Hur du kan arbeta med kärnvapenfrågorna i skola och utbildning

Transkript

1 LÄR OM KÄRNVAPEN LÄR OM NEDRUSTNING Hur du kan arbeta med kärnvapenfrågorna i skola och utbildning Undervisningsmaterial för gymnasiet, årskurs 9 och folkbildningen av Tim Wright, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons

2 Text och bild: Tim Wright Copyright 2008 Svensk översättning, bearbetning och lärarhandledning: Johan Rinman, 2009 Reviderad 2010 Alla delar av materialet får fritt kopieras och distribueras förutsatt att som källa anges International Campaign to Abolish Nuclear Arms och Svenska Läkare mot kärnvapen. Materialet ingår i Svenska Läkare mot kärnvapens större utbildningsmaterial Lär om kärnvapen (2008), som likaså är fritt att ladda ner och sprida. Där nns det australiska originalmaterialet Learn Abolition, bakgrund och styrdokument kring nedrustningsundervisning (bl a den FN resolution som år 2004 uppmanar alla nationer att utveckla, tillämpa och sprida sådan undervisning) samt länkar för fördjupning. I det australiska originalmaterialet Learn Abolition ingår bl a material från Dr Kathleen Sullivan, FN-konsult i frågor om nedrustningsundervisning, och fredsforskaren Felicity Hill. För medverkan i den svenska bearbetningen tackar vi Jan Prawitz, Utrikespolitiska Institutet.

3 INNEHÅLL RÅD TILL LÄRAREN 4 Liten handledning i att undervisa om kärnvapen INLEDANDE ÖVNINGAR 1 Skapa ett associationsnät 8 2 Fantasi är viktigare än kunskap 9 3 Mikrolabbet 10 4 Myt eller fakta? 12 AKTIVITETER 1 Håll en debatt i klassrummet 13 2 Organisera en skrivtävling 16 3 Skriv en insändare 17 4 Uttryck din åsikt 19 5 Designa en fredssymbol 21 6 Rollspela en kärnvapenkris 24 7 Bildprojekt för nedrustning 26 8 Minns offren 27 9 Arrangera en FN debatt Vik papperstranor för fred Fira framgångarna Skriv till dina politiker Bekämpa kärnvapen via nätet Ordna en frågesport Beskriv en kärnvapenexplosion Genomför en opinionsundersökning Besök ditt kommunalråd 50

4 LITEN HANDLEDNING I ATT UNDERVISA OM KÄRNVAPEN Kärnvapen är ett ämne som kan väcka starka känslor hos både lärare och elever. Med ditt stöd kan ämnet bli engagerande, givande och hoppfullt. Men stannar du vid att alla har rätt till sin åsikt och inte går vidare i diskussionen, så blir det inte lika meningsfullt. Det är i första hand elevernas insikter det här materialet vill utveckla - inte deras åsikter, som förhoppningsvis utvecklas ur insikterna. Syftet med den här handledningen är att ge dig stöd och inspiration till att arbeta med kärnvapenfrågan tillsammans med dina elever. Den vill ge dig tankar och tips som kan guida dig genom arbetet. Målet med övningarna i Lär om nedrustning är att ge en trygg möjlighet att i klassen diskutera fakta, tankar och känslor kring kärnvapenfrågorna. FÖRBEREDELSER Innan du tar upp kärnvapenfrågorna i klassrummet är det värdefullt att reflektera över din egen drivkraft. Din egen målsättning klarnar och du får stöd att besvara eventuella frågor från eleverna. Här kan du ha hjälp av filen Bakgrund och styrdokument, som visar att nedrustningen faktiskt är tänkt att ingå i undervisningen. Frågor som du kan reflektera över innan du tar upp ämnet med dina elever: Varför vill jag ta upp de här frågorna? Vad väcks i mig vid tanken på att ta upp det här med mina elever? Vad hoppas jag att mina elever ska ta med sig? Är det bra tajming att börja jobba med det här ämnet just nu? Innan du börjar behöver du alltså lusten att arbeta med kärnvapenfrågor, någorlunda bakgrundskunskaper samt saklighet och hoppfullhet. Bakgrundskunskaper finner du i de inledande avsnitten i Lär om kärnvapen, 4

5 KOMMA IGÅNG I KLASSRUMMET Vad behövs i själva klassrummet? Se till att du har en Whiteboardtavla, utrymme där eleverna kan röra sig och respekt för elevernas åsikter. Tillsammans kan ni skapa en klassrumsetik så att eleverna kan känna sig trygga att dela sina känslor och åsikter. Låt eleverna ta fram en lista över förhållningsregler genom att ställa dem frågan: Vad behöver vi för att alla ska känna sig trygga att dela med sig av sina tankar? Du kan sedan skriva elevernas svar på Whiteboardtavlan. Du kanske får svar som t.ex. respektera varandra, en person talar I taget, lyssna på varandra, alla har rätt till sin åsikt osv. När listan är färdig kan du gå igenom den tillsammans med eleverna. Enas om dessa förhållningsregler och gå sedan vidare med någon av de Inledande övningarna som finns under fliken Till läraren. Dessa övningar ger dig en känsla för elevernas förförståelse och för vad de kan vilja jobba vidare med. Börja gärna med Inledande övning 1 Skapa ett associationsnät. ATT ARBETA MED AKTIVITETERNA Genom upplevelsebaserade övningar och gruppdiskussioner kan eleverna få bättre förståelse för dagens kärnvapenhot. Efter de Inledande övningarna kan ni därför gå vidare med några av de aktiviteter som finns under fliken Till läraren. Fundera över vilka arbetssätt som passar just dina elever. Gillar de att diskutera? Tycker de om att skriva? Är de intresserade av andra medier och uttryckssätt? Du kan visa dem hela materialet och be dem prioritera, eller i grupper välja olika delar av materialet för att sedan presentera resultatet gemensamt - i en temadag eller i en serie lektioner. Ni behöver inte göra alla aktiviteter, utan det viktiga är att tänka till i kärnvapenfrågan. Om det av någon anledning är orolig stämning i klassen inför att gå vidare med kärnvapenfrågan så kan du undvika aktiviteter där eleverna på något sätt upplever att de konkurrerar mot varandra. Välj istället aktiviteter där eleverna uppmuntras att samarbeta med varandra, t.ex. Designa en fredssymbol (5), Hedra offren (8) och Beskriv en kärnvapenexplosion (15). Att arbeta i mindre grupper istället för i helgrupp kan också vara till hjälp, t.ex. den inledande övningen Mikrolabbet eller Genomför en opinionsundersökning (16). Även Organisera en skrivtävling (2) kan utvecklas till ett samarbete mellan elever och grupper. 5

