Distribution av el. I Sverige produceras den mesta elenergin av kärnkraften och vattenkraften.den övriga delen står sol, vind och oljekraftverken

Transkript

1 Distribution av el I Sverige produceras den mesta elenergin av kärnkraften och vattenkraften.den övriga delen står sol, vind och oljekraftverken för. Det största kärnkraftverket är Ringhals 3600MW. Det största vattenkraftverket är Harsprånget 950MW. Vi förbrukar årligen ca 135TWh ( kilowattimmar i Sverige fördelat över. Industri 40,4% Hushåll 57,4% Spårbunden trafik 2,2% Kärnkraften är basen pga ett trögare system att reglera produktionen. Vattenkraften har ett snabbare system att reglera produktionen och tar därför toppar och andra variationer i elkonsumtionen. De största kraftledningarna vi har i Sverige är på 400kv.Dessa går från norr till söder. Ju närmare förbrukaren man kommer ju lägre blir spänningen. Större industri köper in högspänning för att sedan själv transformera den till lämplig nivå. När man transportera elen lång väg vill man ha så hög spänning som möjligt för att minska förlusterna. Endast växelström går att transformera. 1

2 Bilden visar de vanligaste luftledningarna för distribution av elkraft i Sverige. 2

3 Ohm:s lag Spänning = Volt Ström = Ampere Resistans = Ohm Effekt = Watt spänning effekt ström x resistans spänning x ström I alla elektriska kretsar ingår tre storheter ström,spänning och resistans. De har ett inbördes förhållande enligt följande. Spänningen = Ström x resistans Ström = Spänning / resistans Resistans = spänning / ström I triangeln så håller man för det man vill ha fram. Arbetsförmågan mäts i watt och kan också räknas fram enligt ovan. (Gäller endast enfas apparater) Ex. Ur en tio ampers säkring kan man få ut vid normal hushållsström 230v x 10 ampere = 2300 watt Spänning mäts i volt Ström mäts i ampere Resistans mäts ohm Spänningen kan jämföras med vattentrycket i en brandslang. Ström kan jämföras med vattenflödet i brandslangen. Resistansen kan jämföras med motståndet i slangen. Om trycket (spänningen) i ett slangsystem ökas så ökar vattenflödet (strömmen).minskar slangmotståndet (resistansen) så ökar vattenflödet (strömmen). Det är bl.a därför som högspänning är så farligt, alltid högt tryck och därmed högt flöde. Högspänning = högre än 1000volt 3

4 Vad är farligt? Strömstyrkor upp till 3mA anses ofarliga. 3-10mA oangenämt mA anses muskelkramp uppstå mA anses hälsovådligt mA undre gräns för verkningar med dödlig utgång. Strömmens skadeverkningar är i högsta grad beroende på hur lång tid strömmen får verka. Jordfelsbrytare för personskydd bryter vid 30mA Anledningen till att många har fått stötar och klarat sig beror på att deras resistans har varit hög och därmed blir strömmen låg. För att man skall få ström i sig krävs en sluten krets (2 poler) Den elektrotermiska förstöring av muskulaturen (genom uppvärmning) kan sekundärt medföra livsfarliga skador,även om den skadade ytligt sett klarat sig mycket bra.detta beror på att blodfärgämnet Hemoglobin avskiljs,och dels på att muskelfärgämnet Myoglobin avges till blodet och därifrån tillsammans med Hemoglobinet utsöndras via njurarna. Detta utgör ett alvarligt hot mot njurarna, de tunna urinrören riskerar att täppas till med urinförgiftning som följd. Det är viktigt att tillföra den skadade vätska.(via dropp av sjv. personal) 4

5 Strömgenomgång Om spänningen är 230 volt. Kroppens inre motstånd är ca ohm. Så blir strömmen enligt ohm:s lag. Ex. 230volt / 1000ohm = 230mA Den största delen av motståndet sitter i huden och kan variera mellan 1000 ohm upp till tiotusentals ohm,beroende på bland annat hur fuktig man är på och i huden. Det inre motståndet i kroppen är cirka 700ohm. Vid högspänning bryter hudens motstånd ihop och endast det inre motståndet kvarstår. Det betyder att högspänning har lättare att gå genom kroppen än lågspänning och därmed blir strömstyrkan alltid mycket hög. 5

