Höftledsplastik Patientinformation

Transkript

1 verksamhetsområde ortopedi akademiska sjukhuset uppsala och lasarettet i enköping Höftledsplastik Patientinformation 1

2 Omslagsbild Fotograf Per Magnus Persson / Johnér Bildbyrå AB 2

3 Innehåll Allmän information Före operationen Minneslista Under sjukhusvistelsen Trappträning Efter sjukhusvistelsen Träningsprogram före/efter operation Egna anteckningar

4 Allmän information Vad kan jag själv göra? Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet kan påskyndas om man får veta mer om vad som kommer att hända. Detta informationshäfte förklarar och ger råd till dig som ska genomgå en höftledsplastik. Du är välkommen med frågor och funderingar till oss. Längst bak i häftet finns utrymme för anteckningar. Vad är artros? Höftleden består av en ledkula (ledhuvudet på lårbenet) som vilar i en ledskål (ledpannan i bäckenbenet). För att leden ska kunna röra sig mjukt och friktionsfritt är ledytorna beklädda med brosk. Om ledbrosket sviktar uppstår artros, vilket i vardagligt språk brukar benämnas ledsvikt. Orsaken till varför artros uppkommer är i de flesta fall okänd. Ålder, ärftlighet, höftåkommor i barndomen och benbrott i anslutning till höftleden kan spela in. Även ledgångsreumatism och infektion kan angripa ledbrosket. Normal höftled Förslitning Artros 4

5 Hur ger sig artros tillkänna? Artros kan ge försämrad rörlighet, smärta vid belastning, värk i vila och försämrad gångförmåga. Vid en läkarundersökning ses ofta nedsatt rörlighet, ändrat rörelsemönster och hälta. Diagnosen säkerställs genom en vanlig röntgenundersökning. Hur behandlas artros? Sjukdomen går inte att bota, varför man försöker bromsa den och lindra besvären. Lämplig fysisk träning är viktig. Man bör också tänka på att minska belastningen på leden genom att anpassa sina aktiviteter, genom viktreduktion vid övervikt och genom att använda gånghjälpmedel som käpp eller krycka. För att lindra värk och smärta ska man använda smärtlindrande och/eller inflammationsdämpande mediciner. Om smärtan och värken blir för uttalad, är det aktuellt att överväga en operation som benämns höftledsplastik. Operationen innebär att den sjuka höftleden byts ut mot en konstgjord höftled, en höftprotes. Höftprotes En höftprotes består av två delar, en ledkula och en ledskål. Ledkulan, som oftast är tillverkad av metall, sitter på en stamdel som förankras i lårbenet. Ledskålen, som är tillverkad av plast eller metall, förankras i bäckenbenet. Ledkulan av metall ledar mot ledskålen med låg friktion. Protesdelarna förankras till benet antingen med bencement eller kilas fast mot benet för att så småningom växa fast. 5

6 Operation Vid operationen sågas oftast lårbenshalsen av så att lårbenshuvudet kan avlägsnas och ersättas med den konstgjorda ledkulan. Ledpannan i bäckenet jämnas till så att den konstgjorda ledskålen kan fästas in. Det avsågade ledhuvudet kan efter ditt godkännande sparas för att sedan, efter provtagning, användas för transplantation till andra patienter, t.ex. vid operationer då en höftprotes byts ut. Under och efter operationen uppstår en blödning i operationsområdet, vilket är normalt. Ibland blir det därför nödvändigt att få blodtransfusion, vilket görs efter noggrann testning och med mycket små risker. Om du som patient, av någon anledning, inte vill ta emot blodtransfusion, bör du berätta det för din läkare i god tid före operationen. Resultatet av operationen innebär för nästan alla patienter att smärta och värk upphör samt att rörlighet och gångförmåga förbättras. Läs noggrant igenom riskerna med operation under avsnittet Tidiga och sena komplikationer, se sid För 95 procent av patienterna fungerar den konstgjorda leden fortfarande väl efter 10 år och för de flesta patienter resten av livet utan något behov av omoperation. Hos yngre patienter är dock risken större att protesen med åren lossnar, vilket kan medföra behov av en omoperation. Vid en sådan omoperation görs ett utbyte av ledprotesen. 6

7 Före operationen Vård- och behandlingsgaranti För dig som har sökt till oss på egen hand och bor utanför Uppsala län, behöver vi bekräftelse från din ortopedklinik på hemortssjukhuset om att ditt landsting står för kostnaderna av din operation, s.k. remiss-/ betalningsförbindelse. Hit kan du vända dig Har du frågor om din operation är du välkommen att kontakta våra operationsplanerare på respektive klinik: Akademiska , 8 12 protes-skf@akademiska.se Enköping ,

8 Viktigt Om något av dessa tecken/symtom uppstår ber vi dig omgående kontakta våra operationsplanerare. Infektion Sår Rodnad i ljumskar, mellan tår eller under brösten Feber Har du vårdats på sjukhus de senaste sex månaderna? Om du har vårdats på sjukhus i eller utanför Sverige, någon gång de senaste sex månaderna, är det viktigt att du tar kontakt med oss. Det gäller också om du har varit på någon mottagning och behandlats. Detta är viktigt därför att där kan förekomma bakterier, som vanlig antibiotika inte har någon verkan mot. En av dem är Meticillinresistenta Stafyloccus aureus (mrsa) och den andra Vancomycinresistenta enterococker (vre). Dessa kan man vara bärare av utan att ha några symtom. Därför är det viktigt att du kontaktar oss på ortopedmottagningen före nästa besök, så att prover kan tas i primärvården innan du kommer. Läkemedel som ska sättas ut inför din operation Vissa läkemedel påverkar blodets levringsförmåga i olika riktningar. En del ger blödningar och andra kan ge blodproppar. Andra läkemedel påverkar kroppens läkningsbetingelser. Använder du några sådana läkemedel, måste ofta uppehåll göras inför operationen. Det är därför viktigt att du tar med dig en läkemedelslista till den inskrivning som sker före operationen, så att förutsättningarna inför operationen är så bra som möjligt. Vi skickar tillsammans med kallelsen flera frågeformulär som det är mycket viktigt att du fyller i så noga som möjligt. Om du har svårt att fylla i dem, be gärna någon nära anhörig hjälpa till och ta med frågeformulären till ortopedmottagningen. 8

9 Hjälpmedel Det är mycket viktigt att du kontaktar arbetsterapeuten i din hemkommun i god tid före operationen. Arbetsterapeuten gör en bedömning av ditt behov av hjälpmedel som t.ex. kryckor, rullator, griptång, strumppådragare. Vid inläggning ta med gånghjälpmedel, strumppådragare och griptång (ska vara märkta med namn). När hjälpmedlen inte längre behövs ska de återlämnas. Har du frågor om hur du klarar de dagliga aktiviteterna finns arbetsterapeut på avdelningen. Förberedelser i hemmet Tänk på att placera de saker du använder dagligen lätt tillgängliga. Ta gärna bort lösa mattor. Du kan behöva en stabil stol, gärna med armstöd. Placera, om möjligt, din säng på samma våningsplan som du mestadels vistas på. Har du ingen som kan hjälpa dig hemma, kan du förbereda dig genom att handla hem, laga till och frysa in mat. Trösklar kan ibland vara ett hinder och kan behöva tas bort. Hjälpbehov efter operationen Det är bra att planera inför hemkomsten redan före operationen. Är du i behov av hemtjänst eller behöver utökning av befintlig hemtjänst, kontakta biståndsbedömaren i din kommun. Kurator Om du vill få information om dina sociala rättigheter och vad samhället kan erbjuda för hjälp, kan du kontakta en kurator vid ortopedkliniken på respektive sjukhus i Uppsala eller Enköping. Du kan även få hjälp med kontakten till andra myndigheter. Ring innan du ska läggas in på sjukhuset. Kurator kan nås via sjukhusets växel

10 Till dig som är rökare Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset är med i nätverket för hälsofrämjande sjukhus. Vi vill skapa en hälsosam miljö genom att ha rökfritt. Du bör sluta röka eller göra uppehåll minst fyra veckor före operationen. Vetenskapliga studier visar att rökstopp ger betydligt minskad risk för hjärt- och kärlkomplikationer. Dessutom går sårläkningen snabbare och infektionsrisken minskar. Under sjukhusvistelsen finns det möjlighet att få nikotinplåster. Dofta lagom Vi vill påminna om den doftpolicy som gäller på sjukhuset. Dofter som parfymer, rakvatten och andra doftande hudvårdsprodukter ska inte användas på sjukhuset. Blomförbud gäller på grund av allergier. Maten inför operationen Det är viktigt för ditt välbefinnande vad du äter och dricker. Inför och efter operationen är det än viktigare, eftersom sårläkning och rehabilitering underlättas. Det är bra att inte väga för mycket. Belastningen på kroppens bärande delar som rygg, höfter, knän och fotleder ökar med ökande vikt. Du bör dock inte banta i omedelbar anslutning till din operation. 10

11 God hygien dubbeldusch För att minska antalet bakterier på huden och på så vis minska infektionsrisken ska dubbeldusch med bakteriedödande tvål ske vid två tillfällen före operationen. Första duschen gör du hemma innan du åker till avdelningen och den andra gör du på avdelningen. Vad är en dubbeldusch? Dubbeldusch innebär två intvålningar med klorhexidintvål vid ett duschtillfälle (se nedan). Gör så här (punkt 1 till 6 = en dubbeldusch) 1. Duscha hela kroppen och håret. 2. Stäng av duschen och tvätta håret. 3. Tvåla in hela kroppen. Var extra noggrann runt näsan, i armhålorna, navel, ljumskar och könsorgan. Använd inte klorhexidin i hörselgången. Undvik kontakt med ögonen. 4. Skölj av kroppen och håret. 5. Stäng av duschen. Upprepa punkt 2 till 5 med den oanvända duschsvampen. 6. Torka med ren handduk. Ta på rena kläder. Sover du hemma ska du duscha med Descutan vid två tillfällen, första gången på kvällen före operationen och andra gången operationsdagens morgon före inläggning, se duschinstruktion ovan. Natten före operationen ska du sova i en renbäddad säng och får inte ha några husdjur i sängen. Säg till personalen om du behöver hjälp med att duscha. Prepa raten som används är slemhinneretande och du ska undvika att få dem i ögon och öron. Om du har hudproblem t.ex. allergi, eksem, diskutera detta med ansvarig läkare vid inskrivningen två veckor före operationen. Kroppssmycken eller lösa smycken får inte bäras under operationen, inte heller lösnaglar. 11

12 Du får inte använda hårschampo, tvål, duschtvål eller hudlotion mellan eller efter helkroppstvätten. Du får inte använda kosmetika eller parfym, som kan försämra klorhexidintvålens effekt. Läppar och nagelbäddens färg talar till viss del om för oss hur du mår, därför är det viktigt att inte använda läppstift och nagellack operationsdagen. Fasta Du får inte äta, dricka, röka eller snusa efter klockan kvällen före operationen. Du får inte heller äta godis, halstabletter eller tugga tuggummi. 12

13 Inskrivningsmottagning Hit kommer du före din operation. Du får information om din operation och sjukhusvistelse, gör vissa undersökningar och vi bedömer ditt hälsotillstånd. Detta besök är viktigt så att allt är klart i god tid före operationen (ibland kombineras detta besök med ditt första läkarbesök). Val av bedövningsform Vid detta besök träffar du också en narkosläkare.vanligen görs operationer av detta slag i ryggbedövning med eller utan tillägg av sömnmedel. Du behöver alltså inte vara vaken om du inte vill. Du kommer överens med narkosläkaren om hur du vill ha det. Är det av någon anledning inte lämpligt med ryggbedövning, blir du istället sövd. Medicin Ta med en lista över dina mediciner. Om du har mediciner som t.ex. insulin, ögondroppar, astmaspray eller parkinsonmedicin, ber vi dig ta med dem när det är dags för operationen. Sjukreseersättning Regionens regler för sjukreseersättning gäller. Inför sjukhusvistelsen Ta bara med en väska med personliga saker eftersom patientrummen har begränsade utrymmen. Värdesaker Lämna värdesaker och smycken hemma, men tänk på att du kan behöva köpa ut mediciner inför hemresan. Om du åker sjukresa vid hemresan, måste du ha pengar med dig till den. Sjukresan betalas före påbörjad resa. 13

14 Kläder och skor Du kan låna kläder på avdelningen, men du får gärna använda dina egna. Ta med bekväma och halkfria skor att använda vid gångträning. Skorna ska sitta stadigt på foten. Det är bra om du har rymliga kläder med dig inför hemresan, då benet ibland kan svullna och förbandet tar plats. Minneslista Ta med till avdelningen Eventuella mediciner och aktuell medicinlista Toalettartiklar Stadiga skor Informationsbroschyr Kryckor, strumppådragare och griptång (märkta) Förhöjningskudde 14

15 Under sjukhusvistelsen Vad händer när jag kommer till sjukhuset På avdelningen blir du mottagen av den personal som ska ta hand om dig. Du får information om rutiner på avdelningen och de praktiska förberedelser som ska göras före operationen. Det tas ytterligare ett eller flera blodprov. För att minska risken för blodpropp kommer du att behandlas med blodförtunnande medicin. Behandlingen innefattar i de flesta fall en injektion per dag i sammanlagt minst fyra veckor. Injektionen ska du lära dig att ta själv i underhudsfettet på magen. Träning och undervisning får du på detta. Distriktssköterskan kan endast i undantagsfall ge denna spruta efter sjukhusvistelsen. Smärta Efter operationen kan du ha mer eller mindre ont, alla människor upplever smärtan olika. Kroppen har ett signalsystem som varnar för skador, och smärta är ett sätt för kroppen att göra dig uppmärksam på att du kan ha en skada. Vi strävar efter att du ska må så bra som möjligt efter operationen. Efter en operation vet du redan varför du har ont och därför är smärtan onödig. En god smärtlindring i ett tidigt skede av den akuta smärtan gör att kroppen inte aktiverar stresshormonerna, och du slipper därmed de negativa effekterna. Stresshormonerna engagerar många av kroppens organ. Det gör att hjärtat måste arbeta mer, och puls och blodtryck kan stiga. Det är inte ovanligt att blodutgjutningen i operationsområdet kan ge upphov till lätt feber de första dygnen. Din andning blir sämre. Har du ont håller du dig i stillhet, vilket ökar risken för blodproppar i ben och lungor. Stillhet, och smärtstillande läkemedel kan även leda till trög mage. 15

16 Därför är det viktigt att förebygga och minska smärtan. För att ge en god och stabil smärtlindring ges tabletter kontinuerligt på dygnet. Eftersom smärtan är individuell kan dosen behöva justeras efter operation. Smärta väcker också känslor som ångest och oro, beroende på vad du varit med om tidigare. Detta gör att den smärta du upplever är unik för dig det är bara du som vet hur ont du har. Målsättning Efter operation ska du smärtlindras och återfå en tillräcklig funktion för att klara dig självständigt i hemmet. Operationssåret ska vara täckt av förband som är torrt. När detta är uppfyllt är det dags att åka hem. VAS-skala Några gånger per dygn tillfrågas du om din smärta. Smärtan uppskattas med vas som är en visuell analog skala och liknar en linjal. Målsättningen efter operation är att din smärta i vila känns lätt till måttlig. Din upplevelse av smärta visar du med den flyttbara markören på vas-skalan. Total smärtfrihet kan inte uppnås och det är mycket viktigt att också komma igång efter operation, eftersom träning gör att svullnaden minskar och smärtan avtar. De första dagarna efter operation kan det behövas mer smärtlindring för att smärtan inte ska hindra din träning. En bra start minskar risken för propp och svullna ben och främjar dessutom sårläkning. Tänk på att smärtan inte syns utanpå, och det är viktigt att du säger till om smärtan ökar. Du är inte gnällig för att du har ont, alla har ont efter en operation! 16

17 Operationsdagen På morgonen får du den medicin som narkosläkaren har bestämt att du ska ha. Du får en kanyl i ett blodkärl i armen för läkemedel och vätska, som ska ges under operationen. Smärtbehandlingen börjar redan före operationen. Innan du åker till operationsavdelningen får du en kombination av smärtstillande och lugnande medel. Som grund ges vanligen tablett Panodil eller liknande. Bedövningen läggs i ett förberedelserum på operationsavdelningen. Du får ligga på sidan eller sitta upp för att få ryggbedövningen. Bedövningen ges med en mycket tunn nål mellan ett par kotor i ländryggen. Bedövningen börjar fungera efter några minuter och sitter i 4 6 timmar. På operationsavdelningen får du en urinkateter insatt före operationen. Du får också antibiotika för att förebygga infektion. På övervakningsavdelningen Du får stanna på övervakningsavdelningen några timmar tills bedövningen gått ur. De olika smärtlindringsformerna Injektion ges vid svår akut smärta efter operationen och morfininjektioner är ett effektivt och snabbt alternativ. Intravenösa sprutor ges direkt i blodet och subkutana sprutor ges under huden på magen eller på låret. Effekten av sprutorna varar inte så länge, och för att få en längre effekt är det lämpligt att komplettera eller övergå till tabletter så tidigt som möjligt efter operationen. Smärtstillande läkemedel som ges i det akuta smärtskedet efter operationen är beroendeframkallande. De kan även ge biverkningar som illamående och trög mage. De används med gott resultat i det akuta smärtskedet. Vid hemgång är det lämpligt att använda lite mer långsiktiga alternativ som inte har samma biverkningar. 17

18 Tabletter kan ges för kontinuerlig smärtlindring och vid behov när smärtan tillfälligt ökar. Redan före operation ges smärtlindrande tabletter för att förebygga smärtan. När du har kommit hem trappas tabletterna ut när du själv känner att du klarar dig utan dem. Smärtan kan släppa tidigt hos en del, medan andra har ont en lång tid efter operation. Det är normalt att känna smärta i samband med träning, och om du inte mår dåligt av tabletterna, kan du ta dem så länge du har ont. 18

19 Efter operationen samma dag Kontroll av operationsförbandet Sängläge och förflyttning i säng med hjälp av personal Fotrörelser som främjar blodcirkulation Andningsgymnastik, djupandning Smärtlindring Stå vid sängkanten Mår du bra får du prova att dricka 3 4 timmar efter operationen Dag 1 efter operationen Fortsatt smärtlindring och vas-kontroll Kontroll av operationsförbandet Kontroll av blodvärdet Urinkatetern tas bort Personlig hygien i sängen Fortsatt andningsgymnastik Du får äta och dricka under dagen Genomgång av träningsprogram med sjukgymnast Stå upp och påbörja gångträning med hjälp Sitta upp och träna så ofta du kan Dag 2 efter operationen, eventuell hemgångsdag Kontroll av operationsförbandet Träna förflyttningar i och ur säng Träning att tvätta och klä sig själv Fortsatt träning av cirkulationsbefrämjande rörelser Fortsatt gångträning samt byte av gånghjälpmedel Sitta uppe i stol med förhöjningskudde Fortsatt smärtlindring och vas-kontroll Röntgenkontroll Som ett led i ditt tillfrisknande vill vi att du försöker äta i dagrummet 19

20 Dag 3 - Hemgångsdag Sårkontroll och byte av förband Du får duscha om du vill och orkar Promenera i korridoren flera gånger per dag Skriv gärna ner de frågor som du vill ha svar på innan du ska åka hem Trappträning Hemgång under dagen Före hemfärd ber vi dig se till att du har haft ett samtal med en läkare. du har fått elektroniskt recept på aktuell medicin. medicinerna kan hämtas på valfritt apotek. du vet var och när stygnen ska tas bort. du vet hur du ska göra med de blodförtunnande sprutorna. du har fått tillbaka egen medicin om du lämnat den till sjuksköterskan. du har fått eventuellt sjukintyg. du har fått eventuell sjukgymnastremiss. ett återbesök är inplanerat till sjukgymnast. du har fått meddelande om att du är berättigad till sjukresa. du har fått ett kort som talar om att du är opererad med en protes. du vet vart du ska vända dig om något problem uppstår. du har fått alla dina frågor besvarade. Bilåkning Det går bra att åka i vanlig personbil efter operationen. Du får köra bil själv när styrkan i benet tillåter det och du känner dig trafiksäker. 20

21 Rehabilitering efter operationen Efter en höftledsplastik är aktiv rörelse- och styrketräning av största vikt. Du börjar din träning dagen efter operationen och rehabiliteringen fortsätter även efter att du kommit hem. Arbetsterapeuten på avdelningen bedömer hur du klarar din personliga vård efter gällande restriktioner med de hjälpmedel du fått av din arbetsterapeut i kommunen. Sjukgymnastik Sjukgymnasten visar dig olika rörelser under vårdtiden. I vissa fall kan det vara bra att ta värktabletter en halvtimme före träning för att få bättre effekt av träningen. Diskutera detta med din sjuksköterska och/eller sjukgymnast. Under sjukhusvistelsen får du lära dig ett hemträningsprogram. Sjukgymnasten instruerar dig om de restriktioner som gäller. Du ska inte böja din höft över rät vinkel, inte lägga benen i kors och inte vrida benet inåt eller utåt. Dessa restriktioner gäller för din höft i 6 8 veckor. Om du är osäker på träningseffekten, kan du alltid kontakta den sjukgymnast som har haft hand om din rehabilitering på sjukhuset. På vilken sida du ska stiga upp ur sängen beror på hur du har det hemma. Med utgångspunkt från detta tränas du hur du ska ta dig i och ur sängen. Kom ihåg att du själv är en mycket viktig del av din rehabilitering. Det är viktigt att du förstår att din motivation och ditt deltagande i träningen påverkar såväl tiden för hemgång som resultatet på sikt. Gångträning Gånghjälpmedel utprovas individuellt för varje patient, t.ex. rullator eller kryckor. Du får vanligtvis belasta fullt på det opererade benet och kan börja stå och gå direkt. Under dagarna på sjukhuset ökar din gångförmåga successivt. 21

22 Rörelser som främjar blodcirkulationen Direkt efter operationen börjar du träna enkla rörelser. Dessa rörelser hjälper dig att förebygga blodcirkulationsproblem, och de har även en styrketränande effekt. Sjukgymnasten instruerar dig om andra rörelser för att träna den nyopererade höften. Efter operationen ska du trampa med fötterna 20 gånger per timme. 22

23 Trappträning Den första tiden efter operationen kan man använda en speciell teknik för att gå i trappor. Du tränar denna teknik med det hjälpmedel du behöver innan du går hem. När du går uppför trappor Om du har fått en ny led: 1) det friska benet först 2) det opererade benet tillsammans med kryckan Om du har fått två nya leder: 1) det starkaste benet först 2) det svagaste benet tillsammans med kryckan När du går nedför ner trappor: Om du har fått en ny led: 1) det opererade benet först tillsammans med kryckan, 2) sedan det friska benet. Om du har fått två nya leder: 1) det svagaste benet först tillsammans med kryckan 2) det starkaste benet sist 23

24 Efter sjukhusvistelsen Smärtlindring Fortsätt att använda värktabletterna som du fått besked om på avdelningen så att träning och rehabilitering inte hindras av smärta. Kom ihåg att det är viktigt att ta tabletterna regelbundet. Om du behöver ta tabletter oftare än var 5:e 6:e timme, kontakta ortopedmottagningen på din hemort. Komplikationer En höftledsplastik är ett vanligt ingrepp och är mycket säkert, men som vid all kirurgi kan komplikationer uppstå. Sömn Sömnen kan påverkas under en längre tid efter operationen. Tidiga komplikationer Det opererade benet kan svullna efter operationen. Vanligtvis beror det på blödningar i samband med operationen. Om ben och fötter visar tecken till att svullna, är det lämpligt att ligga med fötterna högt och inte sitta mer än nödvändigt. Även rörelseträning av det opererade benet är viktigt. Svullnaden kan också minskas genom att man lindar benet eller använder stödstrumpa. Svullnaden ger ofta lätt temperaturstegring upp mot 38 grader. Om svullnaden tilltar, du blir öm i vaden och/eller får feber, ska du ta kontakt med akutmottagningen för att utesluta att du drabbats av blodpropp. Infektion i operationsområdet är sällsynt, men du ska alltid vara uppmärksam på risken. Vi ber dig därför inspektera operationsområdet dagligen. 24

25 Symtom på infektion Ökad rodnad Ökad svullnad Ökad smärta Läckage av sårvätska Feber Om du upplever dig ha något av dessa symtom, ta kontakt med ortopedmottagningen. När du skrivs hem har du staples (stygnen) kvar. Du kan duscha med förbandet men inte bada. Sjuksköterska på ortopedmottagningen eller distriktssköterskan tar bort staples tre veckor efter operationen. Benlängdsskillnad kan uppstå vid operationen. Operatören strävar oftast efter att benen ska bli lika långa men ibland kan det av operationstekniska skäl vara omöjligt att få benen lika långa. Upp till en cm benlängdsskillnad brukar inte ge några besvär på sikt. Sena komplikationer Infektion kan uppstå på grund av att bakterier från andra infektionshärdar i kroppen slår sig ner kring protesen. Protesen kan hoppa ur led, det vill säga luxera om man rör benet oförsiktigt. Sjukgymnasten och arbetsterapeuten ger instruktioner för hur detta ska undvikas. Protesen kan lossna och behöver inte alltid ge så mycket besvär i början. Symtom kan vara ökad smärta vid belastning. Maten efter operationen Det är viktigt att du äter allsidigt och varierat. Kroppen håller nu på att läka såret och behöver protein, vitaminer och mineraler för läkningen. Äter du varierat med kött, fisk, fågel, potatis, ris, pasta, frukt, grönsaker och rotfrukter får du i dig vad du behöver. Fortsätt äta regelbundet och tänk på tallriksmodellen. Om du är överviktig, är det bra att försöka minska i vikt, dina höfter kommer att fungera bättre och dessutom hålla längre. 25

26 Problem med magen Detta kan uppstå efter en operation då man rör sig mindre än vanligt och får mediciner man inte är van vid. För att undvika problem med förstoppning eller diarré bör du: Dricka rikligt, minst två liter vätska om dagen. Äta fiberrik mat framför allt grovt bröd, t.ex. fullkornsbröd. Müsli, extra kli (vete eller kruska) eller linfrö på t ex fil eller i gröt ger extra fibrer. Ät också mycket grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Använd produkter med bra bakteriekultur t.ex. A-fil, Dofilus, hälsofil samt Proviva yoghurt och Proviva dryck. Torkad frukt, messmör, mesost, honung och katrinplommondryck kan också ha lösande effekt. Ha regelbundna toalettvanor. Uppföljning Uppföljande återbesök sker efter ca tre månader hos en sjukgymnast. Det är bra att knyta kontakt med sjukgymnast i primärvården före operationen, så att ni tillsammans kan planera din rehabilitering. Efter ett år får du också hemsänt en eller flera kvalitetsenkäter som vi ber dig fylla i och skicka tillbaka. Om allt har gått bra, behövs sedan i många fall inga ytterligare rutinmässiga kontroller. Vissa patienter kommer dock att kontrolleras mer regelbundet, men det avgör din läkare. Om besvär uppstår senare, rekommenderas du att ta kontakt med oss. 26

27 Nationellt kvalitetsregister För att utveckla och säkra vårdens kvalitet har vi valt att rapportera dina uppgifter till Svenska Höftprotesregistret. Genom att vara med i höftprotesregistret bidrar du till att förbättra vården. Ju fler som deltar desto säkrare blir resultaten statistiskt. Resultaten använder vi sedan i vårt förbättringsarbete. Kvalitetsregistren bidrar till ny kunskap om bästa behandlingsalternativ och operationsteknik inom många områden. I kvalitetsregistren samlas uppgifter om behandling och resultat för olika patientgrupper från hela landet. De kan därför användas för att jämföra vården mellan olika sjukhus. Dina uppgifter i kvalitetsregistren är sekretesskyddade och behandlas på samma sätt som journaluppgifter. Uppgifterna tas bort när de inte längre behövs. Som patient har du rätt att få veta vilka kategorier av mottagare som personuppgifterna kan komma att lämnas ut till, det kan bli aktuellt att uppgifterna lämnas ut för forskningsändamål. De uppgifter som registreras är hämtade från din patientjournal och de uppgifter du själv lämnar. Du kan även få dina uppgifter borttagna eller tacka nej till att bli registrerad. Vill du ha mer information, kontakta din behandlande läkare. Att tänka på efter höftledsoperationen På följande sidor finns en lista med generella restriktioner som du ska följa. Du måste fortfarande iaktta de restriktioner som gäller för din höft. Du får inte bada så länge stygnen är kvar, men det går bra att duscha. Om du inte får böja din höft mer än 90 grader, får du inte sitta ner i badkaret. När du stiger i badkaret bör du ha ett handtag på väggen att hålla dig i och utrusta badkaret med en halkmatta. Du kan duscha stående i badkaret. Har du problem att duscha stående, kan du få en badkarsbräda utprovad. För att nå ner och inte böja för mycket i höften när du tvättar benen och fötterna behöver du en badborste med långt skaft. 27

28 På- och avklädning Att ta på strumpor och byxor kan i början vara svårt då man inte får böja överkroppen framåt. Arbetsterapeuten visar dig hur man använder en strumppådragare och griptång. Griptången används bl a för att ta på/av byxor och underkläder. Ibland kan det vara svårt att klä sig själv när man ska ta hänsyn till restriktionerna. I början kan man behöva be om hjälp av en vän, make/maka eller hemtjänst. Att sitta Att sitta är en del av rehabiliteringen och det är lämpligt att du börjar sitta uppe till måltider och sedan successivt utökar. Viktigt att tänka på efter höftledsoperationen Din kropp måste få möjlighet att läka inifrån för att muskler och vävnader ska stödja och kontrollera rörligheten i ditt ben. Om man överskrider gränserna för vilken rörlighet höften tål finns risk att den nya höften hoppar ur led. Din operatör berättar för dig när och om du kan röra din höft mer än dessa begränsningar. Detta gäller de första 6 8 veckorna efter operationen. Böj inte din höft mer än 90 grader genom att lyfta upp ditt knä för mycket eller böja överkroppen för mycket framåt eller huka dig ner. Korsa inte benen när du sitter, ligger eller står. Vrid inte benet inåt eller utåt. Sätt i foten rakt fram när du är uppe och går. Undvik att sitta i låga, mjuka soffor eller stolar. Det bästa sättet att sitta är på en fast hög stol (gärna med armstöd) och använda sittförhöjningskudden. Kontrollera också att sängen har rätt höjd. Om din säng är för låg, kan man höja den genom att lägga i en extra madrass eller använda förhöjningsklossar till sängbenen. 28

29 Efter operationen får du ligga på vilken sida du vill. När man ligger på den opererade sidan har höften fullt stöd mot madrassen. Ligger du på den icke opererade sidan, ska du de första 6 8 veckorna ha en kudde mellan benen. Du får börja cykla på motionscykel med hög sadel samt simma efter 3 6 veckor. För att trampa runt med pedalerna krävs en viss rörlighet och viss tid måste gå innan man har uppnått den. Undvik sexuell aktivitet under de första 6 8 veckorna efter operationen. Under en tid är det även viktigt att du skyddar din opererade sida och tänker på följande: Samlagsställningar där du ligger på den friska sidan rekommenderas för både män och kvinnor. Män kan även ligga på rygg, men undvik att lägga din eller din partners kroppsvikt på den opererade höften och undvik att vrida höfterna mer än 90 grader. Du får börja köra bil efter cirka sex veckor om du då känner att du på ett trafiksäkert sätt kan framföra fordonet med hänsyn till bl a styrka och kontroll i ditt ben. När du stiger in i en bil a) Sitt i framsätet. b) Flytta sätet så långt bak det går och fäll stolsryggen bakåt. c) Stig in i bilen från gatuplanet och inte från trottoarkanten för att undvika att böja i höften för mycket. 6 8 veckor efter operationen kan du leva som vanligt. Det enda du inte bör göra är att sitta på huk och inte heller utsätta höftleden för stötbelastning, t.ex. löpning. Var vänlig följ dessa riktlinjer! Kom ihåg att din kropp måste få chansen att läka och hämta sig från operationen och muskler och vävnader ska stärkas för att stödja den nya höftleden. Din nya höftled måste få möjlighet att utveckla sin egen rörlighet. 29

30 Hemträningsprogram Följande övningar ska du göra dagligen. Träna helst 2 3 gånger/dag. Det är viktigt att du tränar dagligen, så att du inte stelnar till och att du får tillbaka styrkan i ditt opererade ben fortast möjligt. Träningsprogram höft - före och efter operation 1. Ligg på sängen. Spänn lårmuskeln genom att pressa knävecket mot underlaget. Vinkla upp foten mot kroppen. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 2. Släpcykling. Ligg på sängen. Böj knäet genom att släpa hälen mot underlaget sträck benet igen. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 3. Gör en rulle av en petflaska eller en brödkavel. Linda ett badlakan runt. Ligg på sängen. Pressa knävecket mot rullen. Lyft foten från underlaget så att benet blir rakt. Håll i 10 sekunder. Sänk sakta ner foten. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 30

31 4. Sitt på en stol. Sträck benet så att knät blir rakt. Vinkla upp foten mot kroppen. Håll i 10 sekunder. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 5. Böj knäet och dra in foten under stolen. Håll i 10 sekunder. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 6. För långsamt det opererade benet bakåt. Håll benet rakt hela tiden. För sedan tillbaka det igen. Håll kroppen rak under övningen. Upprepa 10 gånger. 7. För benet rakt åt sidan. Håll i 10 sekunder. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 8. Böj knät upp mot magen. Håll i 10 sekunder. Växla ben och gör likadant igen. Upprepa 10 gånger. 31

32 Egna noteringar Notera dina frågor till inskrivningen så att du inte glömmer dem. 32

33 33

34 34

35 35

36 Denna broschyr är framtagen i samarbete mellan verksamhetsområde ortopedi, Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping