Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Västerbotten
|
|
- Georg Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Västerbotten
2 Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Västerbotten Hur kan Västerbottens unika förutsättningar kopplas ihop med de globala trender som finns inom de kulturella och kreativa näringarna? Industrisamhället står inför stora strukturella förändringar och en ny kreativ näring är på framväxt. Förutsättningarna ser annorlunda ut där fasta kontorsplatser och stämpelklockor inte längre styr arbetstiden utan där en ny generation kreativa människor väljer att arbeta var och när de själva vill. Arbetsvillkoren ser därmed annorlunda ut vilket även har påverkat framväxten av en ny affärslogik där tillväxt och avkastning inte längre står som de främsta målen med företagandet. Det finns en stark drivkraft inom de kreativa och kulturella näringarna att söka andra värden än de ekonomiska, vilket påverkar hur man uppfattar en region som attraktiv, och var man väljer att bosätta sig. Här kan Västerbotten med sina unika förutsättningar utmärka sig som ett bra alternativ. De kulturella och kreativa näringarna präglas av en stor rörlighet, det är ett frilanssamhälle, där den kreativa kompetensen är råvaran, dvs. det är ett intellektuellt kapital som lätt kan flyttas med personen. Nya kontor växer fram på kaféer eller i kontorskollektiv. Rörligheten ställer krav på bra infrastruktur inte bara ur traditionell mening utan också ur helt nya perspektiv. För att lyckas med denna omställning är det avgörande att se hur de strukturella system som vi har byggt upp kring industrisamhällets förutsättningar, kan anpassas efter de nya förutsättningar som gäller inom den kulturella och kreativa näringen. Det är också av stor vikt att hitta sätt för de traditionella näringarna och de kreativa näringarna att mötas. Hur kan dessa olika sektorer dra nytta av varandra? De kulturella och kreativa näringarna ligger i gränslandet mellan de kulturella och företagsekonomiska sektorerna. Det skapar ofta debatt och problematik kring frågeställningar som lönsamhet, massproduktion, tillväxt med mera. De kulturella värdena ställs mot de ekonomiska värdena. Vår utmaning är att ta vara på den potential som kulturen och kreativiteten har och hitta sätt att följa upp de värden som inte kan mätas i traditionella ekonomiska termer. Vi behöver se den kreativa förmågan som en kompetens i sig. En ökad förståelse för hur den kreativa kompetensen kan användas, för att höja värdet eller öka lönsamheten inom andra sektorer, behöver skapas. I den kreativa ekonomin säljer man kreativitet och inte effektivitet. Här finns en stor potential som kan bidra till att skapa större värden för regionen. Erik Bergkvist Ordförande Regionstyrelsens Nina Björby Ordförande Kulturberedningen Omslagsbild: Johan Margulis/Bildarkivet.se
3 Kultur och näringsliv i Västerbottens län en bakgrund I Region Västerbottens Regionplan anges att Västerbottens län ska ha en stark infrastruktur och en regional kraftsamling som attraherar företag inom de kulturella och kreativa näringarna, såväl nationellt som internationellt. I samband med Umeås utnämning till Europas kulturhuvudstad 2014 finns även en uttalad målsättning att kulturen ska vara en drivkraft för utveckling och tillväxt i regionen. Men hur ser tillväxten ut? Är det lönsamhet som är i fokus eller antal inflyttade till regionen, eller att vi nyttar våra resurser smartare och får ut mer effekt? Det står klart att det behövs en gemensam syn på vad de kulturella och kreativa näringarna betyder för länets tillväxt. Västerbottens län har genom åren utmärkt sig genom ett brett och mångsidigt kulturutbud. Vid sidan av de traditionella kulturella näringarna har länet ett antal marknadsledande företag inom området digital media och teknik. Gemensamt för företagen är att de verkar inom parallella näringsområden på den globala marknaden med sina huvudkontor i länet. Länets universitetsutbildningar är viktiga för länets kompetensförsörjning. Utöver detta finns ett flertal privata initiativ, kontorskollektiv som skapar gemensamma arbetsmiljöer och arrangemang som lyfter upp och synliggör talanger samt företag som erbjuder mäklarfunktioner för professionella aktörer och nya talanger, bland annat inom områdena rörlig bild och design. sedan starten 2008 bidragit till utvecklingen av de kreativa näringarna i Västerbotten och Norrbotten. Förutom seminarier, workshops och mässor, både i egen regi och tillsammans med andra aktörer, anordnar projektet också ett speciellt utformat entreprenörsprogram. Allt för att skapa mötesplatser där de kulturella och kreativa näringarna och det befintliga näringslivet kan mötas för att på så sätt uppnå synergieffekter. Krenova driver också företagsinkubator för nystartade företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Det finns idag ett uttalat behov av en större, gemensam och samlad insats mellan kulturaktörer, det offentliga och näringslivet, inom länet och även över länsgränserna. Det behövs också nya strategiska samverkansformer som bidrar till utveckling av nya affärsidéer, tjänster och produkter, vilka på sikt kan generera nya företag i länet. Förbättrade förutsättningar för kulturskapare och entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar och en ökad samverkan med näringslivet bedöms bidra till såväl regioners tillväxt som till ökad regional konkurrenskraft. Insatser för att stärka och utveckla verksamheter och aktiviteter baserade på länets kulturliv kan bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt. Region Västerbotten driver det länsövergripande projektet Krenova med stöd från EU. Projektet har
4 Definitioner, syfte och mål Kreativa näringar i Västerbotten har stor tillväxtpotential men för att kunna ta vara på de initiativ som kommit igång och förväntas komma igång behöver länet en gemensam plattform. Som en del i arbetet med att stärka den kulturella och kreativa sektorn har Region Västerbotten tagit fram en handlingsplan, i samråd med Länsstyrelsen i Västerbotten och Umeå universitet, samt i nära samarbete med företrädare för olika branscher inom kulturnäringarna. Syftet med handlingsplanen är att stimulera till en långsiktig och hållbar utveckling av kulturella och kreativa näringar. Målet är att handlingsplanen bidrar till att skapa en gemensam vision och agenda som är förankrad och drivs av alla aktiva aktörer inom länet. Handlingsplanen innehåller exempel på både redan beslutade åtgärder samt förslag till nya insatser för att främja kulturella och kreativa näringar. Region Västerbotten kommer driva det fortsatta utvecklingsarbetet i nära samverkan med alla aktörer inom området. Processen ska genomsyras av öppenhet och transparens. Det är viktigt att skapa förankring och dialog med aktiva aktörer inom området för att kunna dra nytta av den samlade kollektiva kompetensen. Kulturella och kreativa näringar består enligt KK-stiftelsens definition av tretton olika branscher. Tillväxtverket har ytterligare en definition och Tillväxtanalys är på gång att se över SNI-koder för att hitta en definition som också är mätbar. Olikheterna mellan branscherna inom denna sektor är stora, och här ingår allt från arkitektur till film, teater och turism. Det finns tillväxtföretag, mindre livsstilsföretag och turismföretag som alla har potential men olika behov för att fortsätta växa. I stället för att profilera en specifik bransch inom de kulturella och kreativa näringarna, fokuserar handlingsplanen på de övergripande strukturella förutsättningarna för en god utveckling inom alla områden. Under arbetet med handlingsplanen har tre fokusområden utkristalliserats. Relationer, Infrastruktur och Branschutveckling. För varje fokusområde beskrivs också ett antal åtgärder. relationer infrastruktur branschutveckling
5 1. relationer Utan bra nätverk och rätt kompetens är det svårt att förverkliga idéer, projekt eller företag. Relationer är en viktig utgångspunkt för att göra affärer. De miljöerna där kreatörer samlas är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen. Att skapa smältdeglar, med en mängd olika former av kompetenser som kan korsbefrukta varandra, föda nya idéer och nya tankar bidrar till att folk kan stanna kvar i länet och växa här. Det är också viktigt att skapa miljöer där hela kedjan från amatörer till proffs naturligt befinner sig i samma miljö. På så sätt kan man dela med sig av kunskap och erfarenhet för att kunna växa vidare. Äldre delar med sig av sin erfarenhet och unga delar med sig av sin inspiration, vilket i sin tur skapar ett sammanhang som borgar för en bra återväxt. Tillfällen och platser att mötas på Mötesplatserna kan se olika ut, det kan vara en fysisk plats som är tillgänglig för kreatörer, det kan vara seminarier, events, workshops eller liknande tillfällen som skapar möjligheter att mötas, likväl som inkubatorer och andra affärsstödjande verksamheter. I dagsläget finns ett antal etablerade och ett antal nystartade mötesplatser i länet. Det är viktigt att man i första hand bygger vidare på de mötesplatser Foto: Fancy/Johnér som finns, samt ser över möjligheten att koppla ihop mötesplatserna och hitta synergieffekter mellan dessa. Behovet av mötesplatser i inlandet bör utredas, så att man kan koppla ihop hela länet. Det är också viktigt att skapa relationer mellan aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna och andra mer traditionella näringar. Satsningarna bör därför integreras i befintliga organisationer och nätverk i länet. Utveckla samarbeten och korsbefruktningar Resurser ska avsättas för att på olika sätt skapa samarbeten och relationer på befintliga mötesplatser. Det är inte mötesplatsen i sig som är målet utan vad som händer i mötet mellan människor. Mötesplatserna ska vara relationsskapande och behöver därför resurser för att aktivt kunna samla, hitta kontaktytor och introducera personer inför varandra. Målet är att skapa en gemensam vision, tydliga mål, en gemensam agenda och att arbeta tillsammans. Synliggöra kompetenser För att kunna starta ett samarbete är det väsentligt att veta vilka kompetenser som finns tillgängliga. Genom att synliggöra de kompetenser och talanger som finns i länet, ingjuta mod och lyfta fram förebilder, ökar tillgängligheten och förutsättningarna för samarbeten.
