostnaderna genom riksdagens fattade beslut för samtliga trafikslag på land, med undantag för särskilda miljöbilsförmåner. Personbilar får höjda skatter som innebär en ökad kostnad med ca 6 öre per personkilometer, medan nya miljöbilar får sänkt skatt med ca 4 öre per personkilometer. Tågtrafiken får genom de nya banavgifter en höjd skatt på ca 2,4 öre per personkilometer och till år 2020 med ca 5 öre. Busstrafiken får den högsta ökningen med ca 9 öre per personkilometer till följd av främst höjda drivmedelskatter och avgifter. Förändrade skattekostnader per trafikslag Busstrafik 9 Tågtrafik 2,4-4 Miljöbil Personbil Sveriges Bussföretags databaser. 83 Se Sveriges Bussföretags olika remissyttranden om Transportstyrelsens genomförda avgiftshöjningar och nya typer av avgifter på hemsida,

59 Statistik om bussbranschen Personal 9.1 Antal anställda i bussföretagen Antalet anställda i bussföretagen har under sjuårsperioden ökat med 21 procent till anställda, varav inom linjebussföretag. 84 Antal anställda i bussföretag Antal anställda i bussföretag Antal anställda i bussföretag Linjebussföretag Charterbussföretag m.m Antal anställda i bussföretag Linjebussföretag Charterbussföretag m.m Totalt Antalet anställda år 2013 inom busstrafikföretagen var , jämfört med år SCB:s statistikdatabas. Anställda i företag (FDB) efter näringsgren SNI 2007, charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik och linjebussföretag. 85 UC Branschrapport, Busstrafikföretag 2014:1.

60 Statistik om bussbranschen Antalet anställda hos regionala trafikföretagen Under åren 2005 till 2012 ökade antalet anställda hos de 15 busstrafikföretagen (f.d. trafikhuvudmännen) med 20 procent, från till Den största arbetsgivaren AB Storstockholms Lokaltrafik hade 569 anställda år Antal anställda hos regionala busstrafikföretagen Andelen bussförare Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän har ökat inom bussföretagen sedan Antal Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän Mekaniker etc Tjänstemän Bussförare År 86 UC:s branschrapport Busstrafikföretag 2012:1. 87 Källa: Svenskt Näringsliv.

61 Statistik om bussbranschen Bussförares medelålder Medelåldern bland bussförarna har stigit de senaste åren. 88 Antal 800 Andelen bussförare i olika åldersgrupper år Ålder 9.5 Andel bussförare över 55 år respektive 60 år % 50 Andelen bussförare över 55 år År 88 Källa: Svenskt Näringsliv.

62 Statistik om bussbranschen % Andel bussförare över 60 år År 9.6 Andelen bussförare 30 år eller yngre % 25 Andelen bussförare 30 år eller yngre År

63 Statistik om bussbranschen Andelen bussförare mellan 30 och 40 år % Andelen bussförare mellan 30 och 40 år År 9.8 Löneutvecklingen för bussförare Månadslönen var i genomsnitt 2013 för en bussförare kronor kr Månadslön för en bussförare kr kr kr kr kr 0 kr År 89 Uppgifterna om löneutvecklingen avser endast Sveriges Bussföretag och innefattar inte KFS, arbetsgivarorganisationen för kommunnära företag.

64 Statistik om bussbranschen Utan invandrare stannar bussen Av alla som arbetar som bussförare i Sverige är 36 procent invandrare. 90 Av alla bussförare i Stockholm är 56 procent födda i Sverige och 44 procent födda i andra delar av världen. 90 Denna sammanställning av statistik och trender rörande invandrarnas andel av bussförare är sammanställd av Farbod Rezania, som arbetar som biträdande regionchef och med integrations- och mångfaldsfrågor på Svenskt Näringsliv. Uppgifterna kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Svenskt Näringslivs databaser. Se rapporten Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender (juni 2014), se

65 Statistik om bussbranschen Av alla bussförare i Göteborg är 56 procent är födda i Sverige och 44 procent är födda i andra delar av världen. Av alla bussförare i Malmö är 47 procent är födda i Sverige och 53 procent är födda i andra delar av världen.

