Individ- och familjeomsorg en jämförelse

Transkript

1 Individ- och familjeomsorg en jämförelse Nätverket LUFSA: Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Rådet för främjande av Kommunala Analyser (rka) och Finansdepartementet 1

2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Alingsås kommun Charlotte Karlsson Falköpings kommun Elisabeth Gerhardsson, Johan Magnusson Lidköpings kommun Kurth Johansson Lilla Edets kommun Helena Grimm Ulricehamns kommun Daniel Levisson Vårgårdas kommun Jenny Andersson Produktion: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Bakgrund och inledning...7 Metod och avgränsning...8 Bakgrundsdata...10 Kommunens informationsgivning...14 Kommunens tillgänglighet Från aktualisering till insats Utredningstid - handläggningstid Handläggarnas klienttid Bedömning av några fallbeskrivningar Rättsäkerhet Vad kostar insatser Resultatuppföljning - återaktualisering Bilaga...41 Servicemätning via telefon och e-post 42 3

4 Sammanfattning Den här rapporten handlar om resultat, kvalitet och kostnader för kommunens verksamheter för individ- och familjeomsorgen (IFO). Rapporten rör sex kommuner i Västra Götalandsregionen. Kommunerna bildar ett nätverk, kallat LUFSA, som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. Nätverket leds av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Rådet för främjande av Kommunal Analys (RKA). Kommunerna som deltar i nätverket är Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Tillsammans har de drygt invånare. Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser mellan kommuner och nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Detta är LUFSA:s fjärde undersökningsområde. Det tre övriga handlade om kommunernas äldreomsorg, LSS och grundskolan. Nätverket jämför i den här rapporten bland annat kommunernas informationsgivning och tillgänglighet, klienternas väntetider, beslutens rättsäkerhet, kostnader för insatser, hur många av klienterna som återkommer efter avslutad utredning, handläggarnas bedömning av några autentiska fallbeskrivningar och hur stor del av deras arbetstid som utgörs av klientkontakter. När det gäller information om individ- och familjeomsorgen på kommunernas hemsidor så har samtliga förbättrat sina resultat från förra årets jämförelse. Falköping och Alingsås uppnår 100 respektive 92 procents svarsfrekvens på de ställda frågorna. Vid mätning av kommunernas tillgänglighet, svar och bemötande inom området visade en jämförelse med 52 andra kommuner att LUFSA:s resultat i många fall låg över snittvärdena för jämförelsegruppen. Trots relativt goda värden för information och tillgänglighet finns förbättringspotentialer för flera av LUFSA:s kommuner inom dessa områden. Alingsås är den kommun som har längst utredningstider för barn och ungdom medan Vårgårda har kortast utredningstider. Falköping är den kommun som har kortast utredningstider när det gäller vuxna missbrukare medan Lilla Edet har längst utredningstider för samma målgrupp. Utredningstiden i sig visar dock inte automatiskt vad som är mest effektivt och framgångsrikt behandlingsarbete. En del utredningar behöver ta lång tid för att klienten ska få rätt insats. I många fall sätts också insatser in redan under utredningstiden. Handläggarna gjorde en tidsstudie över hur deras arbetsuppgifter fördelade sig över en normal arbetsvecka. Generellt hade kommunerna en hög andel brukartid per vecka i förhållande till många andra jämförelsestudier i landet. LUFSA: s handläggare har en brukartid som spänner från drygt 20 till drygt 40 procent. I samtliga de mätta kommunerna har närmare 25 % av den tid som inte räknas som brukartid använts för dokumentation medan ärendediskussion utgör mellan 10-15%. 4

5 Vårgårda är den kommun som, mätt över en treårsperiod, har lägst totalkostnad för insatser för barn och unga. En iakttagelse är att samtliga kommuner förutom Vårgårda och Falköping lägger mer pengar på institutionsvård än på familjehemsvård. Lidköping är den kommun som i relation till sin totalkostnad lägger mest resurser på öppna insatser för barn och unga. För att få en bild av kommunernas rättsäkerhet i de beslut som fattas så jämförs i rapporten andel avslag, besvärsinlämningar samt domar i förvaltningsrätten där kommunens beslut ändrats. Det finns en klar skillnad mellan beslut för försörjningsstöd, där avslagen är betydligt fler, än för beslut för barn och unga respektive vuxna. Gemensamt är dock att det är en försvinnande liten del av alla beslut som fått ändrats efter prövning i förvaltningsdomstolen. Även avseende vuxna missbruksklienter är Vårgårda den kommun som har lägst totalkostnad i kronor per invånare. En iakttagelse här är att Falköping är den enda kommun som lägger mer pengar i kronor per invånare på öppna insatser än på placeringar. För vuxna är annars institutionsvård helt dominerande. Alingsås är den kommun i LUFSA som har mest familjehemsvård för vuxna missbrukare. 5

6 Bakgrund och inledning Nätverket LUFSA består av kommunerna Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Kommunerna ligger i Västra Götalandsregionen och har sammanlagt drygt invånare. Nätverket är ett av de ca 30 nätverk som ingått i det nationella Jämförelseprojektet som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av Kommunala Analyser (RKA). Projektet finansieras av Finansdepartementet. Varför Jämförelseprojekt? Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och kreativitet. Organisation för hållbar utveckling och lärande Nätverken har en styrgrupp där varje deltagande kommunledning finns representerad. Projektledarna är ofta ekonomer eller utvecklings- och kvalitetsansvariga och arbetar nära verksamhetskunniga kollegor. Projektteamen har på så sätt en förankring både i kommunledning och i verksamhet. Nätverksformen i sig skapar arenor som ger möjlighet till gemensam dialog och lärande. Projektorganisationen ger på det sättet förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete i kommunerna. Rapportens upplägg Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag, tips och erfarenheter som kan förbättra kvaliteten i kommunernas verksamheter. Med hjälp av rapporten ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen och sätta den i förhållande till kostnaderna samt kunna jämföra med andra kommuners resultatbild. Goda exempel ska lyftas fram och bli en inspirationskälla för andra. I rapporten beskrivs måtten ofta utifrån tre perspektiv, utgångspunkt och bakgrund, resultat och kommentar. Kommentaren värderar och analyserar inte kommunernas resultat. Den har bara till syfte att lyfta de eventuella skillnader som finns i resultatbilden. Analysen görs i respektive kommun. Tack! Vi vill till sist tacka alla er som deltagit i mätningar och sammanställningar av denna rapport. Utan er medverkan och ert engagemang hade den här rapporten inte blivit till. Vi hoppas också att rapporten kan bli ett användbart verktyg för det egna kvalitets- och förbättringsarbetet. 6

7 Metod och avgränsning Individ- och familjeomsorgen organiseras på olika sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar vilket i viss mån kommer att avspeglas i rapporten. Det är inte möjligt att ta fram en sann och heltäckande bild av individ och familjeomsorgens kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och jämförelserna visar bara på några av de skillnader som finns mellan kommunerna. De flesta resultaten har tagits fram av respektive kommun som har hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister, lokal dokumentation och verksamheternas ekonomi. För att mäta brukartid gjorde personalen en egen tidsstudie, likaså ligger deras professionella bedömningar till grund för resultaten av fallstudierna. Informations- och tillgänglighetsmätningarna utfördes externt. För att respektera sekretess och integritetsskydd har bara den personal som haft behörighet gjort granskningarna. Etiska riktlinjer har varit vägledande i de undersökningar som rört klienternas dokumentation och personliga uppgifter. Mätperioderna för de olika måtten har framförallt legat under 2009 eller/och Det gör att resultaten får ses som en ögonblicksbild av verksamheten under just den aktuella mätperioden. För att kunna se trender och tendenser krävs att vi kan följa resultaten under en längre mätperiod. Projektets vägledande riktlinjer för ett lyckat jämförelsearbete. Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått. I första hand ska detta ske utifrån ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv och inte ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan hög kostnad och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 7

8 Styrgruppen för Jämförelseprojektet LUFSA:s nätverk träffades för fjärde gången, våren 2010, för att välja nytt undersökningsområde för nätverket. Styrgruppen valde IFO- området. Följande tio mått har undersökts av nätverket: Kommunens informationsgivning Kommunens tillgänglighet Relationen mellan aktualisering utredning och insats Utredningstid/handläggningstid för barn och ungdom samt vuxna missklienter Handläggarnas brukartid Bedömning av några fallstudier Beslutens rättsäkerhet Vad kostar en utredning Vad kostar de olika insatstyperna Återaktualisering 8

9 Bakgrundsdata För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå något av de olika betingelser som råder i respektive kommun. Vi har därför valt att börja rapporten med lite bakgrundsfakta. Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Antal Invånare Varav andel 0-12 år Varav andel år Varav andel år Andel arbetslösa, 2009* Andel av IoF som utförs i enskild regi, ,9 % 14,1 % 13,9 % 14,1 % 14,2 % 15,5 % 11,1 % 10,9 % 11,2 % 11,6 % 11,0 % 12,2 % 55,0 % 53,8 % 55,1 % 56,9 % 53,7 % 55,5 % 4,3 % 4,3 % 3,3 % 4,0 % 3,9 % 4,1 % 13,0 % 12,1 % 26,4 % 27,4 % 6,1 % 22,1 % Andel med bra självskattat hälsotillstånd år, Andel med nedsatt psykiskt välbefinnand e, år, Barnfattigdom sindex. Andel barn i hushåll med låg inkomst eller social-bidrag, 2008 * Avser öppet arbetslösa 72,0 % 73,7 % 72,1 % 67,6 % 75,7 % 69,3 % 14,4 % 15,3 % 15,8 % 17,5 % 15,3 % 14,7 % 7,6 % 10,5 % 6,2 % 12,5 % 8,4 % 9,9 % 9

10 Kostnad kr/invånare per verksamhetsområde och kommun, IoF, Alingsås Falköping Lidköping Övriga vuxna Familjerätt Ekonomiskt bistånd Missbruksvård Barn-/ungdomsvård Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Den sammantagna kostnadsbilden för kommunernas individ- och familjeomsorg delas vanligtvis in i ovanstående verksamhetsområden. Denna rapport handlar huvudsakligen om verksamhetsområdena barn- och ungdomsvård respektive missbruksvård för vuxna. Vårgårda har lägst kostnad per invånare för barn- och ungdomsvård och Lilla Edet har den högsta kostnaden. Samma förhållande gäller för missbruksvården. Ekonomiskt bistånd är ett område som inte behandlas lika ingående i denna rapport. Här uppvisar Lidköping den lägsta kostnaden per invånare. Lilla Edet har den högsta kostnaden, följt av Falköping som även uppvisar jämförelsevis höga kostnader. Insatser för övriga vuxna, personer med psykiska och sociala problem som inte är relaterade till eget missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller lösningsmedel, visar på stor variation allt från Alingsås med 16 kr/invånare till Falköping med 304 respektive Vårgårda med 424 kr/invånare. 10

11 Andel % barn av befolkningen 0-20 år med insatser, ,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00 Alingsås 0,18 0,45 1,40 Falköping 0,11 0,43 1,29 Lidköping 0,06 0,24 1,43 HVB-vård Familjehemsvård Öppna insaster Lilla Edet 0,32 0,50 1,77 Ulricehamn 0,17 0,38 1,27 Vårgårda 0,13 0,16 1,23 Lilla Edet har högst andel barn och unga, av befolkningen, som har insatser genom socialtjänsten oavsett insatsform. Lidköping har lägst andel med HVBvård. Vårgårda har lägst andel med familjehemsvård och öppna insatser. Ulricehamn har högst andel av befolkningen, som har öppna insatser inom missbruksvården. Lilla Edet har högst andel med institutionsplaceringar. Alingsås har mest varierat utbud och högst andel med familjehemsvård och boende. Antal per 1000 invånare år med insatser, ,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 Alingsås 0,39 0,24 1,02 1,85 Falköping Lidköping Lilla Edet 0,00 0,00 0,00 0,00 0,24 0,47 0,71 0,68 0,96 1,47 1,64 2,25 Institutionsvård Familjehemsvård Boende Öppna insaster Ulricehamn 0,08 0,41 0,49 3,25 Vårgårda 0,00 0,16 0,49 0,99 11

12 Andel av totala antalet placerade barn och unga fördelade på familjehem respektive institution 2009 Vid jämförelser mellan kommunerna av det totala antalet barn placerade för vård utanför det egna hemmet framgår att samtliga kommuner i större utsträckning gör placeringar i familjehem än på institution. Falköping uppvisar högst andel placerade i familjehem, medan Vårgårda har en mer jämn fördelning mellan placeringsformerna. Statistikkällor: SCB - befolkningsstatistik, Socialstyrelsen Jämförelsetal för socialtjänsten och Folkhälsorapport 2009, Kommundatabasen. 12

13 Kommunens informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning Resultaten nedan härrör från Sverige Kommuner och Landstings (SKL) andra nationella granskning av kommunernas webbsidor. Undersökningen gjordes våren Granskningen har genomförts av externa personer på uppdrag av SKL. För varje fråga har granskaren haft två minuter på sig att hitta svaret. Bedömning har sedan gjorts av om man på denna tid, funnit fullständigt svar på frågan, delvis svar på frågan respektive inte funnit svaret alls. Detta innebär alltså att svar kan finnas på hemsidan trots att kommunen fått noll poäng. Nollan berättar bara att granskaren inte funnit på svaret efter två minuters sökning på hemsidan. För att göra mätningsresultatet överskådligt har dessa sorterats i olika färger. Ärg = tjänsten finns (3 p) = tjänsten finns delvis (1 p) = tjänsten finns inte i kommunen (0 p) Sveriges Kommuner och Landsting gjorde en första granskning, enligt samma modell som beskrivits ovan, våren I slutet av resultattabellen nedan finns uppgift om resultatet från förra årets mätning för att läsaren ska kunna se utvecklingen från förra året. Kommentar Det är glädjande att kommunernas informationsgivning visar att alla kommuner i nätverket har förbättrat sina resultat från 2009 års mätning. Mätningen visar också att alla kommunerna har information om hur man söker hjälp, vilka insatser som finns och vad som ingår i försörjningsstödet, samt till vem man kan vända sig i akuta situationer. Ett tydligt förbättringsområde, för alla utom Falköping som redan har detta, är att presentera en kvalitetsredovisning där resultat kan jämföras. 13

14 Det finns information om hur man gör för att söka hjälp. (ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut) Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns information om vad som ingår i försörjningsstödet Det finns information om väntetider efter sökt hälp/stöd Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelpersoner Det finns information om hur man överklagar ett beslut Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Det finns information om eventuella avgifter Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns information om servicedeklaration/mots varande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om vad man gör när barn far illa, vid misshandel, kvinnofrid, dvs. anmälan till myndighet Det finns information om var man kan vända sig efter kontorstid med akuta problem Summa (max 39) år Andel % av maxpoäng Andel % av maxpoäng

15 Kommunens tillgänglighet Utgångspunkt och bakgrund Jämförelseprojektet har haft ambitionen att mäta medborgarnas tillgänglighet till den kommunala servicen. Angreppssättet har varit att Sveriges Kommuner och Landsting har engagerat ett företag, JSM Telefront, som för projektets räkning tagit kontakt med kommunen via telefon och e-post. Resultatet redovisas i rapportform. Här visas några av de resultat som framkommit vid undersökningen. Under respektive diagram återfinns företagets egna kommentarer till resultatet. Rapporten i sin helhet finns i Bilagan till denna jämförelserapport. Syftet med mätningen har varit att skapa ett antal bilder av den kommunala servicen baserat på de telesamtal och e-brev som företaget skickat. Mätningen visar delar av den kommunala servicen och beskriver, enligt företagets subjektiva bedömning, vad som hänt när de varit i kontakt med kommunen. Resultatet av mätningen ska ses som ett arbetsinstrument för målsättning, policy, riktlinjer, etc. Mätningen, som har utarbetats i samarbete med SKL, har skett genom uppringning och skickande av e-post till kommunerna inom LUFSA. De nio frågeområden inom individ- och familjeomsorg som valdes är relativt vanligt förekommande medborgarfrågor både via telefon och via e-post. Företaget har ringt till växeln och skickat e-breven till kommunens officiella e-adress. Kommunerna har blivit uppringda en gång per fråga. Totalt 9 sökningar via telefon har genomförts under en tvåveckors period. Samma omfattning och fördelning har skett via e-post. Olika bedömningsfaktorer har bildat grunden för att kunna beskriva telefonsamtalens karaktär: bemötande, intresse och engagemang, information, tillgänglighet och svar på frågan. Som hjälp vid bedömning av faktorerna har kriterierna god, medelgod och dålig använts. Mätperioden var under veckorna 37 och 38. De jämförelser med andra kommuner som görs i rapporten baseras på mätningar inom området Individ och Familj via telefon och e-post av kommunerna Arboga, Avesta, Botkyrka, Bromölla, Dals Ed, Färgelanda, Gnesta, Haninge, Huddinge, Håbo, Klippan, Knivsta, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå, Lysekil, Malung-Sälen, Mariestad, Mora, Munkedal, Nacka, Nynäshamn, Olofström, Orsa, Orust, Sala, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Sollefteå, Sotenäs, Strömstad, Sundsvall, Södertälje, Tanum, Tjörn, Tomelilla, Torsås, Trelleborg, Trosa, Tyresö, Södertälje, Sölvesborg, Umeå, Uppvidinge, Vimmerby, Ystad, Åtvidaberg, Örkelljunga och Östersund. 15

16 Resultat och kommentar Tillgänglighet Kontakt med handläggare Ingen kontakt I Falköping var andelen telefonsökningar där man kommit fram till en handläggare 56 procent. De andra kommunerna i Lufsa hade en lägre andel på 44 respektive 33 procent. Vid ev. talsvar har man inte lämnat något meddelande om återuppringning, eftersom sökningen handlar om tillgänglighet. Kommentar: det undersökande företagets, JSM Telefronts, tidigare erfarenhet av tillgängligheten hos kommuner totalt är att man som uppringare får svar drygt var tredje gång när man sökt en specifik person inom kommunen. I denna typ av mätning har vi sökt en funktion och då borde man också få svar oftare. 16

17 Svarstider e-post I diagrammet nedan redovisas tiden från skickandet av e-post till det att svar lämnats av kommunen. Tidsangivelsen är i arbetstid (kl 08:00-17:00). Inom 1 dygn 1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor Ej svar inom 2 veckor Diagrammet visar svarstiderna för kommunerna. Lilla Edet besvarade alla brev inom två dygn. Snittet för andra kommuner är 70 procent (53 procent + 17 procent) för svar inom två dygn. Ulricehamn och Alingsås har båda bättre utfall än snittet. Hälften av kommunerna hade en andel brev som blev obesvarade upptill 2 veckor. De breven hade ännu vid rapportskrivandet inte besvarats. Kommentar: JSM Telefront brukar rekommendera kommunerna att till minst 90 procent svara inom 2 dygn på frågorna. 17

18 Svar via telefon Nedan följer en sammanställning som visar om man vid genomförda frågetillfällen erhållit svar på de frågor man ställt. God Medelgod Dålig Hög andel Dåligt svar på frågan, beror främst på att vi inte fått kontakt med någon handläggare, t ex pga. möten och telefontider (inget svar = dåligt svar). Andra orsaker till Dåligt svar på frågan är att vi fått kontakt, men med en handläggare som inte har det ansvarsområde som vår fråga gällde. Om vi fick svaret redan i växeln, har vi gjort en bedömning av svaret, men inte av information, bemötande, etc. 18

19 Bemötande Intervjuarna har, efter varje samtal, graderat hur de tycker de blivit bemötta av personalen. God Medelgod Dålig Bemötandet hos handläggarna har av intervjuarna alltid bedömts som God hos Vårgårda. 19

20 Från aktualisering till insats Utgångspunkt och bakgrund En aktualisering uppkommer när någon ansöker eller anmäls kunna vara i behov av individ- och familjeomsorgens insatser (IFO). De som ansöker om ekonomiskt bistånd räknas inte med i denna jämförelse. Inflödet till IFO per 1000 invånare i aktuella åldersgrupper skiljer sig mycket mellan de olika kommunerna. Det varierade inflödet gör att kommunerna hanterar andelen aktualiseringar som leder till utredning och hur många av utredningarna som leder till beslut om insats på olika sätt. För att det ska vara så enkelt som möjligt att jämföra de olika kommunerna grundar sig merparten av diagrammen på hur stor andel det är per 1000 invånare i aktuell åldersgrupp som har aktualiserats, utretts eller fått en insats. Ulricehamns kommun byter system för handläggare, nuvarande system kan inte hantera korsreferensarbeten. Resultat Antalet aktualiseringar skiljer sig kraftigt åt mellan de olika kommunerna där Lilla Edet har absolut flest medan Vårgårda har minst. Antalet vuxna som aktualiseras skiljer sig dock inte lika mycket åt mellan de olika kommunerna utom för Lidköping och till viss del Vårgårda som sticker ut med väldigt få personer. Aktualiseringar per 1000 invånare Antal aktualiseringar Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 0-12 år år år 20

21 Hur många utredningar inleds av det som aktualiserats? Många av de aktualiseringar som inkommer bedöms sakna anledning för att gå vidare med och inleda en utredning. Skillnader i bland annat arbetssätt gör dock att det är mycket stora skillnader i hur många aktualiseringar som går vidare till utredningar i LUFSAs kommuner. Av Lidköpings totalt ca 120 aktualiseringar ledde drygt 90 (snitt i åldersgrupperna 75 procent) till utredningar, medan Alingsås som också hade ca 120 aktualiseringar inledde knappt hälften så många, 42 st (snitt i åldersgrupperna 35 procent), utredningar. Även Lilla Edet har få utredningar i förhållande till antalet aktualiseringar (snitt i åldersgrupperna 33 procent). St Antal utredningar per 1000 invånare Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Vårgårda 0-12 år år år I följande diagram ser vi skillnader mellan kommunerna i vilken utsträckning aktualiseringar leder till utredning. Lilla Edet har en mycket jämn fördelning mellan samtliga åldersgrupper medan övriga kommuner när det gäller vuxna oftast har en något lägre andel aktualiseringar som leder till utredning, än framförallt för barn. 21

22 Andel utredningar av aktualiserade 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 0-12 år år år Hur många aktualiseringar leder till insatser? Utifrån hur många aktualiseringar som inkom till kommunerna är det även intressant att se hur många av dessa som ledde till insatser. I nedanstående diagram syns en tydlig skillnad i förhållande till det första diagrammet i avsnittet som visade totala antalet aktualiseringar per 1000 invånare. % 60 Andel insatser av aktualiserade per 1000 invånare Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 0-12 år år år 22

23 För vuxna är förhållandet snarlikt oavsett vilken kommun man tittar på medan det framför allt när det gäller ungdomar men även barn syns stora skillnader mellan kommunerna. När det gäller ungdomar leder en aktualisering i Lidköping till insats i hälften av fallen medan det i Lilla Edet och Alingsås sker betydligt mer sällan. Lilla Edet sticker ut med en överlag mycket låg andel av aktualiseringarna som leder till insats. Utredningar som går vidare i insatser Tittar vi sedan på hur många av utredningarna som leder till insatser så är bilden något mer liktydig för de olika åldersgrupperna. I samtliga kommuner är det dock fler utredningar för ungdomar som leder till insatser än för barn och vuxna. Lilla Edet och Lidköping avviker när det gäller barn och i Ulricehamn får vuxna i mycket stor utsträckning en insats om det har gjorts en utredning. Lilla Edet har å andra sidan betydligt färre utredningar bland unga som leder till insats än övriga kommuner. % 90 Andel utredningar som leder till insatser per 1000 invånare Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 0-12 år år år 23