6 Skadeverkning på människokroppen. Kramp i muskulaturen som medför risk för hjärt och andningsstillestånd. Hjärtkammarflimmer. Skador på nervsystemet. Inre och yttre förbränning. Slag och fallskador. kammarflimmer, ventrikelflimmer, hjärtrytmrubbning som beror på en helt oorganiserad elektrisk aktivering av hjärtats kammare. De elektriska aktiveringssignalerna i kammarmuskulaturen är då oregelbundna och mycket snabba, med en frekvens av ca per minut. Kamrarnas mekaniska aktivering blir härigenom okoordinerad och de förmår inte längre pumpa ut blod. Kammarflimmer kännetecknas därför av plötsligt insättande medvetslöshet med upphävd artärpuls och andning. Det är den vanligaste orsaken till plötsligt, oväntat dödsfall. Kramp i muskulaturen: Det är elektriska signaler som styr musklerna i normala fall.när man får el i sig så får musklerna en signal att dra ihop sig man krampar och kan ej släppa taget av egen vilja. Hjärtkammarflimmer: Samma som ovan och dessutom har frekvensen i elnätet (50hz) en likhet med hjärtats impulser som gör att hjärtat lätt går över i ventrikelflimmer. Tidigt påbörjad HLR bör ha goda utsikter. Skador på nervsystemet: Beror på Inre brännskador på nerverna, dessa blir som överhettade elkablar och kan brännas sönder. Inre och yttre förbränning: De inre brännskadorna uppstår genom termisk uppvärmning av den del av kroppen som strömmen passerar. Man blir som ett elelement ju mer ström som kan passera ju varmare blir man (Ohms lag). De yttre brännskadorna kommer oftast från ljusbågar. Dessa har en mycket hög temperatur (ca5000 grader). Slag och fallskador: Även vid mindre stötar som i sig inte utgör något större hot för den drabbade,så reagerar man inte alltid på bästa sätt. Man rycker alltid undan och kan där genom slå sig eller falla illa om man tex. står på en stege. Men det torde alltid vara bättre än att fastna och ej komma lös. 6

7 Elrisker vid Räddningsinsats Stegar/höjdfordon Släckmedel Stegspänning Explosion i elektriska anläggningar Giftiga gaser Ljusbågar Transformator bränder Kabelbränder Automatisk återinkoppling Sammanfattning Stegar/höjdfordon : Uppsikt så man ej kommer i kontakt med kraftledningar. Stegspänning:10 meter runt en nedfallen ledning.meddela närmaste befäl,avspärra och meddela ledningsägare. Explosion i elektriska anläggningar: Orsakas av ljusbågar och kortslutningar pga isolationsfel, mm. Giftiga gaser: Brand i kablar, mm (pvc plast i kablar bildar väteklorid). Ljusbågar: Brännskador och ögonskador. Transformatorbränder: Håll säkerhets avstånd,stora mängder olja, risk för överkokning, kyl behållaren så den hålls intakt,ej vatten på toppen. Kabelbränder: Se giftiga gaser. Automatisk återinkoppling: Högspänningsanläggningar och kraftledningar slår automatiskt till spänningen vid fel för att kolla om felet kvarstår (1-3ggr). Är man då innanför riskområdet kan man få ström genom kroppen. 7

8 Fara vid järnväg Faran vid arbete vid och på järnväg är överhängande.risken att komma i kontakt med eller vara så pass nära att man råkar ut för en ljusbåge är väldigt stor om man är oförsiktig eller tummar på säkerheten.se alltid till att anläggningen är strömlös och skyddsjordad innan ni börjar arbeta i närheten av ledningarna. T.ex. innan ni klättrar upp på vagnstak etc. 8

9 Risker?? Risken med höjdfordon och stegar är att man kan komma i närheten av kraftledningar och därmed bli strömförande och orsaka både personskador och ofrivilliga strömavbrott. Var därför alltid noga med var och hur ni placerar höjdfordon. 9