6 Vi måste vara beredda på att möta diametralt olika åsikter i klassen. I diskussionsövningarna vinner den som har de bäst underbyggda argumenten, inte den som har rätt. Efter varje genomförd aktivitet är det bra om du kan sätta in den i ett större sammanhang: har du lärt dig något här som du kan använda i ett annat sammanhang? ATT DISKUTERA OM KÄRNVAPEN Alla aktiviteter inbjuder till dialog i klassrummet, men vissa är speciellt lämpade för diskussioner (se rutan bredvid). Kom ihåg att eleverna kommer mer att minnas hur ni pratade om kärnvapen mer än exakt vad som togs upp. Genom att poängtera att samarbete uppstår när det finns frivillighet så kan du hjälpa eleverna att förstå varandra. FYRA AKTIVITETER LÄMPADE FÖR DISKUSSIONER Ha en debatt i klassrummet (1) Uttryck din åsikt (4) Rollspela en kärnvapenkris (6) Arrangera en FN-debatt (9) Diskussionerna blir extra givande när eleverna får reflektera över sina egna sätt att bemöta varandra när de diskuterar. Att reflektera kring diskussionerna kan bli en röd tråd genom hela undervisningen. Visa eleverna hur verklig förståelse i kärnvapenfrågan begränsas när fokus hamnar på vem som FRÅGOR FÖR DISKUSSIONER Hur var det att lyssna på den som pratade? Kände du dig förstådd? Hur var det att lyssna till någon som verkade tycka annorlunda än du? har rätt och vem som har fel. Förståelsen möjliggörs när ni tittar på de underliggande drivkrafterna och behoven bakom det som sägs. Försök att under eller efter diskussionen ta fram vad båda sidor kan tänkas ha gemensamt - försök fokusera på det istället för på olikheterna! Upplevde du att du kunde hitta ord för att uttrycka dina åsikter? Hur tänkte du när? Vad var det som gjorde att? Vad tyckte ni om diskussionen? Har någon ändrat något i sina åsikter under diskussionen? Det finns många sätt att skapa detta klimat: Ordföranden i aktiviteterna Arrangera en FN-debatt (9) och Rollspela en kärnvapenkris (6) skulle kunna se till att diskussionerna förs på detta sätt. Beskriv en kärnvapenexplosion (15) kan kompletteras med en diskussion om vad vi kan göra för att undvika att detta sker. 6

7 I aktiviteten Skriv till dina politiker (12) kan ni lägga in en diskussion och ett utforskande av olika sätt att påverka. Du kan fråga eleverna varför man kan uppleva ett motstånd mot att ta kontakt med sina politiker? Varför tycker många att det är enklare att demonstrera på olika sätt? Varför väljer så många att göra ingenting? Vad säger jag JA till i mitt NEJ till att skriva, söka upp, eller skicka e-post till dem jag vill påverka? Om elever känner sig osäkra inför att träffa sitt kommunalråd, Besök ditt kommunalråd (17) kan de t.ex. rollspela besöket i klassrummet. Du även kan lägga in forumspel i anslutning till flera aktiviteter. Om det är samma två elever som argumenterar mot varandra utan att andra får en chans att komma in i diskussionen så kan du göra aktiviteter där eleverna tilldelas specifika roller, t.ex. Ha en debatt i klassrummet (1) eller Arrangera en FN debatt (9). Om situationen ändå dyker upp så kan du kontrollera att du har förstått vad eleverna vill ha sagt. Om en elev inte känner sig hörd kommer han/hon att upprepa sin åsikt tills någon hör. Rikta dig direkt till personen och kontrollera att du har uppfattat vad han/hon velat säga. Be att få höra andras tankar om det personen har sagt. Du kan också göra en runda där var och en får chans att säga något (men tillåt den som vill få avstå). Ibland händer det att elever börjar prata förbi varandra och sväva iväg från just kärnvapenfrågan. Här kan det vara frestande att bara låta diskussionen fortgå när du ser hur mycket energi och känslor ämnet väcker. Kom dock ihåg värdet av att stanna upp och sammanfatta elevernas uttalanden. I Uttryck din åsikt (4) är lärarens närvaro viktig så att alla får komma till tals. Fånga upp alla sidor, så sänker du samtidigt tempot i diskussionen och alla argument kommer fram. Mer handledning finns i varje avsnitt av materialet! Lycka till! 7

8 INLEDANDE ÖVNING 1 SKAPA ETT ASSOCIATIONSNÄT Det är alltid bra att först ta reda på vad dina elever redan kan. Många lärare blir förvånade över hur mycket kunskap deras elever redan har om kärnvapenfrågor. Även om man inte pratar om det i klassrummet så snappar eleverna upp information på nyheterna och i filmer. 1. Skriv Kärnvapen på tavlan och ringa in ordet. Be eleverna säga vad de kommer att tänka på när de hör ordet kärnvapen. Rita en linje från cirkeln för att koppla varje tanke till det centrala ämnet (se bilden nedan). Skriv ner allt eleverna säger, för att bekräfta deras kunskap. Det här hjälper klassen att få grundläggande information om kärnvapen, och att rätta till eventuella missförstånd. STIMULERANDE FRÅGOR Vilka länder har kärnvapen? Vad gör kärnvapen? Vilka effekter har kärnvapen? Varför är kärnvapen annorlunda än andra vapen? Vad är strålning? 2. För att avsluta brainstormingen kan du be eleverna summera diskussionen för att understryka deras kollektiva kunskap och erbjuda en inkörsport till huvudaktiviteten. Be eleverna göra kopplingar mellan de olika tankarna som kommit upp i nätet. Exempelvis, utifrån nätet nedan, kan man summera: Tusentals människor dödades i Hiroshima och Nagasaki. De bomber som USA fällde förstörde hela städer. Det radioaktiva nedfallet var farligt och orsakade symptom som man aldrig tidigare hade varit med om, som att människor fick cancer och barn föddes med svåra missbildningar. Så människor som inte ens hade fötts vid atombombningarna påverkades ändå av dem, eftersom strålningen stannar kvar länge efter själva bombningen. Utifrån nätet ser du hur ni kan fortsätta. EXEMPEL PÅ ETT NÄT KRING ORDET KÄRNVAPEN kalla kriget radioaktivt nedfall dödar tusentals människor direkt cancer farliga terrorism strålningen stannar kvar länge KÄRNVAPEN USA använde dom mot Japan Kärnvapen förhindrar krig förstör hela städer Hiroshima och Nagasaki 8

9 INLEDANDE ÖVNING 2 FANTASI ÄR VIKTIGARE ÄN KUNSKAP Det här kan vara en bra övning att göra innan du börjar med de interaktiva övningarna, för att konkretisera ett krångligt ämne och göra deltagarna mottagliga för vikten av det du har att berätta. Den här övningen kan göra djupt intryck på deltagarna, så var beredd på starka reaktioner. Ge eleverna tid att uttrycka känslor och eventuellt diskutera det de nyligen varit med om efter övningen. 1. Dela upp kulorna/ärterna så du har en separat och övriga 1299 i en påse som du kan hälla ifrån. 2. Berätta för deltagarna: MATERIAL Plåtburk (kakburk) 1300 kulor för luftgevär (ärter går också bra och är lite lättare att få tag på) TID 5 min för övningen och eventuell tid för efterföljande reflektioner från eleverna. Albert Einstein sade att Fantasi är viktigare än kunskap. I den här övningen föreställer vi oss den enorma sprängkraften som kärnvapen har. Ibland är det jobbigt att prata om just kärnvapen, för att dess kraft blir så svår att föreställa sig, så stor och abstrakt att det är nästan omöjligt att greppa. Det finns över kärnvapen i världen idag. Genom följande ljudövning och med fantasins hjälp kan vi lättare förstå sprängkraften i dagens kärnvapenarsenaler. Be alla att sluta ögonen och sitta bekvämt. Lyssna på det här ljudet. Släpp ner en kula/ärta i plåtburken. <PLING> Det här ljudet representerar den totala sprängkraften i alla vapen som användes under andra världskriget. Tänk igenom vad det betyder! Det ljudet representerar alltså alla de kulor, bomber, granater, landminor, torpeder, konventionella vapen OCH de två nya atombomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki. Det är tre megaton TNT, all förstörelse under hela andra världskriget, representerad av det här ljudet. Släpp ner kulan/ärtan i plåtburken igen. <PLING> Nu ber jag er fortsätta hålla ögonen slutna och lyssna på det ljud som representerar alla kärnvapen som finns i dagens arsenaler, i USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Israel, Indien och Pakistan 60 år efter Hiroshima och Nagasaki. Häll långsamt ner de kulorna/ärtorna ur påsen i plåtburken avsluta med en stunds tystnad innan du fortsätter prata. Det ljudet ni precis hörde representerar den verklighet vi lever i gånger all den förödelse, all den död och alla de skador som förorsakades av andra världskrigets vapen. Över kärnvapen: för stort för att förstå, och för farligt för att få fortsätta existera. 3. Einstein har också sagt: Vi behöver ett helt nytt sätt att tänka om mänskligheten ska överleva. Det betyder att vi behöver lära oss att lösa konflikter utan våld. Tror du att det är möjligt? Hur skulle det gå till? Diskutera! 9

10 INLEDANDE ÖVNING 3 MIKROLABBET Ett mikrolabb är ett sätt att få igång kommunikation i små grupper. Det är ett laboratorium för att undersöka känslor och tankar och för att experimentera med frågor och reflektioner. I ett mikrolabb får eleverna öva sig på att både prata och lyssna som ett sätt att nå förståelse inom sig själva och för varandra. Det här är en tidsbegränsad aktivitet. Varje elev får möjligheten att svara på en fråga. De får prata i två minuter. Läraren ger tecken när det är dags att gå vidare till nästa talare. När en person pratar lyssnar alla andra, och en i gruppen tar anteckningar. Rotera dessa roller mellan gruppmedlemmarna. 1. Dela in klassen i små grupper om tre till fyra elever. Låt varje grupp hitta sitt eget hörn av klassrummet och sitta i en cirkel så att alla kan se de andra i gruppen. 2. Gå igenom klassrumsetik och tystnadsplikt. När alla har satt sig i sina grupper är det bra att gå igenom klassens etiska regler igen, och påminna alla om att det som sägs i rummet stannar i rummet. Det här är viktigt för att eleverna ska våga prata öppet om sina tankar och känslor. Alla deltagare måste vara överens om att det som sägs i de små grupperna är privat, och att inga namn ska nämnas när klassen återsamlas från de små grupperna till helklass igen. 3. Välj roller och hur de ska rotera. I en grupp om fyra blir en talare, två lyssnare och en sekreterare. I en grupp om tre lyssnar bara en person i taget. Efter ett första varv med frågor, byt roller. För fyra frågor behövs det åtta minuter för varje runda. ROLLER TALAREN: prata utifrån dina egna åsikter. Dela med dig så mycket som du själv vill. Det är okej att hoppa över om du behöver mer tid att tänka. LYSSNAREN: var en aktiv lyssnare det betyder att vara alert, lyssna med hela din uppmärksamhet fokuserat på den som pratar i din egen grupp. Ingen får avbryta den som pratar. SEKRETERAREN: skriv ner tankar och idéer, speciellt det som handlar om förslag på vad man kan göra. Tack vare att någon antecknar kommer alla att ha minnesanteckningar i slutet av övningen och samtalet kan fortsätta i ett annat sammanhang om eleverna önskar. INTRODUCERA DEN FÖRSTA FRÅGAN När du introducerar en fråga kan det vara bra att ställa frågan följt av ett kort exempel på hur den skulle kunna besvaras. Repetera sedan frågan igen. Det här ger deltagarna tid att tänka igenom hur de vill besvara frågan. Mellan frågorna i mikrolabbet kan det vara bra att påminna om klassrumsetiken för att minimera avbrott och annat prat. 10

11 EXEMPEL PÅ FRÅGOR 1. Vad vill du säga om kärnvapen? Vad tänker du på? 2. Vad känner du kring spridning av kärnvapen till nya länder? 3. Vad kan människor göra för att förhindra att kärnvapen sprids? 4. Hur skulle en värld utan kärnvapen se ut? 5. Hur skulle du kunna bidra till att skapa en fredligare värld? Notera att frågorna går från att handla om känslor till att handla om att göra något åt situationen. Det är väldigt viktigt att ge tid åt den sista frågan om vad eleverna kan göra, för att inte lämna dem med en känsla av hopplöshet och handlingsförlamning. ÅTERSAMLAS När alla i gruppen har fått svara på alla frågorna och haft de olika rollerna är det dags att återsamlas i helklass. Fråga eleverna vad de har lärt sig genom mikrolabbet. Fråga efter frivilliga som vill dela med sig av sina erfarenheter, men påminn eleverna om tystnadsplikten och om att man bara får berätta sina egna tankar, inte de andras. Det här kan leda till en diskussion i klassen. Ge lite tid för detta, och samla gärna tankarna i ett nät på samma sätt som i exemplet ovan, så att ni kan ta med er frågor ni inte hinner med till ett senare tillfälle. Kom ihåg att tacka eleverna för deras deltagande och håll koll på om någon verkar ha tagit illa vid sig av att prata om sina känslor och kanske rädslor. 11

12 INLEDANDE ÖVNING 4 MYT ELLER FAKTA? Den största fara som mänskligheten ja faktiskt alla på vår planet står inför, är hotet att förintas av kärnvapen. MYT FAKTA 1 Kärnvapen 2 Kärnvapen 3 Det 4 Risken 5 Människor 6 Det är inte värre än andra vapen. utgör inget verkligt hot idag. är OK att några länder har kärnvapen. är liten att kärnvapen kommer att användas igen. bryr sig inte längre så mycket om kärnvapennedrustning. är en utopi att tänka att vi någonsin kommer att bli av med kärnvapen. Kärnvapen är det enda vapen som är kraftfullt nog att förinta hela den mänskliga civilisationen på några timmar. De flesta av dagens kärnvapenbomber är hundratals gånger kraftfullare än de två bomber som släpptes över Japan Det finns fortfarande kärnvapen i världen. Varje kärnvapen innebär ett direkt hot mot den globala säkerheten och mänsklighetens överlevnad. Tusentals kärnvapen står redo att avfyras inom några minuter från ordergivning. Inget land kan anförtros med att ha kärnvapen. Så länge vissa länder har kärnvapen så kommer andra att vilja ha dem. Kärnvapen snarare hotar än stärker nationell säkerhet. Om vi inte gör oss av med alla kärnvapen så kommer de medvetet eller genom en olyckshändelse, åter att användas med katastrofala resultat. Avrustning är nödvändig och kan genomföras. Färska opinionsmätningar visar att en överväldigande majoritet av världens befolkning anser att kärnvapen ska förbjudas. De flesta regeringar håller med. Vi har förbjudit landminor, kemiska vapen och biologiska vapen. Det enda som hindrar oss från att avskaffa det värsta vapnet av dem alla kärnvapen är bristen på politisk vilja. 12

13 AKTIVITET 1 HÅLL EN DEBATT I KLASSRUMMET En debatt är en möjlighet att höra två sidor av en berättelse där båda sidor får lika mycket utrymme. Du kan bjuda in dina föräldrar och lokala politiker att komma och lyssna. Du får tillfälle att utveckla din förmåga att tala inför en grupp och samtidigt tänka till ordentligt. Det här är viktiga färdigheter att ha, speciellt om du vill arbeta som politiker, som diplomat eller i en kampanj. VILKET LAG VINNER? Låt din lärare, föräldrar eller klasskamrater avgöra. De bör bedöma ditt lag efter hur väl det argumenterar för sin sak snarare än om de tycker att din åsikt är den rätta. STEG 1 Ställ i ordning klassrummet som det visas i grafiken på nästa sida. 2 Dela in klassen i grupper med sex personer i varje grupp plus en moderator. 3 Tilldela varje grupp ett ämne (Se exempel på ämnen nedan). 4 Dela in varje grupp i två lag med tre personer i varje lag. 5 Tilldela varje deltagare en talarroll (Se nästa sida). 6 Låt varje lag ha en brainstorm för att få fram argument som stödjer dess position. 7 Dela upp dessa argument mellan den första och andra talaren. 8 Bestäm en tidsbegränsning för varje talare, t.ex. två minuter. 9 Inled debatten med den första talaren från förespråkarlaget. 10 Växla mellan förespråkarlaget och motståndarlaget. 11 Tala om vilket lag som vann debatten! EXEMPEL PÅ ÄMNEN Att risken för en förintelse orsakat av kärnvapen är lika hög idag som någonsin tidigare. Att kärnvapen utgör ett allvarligare hot mot världen än klimatförändringar. Att det bara är en tidsfråga innan kärnvapen används igen. Att terrorister troligen kommer att få tag på kärnvapen en dag. 13

14 TALARROLLER FÖRESPRÅKARLAGET (Håller med i frågan) MOTSTÅNDARLAGET (Håller inte med i frågan) TALARE 1 Definierar ämnet Presenterar förespråkarlagets huvudargument Beskriver vad de andra i förespråkarlaget kommer att argumentera Presenterar den första hälften av argumenten för förespråkarlaget. TALARE 1 Godtar eller avfärdar förespråkarlagets definition av ämnet Presenterar motståndarlagets huvudargument Beskriver vad de andra i motståndarlaget kommer att argumentera Avfärdar vad den första talaren från förespråkarlaget har sagt Presenterar den första hälften av argumenten för motståndarlaget. TALARE 2 Avfärdar vad den första talaren från motståndarlaget har sagt Presenterar den andra hälften av argumenten för förespråkarlaget. TALARE 2 Avfärdar vad talarna från förespråkarlaget har sagt Presenterar den andra hälften av argumenten för motståndarlaget. TALARE 3 Avfärdar alla återstående argument för motståndarsidan Presenterar en sammanfattning av argumenten för förespråkarlaget Avslutar debatten för förespråkarlaget. TALARE 3 Avfärdar alla de återstående argumenten för förespråkarlaget Presenterar en sammanfattning av argumenten för motståndarlaget Avslutar debatten för motståndarlaget. STÄLL I ORDNING KLASSRUMMET MODERATOR LAG 1 LAG 2 PUBLIK 14

15 Det svampliknande molnet från en explosion i ett kärnvapenprov. FÖRSLAG PÅ ARGUMENT ÄMNE: Att risken för förintelse orsakat av kärnvapen är lika hög idag som någonsin tidigare. FÖRESPRÅKARLAGET (Håller med frågan) Fler länder än någonsin tidigare har kärnvapen. Ju fler som har tillgång till kärnvapen desto sannolikare är det att de kommer att användas. Eftersom många kärnvapen idag är gamla och felaktiga finns det en stor risk att de kommer att användas av en olyckshändelse. Nordkorea har gått med i kärnvapenklubben och Iran har ambitioner att följa efter. USA och andra kärnvapenstater har lagt ökad tonvikt på nyttan av sina kärnvapen. Flera länder har sagt att de skulle vara beredda att använda sina kärnvapen i alltfler situationer än tidigare. På grund av spridningen av kärnkraft har fler länder idag kunskapen att tillverka kärnvapen. Dagens kärnvapen tenderar att vara mycket kraftfullare än kärnvapen från förr. MOTSTÅNDARLAGET (Håller inte med i frågan) Det finns betydligt färre kärnvapen i dag än under det kalla kriget: tiotusentals har avvecklats. Förhållandet mellan USA och Ryssland, de två länder som har flest kärnvapen idag - har förbättrats betydligt sedan det kalla kriget. Det finns i allmänhet ett större samarbete mellan nationer idag. Opinionsundersökningar visar att de flesta människor runt om i världen idag tror att kärnvapen hotar ett lands säkerhet mer än de förbättrar det. Fler länder än någonsin kräver en kärnvapenkonvention, ett fördrag som skulle förbjuda kärnvapen. Kärnvapenkrig vore otänkbart med tanke på våra förbättrade kunskaper om de omedelbara och långsiktiga effekterna av radioaktivt avfall på människors hälsa. 15

16 AKTIVITET 2 ORGANISERA EN SKRIVTÄVLING Ord kan förändra världen. Så varför inte skapa en skrivtävling som fokuserar på hur man kan avskaffa kärnvapen? Elever kan lämna in dikter, essäer eller berättelser. Sen kan du publicera de vinnande bidragen i en broschyr eller på Internet så många fler kan läsa det! STEG 1 Sätt upp riktlinjer: Kom fram till några riktlinjer som ska gälla i din tävling. Fundera på följande frågor: Vem får skriva? Vilka typer av texter ska accepteras, t.ex. dikter, essäer, skönlitteratur? Finns det en övre gräns för hur många ord man får använda? Kan en person skicka in flera texter? Finns det ett ämne? 2 Publicera tävlingen: Bestäm en tidsgräns för när eleverna ska lämna in sina texter. Skapa flygblad och affischer för att eleverna ska känna till tävlingen. Annonsera om tävlingen i din skoltidning. Uppmuntra dina kompisar att lämna in sina bidrag. 3 Berätta om vinnarna: Skapa en panel av människor som kan bedöma tävlingen. Du kan t.ex. ha med skolans rektor, en lokalpolitiker eller en författare. Presentera vinnarna och ge dem ett pris eller ett intyg vid ett tillfälle när skolans elever samlas. 4 Publicera de vinnande bidragen: Ordna så att de vinnande bidragen publiceras i din skoltidning. Du kan också sätta ihop ett häfte med texterna så att andra elever har möjlighet att läsa dem. Varför inte göra dem tillgängliga på Internet? FÖRSLAG TILL ÄMNEN Jag kan föreställa mig en värld utan kärnvapen. Kan du? Avskaffandet av kärnvapen är den mest brådskande utmaningen för mänskligheten i dag. Kärnvapen är den värsta typen av vapen. De behöver avskaffas nu. 16

17 AKTIVITET 3 SKRIV EN INSÄNDARE SVENSKA När du lär dig mer om kärnvapen kommer du säkert att bilda dig en egen uppfattning om vad som behöver göras för att få bort dem. Behåll inte dessa idéer för dig själv! Varför inte skriva en insändare till en tidning eller tidskrift? Det här är ett av många sätt att göra dina åsikter kända hos allmänheten. (Obs! Flera sätt hittar du på Lär om Kärnvapen, Nedan finns några tips om hur du kan öka chanserna att ditt brev publiceras. TA MED DIN ÅLDER! Tidningar får sällan insändare från unga människor så du kanske vill inkludera din ålder längst ner i brevet för att öka chanserna att det publiceras. STEG 1 Läs många olika tidningar och tidskrifter för att se om de skriver om kärnvapenfrågor. Välj ut några nyhetsartiklar, debattartiklar eller insändare som du tycker känns intressanta. 2 Finns det något i dessa texter som du inte håller med om? Finns det någon del av en fråga eller en viss synvinkel som du tycker inte beskrivs helt och hållet? 3 Gör en liten undersökning om du tycker att det känns nödvändigt och börja sedan skriva ett utkast till en insändare. Det är bra om du hänvisar till en specifik artikel i början av din insändare. 4 Kontrollera att alla dina meningar stämmer och är lättlästa. Korta och innehållsrika meningar fungerar bra. Läs igenom och gör ändringar i ditt brev tills du är nöjd. Insändaren bör innehålla färre än 250 ord. 5 Fråga dig själv: Varför skulle en redaktör välja att publicera just den här insändaren när han eller hon får mängder av insändare varje dag? Skriv ett brev som sticker ut från mängden. 6 Skicka din insändare till tidningen eller tidskriften. Var noga med att skriva ditt fullständiga namn, adress och ditt telefonnummer så att redaktören kan kontrollera att du verkligen är författaren. 7 Om din insändare inte blir publicerad, försök då att förbättra insändaren och skicka den sedan till en annan redaktion. Var ihärdig! 17 International Campaign to Abolish Nuclear Weapons 1

18 EXEMPEL PÅ EN INSÄNDARE EN BRA INSÄNDARE Till Redaktören, Ang. "Dags att bli allvarliga om kärnvapen" (ledare, 1 januari): Jag håller med om att risken för en förintelse orsakat av kärnvapen är skrämmande stor. Men jag håller inte med dig när du säger att kärnvapen inte kommer att avskaffas inom vår livstid. Vi har redan förbjudit kemiska vapen, biologiska vapen och landminor. Visst kan vi då få fart på den politiska viljan att avskaffa de värsta vapnen av alla? Jag tror att vi tillsammans kan skapa ett kraftfullt folkligt stöd för ett avskaffande av kärnvapen. Det finns för närvarande kärnvapen i världen idag. Det betyder goda skäl att verka för nedrustning. John Svensson Göteborg börjar med en hänvisning till en nyhet eller en debatt alternativt förklarar vad som fick dig att skriva beskriver klart och tydligt vad din åsikt är i en viss fråga och varför du har den åsikten använder statistik, citat och känsloladdat språk för att förmedla argument som stödjer din åsikt använder ett humoristiskt eller gripande språk på ett sätt som fångar läsarens uppmärksamhet. VARIATIONER 1 Skriv 2 Kommentera en artikel i din skoltidning. nyhetshändelser på Internet. Varför inte skriva en artikel i din skoltidning? En artikel kan innehålla din åsikt om kärnvapen och information om hur du arbetar för en värld utan dem. Många människor idag läser tidningar på nätet istället för i tryck. De flesta artiklarna du hittar på nätet kan kommenteras direkt av läsarna. Det här är ett jättebra nytt sätt att göra din röst hörd! 18

19 AKTIVITET 4 UTTRYCK DIN ÅSIKT Den här aktiviteten ger eleverna en aktiv möjlighet att tänka igenom och uttrycka sina åsikter, lyssna på andras åsikter och diskutera kärnvapenfrågan. Det finns många sätt att jobba med olika påståenden. Här är två metoder som båda är tankeväckande och som ger utrymme för rörelse: ÅSIKTSSKALAN 1 Avsätt olika hörn av rummet till håller med helt och håller inte alls med. Jag vet inte/ingen åsikt) finns mitt emellan de två hörnen. Eftersom det är en skala finns det många grader av åsikter mellan de två motpolerna. Det betyder att man kan hålla med om ett påstående, men inte hålla med helt, och man kan då placera sig var det känns lämpligast på skalan. 2 Börja med några enkla exempel för att kontrollera att alla har förstått. Försök med Chokladglass är godast eller Småsyskon är jobbiga. När eleverna har hittat sin plats på skalan, be frivilla att berätta varför de ställt sig just där. Nu har alla en uppfattning om hur det fungerar, så gå över till de riktiga påståendena. 3 Be elever som står på olika ställen på skalan att uttrycka sina åsikter, och ge flera anledningar till varför de valt att stå där de står. Ge utrymme för en bredd av olika åsikter längs skalan. Det EXEMPEL PÅ PÅSTÅENDEN Det kan vara nödvändigt att använda kärnvapen för att slåss mot terrorism Att använda kärnvapen är terrorism Vi kommer aldrig att bli av med kärnvapnen utan kommer att få leva med dem Det är viktigt att ungdomar är medvetna om farorna med kärnvapen Avskaffande av kärnvapen är enda sättet att göra världen säker Jag är rädd för kärnvapen Killar är mer intresserade av kärnvapenfrågor än tjejer Jag kan själv göra någonting för att göra världen till en bättre plats Kärnvapen är farligare i vissa länder än i andra Sverige borde ha egna kärnvapen är bra att summera vad eleverna säger för att säkerställa att alla elever förstår och hör vad som sägs. Det kan också hjälpa att ställa öppna frågor för att få mer information eller klargörande frågor för att få eleverna att tänka djupare på sina egna åsikter. En variation är att varje talare får summera vad föregående person har sagt innan hon/han säger sin egen åsikt. 19

20 4 När några elever med olika åsikter har delat med sig av sina tankar är det dags att fråga om någon vill ändra åsikt baserat på ny information och nya tankar. Det är viktigt att göra klart värdet av att ha ett öppet förhållningssätt till ny information och andras åsikter och att man kan ändra åsikt när man tar till sig ny information. På så sätt lär vi oss alla. 5 När du har gått igenom ett antal påståenden och känner att gruppens aktivitetsnivå sjunker, återsamlas i en stor ring. Håll en öppen diskussion och be frivilliga att dela med sig sina åsikter om övningen och vad de upplevt och lärt sig. HETA STOLEN Gör klart innan ni börjar övningen att det inte finns några fel eller rätt svar och att övningen ska hålla ett ganska högt tempo, alltså att eleverna inte behöver sitta och tänka utan agera spontant. Om ni har satt upp någon klassrumsetik så kan det vara bra att påminna om den nu. 1 Se till att alla sitter i en cirkel med varsin stol, utom en person som får stå i cirkelns mitt. Sitt själv med i ringen men gör klart att du inte kommer att flytta på dig. 2 Börja med några enkla provpåståenden för att kolla att alla har förstått. Håller man med så stiger man upp från sin stol och byter plats med någon annan som också håller med. Personen i mitten försöker hinna få en av de lediga stolarna och en ny person får stå i mitten. Personen i mitten är till för att ge eleverna en känsla av lek i det ganska tunga samtalsämnet. 3 När eleverna bytt plats ber du några frivilliga som höll med om påståendet och flyttade plats berätta om varför, och likaså några av de som inte höll med och satt kvar. Gå sedan vidare med nästa påstående. 4 Avsluta gärna övningen med en runda där varje deltagare får säga ett eller ett par ord om hur hon/han känner sig efter övningen. Det ger också dig möjlighet att stämma av om någon upplevt övningen och de nya tankarna som jobbiga och kanske behöver prata mer om detta utan hela klassen. 5 Tacka alla för att de delat med sig av sina åsikter och påminn om tystnadsplikten. 20

21 AKTIVITET 5 DESIGNA EN FREDSSYMBOL Fredstecknet skapades 1958 för British Campaign for Nuclear Disarmament (se nedan) och är en av världens mest kända symboler. Den används ofta i populärkultur och reklam. Skapa en egen fredssymbol, för man vet ju aldrig, kanske den blir lika populär som originalet! STEG 1 Ta en titt på existerande fredsymboler och anti-kärnvapensymboler. 2 Fundera på vad de betyder och avgör hur effektiva de är. 3 Ta fram flera idéer på en egen symbol. 4 Visa dina skisser för dina kompisar för att se vad de tycker om dem. 5 Utveckla en av dem och använd den som logotyp inom skolans fredsgrupp. 6 Skriv ut symbolen på T-shirts, klistermärken, knappar mm.! FREDSSYMBOLER ANTI-KÄRNVAPENMÄRKET Anti-kärnvapenmärket dök först upp i form av ett märke som gjordes med hjälp av svart färg på vit lera. Designen består av sjömärkena N och D som står för "Nuclear Disarmament" (kärnvapennedrustning). Bokstaven N skapar man genom att hålla två flaggor nedåt, 45 grader från kroppen. Bokstaven "D" skapar man genom att hålla den ena flaggan rakt upp och den andra rakt ner. under apartheidregimen. Antikärnvapenmärket har aldrig varit upphovsrättsskyddat, vilket innebär att det kan användas gratis av vem som helst. Det är inte längre bara en symbol för kärnvapennedrustning, utan har blivit en symbol för fred och ickevåld. Anti-kärnvapenmärket var populärt på talet i USA i samband med kampen för medborgerliga rättigheter. Fundamentalistiska grupper inom extremhögern försökte få märket förbjudet; de hävdade att det var ett kommunistiskt tecken och att det hade satanistiska förtecken. Det fanns ett officiellt försök att förbjuda det i Sydafrika 21

22 PAPPERSTRANA Den vita tranan är en fredssymbol som används i hela Asien och i allt större utsträckning i resten av världen. Enligt den japanska kulturen får den person som viker 1000 papperstranor en önskan uppfylld (se Aktivitet 10). FREDSFLAGGAN Fredsflaggan har använts i många kulturer under tusentals år, särskilt i Asien. Ingen enskild grupp eller tradition har någonsin befäst den som sin. De tre mittencirklarna representerar det förflutna, nuet och framtiden, omgivna av evigheten. FREDSDUVA OLIVKVISTEN Duvan är känd över hela världen som en fredssymbol. Enligt legenden kan häxor och djävlar förvandla sig till vilken fågel som helst förutom en duva. Duvan blev en populär fredssymbol genom Pablo Picassos litografi 1949 i samband med den Internationella Fredskongressen i Paris. Olivkvisten har sedan urminnes tider använts som en symbol för fred och lycka. Dess symboliska ursprung har förmodligen en koppling till den bibliska berättelsen om duvan som bar en olivkvist från Noaks Ark. I antikens Grekland var en olivkrans det högsta priset som gavs till medborgare och till vinnarna i de olympiska spelen. Olympiaden var en tid då våldsamma konflikter mellan konkurrerande nationer tillfälligt avbröts. Olivkvisten finns på vissa flaggor för FN, Arabförbundet, Cypern och Eritrea. 22

23 REGNBÅGSFLAGGAN Regnbågsflaggan har först på senare tid använts som en fredssymbol. Den har sitt ursprung i Italien där den pryddes av ordet pace som betyder fred. I samband med invasionen i Irak hängde många människor i Italien och i hela världen regnbågsflaggor från sina fönster och balkonger i protest. FREDSTECKNET Detta fredstecken, som även används som en segergest, görs genom att forma långfingret och pekfingret till ett V. Tecknet kommer från andra världskriget då man målade bokstaven "V", (för victory = seger) på väggarna i mörkret som en symbol för frihet från ockupationsstyrkorna. Tecknet var också vanligt under fredsrörelser på 1960-talet och 70-talet. PEACE COLOURS Blå eftersom blått är färgen på himlen ovan och havet nedanför. FNflaggan är blå, liksom de baskrar som bärs av FN: s fredsstyrkor. Vit eftersom vitt döljer ingenting och representerar därför sanningen. En vit flagga symboliserar goodwill eller eldupphör. ANKH AnKh är en urgammal symbol från Asien men som generellt förknippas med Egypten. Den representerar liv och evighet. På 1960-talet antogs den av Flower Power-rörelsen som en symbol för fred och sanning. 23

24 AKTIVITET 6 ROLLSPELA EN KÄRNVAPENKRIS Den kubanska missilkrisen var en militär konfrontation under det kalla kriget som omfattar USA, Sovjetunionen och Kuba. Det var den tidspunkt då det kalla kriget kom allra närmast att trappas upp till ett kärnvapenkrig. Hur skulle du ha hanterat situationen om du hade varit i samma skor som de amerikanska, sovjetiska eller kubanska ledarna? STEG 1 Skriv ett manus: Läs tidslinjen nedan och skapa ett manus för ett rollspel. Du kanske vill läsa mer i andra källor för att öka din förståelse. 2 Tilldela roller: Vilka ska delta i ditt rollspel? Fundera på vilka som var huvudaktörerna i den kubanska missilkrisen. Obs: de kanske inte var huvudaktörer i allmänhetens ögon. 3 Repetera: Öva ditt rollspel flera gånger. Se efter om du kan justera saker för att det ska bli ännu bättre. Var säker på att du är tydlig när du framför saker. 4 Spela upp inför en publik: Spela upp rollspelet inför din klass. Uppmuntra dem att diskutera frågorna med er efteråt. Lycka till! VARIATION 1 Rollspela andra stora händelser från kärnvapenåldern Den kubanska missilkrisen är inte den enda händelsen från kärnvapenåldern som du skulle kunna göra ett rollspel av. Tänk på några andra viktiga händelser och spela upp dem. Du kanske också vill skapa en pjäs om den dagen, någon gång i en inte alltför avlägsen framtid, då vi äntligen har avskaffat kärnvapen! Den amerikanske presidenten John F Kennedy under den kubanska missilkrisen. 24

25 Den amerikanske presidenten diskuterar krisen med sina rådgivare. DEN KUBANSKA MISSILKRISEN 19 december 1960: Kuba ansluter sig officiellt till Sovjetunionen och dess politik. 3 januari 1961: USA avslutar diplomatiska och konsulära förbindelser med Kuba som en följd av detta. 12 april 1961: USA: s president John F Kennedy lovar att inte ingripa militärt för att störta Kubas president Fidel Castro. 17 april 1961: En grupp kubanska flyktingar, stöttade av USA, invaderar Kuba vid Grisbukten i ett misslyckat försök att starta ett uppror mot president Castro. 27 juli 1962: Castro meddelar att Kuba har vidtagit åtgärder som skulle innebära att en direkt amerikansk attack mot Kuba skulle motsvara ett världskrig. 10 augusti 1962: CIA: s chef John McCone informerar president Kennedy om att sovjetiska ballistiska robotar snart kommer att upprättas på Kuba. 11 september 1962: I ett tal till FN varnar Sovjetunionens utrikesminister Andrej Gromyko för att en amerikansk attack mot Kuba skulle kunna innebära krig mot hans land. 14 oktober 1962: USA får bildbevis på missiler stationerade på västra Kuba. 16 oktober 1962: Kennedy och hans säkerhetsrådgivare träffas för att diskutera eventuella diplomatiska och militära aktioner (se bild ovan). 18 oktober 1962: Gromyko träffar Kennedy och försäkrar honom om att sovjetiska vapen gavs till Kuba endast för att försvara Kuba. 20 oktober 1962: I ett TV-sänt tal till det amerikanska folket meddelar Kennedy att det finns offensiva missiler på plats i Kuba. 23 oktober 1962: Kennedy beordrar amerikanska fartyg att positionera sig 130 mil från Kuba och bilda en blockad. 24 oktober 1962: Sovjetiska fartyg på väg till Kuba saktar antingen ner eller byter kurs alla utom en. 25 oktober 1962: Kennedy skickar ett brev till Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov där han lägger ansvaret för krisen på Sovjetunionen. 26 oktober 1962: Chrusjtjov skickar ett brev till Kennedy där han berättar att han är beredd att ta bort sina missiler från Kuba på villkor att Kennedy aldrig invaderar Kuba. 27 oktober 1962: Kennedy går med på Chrusjtjov förslag och på det hemliga villkoret att USA tar bort missiler stationerade i Turkiet. 28 oktober 1962: Chrusjtjov meddelar i Radio Moskva att han har gått med på att ta bort missilerna från Kuba. 25

26 AKTIVITET 7 BILDPROJEKT FÖR NEDRUSTNING Konst kan användas för att uttrycka åsikter om kärnvapen. Varför inte anordna ett bildprojekt för nedrustning vid din skola? Eleverna kan skapa teckningar, målningar, skulpturer, fotografier, grafiska design mm. Bidragen kan användas för att skapa en utställning eller skolkalender. Du kanske t.o.m. vill auktionera ut dem som ett ekonomiskt stöd till en egen kampanj för en kärnvapenfri värld. EXEMPEL PÅ ÄMNEN Jag kan tänka mig en värld utan kärnvapen Till minne av tragedierna vid Hiroshima and Nagasaki Kärnvapen är terrorvapen STEG 1 Sätt upp riktlinjer: Sätt upp några riktlinjer för projektet. Tänk på följande: Vem får vara med i tävlingen? Vilken slags konst ska representeras, t.ex. målningar och skulpturer? Finns det ett bestämt ämne? 2 Publicera projektet: Sätt en deadline då eleverna ska ha skickat in sina konstverk samt skapa flyers och affischer för att marknadsföra projektet. Gör reklam för projektet i skoltidningen. Uppmuntra eleverna att skicka in sina konstverk. 3 Skapa en utställning av konstverken: Hitta en plats på din skola där ni kan ställa ut konstverken. Du skulle också kunna inkludera information om kärnvapen och försöken att avskaffa dem. Du kanske även vill använda konstverken i er skolkalender? 26 LÄR 26 L OM KÄRNVAPEN V A N LÄR OM NEDRUSTNING R S T NG

27 AKTIVITET 8 MINNS OFFREN Kärnvapenåldern har många offer. Bland dem finns de som dödades, skadades eller förlorade anhöriga i bombningarna av Hiroshima och Nagasaki Det finns även de som blev sjuka eller som fick dödfödda barn till följd av kärnvapentest, och de som fick cancer eller ärftliga fosterskador på grund av kärnkraftsindustrin. Genom att minnas offren ökar vi chanserna att våra tidigare misstag inte upprepas och att dagens misstag upphör. FÖRSLAG Ha en tyst minut på din skola för att hedra offren från kärnvapenåldern. Skapa ett evenemang eller en text tillägnat offren från kärnvapenåldern. Håll en vaka med levande ljus i ett offentligt rum för att öka medvetenheten om riskerna med kärnvapen. Uppmärksamma Hiroshima-dagen den 6 augusti genom att göra japanska fredstranor (se Aktivitet 10). LIJONS BERÄTTELSE FRÅN STILLA HAVET Jag var åtta år gammal när kärnvapenprovet Bravo utfördes på Bikini-atollen Jag vaknade av ett starkt ljus i mina ögon. Det var ett strålande ljus som spred sig över hela himmelen. Strax efteråt hörde vi ett kraftigt dån och jorden började skaka och sjunka. Sedan började det snöa. Vi hade hört talas om snö från missionärerna, men det här var första gången vi såg vita partiklar falla från himlen. Vi lekte runt i pulvret, men senare blev alla sjuka. Min egen hälsa har drabbats till följd av strålningen. Jag kan inte få barn. Jag har haft sju missfall. Ett var kraftigt deformerat - det hade bara ett öga. Många av mina vänner har hållit tyst om de märkliga födslar de har haft. De födde inte barn så som vi brukar beskriva dem utan födde saker som vi endast kan beskriva som bläckfiskar, äpplen, sköldpaddor och andra saker i vår erfarenhet. Det vanligaste har varit spädbarnsmaneter. Dessa barn föds utan ben i sina kroppar och med genomskinlig hud. Vi kan se deras hjärnor och se hur deras hjärtan slår. Men det finns inga ben, inga armar och inget huvud. 27

28 AKTIVITET 9 ARRANGERA EN FN DEBATT Förenta Nationerna (FN) är den största internationella organisationen med ansvar för att främja världsfreden. FN har spelat en viktig roll i arbetet med att förhindra användandet av kärnvapen. Trots det är det tyvärr väldigt få som vet hur FN fungerar. Hur mycket vet du? I den här lektionen ska du få representera åsikterna för ett visst land. För närvarande finns det 191 medlemsländer så gott som alla länder i världen. Och alla har de en röst i FN:s huvudorgan, den så kallade Generalförsamlingen. Den allra första resolutionen i Generalförsamlingen uppmanade till ett fullständigt avskaffande av kärnvapen. Ett annat viktigt organ är Säkerhetsrådet. Detta råd sammanträder vid behov för att diskutera frågor som berör den internationella säkerheten. Till skillnad från Generalförsamlingen är de beslut som tas i Säkerhetsrådet verkställbara. Den här lektionen kommer att lära dig om diplomati som arbetssätt. Du kommer att få veta mer om hur FN fungerar och hur olika länder uppfattar kärnvapenhotet. STEG 1 Bestäm vilka länder som ska delta i debatten. 2 Ge varje deltagare ett land att representera. 3 Ordföranden inleder debatten och erbjuder länderna att föreslå en resolution. 4 En delegat introducerar resolutionen och läser upp den högt inför Generalförsamlingen. 5 Ordföranden lämnar sedan över ordet till en delegat från ett annat land som vill stödja resolutionen. 6 Samtliga delegater informerar ordföranden om de kommer att tala för eller emot resolutionen. 7 Sekreteraren skapar en talarlista som växlar mellan talare som är för och emot. 8 Den första talaren ska vara från den nation som föreslagit ändringen. 9 Tidskontrollanten ringer i en klocka för varje talare, dvs. efter tre minuter. 10 En delegat kan när som helst föreslå ändringar i resolutionen. 11 En ändring ska debatteras och röstas fram. 12 Själva resolutionen ska också röstas fram du kan som delegat säga för", "emot" eller "avstår". 13 Resolutionen går igenom om det finns fler som röstar "för" än "emot". 14 Det är tradition att applådera om en resolution går igenom, men inte om den misslyckas. 15 Ordföranden avslutar debatten eller bjuder in till en ny resolution. 28

29 DELTAGARE Ordförande för Generalförsamlingen leder debatten och håller ordning Sekreterare tar hand om talarlistan Tidskontrollant håller ordning på den tid som varje delegat får prata Budbärare överlämnar officiella meddelanden mellan delegaterna och till Ordförande Delegater - representerar sina respektive länder DELEGATER Delegaterna ska representera sitt lands åsikter. Om du inte vet så mycket om politiken i det land du representerar så får du söka rätt på information innan debatten. Ta reda på om landet stödjer avskaffandet av kärnvapen och vad som görs för att förhindra spridningen av kärnvapen. Mer info finner du i resten av detta material, För att få in dig på rätt spår så finns sammanfattningar för USA, Ryssland och Sverige på nästa sida. FNs säkerhetsråd i New York. LÄR Ä OM KÄRNVAPEN R LÄR OM NEDRUSTNING N 29

30 USA I USA har ni nästan kärnvapen. Många av dessa står klara att användas inom några minuter från given order. Hittills är ni det enda land i världen som har använt kärnvapen mot ett annat land. Ni är fast beslutna att behålla era kärnvapen, men vill se till att inga nya länder utvecklar kärnvapen. Ni har övervägt att använda små kärnvapen för att angripa djupt begravda mål, som exempelvis bunkrar. Ni har även förbehållit er rätten att använda kärnvapen mot länder som hotar att använda massförstörelsevapen mot er eller era allierade. Ni stödjer ansträngningarna för att hindra olaglig överföring av kärnvapenteknik och material. Ni skulle även vara villiga att ta bort de kärnvapen ni har som är redo att användas på bara ett par minuter, om Ryssland gjorde samma sak. Er relation till Ryssland har förbättrats avsevärt sedan det kalla kriget. Era allierade är bl.a. NATO-länderna, Australien, Israel, Japan och Pakistan. RYSSLAND Ni har världens största kärnvapenarsenal. Den består av drygt kärnvapen, men flera tusen av dem väntar på att bli avvecklade. En del av era kärnvapen är redo att användas inom några minuter. Ni är fast beslutna att behålla era kärnvapen, men vill inte att nya länder utvecklar några. Ni stödjer ansträngningarna för att hindra olaglig överföring av kärnvapenteknik och material. Ni skulle vara villiga att ge upp kärnvapen från att vara användbara inom endast ett par minuter, om USA gjorde samma sak. SVERIGE Ni har verkat för effektiv kontroll av att provstopp efterlevs med eget seismiskt observatorium i Värmland. Ni har haft och har fortfarande en kompetens beträffande kärnvapen som är klart avancerad för ett litet land, och har med den som grund sedan 1962 kraftfullt verkat vid de flesta internationella förhandlingar om begränsning av kärnvapen och mot deras spridning. En majoritet av världens stater har lyssnat på er och röstat för era förslag. Er anslutning till EU innehåller en särregel om restriktioner för er export av utrustning och bränsle för kärnkraftindustrin. 30