24 Kommentar Lilla Edet har en mycket stor andel aktualiseringar att hantera medan en betydligt mindre andel utreds och leder till insatser. För Lidköping är fallet istället det omvända. De resurser som läggs på respektive del i handläggarnas arbete kan vara intressant att titta vidare på. Exempelvis har fyra kommuner i nätverket mätt kostnader per utredning, (sid 27). Att utifrån detta göra någon bedömning av hur mycket tid som läggs på insatser är näst intill omöjligt då vi i den här rapporten inte har mätt insatsernas omfattning och komplexitet. Ofta kan också insatser utgöra en del av själva utredningen och då i våra mätningar snarast återfinnas under måttet utredningstid. Lilla Edet har sedan några år tillbaka arbetat med att, genom råd och stöd, lösa, mycket redan inom aktualiseringstiden. Utredning öppnas i alla tveksamma fall och alltid vid ansökningar och vid allvarliga anmälningar. Genom att ha en relativt hög ribba för beslut som leder till utredning, klarar ändå den lilla organisationen av att hantera det mycket stora inflödet av ansökningar/anmälningar. Detta förhållande avspeglas även i kostnad för utredning (sid 27). Lilla Edet gör relativt få utredningar men har ändå lägst kostnader för dem. 24

25 Utredningstid - handläggningstid Utgångspunkt och bakgrund I ett försök att mäta kvalitet har vi valt att mäta hur lång tid det tar från att en utredning inleds till dess att beslut fattas om eventuell insats. Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den enskilde klienten. Att inte behöva vänta för länge på kontakt och insats när man är i en utsatt situation har stor betydelse. I barn- och ungdomsutredningar, och även vuxenutredningar, är det dock inte väntetiden innan en utredning startar som är den generella problematiken. Det är ofta utredningens tidslängd i sig. I tolkningen av resultaten nedan ska man veta att insatser också kan vara en del av utredningsarbetet. Exempelvis samtalsstöd. Utredningstidens längd styrs i lagstiftningen av en bortre gräns på fyra månader. Vid mätningen fann nätverket att det skiljde sig i vissa kommuner om man räknade 120 dagar eller 4 månader som kan vara upp till 122 dagar. Resultat och kommentar Barn och ungdom Utredningstid Barn & Ungdom Antal dagar Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Genomsnittligt antal dagar Medianvärde 25

26 Utredningstid barn och ungdom Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Andel utredningar längre än 120 dagar Andel utredningar som är längre än 4 månader Ulricehamn Vårgår da 49 % 29 % 13 % 19 % 25 % 4 % 28 % 25 % 6 % 10 % 15 % 4 % Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde Av diagrammet ovan framgår att Alingsås är den kommun som har längst utredningstider medan Vårgårda har kortast utredningstider. Alingsås har också flest andel utredningar längre än 120 dagar. Nästan 50 % av utredningarna som rör barn och unga varar längre än 120 dagar. Alingsås är även den kommun där det skiljer sig mest om man gör skillnad på 120 dagar och 4 månader, men det skiljer sig i alla kommuner utom Vårgårda. Kan det vara så att kommunerna har som praxis att vänta med att ta beslut till 4 månader gått? En del utredningar behöver ta lång tid för att klienten ska få rätt insats. I många fall sätts också insatser in under utredningstiden. Missbruksklienter Utredningstid vuxna Antal dagar Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Genom s nittligt antal dagar Medianvärde 26

27 Utredningstid vuxna Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Andel utredningar längre än 120 dagar Andel utredningar som är längre än 4 mån Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde 11 % 0 % 10 % 38 % 9 % 0 % 11 % 0 % 3 % 38 % 9 % 0 % Falköping är den kommun som har kortast utredningstider medan Lilla Edet har längst utredningstider. Lilla Edet har också flest andel utredningar som är längre än 4 månader. Inom vuxenutredningar finns inte samma skillnad mellan 120 dagar och 4 månader. Har kommunerna ett annat arbetssätt när det gäller vuxna eller är det lättare att besluta om insatser? Även när det gäller vuxna kan klienten få insats under tiden utredning pågår som ett led i behandlingen. Kostnad per utredning Fyra kommuner valde att titta närmare på kostnader för en utredning. Detta är en grov skattning där kostnaden per utredning är baserad på totala lönekostnader och omkostnader för handläggare inom verksamheten och utfallet är baserat på antalet avslutade utredningar. Genom detta skapar man en bild av vad en utredning kostar för respektive kommun. Kostnad per utredning efter typ av utredning I figuren ovan beskrivs kostnader per utredning för fyra av nätverkets kommuner. Lilla Edet har låga kostnader per utredning. Falköping redovisar de högsta kostnaderna för Barn och Ungdom samtidigt som kostnaderna för missbruk vuxen är lägst bland de fyra kommunerna. 27

28 Kommentar Kostnad per utredning är ett intressant mått att redovisa. Små kommuner har generellt färre anställda handläggare men resultatet behöver per automatik inte vara åt endera hållet. Vårgårda och Lilla Edet är de två befolkningsmässigt minsta kommunerna i LUFSA men deras kostnader per utredning är mycket olika. Lilla Edet redovisar låga kostnader för samtliga 3 typer av utredning som ligger under IFO. Vårgårda ligger betydligt högre i kostnader per utredning för Barn och unga. Återkopplar man detta med den bortre gräns för vad som anses som en rimlig tid för utredning, 120 dagar, finner man att Vårgårda ofta klarat detta bra medan Lilla Edet har betydligt fler utredningar som passerat denna rimliga bortre tidsgräns som lagstiftats. 28

29 Handläggarnas klienttid Utgångspunkt och bakgrund Handläggarnas arbetstid fördelas på direkt klienttid då man har direkt- eller telefonkontakt med klienten eller företrädare för klienten och övrig tid. Den övriga tiden används för e-post, dokumentering, resa, kompetensutveckling, ärendediskussion och handledning samt olika sorters mer eller mindre klientrelaterade kontakter. Ärendediskussion och dokumentering är viktiga för rättsäkerheten då samma ärende i största möjliga mån ska behandlas lika oavsett vem som utreder det och var i landet det utreds. Mätningen av hur arbetstiden fördelas har gjorts under en (1) normalvecka. Samtliga kommuner har mätt handläggare med ansvar för barn och ungdomar samt missbruk vuxna. Handläggare som har hand om försörjningsstöd mättes inte av Falköping och Ulricehamn. Resultat Barn och ungdom Av den tid som används för klientkontakter (i diagrammen kallade klienttid) är större delen, ofta drygt hälften av tiden, direkta kontakter med klienten. Övriga klientkontakter är via telefon, med företrädare eller via telefon med företrädare. I merparten av kommunerna har närmare 25 procent av den övriga tiden använts för dokumentation, här utmärker sig Lilla Edet med att drygt 15 procent av tiden används för dokumentation. Ungefär 10 procent utgörs av ärendediskussioner utom i Ulricehamn och Falköping som använder 5 procent respektive 15 procent av tiden till detta. 29

30 Tidsmätning handläggare, barn och ungdom Vårgårda Ulricehamn Lilla Edet Lidköping Falköping Alingsås 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Klienttid Dokumentation Ärendediskussion och handledning Övrig tid Missbruk På missbrukssidan har handläggarna mer klienttid än på barn och ungdomssidan utom i Lidköping och Alingsås. Vårgårda och Ulricehamn utmärker sig å ena sidan med mycket hög andel klienttid som tillsammans med dokumentationen utgör kring hälften av handläggartiden. I båda dessa kommuner är dessutom närmare 30 procent direkta möten med klient. I andra änden av skalan finns Lidköping och Alingsås som har hälften så mycket klienttid som Vårgårda. Den direkta tiden som klienten har med sin handläggare i dessa kommuner utgör endast cirka 12 procent av tiden. Tidsmätning handläggare, missbruk vuxen Vårgårda Ulricehamn LillaEdet Lidköping Falköping Alingsås 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Klienttid Dokumentation Ärendediskussion och handledning Övrig tid 30

31 Dokumentation utgör även här den största delen av övrig tid medan däremot ärendediskussionerna tar mindre tid och restiden ökas. Tiden för resor skiljer sig dock mycket mellan kommunerna. Falköping har 18 procents restid medan Vårgårda har 2 procent. Försörjningsstöd Försörjningsstödet skiljer sig från övriga mätningar genom att dokumentationen i flertalet av kommunerna tar mer handläggningstid än klientkontakterna. Resorna är väldigt få för alla kommuner utom för Vårgårda som lägger mer tid för resor när det gäller försörjningsstöd än för övriga mätta områden. Handläggartid försörjningsstöd Vårgårda Ulricehamn LillaEdet Lidköping Falköping Alingsås 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Klienttid Dokumentation Övrig tid Kommentar De största posterna i handläggningstiden är ungefär desamma oavsett vilken av LUFSA:s kommuner som man tittar på även om de dem emellan skiljer sig åt i storlek. Trots individuell planering av mätvecka fick både Lilla Edet och Ulricehamn med några kompetensutvecklingsdagar, vilket gör att tiden för detta naturligtvis sticker ut i deras mätningar. Alla kommuner har inte mätt handläggningstiden hos alla sina handläggare och därför saknas en del kommuner i vissa av diagrammen. 31

32 Bedömning av några fallbeskrivningar Utgångspunkt och bakgrund Tommy 11 år Tommy är en pojke som ska fylla elva år. En anmälan inkom från skolsköterskan på den skola Tommy går. Enligt sköterskan hade Tommy sagt att han fått stryk hemma av sin pappa. Han har också ett blåmärke på kinden och ett märke på bröstet. Utredningen har genomförts genom samtal med Tommy, Tommys mamma och pappa, mammas nuvarande man, skolkuratorn, psykologen på BUP samt genom att inhämta information från Tommys lärare, Rikspolisstyrelsen och familjeterapeuten. Enligt Tommys mamma kan Tommy ibland få stora och svåra vredesutbrott då han kastar saker omkring sig. Under utredningstiden har Tommys mamma och hennes nuvarande man vid flera tillfällen bestämt sig för att gå isär. Vid varje tillfälle har de sedan sagt att de pratat ut om situationen och bestämt sig för att göra ett nytt försök att leva tillsammans. Tidigare anmälningar finns angående Tommys agerande, både från utomstående och från förälder. Tidigare utredningar finns gällande att Tommy har blivit misshandlad av sin pappa. Tommys föräldrar har gemensam vårdnad. Tommy bor stadigvarande hos sin mamma och har regelbundet umgänge med sin pappa. Bedömning Alla kommuner bedömer att det behövs insatser som inriktas på kommunikation och förhållningssätt för att stötta familjen. Samtliga kommuner trycker på familjebehandling med modern och sonen förutom Falköping som förordar en familjehemsplacering. Alingsås, Lidköping och Lilla Edet anser att det behövs ytterligare aktörer såsom experter på våld i nära relationer samt att man har ett nära samarbete med andra huvudmän. Ulricehamn är inte med i jämförelsen. Edit 2 år Vid ett möte på Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås informeras Socialtjänsten om sjukvårdens oro för en mamma och hennes tvååriga dotter. En läkare som träffat mamman och dottern gör en orosanmälan gällande anknytningen mellan mamman och dottern. Samma dag inkommer en anmälan från kurator i samma ärende för mammans och barnets mående. Fyra veckor efter dessa två orosanmälningar inkommer en gemensam anmälan från läkare och kurator gällande föräldrars bristande föräldraförmåga. 32

33 Bedömning Alla kommuner beslutar att inleda utredning. Alingsås, Lidköping, Lilla Edet och Vårgårda föreslår mor- barnplacering. De tre förstnämnda kommunerna föreslår placering på utredningshem för att se på föräldraförmågan och barnets behov. Vårgårda vill placera modern och barnet i ett familjehem. Ulricehamn är inte med i jämförelsen. Falköping föreslår bistånd i form av stadigvarande familjehemsplacering (uppväxtplacering). Kalle 24 år Ensamstående 24 årig man som trots sin unga ålder har ett mångårigt missbruk bakom sig. Han är arbetslös och bor i egen lägenhet, men känner sig ensam och har mest vänner som drogar. Han har tidigare erhållit olika typer av stöd såsom delar av 12-stegsprogrammet och en tid på behandlingshem men detta har inte förmått honom att bryta med sitt missbruk. Han har nu en motivation och en vilja att förändra sitt liv. Han har själv tagit kontakt med socialtjänsten för att få hjälp att ta sig ur sitt missbruk. Bedömning Samtliga kommuner inleder utredning och beslutar om bistånd. Biståndet utgår ifrån mannens missbruksproblematik. Diverse olika hemmaplansinsatser föreslås utifrån vad som finns tillgängligt i respektive kommun. Ulricehamn är inte med i jämförelsen. Britta 41 år Medelålders kvinna, 41 år. Ensamstående sedan tre år. Tre barn i åldrarna 21, 16 och 14 år. Ingen av barnen bor hos henne. De är utflugna eller placerade i familjehem. Kvinnan bor i en tvårumslägenhet. Hon har på grund av missbruk av tabletter och alkohol förlorat sitt arbete. Hon har också förlorat körkortet. Hon får försörjningsstöd. Hennes missbruk har pågått under de senaste 20 åren men har accelererat efter separationen. Hon har genom arbetsgivarens försorg genomgått 12-stegsprogram. Hon har erbjudits slutenvård i kombination med 12- stegsbehandling. Under de senaste nio månaderna har hon rapporterats för LOB vid sex tillfällen. Det har även funnits misstanke om prostitution. Hon har även avtjänat ett fängelsestraff efter att ha dömts för rattfylleri under sommaren. Efter detta återföll hon omgående i missbruk. Överenskommelser som har gjorts med kurator i öppenvård har inte fullföljts. I dagsläget tackar hon nej till samtliga erbjudna insatser. Anhöriga är mycket oroliga. Hon har ingen fungerande kontakt med barnen trots aktivt arbete från socialtjänstens sida. Bedömning Alla kommuner föreslår beslut om att inleda utredning enligt den tvingande lagen, Lag om vård av vuxna missbrukare i vissa fall (LVM), förutom Lilla Edet, som bedömer att det inte finns skäl att göra utredning. 33

34 Camilla 16 år En 16- årig flicka som lever tillsammans med sin ensamstående mor då fadern gått bort för två år sedan. Flickan har två äldre syskon som flyttat ut från hemmet. Modern ansöker om kontaktperson för flickan hos socialtjänsten då flickan har få vänner och då hon skolkar mycket från skolan. Flickan har sömnsvårigheter och är rädd för att plötslig dö i samband med att hon ska sova. Hon upplever sig tidigare ha blivit mobbad av kamraterna i skolan. Hon har haft kontakt med psykolog men avbrutit detta då hon inte trivdes med denna. Hon har nu kontakt med skolkuratorn som hon tycker bra om. Flickan och modern har en varm och god relation till varandra. Modern uttrycker att det är svårt att vara ensam vårdnadshavare. Bedömning Samtliga kommuner beslutar att inleda utredning. Bistånd föreslås i form av föräldrastärkande åtgärder. Alingsås, Lidköping och Vårgårda kompletterar insatsen med att även bevilja bistånd i form av kontaktperson. Lidköping och Lilla Edet trycker på att behovet delvis kan tillgodoses av annan huvudman. Lilla Edet och Ulricehamn motiverar ett avslagsbeslut gällande ansökan om kontaktperson då behovet kan tillgodoses på annat sätt. Fritjof 43 år Ensamstående man med dotter som bor hos mamman, god kontakt med familjen men saknar nära vänner och behöver gemenskap för att må bra och förbli nykter. Mannen har tidigare haft en lång tids anställning på ett större företag som han fick avsluta på grund av knäproblem. De senaste åren har han varit arbetssökande, sjukskriven eller haft någon form av arbetsmarknadsåtgärd. På grund av alkoholberoende och psykisk ohälsa i form av tvångssyndrom och depressioner har han svårigheter i arbetslivet. Han har som mål att inte dricka överhuvudtaget men har på grund av missbruket haft återkommande tankar på självmord. Mannen har tidigare fått olika behandlingar, medicinerat mot alkoholen och nu senast varit på HVB. Mannen vill må bättre, vara nykter och få en bedömning av sin arbetsförmåga för att i framtiden ha en meningsfull sysselsättning som han klarar av och även på sikt bli självförsörjande. Bedömning Samtliga kommuner inleder utredning och bistånd i form av strukturerade hemmaplanslösningar. Det saknas grund för vård enligt LVM. 34

35 Rättsäkerhet Utgångspunkt och bakgrund Rättsäkerheten för den enskilde och medborgarnas bild av i vilken omfattning socialtjänsten lever upp till de riktlinjer som styr verksamheten är två viktiga anledningar till att titta på detta mått. Det vi mäter här är alla beslut inom försörjningsstöd, barn och ungdom samt vuxna missklienter. En ansökan i ett behandlingsärende är oftast mer allmänt hållen än vid försörjningsstöd. Exempel på detta kan vara att den enskilde ansöker om stöd på grund av svåra familjeförhållanden till skillnad från när den enskilde ansöker om hjälp till försörjning. Riktlinjerna när man är berättigad till försörjningsstöd är tydligare och gränserna är klara i många fall. Utredningsförfarandet är ofta kort. Vid ansökan om stöd eller behandling är gränsdragningen mer flytande och utredningen processas fram tillsammans med den enskilde under en längre tid. Detta kan vara en orsak till varför så få ärenden avslås och överklagas i behandlingsärenden. Resultatet nedan visar på en stor skillnad gällande andelen avslag i behandlingsärenden (missbruk, barn och ungdomar) och andelen avslag gällande försörjningsstöd. Av totalt beslut avslås 0,8 procent i behandlingsärenden, mot försörjningsstöd där av totalt beslut 12,5 procent avslås. Resultat och kommentarer Försörjningsstöd Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulriceh amn Vårgårda Antal beslut Antal avslag Andel avslag 12,55 % 10,17 % 19,35 % 6,87 % 17, 0 % 6,70 % Antal överklaganden som gått till förvaltningsdomstolen Antal som ändrats i förvaltningsdomstolen Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde 35

36 Resultatet i mätningen gällande försörjningsstöd visar på olikheter i andel avslag och andel överklaganden som gått vidare till domstol. Spännvidden mellan kommunerna väcker flera frågeställningar. Bland annat om det finns ett samband mellan antalet beslut, kommunens barnfattigdom och arbetslöshet? Av resultatet framgår att det är en stor spännvidd mellan andel avslag där Vårgårda och Lilla Edet ligger lägst (6,7 procent) medan Lidköping ligger högst (19,4 procent). En fråga som skulle kunna vara intressant att diskutera vidare är varför det finns en skillnad hos kommunerna? Hur ser till exempel kulturen ut kring prövandet av ansökningar som uppenbart inte berättigar till bistånd? Råder man den sökande att ta tillbaka sin ansökan eller prövas ärendet med följd att den enskilde får ett avslagsbeslut? Det är få överklagade beslut (212) när man jämför med det totala antalet beslut (29 198) i förhållande till det totala antalet avslag (3 653). Av jämförelsen framgår också att spännvidden mellan kommunerna är stor. Andelen överklagade beslut i förhållande till antal avslag skiljer sig från 1,4 procent till 10,2 procent. Vilka faktorer kan vara orsaker dels till det totalt låga antalet överklaganden, dels till skillnaderna mellan kommunerna? Beror det till exempel på dålig information till den enskilde om hennes/hans rätt att överklaga? Är förfarandet kring överklagandet för komplicerat för den enskilde? Är motiveringen till avslag så klar för den enskilde att hon/han därmed avstår från att överklaga? Andelen beslut som ändrats i förvaltningsdomstolen är få. Av totalt 212 prövningar ändras endast 15 beslut. Är detta ett mått på rättssäkerhet? Resultat och kommentarer kring ärenden rörande, barn, ungdomar och vuxna missbruksklienter: Ulricehamn har inte kunnat få fram uppgifter och ingår inte i underlaget gällande barn och ungdomar. Barn och ungdom Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Vårgårda Antal beslut Antal avslag Andel avslag 0,39 0,16 0,23 2,75 0 Antal överklaganden som gått till förvaltningsdomstolen Antal som ändrats i förvaltningsdomstolen Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde 36

37 Missbruk vuxen Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulriceh amn Vårgårda Antal beslut Antal avslag Andel avslag 2,38 % 0 % 0,48 % 3,03 % 7,01 % 0 % Antal överklaganden som gått till förvaltningsdomstolen Antal som ändrats i förvaltningsdomstolen Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde Få ärenden avslås, som tidigare nämnts, i behandlingsärendena. Några större skillnader i antal avslag går inte att se i kommunerna förutom hos Lilla Edet och Ulricehamn. Lilla Edet skiljer i såväl barn- och ungdomsärenden som missbruksärenden. Uppgifter kring förhållandena i Ulricehamn gällande barn- och ungdomar saknas. Dock visar Ulricehamn en högre andel avslag gällande missbruksvård. Anledningarna till varför fler ärenden avslås i dessa två kommuner, vore intressant att fördjupa sig kring. En annan frågeställning är om få antal överklaganden är positivt eller negativt ur rättsäkerhetssynpunkt? Liknande resonemang framkom i ett motsvarande jämförelseprojekt (nätverket ZAC) våren Deras frågeställning var om kommunerna är allt för generösa i sin biståndsgivning? Eller är informationen så tydlig om vilka möjligheterna till bistånd är så att den sökande avstår från att ansöka om bistånd? 37

38 Vad kostar insatser Utgångspunkt och bakgrund Strukturella skillnader påverkar Eftersom de kostnader som presenteras för olika insatstyper nedan, redovisas i kronor per invånare, spelar naturligtvis den sociala strukturen i kommunen in då antalet personer som kan vara i behov av individ- och familjeomsorgens tjänster ser olika ut i kommunerna. Ett sätt att belysa detta genom standardkostnaderna för individ- och familjeomsorgen totalt 1. Standardkostnaden är grunden i kostnadsutjämningssystemet och skall utjämna för strukturella kostnader, sådana som beror på faktorer som kommunerna inte själva kan påverka. Systemet utjämnar dock inte för kostnadsskillnader som beror på skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet. Att ligga över standardkostnaden innebär därför inte att kommunen nödvändigtvis har en högre ambition eller lägre effektivitet. Vi tar här inte ställning till huruvida standardkostnaden ger en rättvis bild av alla kommuner utan vi konstaterar att det är en komplex beräkning som ligger till grund för de statliga bidrag som ges ut till kommunerna. Jämförelsen har ändå tagits med på grund av att det är vanligt att ta med standardkostnader när man jämför kommuner. Tabellen visar indextal för standardkostnaden (snitt för ) jämfört med riket (100). Enligt detta borde Falköping vara den kommun som har högst kostnader för individ- och familjeomsorg och Ulricehamn vara den kommun som har lägst kostnader när vi sedan tittar på kostnader per invånare för olika insatstyper. Standardkostnaderna för IFO har en låg prediktion, under 50 procent enligt pågående översyn av skatteutjämningssystemet. Indextal för standardkostnaden jämfört med riket (100) Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Utjämningssystemet för IFO ska utjämna kostnader som uppstår inom följande områden: Barn- och ungdomsvård Andel barn till ensamstående föräldrar Andel barn med utländsk bakgrund Andel lagförda ungdomar Ekonomiskt bistånd, missbruksvård och övrig IFO Andel ensamstående kvinnor med barn Andel flyktingar och övriga utrikesfödda Andel arbetslösa utan arbetslöshetsersättning Andel män i åldersgruppen år med låg inkomst Antal personer boende i tätort 38