Examensarbete. C-uppsats inom Byggd miljö. - en komparativ studie av människans förmåga att orientera sig i urbana miljöer.

Transkript

1 Examensarbete. C-uppsats inom Byggd miljö Rumslig navigering - en komparativ studie av människans förmåga att orientera sig i urbana miljöer. Spatial Navigation - A comparative study of the human s ability to navigate in urban environments. Instutition för Urbana studier Malmö Högskolan VT 2010 Arkitektur, Visualisering och Kommunikation Salam Antoan Tomas Zelenka Handledare: Mattias Kärrholm Examinator: Per-Olof Hallin

2 2

3 Abstract In this paper we introduce a comparative study on three streets intelligibility. The study objects are Trollebergsvägen, Karl XI gata and Öresundsvägen in Lund, Sweden. Öresundsvägen is under negotiation for development in coming years. Here, there will be a variety of building structures allowing mixed social groups to live side by side and also businesses established close to the inhabitants. We have used the quantitative method Space syntax and the qualitative data of case studies to measure the intelligibility of these streets. Since Bill Hillier has found a correlation between integration and connectivity to affect the intelligibility that local and global streets produce, we will compare Space syntax analysis with the qualitative case studies in order to investigate and evaluate Hillier s claims. In doing so we do two Space syntax analysis of integration and connectivity of the city with tables showing values for the streets. Results of this studie shows that these two types of analysis would give a better understanding of intelligibility when are used. 3

4 Sammanfattning I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig. I uppsatsen används det kvantitativa verktyget Space syntax tillsammans med kvalitativa fallstudier för att mäta den rumsliga orienteringsförmågan på dessa gator. Bill Hillier har funnit ett samband mellan integration och connectivity som han menar påverkar begripligheten av en viss rumslig struktur för människan. Han har kallat korrelationen för intelligibility- rumslig begriplighet. I uppsatsen jämförs Space syntax analyser med fallstudier för att utröna om Hilliers teori stämmer och för att därmed försöka bidra till utvecklingen av verktyg för att mäta rumslig navigering i urbana miljöer. Resultat är att använda båda analysmetoderna tillsammans vid mätningen av intelligibility. 4

5 Förord och tacksägelse Vår ambition har under studiens gång ändrats på grund av tekniska omständigheter. Men det har inte hindrat oss ifrån att fördjupa oss i två metoder som är motsatta varandra, nämligen en kvantiativ metod och en kvalitativ. Båda har olika styrkor vad gäller att mäta och förstå rumslig navigering. Den kvantitativa utgångspunktet kom ur ett intresse för en mer teknisk förståelse av arkitekturen där man förstår stadens urbana form utifrån topologi och syntaxkartor, medan den kvalitativa ansatsen bygger på kognitiv och visuellt direkt observation. Vi tror att dessa två metoder genererar olika bilder av verkligheten, det vi kan se och det vi inte kan se. Uppsatsen är en fördjupning i dessa metoder då den är gjord inom ramen för sista terminen på Arkitektur, Visualisering och Kommunikation inom ämnet byggd miljö. Samt jämförs studieobjekten med varandra utifrån de två olika analysmetoderna. Vår komparativastudie anser vi är relevant idag för att kunna bidra till utveckling av verktyg där man kan analysera rumslig navigering i städer. Vi vill rikta ett tack till Lunds Stadsbyggnadskontor (Ulrika Lundquist och Christina Zoric Persson) och Lantmäteriet (Tomas Åkerholm) för att de försett oss med kartor och material. Ett tack till Natalia som läst vårt arbete och gett feedback. Ett speciellt tack till vår handledare Mattias Kärrholm som alltid kunnat ställa upp när vi behövde honom och hjälpt oss att styra upp arbetet samt gett synpunkter och tips som hjälpt oss. 5

6 Innehållsförtäckning - Abstract/ Sammanfattning - Förord och tacksägelse 1. Inledning s Bakgrund s Syfte och Mål s Metod och avgränsningar s Space Syntax s Bakgrund s Vad är rummet? s Vad är en lokal gata och vad är en global gata? s Axialkartan och Axiallinjer s Hilliers Intelligibility s Space Syntax analys av västra Lund s Space syntax analys Öresundsvägen s Space syntax analys Trollebergsvägen s Space syntax analys Karl XI gata s Fallstudier s Genomförande s Fallstudie 1: Öresundsvägen s Fallstudie 2: Trollebergsvägen s Fallstudie 3: Karl XI gata s Diskussion & Resultat s Stämmer Space syntax kartorna med fallstudierna och vice versa? s Bekräftelse av flerfaldig forskningsstrategi s Resultat- Vilket verktyg är bäst för en komparativstudie? s. 51 Källförteckning Appendix Begreppslista Space syntax (alfabetisk ordning) Begreppslista Lynch element (alfabetisk ordning) 6

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Eftersom staden ständigt växer och utvecklas krävs det att man förstår staden, underhåller den byggda miljön, dess sociala liv och dess struktur. Den etymologiska betydelsen för morfologi kommer ifrån grekiskans morfo som betyder form och logi för lära. Genom att studera olika gators form, begriplighet och anslutning till andra gator förstår vi hur deras morfologi skapar förutsättningar för rumslig navigering. I denna uppsats har vi valt att titta på tre olika gator ur denna aspekt. Just dessa tre gator har valts då Öresundsvägen är ett föremål för framtida exploatering och Karl XI-gatan-samt Trollebergsvägen ses som förebilder till hur man skall planera exploateringen. Trollebergsvägen och Öresundsvägen besitter egenskapen globala gator och Karl XI-gata besitter egenskapen lokal gata. Mer om dessa två typer av gator kan läsas under Space syntaxkapitlet. Samtidigt är en komparativstudie viktigt för att få bekräftat vilken metod som är bäst för den rumsliga navigeringen i olika områden. Dessa två analysmetoder kan vara till underlag då man väljer att planera gator i framtiden. Området Öresundsvägen är ett industriområde i Lund som har en lång historia. Det har varit ett lantbruksområde och därefter övergått till ett industriområde med koppling till handel samt närliggande bostäder. Gatan är en infart till stadskärnan tillsammans med Fjelievägen, Trollebergsvägen, Norra Ringen och Västra ringvägen. Enligt Lunds kommuns Översiktsplan 2010 vill man exploatera området med bostäder och affärsverksamheter. Kommunen vill erbjuda fler boendeformer efter en specifik boendemodell som de kallar för tät stadsbebyggelse för att blanda boende från olika sociala grupper, enligt en modell som liknar klassisk kvarterstad. 7

8 Öresundsvägen har goda förutsättningar att integrera Lunds stadskärna med de västra stadsdelarna. Trollebergsvägen är en viktig länk in till Lunds kärna och har varit det sedan år 1906 (K.G. Tapper, 1986, s.37). Området är ett företagsområde med fler aktiviteter än vad Öresundsvägens företagsområde har. Gatorna vid sidan om Trollebergsvägen är smalare och mer småskaliga i sin urbana struktur samtidigt som boendet är tätt. Området innehåller blandade boendeformer med villor och lamellhus. Eftersom gatorna som grenar utifrån Trollebergsvägen är täta, tillåter gatan enbart parkering på en sida då fotgängare och cyklister främst prioriteras. Karl XI:s gata har funnits i Lunds kärna sedan slutet av 1800-talet och har en lång historik. Jugendbyggnader dominerar gatan och känslan av kvarterstad tar man inte miste på. Här är affärsverksamheter på olika plan blandade med boende. Gatan är aktiv och tillräckligt bred för att både tillåta bilar att parkera på gatan och bussarna att köra. I närhet av gatan finns Lunds Centralstation och Clemenstorget. 8

9 Bild 1. Västra Lund (Författarna, 2010) De tre gatorna är valda som studieobjekt på grund av deras unika karaktärer. Öresundsvägen är inom snar framtid exploaterad och förändrad på grund av att Lund är i behov av att skapa fler bostäder. Trollebergsvägen är en global gata och fungerar främst som en länk in till staden och ut ur staden. Gatan har även kopplingar till ett område med blandade bostäder. Karl XI gatan är en lokal gata och ingår i en rutnätsstruktur och skapar därmed andra förutsättningar för hur man orienterar sig. I en diskussion med Lunds kommun lyftes också Karl XI gata och Trollebergsvägen fram som två viktiga referensobjekt för en exploatering av Öresundsvägen. Eftersom dessa gator har egenskaper som kan tänkas få nytta av vid exploateringen, har vi valt dessa två gator till att bli studieobjekt. 9

10 1.2 Syfte och Mål Detta arbete drivs huvudsakligen av två syften med fokus på rumslig navigering. Det ena är att undersöka den rumsliga begripligheten av de tre gatorna utifrån Hilliers Space syntax metoder. Hillier ser rumslig begriplighet som en funktion av värdena integration och connectivity. I uppsatsen undersöks gatorna genom Space syntax och sedan jämförs resultaten med kvalitativa fallstudier av områdena: Öresundsvägen, Trollebergsvägen och Karl XI gatan. Det andra syftet är att undersöka om Hilliers påstående om rumslig begriplighet tillsammans med de visuella kognitiva fallstudierna, är bra verktyg att använda för att mäta rumslig navigation. I de kvalitativa fallstudier används Kevin Lynchs teorier kring staden, kompletterad med explorativa direkta observationer. Lynch nämner framför allt fem element; Path, edges, district, nodes och landsmarks som är viktiga för att läsa och navigera sig i staden. Vårt mål är att förstå staden utifrån ett mer visuellt och kognitivt perspektiv samt kunna knyta Lynchs teori med Space syntax genom att hitta samband. 1.3 Metod och Avgränsningar Studierna baseras på två former av data, space syntax och fallstudier, vilket ger en hög reliabilitet till uppsaten. I uppsatsen kombineras en kvantitativ metod med kvalitativa fallstudier för att undersöka om Hilliers korrelation mellan integration och connectivity generar tillräckligt god kunskap om de förutsättningar för rumslig navigering som fallstudierna generar och vice versa. Analys och resultat presenteras längre fram i texten. Böcker och artiklar kring Space syntax och axialanalys används samt diverse data från Lunds kommun. Huvudböcker som använts är Space is the Machine och Social Logic of Space (Hillier, 2007; Hillier &Hanson, 1984) samt 10

11 Image of the City (Lynch, 1960). Artiklar kring Space syntax har valts efter nyckelorden: axial, axiallinjer, axialanalys, intelligibility, integration och connectivity. De flesta av artiklarna är examensarbeten och artiklar publicerade i arkitekturtidsskrifter. För att göra Space syntaxkartor krävs det ett program. Vi använde Syntax2D som är ett gratisprogram och AutoCAD Genom grundläggande kunskap i programmet AutoCAD 2004 och en manual till Syntax2Ds var det möjligt att skapa en axialkarta utifrån AutoCAD 2004 (Syntax 2D, ). För att tolka kartorna krävs att man läser om Space syntax. Valet av integration och connectivity gjordes då Hillier nämnde korrelationen av dessa två för att mäta rumslig uppfattning i Space is the Machine (1996). Av Lunds kommun fick vi arkivmaterial i form av kartor som visar de olika gatorna under nittonhundratalet till tvåtusentalet. Till fallstudierna använder vi Robert K. Yins bok Fallstudier: design och genomförande (2007) som inspiration för att genomföra enkla och explorativa fallstudier. Då det inte finns en klar mall till hur man gör en helt korrekt fallstudie har vi använt oss av Yin (2007). Yin är mycket uppmärksammad inom området fallstudier och rekommenderas ofta inom de samhällsvetenskapliga diskurserna. I kombination med de explorativa fallstudierna har vi stöd av Kevin Lynchs (Lynch 1960) fem begrepp där vi analyserar om det finns möjliga landmärken och knytpunkter som möjligtvis kan påverka den rumsliga navigeringen. Metoden är känd ifrån Kevin Lynchs Image of the City, år Kevin Lynchs syn på staden kan påstås vara kognitiv då han i boken redogör för hur man upplever och orienterar sig i staden visuellt. Lynch delar in stadsmiljön i två typer som är linjära och punktelement. Det linjära är relaterad till rörelse och hinder i form av vägar och stigar medan punktelement ofta är en mötesplats eller en plats där man kan stanna upp och orientera sig i staden. Space syntax är en teori och en serie metoder som används för att beskriva rumsliga strukturer. Gaturum och torg är platser där 11

12 människor vistas och förflyttar sig. Detta är grundläggande för varje stad då alla rum i staden har denna huvudfunktion (Hallberg, 2007, s.22). Eftersom den byggda miljön är en produkt av det sociala beteendet och språket har Hillier med flera, hittat en korrelation mellan det sociala och det fysiska i Social Logic of Space (Hillier & Hanson 1984). Med hjälp av metoderna i Space syntax studerar vi gatorna på en mer grundläggande strukturell nivå och går inte in på sådant som verksamheter, det sociala samspelet eller utseendet på fasader och dylikt. Dock kan fallstudierna hjälpa till att validera eller falsifiera resultaten som analysen ger. Enligt arkitekturteoretikern Bryan Lawson (2009) finns det två anledningar till att kunna förstå och mäta geometri som man gör i Space syntax. Det första han nämner är de fysiska spatiala relationernas förhållande till samhällets hierarkier och beteende samt att detta bör användas inom urban design och i planering (Lawson, 2009, s ). Detta kan kopplas till Hilliers & Hansons studier (Hillier &Hanson, 1984) där de argumentarar för att det sociala beteendet påverkar den rumsliga relationen samt att det förändras med tiden. Dessa argument baserar sig på en undersökning av olika afrikanska och mongoliska bosättningar. Lawsons andra argument handlar om hur civillisationer genom tiderna utvecklar samhällets traditionella arkitektur till att bli en spatial konfiguration som allt tydligare reflekterar samhällets sociala struktur. Genom att studera dessa relationer kan man således förstå dessa samhällen bättre (Lawson, 2009, s.242). Hillier själv poängterar tre huvudpunkter med Space syntax kvantativa teknik. Dessa är: konfiguration- att ha en förståelse för de effekter som ett system av flera entiteter har på varandra genom att studera deras relation i mönster; representation- innebär att de kvantitativa analyserna är tidssparande och ger utrymme för stora mängd data att förenklas samt noggrannare analyseras ur en bestämd aspekt som till exempel rumslig integration genom axial analys; grafisk 12

13 representation- Space syntax kartan i färg är lättförståelig även för den som inte förstår sig på de matematiska resonemangen (Hillier, 1996, s.69-70). De avgränsningarna som görs för Space syntaxanalyser är enbart att analysera asfalterade vägar samt att göra detta på en global nivå (det vill säga med hänsyn tagen till alla linjer i systemet). Detta görs eftersom kartunderlaget ifrån Lunds kommun visar tydligast de asfalterade vägarna och enbart ett fåtal stigar som det kan antas att de lokala boende har skapat efter behov. I uppsatsen mäts integration och connectivity. Mer om hur dessa värden definieras redovisas mer noggrant i nästa kapitel. Nästa avgränsning är att vi har valt att fokusera enbart på tre gator pågrund av den framtida exploateringen av Öresundsvägen med förebilderna Trollebergsvägen och Karl XIgata. Dessa ses som förebilder enlig Lunds kommun och det är därför som vi har valt att studera dessa. Vi har dock ritat ut axiallinjerna i ett större system för att få en bättre helhetsbild. När det gäller fallstudierna har vi delat upp så att författarna till uppsatsen var för sig, granskar och skriver fallstudier. Observationerna görs på en så individuell nivå för att se om bilden av de olika gatorna överensstämmer med varandra och om de båda observatörerna har liknande uppfattning. Sedan sammanställs de till en kort fallstudie av respektive gata. Samtidigt används arkivmaterial för Karl XI-gatan, Trollebergsvägen och Öresundsvägen ifrån Lunds kommun i form av kartor. De äldsta kartorna som finns tillgängliga är från år 1940 som visar att några stora förändringar inte skett i gatunätet och därför kan försummas. Fallstudierna illustreras med en karta som visar de fem Lynchiska elementen på den västra delen av Lund. 13

14 2. Space Syntax I denna del behandlas kort vad space syntax är, vem som använder det, varför det används och hur man inom Space syntaxteorin ser på rummet samt beskriver lite om axialkartan. Kapitlet innehåller även en beskrivning av intelligibility och en lista på begrepp,under appendix,som man kan stöta på under läsningen. 2.1 Bakgrund Space syntax upphovsman heter Bill Hillier och är professor i arkitektur och urban morfologi på University College i London. Han publicerade de första studierna om ämnet år 1976 och 1983 och dessa kom sedan att starta ett nytt paradigm inom arkitekturvärlden (Kärrholm, 1999, s.5). Något år senare publicerade Hillier och hans kollega Julienne Hanson från UCL Bartlett The Social Logic of Space (1984) som introducerade en ny metod och teori för att analysera den byggda miljön och dess sociala effekter. Många akademiker tog till sig Space syntax och började utveckla metoden. Efter att flera artiklar publicerades kring ämnet och fler framsteg gjordes, sammanfattade Hillier en del av artiklarn i sitt kända verk Space is the Machine år I verket introducerar han sin rumsliga konfigurationsteori. Idag är det UCL som främst utbildar folk inom Space syntax där Space Syntax Laboratory är positionerad och finansierad främst av Space Syntax Limited. Space Syntax Limited är ett kontor i London som omsätter Space syntax teori till praktik. I Sverige finns Space Scape som är ett slags motsvarighet till Space Syntax Limited i London. Space Syntax är ett planeringsverktyg för stadsplanerare och arkitekter och används inom byggd miljö (Klarqvist, 1993:2). Det 14

15 förekommer att företag och forskare använder sig av Space syntaxanalyser inom en byggnad, till exempel köpcentrum och butiker, och det används även för att förebygga brottslighet i städer. Det är ett rumsligt analysverktyg där man studerar rummens konfigurationer. Space syntax används ofta för att försöka förklara relationen mellan sociala och rumsliga aspekter. Dessa relationer tolkas utifrån färgskalor och syntaxberäkningar (Ye Min, 1997, s.20). Analysmetoderna hanterar korrelationen mellan sociala och spatiala aspekter genom att beskriva hur det sociala präglas av den byggda miljön. Man granskar ett område på en global eller lokal nivå för att se hur olika rum kopplas till varandra. Metoden utgår ifrån en topologisk logik. Topologi är en lära som beskriver den del av en enhets positionsegenskap som inte förändras vare sig man trycker ihop, sträcker ut eller försöker deformera den på något sätt. Dock utgör rivning eller dubbelvikning av enheten med sig själv ett undantag (Kärrholm, 1999, s.14). Beräkningar i Space syntax förklaras bäst utifrån begrepp lånade ifrån grafteori och presenteras i Hilliers Space is the Machine. För att inte komplicera det kan man övergripande förklara Space syntax som ett sätt att dela en rumslig struktur i mindre beståndsdelar där man sedan analyserar dessa beståndsdelar i relationer till varandra. Inom Space syntax kan man göra olika analysformer: konvexkarta, axialkarta och isovistkarta. Utifrån dessa kan man mäta olika rumsliga värden som man sedan kan försöka korrelera med sociala värden. Värt att nämna är att de värden som fås i respektive karta inte mäts i SI-enheter som km eller m. De mäts på olika sätt beroende på vad man söker tolka i respektive Space syntax karta. Till exempel vid en axialkarta kan man, efter att ha ritat ett antal syntaktiska steg eller axiallinjer som täcker in ett visst slutet system, räkna den rumsliga integrationen för varje axiallinje utifrån en matematisk 15

16 formel. Beräkningar av linjerna bör göras av en dator då ett stort antal variabler är involverade. Det man räknar är till exempel de antal linjer som korsar varandra, eller det minsta antal syntaktiska steg man behöver ta för att nå ett annat rum. I en konvexkarta ritar man ut cirklar som passar in i varje delrum för att sedan täcka hela kartan. Ingen linje eller fysiskt hinder får skära igenom rummet man ritar. Ett konvext rum på kartan är således det största rummet varifrån varje punkt inom rummet är synligt från alla andra punkter i samma rum (Kärrholm, 1999, s.16 och Klarqvist, 1993:2, s.11). Den konvexa kartan visar minsta antalet rum som täcker hela kartan. Sedan kan man göra en så kallad interface map som liknar en konvexkarta men som istället beskriver relationen mellan entréer, celler (byggnader) och rum utanför cellerna (Klarqvist 1993:2, s.11). Axialkarta, som används i uppsatsen, visar minsta antalet linjer som täcker en karta. Axialkartan ska vara ett slutet system. Här är rutnätsstruktur i städer idealiska då de är lättare att analysera. Axial rumslighet använder man främst för fotgängare, cyklister, bilar och kollektivtrafik. Mer om Axialkartan finns under rubriken Axialkartan och Axiallinjer. Slutligen Isovistkartan, som behandlar synfältet ifrån en viss punkt på kartan. Höga träd, buskar, byggnader och staket syns som hinder vid en isovistanalys och ger den informationen av vad som ses och vart man kan röra sig fritt. Efter att har komponerat någon av kartorna kan man rita fram olika grafer efter vad man söker tolka mellan rummen i stadslivet (Klarqvist, 1993:2, s.11). J-graph, eller Justified graph, kallas den sorten graf som oftast används för att noggrannare analysera kartan man har fått fram. Utifrån topologin ger Space syntax inga direkta svar på hur formen av ett rum bör se ut, utan enbart på hur rum förhåller sig till andra rum 16

17 vilket innebär att man endast fångar en dimension av stadsrummet, den rumsliga ordningen. Med rumskonfiguration menar man att man tolkar relationen mellan rummen i en komplex struktur bestående av minst tre enheter: [...] configuration exists when relations between two spaces are changed according to how we relate on or other, or both, to at least one other space (Hillier, 1996, s.24). Utifrån denna definition av konfiguration kan man rita en J-graf och göra syntaktiska mätningar på depth, connectivity och integration som förenklat visar hur man kan röra sig genom en rumslig struktur. När man tittar på connectivity tittar man på antalet noder som direkt länkar till den noden man utgått ifrån. Vad gäller integration tittar man på djupet för de olika rummen i förhållande till varandra och en gradering av hög respektive låg integration kan utläsas (Hillier, 1996, s.74 ;Kärrholm, 1999, s.16 ; Klarqvist, 1993:2, s.11). I J-grafen tar man hänsyn till det rum, Space, man börjar rita ifrån och utgår från det. Detta rum kan kallas för rotnod. Varje rum bortanför men angränsande till rotnoden är ett syntaktiskt steg bort. Finns det ett rum med två ingångar dras två linjer, från rotnoden till de nya noderna som ligger symetriska med varandra. Så här fortsätter man tills man fått fram en J-graf. Får man fram en trädliknande J- graf där antalet steg ifrån rotnoden är många förklaras grafen som deep, djup. Med djup innebär att rotnoden inte är väl integrerad med resten av rummen i t.e.x byggnaden. Får man en buskliknande struktur på J-grafen säger man ett den är shallow, ytlig och innebär att rotnoden är väl integrerat (Klarqvist, 1993:2, s.11). J-grafen är fundamental för Hilliers argument och för Space Syntax. Det är även genom denna graf man får en tydligare syn på de olika relationer som 17

18 rummen har till varandra. Detta är flexibelt då man kan studera varje rum för sig utifrån ett annat rum, vare sig det är inomhus eller utomhus. Bilden nedan illustrerar val av radius tre där djupvärdet är framräknad. Bild 2. Daltons, 21: Space syntax är en vetenskapligt grundad metod och används för att forska kring hur våra städer fungerar. Space syntax genomsyras av empiriska studier som söker relatera urban form med olika sociala fenomen. Analysverktygen är utvecklade enligt en logik som liknar strukturalismen men med anknytning till det praktiska i urbana miljöer och arkitektur. Analysmetoden utvecklas än idag och den kommer att bli ett allt mer användbart redskap för framtidens urbana studier. 18

19 19 Bild 3. J-graph : Hillier, 1996, s.21

20 2.2 Vad är rummet? Inom den moderna arkitekturen har man utvecklat benämningen rum. Ordet började användas runt år 1890 då tyska filosofer inledde flera undersökningar kring begreppet. När modernismen utvecklades och blev en arkitekturstil blev den rumsliga förståelsen viktig och betydelsefull. På nittonhundraåttiotalet började arkitekter och stadsplanerare spekulera kring begreppet och började behandla det mer konkret i sina studier. Volym (volumes) och hinder (barriers) är exempel på två ord som var viktiga för stadsplanerare och arkitekter för att skapa ett stadsmorfologiskt språk. Detta innebär att det rumsliga ofta tolkades som en plats i staden där ett rum skapas med hjälp av gator, staket, torg, etc. (Forty, 2000, s.256). Platser mellan byggnaderna, staket, gränser och där människor bildar territorium samt skapar olika hinder är tydliga exempel på rum. För att skapa platser i staden där människorna kan samlas och träffas, behövs utomhusmiljöer där individen smälter in och trivs. God miljö skapar glädje och stolthet (Ullstad, 2008, s.25). För att utveckla stadens rum bör man se hur stadens potentiella utveckling kan ske i framtiden. Är rummen byggda, med tanke på framtida utveckling utan att tappa sitt historiska värde? Detta är en fråga man kan ställa sig när man väl är i planeringsfasen. Idealet är att man noggrant undersöker områden och försöker planera och bygga i enhet med hela stadens struktur. Detta bör göras tidigt i planeringen i dialog med alla intressenter, både med de lokalt boende och resten av stadens invånare. Genom att jobba med rum, utifrån ett konfigurationstänkande, kan man få kännedom om dess karaktär och funktionalitet på en global och en lokal nivå. Med karaktär menas de boende, aktiviteter, normer och lagar som är unika för varje rum. Varje människa upplever rummet på sitt sätt, där individen hittar sina platser för sitt eget behov. Samhället 20

21 använder rummet som en nödvändig tillgång för att organisera sig, vilket gör rummet till en konfigurerad del i staden. Lawson menar att rummet är en viktig del av människans beteende. Arkitekturen fyller ut rummet och skapar platser som människan kan förhålla sig till. Dålig arkitektur kan bidra till ett missbruk av rummets viktiga funktioner (Lawson, 2009, s.8). Definitionen av dålig arkitektur kan skifta från individ till individ, hur människan tolkar och förstår arkitekturens språk. Detta kan till exempel vara platser där arkitekturen inte har varit välunderhållen eller där den inte längre har den tänkta funktionen. Rummen är skapade för människan och varje individ förhåller sig till rummen på olika sätt. Detta betyder att rummet har olika relationer till olika människor. För att förstå rumsliga relationer, måste man kunna skilja mellan de rumsliga och sociala dimensionerna i stadens rum. Dessa två aspekter är väldigt viktiga. Rum är formgivna för att skapa så god miljö som möjligt för människan och för att vara användbara för brukaren. Därmed bidrar de också till socialt beteende (Hillier, 1996, s.205f). Det fysiska och det sociala, går hand i hand och vi måste beakta båda här vi försöker tolka rummets betydelse. Lawson citerar Harold Proshansky i denna fråga: The physical environment that we construct is as much a social phenomenon as it is a physical one. Harold Proshansky (Lawson, 2009, s.1). Integration, är en viktig del när det gäller analys av rummets funktion. Med hjälp av Space syntaxanalysen kan man se vilka gator och platser som är mest integrerade. Även segregerade platser syns då de får ett högre depth-värde(djup). Ju lägre värde desto mer integrerat rum. I Space syntaxkartorna som presenteras i detta arbete står de varma färgerna för hög integration och kalla för låg integration. Detta har 21

22 blivit det normala sättet att redovisa rumslig integration på. Med hjälp av integrationsanalys kan man få en bättre förståelse för att utveckla och finna gator eller stadsdelar som är i behov av en funktionellt rumsligt eller social utveckling. Ett sådant påvisbart samband mellan en rumslig egenskap och människors faktiska bruk är något i det närmaste unikt inom arkitekturforskningen (Marcus, 1999,s.2 ). Space syntax metoder används för mer precisa analyser av rum, där man framför allt fokuserar på byggd miljö och dess förmåga att koncentrera eller sprida ut människors förflyttningar. Utifrån detta kan man till slut ta reda på hur pass väl gatorna, rummen etc. är integrerade i sin kontext. 2.3 Vad är en lokal gata och vad är en global gata? Hillier påstår i Space is the machine (1996) att radius tre är den beräkningsmodell som bäst fångar lokala förflyttningar. Speciellt när det gäller fotgängarrörelser i staden, då människan ofta prioterar utrymmen som inte nödvändigtvis är del av den globala strukturen utan istället har viktiga lokala värden. På globala gator gör människor ofta längre resor i stadsstrukturen, samtidigt är det ofta på dessa gator som lokala invånare och förbiresande möts (Hillier& Hanson, 1984, s ; Hillier 1996, s ). Om ett territorium penetreras av gäster som inte är välkomna kan detta leda till att otrygghet skapas. Fördelen med en global gata är dock att fler har översyn och kontroll över rummet samtidigt,och relationen gäst och invånare skapar en form av kontroll och därmed trygghet. På den lokala gatan gör man kortare rumsliga förflyttningar och den används framförallt av områdets invånare. Gäster har det oftast svårare att hitta hit eftersom områdena har anpassats efter invånarnas rörelsestruktur och behov. Detta tillåter en större rörelsefrihet för invånare, globalt och lokalt 22

23 sett, men inte för gästen som endast har enklare att orientera sig på den global mer integrerad gata. Det skapar effekten att de lokala gatorna framför allt används av invånare och de globala gatorna av gäster. Den lokala gatan behöver en global gata för att hålla stadsrummen befolkade. Är ett område högt integrerat är förutsättningarna för möten mellan gäster och invånare således stort/bra (Hillier, 1984, s.122). Global connectivity, beskriver antalet gator i staden som är kopplade till den studerade gatan. Ju fler gator som är kopplade till den studerande gatan, ju högre connectivity har den. Hög connectivity innebär att gatan är global och att det kopplar till en hög rumslig integration då fler rör sig igenom gatan för att komma in till en annan. 2.4 Axialkarta och Axiallinjer Axiallinje eller siktlinje beskrivs av Hillier som en konstant rörelse på en rak axel där längden på linjen avgörs av vår siktlinje och av möjligheten av röra sig längst med denna siktlinje (Kärrholm, 1999, s.20). Det första man gör innan man börjar dra axiallinjer är att bestämma vilken radius man ska utgå ifrån. Första steget är att börja dra den första linjen som är längst på kartan. Varje linje som dras på en karta representerar en förflyttning i rummet. Bryts första förflyttningen, gör man en ny förflyttning och ritar nästa siktlinje som träffar nästa fysiska hinder osv. (Bendix & Lundgren, 2007, s.5). Man fortsätter sedan tills man har täckt en tillräckligt stor yta att studera. Radius tre anses vara typiskt att använda till lokal integration och för kortare förflyttningar på en axialkarta (Bendix & Lundgren, 2007, s.5; Hillier, 1996, s.99). Radius fem och uppåt är för den globala integrationen. Dock varierar olika radius beskrivningsförmåga beroende på olika städer och deras olika konfigurationer. Viktigt att notera är att de värden som dyker upp för varje axiallinje inte är ett 23

24 mätbart värde i form av meter eller kilometer, utan är topologiska värden för antalet förflyttningar på modellen för varje linje ifrån en annan linje. Utifrån detta kan termen depth (djup), beskrivas. Enklaste sättet att förklara vad djup är genom Klarqvists definition: minsta antal rum som behöver tas för att nå målet (Klarqvist, 1993:2). Ju djupare ett rum är ju mindre integrerad är den till huvudgatan då det tar flera förflyttningar att nå sitt mål. Helheten är vad Space syntax handlar om, enligt upphovsmannen Bill Hillier, då rummet anses vara en kontinuitet bör det utforskas som en helhet och inte i delar (Kärrholm, 1999, s.3). Bild 4. Hur man drar de första axiallinjerna (Författarna, 2010) Axialkartan har en stor betydelse för markanvändningen då västentliga förändringar i staden, enligt Kärrholm, ofta sker vid en gatukorsning och runt ett hörn (Kärrholm, 1999, s.20). Genom axiallinjer upptäcker man en rad möjligheter och kopplingar som stämmer överens med faktiska avstånd och topologiska avstånd 24

25 (Kärrholm, 1999, s23 ff). Genom den rika informationen axiallinjer ger, kan rumsliga och sociala fenomen enligt Space syntaxteori, förklaras på en lokal och global nivå. Detta kan analyseras genom att mäta integration och connectivy. Korrleationen mellan länkningar av linjernas konnektivitet och integrationen ger, enligt Hillier, ett värde på rummets begriplighet för navigering. Det han kallar för intelligibility (Hillier, 1996, s ). 2.5 Hilliers Intelligibility Bild 5 illustrerar ett urbant system bestående av öar som är ordnade efter en strikt ordning men som är olika i sina former. Detta system är mer eller mindre urbant. De avstånd och relationer som finns mellan öarna gör att gatunätet är lätt att förstå och orientera sig i detta kallas för intelligible (se bild 5, vänster bild). Håll kvar bilden av detta systemet i minnet och jämför det med nästa system. I nästa system är öarna identiska men positionerna är ändrade. Strukturen ger nu ett mindre urbant intryck och tycks svårare att orientera sig än det föregående (se bild 5, höger bild). Här behövs då ett verktyg för att kunna anaylsera de båda urbana systemen utan att tappa de viktiga relationerna som öarna har till varandra som bildar det rumsliga systemet (Hillier, 1996, s.92). Båda dessa urbana system anses vara deformed på två sätt (efter förutsättningar för en axialanalys). Det första är att det inte finns raka siktlinjer och möjliga linjära förflyttningar i systemet utan att stöta på hinder. Det andra är att de konvexa rummen i systemet, distansen mellan öarna, utgör bredare och smalare rum och var man än står ska man kunna se från en ände till en annan, vilket man inte gör om det finns hinder. I det andra fallet är de strukturella relationerna till byggnaderna de samma. Hillier har upptäckt två faktorer vilka skiljer 25

26 de båda urbana strukturen åt nämligen integrationen av de konvexa ytorna och spridningen av ytorna. Då Hillier kom fram till att mäta ett rums intelligibility genom att göra så kallade scattergrams som visar relationen mellan integration och connectivity (se bild 6). På dessa diagram visas connectivity på Y-axeln och representerar de olika rummen efter hur många andra rum de överlappar. X-axeln visar integration, det vill säga djupet av rummen. Bilden nedan visar således det totala djupet hos det rum man befinner sig i, i förhållande till hur många andra rum som det är sammankopplat med. En korrelation av connectivity och integration utgör således intelligibility, den rumsliga begripligheten (Hillier, 1996, s.94). Man kan utifrån detta sammanfatta två slutsatser: 1) om korrelationen är ett faktum, och connectivity och integration följer en regressionslinje, finns det en hög rumslig begriplighet och rummet generar tillräckligt med information för observanter för att enkelt kunna röra och orientera sig i systemet. Det man kan se (connectivity) och inte kan se (integration) är i korrelation. 2) om korrelationen inte är ett faktum, alltså ingen regressionslinje uppstår i diagrammet, det vill säga då punkterna är utspridda finns det ingen korrelation mellan det människan ser och hur människan kan röra sig till andra rum i strukturen (Hillier, 1996, s.94). Ju närmare punkterna är varandra och skapar en regressionslinje, ju högre är den rumsliga begripligheten och möjligheten till god rumslig navigering. Man har ett rumslig begripligt system om rummen är väl sammanlänkade och väl integrerade (hög connectivity och hög integration). Ett rumslig obegripligt system är om rummen är väl sammanlänkade men dåligt integrerade (hög connectivity och låg integration) eller vice versa. Att mäta den rumsliga uppfattningen visar oss om sammanlänkningen av rummen vilseleder oss eller inte för en specifik rumlig struktur (Hillier, 1996, s.94). 26

27 På kartorna som introduceras senare kan det upptäckas, genom färgerna. Om färgerna är identiska på konnektivitetskartan och integrationskartan. Bild 5. Två olika urbana strukturer (Hillier, 1996, s 95). Bild 6. Två olika scattergrams som visar korrelationen av integration och connectivity (Hillier, 1996, s.95). 27

28 3. Space Syntax kartor över västra Lund I uppsatsen har en komparativ studie av Lunds västra del gjorts och en axialkarta utformades med hjälp av AutoCAD 2004 samt programmet Syntax 2D. Linjerna nedan visar hur pass integrerat gatunätet är och hur väl sammankopplad varje gata är kopplad i gatunätet. Tre områden av olika sorts bebyggelse undersöks, vilket innebär att flera olika värden kan utläsas utifrån de Space syntaxkartor som visar Lunds connectivity och integration. Utifrån dessa kan man läsa Lunds rumsliga begriplighet i enlighet med Hilliers teorier. Kartorna används som underlag för en jämförelse med de kvalitativa fallstudierna. Bild 7. Integrationskarta över Lunds vägnät (Författarna, 2010) 28

29 Bild 8. Connectivitykarta över Lunds vägnät (Författarna, 2010) 29

30 Integration De tre olika områdena jämförs och analyseras separat utifrån rumslig navigering, gatornas djup och sammanlänkning. Överlag märker man att Karl XI-gatan är en lokalt väl integrerad gata och utgör en del av stadskärnan. Detta kan observeras då de ljusa färgernas kontrast inte visar stora skillnader, utan håller liknande färgskala över Lunds centrum, vilket tyder på att den lokala integrationen är hög i det urbana systemet Connectivity Gatan/ väg Integrations värde Connectivity Öresundsv , Öresundsv , Trollebergsv. 839, Karl XI gata 320, Bild 9. Korrelationen av integration och connectivity visas på de fyra axiallinjerna (Författarna, 2010). 30