6 Foto: Fancy/Johnér 2. infrastruktur För att de kulturella och kreativa näringarna ska kunna växa och utvecklas behövs nödvändiga stödjande strukturer och mekanismer. Nuvarande infrastruktur behöver ses över utifrån de specifika förutsättningar som finns, samt för att utreda vilka nya satsningar som behövs för att främja tillväxten och attraktionskraften att etablera sig i Västerbotten. Översyn av befintlig infrastruktur En väl fungerande infrastruktur är viktigt för att regionen ska kunna utvecklas och växa. Det behövs allt från bredband till flygplatser. Ur ett globalt perspektiv kan man se att aktörer inom kreativa och kulturella näringar har en ökad rörlighet. Man har ofta med sig sitt arbete dit man går och är inte lika beroende av en specifik plats eller ort för att få sitt arbete utfört. Utifrån detta perspektiv kan man också se att dessa aktörer är känsliga för förändringar i infrastrukturen, och tillgången på infrastruktur är avgörande för var man väljer att driva sitt företag. Traditionell infrastruktur är viktigt för tillväxt och utveckling inom det kreativa näringslivet. Men den kreativa ekonomin har också särskilda villkor som gör att man måste se infrastrukturen ifrån ett nytt perspektiv. Många av de befintliga samhälls- och stödstrukturerna såsom försäkringskassan, a-kassan, pensionssystemen, innovationssystemen med mera, är konstruerade efter en traditionell syn på industrisamhället. Eftersom de kreativa näringarna består av många små aktörer som inte drivs av enbart ekonomiska intressen så finns det också en skillnad i synen på hur man vill växa. Många aktörer växer inte i traditionell mening utan grupperar sig i olika klusterbildningar och paraplykonstellationer för att kunna hantera större uppdrag. Det gör det också extra viktigt att jobba med mötesplatser och nätverk där det kan skapas relationer. På grund av att kulturella och kreativa näringar till största delen består av mindre aktörer så behöver man också se över infrastrukturen utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Kedjan mellan företagaren och uppdragen kan ses som underutvecklad och det saknas ofta mellanhänder, produktionsresurser och andra strukturella eller entreprenöriella funktioner för att stimulera och främja tillväxten.
