RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik"

Transkript

1 RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik Rapport 2010:2 Reviderad april 2010

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson

3 Förord Kollektivtrafiken står inför stora utmaningar. En ny lagstiftning, fördubblad marknadsandel och behov av nya finansieringslösningar, för att bara nämna några. En mycket viktig del av kollektivtrafikens förändringsarbete ligger i att utveckla de upphandlings- och avtalsformer som används i dag. Denna rapport är resultatet av ett forskningsprojekt, som finansierats av Banverket, som har syftat till att utveckla en upphandlingsmodell som tar tillvara och använder respektive kollektivtrafikaktörs drivkraft, bl.a. genom att använda mervärde/bonus till operatören om resandet ökar. Projektet har genomförts av Lars Sandberg, Anders Wärmark, Anna Johansson, Lisa Johnsson och Helena Hartzell. Roland Palmqvist har varit kontaktperson på Banverket. Parallellt med detta projekt har WSP bedrivit ett annat forskningsprojekt som syftat till att analysera och utvärdera hur olika modeller för att finansiera kollektivtrafik påverkar kollektivtrafikens utveckling. 1 Fokus i detta projekt har legat på hur finansieringsansvaret är fördelat mellan olika typer av huvudmän och hur underskottstäckningen är organiserad och vilka drivkrafter detta ger för ökat resande och utbyggd kollektivtrafik. Dessutom har bl.a. möjligheterna att använda alternativa finansieringskällor för att finansiera drift av kollektivtrafik analyserats. Även detta projekt har finansierats av Banverket. Stockholm i februari 2010 WSP 1 Sandberg, Wärmark, Hedström, Hildingson och Henningsson (2010) Finansieringsmodellens betydelse för utvecklingen av lokal och regional kollektivtrafik, WSP Analys & Strategi rapport 2010:1

4

5 Innehåll 1 INLEDNING Syfte Metod och genomförande BAKGRUND Koll framåt underlagsrapport ansvar, roller och avtal Kollektivtrafikens framtida organisation NÅGRA PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER Samverkan inom och mellan organisationer Privat eller offentlig produktion Samverkan mellan offentliga och privata aktörer Motiven för offentligt-privat samarbete Vad utmärker offentligt-privat samarbete ekonomiskt? Incitament och produktionseffektivitet Kopplingen mellan produktion och tjänster Risköverföring och incitament Skälen för offentlig-privat samverkan i sammandrag Transaktionskostnader vid offentlig-privat samverkan MÅL OCH DRIVKRAFTER HOS TRAFIKHUVUDMÄNNENS ÄGARE Resultat av intervjuundersökningen TRAFIKHUVUDMÄNNENS MÅL OCH DRIVKRAFTER Resultat av intervjuundersökningen OPERATÖRERNAS MÅL OCH DRIVKRAFTER Resultat av intervjuundersökningen AVTAL INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN Bruttoavtal Incitamentsavtal Rena nettoavtal Resultat av intervjuundersökningen RISK- OCH ANSVARSFÖRDELNING Resultat av intervjuundersökningen RÖRLIG ERSÄTTNING TILL OPERATÖRERNA Resultat av intervjuundersökningen ENSAMRÄTT FÖR OPERATÖRER...101

6 11 NÄTVERKSEFFEKTER OCH SAMORDNING TREPARTSAMARBETE Behoven av trepartssamarbete Dagens samarbete med tredje part Genomförda trepartssamarbeten Resultat av intervjuundersökningen SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

7 Sammanfattning av rekommendationer Projektets syfte har varit att utveckla en upphandlingsmodell som tar tillvara och använder respektive kollektivtrafikaktörs drivkraft, bl.a. genom att använda mervärde/bonus till operatören om resandet ökar, för att öka kollektivtrafikens marknadsandel utifrån de kritiska framgångsfaktorer som beskrivs i Koll framåts "Underlagsrapport ansvar, roller och avtal". Mål och drivkrafter hos parterna Kollektivtrafikförsörjningen bör utformas utifrån vad som är samhällets mål för trafikförsörjningen Privata och offentliga aktörer har olika skäl att engagera sig i en verksamhet. Den offentliga sektorns skäl för att engagera sig i kollektivtrafik att säkerställa samhällsintressen och öka samhällsnyttan. Privata företags beteende styrs istället av att de är vinstmaximerande. Om man utgår från klassisk ekonomisk teori och de olika forskningsinriktningar som bildar grunden för teorierna om offentlig-privat samverkan bör kollektivtrafikförsörjningen utformas utifrån vad som är samhällets mål för trafikförsörjningen. Det är först när man har en tydlig bild av samhällets mål som man kan avgöra hur kollektivtrafikförsörjningen bör organiseras och vilken roll privata operatörer bör spela. Då kan man organisera samverkan så att såväl den allokativa effektiviteten (att kollektivtrafikförsörjningen svarar väl mot olika samhällsmål) som den produktiva effektiviteten (att kollektivtrafiktjänsterna produceras effektivt) kan tas tillvara. Arbetsgången bör därför vara att man börjar med att fastställa samhällets krav på trafikförsörjningen. Först därefter undersöker man om och i vilken utsträckning samhällets krav kan tillgodoses av privata operatörer. Utredningen om en ny kollektivtrafiklag har en omvänd ordning på arbetsgången. Istället för att låta samhällets mål vara styrande föreslår de att man inledningsvis ska identifiera och avgränsa en marknad där privata aktörer mer eller mindre av egen kraft ska kunna upprätta en trafikförsörjning som svarar mot samhällets krav. Även Partnerskap för fördubblad kollektivtrafik har inslag av denna omvända arbetsgång genom att de föreslår att beställaren, i de regionala planer för hållbart resande som de ska ta fram, ska identifiera den marknadsmässiga potentialen i olika delar av en region med utgångspunkt från tre olika typområden. Fördubblingsprojektet anser vidare att I vissa områden med stort resandeunderlag [Typområde A] bör det finnas förutsättningar för att på vissa linjer, stråk eller områden låta operatören bedriva trafiken helt på kommersiella 1