10 STEGSPÄNNING VID NEDFALLEN KRAFTLEDNING Automatisk återinkoppling Varna och avspärra Meddela närmaste n befäl Kontakta kraftbolag 10 meter När en kraftledning faller ned kan det medföra att marken blir spänningsförande, därför är det viktigt att ej beträda området närmare än 10 meter runt om platsen där ledningen ligger an mot marken. Betrakta alltid ledningen som spänningsförande tills ledningsägaren har bekräftat att ledningen är frånskiljd och skyddsjordad. Håll uppsikt om ledningen ligger an mot tex. ett stängsel eller något annat ledande,för det kan leda iväg elen långa sträckor. Det har hänt dödsolyckor i Sverige, dock ej inom räddningstjänsten 10

11 Säkerhetsavstånd Vatten spriddstråle 3m upp till 130 kv. Vatten spriddstråle 5m över 130kv. Vatten sluten stråle 10m upp till 400kv högst 300l/m. Pulver och koldioxid 1,5m upp till 50kv. Gäller även vid lågspänning! Alla värden är beräknade på ett strålrör som ger 300l/min. 11

12 Minsta godtagbara avstånd i luft till yttre gräns av riskområde och närområde Spänningsförande anläggningsdel ALDRIG LIVRÄDDNING *1 Närområde Risk område Spänning kv Riskområde Närområde < 1 Ingen kontakt 0,3 m ,22m 1,22m ,63 m 1,63 m 70 0,75 m 1,75 m 132 1,1 m 3,0 m 220 1,6 m 3,0 m 400 2,5 m 4,0 m *1 under vissa förutsättningar 8 Vid all räddningstjänst i elektriskt driftrum skall man eftersträva att anläggningen är frånkopplad, jordad och kortsluten innan insatsen påbörjas. Dessa moment görs normalt endast av driftpersonal. Det kan dröja lång tid innan driftpersonal finns på plats, så det är därför insatsens behov av ett snabbt ingripande som är avgörande om man väljer att påbörjar insatsen. När det inte är fråga om direkt livräddning skall man invänta driftpersonal och ej beträda anläggningen. Det man eventuellt kan göra är att fördröja ev brandspridning. I de fall det finns ett akut behov av en livräddande åtgärd och inställelsetiden för driftpersonalen är för lång kan räddningstjänsten tvingas att göra livräddande insats. I de fall man bedömer att man måste in i närområdet för livräddningen så måste både befäl och brandmän känna till vilka regler som gäller för arbete nära spänning i Svensk standard SS-EN (skötsel av elektriska anläggningar). Närområde När man kommer in i närområdet så arbetar man nära spänning enligt Svensk standard SS-EN (skötsel av elektriska anläggningar).. Närområdet skall vi endast beträda vid livräddning och då ingen driftpersonal anlänt inom rimlig tid, och under förutsättning att man har blivit instruerad om de avstånd och risker som föreligger. Det skall i princip vara omöjligt att komma in i riskområdet. Ansvarigt befäl skall instruera brandmännen om vad som gäller och om möjligt övervaka att säkerheten följs. Riskområdet får aldrig beträdas. 12

13 Avståndstabell Tabell 1 visar värden för avstånden DL och DV vid betryggande isolation. Systemspänning (U N kv) Avstånd i luft till yttre gränsen av riskområdet. (DL mm) Avstånd i luft till yttre gränsen av närområdet (DV mm)? 1 Ingen be röring Tabell 1 13

14 Insatsregler Larma driftpersonal och följ deras anvisningar. Ta reda på spänningsnivå. Håll hårt på givna säkerhetsavstånd och närområde. Betrakta alltid anläggningen som strömförande tills motsatsen är bekräftad. Chansa aldrig. Larma driftpersonal så tidigt som möjligt Ta reda på spänningsnivå för att kunna avgöra närområde och säkerhetsavstånd Chansa aldrig för elen varken hörs,syns eller luktar och man får troligen endast en chans Vid brand eller efter brand i elektrisk utrustning skall alltid brandmannen bära andningsskydd pga. giftiga gaser Vid i livräddning i elektriska driftrum får sikten ej vara så dålig att brandmännen inte kan orientera sig.sikten skall vara så god att givna avstånd kan hållas. Insatts bör ske med lina då vattenfylld slang i många fall är olämpligt. Kolsyresläckare och isolerade stänger bör medföras Med isolerade stänger kan man dra undan en skadad person som ligger inom riskområde och närområde. Även om man får meddelande att spänningen är bruten så är anläggningen livsfarlig att beröra tills den är jordad och kortsluten. 14

15 Elsäkerhet vid räddningsinsatts Att tänka på under framkörning: Övrig info Kontroll om spänningen går att bryta. Spänningsnivå? Riskområde närområde! Begäran att driftpersonal skall komma till platsen. Finns driftpersonal på plats, vad för slags anläggning är det, hur många skadade, brinner det, strömmen bruten, ambulans larmad. Tillgänglighet Kan jag bryta strömmen eller måste jag invänta driftpersonal? Tänk på de olika när respektive riskområdena. Begär alltid att driftpersonal skall komma. 15

16 Livräddning då driftpersonal är på plats Experthjälp, vad är farligt? Är anläggningen ofarlig? Vägvisning revitox. Kan den göras ofarlig? Riskområde/närområde. Tillräcklig sikt? Mtrl: Andningsskydd, lina. Instruktion till brandmännen. Riskbedömning. Vara noga med att få relevant information om anläggningen, var man kan röra sej utan att vara inom riskområdet. Ta reda på om anläggningen är strömlös, skyddsjordad, kortsluten etc. Vilken väg kan jag gå? Kan driftpersonal visa vägen med hjälp av Revitox påsatt. Kan anläggningen göras ofarlig. Vad har jag för spänning på anläggningen? Vilka risk respektive närområden har jag? Är det tillräckligt bra sikt för att jag skall kunna gå in utan att riskera att komma innanför riskområdet. Andningsskydd på grund av ev. giftiga gaser. Lina istället för vattenfylld slang, då vatten är olämpligt att ta med sej in. Viktigt med noggranna instruktioner till brandmännen om var dom får röra sej och hur dom skall agera vid en eventuell livräddning. Är riskerna för stora för att göra en livräddning, vad kan vi göra? Närområde, riskområde. 16

17 Livräddning då driftpersonal ej är på plats Går liv att rädda? När kommer driftpersonalen? Riskområde/närområde. Tillräcklig sikt? Mtrl: Andningsskydd, lina mm. Instruktion till brandmännen. Riskbedömning. Kan jag rädda liv utan att riskera mitt eget. Kan jag använda isolerad stång? Kan jag använda något annat? Kommer driftpersonal snart eller dröjer det? Det kan dröja en timma eller i värsta fall längre tid. 17

18 Brand ej livräddning. Invänta driftpersonal, ev. förhindra brandspridning. Instruktion till brandmännen. Riskbedömning. Om det ej rör sej om livräddning skall man ej beträda anläggningen förrän driftpersonal har brutit, kortslutit och jordat. Begränsa brand utan att utsätta sej för att komma innanför riskområdena. 18

19 Säkerhetsavstånd Säkerhetsavstånd Pulver, CO Pulver, CO 2 1,5 m upp till 50kV 2 1,5 m upp till 50kV Vatten (spridd) 3 m upp till 130kV Vatten (spridd) 3 m upp till 130kV 5 m där över. 5 m där över. Vatten (sluten) 10 m alla spänningar, Vatten (sluten) 10 m alla spänningar, max 14 mm strålrör. max 14 mm strålrör. Elsäkerhet vid räddningsinsats Att tänka på under framkörning: Övrig info Kontroll om spänningen går att bryta. Spänningsnivå? Riskområde närområde! Begäran att driftpersonal skall komma till platsen. kv kv Riskområde Närområde (m) Riskområde Närområde (m) <1 <1 Ingen kontakt Ingen kontakt 0,3 0, ,22 0,22 1,22 1, ,63 0,63 1,63 1, ,75 0,75 1,75 1, ,1 1,1 3,0 3, ,6 1,6 3,0 3, ,5 2,5 4,0 4,0 Livräddning och driftpersonal ej är på plats. Går liv att rädda? När kommer driftpersonalen? Riskområde/närområde. Tillräcklig sikt? Mtrl: Andningsskydd, lina mm. Instruktion till brandmännen. Riskbedömning. Livräddning och driftpersonal är på plats. Experthjälp, vad är farligt? Är anläggningen ofarlig? Vägvisning revitox. Kan den göras ofarlig? Riskområde/närområde. Tillräcklig sikt? Mtrl: Andningsskydd, lina mm. Instruktion till brandmännen. Riskbedömning. Brand ej livräddning. Invänta driftpersonal, ev. förhindra brandspridning. Instruktion till brandmännen. Riskbedömning. 19

20 Brand i byggnad per objektstyp och startföremål, Spis 11,4 % Andra elinstallationer 4,4 % Tvättmaskin 1,1 % TV 1,0 % Lysrör 1,0 % Torktumlare 0,8 % Bastuaggregat 0,8 % Glödlampa 0,7 % Kyl/frys 0,7 % Diskmaskin 0,4 % Kaffebryggare 0,3 % Torkskåp 0,1 % Stero/video 0,1 % Strykjärn 0,1 % Övrigt Lös inredning 12,1 % Okänt 11,7 % Rökkanal 10,6 % Byggnadens utsida 5,1 % Osv! Några av de vanligaste orsakerna till bränder i hemmen orsakade av el eller elkomponenter i form av överslag, kortslutning eller överhettning. 20

21 Förbudsskyltar Var noga med att följa uppmaningarna på förbudsskyltarna, för att minska risken för tillbud. 21

22 Högspänningsledning Detta är ett exempel på en högspänningsledning för 400kv. Det finns ett flertal olika konstruktioner. 22

23 Ställverk Ett utomhusställverk för att transformera ner spänningen. 23

24 Transformator Det är i transformatorn som själva transformeringen sker. Från ex. 400kv till 10kv. I större transformatorer finns stora mängder olja. 24

25 Brytare 25

26 Frånskiljare Med frånskiljaren får man det avståndet mellan spänningsförande delar som behövs för att vara säker på att anläggningen är utan spänning. 26

27 Ställverk inomhus Ett vanligt förekommande ställverk inomhus där alla spänningsförande delar är täckta. 27

28 Ställverk inomhus 28

29 Transformator inomhus 29

30 Strömbrytare 30

31 Fördelningscentral Här fördelas spänningen ut till olika objekt, ex. motorer. 31

32 Batteripack 32

33 Insatsregler För en diskussion om vilka regler som gäller här. 33

34 Vad bör jag tänka på här? 34

35 Sikten? Kan jag livrädda här? 35

36 Livräddning? Vad bör jag tänka på om jag skall livrädda här? 36

37 Definitioner Driftrum: Utrymme som i huvudsak används för elektrisk utrustning och som under normala förhållanden endast är tillgänglig för särskilt instruerad personal. Exempel på driftrum: Transformator-,batteri-,omformare- och ställverksrum ävensom inhägnat ställverk i det fria. Friledning: Till starkströmsanläggning inklusive telesignalanläggning för starkström hörande luftledning med fritt från varandra upphängda ledare med tillbehör såsom isolatorer, krokar och reglar. 37

38 Definitioner Frånskiljare: Mekanisk el-kopplare som för säkerhetsändamål i frånläge i varje pol ger ett frånskiljningsavstånd som är betryggande för arbete på den frånskilda el-anläggningen. Högspänningsanläggning: Anläggning för nominell spänning över 1000 V växelspänning mellan fasledare eller över 1500 V likspänning mellan poler. Lågspänningsanläggning: Annläggning för nominell spänning upp till och med 1000 V växelspänning mellan fasledare eller upp till och med 1500 V likspänning mellan poler. 38

39 Definitioner Systemspänning: En anläggnings huvudspänning, d.v.s spänningen mellan två fasledare, även där anslutning sker mellan fasledare och neutralledare. Säkerhetsbrytare: Handmanövrerad lastfrånskiljare med låsanordning, lägesindikering och i vissa fall hjälpkontakter- ej utrustad med don för avståndsmanövrering eller automatisk till eller frånkoppling- avsedd att frånskilja elektrisk anläggningsdel före elektriskt eller mekaniskt arbete och avsedd att hindra oavsiktlig inkoppling av sådan anläggningsdel. 39