Knäledsplastik Patientinformation

Transkript

1 verksamhetsområde ortopedi akademiska sjukhuset och lasarettet i enköping Knäledsplastik Patientinformation 1

2 Omslagsbild Fotograf Fancy / Johnér Bildbyrå AB 2

3 Innehåll Allmän information Före operationen Minneslista Under sjukhusvistelsen Trappträning Efter sjukhusvistelsen Träningsprogram före/efter operation Egna anteckningar

4 Allmän information Vad kan jag själv göra? Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet kan påskyndas om man får veta mer om vad som kommer att hända. Detta informationshäfte förklarar och ger råd till dig som ska genomgå en knäledsplastik. Du är välkommen med frågor och funderingar till oss. Längst bak i häftet finns utrymme för anteckningar. Vad är en total knäledsplastik (konstgjord knäled)? För att förstå detta ska vi först beskriva den normala funktionen i en knäled. För att gå utan besvär är man beroende av en bra fungerande knäled. I knäleden möts tre ben, lårbenet, underbenet och knäskålen. Knäleden stabiliseras av starka ledband och kraftfulla muskler. Lårben Knäskål Underben 4

5 Normal knäled I det friska knät arbetar dessa element i perfekt harmoni för att få knäleden att röra sig. Den nedre delen av lårbenet och den övre delen av underbenet bildar en led med varandra, medan knäskålen rör sig i en fåra på framsidan av lårbenet. I det friska knät finns ett självsmörjande system med slätt brosk som täcker ledytorna. Den släta ytan är tusen gånger slätare än skenan på en nyslipad skridsko. Knäledsartros Ett knä med artrosförändringar kan ge en smärtsam och mycket ansträngande gång. Inflammation, som artros eller artrit i knäet, angriper broskytan i leden. Brosket bryts ner och ledytan blir ojämn och eroderad. Knäet blir smärtande, stelt och instabilt. 5

6 Hur behandlas artros? Sjukdomen går inte att bota, varför man försöker bromsa den och lindra besvären. Viktigt är därför att minska belastningen på leden genom att anpassa sina aktiviteter, genom viktreduktion vid övervikt samt genom att använda gånghjälpmedel som käpp/krycka. Skor med stötdämpande sula är också viktigt. För att lindra värk och smärta ska man använda smärtlindrande och/eller inflammationsdämpande läkemedel. Sjukgymnastisk behandling med muskelstärkande träning, akupunktur och tens (transkutan elektrisk nervstimulering) kan i tidigt skede av sjukdomen ge god smärtlindring. Om smärtan och värken blir för uttalad, kan det vara aktuellt att överväga en operation som benämns knäledsplastik. 6

7 Operation Vid knäplastikoperation ersätter man de sjuka ledytorna med konstgjorda ledytor. Den nya ytan på lårbenet består av metall och på underbenet består den av metall med en glidyta av plast. Dessa protesdelar fixeras i benet med hjälp av bencement. Ibland är det också nödvändigt att sätta in en ledyta av plast på knäskålen och även denna fixeras med cement. Under och efter operationen uppstår en blödning i operationsområdet, vilket är normalt. Ibland blir det därför nödvändigt med blodtransfusion, vilket görs efter noggrann testning och med mycket små risker. Om du som patient av någon anledning inte vill ta emot blodtransfusion, bör du berätta det för din läkare i god tid före operationen. Resultatet av operationen innebär för nästan alla patienter att smärta och värk upphör samt att rörlighet och gångförmåga förbättras. Läs noggrant igenom riskerna med operation under avsnittet Komplikationer, se sid För 95 procent av patienterna fungerar den konstgjorda leden fortfarande väl efter tio år och för de flesta patienter resten av livet utan något behov av omoperation. Hos yngre patienter är dock risken större att protesen med åren lossnar, vilket kan medföra behov av en omoperation. Vid en sådan omoperation görs ett utbyte av ledprotesen. 7

8 Knäledsprotes framifrån Knäledsprotes från sidan 8

9 Före operationen Vård- och behandlingsgaranti För dig som har sökt till oss på egen hand och bor utanför Uppsala län, behöver vi bekräftelse från din ortopedklinik på hemortssjukhuset om att ditt landsting står för kostnaderna av din operation, s.k. remiss/ betalningsförbindelse. Hit kan du vända dig Har du frågor om din operation är du välkommen att kontakta våra operationsplanerare på respektive klinik. Akademiska sjukhuset, , 8 12 protes-skf@akademiska.se Lasarettet i Enköping ,

10 Viktigt Om något av dessa tecken/symtom uppstår, ber vi dig omgående kontakta våra operationsplanerare. Infektion Sår Rodnad i ljumskar, mellan tår eller under brösten Feber Har du vårdats på sjukhus de senaste sex månaderna? Om du har vårdats på sjukhus i eller utanför Sverige någon gång de senaste sex månaderna, är det viktigt att du tar kontakt med oss. Det gäller också om du har varit på någon mottagning och behandlats. Detta är viktigt därför att det kan förekomma bakterier som vanlig antibiotika inte har någon verkan mot. En av dem är Meticillinresistenta Stafyloc0ccus aureus (mrsa) och den andra Vancomycinresistenta enterococker (vre). Dessa kan man vara bärare av utan att ha några symtom. Därför är det viktigt att du kontaktar din operationsplanerare på ortopedmottagningen före nästa besök, så att prover kan tas i primärvården innan du kommer. Läkemedel som ska sättas ut inför din operation Vissa läkemedel påverkar blodets levringsförmåga i olika riktningar. En del ger blödningar och andra kan ge blodproppar eller påverka kroppens läkningsbetingelser. Använder du några sådana läkemedel måste ofta uppehåll göras inför operationen. Det är därför viktigt att du tar med dig en läkemedelslista till den inskrivning som sker före operationen, så att förutsättningarna inför operationen är så bra som möjligt. Vi skickar tillsammans med kallelsen flera frågeformulär som det är mycket viktigt att du fyller i så noga som möjligt. Be gärna någon nära anhörig hjälpa till och ta med frågeformulären till ortopedmottagningen. 10

11 Hjälpmedel Det är mycket viktigt att du kontaktar arbetsterapeuten i din hemkommun i god tid före operationen. Arbetsterapeuten gör en bedömning av ditt behov av hjälpmedel som t.ex. kryckor, rullator, griptång, strumppådragare. Vid inläggning ta med gånghjälpmedel, griptång och strumppådragare (ska vara märkta med namn). När hjälpmedlen inte längre behövs ska de återlämnas. Har du frågor om hur du klarar de dagliga aktiviteterna finns arbetsterapeut på avdelningen. Förberedelser i hemmet Tänk på att placera de saker du använder dagligen lätt tillgängliga. Ta gärna bort lösa mattor. Du kan behöva en stabil stol, gärna med armstöd. Placera, om möjligt, din säng på samma våningsplan som du mestadels vistas på. Har du ingen som kan hjälpa dig hemma, kan du förbereda dig genom att handla hem, laga till och frysa in mat. Trösklar kan ibland vara ett hinder och behöver tas bort. Hjälpbehov efter operationen Det är bra att planera inför hemkomsten redan före operationen. Är du i behov av hemtjänst eller behöver utökning av befintlig hemtjänst, kontakta biståndsbedömaren i din kommun. 11

12 Kurator Om du vill få information om dina sociala rättigheter och vad samhället kan erbjuda för hjälp, kan du kontakta kuratorn vid ortopedkliniken på respektive sjukhus i Uppsala eller Enköping. Du kan även få hjälp med kontakten till andra myndigheter. Ring innan du ska läggas in på sjukhuset. Kuratorn kan nås via sjukhusets växel , Till dig som är rökare Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset, Uppsala är med i ett nätverk för hälsofrämjande sjukhus. Vi vill skapa en hälsosam miljö genom att ha rökfritt. Du bör sluta röka eller göra uppehåll minst fyra veckor före operationen. Vetenskapliga studier visar att rökstopp ger betydligt minskad risk för hjärt- och kärlkomplikationer. Dessutom går sårläkningen snabbare och infektionsrisken minskar. Under sjukhusvistelsen finns det möjlighet att få nikotinplåster. Dofta lagom Vi vill påminna om den doftpolicy som gäller på sjukhuset. Dofter som parfymer, rakvatten och andra doftande hudvårdsprodukter ska ej användas på sjukhuset. Blomförbud gäller på grund av allergier. Maten inför operationen Det är viktigt för ditt välbefinnande vad du äter och dricker. Inför och efter en operation är det än viktigare eftersom sårläkningen och rehabiliteringen underlättas. Det är bra att inte väga för mycket. Belastningen på kroppens bärande delar som rygg, höfter, knän och fotleder ökar med ökande vikt. Du bör dock inte banta i omedelbar anslutning till din operation. 12

13 God hygien dubbeldusch För att minska antalet bakterier på huden och på så vis minska infektionsrisken ska dubbeldusch med bakteriedödande tvål ske vid två tillfällen före operationen. Första duschen gör du hemma innan du åker till avdelningen och den andra gör du på avdelningen. Vad är en dubbeldusch? Dubbeldusch innebär två intvålningar med klorhexidintvål vid ett duschtillfälle (se nedan). Gör så här (punkt 1 till 6 = en dubbeldusch) 1. Duscha hela kroppen och håret. 2. Stäng av duschen och tvätta håret. 3. Tvåla in hela kroppen. Var extra noggrann runt näsan, i armhålorna, navel, ljumskar och könsorgan. Använd inte klorhexidin i hörselgången. Undvik kontakt med ögonen. 4. Skölj av kroppen och håret. 5. Stäng av duschen. Upprepa punkt 2 till 5 med den oanvända duschsvampen. 6. Torka med ren handduk. Ta på rena kläder. Sover du hemma ska du duscha med Descutan vid två tillfällen, första gången på kvällen före operationen, andra gången operationsdagens morgon före inläggning, se duschinstruktion ovan. Natten före operationen ska du sova i en renbäddad säng och får inte ha några husdjur i sängen. Säg till personalen om du behöver hjälp med att duscha. Preparaten som används är slemhinneretande, och du ska undvika att få dem i ögon och öron. Om du har hudproblem, t.ex. allergi, eksem, diskutera detta med ansvarig läkare vid inskrivningen två veckor före operationen. Du får inte bära kroppssmycken eller lösa smycken under operationen, inte heller lösnaglar. 13

14 Du får inte använda hårschampo, tvål, duschtvål eller hudlotion mellan eller efter helkroppstvätten. Du får inte använda kosmetika eller parfym, som kan försämra klorhexidintvålens effekt. Läppar och nagelbäddens färg talar till viss del om för oss hur du mår, därför är det viktigt att inte använda läppstift och nagellack operationsdagen. Fasta Du får inte äta, dricka, röka eller snusa efter klockan kvällen före operationen. Du får inte heller äta godis, halstabletter eller tugga tuggummi. 14

15 Inskrivningsmottagning Hit kommer du före din operation för att få information om din operation och sjukhusvistelse och göra vissa undersökningar. Vi gör en bedömning av ditt hälsotillstånd. Detta besök är viktigt så att allt är klart i god tid före operationen (ibland kombineras detta besök med ditt första läkarbesök). Val av bedövningsform Vid besöket träffar du också en narkosläkare. Vanligen görs operationer av detta slag i ryggbedövning med eller utan tillägg av sömnmedel. Du behöver alltså inte vara vaken om du inte vill. Du kommer överens med narkosläkaren om hur du vill ha det. Är det av någon anledning inte lämpligt med rygg bedövning, blir du sövd. Medicin Ta med en lista över dina mediciner. Om du har mediciner som t.ex. insulin, ögondroppar, astmaspray eller parkinsonmedicin, ber vi dig ta med dem när det är dags för operationen. Sjukreseersättning Regionens regler för sjukreseersättning gäller. Inför sjukhusvistelsen Ta bara med en väska med personliga saker eftersom patient rummen har begränsade utrymmen. Värdesaker Lämna värdesaker och smycken hemma, men tänk på att du kan behöva köpa ut mediciner inför hemresan. Om du åker sjukresa i samband med hemresan, måste du ha pengar med dig till denna. Sjukresan betalas före påbörjad resa. 15

16 Kläder och skor Du kan låna kläder på avdelningen, men du får gärna använda dina egna. Ta med bekväma och halkfria skor att använda vid gångträning. Skorna ska sitta stadigt på foten. Det är bra om du har rymliga kläder med dig inför hemresan, då benet ibland kan svullna och förbandet tar plats. Minneslista Ta med till avdelningen Eventuella mediciner och aktuell medicinlista Toalettartiklar Stadiga skor Informationsbroschyr Kryckor, griptång och strumppådragare (märkta) Under sjukhusvistelsen Vad händer när jag kommer till sjukhuset På avdelningen blir du mottagen av den personal som ska ta hand om dig. Du får information om rutiner på avdelningen och de praktiska förberedelser som ska göras före operationen. Det tas ytterligare ett eller flera blodprov. För att minska risken för blodpropp, kommer du att behandlas med blodförtunnande medicin. Behandlingen innefattar i de flesta fall en injektion per dag under 2 4 veckor. Injektionen ska du lära dig att ta själv i underhudsfettet på magen. Träning och undervisning ges på detta. Distriktssköterskan kan endast i undantagsfall ge denna spruta efter sjukhusvistelsen. 16

17 Smärta Efter operationen kan du ha mer eller mindre ont. Alla människor upplever smärta olika. Kroppen har ett signalsystem som varnar för skador, och smärta är ett sätt för kroppen att göra dig uppmärksam på att du kan ha en skada. Vi strävar efter att du ska må så bra som möjligt efter operationen. Efter en operation vet du redan varför du har ont och därför är smärtan onödig. En god smärtlindring i ett tidigt skede av den akuta smärtan gör att kroppen inte aktiverar stresshormonerna, och du slipper därmed de negativa effekterna. Stresshormonerna engagerar många av kroppens organ. Det gör att hjärtat måste arbeta mer, puls och blodtryck kan stiga. Det är inte ovanligt att blodutgjutningen i operationsområdet kan ge upphov till lätt feber första dygnen. Din andning blir sämre. Har du ont håller du dig i stillhet, vilket ökar risken för blodpropp i ben och lungor. Stillhet och smärtstillande läkemedel kan även leda till trög mage. Därför är det viktigt att förebygga och minska smärtan. För att ge en god och stabil smärtlindring ges tabletter kontinuerligt under dygnet Eftersom smärtan är individuell kan dosen behöva justeras efter operation. Smärta väcker också känslor som ångest och oro, beroende på vad du varit med om tidigare. Detta gör att den smärta du upplever är unik för dig. Det är bara du som vet hur ont du har. Målsättning Efter operation ska du smärtlindras och återfå en tillräcklig funktion för att klara dig självständigt i hemmet. Operationssåret ska vara täckt av förband som är torrt. När detta är uppfyllt är det dags att åka hem. 17

18 VAS-skala Några gånger per dygn tillfrågas du om din smärta. Smärtan uppskattas med vas, en visuell analog skala som liknar en linjal. Målsättningen efter operation är att din smärta i vila kan kännas lätt till måttlig. Din upplevelse av smärta visar du med den flyttbara markören på vas-skalan. Total smärtfrihet kan vara svårt att uppnå, men det är mycket viktigt att komma igång efter operation, och din träning gör också att svullnaden minskar och smärtan avtar. De första dagarna efter operation kan det behövas mer smärtlindring för att smärtan inte ska hindra din träning. En bra start minskar risken för propp och svullna ben och främjar dessutom sårläkning. Tänk på att smärtan inte syns utanpå, och det är viktigt att du säger till om smärtan ökar. Du är inte gnällig för att du har ont, alla har ont efter en operation! 18