8 villkor. 2 Trafiken i detta typområde ska dock upphandlas, men utan ersättning till trafikföretaget. Denna uppdelning kollektivtrafikmarknaden i å ena sidan områden eller linjer där kollektivtrafiken ska bedriva på rent kommersiella villkor och å andra sidan områden eller linjer där kollektivtrafiken behöver subventioneras av samhället kommer att få flera konsekvenser. Den offentligt finansierade och upphandlade kollektivtrafiken kommer i högre grad än i dag att koncentreras till områden och linjer med liten efterfrågan på kollektivtrafik och därmed få en mer fördelningspolitisk profil. Det är i trafikstarka områden som möjligheterna att använda kollektivtrafiken som ett medel för ökad samhällsnytta genom minskade utsläpp, ökad trafiksäkerhet och minskad trängsel osv. är som störst. De föreslagna marknadsmodellerna riskerar med andra ord att även leda till en sämre måluppfyllelse och sämre utveckling när det gäller samhällsnyttan. Utforma samhällets mål så att de går att operationalisera i form av krav på trafikförsörjningen Är samhällets mål mycket ambitiösa och detaljerade blir den privata operatörens mandat litet och den vinst som kan uppnås genom samverkan mellan en offentlig beställare och en privat operatör blir därmed också begränsad. Om samhällsmålen å andra sidan är mycket övergripande och formulerade på en hög abstraktionsnivå behöver det inte kosta så mycket om målen är långtgående och ambitiösa eftersom de kanske ändå inte går att översätta i omedelbara krav på trafikförsörjningen. Detta verkar vara fallet med nuvarande organisationsmodeller inom lokal och regional kollektivtrafik. Ska samhällets mål styra de privata entreprenörernas verksamhet måste de gå att operationalisera i form av krav på trafikförsörjningen. Målen behöver därför formuleras i klartext och det kan även behövas en noggrannare avvägning än tidigare mellan målens ambitionsnivå och kostnaderna för att uppnå dem. Analysera om ökat resande är den mest effektiva vägen att nå målet om ökad samhällsnytta Partnersamverkan för Fördubblad kollektivtrafik, detta forskningsprojekt och regeringsuppdraget Koll Framåt har samtliga som mål att öka resandet med kollektivtrafiken. Det är dock inte självklart att fler resenärer eller ökad marknadsandel är den mest effektiva vägen till ökad samhällsnytta. Om trafikhuvudmännen och deras ägare samt de privata trafikföretagen på allvar skulle växla målsättning från de grundläggande målen till ökat resande finns det risk att parterna 2 S.8 Affärsmodell för fördubblad kollektivtrafik, se även s. 37 och 33. 2

9 skulle suboptimera. Om syftet istället är att öka samhällsnyttan genom en ökad andel kollektivtrafikresande bör den offentliga parten i varje enskilt fall analysera om ökat resande är den mest effektiva vägen att uppnå målet om ökad samhällsnytta. De politiska församlingarna bör stärka sin ägarstyrning av trafikhuvudmännen Trafikhuvudmännen beskrivs som rena beställarorganisationer utan särskilda drivkrafter än att utföra det uppdrag som ägarna lagt på dem. Denna bild kan behöva nyanseras. Som redan nämnts saknar trafikhuvudmännen ibland ägarnas syn på inriktningen av verksamheten eftersom strategiska dokument helt saknas eller för att de upplevs som otillräckliga. En annan brist i de strategiska dokumenten är den svaga kopplingen mellan å ena sidan mål och visioner och å andra sidan resurser och tillgången på verktyg för att styra mot uppställda mål. Flera studier har pekat på att när ägarnas styrning har varit otillräcklig och när det inte förekommit någon trafikpolitisk debatt hos ägarna så har makten över kollektivtrafikens utveckling istället hamnat hos trafikhuvudmännens ledningar och styrelser. De politiska församlingarna bör därför stärka och förtydliga sin ägarstyrning av trafikhuvudmännen. Avtal inom kollektivtrafiken Bruttoavtal är inte lämpligt att använda om man vill öka kollektivtrafikens samhällsnytta eller det kollektiva resandet Bruttoavtalen reglerar i de flesta fall i detalj det trafikutbud som entreprenören ska producera. Dessutom förser bruttoavtalen inte operatören med något intresse för att öka resandet. Avtalet leder snarare till det motsatta. Fler resenärer ökar operatörens kostnader, men inte intäkterna. Dessutom medför bruttoavtal att entreprenören blir oberoende av intäkterna från biljettförsäljningen. Detta gör att operatörens marknadsansvar kopplas bort och istället för att försöka öka intäkterna koncentreras entreprenörens intresse till att maximera vinsten genom att sänka produktionskostnaden. Dessutom ger avtalstypen inga incitament att ta vara på nya marknadsmöjligheter. Operatören har varken uppdrag, möjlighet eller incitament att utveckla kollektivtrafiken. Incitamentsavtal kan användas även i trafiksvaga områden En allmänt spridd uppfattning inom kollektivtrafikbranschen är att bruttoavtal är den mest lämpliga avtalsformen i trafiksvaga områden, t.ex. i glesbygdstrafik. Det är svårt att förstå vilka principiella motiv som ligger bakom denna uppfattning. Även i områden med starkt olönsam trafik med liten efterfrågan går det att utveckla tjänsten, öka intäkterna och sänka kostnaderna. Denna slutsats stöds också av att Länstrafiken i Norrbotten har använt större incitamentsavtal under de senaste tio åren och anser att det är ett bra sätt att skapa drivkrafter.

10 Incitamentsavtalens utformning behöver utvecklas Flera studier har dock pekat på att det finns en rad brister och problem med de incitamentsavtal och kontrollerade nettoavtal (utvidgade incitamentsavtal) som används i dag och att dessa brister och problem har medfört att avtalen ofta inte har fungerat som avsett. För det första finns det ett antal problem och brister när det gäller hur avtalen är utformade och hur ansvaret är fördelat. Ett problem som framhålls är att den rörliga ersättningen vid incitamentsavtal är för liten för att påverka entreprenörernas agerande. Ett annat är att många entreprenörer är försiktiga och inte är villiga att ta på sig risker och ansvar. I den utsträckning som trafikföretagen ändå lägger anbud som medför ökade risker och ökat ansvar så kompenserar de sig för de högre riskerna genom att höja priserna i anbuden. Å andra sidan är många politiska församlingar och trafikhuvudmän ovilliga att lämna ifrån sig ansvar till entreprenörerna i den utsträckning som sannolikt skulle behövas för att operatörerna ska kunna utveckla trafiken. Detta gäller i särskild hög utsträckning ansvaret för biljettpriserna, men även andra områden som t.ex. marknadsföring, trafikplanering osv. Dessutom kan incitamenten vara felriktade. Om syftet är att öka resandet kan det vara mindre lämpligt att använda kvalitetsincitament. Resenärerna betraktar kvalitet som en hygienfaktor som människor förväntar sig ska fungera. Detta innebär att en ökad kvalitet inte leder till ett ökat resande. Däremot leder en sänkt kvalitet till ett minskat reande. För det andra finns det mät- och uppföljningsproblem. När man använder resandeincitament är det svårt att avgöra i vilken utsträckning som det är avtalets konstruktion som har påverkat resandeutvecklingen och i vilken omfattning som det är andra faktorer som påverkat resandet. Dessutom saknas det ofta tillförlitlig statistik över resandeutvecklingen. En svaghet vid kvalitetsincitament är att kvalitet är svårt att mäta och följa upp och att mätningarna av den upplevda kvalitén inte alltid ger relevanta underlag. Samtidigt som det finns en rad problem och brister med de incitament som använts hittills finns det en bred enighet om att incitament är nödvändigt för att utveckla kollektivtrafiken, öka marknadsandelen och öka kollektivtrafikens samhällsnytta. Det är inte användningen av incitament som är fel utan grundproblemet är hur avtalen är utformade. Risk- och ansvarsfördelning De risker som är förenade med produktion av kollektivtrafiktjänster bör analyseras noggrannare än i dag 4

11 Som nämnts i kapitel 3 är de risker som kan vara förenade med utvecklingen och tillhandahållandet av olika funktioner/tjänster en viktig parameter vid bedömningar av hur upphandlingsmodeller mellan offentliga beställare och privata entreprenörer kan och bör utformas. Dessa risker bör bl.a. analyseras utifrån vilken karaktär de har och hur de är sammansatta och vilka risker som kan antas hanteras eller bäras bäst av de trafikansvariga myndigheterna eller av en privat operatör. Vid utformningen av konkreta upphandlingsmodeller är i allmänhet konstruktionen av formler för riskdelning en central beståndsdel. Varje risk ska läggas hos den part som har bäst möjligheter att påverka ett osäkert utfall och att minimera negativ inverkan från de inbyggda osäkerheterna i projektet Risköverföring förbättrar effektiviteten i produktionen i den utsträckning som den förbättrar värderingen och hanteringen av ett projekts risker. En uppenbar förutsättning för hanteringen av risker är att de är hanterbara. Det betyder att varje risk ska läggas hos den part som har bäst möjligheter att påverka ett osäkert utfall och att minimera negativ inverkan från de inbyggda osäkerheterna i projektet. Om ingen av parterna kan kontrollera och hantera riskerna är uppgiften snarare att finna den part som kan bära risken bäst. Politiska och juridiska risker bör läggas på den offentliga parten När det gäller de externa eller globala riskerna (politiska och ekonomiska risker) anses vanligen den offentliga partnern (länstrafikhuvudmännen och deras ägare i form av kommuner och landsting) ha bättre förutsättningar att påverka händelser i den politiska, juridiska och ekonomiska miljön än en privat partner. Det skulle t.ex. kunna röra sig om risker för att det införs kraftigt förändrade bestämmelser för trafiken, t.ex. i form av påtagligt skärpta krav på anpassning till funktionshindrades behov eller minskade utsläpp från trafiken, eller att avgifts- och skattesystemen ändras på ett sätt som påverkar kollektivtrafikens kostnader starkt. Rekommendationen är därför oftast att den offentliga parten bör ta på sig dessa risker. Vissa globala risker ligger utom alla parters kontroll och de kan därför läggas på den som har bäst förutsättningar att bära dem (förmodligen den offentliga partnern) eller delas mellan parterna. Risker som hänger samman med drift, underhåll och planering bör bäras av den privata parten Om man ska följa de teoretiska rekommendationerna för offentlig privat samverkan ska risker som är förknippade med att planera trafiken, införskaffa, underhålla och utveckla fordon, biljett- och informationssystem, terminaler och hållplatser, personal och andra resurser som behövs för att bedriva trafiken, läggas på trafikföretagen. Detta åstadkommes också enklast om det är privata trafikföretag som äger och finansierar dessa aktiviteter och funktioner.

12 De principer för riskdelning som nu tillämpas mellan länstrafikhuvudmännen och trafikföretagen i lokal och regional kollektivtrafik överensstämmer knappast helt med vad som rekommenderas på teoretisk nivå. Vår bedömning är således att de privata trafikföretagen för närvarande i allmänhet har ett väsentligt mindre ekonomiskt handlingsutrymme och ansvar än vad teorierna för offentligprivat samverkan föreskriver. Vid utformning av en effektiv upphandlingsmodell bör man göra en avvägning mellan den s.k. medverkansbegränsningen och den s.k. incitamentsbegränsningen Efterfrågerisken kan bara påverkas och hanteras i begränsad utsträckning. Å ena sidan kan man hävda att den offentliga sektorn ska ta på sig denna risk eftersom efterfrågan påverkas relativt sett mer av faktorer under offentlig kontroll, så som allmän ekonomisk politik eller sektorsspecifika åtgärder. Den offentliga uppdragsgivarens förehavanden kan med andra ord avgöra om ett projekt blir ekonomisk bärkraftigt eller inte och därmed också om någon privat aktör är intresserad av att delta i det i den mikroekonomiska litteraturen känt som medverkansbegräsningen (som innebär att om en privat entreprenör förutsätts bära en större risk än vad hon tror sig kunna hantera blir det svårt att intressera en privat part för samverkan). Å andra sidan kan det också hävdas att den privata partnern måste ta del av efterfrågerisken för att få incitament att utveckla och effektivisera verksamheten (den s.k. incitamentsbegränsningen). Effektiviteten i verksamheten kan ju också ha viss betydelse för vilken efterfrågan en vara eller tjänst möter. För all trafik som har en samhällsuppgift bör man sträva efter att utforma en formel för att dela efterfrågerisken och finansieringsansvaret mellan den offentliga beställaren och den privata utföraren Som redan nämnts bör man vid utformning av en effektiv upphandlingsmodell göra en avvägning mellan den s.k. medverkansbegränsningen och den s.k. incitamentsbegränsningen. Av detta följer också att efterfrågerisken och finansieringsansvaret mellan den offentliga beställaren och den privata utföraren bör vara delat. Man kan lätt konstatera att Utredningen om en ny kollektivtrafiklags förslag till modell knappast uppfyller dessa kriterier eftersom de inte utgår från att det ska finnas ett delat ansvar för all den trafik som samhället önskar upprätthålla. I stället bygger modellen på att privata operatörer tar hela ansvaret för kollektivtrafiken i de trafikstarka områden och relationer och att samhället tar hela ansvaret i trafiksvaga områden och relationer. Bara i undantagsfall ska det enligt Utredningen om en ny kollektivtrafiklag finnas ett sådant delat ansvar som enligt forskningen ger optimala förutsättningar 6

13 att förena transportpolitiska ambitioner för kollektivtrafikens utveckling med en effektivitets- och tjänsteutveckling som huvudsakligen drivs av företagsekonomiska mål. Även Fördubblingsprojektet föreslår att privata operatörer ska ta en stor del av ansvaret för kollektivtrafiken i de trafikstarka områden och relationer (genom den rent kommersiella trafik som man kan anta uppkommer om ensamrätten för den upphandlade trafiken tas bort och genom de nettoavtal som enligt förslaget bör användas i trafikstarka områden) och att samhället tar hela ansvaret i övriga områden och relationer. Samhället föreslås dock behålla ansvaret för huvuddelen av trafiken. Konsekvenserna av de föreslagna marknadsmodellerna borde analyseras utifrån hur de påverkar den allokativa och produktiva effektiviteten Hur ansvarsgränserna mellan offentliga uppdragsgivare och privata operatörer dras upp är helt avgörande för hur väl kollektivtrafikförsörjningen kan väntas komma att svara mot olika samhällsmål (allokativ effektivitet) och hur effektivt dessa mål kan nås (produktiv effektivitet). Utredningen om en ny kollektivtrafiklag föreslår en strikt uppdelning mellan kollektivtrafikmyndighetens och entreprenörernas ansvarsområden och uppgifter. Myndighetens uppgift är enligt förslaget framförallt att söka marknaden för att ta reda på vilken trafik som kollektivtrafikföretagen kan bedriva på rent kommersiella grunder. Myndigheten ska dessutom upphandla trafik som samhället anser nödvändig, men som den rent kommersiella marknaden inte producerar. Den upphandlade trafiken ska uteslutande bedrivas med rena nettoavtal. De kommersiella företagen har ansvar för övriga områden, som prissättning, tidtabellsläggning, trafikplanering, fordonsstandard, kvalitet och marknadsföring osv. Om man utgår från teorierna om offentlig-privat samverkan kan en sådan strikt uppdelning mellan den privata och den offentliga partens ansvarsområden och uppgifter som föreslås av bl.a. Utredningen om en ny kollektivtrafiklag göra det svårare att fullt ut utnyttja de drivkrafter som man önskar frigöra vid en sådan samverkan. De drivkrafter som man vill frigöra hos den offentliga partnern är den bättre förmågan att avgöra vilka kollektivtrafiktjänster som bör utföras (allokativ effektivitet) och hos den privata parten de större möjligheter och starkare incitament denne har att effektivisera produktionen av de kollektivtrafiktjänster som faktiskt utförs (produktiv effektivitet). Konsekvenserna av olika marknadsmodeller borde analyseras tydligare utifrån dessa båda aspekter än vad som gjorts. Ett sådant behov finns både när man utformar regelverket på nationell nivå och när man på lokal och regional nivå ska

14 ställa upp mål för kollektivtrafikförsörjningen och avgöra vilka medel som ska avsättas för att nå målen. Rörlig ersättning till operatörerna Efterfrågerisken bör vara delad mellan beställare och utförare Som redan nämnts bör efterfrågerisken delas mellan den offentliga och den privata parten. Detta är fallet i resandeincitamentsavtal, men däremot inte i rena bruttoavtal, som innebär att efterfrågerisken ligger helt hos beställaren, eller rena nettoavtal som vid helt kommersiell trafik medför att efterfrågerisken koncentreras till entreprenören. I kollektivtrafikbranschen finns det en spridd uppfattning om att den rörliga ersättningen vid resandeincitamentsavtal i många fall är för låg i dag för att den ska påverka trafikföretagens agerande. En större andel rörlig ersättning i avtal som innehåller incitament som baseras på antalet resor innebär att entreprenörerna ska ta en större andel av efterfrågerisken. Samtidigt finns det inget givet svar om hur stor andel av avtalssumman som bör vara rörlig för att få effekt. Intervjuerna och litteraturstudien pekar på en rimlig nivå kan vara runt procent av avtalssumman. Ensamrätt för operatörer Vill man öka kollektivtrafikens marknadsandel och öka kollektivtrafikens samhällsnytta bör ensamrätten för upphandlad kollektivtrafik behållas Om ensamrätten för upphandlad kollektivtrafik tas bort kommer det att sannolikt kommer att uppstå ny rent kommersiell trafik som kommer att kunna erbjuda resenärerna ett ökat utbud och nya produkter och tjänster. Däremot kommer denna trafik med stor sannolikhet att vara begränsad och framförallt uppstå på linjer och i områden med stort resande. Detta gör samtidigt att trafikhuvudmännen framförallt kommer att få konkurrens i trafikstarka områden och relationer, dvs. i områden och på linjer som används för att korsfinansiera trafik med lågt resande, t.ex. i glesbygd. Trafikhuvudmännens intäkter kommer därför att minska. Trafikhuvudmännen kan lösa detta problem genom att skjuta till mer pengar, dra in trafik och minska sitt utbud, begränsa sina åtaganden till att bara erbjuda kompletterande trafik på trafiksvaga linjer eller genom att prisdifferentiera. Prisdifferentiering kan dock komma att uppfattas som orättvist av resenärerna och dessutom är det inte säkert att konkurrenslagstiftningen tillåter att trafikhuvudmannen som dominerande aktör prisdifferentierar. Det kan även bli svårare att upphandla incitaments- och nettoavtal eftersom det kommer att råda stor osäkerhet om konkurrensen under avtalsperioden, vilket 8

15 kan leda till att trafikhuvudmannen tvingas upphandla rena bruttoavtal. Vår bedömning är att de anbud som trafikföretagen lägger kommer att vara färre och troligen även att bli dyrare för trafikhuvudmännen. Erfarenheter från de nettoavtal som använts i Sverige visar också att det framförallt är stora trafikföretag som vågar ingå avtal som medför stora risker. Därför finns det risk att ett borttagande av ensamrätten kommer att leda till tilltagande utveckling mot färre och större kollektivtrafikföretag på den svenska marknaden. Nätverkseffekter och samordning För att ta till vara nätverkseffekterna och det behov av samordning som finns inom kollektivtrafiken är ett sammanhållet helhetsansvar att föredra framför marknadsmodeller med stor frihet för kollektivtrafikföretagen Nyttan av ett sammanhållet nätverk av kollektivtrafiklinjer är ofta större än nyttan av de enskilda linjerna var för sig. Resenärsnyttan av ett trafiksystem med ett gemensamt prissystem, gemensamma bytespunkter och ersättningstrafik vid störningar i trafiken är sannolikt stor. Därför finns det fördelar med att organisera kollektivtrafiken i nätverk. Dessa nätverkseffekter är särskilt stora i storstäderna där en stor del av resorna sker genom en kombination av flera färdmedel och resenärerna gör många byten. Det torde vara svårt att undvika att inte förslagen till ny marknadstillträdesmodell i Utredningen om en ny kollektivtrafiklag medför att samordningen försämras inom kollektivtrafiken. Utredningens förslag kan komma att innebär att det blir svårt för resenärerna att få överblick över linjesystemet och det kan även bli svårt att förutse kostnaden för en resa som innefattar flera operatörer. Även fordonsstandarden kan komma att varierar kraftigt och på ett oförutsebart sätt. Om resenärerna upplever att samordningen har försämrats så kan konsekvensen bli att den lokala och regionala kollektivtrafiken förlorar i attraktivitet. Även Fördubblingsprojektets förslag till ny affärsmodell kommer till viss del att medföra att samordningen riskerar att försämras. Trepartsamarbete Använd trepartssamarbete för att skapa förutsättningar för ökad efterfrågan på kollektivtrafik Det finns ett stort behov av trepartssamarbete mellan entreprenör, trafikhuvudman och infrastrukturhållare (kommunen, Banverket och Vägverket) inom kollektivtrafiken. En stor del av bristerna i kvalitet som resenärerna inom spårtrafiken upplever beror ytterst på problem med infrastrukturen. Motsvarande problem finns inom busstrafiken där kommunerna och Vägverket spelar en avgö-

16 rande roll för framkomligheten på vägarna. Kommunerna är dessutom inte bara väghållare. De påverkar även efterfrågan på kollektivtrafik genom sitt inflytande över parkeringsavgifter och som ansvarig för den fysiska planeringen. Genom samarbete med infrastrukturhållaren går det att skapa förutsättningar för en ökad efterfrågan på kollektivtrafik. Detta skulle dessutom göra dagens samarbeten, som ofta är uppbyggda kring personliga relationer, mindre sårbara. Fördjupa forskningsinsatserna när det gäller trepartssamarbeten inom kollektivtrafiken Samtidigt som behovet av trepartssamarbeten är stort är forskningen på området är mycket begränsad. Det finns därför även ett stort behov av forskning kring trepartssamarbete inom kollektivtrafiken i Sverige. Problemen rör delvis frågor om horisontell respektive vertikal organisation som är ett klassiskt forskningsområde från vilket en del principiella lärdomar kan hämtas. Däremot förefaller det inte finnas särskilt mycket tillämpad forskning på området och det finns med andra ord ett stort behov av sådan forskning på området. Utforma trepartssamarbetet som en gemensam affär byggt på tillit och förtroende Efterfrågan på kollektivtrafik beror på en rad olika faktorer. Utöver de faktorer som trafikhuvudmannen och operatören kan påverka finns det dels omvärldsfaktorer, som t.ex. befolkningstillväxt, kapitalkostnader, tillväxt och nationell politik, och dels faktorer som kommunerna, Banverket och Vägverket i egenskap av infrastrukturhållare kan påverka. Omvärldsfaktorerna är svåra eller omöjliga att få kontroll över. Däremot går det att genom samarbete med infrastrukturhållaren skapa förutsättningar för en ökad efterfrågan på kollektivtrafik. Vikten av samarbete mellan alla tre parter understryks av att den främsta framgångsfaktorn i Helsingborg är just samarbetet mellan samtliga tre parter som kan påverka efterfrågan på kollektivtrafik. Parterna är sinsemellan beroende av varandra och utgör varandras förutsättningar för ett lyckat resultat. Trepartssamarbetet bör därför utvecklas som en gemensam affär, som ett partnerskap, byggt på tillit och förtroende och att kommunen, trafikhuvudmannen och entreprenören, måste se sig som medparter och inte som motparter i arbetet att nå de gemensamma målen. Använd incitament som bygger på respektive parts drivkrafter i trepartssamarbetet Det är viktigt med incitament för samtliga parter och att incitamenten bygger på respektive parts drivkrafter för att alla ska agera enligt uppsatta mål. De offentliga parternas drivkrafter och mål ligger i ökad samhällsnytta och den privata partens ligger i vinstmaximering. Utformningen av incitamenten i samarbetet bör bygga på dessa drivkrafter och mål. 10

17 Sätt upp ett tydligt och övergripande mål i trepartssamarbetet En viktig framgångsfaktor är att alla parter arbetar mot ett mål, att målet är tydligt, att alla är överens om vad som avses med målet samt att trafikavtalet mellan trafikhuvudman och operatör, liksom övriga samverkansformer, är utformade utifrån detta mål. Det övergripande målet kan t.ex. som i Helsingborg vara att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken inom tio år. Ha en tydlig roll- och ansvarsfördelning i samarbetet Tydligheten i beskrivningen av parternas roller och ansvar har betydelse för trepartssamarbetet. Om man återigen tar Helsingborg som exempel, så för att bussentreprenören Arriva ska kunna bedriva framgångsrik busstrafik i Helsingborg behövs det dels tillgång till lediga fordon för att det ska vara möjligt att snabbt ändra turtätheten och dels att framkomligheten för bussarna är god för att de ska kunna konkurrera med bilen. Båda dessa förutsättningar uppfylls inom det trepartssamarbete som finns i Helsingborg genom att man gjort följande ansvarsfördelning: Trafikhuvudmannen ansvarar för investeringar i bussar. Skånetrafiken har ansvar för framkomligheten på gatorna och operatören Arrivas ansvar är att köra en busstrafik med hög utförandekvalitet. Fördjupat samarbete genom OPS inom kollektivtrafiken Kollektivtrafiktjänsterna bör lämpa sig väl för ett fördjupat samarbete mellan offentliga och privata parter I kapitel 3 identifierade vi ett antal kriterier som enligt den teoretiskt inriktade forskningen på området är viktiga för att bestämma om det är sannolikt att nå stora vinster genom samverkan mellan offentlig och privat sektor. Till dessa kriterier hör att utbudet kan beskrivas väl till sin kvalitet, att innovationsförmågan är viktig för verksamheten och att risken är liten att effektiviseringar går ut över tjänsternas kvalitet. Vår bedömning är att kollektivtrafiktjänsterna generellt har sådan karaktär att de bör lämpa sig väl för ett fördjupat samarbete mellan offentliga och privata parter. I kapitel 3 identifierat vi också några nyckelord som vi bedömer beskriver viktiga kännetecken för den utveckling som sedan länge pågått mot mera fördjupade samverkansformer mellan offentlig och privat sektor. Det handlar då om begrepp som kompletta tjänster och helhetssyn, gemensamt ansvar och partnerskap med inriktning mot dialog och interaktion, livscykelperspektiv samt fokus på funktion och service. Vi bedömer att den modell som föreslås i Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik i hög grad har en sådan ansats medan däremot den modell som föreslås av Utredningen om en ny kollektivtrafiklag bygger på en mer strikt åt-

18 skillnad mellan å ena sidan de offentliga aktörernas uppgifter och ansvarsområden och å andra sidan de privatas uppgifter och ansvarsområden. Den stora risken med en fördjupat offentlig-privat samverkan bedömer vi vara att de privata operatörerna effektiviserar verksamheten (genom exempelvis att dra ner på kostnader, service och kvalitet) mer än vad som är önskvärt från samhällsekonomiska utgångspunkter. En nyckelfråga för utvecklingen av en framgångsrik samverkansmodell är därför hur en offentlig beställare/finansiär ska kunna sätta effektiva gränser i det avseendet. 12

19 1 Inledning Bakgrunden till detta projekt finns i Koll framåts "Underlagsrapport ansvar, roller och avtal". Enligt denna rapport finns det två kritiska framgångsfaktorer för att kollektivtrafikens marknadsandelar ska öka när det gäller avtal och upphandling. Den ena är att Ta till vara aktörernas olika drivkrafter för att arbeta mot gemensamma mål. I rapporten beskrivs denna framgångsfaktor på följande sätt: I dag betraktas ofta de olika aktörernas mål och drivkrafter som en målkonflikt. Drivkraften och målet för entreprenörerna som kör trafiken är att tjäna pengar. Politikerna i kommuner och landsting, som äger trafikhuvudmännen och beslutar om ägarbidraget till sin trafikhuvudman, har samhällsnytta och att uppnå olika politiskt fastslagna samhällsmål som drivkraft. Trafikhuvudmännens drivkraft är att med utgångspunkt från ägarnas direktiv på det mest kostnadseffektiva sättet upphandla, planera, marknadsföra och informera om trafiken. Resenärens drivkraft är att resa med ett transportmedel som på olika sätt uppfyller resenärens transportbehov. Men istället för att betrakta parternas drivkrafter och mål som målkonflikter bör varje aktörs drivkraft tas till vara och utnyttjas för att nå gemensamma mål. 3 Den andra kritiska framgångsfaktorn är att Utveckla rollfördelningen mellan aktörerna. Arbetsgruppen som arbetade fram rapporten menade att relationen mellan trafikhuvudmännen och operatörer behöver utvecklas så att entreprenörerna får möjlighet att utveckla och leverera bra tjänster som lockar fler resenärer. Därför måste rollfördelningen och samarbetet mellan dessa två aktörer utvecklas så att entreprenörerna ges ett större inflytande över trafikplaneringen, tidtabellsläggningen, marknadsföringen och prissättningen. Regeringen har vid ett flertal tillfällen, bl.a. i direktiven till KOLL-framåt och Utredningen om en ny kollektivtrafiklag, pekat på behovet av en ökad marknadsandel för kollektivtrafiken. Kollektivtrafikbranschens gemensamma Fördubblingsprojektet har satt som mål att dels fördubbla kollektivtrafikresandet till år 2020 och dels fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel på lite sikt. En av utgångspunkterna för detta projekt är därför att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. 1.1 Syfte Projektets syfte är att utveckla en upphandlingsmodell som tar tillvara och använder respektive kollektivtrafikaktörs drivkraft, bl.a. genom att använda mervärde/bonus till operatören om resandet ökar, för att öka kollektivtrafikens 3 S

20 marknadsandel utifrån de kritiska framgångsfaktorer som beskrivs i Koll framåts "Underlagsrapport ansvar, roller och avtal". 1.2 Metod och genomförande Forskningsuppdraget har genomförts i fem etapper: Under den första etappen har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattar dels litteratur om upphandling, användning av incitament och avtalsstyrning på kollektivtrafikens område och dels erfarenheter och slutsatser från utvärderingar och den svenska forskning som gjorts av upphandlingar och trafikavtal inom lokal och regional kollektivtrafik. Dessutom har de förslag som lagts av Utredningen om en ny kollektivtrafiklag och kollektivtrafikbranschens Fördubblingsprojekt sammanfattats under litteraturstudien. Resultatet av litteraturstudien har därefter legat till grund för konstruktionen av intervjufrågor för nästa etapp. Med utgångspunkt från litteraturstudien genomfördes intervjuer i etapp två. I studien har tolv personer intervjuats per telefon. Tre personer representerar huvudmannasidan, tre personer operatörer och två politiker. Dessutom har fyra representanter för Banverket, Vägverket och kommuner intervjuats. Personerna har mottagit ett e-postmeddelande från WSP:s projektgrupp innan kontakt tagits per telefon för att boka in intervjun. Samtalen har skrivits ner och analyserats. Tre av de tillfrågade personerna tackade nej p.g.a. tidsbrist. Resultatet av intervjuundersökningen presenteras i respektive kapitel. Frågeguide och lista över intervjuade personer återfinns i Bilaga 1 respektive Bilaga 2. I den tredje etappen har svaren från intervjuerna analyserats och sammanfogats med slutsatserna från litteraturstudien. Särskilt fokus har lagts vid följande frågor: Hur bör incitamenten som ger operatören mervärde/bonus vara utformade och i vilken omfattning bör incitamenten påverka entreprenörens intäkter för att de också ska påverka operatörens beteende? Hur bör strukturer för trepartssamarbeten (mellan operatör, trafikhuvudman och infrastrukturhållare) vara utformade och vilka beslut bör fattas var i strukturen? Hur bör de övergripande och gemensamma målen för samtliga aktörer formuleras? Inom kollektivtrafiken finns det ett antal verktyg för att locka resenärer, exempelvis trafikplanering, tidtabellsläggning, marknadsföring och prissättning. För att operatören ska kunna locka fler resenärer behöver de ha ett visst inflytande över dessa verktyg. Hur stort bör operatörernas handlingsutrymme vara och vilka former bör det ha? Om en upphandling gäller en del av en trafikhuvudmans hela geografiska område, hur kan den delen fås att samverka med helheten? 14

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen Västtrafikmodellen Från Beställar- Leverantörsroller till Partnerskap Upphandling i Göteborg 2013-11-28 Västtrafik i siffror

Läs mer

RAPPORT Finansieringsmodellens betydelse för utvecklingen av lokal och regional kollektivtrafik

RAPPORT Finansieringsmodellens betydelse för utvecklingen av lokal och regional kollektivtrafik RAPPORT Finansieringsmodellens betydelse för utvecklingen av lokal och regional kollektivtrafik Rapport 2010:1 Reviderad april 2010 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Västtrafikmodellen Från Beställar- Leverantörsroller till Partnerskap Avtal Hisingen ett steg mot fler och nöjdare resenärer

Västtrafikmodellen Från Beställar- Leverantörsroller till Partnerskap Avtal Hisingen ett steg mot fler och nöjdare resenärer Västtrafikmodellen Från Beställar- Leverantörsroller till Partnerskap Avtal Hisingen ett steg mot fler och nöjdare resenärer 1 Syfte med Västtrafikmodellen Västtrafik upphandlar funktion, inte detaljstyrd

Läs mer

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands

Läs mer

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt Mål Avtal, som driver mot målet att fördubbla resandet och marknadsandelen Ett reducerat antal överklaganden Avtal, som gör det möjligt att få mer trafik pengarna Utveckla den gemensamma affären mellan

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

RAPPORT. Regional kollektivtrafikmyndighet i Sörmland. Analys & Strategi 2011-03-07

RAPPORT. Regional kollektivtrafikmyndighet i Sörmland. Analys & Strategi 2011-03-07 RAPPORT Regional kollektivtrafikmyndighet i Sörmland 2011-03-07 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud. Workshop 3

Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud. Workshop 3 Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud Workshop 3 Bakgrund och nuläge Vi har nu en gemensam affärsmodell för fördubblad kollektivtrafik Vi har en gemensam avtalsprocess Vi har ett gemensamt modellavtal

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB 2015-05-19 Innehåll Arriva Sverige AB... 1 Arriva Sverige AB... 3 Legal information... 3 Kontaktinformation... 3 Verksamhet... 3 Tillstånd och certifikat... 3 Tjänstekvalitetsrapport...

Läs mer

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län 1(2) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 7 Diarienummer SL 2014-0819 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överenskommelse

Läs mer

Tillväxtverkets synpunkter på En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

Tillväxtverkets synpunkter på En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Datum Diarienummer 2009-09-09 013-2009-904000 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Tillväxtverket har till uppgift

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal träffat mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av delbetänkande 16 april 2015 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation Klar

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Sekretariatet för Regionala ägarrådet 2008-01-31 Minnesanteckningar Maria Larsson

Sekretariatet för Regionala ägarrådet 2008-01-31 Minnesanteckningar Maria Larsson Sekretariatet för Regionala ägarrådet 2008-01-31 Minnesanteckningar Regionala ägarrådet Torsdagen den 24 januari 2008 Norra Hamngatan 14, Göteborg Närvarande: Birgitta Johansson, VGR Mimmi von Troil, VGR

Läs mer

Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22

Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 2014-10-22 Innehållsförteckning Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt... 3 1. Allmänt... 3 2. Beskrivning av

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Mer och bättre kollektivtrafik för pengarna. Använd branschens gemensamma rekommendationer för att få fler resenärer

Mer och bättre kollektivtrafik för pengarna. Använd branschens gemensamma rekommendationer för att få fler resenärer Mer och bättre kollektivtrafik för pengarna Använd branschens gemensamma rekommendationer för att få fler resenärer 2011 1 Innehåll Ord på vägen... 3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Trafikhuvudmännen

Läs mer

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74 1(2) Trafikavdelningen Handläggare Sara Catoni 08-678 1937 sara.catoni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-22 Version Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 12 Ärende/Dok. id. TN 2015-0124 Infosäk. klass K1 (Öppen)

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81)

Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81) Sundbyberg 2010-04-28 Dnr. 10-004 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Linda Bergfeldt linda.bergfeldt@hso.se tel 08-546 404 22 Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Sociala investeringar Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Vad är sociala investeringar? Nya metoder i socialt arbete Kalkyl för förebyggande insatser Ett sätt att motivera mer

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Remiss DS 2015 11 Res lätt med biljett

Remiss DS 2015 11 Res lätt med biljett Rapportnamn 1/4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och sammanfattning 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Sammanfattning... 2 1.3. Processen för Samtrafikens samråd vid framtagandet av detta yttrande... 3 1.4. Samtrafikens

Läs mer

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken Det självklara valet för dig som reser i Skåne Allt började 1999 Två skånska län blir ett Flygande start för Skånetrafiken Vilka vi är och vad vi gör En förvaltning inom Region Skåne Driva

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

En utvecklingskraftig bussbransch

En utvecklingskraftig bussbransch En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik Juni 2014 Sveriges Bussföretag 2014-06-10 Hög effektivitet förutsättning för en utvecklingskraftig bussbransch Regering, riksdag

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Grundläggande kassaservice

Grundläggande kassaservice REMISSVAR 2001-08-17 Dnr 2001/1623 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Grundläggande kassaservice (Dnr M2001/6184/ITFoU) 1 Inledande synpunkter Näringsdepartementet föreslår i den remitterade

Läs mer

Beställningstrafiken

Beställningstrafiken www.pwc.se Granskningsredogörelse Beställningstrafiken Skelleftebuss Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och revisionsfråga...2

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

(Näringsdepartementet)

(Näringsdepartementet) Lagrådsremiss Ny kollektivtrafiklag ***utkast*** Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I lagrådsremissen lämnas förslag

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Alla vinner på certifiering av förare i kollektivtrafiken

Alla vinner på certifiering av förare i kollektivtrafiken Alla vinner på certifiering av förare i kollektivtrafiken Förarcertifieringen har kommit för att stanna Parallellt med att kollektivtrafikens roll blir allt större och viktigare, ökar behovet av välutbildade

Läs mer

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader I en tid då fastighetssektorn står inför stora utmaningar inom energiområdet och där

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Dokumentation startmöte för Realtidsrådet 2013-08-27

Dokumentation startmöte för Realtidsrådet 2013-08-27 Dokumentation startmöte för Realtidsrådet Förväntningar och frågor Inga tekniska lösningar Få idéer Samordning/samsyn Etablera Realtidsrådet Högt i tak Kundfokus Kritiska framgångsfaktorer Vara konkret

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem 1(5) Handläggare Mats Ellman 08-686 15 97 mats.ellman@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 12 Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem Ärendebeskrivning Svar på skrivelse

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

WSP ANALYS & STRATEGI

WSP ANALYS & STRATEGI WSP är ett globalt analys- och teknikföretag som erbjuder konsulttjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Vi finns i 35 länder. I Sverige

Läs mer

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan 2008-11-28 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar RUFS 2010 framtida transportsystem Resenärsforum är en nationell konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer. Organisationen

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Dokumentation Partner- och forskarkollegium LOKA BRUNN 30-31 Mars, 2011

Dokumentation Partner- och forskarkollegium LOKA BRUNN 30-31 Mars, 2011 Dokumentation Partner- och forskarkollegium LOKA BRUNN 30-31 Mars, 2011 Bakgrund Under två dagar (lunch-lunch) träffades SAMOT partner- och forskarkollegium för att diskutera viktiga forsknings- och utvecklingsfrågor

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting

JIL Stockholms läns landsting JIL Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 1 (1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Identitet 2012-10-19 TN 1210-0219 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE HR Yttrande över remissutgåva

Läs mer

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (1) Identitet TN 1206-0144 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Ny metod för fördelning av färdtjänstkörningar på taxichaufförer

Ny metod för fördelning av färdtjänstkörningar på taxichaufförer 2008-05-22 Stockholms Läns Landsting Hantverkargatan 45 104 22 Stockholm Ansökan Ny metod för fördelning av färdtjänstkörningar på taxichaufförer 1 bilaga Med stöd av bifogade projektförslag ansöker vi

Läs mer

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga.

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga. KS 17 26 nov 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ingeberg Lars Linder Cecilia Datum 2014-10-29 Diarienummer KSN-2014-1136 Kommunstyrelsen Nyföretagarcentrum-samarbetsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Cykelkonferensen 2009

Cykelkonferensen 2009 Cykelkonferensen 2009 29 30 september i Linköping Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Välkommen till SKL:s cykelkonferens 2009! Cykelfrågorna upplever just nu en renässans, med klimatfrågorna

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer