Mätningar av temperatur och relativ fuktighet i massivträstomme. Kvarteret Limnologen i Växjö
|
|
- Viktoria Lina Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mätningar av temperatur och relativ fuktighet i massivträstomme Kvarteret Limnologen i Växjö Juni 2012 Erik Serrano och Bertil Enquist Byggteknik Linnéuniversitetet
2 Förord Föreliggande rapport redovisar resultat från ett av de mätprojekt som genomförts i samband med byggnationen av kvarteret Limnologen i Växjö. Författarna riktar ett kollektivt tack till alla som på ett eller annat sätt varit inblandade i projektet. Ett särskilt tack till Thord Lundgren, Byggnadsmekanik, LTH som varit behjälplig i samband med utformning, tillverkning och inkopplingen av givarna och mätdatainsamlingssystemet. Ett tack också till Stiftelsen Centrum för Byggande och Boende med Trä CBBT och Linnéuniversitetet som finansierat detta projekt.
3 håll Förord Inledning Bakgrund Ytterväggskonstruktioner, utrustning och metoder Väggkonstruktioner Utrustning och metoder Resultat, diskussion och slutsatser RF- och temperaturvariation Diskussion Slutsatser Litteraturförteckning
4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Välle Broar-projektet i Växjö omfattar ett cirka 15 hektar stort område mellan sjön Trummen i öster och Bergundasjön i väster. Växjö kommuns plan med området är att skapa en sammanhållen, mångfunktionell och stadsmässig träbebyggelse mellan universitetet och Växjö centrum. Tillsammans med kommunen skall ett antal aktörer, däribland Linnéuniversitetet och byggaktörerna, samarbeta och genom forskning och tillämpning skapa den moderna trästaden. Kvarteret Limnologen ingår i Välle Broar-projektet från och med hösten 2005 i samband med att Midroc Property Development förvärvade fastigheten. Bostadsprojektet Limnologen omfattar totalt 134 bostadsrättslägenheter fördelade på fyra huskroppar med vardera åtta våningar (Figur 1). Alla byggnader i området har pålats med betongpålar, som stödpålar till fast botten. Bottenvåningen är utförd helt i betong och ovanför denna våning är stommen helt i trä. Våningsplan åtta har delvis indragna väggliv och betydligt mindre area jämfört med underliggande våningsplan. Martinsons Byggsystem AB stod för projektering, tillverkning, leverans och ansvarade för monteringen av trästommen, som består av prefabricerade planelement. I de bärande väggarna används tre- eller femskikts massivträskivor. Skivorna består i de yttre lagren av vertikala sammanlimmade brädor och i de inre av växelvis horisontella och vertikala lager beroende på antalet skikt. Till bjälklagen används Martinsons kasettbjälklag med en 73 mm tjock massivträskiva på översidan samt med liv och flänsar av limträ på undersidan. Bjälklagselementen spänner mellan ytterväggarna med en bärande vägg eller balk som mittstöd i de fall då lägenheterna är genomgående från husets ena långsida till den andra. Massivträskivan sticker ut och är den enda del av bjälklaget som bildar upplag på de bärande ytterväggarna. Projektet Limnologen har följts av Linnéuniversitetet (dåvarande Växjö universitet) och SP Trä i ett antal projekt, se (Serrano, 2008). Husen har instrumenterats och mätningar har genomförts från byggstart och under lång tid framåt. Viktiga aspekter på teknik, ekonomi och byggprocessen har följts upp, dokumentarts och förmedlats till andra företag och privatpersoner som intresserat sig för träbyggnad. De mätningar som redovisas här avser temperetur och relativ fuktighet i ytterväggskonstruktionen. Figur 1. Fastighetens planering, från kommunens detaljplan samt en bild på byggnadsplatsen tagen från nord-nordväst under april
5 2 Ytterväggskonstruktioner, utrustning och metoder 2.1 Väggkonstruktioner I Limnologen förekommer tre olika typer av väggar, se Figur 2. Ytterväggarna (Figur 2a) består av fasadmaterial, isolering, korslimmad massivträskiva, inre isolering (installationsskikt), samt inre skivor (gips eller våtrumsskivor). Fasadmaterialet är antingen en tjockputs på putsbärare eller en uppreglad träfasad. Väggarna saknar diffusionsspärr (plastfilm). a) c) c) Figur 2. Exempel på väggtyper i Limnologen. a) putsad yttervägg, b) lägenhetsskiljande vägg c) innervägg. 2.2 Utrustning och metoder I hus 3 har det vid sex olika mätstationer installerats åtta givare, se Figur 3, som mäter temperatur och relativ fuktighet (RF), totalt 48 givare som via 96 kanaler samlar in mätdata. Mätstationerna är belägna dels på plan 2 (betongbjälklag) och dels på plan 7. I varje våningsplan mäts vid tre mätstationer: sovrumsyttervägg (putsad fasad), våtrumsyttervägg (träpanel) samt sovrumsyttervägg (träpanel). Den putsade fasaden vetter mot nordväst, medan träfasaden vetter mot sydost. Träfasaden är skyddad av balkonger. I Figur 4 visas hur givarna placerats och numrerats vid respektive mätstation (bilden visar putsad fasad). Förutom inne- och uteklimat mäts alltså RF och temperatur i varje skiktgräns samt mitt i ytterisoleringen och mitt i massivträskivan. Figur 3. Vänster: Givare monterad på kretskort, filter och hölje. Höger: Färdigmonterad givare. 3
6 Figur 4. Givarnas placering i väggkonstruktionen, principskiss. Mätningarna startade med montering av de första givarna under 2008 och de första givarna togs i bruk i juni. Ytterligare givare monterades under byggtiden, och de sista givarna monterades i maj Från och med maj 2009 har data överförts via ett GSM-modem så att data kan hämtas från mätsystemet utan att man behöver besöka huset. Mätdata samlas in 4 gånger per timme. Mätningarna pågår fortfarande (juni 2012). 3 Resultat, diskussion och slutsatser 3.1 RF- och temperaturvariation I Figur 5-7 presenteras mätresultaten per mätstation som RF och temperatur som funktion av tiden. I Figur 8-11 presenteras mätresultaten per mätpunkt som RF och temperatur som funktion av tiden för hela mätperioden. Samtliga kurvor i Figur 5-11 avser hela mätperioden juni 2008-maj 2012 och redovisar, för tydlighets skull veckomedelvärden. I Figur 12 och 13 visas för jämförelsens skull mätdata från samtliga mätstationer, mätpunkt 3 (utsida massivträskivan) och mätpunkt 4 (centrum massivträskiva) dels som veckomedelvärden och dels som dygnsmedelvärden 4
7 Figur 5. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, mätstation 1 och 2. Veckomedelvärden. 5
8 Givare i punkt 6 ur funktion. Figur 6. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, mätstation 3 och 4. Veckomedelvärden. 6
9 Figur 7. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, mätstation 3 och 4. Veckomedelvärden. 7
10 Figur 8. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, utomhus och mätpunkt 1. Veckomedelvärden. 8
11 Figur 9. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, mätpunkt 2 och 3. Veckomedelvärden. 9
12 Figur 10. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, mätpunkt 4 och 5. Veckomedelvärden. 10
13 Givare i punkt 6 i station nr. 3 ur funktion Figur 11. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, mätpunkt 6 och inomhus. Veckomedelvärden. 11
14 Veckomedelvärden Dygnsmedelvärden Figur 12. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, mätpunkt 3. Vecko- och dygnsmedelvärden. 12
15 Veckomedelvärden Dygnsmedelvärden Figur 13. Mätresultat, RF- och temperaturvariation, mätpunkt 4. Vecko- dygnsmedelvärden. 13
16 3.2 Diskussion De uppmätta fuktnivåerna uppvisar generellt sett rimliga värden i förhållande till vad man bör förvänta sig i en ytterväggskonstruktion. Den aktuella konstruktionen på putsad fasad är en så kallad enstegslösning, där putsen lagts direkt mot den övriga konstruktionen, utan luftspalt. Denna konstruktionstyp har de senaste åren varit hårt kritiserad, och ett stort antal skadefall har konstaterats. Dock har de allra flesta skadefall förekommit för konstruktioner där tunnputs använts, ofta i kombination med isolerskiva av expanderad polystyren ( frigolit ). Den nu aktuella konstruktionen utgörs av en tjockputs på en mineralullsisolering. För tunnputs på polystyrenisolering är problemet att när fritt vatten tränger igenom putsen (vis sprickor i fasaden eller via slarvigt utförda anslutningar och genomföringar) kan det inte torka ut. Dessutom har polystyrenisoleringen ingen dränerande förmåga alls. Den nu aktuella konstruktionen torde vara något mer robust, dels eftersom tjockputsen som använts kan förväntas buffra en del vatten och dels eftersom mineralullen har en viss dränerande förmåga. Den för risken för påväxt mest intressanta delen av konstruktionen är massivträskivans kalla sida, mätpunkt 3. Varken vad gäller veckomedelvärden (eller dygnsmedelvärden vilka inte redovisats här) överstiger den uppmätta relativa fuktigheten annat än mycket kortvarigt 60%. Dock bör noteras att det initiellt förekommer högre nivåer (>70% RF) för de flesta mätstationerna, se Figur 9, mätpunkt 3. Det kritiska värdet enligt BBR skall utan vidare verifikation antas vara 75% RF. Av Figur 8, mätpunkt 1 (innanför fasad), framgår också att putsfasaden är något fuktigare än träfasaden, högre RF-värden har registrerats. Orsaken är sannolikt att träfasaden är ventilerad. Ytterligare intressanta detaljer kan ses i Figur 10 och Figur 11 som visar mätpunkt 4 (centrum massivträskiva), 5 (insida massivträskiva) och 6 (utsida installationsskikt). Som framgår är fuktnivåerna avsevärt högre i de två badrummen under de första månaderna av mätperioden. Sannolikt beror denna förhöjda nivå uppfuktning som skett i samband med byggnationen (regn, plattsättning) i kombination med en långsammare uttorkning av väggen på grund av tätskikt som applicerats. Nivåerna är dock inte på något sätt kritiska. Av Figur 11 framgår också att inneluftens RF i genomsnitt är betydligt högre för ett av badrummen. Det bör påpekas att inomhusgivarna i badrummen är monterade innanför undertaket. Det kan vara så att luftläckaget in i detta utrymme är större i det ena badrummet. De här redovisade mätningarna tyder på att konstruktionen som använts vid Limnologen tycks fungera tillfredsställande vad gäller fuktnivåer i de uppmätta punkterna. Samtidigt måste tilläggas att de problem som uppmärksammats i samband med enstegsfasader ofta uppträder relativt lokalt, t ex vid anslutningar. De mätpunkter som valts är belägna mitt på väggytor, en bit från t ex genomföringar och fönster. Det kan därför inte uteslutas att eventuell sprickbildning vid t ex fönster eller slarvigt utförda genomföringar skulle kunna utgöra framtida risker. 3.3 Slutsatser Följande slutsatser kan dras av det genomförda mätprojektet: Mätmetoden och mätdatainsamlingssystemet som använts fungerar bra för att under lång tid registrera temperatur och relativ fuktighet inuti en konstruktion De fuktnivåer som uppmätts pekar på att ytterväggskonstruktionen fungerar som tänkt Förhöjda fuktnivåer har uppmätts initiellt. Sannolikt beror dessa på byggfukt (förhöjda fukthalter i väggelementen, regn samt fukt som tillförts i samband med plattsättning i badrum) 14
17 4 Litteraturförteckning Serrano Erik Uppföljnings- och dokumentationsprojektet Limnologen. Översikt och delprojektrapporter i sammanfattning. [Rapport] / School of technology and design. - Växjö : Växjö universitet, Reports, No
Kvarteret Limnologen i Växjö
Mätningar av deformationer i massivträstomme Kvarteret Limnologen i Växjö Juni 2012 Erik Serrano, Johan Vessby och Bertil Enquist Byggteknik Linnéuniversitetet Förord Föreliggande rapport redovisar resultat
Läs merFuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet
Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats
Läs merRESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET
RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET 1 2005-05-28 RESARO's pågående byggprojekt: VENDELSÖ Tvåplansvilla i souterräng. Del 2 Dörr- och fönsteröppningarna har en smyg på ca 100
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2. Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar. Fuktbelastningen på våtrumskonstruktion med ytskikt av kakel
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar Länsförsäkringar Trä- och Möbelindustriförbundet
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar Länsförsäkringar Trä- och Möbelindustriförbundet
Läs merMONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se
MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem
Läs merByggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek
Byggsystem En översikt Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Innehåll Vad är ett byggsystem? Några principer, för och nackdelar Material/komponenter Lättbyggnadsteknik, massivträteknik, pelar balk,
Läs merBYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ
BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ Nationella träbyggnadsstrategin 2006-2008 Kv Styrmannen, Umeå Innehåll 1. Byggfakta... 1 2. Bakgrund... 2 Varför byggs detta i trä?... 2 Tidigare erfarenheter... 2 Träets
Läs merKenneth Sandin Byggnadsmaterial. Putsade fasader var står vi nu?
Kenneth Sandin Byggnadsmaterial Putsade fasader var står vi nu? Regelväggar med utvändig puts 2009-10-23 1 Vanligaste systemet fram till 2007 Puts på isolering År 80-talet Mängd byggd fasadyta med fasadsystemet
Läs merBehövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner?
Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner? Per Karnehed Civilingenjör VoV -92, praktisk byggfysiker Certifierad Energiexpert, Passivhusbyggare, Diplomerad Fuktsakkunnig, RBK-auktoriserad,
Läs merSkrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.
Byggteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Kinaf-15h prgp1, Kbygg 15h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-28 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivdon, miniräknare.
Läs merKomplett stomme till flerbostadshus
Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.
Läs merDel av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014
Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering
Läs merAtt projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.
Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Resultat från ett delprojekt inom WOODBUILD Lars-Olof Nilsson/Anders Sjöberg Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola/Avd Byggnadsmaterial
Läs merTätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Tätskikt i våtrum Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Nordiskt Vattenskadeseminarium 1 FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bakgrund
Läs mer2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!
Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion
Läs merFuktförhållanden i träytterväggar Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet
Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats
Läs meraktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012
oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.
Läs merRESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET
RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET 1 2005-05-28 RESARO's pågående byggprojekt: VENDELSÖ Tvåplansvilla i souterräng En klasssisk vacker villa växer fram vid sjön Drevviken söder
Läs merBYGG SÅ HÄR 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. Byggisolering Sverige Skövde Telefon
RENSTRÖM FOTO & LAYOUT AB BYGG SÅ HÄR 3 Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade produkter. Informationen är giltig ända tills den
Läs merBBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH Kan vi bygga (trä)hus? Varför denna fråga? BBR2006, kap 6.5! Helt nya krav; läser man slarvigt, ser det omöjligt ut att bygga med
Läs merNåntuna backe 64 Fasadinventering
Nåntuna backe 64 Fasadinventering Ordernr: 26132 AK-konsult Indoor Air AB Libro Ringväg 27 752 28 Uppsala Växel: 08-795 42 60 PRO 161-3 Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Antal sidor Antal bilagor Rapport
Läs merResultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet
Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Läs merFunktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011
Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011 Ska klara alla funktionella krav året om Lufttätnings- och fuktsäkringssystem Taklösningar Fasadlösningar Grundlösningar Välisolerad regelstomme Utvändig
Läs merFörfattare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft
Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots
Läs merLaboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn
Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn Författare: Lars Olsson SP Lagring och montage på fabriken Transport till byggarbetsplatsen Montering på byggarbetsplatsen Montering av fukt
Läs merVerifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg
202--2 Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar Win win verifiering och parameterstudie WP4 - Beräkningsverktyg Trähustillverkare Utvärderat medverkande företags konstruktioner Mätningar
Läs merFuktsäkra putsade fasader
Fuktsäkra putsade fasader Vi har lösningen! Aquapanel Outdoor I ett villaområde utanför Malmö renoverar Malmö Mur och Puts AB fuktskadade fasader på tio villor byggda så sent som 1999. Sedan de gamla fasaderna
Läs merBilaga H. Konstruktiv utformning
82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst
Läs merårgång 12 maj 2007 FÖR ALLA sid 8 AF sid 24 Anläggning sid 38 HUS sid 56
nummer 1 maj 2007 årgång 12 SÄRTRYCK ur AMA-nytt Nr 1 Maj 2007 Vid frågor från pressen, kontakta Jörgen Hallström, Svensk Byggtjänst. Telefon 070-6446903, e-post jorgen.hallstrom @ byggtjanst.se FÖR ALLA
Läs merFramtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17
Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17 Jesper Arfvidsson Bakgrund Energidirektivet Krav på energianvändning
Läs merAnders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?
Fuktcentrum 2016 Anders Melin Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten? HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr T 916-13 meddelad i Stockholm den 19 mars 2015 Enstegstätningen innebär, till skillnad
Läs merFukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer
Professor Folke Björk Avd för byggnadsteknik Inst för byggvetenskap KTH 2012 11 21 Byggfukt och energi Uppföljning av energiprestanda enligt BBR Kraven verifieras genom mätning Prestanda gäller aktuell
Läs merVilka nivåer är möjliga att nå
Bilaga 11 Vilka nivåer är möjliga att nå Bilga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Peter Petterson, ÅF-Infrastructure, Ljud & Vibrationer 2015-02-18 Yta
Läs merInfästningsteknik i revetering/puts
Sida 1 av 6 Diplomerad solskyddstekniker 2011 Projektarbete Grupp 3: Daniel Edberg och Jimmy Johansson Infästningsteknik i revetering/puts Innehållsförteckning Sidan Inledning 2 Skillnaden på puts och
Läs merframtidens byggsystem!
Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition
Läs merOmbesiktning / Komplettering
SE-QE-SD-720 728 Besiktningsprotokoll VD Ombes/ Kompl B12 Utg.4 2013-03-11 2010 Anticimex Ombesiktning / Komplettering Varudeklarerat är ett samarbete mellan Svensk Fastighetsförmedling och Anticimex Försäkringar
Läs merTätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr
Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått
Läs merLjudreduktion i väggar
144711100 1(5) Ljudreduktion i väggar Bilaga 8 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Sammanfattning av åtgärdsvägledning Eftersträva tvåskiktskonstruktion med stort avstånd, d.v.s. bygg om skiljekonstruktionen
Läs merGrundläggning den kalla årstiden inget problem.
NCC Byggnation Bollstanäs. Upplands Väsby. Grund Page: 1 NCC Bostad Stockholm Norr uppför fyra parhus (= 8 bostäder) i Bollstanäs, Upplands Väsby, Stockholm. G R U N D L Ä G G N I N G Grundläggning den
Läs merSkador i utsatta konstruktioner
Skador i utsatta konstruktioner Hade dessa skador undvikits med BBR 6? -uteluftventilerade grunder -uteluftventilerade vindar -väggar i våtrum -putsade, odränerade ytterväggar Ingemar Samuelson Fuktcentrum
Läs merwww.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!
www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! Den investerade kapital ger högre värdesättning i förhållande till hus byggda av konstruktioner i trä. Väggkonstruktionen
Läs merResonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen
Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen Baserat på delvis preliminära resultat och bedömningar Lagring och montage på fabriken Montering av fukt -och temperaturlogger. Momentanmätning
Läs merFasadrenovering med P-märkt fasadsystem
Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem Knauf ventilerat Fasadsystem Aquapanel med puts Malmö Mur och Puts AB renoverar fuktskadade fasader i ett villaområde utanför Malmö. De gamla fasaderna rivs ned
Läs merför kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.
Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Resultat från ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenteras i artikeln. Det framgår att betong
Läs merUtredningsprotokoll. Utlåtande
Sida 1(6) Christer Högvall Rösvägen 8 163 44 Spånga Utlåtande Uppdrag Uppdragets syfte är att utreda orsaken till och omfattningen av uppmätt fukt och upplevd lukt på Suterrängplan i samband med överlåtelsebesiktning.
Läs merFukttillskott från uteluft. Entreprenörens egenkontroll.
PRO 1(6) Tak, vind Nederbord, Regn, snö och slagregn Stående vatten A-40.0-201 Taktyp: Sågtak, taklutning 10 o respektive 20 o Takbeläggning: Plastbelagda överläggs-plattor av metalliserad stålplåt i hela
Läs merVarifrån kommer fukten?
Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika
Läs merVärmekällaren. Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT. Version 201410
Värmekällaren Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT Version 201410 Grunden till ett sunt byggande Grunden till ett tryggt hus Värmekällaren byggs upp av tre delar: Termogrund, LK-
Läs merVäderskydd GODA EXEMPEL
GODA EXEMPEL Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merVem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?
Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?
Läs merFuktmätning i betonggolv med pågjutningar
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början
Läs merARKITEKTMANUAL 2017 ARKITEKTMANUAL 2017
ARKITEKTMANUAL 2017 GEOMETRI BYGGNADENS YTTRE PLANMÅTT Volymelement kan arrangeras både parallellt och vinkelrätt husets längsriktning. De yttre planmåtten på byggnaden kan variera i princip obegränsat.
Läs merFanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design
Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen
Läs merBygg säkert med cellplast
Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar
Läs merMurverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:
Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning
Läs merVäderskydd RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merTRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD
TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD Renovering av 10 stora höghus. Energiförbrukningen halveras Kv. Järpen Kv. Seglet Orrholmen Nyproduktion. 68 lgh med mycket låg energiförbrukning Nyproduktion. 44 lgh
Läs merVentilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers
Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums
Läs merPutsade enstegstätade regelväggar Erfarenheter från undersökningar SP har utfört
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Putsade enstegstätade regelväggar Erfarenheter från undersökningar SP har utfört SP rapport 2015:01 Anders Jansson Magnus Hansén Anders Jansson 1 Viktiga slutsatser
Läs merVi lever i en ny värld.
Vi lever i en ny värld. Spelreglerna är nya i byggbranschen. Under de senaste decennierna har branschen genomgått en revolutionerande förändring. Förr byggde man hela huset på plats. Nu tillverkar man
Läs merProjektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH
Projektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Vi kan dimensionera bärande konstruktioner i betong, stål och trä. Vi kan beräkna
Läs merStoTherm Ecoroc. Arbetsanvisning
StoTherm Ecoroc Arbetsanvisning 1 Arbetsanvisning StoTherm Ecoroc 1. Ställningsrekommendationer Montera ställningen på lämpligt avstånd från befintlig fasad. Bomlaget bör vara minst 5 plank (1 m) brett.
Läs merHeda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris
Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar
Läs merFuktsäkra konstruktioner
Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna
Läs merOmbesiktning / Komplettering
SE-QE-SD-720 728 Besiktningsprotokoll VD Ombes/ Kompl B12 Utg.4 2013-03-11 2010 Anticimex Ombesiktning / Komplettering Varudeklarerat är ett samarbete mellan Svensk Fastighetsförmedling och Anticimex Försäkringar
Läs merÖVERLÅTELSEBESIKTNING
ÖVERLÅTELSEBESIKTNING Östersund Törnrosen 4 Hårdängegatan 7, 831 47 Östersund Datum 15 05 27 Oktopal AB Samuel Permans gata 2, 831 30 Östersund Tel: 06312 35 30 Organisation Nummer: 5566690144, Fskattesedel
Läs merOmbesiktning / Komplettering
SE-QE-SD-720 728 Besiktningsprotokoll VD Ombes/ Kompl B12 Utg.4 2013-03-11 2010 Anticimex Ombesiktning / Komplettering Varudeklarerat är ett samarbete mellan Svensk Fastighetsförmedling och Anticimex Försäkringar
Läs merResultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen
Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat. Dessa orsakas i många fall av höga relativa fuktigheter eller kondens. En ökad isolering
Läs merIndustriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg
Byggnadsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Byggingenjör, 180 hp Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg Tentamensdatum: 2017-10-28 Tid: 9.00-13.00
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 4 Förberedelser, mätning, rapportering 4.1 Förberedelser sid 2 4.2 Mätprogram sid 3 4.3 Placering av mätpunkter sid 4 4.4 Avläsning sid 5 4.5 Mätrapport sid 5 5:1 2012-11-21 2013-01-01 Peter
Läs merVattenskaderisker i lågenergihus KARIN ADALBERTH
Vattenskaderisker i lågenergihus KARIN ADALBERTH Förord Varje år uppstår vattenskador för mer än 5 miljarder kronor. Under de senaste åren med kalla vintrar har kostnaderna ökat till ca 10 miljarder kronor.
Läs merUtvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus
Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.
Läs merTentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl
Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Del Byggteknik, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 12/1 2012, kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Kenny
Läs merOlika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem
Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merNSP Brasvärme -funktion och design
Monteringsanvisning NSP Markör bild NSP Brasvärme -funktion och design Användningsområde -Avståndsreducering för CE-godkända braskaminer/eldstäder/skorstenar med avståndskrav till brännbart material. -n
Läs merSerpovent G2 fasadsystem med isolering. Montageanvisning
Serpovent G2 fasadsystem med isolering Montageanvisning Stomme/Underlag Montage anvisning Serpovent G2 fasadsystem med isolering Serpovent G2 fasadsystem kan monteras på konstruktioner av träreglar eller
Läs merIsover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05
Isover Vario Duplex Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Isover Vario Duplex är en ny intelligent ångbroms som genom att anpassa sig efter luftens relativa fuktighet minskar risken
Läs merSerpovent G2 fasadsys tem utan isolering. Montageanvisning
Serpovent G2 fasadsys tem utan isolering Montageanvisning Stomme/Underlag Montage anvisning Serpovent G2 fasadsystem utan isolering Serpovent G2 fasadsystem kan monteras på konstruktioner av träreglar
Läs merByggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH
Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå
Läs merResultat från Um-beräkning
Resultat från Um-beräkning 2014-12-04 Objekt: Utförd av: 14-006 - Söderhagen 1:8, Bostad - Utomhus Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Sammanfattning Um = (Summa U * A + Summa Psi*L)/Aom = 0,23 W/m²,
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 4 Förberedelser, mätning, rapportering 4.1 Förberedelser sida 2 4.2 Mätprogram sida 3 4.3 Placering av mätpunkter sida 4 4.4 Avläsning och rimlighetsbedömning av mätresultat sida 5 4.5 RBK-mätning
Läs merEnergieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns
Läs merTorrt träbyggande krävs
Torrt träbyggande krävs Det är vanligt att träkonstruktioner blir blöta under byggskedet i samband med regn och risken för mögelpåväxt är stor. Bättre konstruktionslösningar, regnsäkra montagemetoder eller
Läs merVäderskydd RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merFukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås
Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga
Läs merMONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt
MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten
Läs merI figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Läs merMONTERINGSANVISNING Icopal Windy - vindskydd
MONTERINGSANVISNING Icopal Windy - vindskydd vindskydd skarvband butylfogmassa rörmanschett plåtbeslag Icopal Windy Base och Windy Prima Icopal produktgrupp Windy är diffusionsöppna vindskydd för användning
Läs merKnauf Fasadsystem. Aquapanel ventilerat med puts K N A U F AV S P F A S A D S Y S T E M. L I T E T S M Ä R K T Arkitektur 2012-03 K V A
Knauf Fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts K N A U F F A S A D S Y S T E M K V A AV S P L I T E T S M Ä R K T Arkitektur 2012-03 Innehåll 4 5 6 7 8 9 10 11 Knauf Fasadsystem borgar för kvalitet Med
Läs merVindsutrymmen Allmänna råd
Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,
Läs merMontering av sensor. Avlägsna sensor från bärare. Sopa av underlaget
Montering av sensor 1 2 Sopa av underlaget Avlägsna sensor från bärare 3 4 InviSense-logotypen ska sitta kvar på bäraren Placera sensorn på vald plats 5 6 Rita in placeringar på en pappersritning eller
Läs merFuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande
FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon
Läs merTentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Läs merPassivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi
Passivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi Albert Boqvist Teknisk Specialist NCC Construction Sverige AB Upplägg Bakgrund Passivhuskonceptet och dess påverkan på byggprocessen NCCs agerande Teknisk plattform
Läs mer