31 3.1 Space syntax analys Öresundsvägen Bild 10. Närmare bild på Öresundsvägen som visar integrationen och connectivity (Författarna, 2010) Det syns på kartan där Öresundsvägen förfaller vara enkel att navigera i. Det intressanta här är hur den andra linjen ifrån den stora rondellen har en mindre integration och samtidigt mindre sammanlänkning än den första linjen som är kopplad till den. När något sådant uppstår på en gata som inte bryts efter 90 grader, betyder det att den axial som är mindre integrerad än föregående, indikerar på en entré till en stad eller till en ny spatial ordning. I detta fall Lunds stadskärna. Hiller kallar det för 2-line logic (Hillier, 1996, s.116). Med samma logik kan det även utläsas flera axiallinjer som är länkade till Öresundsvägen där bostadsområden är befintliga. Det är önskvärt att integrationen och sammanlänkningen av gatorna i bostadsområdet är lågt men att de samtidigt ligger i närheten av en global gata, likt Örsundsvägen. Hilliers argumenterar för att goda 31

32 urbana rum har segregerade axiallinjer nära till de väl integrerade linjer samt att större variation av integrerade och segregerade axialer längst en linje ger en större upplevelse, och motverkar det han kallar för disurbanism (Hillier, 1996, s.131ff). En god urban struktur kan beskrivas genom en miljö med god rumslig begriplighet av en resa från A till B är möjlig; även kallat för origin och destination. Upplevelsen under resans gång bidrar individen till en inbjudande relation till rummets konfiguration, vilket kallas byproduct som är densamma som resan från A till B. Dessa begrepp: byproduct, origin och destination utgör defintionen av vad ett urbant system är när man navigerar i staden. Origin är det rum du befinner dig i när du startar, kallad A; destination är rummet du ska till, kallad B; by-product är vad som upplevs under resans gång när man navigerar sig i systemet. Har man en hög densitet av byggnader och hög densitet av by-product under resans gång, som Öresundsvägen har, anses området vara till räckligt attraktivt eller exploaterbart. Om den är tillräckligt attraktiv säger man att den skapar en multipel effekt som är det samma som urban buzz, upplevelsen av staden och genereringen av kontakter i staden är hög (Hillier, 1996, s. 125ff). Urban buzz, som Hillier kallar det när tätheten av stadens struktur ökar i by-produkt (hög integration av axiallinjer) vilket i sin tur leder till att byggnadsdensiteten ökar och att exploateringen växer för att utnyttja den höga by-product som gatunätet skapar (Hillier, 1996, s.126). I vårt fall indikerar detta, inte minst, tillsammans med Lunds ÖP 2010, att detta område är exploaterbart och väldigt attraktivt. De två kartorna visar alltså Öresundsvägen som en global gata kopplade till lokala gator, samtidigt som Öresundsvägen är en inkörsport till staden. Samtidigt erbjuder gatan en tillräckligt stor variation av upplevelser i den aktuella konfigurationen. Med andra ord är den rumsliga navigeringen i Öresundsvägen välplanerad och 32

33 överskådlig, och det är lätt för observatören att förstå vad för typ av rum man befinner sig i och hur man ska till sin destination. Gatan är intelligible. 3.2 Space syntax analys Trollebergsvägen Bild 11. Närmare bild på Trollebergsvägen som visar integration och connectivity (Författarna, 2010) Det märks tydligt att Trollebergsvägen, som visas på de båda kartorna, är en global gata. Återigen är fallet detsamma som på Öresundsvägen, Gatorna in till stadskärnan som förgrenar sig från Trollebergsvägen och in till stadskärnan är mindre integrerade och mindre sammankopplade vilket visar att de är lokala gator i stadskärnans system. Längs den västra änden av Trollebergsvägen är områdena mindre integrerade och ju närmare man kommer in mot stadskärnan, ju varmare blir färgerna. Alltså gör man en förflyttning ifrån ett segregerat område till ett mindre segregerat område i öst. Samma 2- line logic existerar på denna gata då flera lokala gator är kopplade till Trollebergsvägen och dessa i sin tur skapar en multipel effekt. Båda 33

34 Öresundsvägen och Trollebergsvägen har liknande konfiguration och ser ut att ha likadana funktioner samt närmast identiskt byggnadsdensitet. 3.3 Space syntax analys Karl XI gata Bild 12. Närmare bild på Karl XI-gata som visar integration och connectivity (Författarna, 2010) Denna gatan är den som utmärker sig mest ifrån de andra studieobjekten. Gatan är en del av ett förvrängt rutnätsstruktur (deformed grid). Gatan är växlande ytligt, lokalt och har flera alternativa gator som ger möjlighet till förflyttning för invånare. Här kan det förväntas att områdets värden för integration och connectivity är ojämn i förhållande till de gatorna som är närmast länkade till Karl XI gata. Gatunätet är inte väl utnyttjad av byggnader och verksamheter. Det kan också förväntas att det främst är invånare som känner till området som rör sig här. På grund av de växlande djupen som gatorna har i området rör man sig inte på samma sätt i hela rutnätet. Hade det varit en jämn djup fördelning av gatunätet, hade 34

35 rumsnavigeringen varit enklare då man ser vägarna och väljer dessa väger (Bendix & Lundgren, 2007, s.6). Av alla gator i detta område, är Karl XI gata mest intelligible. De omkringliggande gatorna är inte globala och de visas tydligt det i connectivity och integrationskartorna. Hilliers definition av rumslig begriplighet kan lättare förklara hur rutnätet förhåller sig till den rumsliga navigeringen. Hillier beskriver rutnätstaden så här: The urban grid is the organization of groups of contiguous buildings in outward-facing, fairly regular clumps, amongst which is a defined continuous system of space in the form of intersecting rings, with a greater or lesser degree of overall regularity. - Hillier (Bendix & Lundgren, 2007, s.5). Citatet talar om ett urbant system av kontinuerliga stadsrum, och kan appliceras på såväl västerländska medeltidsstäder som på rumsstrukturen i Manhattan. Alltså är det lätt att navigera i rutnätsstruktur. Rutnätet kan vara: rätvinklig, avbrutet eller förvrängt (Bendix & Lundgren, 2007, s.5). Karl XI-gatan är på gränsen till ett förvrängt rutnät och visar därför inte en jämn djupfördelning i det urbana systemet. There are substantial differences in the mean depth of lines from all others, and it is these differences that govern the influence of the grid on movement in the system; roughly, the less depth to all other lines, the more movement; the more the less. -Hillier (Bendix & Lundgren, 2007, s.6) Det finns en liten skillnad på connectivity kartan och integration kartan, den visar att Karl XI gatan används flitigare än granngatan Spolegatan. Denna gatan har en urban buzz, men det krävs också en kontinuitet i rutnätet för att rutnätet skall fungera. Det går att utläsa 35

36 av Space syntaxkartan att det är flera axialer som korsar Karl XIgatan dock inte tillräckligt för att generara en låg och jämn integration på gatorna mellan Karl XI gatan och Spolegatan, till exempel Karl XIIgatan. Dessa har en låg integration. Stadsstrukturen behöver en fortsatt kontinuitet av rutnätsystem kopplat till Karl XI-gatan och även Spolegatan för att få en jämnare och ytligare integration. Skulle en exploatering i rutnätsprincip ta form blir strukturen bättre integrerad och sannolikheten för en gäst eller förbipasserande att förflytta sig i alla rum är högre. Denna jämna fördelning ger vad Hillier kallar rutnätskonfiguration då djupet mellan alla linjer är detsamma. Motsatsen till detta är den trädliknande med olika förhållande till djup. Bilden nedan illustrerar rutnätet med jämn fördelning och träd konfigurationen med de olika djupen. Rutnätsstruktur anses generera mer jämn rörelse och större rörelsefrihet samtidigt som det ger högre intelligibillity. En trädliknande struktur generar den motsatta effekten och försvårar den rumsliga navigeringen då man prioterar de mer ytliga rummen framför de djupa. Bild 13. Rutnät och trädprincip ( Gylje, 2004, s.18) Karl XI-gatan är utifrån dessa argument något unintelligible då invånaren har fördelen att förflytta sig mellan olika rum, medan gästerna inte har samma uppfattning om den rumsliga strukturen, och 36

37 därför inte lika gärna tenderar att göra liknande resor, trots att möjligheten finns. Genom att studera ett område ur ett morfologiskt perspektiv går det att få en större blick i hur området används av stadens invånare. John Miller har gjort en intressant studie av Lunds stadskärna där han använder sig av morfologiska och syntaktiska analyser för att bestämma hur stadskärnan har utvecklats. Han menar att genom att fastställa vilka gaturum som är lokala och globala, kan man få fram en så kallad Core och Control Value (CV)- benämning. De viktiga globala gatorna, de 20% högst integrerade, kallas Core (kärna), vilket innebär att de är kopplade till viktiga leder som kommer in till staden och där affärsverksamhet är vanlig, Core -gatorna leder också till stadens bostadsområden samt förorter. De lokala gatorna får en benämning för Control Value (översiktsvärde), där man menar att invånarna använder området dagligen, har en kontrollerad position och området utvecklas efter dessa behov, vilket man tydlig kan se på Lunds gränder. Dessa gaturum används oftast som genvägar, paths och har framförallt ett lokalt värde (Miller, 1989). 37

38 4. Fallstudier Kapitlet presenterar genomförandet av visuella fallstudier med stöd av litteratur av Kevin Lynchs fem element. Två personer, benämnda A respektive B, beskriver Öresundsvägen, Trollebergsvägen, områdena runtom, samt Karl XI-gatan och närliggande gator. Deras observationer sammanställs här och diskuteras i kapitel fem. Personerna är författarna som går på samma program och anses besitta lika mycket kunskap efter cirka treårs studier vid Malmö högskola. 4.1 Genomförande Följande fallstudier är gjorda av två personer som befinner sig samtidigt på samma område och studerar gatorna utan att diskutera sina observationer. Efter observationerna drar dessa två slutsatser om hur de områden som studeras är att navigera i. Fallstudierna görs genom direkt observation. Idén om fallstudien kom ifrån Fallstudier: design och genomföranden (R.Yin, 2007, s. 107). Vad gäller direkt observation är de starkaste sidorna: (a) man beskriver verkligheten utifrån realtid och (b) man får mer av en sammanhängade kontext eftersom man sätter flera kognitiva tolkningar i ett sammanhang. Dessa två argument har även sina brister, men de kompletterar varandra tillsammans med Space syntax kartorna. Här uppstår en överbryggning mellan en kvalitativ och kvantitativ studie. För att öka validiteten av studien, granskas arkivmaterial från bland annat Lunds Kommun i form av kartor. För att komma fram till en slutsats om den rumsliga morfologin gör områdena enkla att navigera i. Detta innebär att det som studeras är rumsliga mönster och stadens bebyggelsestruktur. Detta hjälper oss att förstå, vilka vägar som är 38

39 viktiga leder. Genom att använda oss av Lynchs begrepp om upplevelsen av rummet skapas en noggrann förståelse av de studerade objekten som sedan jämförs med Hilliers intelligibility. Detta bidrar till en förståelse av hur människan upplever rummet både på en topologisk nivå och på en visuellt kognitiv nivå. Genom att observera Kevin Lynchs fem element, uppstår en mer kvalitativ undersökning. Detta hjälper oss att få en bättre bild av stadens morfologiska struktur. Lynch beskriver de fem elementen; Path, edges, district, nodes och landmarks som en del i staden och menar att staden är i behov av dessa fem element. Utan dessa blir staden trist och svår att orientera sig i (Lynch, 1997, s ). Våra komparativa undersökningar är viktiga, då de hjälper oss att förstå hur gatorna används och ger oss en bild av hur de upplevs av människan. Bild 14. Kevin Lynch fem element (Författarna, 2010). 39

40 4.2 Fallstudie 1: Öresundsvägen Bild 15. Område över Öresundsvägen (Författarna, 2010). Öresundsvägen har två noder i form av rondeller och verkar fungera som en genomfartsväg. Vägen är högt trafikerad av bilister som kommer in till Lund och ut ur Lund. Vägen har en potential att bli en naturlig länk i staden där resande passagerare kan uppleva något mer än en inte så upplevelserik infart till Lund. Öresundsvägens tydliga centrum upplevs befinna sig mellan rondellerna, där den största aktiviteten sker. Här finns fler bilister och cyklister som möts, samt fler byggnader med stora parkeringsytor för besökare. Platsens befintliga arkitektur, infrastruktur och miljö ger en bild av nedgång och övergiven omgivning där verksamheterna kämpar för att finnas kvar. Detta var bilden som uppfattades under undersökningen av vägen. Fasaderna och byggnaderna välkomnar en inte när man kommer in i området. Områdets alla parkeringar till dess respektive verksamheter står tomma, vilket också ger en övergiven känsla. Grönskan som befinner sig på vissa platser finns enbart där på grund 40

41 av dess övergivna tomter och tomter som inte har bebyggts, vilket inte heller ger en upplevelserik gata. Ett landmärke som är värt att poängtera är skylten vid infarten till Öresundsvägen som välkomnar inresande i Lund. Bild 16. Landmärke med Lunds kommunsymbol respektive första noden ifrån avfarten (Författarna, 2010). Rondellerna på vägen delar in gatan där den ena har grönska på sidorna av vägen och den andra omges av lagerhus, butiker och andra industriverksamheter. Området är ett typiskt industriområde där ett vitvaruhus och en bilhandlare syns tydligt när man kommer in från väster via den stora rondellen i öst. I närheten av Öresundsvägen finns det ett bostadsområde, som ligger på en uppförsbacke, norr om gatan. Öresundsvägen länkar till rondellen mot Nova Lund och Lunds centrum. Det är bilen och cykeln som dominerar gatan där tydliga linjer för hur cyklisten ska röra sig i rondellen är markerade. Det är svårt att navigera som fotgängare längs med gatan då det inte finns skyltar för hur man ska röra sig, utan enbart skyltar för bilar med information om kommande väghinder och rondeller. Trottoar finns men den används inte särskilt flitigt utom i den östra delen av Öresundsvägen, den del som är närmast Lunds centrum. Trottoaren upphör till och med då man kommer till den stora rondellen mot Norra ringvägen. 41

42 Trottoarerna är otydliga. De är asfalterade och kan lätt uppfattas som vara cykelvägar. Bild 17. Tydlig markering för bil och cykeltrafik, fotgängaren leds endast till bostadsområdet (Författarna, 2010). Gatubredden prioriteras främst av bilisten och cyklisten där de enbart verkar utnyttja rondellerna på gatan för att kunna ta sig intill centrum. När man går längst med gatan, finns det inget som fångar intresset tillräckligt för att stanna upp. Det enda som finns är ett solarium, musikaffär och byggvaruhus men inga bilar är parkerade framför dessa och det finns ingen rörelse ut och in från verksamheterna, den enda rörelsen befinner sig vid byggvaruhuset. Denna plats är den enda knutpunkt (node) i Lynch mening längs stråket. Under tiden som man förflyttar sig genom rummet ser man inte var gatan slutar när man rör sig ifrån centrum i öst och utåt väster mot stora rondellen. Träd och byggnader skymmer vyn utåt och skapar känslan av ett periferi. 42

43 Bild 18. Minimum rörelse på Öresundsvägen (Författarna, 2010). Man kan konstatera att området varken har ett tydligt landmärke eller bra knutpunkter där människan kan förhålla sig till och uppleva platsen. Området fungerar inte bra som ett stråk man kan använda sig av för att navigera i staden. En fördel är en utveckling av området skulle kunna lyfta Lunds västra kant markant. Bild 19. Inte fotgängarvänligt gata (Författarna, 2010). 43

