CBBT-projekt Erik Serrano CBBT. Goodrace

Transkript

1 Erik Serrano CBBT Goodrace CBBT-projekt För närvarande är 16 delprojekt beslutade inom ramen för CBBT (se tabell nästa sida). Av dessa är tio projekt (projekt nr samt ) är kopplade till det första byggprojektet inom Välle Broar, kv. Limnologen. Mvh Erik Serrano CBBT Erik Serrano Postadress: Växjö universitet, Växjö Besöksadress: Lückligs plats 1, M-huset Tel.: , E-post:

2 Tabell 1. Projektlista CBBT- Projekten ges ID med år för beviljning, samt löpande numrering. Proj.ID Titel Projektperiod Utförare Effektiv förbandsteknik Växjö universitet Stegljuds- och vibrationssäkring Växjö universitet Koordinering, Limnologen LBE arkitekter Planering, projektering och upphandling av kv Limnologen VälleBroar Mätningar av deformationer i massivträstommen, Limnologen Växjö universitet Provning av träbjälklag i laboratorium kontra fält, Limnologen SP Trätek Flanktransmission i Limnologen SP Trätek Marknaden för höga hus i trä ur slutanvändarnas perspektiv, Limnologen Växjö universitet Tidsstudie av resningen av stommen, Limnologen Växjö universitet och Tyréns Leverantörssamverkan och logistik, Limnologen Växjö universitet Informations- och marknadsföringsprojekt, besökspaviljong VälleBroar Välle Broar Brandsäkra trähus SP Trätek Akustik i träbyggnader - Förstudie SP Trätek En plattform för industriellt träbyggande Derome AB och Tyréns Livslängd och beständighet hos trä utomhus ovan mark samt i klimatskärmen Woodbuild SP Trätek och Lunds tekniska högskola Limnologen - Miljö och energi Mittuniversitetet

3 Projektsammanfattningar pågående projekt Effektiv förbandsteknik, Växjö universitet, SP Trätek (proj.nr ) Projektet handlar om att ta fram ny förbandsteknik för att på ett effektivare sätt än idag kunna sprida de laster som behöver ta upp i flervåningsbyggnader på grund av vind. Det handlar dels om stabilisering i allmänhet, men även hur man kan ta hand om de stora lyftkrafter som uppstår, på ett effektivare sätt. En lösning på problemet med stora lyftkrafter i höga trähus är att sträva efter en jämnare kraftspridning i träkonstruktionen. Detta kan man göra genom att effektivare dra nytta av skivverkan i väggar, bjälklag och tak. Vid dimensioneringen utnyttjas exempelvis möjligheten till kraftöverföring mellan olika väggskivor endast i begränsad omfattning. Detta gäller framför allt kopplingen mellan väggar som bildar 90 vinkel mot varandra men också väggar som befinner sig i olika våningsplan. Effektiv förbandsteknik är i detta sammanhang en nyckel till framgång. I projektet studeras för närvarande två olika delar, skivverkan i regelstommar, samt förband för balk-pelarsystem av limträ. I den förstnämnda delen kommer under 2007 en handbok för konstruktörer att ges ut. Vad gäller förbandsteknik för limträstommar har ett samarbete med Limträteknik AB i Falun inletts. I samverkan med Moelven Töreboda Limträ AB, kommer en guide till dimensionering av förband att tas fram under Stegljuds- och vibrationssäkring, Växjö universitet, SP Trätek (proj.nr ) I samband med användning av träbjälklag i stora trähus kan i huvudsak två problemområden identifieras nämligen ljud och vibrationer. Problemen med ljud är ofta relaterade till så kallad flanktransmission mellan olika lägenheter i flerfamiljshus eller mellan olika lokaler i kontorshus. Stegljud orsakade av personer i rörelse uppfattas normalt som den mest störande ljudtypen i bostäder och kontorshus. Begreppet flanktransmission används för att beskriva att ljudsvängningar överförs via anslutningen mellan bjälklaget och väggen, till exempelvis väggarna i våningsplanet under. Avgörande för hur mycket ljud som överförs via flanktransmission är utformningen hos denna anslutning. När det gäller dimensionering av träbjälklag med avseende på vibrationer så fungerar dagens metoder någorlunda väl så länge spännvidden är liten och upplagen är oeftergivliga. Utvecklingen går emellertid mot öppnare och mer flexibla planlösningar något som innebär ökade krav på spännvidder och att därmed vibrationsproblematiken kommer i fokus. Dagens dimensioneringsmetoder är exempelvis otillräckliga för kontorsbyggnader i vilka det finns korridorer avsedda för persontrafik dvs där mer än en person samtidigt förflyttar sig. I projektet studeras hur ljud och vibrationsegenskaperna påverkas av valda upplagsförhållanden och knutpunktslösningar. I projektet har ett flertal olika bjälklagstyper studerats i lab med avseende på vibrationsegenskaper, bl a bjälklag med innovativ utformning som ger stor styvhet i två riktningar. Projektet delfinansierar ett doktorandarbete vid Växjö universitet. Koordinering, Limnologen, LBE Arkitekter ( ) Projektet avser insatser för projektkoordination för de olika delprojekten kopplade till Limnologen. En styrgrupp bestående av representanter för aktörerna inom Limnologen (finansiärerna) har tillsatts.

4 Planering, projektering och upphandling av kv Limnologen, Växjö universitet ( ) Genom intervjuer med nyckelaktörer och dokumentation av beslut, beslutsunderlag och förslag under processernas gång kommer eventuella problem som grundar sig i oklarheter i planprocessen, upphandling eller projektering att identifieras. Med detta som underlag kan vägledning ges för framtida planering och byggen. Mätningar av deformationer i massivträstommen, Limnologen, Växjö universitet ( ) I denna studie mäts relativförskjutningarna mellan bjälklagen längs en linje i yttervägg. Mätningarna genomförs med hjälp av stag (våningshöga metallstänger) som monteras i stommen i särskilda kanaler. Stagen ställs på plåtkonsol i höjd med ett bjälklag, och i andra änden av staget fästs en lägesgivare (potentiometer) som mäter relativa deformationen mot en motsvarande plåtkonsol som fästs i nästa bjälklag. Hela arrangemanget byggs in i en plastkanal som fästs mot massivträskivan. Punkterna där mätningen utförs har bestämts i nära samråd med stomleverantören. Mätningarna genomförs vid ett antal tillfällen; första gången när hela stommen är monterad, därefter med intervall av en månad i ett halvår och sedan mer sällan beroende på hur sättningarna ser ut. Provning av träbjälklag i laboratorium kontra fält, Limnologen, SP Trätek ( ) För att studera förändringen av vibrationsegenskaper med graden av inbyggnad kommer bjälklagselement att först provas i laboratoriemiljö och sedan i fält under olika skeden av produktionsprocessen. Parallellt med försöken utförs motsvarande numeriska beräkningar med hjälp av FE-modellering. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för hur vibrationsegenskaperna i en byggnadskonstruktion förändras under produktionsprocessen och därmed en ökad kunskap om lämpliga dimensioneringsparametrar för dimensioneringen av svikt och vibrationer i bjälklag. Målet är att ge en uppfattning om den föreslagna FE-modellens lämplighet för vibrationsberäkningar. Förhoppningen är en god överensstämmelse mellan mätningar och beräkningar eftersom det skulle betyda att modellen kan vidareutvecklas till ett beräkningshjälpmedel anpassat för den aktuella typen av bjälklag, men kanske också generellt. Flanktransmission i Limnologen, SP Trätek ( ) En uppfattning som förekommer i akustikbranschen är att flanktransmissionen (dvs ljudspridning via väggar och bjälklag till intilliggande lägenheter) är högre ju längre ner man kommer i huset. I detta projekt kommer denna effekt att försöka påvisas alternativt befinnas oväsentlig. Målet är att kunna verifierar huruvida att ljudisoleringen och framför allt stegljudsisoleringen är bättre mellan lägenheter belägna högt upp i huset. Marknaden för höga hus i trä ur slutanvändarnas perspektiv, Limnologen, Växjö universitet ( ) Syftet är att undersöka marknaden för höga hus i trä ur slutanvändarens vinkel, med speciell fokus på beslutsfattandeprocessen inför köp av bostadsrätt. Detta ska uppnås genom att försöka får svar på följande frågeställningar: Vem har visat intresse för köp av bostadsrätt, dvs. vilka demografiska, sociala och ekonomiska eller andra faktorer ligger till grund för det visade intresse? Varför har man visat intresse för just bostadsrätterna på Limnologen, dvs. vilka faktorer var avgörande och hur är förväntningar? Vilka faktorer var avgörande för att man verkligen köpte bostadsrätten?

5 Vilka faktorer var avgörande för att man INTE köpte bostadsrätten och vad saknades för att beslut hade tagits för att köpa? Efter svaren på dessa frågor har analyserats och respondenterna som köpte bostadsrätt har bott i sina lägenheter i ca ett halvår, kan den första datainsamlingen följas upp med ytterliggare djupintervjuer. Dessa syftar till att konfrontera respondenterna med sina egna svar och undersöka, om förväntningarna har uppfyllts och boendet är enligt deras föreställningar. Utöver detta, så kan det vara intressant att även jämföra svaren på dessa frågor med dem som har valt ett boende i konventionella hus i stål och betong. Eftersom det byggs mycket i Växjö för närvarande, så kunde samma frågor ställas till personer som har visat intresse för och till slut köpt bostadsrätter i konventionella hus. Genom att jämföra slutanvändarnas förväntningar och avgörande faktorer för och emot köp av bostadsrätt etc., så kan slutsatser dras om acceptansen och konkurrenskraften av byggmaterialet trä för höga hus. Baserad på slutanvändarnas sociala och ekonomiska bakgrund kan även potentiella kundsegment profileras och kartläggas. Datainsamlingen genomförs i form av djupintervjuer och knyter an till den vetenskapstradition som har utvecklats inom forskningsområdet. Tidsstudie av resningen av stommen, Limnologen, Växjö universitet, Tyréns ( ) En tidsstudie i 4-D skall genomföras. Objektet som studeras är ett av husen i kvarteret Limnologen. Huset byggs upp virtuellt tredimensionellt i ADT och konverteras sedan till CECO där tid kopplas till var och en av de olika prefabricerade elementen som ingår. På detta sätt studeras hur huset successivt växer fram och hur samtliga element kommer på plats. Genom denna studie kan trånga sektorer identifieras och justeras i den fysiska processen. Målet är att åstadkomma en 4-D modell av hela träkonstruktionen i ett hus i kvarteret Limnologen. Detta innebär att tid finns kopplad till varje prefabricerat element, och att hela konstruktionen på så sätt kan byggas upp virtuellt steg för steg. Modellen förväntas bidra med information kring kritiska moment i byggandet. Leverantörssamverkan och logistik, Limnologen, Växjö universitet ( ) En beskrivande fallstudie med identifiering av problem och deras orsaker genomförs. Studien omfattar ej montering och andra aktiviteter på byggplatsen annat än eventuella konsekvenser av brister i logistiken fram till byggarbetsplatsen. Särskilt kommer följande objekt att studeras: 1. Teknologisk plattform/byggsystem och dess inverkan på logistikprocessen 2. Entreprenadformer och deras inverkan på logistikprocessen 3. Metoder för leverantörsutveckling och samverkan 4. Metoder för flödesplanering och styrning 5. Logistisk effektivitet a. Ledtider och ledtidssäkerhet fram till montering b. Kapitalbindning i försörjningskedjan fram till montering c. Logistikkostnader i försörjningskedjan fram till montering d. Kvalitetsbrister i försörjningskedjan, bristkostnader Målet är att få ökad kunskap om eventuella brister i logistikprocessen och vilka orsakerna till dessa brister är.

6 Informations- och marknadsföringsprojekt, besökspaviljong VälleBroar, Växjö kommun mfl ( ) Ett antal företag och organisationer samarbetar i ett flertal projekt inom Välle Broar. Inom CBBT, Centrum för Byggande och Boende med Trä ett initiativ från Södra, Växjö universitet, Växjö kommun, SP Trätek och Länsstyrelsen - är ett antal projekt uppstartade. Ett av dessa är att CBBT tillsammans med byggaktörer informerar om Välle Broars projekt och resultat. I det sammanhanget har Södra tagit initiativet till en öppen arkitekttävling för unga arkitekter för förslag på en informations- och besökspaviljong inom Välle Broar. Tävlingen fick in 106 förslag. Projektet avser byggande och drift av det vinnande förslagettill paviljong. Syftet med paviljongen är att under ett antal år ha en flyttbar informationspaviljong som följer Välle Broars träbyggnadsprojekt. Första platsen är Limnologen och idén är att paviljongen skall flyttas runt med kommande projekt på Välle Broar. Antalet besökare under projekttiden beräknas till ca personer. Målet är att i alla situationer ta hand om och informera intressenter och besökare om modernt trähusbyggande i Sverige och i synnerhet Växjö. Informationen skall innehålla näringens, akademins och offentlighetens breda samverkan för ökad träanvändning i byggandet. Brandsäkra trähus, SP Trätek mfl ( ) Målet med projektet är att ta fram en ny version av handboken Brandsäkra Trähus, att ta fram nya beräknings- och dimensioneringsmetoder för trämaterial och träkonstruktioner (bl a lättbalkskonstruktioner, skiktlimmade massivträelement, trätrappor, träfasader mm) samt att utforma ett utbildningspaket för bl a arkitekter, konstruktörer och högskolor och universitet. Den nu föreliggande versionen av handboken utgavs Sedan dess har en rad förändringar gjorts i lagstiftningen, och ny information inom alla avsnitt i den föreliggande handboken finns att implementera. Akustik i träbyggnader Förstudie, SP Trätek mfl ( ) De senaste åren har byggnadsakustikforskningen i Sverige i princip monterats ned. Ett fåtal forskare sysslar idag med detta område, som för träbyggnadstekniken är av yttersta vikt. Projektet är en förstudie som skall inventera utvecklings och forskningsbehov inom området. Dels med hjälp av de deltagande forskarna, som representerar samtliga möjliga aktörer inom området, och dels med ett antal tillverkande företag och konsulter. Arbetet har redan initierats, genom en nationell workshop som hölls på SP Trätek i början av året. Projektet stöds av Branschforskningsprogrammet, uppstartsmöte är planerat till 14 september. En plattform för industriellt träbyggande Derome och Tyréns ( ) Projektet handlar om att utveckla en plattform för industriellt träbyggande, för flervåningshus i 4-8 våningar. För detta krävs utvecklingsinsatser inom områdena Byggsystem, IT-stöd och Process. I detta utvecklingsprojekt planeras följande insatser att utföras; Utveckla ett öppet byggsystem i trä för 4-8-våningshus. Dokumentation och strukturering av byggsystemet Utveckla ett arbetssätt med informationsmodell (BIM) för hela byggprocessen Utveckla ny projekteringsprocess (Lean Design) Utveckla planerings- och beredningskoncept (Lean Construction) Detta utvecklingsprojekt kommer att kopplas till ett stort bostadsprojekt i Varberg som planeras av Derome Förvaltning och ska påbörjas under 2008, här kallat Varbergsprojektet, som består av fem huskroppar med 4-, 5-, 6- och 7-våningshus med trästomme och totalt ca

7 130 lägenheter. Detta ger utvecklingsprojektet konkreta förutsättningar att fokusera på, samtidigt som målet är att utveckla generella tekniska lösningar, arbetsmetoder och IT-stöd som ska kunna användas i andra kommande projekt med andra förutsättningar. Resultaten av utvecklingsprojektet förväntas bli ett öppet byggsystem, nya arbetsmetoder och IT-stöd som leder till ökad effektivitet i processen, lägre kostnader och högre kvalitet på byggandet. Detta är något som bidrar till byggbranschens utveckling i allmänhet och träbyggandet i synnerhet. Livslängd och beständighet hos trä utomhus ovan mark samt i klimatskärmen Woodbuild, SP Trätek, Lunds tekniska högskola mfl. ( ) Forskningsprogrammets övergripande målsättning är att öka kunskaperna samt sprida kunnande och kompetens om fuktsäkert och beständigt träbyggande till byggindustrin och därmed stärka träets konkurrenskraft som byggnadsmaterial. Detta ska ske genom sökande av ny kunskap som ökar förståelsen för sambandet mellan klimatexponering och trämaterialets resistens mot biologiska angrepp. Specifika mål för forskningsprogrammet är att utveckla metodik och ingenjörsmässiga verktyg som kan användas vid praktisk projektering och utformning av träkonstruktioner med avseende på livslängdsaspekter, göra senaste state of the art tillgänglig för användare av trä i byggtillämpningar identifiera hållbara lösningar för utformning av en serie utvalda tillämpningar för trä och träbaserade material i klimatskärmen samt utomhus ovan mark. utveckla nya metoder för provning och utvärdering av trä och träbaserade materials resistens mot röta och missfärgande svamp flytta fram kunskapsfronten (state of the art) så att utvecklade metoder för träskydd och livslängdsdimensionering förbättras. Programmets utformning utgår från att resultat uppnås både på kort och på lång sikt. De modeller som tas fram kan successivt förbättras då ny kunskap erhålles. Angreppssättet är generiskt så att nya träbaserade material och produkter, risker och osäkerheter kan hanteras rationellt. Efter de första tre åren skall praktiska hjälpmedel (guidelines) riktade mot byggprojektörer avseende hållbara lösningar för beständiga träkonstruktioner ovan mark och trä i klimatskärmen finnas utarbetade. De skall baseras på aktuellt kunskapsläge (state of the art), systematiska inventeringar av befintliga byggnader och konstruktioner samt preliminära resultat från experimentella undersökningar och provningar inom programmets ram. På längre sikt, dvs när programmet närmar sig slutet, är målsättningen att presentera ett nytt angreppssätt när det gäller livslängdsdimensionering av trä. Det skall baseras på praktiskt användbara och rationella ingenjörsmässiga metoder. Vidare är målet att redovisa förslag till nya system för provning och utvärdering av trä och träbaserade materials motståndsförmåga mot röta och, framför allt, angrepp av mögel och missfärgande svampar. Som en spin offeffekt av omfattande provningar, som kommer att utföras i olika delprojekt, kommer ny kunskap om beständighet hos olika nya trämaterial och skyddssystem att kunna redovisas. Då forskningsprogrammet är genomfört kommer träs beständighet att kunna hanteras på liknande sätt som t ex ståls och betongs beständighet, vilket innebär att hjälpmedel finns tillgängliga för att hantera beständighetsfrågor under byggnadens hela livscykel (projektering, byggande, användning, underhåll, rivning/återanvändning). Dessa hjälpmedel skall vara lätt tillgängliga för aktörer på olika nivåer inom byggsektorn.

8 Limnologen Miljö och energi, Mittuniversitetet ( ) Klimatförändringar är ett allt viktigare problemkomplex att hantera för mänskligheten. Den viktigaste växthusgasen som bidrar till klimatförändringar är koldioxid. En omfattande forskning har bedrivits om hur energisystem, t.ex. bioenergisystem kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Liknande studier av materialsystem är förhållandevis få. Några genomförda studier inom byggnation pekar på att byggande med trä i stället för betong och stål kan minska utsläppen av växthusgaser. Detta projekt syftar till att analysera primärenergiåtgång och koldioxidutsläpp för att producera en av byggnaderna inom Limnologen och att relatera detta till byggnadens primärenergiåtgång och koldioxidutsläpp under boendefasen. Vidare kommer analyserna att relateras till några andra studerade byggnader och byggmaterial. Vid byggande med trä har studier pekat på miljöfördelar i ett klimatperspektiv. Men analyserna på byggnadsnivå är få och med varierad kvalité. De mest noggranna studierna har gjorts i Nordamerika och Sverige. I Nordamerika har studierna främst omfattat datorsimulerade enbostadshus. Studierna har dock nyligen utökats till att omfatta också andra typer av byggnader. I Sverige är det främst ett flerfamiljshus med fyra våningar (del av projektet Välludden i Växjö) som har analyserats. En byggnad i Finland har också analyserats med samma metodik men indata för byggnaden har varit mer ofullständigt. Analyserna är komplexa och för att kunna genomföra dem har metodiken utvecklats men området är fortfarande förhållandevis lite studerat. Limnologen kan vara en viktig referensbyggnad och del i en vidare forskning för att förbättra metodiken för denna typ av analyser. Projektet kan bidra till förbättrad datakvalité, kunskap om optimering av konstruktioner över byggande och brukande samt optimering av olika typer av byggkomponenter och byggsystem med avseende på primärenergi och koldioxidutsläpp över hela byggnadscykeln. Detta arbete är tänkt som ett första steg i ett samarbete kring energi- och miljöfrågor inom projektet Välle broar mellan professor Leif Gustavsson, Mittuniversitetet och projektägaren. Primärenergiåtgång och koldioxidutsläpp analyseras för produktion av en av byggnaderna inom Limnologen. Därvid beaktas produktion och transport av de ingående materialen/komponenterna. Analyserna är beroende av tillgången på data för produktion av material och byggkomponenter. Generiska data finns det tillgång till, men analyserna kommer också att förfinas i förhållande till projektspecifik data som kan erhållas från olika leverantörer. Energiåtgång och koldioxidutsläpp för att producera byggnaden relateras till åtgång och utsläpp under byggnadens boendefas. Energibalanser beräknas då för byggnaden med hjälp av datorprogram (som enorm eller motsvarande) tillsammans med primärenergibehovet och tillhörande koldioxidutsläpp för lämpligt valt energitillförselsystem. Resultatet förväntas kunna visa på primärenergiåtgång och koldioxidutsläpp för att producera och bruka en byggnad inom Limnologen i relation till några andra studerade byggnader och byggnadsmaterial.