7 Kapital Det har länge funnits en problematik i att mäta och visa på effekter och därmed potential inom de kulturella och kreativa näringarna. Stödjande insatser kan behövas för att gentemot banker och andra finansieringsaktörer, lyfta fram och tydliggöra värdet av investeringar på området. Alternativa finansieringsmodeller och tillgång till riskkapital behöver utredas. Det viktiga är att man kan sänka tröskeln för att komma igång, samt ge möjlighet till de etablerade företagen att ta nästa steg och växa vidare. En samlad kraft I Västerbotten har en mängd satsningar och initiativ tagits både från offentliga och privata aktörer. Det står klart att för att komma vidare i en gemensam kraftsamling behövs en tydligare struktur på det organisatoriska planet för hur dessa frågor behandlas i länet för att alla aktörer ska dra åt samma håll. Strategisk samordnare Förslaget är att en person utses, som ska synliggöra och marknadsföra de kulturella och kreativa näringarna i regionen samt även lyfta in den internationella aspekten och verka för att höja statusen. Personen ska utgöra en länk mellan kreatörer, övrigt näringsliv och det offentliga, och ansvarig för olika strategiska insatser. Uppdraget kan liknas vid en mäklarfunktion och en viktig del är att kunna stödja kreativa och kulturella näringen att nå nya marknader nationellt och internationellt. Syftet är inte att lyfta fram en nisch utan att se på helheten och lyfta fram de gemensamma faktorerna för tillväxt. Vidare ska den strategiska samordnaren genom olika aktiviteter och insatser, skapa ett positivt klimat och förändrade attityder till kulturellt och kreativt företagande så att dessa verksamheter får ökade möjligheter att utvecklas och växa. Regionalt råd Ett regionalt råd för kulturella och kreativa näringar i Västerbotten ska utredas och inrättas. Syftet med rådet är att de offentliga aktörerna och de aktiva branschorganisationerna tillsammans ska skapa strategier för att stärka det regionala långsiktiga utvecklingsarbetet. Rådet ska även fungera vägledande för länets strategiska samordnare. Rådet ska synliggöra och uppmärksamma aktiviteter och initiativ inom detta område och fungera som länk till regionala aktörer men också till kommuner och kunskapssektorn inom närings- och kulturområdet. Både den strategiska samordnaren och det regionala rådet ska arbeta på en nationell nivå gentemot riksdag och nationella satsningar. De ska ingå i nationella forum och lyfta fram Västerbottens specifika förutsättningar och behov. Rådet ska bistå det regionala arbetet med att profilera den västerbottniska satsningen på kulturella och kreativa näringar. Sammansättningen av rådet behöver utredas närmare. Rådets syfte och roll kommer sedan att fortsätta definieras tillsammans med de institutioner och branschföreträdare som ingår i rådet. Utvecklingsforum I syfte att fånga upp engagemang från de olika branscherna och skapa möjlighet att påverka länets utveckling inrättas ett regelbundet återkommande utvecklingsforum med aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna. Dessa forum ska ge utrymme för att i workshopformat ta vara på den kollektiva kompetensen i regionen och involvera branscherna i utvecklingsfrågorna på ett konkret sätt. Det är också ett tillfälle ska generera processer och samarbeten mellan länets visionärer, entreprenörer och kreatörer.
8 Virtuellt kluster Länsstyrelsen har tagit initiativ till att genomföra en förstudie kring att bilda ett virtuellt kluster inom den digitala kreativa industrin i länet. Förstudien som har utförts av HUMlab vid Umeå universitet och North Kingdom föreslår ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för samarbete i länet och gemensamma insatser för att nå en internationell marknad. 3. branschutveckling Det finns en stor variation mellan olika typer av företag, det är såväl varu- som tjänsteproducerande företag. Det finns de som skapar unika verk och de som sysslar med massproducerad och ibland lättkopierad kultur. Det finns företag med konstnärliga respektive kommersiella affärsstrategier. Likaså kan det vara på sin plats att skilja mellan kreatörs- eller entreprenörsdrivna företag. Men framförallt är kulturella och kreativa näringar ett samlingsbegrepp som samlar allt från turism och besöksnäring till mode, design, film och scenkonst. Det gör att varje bransch har olika förutsättningar och behov av åtgärder för tillväxt. Behovsanalys Den här handlingsplanen fokuserar på de gemensamma faktorer och strukturella förutsättningar som samtliga branscher har behov av för att fortsätta utvecklas i rätt riktning. Det behövs en djupare behovsanalys av läget inom respektive område för att kunna återkomma med specifika åtgärder och insatser utifrån skilda branschperspektiv. Kompetensförsörjning En av Västerbottens läns utmaningar är att få kreativ kompetens att stanna, utvecklas och återvända till regionen. Det infinner sig allt som oftast ett moment 22, där arbetskraften flyttar till storstadsregioner för att marknaden lokalt och regionalt inte är tillräckligt stor. Det gör också att de aktörer som skulle kunna handla på en lokal/regional marknad inte har möjlighet till det, eftersom kompetensen har flyttat härifrån. Det behövs insatser som verkar från båda hållen, som gör att man sakta men säkert kan bygga upp en bransch i regionen och ge möjlighet till både nationella och internationella aktörer att handla med kompetens från vår region. Det är också viktigt att se över länets utbildningar, hur de motsvarar behovet av kompetensförsörjning i regionen samt hur vi attraherar och skapar möjligheter för externa studenter att stanna och verka i regionen. Umeå universitet har en aktiv roll i att Branschföreningar Under pågående arbete har det saknats nätverk och branschföreningar inom vissa förgreningar av de kulturella och kreativa näringarna. Det finns därför ett behov av att initiera branschföreningar och andra samlande plattformar för att i fortsättningen kunna föra en dialog med aktörer inom alla områden. Foto: Henning Sandström, Umeå
9 kontinuerligt förbättra kopplingarna mellan utbildning och näringsliv. För att på ett bättre sätt kunna tillgodose de behov som finns, vill Umeå universitet föra en dialog med näringslivet kring möjligheter att anpassa befintliga utbildningar. Vid länets universitet och högskolor bedrivs forskning och utbildning om kultur inom ett flertal discipliner. Umeå universitet har tagit initiativ till att bygga upp ett Konstnärligt Campus. Detta sker genom att samlokalisera utbildning, forskning, företagande och konstnärligt utvecklingsarbete inom arkitektur, design och fri konst. Konstnärligt Campus ska bli ett kreativt centrum på världskartan som också omsätter kreativ kunskap till nya innovationer och företag som skapar tillväxt i regionen. Jämlys Inom kreativa näringar finns det stora ojämlikheter och olika förutsättningar för kvinnor och män. Inom de digitala och mer tekniska betonade branscherna är det svårt att rekrytera kvinnor och inom mer traditionellt kvinnodominerade branscher, exempelvis modeindustrin, är det tvärtom. För att säkra kompetensförsörjningen är det viktigt att arbeta med jämställdhetsfrågorna som ett sätt att öka rekryteringsbasen. Första steget i ett jämställdhetsarbete är att genomföra en genomlysning, för att identifiera vilka branscher och vilka insatser som ska prioriteras. Affärsutveckling Affärsutveckling inom de kulturella och kreativa näringarna ska genomsyras av de resonemang som lyfts fram i inledningen till denna handlingsplan. Drivkraften bland kreatörer är ofta det egna skapandet och inte att utveckla de ekonomiska värdena. Insatser för tillväxt och utveckling måste utgå från kreatörernas förutsättningar. En gemensam kraftsamling förutsätter en samordning av de insatser som redan pågår. Genom att analysera värdekedjan från nystart till exportföretag blir det också möjligt att identifiera vilka insatser som idag saknas. Nya affärsmodeller och användningsområden En utmaning är att hitta nya, kompletterande affärsmodeller för bland annat kulturinstitutioner i länet och andra offentligt finansierade verksamheter. Hur kan man till exempel använda metoder som crowd funding för att skapa större ekonomisk stabilitet utan att äventyra den konstnärliga friheten? Värdet på den kreativa kompetensen I många fall kan det finnas svårigheter att ta betalt för de kreativa tjänsterna, hur mycket kostar en idé? Vad ska man ta betalt för? Även kunderna behöver bättre kunskap om vilka tjänster som de köper, och vad de är värda. Entreprenöriella funktioner Vanligtvis så finns det en välutvecklad kedja från producent till konsument, med specialiserade aktörer inom produktion, försäljning och marknadsföring. Inom de kreativa näringarna är denna kedja ännu inte lika välutvecklad. De företag som startas inom de kreativa näringarna drivs i de flesta fall av kreatörer och är vanligtvis idé- eller innehållsproducerande företag. Företag som fungerar som managers, producenter, försäljningsagenter, marknadsföringskanaler och förmedlare är klart underrepresenterade. De kreativa näringarna behöver entreprenörer med annan kompetens än den som kreatörerna själv innehar. Detta kan ses som en av orsakerna till att många företag inom de kreativa näringarna lider av dålig lönsamhet och svag tillväxt. Företagen bygger ofta på bristfälliga affärsidéer och -modeller och benägenheten bland dessa företagare att ta risker och göra större företagssatsningar är låg. Internationellt perspektiv Många tjänster och produkter inom kreativa näringar hamnar direkt på en global marknad. Till exempel kan man inte sälja spel för en lokal marknad utan ger sig direkt ut på den globala arenan. Det innebär att det behövs stöd och rådgivning kring internationella affärer. I andra fall så finns det potential att erövra nya marknader men det saknas internationella nätverk och kontakter. En tänkbar lösning är att bilda så kallade Business Bridges med rådgivare i andra världsdelar, som kan fungera som ambassadörer och inkörsportar.
10 Foto: Magnus Ragnvid/Johnér Kontakt Erik Bergkvist Regionstyrelsens ordförande Tel Nina Björby Kulturberedningens ordförande Tel Projektansvaring Anette Sundbom Strateg Kreativa och kulturella näringar Tel
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merBarns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19
Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merArbetsunderlag till handlingsplan
Arbetsunderlag till handlingsplan Digital delaktighet och kompetens Stärka och utveckla samverkansformer för a4 öka den digitala delak+gheten i länet. Planera och genomföra målgruppsanpassade åtgärder
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merRemissvar avseende Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen
Stockholms läns landsting dnr KUN 2017/707 Kulturförvaltningen Solna den 14 december 2017 Remissvar avseende Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen Filmregion Stockholm-Mälardalen (Filmregionen)
Läs merKultur +näring i olika perspektiv
Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och
Läs merkreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka
kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merStrategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Läs merSmart affärsutveckling. Just do it!
Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella
Läs merSTRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK
STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala
Läs merKulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet
Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merNäringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
Läs merPostadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer
Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merStrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet
StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merKlusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011
Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet
Läs merTillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Läs merKulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013
Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merArbetsunderlag till handlingsplan
Digital delaktighet och kompetens Stärka och utveckla samverkansformer för a4 öka den digitala delak+gheten i länet. Kartlägga nuläge och u/från det planera och genomföra målgruppsanpassade åtgärder för
Läs merInnovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel
Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merLA goes KKN! ett förslag till handlingsplan
LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merInnovation i södra Småland
Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,
Läs merKulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011
Kulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011 Per-Olof Remmare Tillväxtverket Nationella program/entreprenörskap 1 Vad ingår eg. i kulturella och kreativa näringar KKN? Arkitektur
Läs merKulturplan
Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig
Läs merInitiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
Läs merHur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Läs merStrategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
Läs merNU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig
Läs merVenture Cup. Läs mer på www.venturecup.se
Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merSundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs mer28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs meruppföljningssystem för anslag 1:1 Marcus Wåhlstedt, Tillväxtverket Förslag till nytt projektverksamhet finansierad av
Förslag till nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Marcus Wåhlstedt, Tillväxtverket Reglab Regionala resultat 20170510 Innehåll Uppdraget Förutsättningar Tillväxtverkets
Läs merAvsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010
1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting
Läs merFramtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring
Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Vad är en nationell strategi för besöksnäringen, vad ska den vara bra för och hur berör den Kalmar
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merHur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta
Läs merRegional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012
Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009
Kommittédirektiv Finansmarknadskommittén Dir. 2009:22 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget Förutsättningarna för en väl fungerande och effektiv finansiell sektor i
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merAvsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
Läs merStrategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik
Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.
Läs mer- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merAvsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010
1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan
Läs merSammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket
Sammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket 2017-08-31 Tematiskt mål 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Programmet har en tydlig koppling till tillväxtstrategin
Läs merEU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
Läs merKultur Skåne Koncernkontoret
Koncernkontoret Jane Nilsson, Kultur SKåne Maria Tuczynski, Koncernkontoret Datum 2013-01-18 Dnr 1202252 1 (7 ) Strategi för kulturella och kreativa näringar 1. Inledning Denna strategi syftar till att
Läs merTillväxtprogram för Luleå kommun
Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna
Läs merTECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE
TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE OM TECHTANK Techtank är ett teknikkluster i södra Sverige som samlar avancerade industri- och teknikföretag. Medlemsföretagen har kunder på olika internationella
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merKulturpolitik för hela landet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Läs merHandlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merCOLLABORATIVE TOURISM
COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse
Läs merRegeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation
Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation Produktion: Näringsdepartementet Omslagsbild: Maskot/Folio Artikelnummer: N2018.04 Innehållsförteckning
Läs merÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN
ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4 Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7 5 Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 8 6 Destination
Läs merSÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023
SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för
Läs merBusiness Region Göteborg. Regionen, uppdraget och visionerna Eva-Lena Albihn & Patrik Andersson
Business Region Göteborg Regionen, uppdraget och visionerna Eva-Lena Albihn & Patrik Andersson Business Region Göteborg arbetar för ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt som skapar arbetstillfällen
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merAgenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Läs merUmeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse
Läs merSvenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER
Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen
Läs mer/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET
REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,
Läs merKlimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merSlutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag. Regeringsbeslutet för utveckling av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar
Marie Wall, +4684733293 Marie.Wall@VINNOVA.se Projektnr Ert diarienr 1 (5) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag Regeringsbeslutet
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merSTOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram
2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna
Läs merDIVISION Kultur och utbildning
Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs mer