66 Statistik om bussbranschen Körkortsinnehav för buss År 2013 fanns totalt personer med busskörkort (behörighet D). Sedan år 2000 har antalet busskörkortsinnehavare minskat från till Antal körkortsinnehavare av busskörkort D i tusental ( ) År 9.11 Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder 2013 Utav det totala antalet busskörkortsinnehavare är 90 procent män. 92 De flesta (62 procent) som har busskörkort är mellan 45 och 64 år gamla. En relativt stor andel av innehavarna av busskörkort är i pensionsåldern. För männen är 18 procent av körkortsinnehavarna 65 år eller äldre. Antal körkortsinnehav (buss) för kvinnor och män samt ålder 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22). 92 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 2013 (Statistik 2014:22).

67 Statistik om bussbranschen Ålder på körkortsinnehavare klass D för buss 2013 Län Totalt Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Jönköping Dalarna Halland Norrbotten Uppsala Värmland Örebro Västerbotten Gävleborg Södermanland Kalmar Västernorrland Västmanland Kronoberg Jämtland Blekinge Gotland Totalt Yrkeskompetensbevis (YKB) Antalet bussförare som under 2013 genomgått fullbordad utbildning enligt YKB var Antal bussförare som genomgått YKB fortbildning Uppgift från Transportstyrelsen den 4 augusti 2014.

68 Statistik om bussbranschen Jämställdhet 10.1 Andelen bussförare efter kön Buss- och spårvagnsförare är ett av de 20 vanligaste yrkena för män. Utav förare 2013 var män eller 86 procent. Andelen kvinnliga bussförare inom den yrkesmässiga busstrafiken uppgår till ungefär 14 procent. 94 Kvinnor 14% Män Kvinnor Män 86% 10.2 Andelen kvinnor i bolagsstyrelser Andelen kvinnor i de tio största busstrafikbolagens styrelser är i genomsnitt 14 procent. 95 Styrelserepresentation i de tio största bussbolagen 2013 Kvinnor Män 14% 86% 94 Källa: Sveriges Bussföretag. 95 Årsredovisningarna 2011.

69

70 Sveriges Bussföretag är ett gemensamt förbund för busstrafikföretag och bussresearrangörer som bedriver alla former av yrkesmässig busstrafik och anordnar bussresor inom och utanför landets gränser. Inom Sveriges Bussföretag ryms såväl arbetsgivarfrågor som branschfrågor. I dag har vi ungefär 400 medlemsföretag med över anställda. Sveriges Bussföretag startade 1 januari 2014, då Svenska Bussbranschens Riksförbund och Bussarbetsgivarna slog ihop sina verksamhetsområden till en gemensam plattform för att kunna driva bussbranschens intressen med större kraft. Arbetsgivarfrågor En av våra huvuduppgifter på arbetsgivarsidan är att träffa kollektivavtal rörande löne- och anställningsvillkor för våra branscher. Avtal tecknas med Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska Transportarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Dessutom bistår vi våra medlemmar med rådgivning i arbetsgivarfrågor och arbetsmiljöfrågor, förhandlingshjälp, hjälp med avtalstolkning och med processhjälp i tingsrätt och i arbetsdomstolen. Branschfrågor Sveriges Bussföretag företräder medlemsföretagens intressen gentemot politiker, myndigheter och andra organisationer. Vi jobbar med opinionsbildning och samhällskontakt, omvärldsanalys, myndighetskontakter, uppvaktningar, skrivelser och framställningar, remissarbete samt övrig intressebevakning som ryms inom begreppet lobbying. Vi ser också till att löpande förse både medlemmar och andra externa intressenter och media med aktuell, intressant och relevant information via olika kanaler, såsom nyhetsbrev, pressmeddelanden och mässor. Utbildningsfrågor I samarbete med övriga enheter inom TransportGruppen arbetar vi även med rekrytering, kompetensutveckling och utbildningsfrågor. För våra medlemmar arrangerar vi kurser inom bland annat resenärsrättigheter, marknadsföring, arbetsrätt och ledarskap. Regionkontor och Bussbranschföreningar Sveriges Bussföretag och TransportGruppen har huvudkontor i Stockholm med nio regionkontor, från Umeå i norr till Malmö i söder. Sveriges Bussföretags medlemsföretag är organiserade i regionala bussbranschföreningar, som driver branschfrågor inom respektive region. Box 5384, STOCKHOLM, Besöksadress: Storgatan 19 Telefon: , sveriges.bussforetag.se, E-post: bussinfo@transportgruppen.se Medlem i de två internationella kollektivtrafikorganisationerna UITP och IRU

Läge för fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken. 2015: Allt fler följer branschens rekommendationer, men dags att ta steget fullt ut

Läge för fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken. 2015: Allt fler följer branschens rekommendationer, men dags att ta steget fullt ut Läge för fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken 2015: Allt fler följer branschens rekommendationer, men dags att ta steget fullt ut Sveriges Bussföretag, 2015-05-06 Innehåll 1. Innehåll...2 2.

Läs mer

Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2013:4

Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2013:4 Uppföljning av de transportpolitiska målen Rapport 2013:4 Uppföljning av de transportpolitiska målen Rapport 2013:4 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414

Läs mer

Ställ krav för klimatsmartare transporter

Ställ krav för klimatsmartare transporter Ställ krav för klimatsmartare transporter KNEG Resultatrapport 2014 KNEG Klimatneutrala godstransporter på väg Innehåll FÖRORD 5 SAMMANFATTNING 7 INLEDNING 9 DAGSLÄGE OCH MÅLBILD 10 SEKTORN 10 KNEG 17

Läs mer

Den svenska järnvägen om orsakerna och kostnaderna för bristfällig politik

Den svenska järnvägen om orsakerna och kostnaderna för bristfällig politik Den svenska järnvägen om orsakerna och kostnaderna för bristfällig politik Av: Kristoffer Arvidsson Thonäng Sammanfattning En fungerande infrastruktur utgör samhällets ryggrad. Den bygger samman samhället

Läs mer

Fossilfrihet på väg. Del 2. Betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik. Stockholm 2013 SOU 2013:84

Fossilfrihet på väg. Del 2. Betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik. Stockholm 2013 SOU 2013:84 Fossilfrihet på väg Del 2 Betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik Stockholm 2013 SOU 2013:84 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

18 Införande av ett in houseundantag

18 Införande av ett in houseundantag 18 Införande av ett in houseundantag i svensk rätt I bedömningen av om det finns ett behov av att ett in houseundantag enligt EU-domstolens praxis införs permanent i svensk rätt, generellt eller sektoriellt,

Läs mer

Rapport: Relationen person- och godstransporter 120427

Rapport: Relationen person- och godstransporter 120427 Rapport: Relationen person- och godstransporter 120427 Förord Trafikanalys genomförde under 2011 en nulägesanalys av transportsystemet med fokus på arbetspendlingen i de tre storstadsregionerna. I slutrapporten

Läs mer

Överflyttningspotential för person- och godstransporter för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp

Överflyttningspotential för person- och godstransporter för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp TRAFFIC AB RAPPORT 2008:60 VERSION 1.0 Överflyttningspotential för person- och godstransporter för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp åtgärder inom Mobility Management, effektivare kollektivtrafik

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014 2025. www.regionostergotland.se

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014 2025. www.regionostergotland.se Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014 2025 www.regionostergotland.se Form, layout och orignal: Byrå4 2014 Förord Infrastrukturen har inget egenvärde i utan den är en förutsättning för att kunna

Läs mer

Ett lyft för järnvägen. Resenärsforum, december 2014. Resenärsforums Nyhetsbrev 2014 nr 10

Ett lyft för järnvägen. Resenärsforum, december 2014. Resenärsforums Nyhetsbrev 2014 nr 10 Ett lyft för järnvägen Resenärsforum, december 2014 Resenärsforums Nyhetsbrev 2014 nr 10 Resenärsforum är kollektivresenärernas riksorganisation, medlem i Sveriges Konsumenter. Resenärsforum är en paraplyorganisation

Läs mer

Ökad energieffektivitet genom High Capacity Transport. Ett FoI-program inom Closer vid Lindholmen Science Park

Ökad energieffektivitet genom High Capacity Transport. Ett FoI-program inom Closer vid Lindholmen Science Park Ökad energieffektivitet genom High Capacity Transport Ett FoI-program inom Closer vid Lindholmen Science Park Förord Ökad energieffektivitet genom High Capacity Transport är namnet på ett FoI-program inom

Läs mer

Analys. Mäklarsamfundet. Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 2013 2013:2

Analys. Mäklarsamfundet. Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 2013 2013:2 Analys Mäklarsamfundet Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 213 213:2 Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 213 Förord Bostadsfrågor är ett område som väcker intresse, engagemang och känslor hos de allra

Läs mer

Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt

Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt RAPPORT 2012:62 VERSION 1.0 Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt Kunskaps- och metodstöd för kollektivtrafikens hälsoeffekter Dokumentinformation Titel: Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens

Läs mer

SÅ LYFTER VI SVERIGE EN FRAMTIDSAGENDA FÖR FLYGET OCH ALLA ÄR VÄLKOMNA OMBORD

SÅ LYFTER VI SVERIGE EN FRAMTIDSAGENDA FÖR FLYGET OCH ALLA ÄR VÄLKOMNA OMBORD SÅ LYFTER VI SVERIGE EN FRAMTIDSAGENDA FÖR FLYGET OCH ALLA ÄR VÄLKOMNA OMBORD VÅR VISION: Det ska alltid gå ett flyg på rätt tid till rätt plats. Vi kommer att resa mer i framtiden inte mindre. Men kommer

Läs mer

Valet av bil har stor betydelse

Valet av bil har stor betydelse Ska du köpa bil? 1 Innehåll Valet av bil har stor betydelse 3 Flera alternativ till att äga en bil 4 Gå, cykla eller åka kollektivt 4 Bil utan att äga den 5 Dela bilen med andra hushåll 6 Hyrbil 7 Taxi

Läs mer

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet Rapportering av regeringsuppdrag 2 (50) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn,

Läs mer

Rapport 2013:8. Klimat- och energistrategi. för Stockholms län

Rapport 2013:8. Klimat- och energistrategi. för Stockholms län Rapport 2013:8 Klimat- och energistrategi för Stockholms län Rapport 2013:8 Klimat- och energistrategi för Stockholms län Anna-Lena Lövkvist Andersen har varit sammanhållande för Länsstyrelsens arbete

Läs mer

Välj välfärden vi har råd!

Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden - vi har råd! Rapport av Torbjörn Dalin och Thomas Berglund Kommunal 2014 Innehållsförteckning Inledning... 4 Den framtida befolkningsutvecklingen... 6 Tidigare

Läs mer

Scenarier över Sveriges energisystem

Scenarier över Sveriges energisystem Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen ER 2014:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Ett lyft för den som vill

Ett lyft för den som vill 2010:12 Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare MISSIV DATUM DIARIENR 2010-05-24 2008/23-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-01-24 U2008/450/S Regeringen Utbildningsdepartementet

Läs mer

Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Den ljusnande framtid är vård

Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Den ljusnande framtid är vård Den ljusnande framtid är vård Delresultat från LEV-projektet Den ljusnande framtid är vård Beställningsnr: S2010.021 Formgivning och layout: Svensk Information Omslagsfoto: PhotoAlto/Johnér Bildbyrå Tryckning:

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Inledning...6 Ojämlikhet i hälsa...7 Ojämlikhet i sjukvården...8

Läs mer

Flygets Miljökommitté

Flygets Miljökommitté Slutsatser och rekommendationer från Flygets Miljökommitté Hösten 2007 Innehåll Förord, Lena Micko, ordförande Föreningen Svenskt Flyg Sid 2 Flygets Miljökommittés ordförandes sammanfattning Sid 3 Fakta

Läs mer

Fler och bättre jobb i Västsverige

Fler och bättre jobb i Västsverige Fler och bättre jobb i Västsverige En rapport från regionstyrelserna för Unionen Göteborg, Unionen SjuHall och Unionen Skaraborg/Väst Förord Facklig verksamhet handlar om att försvara medlemmars villkor,

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA

STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA LEDARNAS JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer. JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2014 VI HAR INTE RÅD ATT VÄNTA 3 KVINNA

Läs mer

Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys. Rapport 2011:3

Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys. Rapport 2011:3 Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys Rapport 2011:3 Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys Rapport 2011:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414

Läs mer

RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik

RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik Rapport 2010:2 Reviderad april 2010 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet

Läs mer