44 4.3 Fallstudie 2: Trollebergsvägen Bild 20. Områdesbild över Trollebergsvägen (Författarna, 2010). Trollebergsvägen är en relativt vältrafikerad gata. Här kör personbilar, lastbilar, bussar och cyklar. Trollebergsvägen känns som en naturlig länk in till staden. Gatan är en huvudled där den mesta aktiviteten sker. Människor promenerar på den vackert utsmyckade gatan och närheten till många platser genererar intrycket av en högre integration. Man kan märka att människorna dras till gatan för att komma vidare via denna länk. Bilister kör igenom gatan då detta är en länk till Lunds västra infart och Värpinge by. Studerar man en karta över Trollebergsvägen samtidigt som man står på Trollebergsvägen, finner man att gatan har många tydliga noder som är strategiskt placerade. En nod (node) är alltid placerad där det största flödet in till staden ligger. Lynch påstår att gator med nodiska punkter skapar en harmonisk känsla när man reser och förflyttas längs med denna länk. 44

45 Detta kan man koppla samman med hans första element path, vilket han beskriver som en väg från vilken människorna betraktar staden medan de förflyttas (Lynch, 1997, s.47). Vägen är uppbyggd som en traditionell infartsled till staden. Cirka åtta meter bred ger den plats till cykelbana på varje sida och breda trottoarer till fotgängare. Gatan följs av en allé, där man har nyplanterade träd samt befintliga äldre träd. Grönskan är utmärkande för området. Grönskan är tydligt inplanerad mellan lamellhusen. Träd, buskage och vegetation skapar ett stilla och tyst boende. Detta skapar en vacker utomhusmiljö och ramar in gatan. Knutpunkter så som busshållplatser, torg och viktiga korsningar finns det flera av på Trollebergsvägen. Bild 21. Vägen in mot stadskärnan respektive vägen ut (Författarna, 2010). De områden som ligger runt omkring gatan domineras av hustypen lamellhus med parkeringsplatser och grönytor. Husen är inte mer än tre våningar höga och gatorna är tillräckligt stora för att rymma busstrafik och personbilar. Längre in mot den stora rondellen närmast Polhemskolan finns det enbart villor. På den motsatta sidan om van Dürens väg finns det villor längs med gatan. 45

46 Den enda plats där verksamheter formar ett torg ligger vid Hårlemansvägen och heter Hårlemans plats. Här finns LKF, en matbutik och bostäder i en ABC-lik bebyggelse. Här finns också en del liv och rörelse. Det finns en smal väg och precis mittemot torget ligger äldre lamellhus på samma nivå som torget. Längs Trollebergsvägen kan man hitta olika verksamheter, bl.a. Lunds Folkets park, förskolor, ett äldreboende och en gymnasieskola. Det finns också stor aktivitet på gatan, medan gatorna norr och söder om Trollebergsvägen har en betydligt lägre aktivitet. Området är som helhet mycket lugnt och man märker att de flesta människor enbart passerar förbi för att komma ut till Trollebergsvägen. När man väl kommer ut till gatan, fortsätter man ut från området, antingen in till centrum eller ut mot landskapet. Innanför Trollebergsvägen ser man främst cyklister och fotgängare. Mest rörelse finns på de längre gatorna som t.ex. van Dürens väg, där även kollektivtrafiken finns. Bild 22. Cyklister och fotgängare delar gärna samma stråk (Författarna, 2010). 46

47 4.4 Fallstudie 3: Karl XI gata Bild 23. Områdeskarta över Karl XI gatan (Författarna, 2010). Ett perfekt exempel på en kvartersstad, jämfört med andra stadsdelar i Lund, är Spoletorp, området med Spolegatan samt Karl XI och Karl XII-gatorna. Den klassiska rutnätsstaden med både gammal och ny bebyggelse blandas. Känslan av district som Lynch beskriver märks tydligt på Karl XI-gatan och Spolegatan då byggnader av kvarterstadstypen består av boendes inuti byggnadskomplexet och den yttre delen ut mot gatan. Lynch menar att områden med invändig charm även utstrålar sin struktur på utsidan (Lynch, 1997, s. 47). Gatubredden på Karl XI-gatan är mindre än på Trollebergsvägen och innehåller samtidigt inte enbart bostäder, utan även andra verksamheter som t.ex. mäklarfirma, frisörer, kafeterior, pizzeria, fotograf, med mera. Kvarteren i Spoletorp är slutna och ligger tydligt inlemmade i ett nätverk. Karl XI-gatan kopplar också till Clemenstorget och Lunds Centralstation samt Tullhuset, vilket ger en 47

48 koppling till Lynchs landmärke (landmarks). Enligt Lynch är landmärken externa symboler vilket påverkar personer i området och hjälper dem att navigera i staden. Området kan riskera att enbart bli en förbipassage på väg mot ett landmärke (Lynch, 1997, s.48). Längs gatorna finner man parkeringar och planterade träd. Dessa träd är gatornas viktigaste gröna miljö. Ett område med grönska finns öster om Karl XI-gatan och kvartersgårdarna är vackert skapade och relativt lummiga. Dock är aktiviteten på dessa platser begränsad till vissa tider på dygnet. Till skillnad från Trollebergsvägen, kan man parkera bilar längs med gatorna i kvarteren. Det finns också en större rörelse av fotgängare i gaturummen på Karl XI-gata och Spolegatan. Bild 24. Fotgängare och cyklist på Karl XI gata (Författarna, 2010). Dock existerar flest fotgängare på Spolegatan där också kollektivtrafiken, och cyklister rör sig. Även Karl XI-gatan har mycket rörelse men ingen kollektivtrafik. Antalet fotgängare är betydligt lägre på Karl XII-gatan som korsar Spolegatan och Karl XI-gatan. På gatorna i området norr om Clemenstorget är det alltså Spolegatan som har mest aktivitet. Karl XI-gata är en parallell axel med Spolegatan och förbinder centrum med norra Lund. Gatorna, Karl XI- och Karl XII gatan samt Spolegatan verkar välintegrerade på en lokal nivå då dessa används av boende i området och andra fotgängare. Här observeras många som parkerar för att gå ut på ärenden. En förbipasserande buss på Spolegatan är det enda fordon som kör förbi. Dock finns inga 48

49 busshållplatser på gatan och möjligheten att skapa knutpunkter tycks besvärlig på denna gata. Kopplingarna från Spolegatan är brutna i väster där tågspåren hindrar möjligheten till att förflytta sig och en stor parkeringsplats tar upp stor yta. Förbindelsen mellan Spolegatan och den västra sidan av Lund, andra sidan Lunds Centralstation, är avgränsad och tvingar fotgängare och cyklister att ta alternativa vägar om de ska ut mot västra Lund. Detta leder till att Spolegatan blir mindre integrerad och avgränsningen från tågspåren fungerar som en gräns (Edge). Med begreppet Edges menar Lynch sådana barriärer som skapar utanförskap och platser som är mindre betydande för individerna som kommer utifrån (Lynch, 1997, s.47). Vad gäller boendet består området av högre byggnader med minst tre våningar och med en större variation av boende och verksamheter på olika våningar. Även om området är centralt finns det ett realtivt lugnt bostadsområde med grönska inuti kvarteret, skyddat ifrån stadslivet utanför. Man kan jämföra detta med Trollebergsvägen och Gamla Väster där områdena närmast Trollebergsvägen ligger avskärmade från trafiken, men där ljudet av trafiken och livet ändå går in i området. Det finns dock en brist på grönska om man jämför med Trollebergsvägen. Det är grönskan som överlappar Trollebergsvägen och van Dürens väg som gör att det inte ger en så tydlig känsla av kvarter och att det känns mindre slutet än i de ovannämnda gatorna. Bild 25. Spolegatan och byggnaderna (Författarna, 2010). 49