19 Operationsdagen På morgonen får du den medicin som narkosläkaren har bestämt att du ska ha. Du får en kanyl i ett blodkärl i armen, för läkemedel och vätska, som ska ges under operationen. Smärtbehandlingen börjar redan före operationen. Innan du åker till operationsavdelningen, får du en kombination av smärtstillande och lugnande medel. Som grund ges vanligen tablett Panodil eller liknande. Bedövningen läggs i ett förberedelserum på operationsavdelningen. Du får ligga på sidan eller sitta upp för att få ryggbedövningen. Bedövningen ges med en mycket tunn nål mellan ett par kotor i ländryggen. Bedövningen börjar fungera efter några minuter och sitter i 4 6 timmar. På förberedelserummet får du också en urinkateter insatt innan du åker in på operationssalen. 19

20 De olika smärtlindringsformerna Injektion ges vid svår akut smärta efter operationen. Intravenösa sprutor ges direkt i blodet och subkutana sprutor ges under huden på magen eller på låret. Effekten av sprutorna varar inte så länge, och för att få en längre effekt är det lämpligt att komplettera eller övergå till tabletter så tidigt som möjligt efter operationen. Smärtstillande läkemedel som ges i det akuta smärtskedet efter operationen är beroendeframkallande. De kan även ge biverkningar som illamående och trög mage, men används med gott resultat i det akuta smärtskedet. Vid hemgång är det lämpligt att använda lite mer långsiktiga alternativ som inte har samma biverkningar. Tabletter kan ges för kontinuerlig smärtlindring och vid behov när smärtan tillfälligt ökar. Redan före operation ges smärt lindrande tabletter för att förebygga smärtan. Vilket läkemedel du får beror på vilken typ av operation som ska göras. När du har kommit hem trappas tabletterna ut när du själv känner att du klarar dig utan dem. Smärtan kan släppa tidigt hos en del, medan andra har ont lång tid efter operation. Det är normalt att känna smärta i samband med träning, och om du inte mår dåligt av tabletterna kan du ta dem så länge du har ont. På övervakningsavdelningen Du får stanna på övervakningsavdelningen några timmar tills bedövningen gått ur. 20

21 Efter operationen samma dag Kontroll av operationsförband Sängläge och förflyttning i säng med hjälp av personal Fotrörelser som främjar blodcirkulationen Andningsgymnastik, djupandning Smärtlindring Stå vid sängkanten Mår du bra får du prova att dricka 3 4 timmar efter operationen Dag 1 efter operationen Fortsatt smärtlindring och vas-kontroll Kontroll av operationsförbandet Kontroll av blodvärdet Urinkatetern tas bort Personlig hygien i sängen Fortsatt andningsgymnastik Du får äta och dricka under dagen Fortsatt träning av cirkulationsbefrämjande rörelser Stå upp och påbörja gångträning med hjälp Sjukgymnast går igenom träningsprogram, rörelseträning påbörjas Sitta upp och träna en gång per timme 21

22 Dag 2 efter operationen, eventuell hemgångsdag Kontroll av operationsförbandet Träning att tvätta och klä sig själv Träna förflyttningar i och ur säng Fortsatt gång- och rörelseträning Fortsatt smärtlindring och vas-kontroll Röntgenkontroll Som ett led i ditt tillfrisknande vill vi att du försöker äta i dagrummet Dag 3 Hemgångsdag Sårkontroll och byte av operationsförbandet Du får duscha om du vill och orkar Skriv gärna ner de frågor som du vill ha svar på innan du åker hem Promenera i korridoren flera gånger per dag Trappträning Hemgång under dagen 22

23 Före hemfärd ber vi dig se till att du har haft ett samtal med läkare. du har fått elektroniskt recept på aktuell medicin. medicinerna kan hämtas på valfritt apoteket. du vet var och när stygnen ska tas bort. du har fått tillbaka egen medicin om du lämnat den till sjuksköterskan. du har fått eventuellt sjukintyg. du har fått eventuell sjukgymnastremiss och hemtränings - program. ett återbesök är inplanerat till sjukgymnast. du vet hur du ska göra med de blodförtunnande sprutorna. du vet vart du ska vända dig om något problem uppstår. du har fått meddelande att du är berättigad till sjukresa. du har fått ett kort som talar om att du är opererad med en protes. du har fått alla dina frågor besvarade. 23

24 Bilåkning och bilkörning Det går bra att åka i vanlig personbil efter operationen. Du får börja köra bil själv när styrkan i benet tillåter det och du känner dig trafiksäker. Daglig sjukgymnastik Du kommer att träffa sjukgymnasten första dagen efter operationen. Oftast kan det vara bra att ta värktabletter en halvtimme före träning för att få bättre effekt av träningen. Diskutera detta med sjuksköterskan och/eller sjukgymnasten. Under sjukhusvistelsen får du lära dig ett hemträningsprogram. Detta ska du fortsätta med i samråd med din sjukgymnast på hemorten. Kom ihåg att du själv är en mycket viktig del av din rehabilitering. Det är viktigt att du förstår att det är din motivation och ditt deltagande i träningen som påverkar såväl tiden för hemgång som resultatet på sikt. Gångträning Gånghjälpmedel utprovas individuellt, t.ex. rullator eller kryckor. Du får belasta fullt på det opererade benet och kan börja stå och gå direkt. Under dagarna på sjukhuset kommer du att öka din gångförmåga successivt. Vid vila Undvik att lägga en kudde under knäet då detta kan hindra dig att sträcka knäet fullt ut. 24

25 Rörelser som främjar blodcirkulationen Direkt efter operationen börjar du träna enkla rörelser. Dessa rörelser hjälper dig att förebygga blodcirkulationsproblem och har även en styrketränande effekt. Sjukgymnasten instruerar dig om andra övningar för att träna det nyopererade knät. Efter operationen ska du trampa med fötterna 20 gånger per timme. 25

26 Trappträning Den första tiden efter operationen kan man använda en speciell teknik för att gå i trappor. Du tränar denna teknik med det hjälpmedel du behöver innan du går hem. När du går uppför trappor Om du har fått en ny led: 1) det friska benet först 2) det opererade benet tillsammans med kryckan Om du har fått två nya leder: 1) det starkaste benet först 2) det svagaste benet tillsammans med kryckan När du går nedför trappor: Om du har fått en ny led: 1) det opererade benet först tillsammans med kryckan, 2) sedan det friska benet. Om du har fått två nya leder: 1) det svagaste benet först tillsammans med kryckan 2) det starkaste benet sist 26

27 Efter sjukhusvistelsen Smärtlindring Fortsätt att använda de värktabletter du fått utskrivna på avdelningen så att din träning och rehabilitering inte hindras av smärta. Kom ihåg att det är viktigt att ta tabletterna regelbundet. Om du behöver ta tabletter oftare än var 5:e 6:e timme, kontakta ortopedmottagningen på din hemort. Komplikationer En knäledsplastik är ett vanligt ingrepp och är mycket säkert, men som vid all kirurgi kan komplikationer uppstå. Tidiga komplikationer Det opererade benet kan svullna efter operationen. Vanligtvis beror detta på blödningar i operationsområdet i samband med operationen. Om dina ben och/eller fötter visar tecken till att svullna, är det lämpligt att ligga högt med fötterna och inte sitta mer än nödvändigt. Rörelseträning av det opererade benet är viktigt. Svullnaden kan minskas genom att man lindar benet eller använder stödstrumpa. Om svullnaden tilltar, du blir öm i vaden och/eller får feber, ska du ta kontakt med akutmottagningen för att utesluta att du drabbats av blodpropp. Infektion i operationsområdet är sällsynt, men du ska alltid vara uppmärksam på risken. Vi ber dig därför inspektera operationsområdet dagligen. 27

28 Symtom på infektion är: Ökad rodnad Ökad svullnad Ökad smärta Läckage av sårvätska Feber Om du upplever dig ha något av dessa symtom, ta kontakt med ortopedmottagningen. När du skrivs hem har du staples (stygnen) kvar. Du kan duscha med förbandet, men inte bada. Staples tas bort på ortopedmottagningen eller hos distriktssköterskan tre veckor efter operationen. Uppföljning Uppföljande återbesök sker efter 3 4 månader hos sjukgymnast. Nationellt kvalitetsregister För att utveckla och säkra vårdens kvalitet har vi valt att rapportera dina uppgifter till ett regionalt knäprotesregister. Genom att vara med i knäprotesregistret bidrar du till att förbättra vården. Ju fler som deltar desto statistiskt säkrare blir resultaten. Resultaten använder vi sedan i vårt förbättringsarbete. Kvalitetsregistren bidrar till ny kunskap om bästa behandlingsalternativ och operationsteknik inom många områden. I kvalitetsregistren samlas uppgifter om behandling och resultat för olika patientgrupper från hela landet. De kan därför användas för att jämföra vården mellan olika sjukhus. Dina uppgifter i kvalitetsregistren är sekretesskyddade och behandlas på samma sätt som journaluppgifter. Uppgifterna tas bort när de inte längre behövs. Som patient har du rätt att få veta vilka kategorier av mottagare som personuppgifterna kan komma att lämnas ut till. 28

29 Det kan bli aktuellt att uppgifterna lämnas ut för forskningsändamål. De uppgifter som registreras om dig är hämtade från din patientjournal och de uppgifter du själv lämnar. Du kan även få dina uppgifter borttagna eller tacka nej till att bli registrerad. Vill du ha mer information kontakta din behandlande läkare. Råd efter knäledsoperationen Kom ihåg att din kropp måste få chansen att läka och hämta sig från operationen och muskler och vävnader ska stärkas för att stödja den nya knäleden. Din nya knäled måste få möjlighet att utveckla sin egen rörlighet. Ta det därför lite lugnt! Efter sex veckor kan du börja avveckla kryckorna. 29

30 Träningsprogram knä före och efter operation Följande övningar ska du göra dagligen både före och efter operation. Träna helst 2 3 gånger/dag enligt programmet. Det är viktigt att du tränar dagligen så att du inte stelnar till och att du får tillbaka styrkan i ditt opererade ben fortast möjligt. Träningen kan göra lite ont i början. 1. Ligg på sängen. Spänn lårmuskeln genom att pressa knävecket mot underlaget. Vinkla upp foten mot kroppen. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 2. Släpcykling. Ligg på sängen. Böj knäet genom att släpa hälen mot underlaget sträck benet igen. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 3. Gör en rulle av en petflaska eller en brödkavel. Linda ett badlakan runt. Ligg på sängen. Pressa knävecket mot rullen. Lyft foten från underlaget så att benet blir rakt. Håll i 10 sekunder. Sänk sakta ner foten. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 30

31 4. Sitt på en stol. Sträck benet så att knäet blir rakt. Vinkla upp foten mot kroppen. Håll i 10 sekunder. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 5. Böj knäet och dra in foten under stolen. Håll i 10 sekunder. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 31

32 Egna noteringar Notera dina frågor till inskrivningen så att du inte glömmer dem. 32

33 33

34 34

35 35

36 Patientinformation Denna broschyr är framtagen i samarbete mellan verksamhetsområde ortopedi, Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping,