Aktuellt om äldreomsorgen. ktober 2005

Transkript

1 Aktuellt om äldreomsorgen O ktober 2005

2 Sveriges Kommuner och Landsting Oktober 2005 Upplaga: ex Tryck: åtta.45, Stockholm Produktion: Ordförrådet AB

3 Förord I denna skrift ger vi en aktuell bild av äldreomsorgen i Sverige. Avsikten är att på ett kortfattat sätt spegla läget inom svensk äldreomsorg och de utvecklingstendenser som vi nu kan se bland annat vad gäller insatser, kostnader, personalsituation med mera. Underlaget utgör främst uppgifter från officiell statistik inom SCB, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Huvuddelen av statistiken redovisas till och med år Skriften vänder sig till alla som är intresserade av att delta i debatten om äldreomsorgen vare sig det är en del i arbetet, det politiska uppdraget eller av allmänt intresse. Det är vår förhoppning att skriften ska bidra till en nyanserad diskussion om utvecklingstendenser och krav på äldreomsorgens utformning. Skriften har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för vård och omsorg. Författare är Josephine Lindgren och Irene Lindström. Bidrag till de olika avsnitten har lämnats av övriga medarbetare på avdelningen och av Kerstin Ahlsén, avdelningen för lärande och arbetsmarknad, Jonas Eriksson, Lars Johansson, Eva Palmheden Kalms, Ulf Lennartsson och Björn Sundström på avdelningen för ekonomi och styrning, och Lilian Gynne, avdelningen för arbetsgivarpolitik. Stockholm i oktober 2005 Margaretha Spjuth Sektionen för vård och socialtjänst 1

4 Innehåll Från individuella till generella insatser dags att byta fokus?... 5 Perspektivbyte i debatten... 5 Förändring av äldreomsorgen... 5 Hur ser vi på äldreomsorgen framåt?... 6 Generella, förebyggande insatser allt viktigare... 6 Fakta om äldre... 7 Den demografiska utvecklingen... 7 Faktorer som påverkar efterfrågan på vård och omsorg... 9 Äldres ekonomi...9 Äldres hälsa och livsstil...10 Äldre med annan etnisk bakgrund...11 Nationella minoriteter Utrikes födda äldre Äldreomsorg till äldre med annan etnisk bakgrund Antalet särskilda boenden med etnisk inriktning ökar Kommunernas stöd till äldre...15 Generella och förebyggande insatser Samhälls- och bostadsplanering för äldre Skadeförebyggande insatser Boende för äldre Äldre i ordinärt boende Seniorbostäder Stöd till äldre i ordinärt boende Hemsänd mat Bostadsanpassning Färdtjänst Trygghetslarm Hemtjänst Korttidsboende...24 Dagverksamhet...24 Särskilt boende omfattning och stöd...25 Antal platser i särskilt boende Den kommunala hemsjukvården...28 Den kommunala hemsjukvårdens omfattning... 28

5 Demensvård...29 Antal dementa Hjälpmedel...30 Äldre som får bistånd enligt LSS...30 Kommunens stöd till anhöriga och närstående...32 Utvecklingen av stöd till anhöriga...34 Anhörigbidrag...34 Hälso- och sjukvård för äldre Den medicinska utvecklingen och vårdtider...36 Vård till fler äldre personer...36 Äldres sjukvårdsutnyttjande...38 Kostnader för sjukvård...40 Finansiering Äldres användning av läkemedel På särskilt boende I ordinärt boende...42 Var dör äldre?...42 Vård och omsorg i enskild regi Olika former för vård i enskild regi...43 Entreprenader...43 Kundval...44 Organisationer utan vinstsyfte...44 Köp av enstaka platser på särskilda boenden och av hemtjänst...44 Personal och utbildning Antal anställda...46 Färre rekryteras...47 Sex av tio har omvårdnadsutbildning...47 Många av dem som rekryteras är födda utanför Sverige...48 Kvinnodominerade yrken...48 Åldersstrukturen påverkar rekryteringsbehoven...49 Allt färre slutar...49 Lediga och sjukskrivna Arbetstid...53 Löner...54 Kompetensförsörjning inom vård och omsorg

6 Kommunernas ekonomi Kommunernas kostnader...56 Finansiering av kommunernas verksamhet...57 Kostnader och finansiering av äldreomsorgen Kostnader för äldreomsorgen...59 Kostnad per vårdtagare Skillnader mellan kommunerna Vad kostar hemtjänsten per timme? Finansiering av äldreomsorgen...62 Ny teknik inom vård och omsorg Nationell IT-policy för vård och omsorg...63 Hemma med IT...64 Äldre i ett europeiskt perspektiv Den demografiska utvecklingen...65 Personalförsörjning...65 Vård och omsorg i EU...67 Samhällsvård eller anhörigvård?...67 EU och den åldrande befolkningen...69 Förteckning över tabeller och figurer Litteraturlista

7 Från individuella till generella insatser dags att byta fokus? Perspektivbyte i debatten Andelen pensionärer ökar i samhället och inom några år utgör pensionärerna drygt en femtedel av befolkningen. Trots det präglas samhällsdebatten mest av diskussioner om volym, resurser och kvalitet på nuvarande äldreomsorg. Fokus ligger oftast på brister i nuvarande omsorg och det som inte anses fungera. Den offentliga äldreomsorgen omfattar nu knappt tre procent av befolkningen eller cirka sexton procent av ålderspensionärerna. Merparten klarar sig själva långt upp i åren även om de allra flesta behöver vård och omsorg den sista tiden i livet. Frågan är nu om det behövs ett perspektivbyte. Behövs en diskussion om vilka krav den åldrande befolkningen och även vi alla ställer på samhällsekonomin, bostadspolitiken, samhällsplaneringen och utbudet av servicetjänster? Behöver fokus flyttas från det individuella till vilka uppgifter som samhället är bäst på att utföra och vad den enskilde själv och det civila samhället klarar bättre? Förändring av äldreomsorgen Den svenska äldremodellen har en organisation och ett innehåll som i de allra flesta fall klarar att tillgodose människors behov av mycket omfattande och kvalificerade insatser i det egna hemmet. Den saknar motstycke utanför Norden. Ädelreformen (1992) genomfördes i början av ett decennium som kom att präglas av stadigt ökande behov hos en åldrande befolkning. Detta skedde samtidigt som samhällsekonomin försämrades. På de senaste tio åren har en avancerad organisation växt fram som ger personlig omvårdnad dygnet runt och kvalificerade medicinska insatser i det egna hemmet. Att faktiskt kunna bo kvar i det egna hemmet även sedan man har drabbats av en stroke eller efter ett lårbensbrott med all den skröplighet och komplexa sjukdomsbild som kan följa av hög ålder har blivit en realitet för människor högt upp i åren. Men det har krävt en förskjutning av insatserna från yngre pensionärer till äldre, från äldre med behov av begränsade insatser till dem som behö- 5

8 ver omfattande insatser, från gifta och sammanboende till ensamstående. Barn och barnbarn har ett ökat ansvar, både för tillsyn och praktisk hjälp till åldrande föräldrar och andra närstående. Makar och samboende har alltid varit de som gett stöd när partnern har börjat få svårt att klara de gemensamma uppgifterna i hemmet. Att ge stöd, kunskap, handledning och avlastning till anhöriga som vårdar närstående, är därför en av de viktigaste uppgifterna för vården. Det är nödvändigt att se de anhöriga som en viktig länk i vårdkedjan. Hur ser vi på äldreomsorgen framåt? Samhällsekonomin har belysts i flera långtidsutredningar. De visar på att den offentliga ekonomin blir ansträngd när 60-talisterna går i pension samtidigt som 40-talisterna blir vårdkrävande. Det finns också anledning att tro att morgondagens äldre kommer att ha andra krav och förväntningar på hur de ska leva och bo. Frågan är då om det är rimligt att vi utgår ifrån att kärnverksamheten inom äldreomsorgen ska vara densamma som idag, bara lika omfattande som på 70-talet? Eller behöver vi i stället se hur man kan matcha och utveckla pensionärernas egen förmåga att hålla sig friska, och underlätta för dem att organisera sin vardag? 6 Generella, förebyggande insatser allt viktigare En försvinnande liten del av äldreomsorgens och hälso- och sjukvårdens budget används för att stärka människors egen förmåga att ta hand om sin hälsa. Anledningen är naturligtvis att det är svårt för kommunerna att få pengarna att räcka både till dagens behov och att göra investeringar för morgondagen. Satsningar som ger utdelning om år blir lätt bortprioriterade. Ändå är det just förbättrad hälsa och större eget ansvar för att planera sitt liv som äldre, som vi hoppas på när vi diskuterar hur vi ska möta framtiden. Vad skulle det innebära för vår planering om vi tog vår utgångspunkt i dessa frågor? En samordning av hälsofrämjande insatser och egenvård med bostadsplanering, kultur- och fritidsverksamhet och andra samhällsområden kan medföra stora hälsovinster, öka utbudet för de äldre och vara ekonomiskt lönsamt. Kanske är det för att stimulera generella insatser som gör det möjligt för äldre att ta ett eget ansvar för sin hälsa, sitt boende, sin fritid och sin försörjning, som nya pengar ska investeras och inte för att hålla fast vid gamla lösningar med mer av det som redan finns. Debatten måste föras!

9 Fakta om äldre Drygt 17 procent eller 1,5 miljoner av Sveriges befolkning är idag 65 år och äldre. De allra flesta har god hälsa när de går i pension och kan se fram emot många friska år. Vårdbehov uppstår ofta först i 80-årsåldern och ökar sedan med stigande ålder. Figur 1 Befolkningsutvecklingen för åren för äldre. Index är 2004=100 Index, 2004 = w Källa: SCBs befolkningsframskrivningar Den demografiska utvecklingen Antalet och andelen äldre i befolkningen kommer att öka under de kommande decennierna, främst därför att de stora barnkullarna från 40-talet går i pension. De kommande tio åren kommer andelen 65 år och äldre att öka med cirka personer eller 27 procent. Detta kan jämföras med de tio gångna åren då antalet äldre ökade med endast en procent. När 40- talisternas vårdbehov blir stora omkring sammanfaller det med att 60-talisterna börjar uppnå pensionsåldern. Detta innebär att pensionskostnaden ökar samtidigt som andelen förvärvsarbetande minskar. 1 1 SCBs befolkningsframskrivningar 7

10 Tabell 1 Antal personer i åldersgrupperna år, år, år, år samt 90 år och äldre åren Åldersgrupp År 2004 År 2009 År år år år år w år Totalt 65 w Källa: SCBs befolkningsframskrivningar För kommunerna är ökningen av antalet äldre i de äldsta åldersgrupperna mest betydelsefull, eftersom de i första hand påverkar behovet av vård och omsorg. De senaste tjugo åren har vi haft en kraftig ökning av antalet personer 80 år och äldre. De kommande tjugo åren kommer det främst att vara antalet äldre år som kommer att öka. Detta illustreras i figur 2. Efter år 2020 blir det däremot en betydande ökning av antalet 80 år och äldre igen. Männens medellivslängd förväntas öka mer än kvinnornas. Därmed kommer också andelen kvinnor i den allra äldsta befolkningen att minska successivt. Idag utgör kvinnorna 64 procent, år 2040 beräknas de utgöra 57 procent. 2 Tabell 2 Antal och andel personer 65 år och äldre i befolkningen År Antal 65 år och äldre Andel 65 och äldre (%) Andel kvinnor (%) , , , , ,1 53 Källa: SCBs befolkningsframskrivningar 8 Tabell 3 Antal och andel personer 80 år och äldre i befolkningen År Antal 80 år och äldre Andel 80 och äldre (%) Andel kvinnor (%) , , , , ,4 56 Källa: SCBs befolkningsframskrivningar 2 SCBs befolkningsframskrivningar

11 Figur 2 Befolkningsutvecklingen för 65 år och äldre samt för 80 år och äldre åren och Antal w 80-w Källa: SCBs befolkningsstatistik Faktorer som påverkar efterfrågan på vård och omsorg Många olika faktorer påverkar äldres välbefinnande och deras behov av vård och omsorg. Förutom ålder är de viktigaste faktorerna den privata ekonomin, hälsan och livsstilen, boendestandarden, om man lever ensam eller i ett parförhållande och om man har anhöriga och/eller andra sociala nätverk. Pensioneringen innebär att hela livet förändras och att livsloppet får en ny struktur. Att gå i pension är en stor och för många svår omställning från att vara heltidsarbetande till att vara ledig hela dagarna. De naturliga sociala kontakterna med arbetskamrater försvinner och därmed en stor del av det sociala nätverket. Traumatiska förändringar som att mista sin livspartner eller själv bli sjuk kan enligt forskningen också påverka hälsan och sjukvårdskonsumtionen. Effekterna är ofta mer negativa för män än för kvinnor eftersom män vanligtvis har färre sociala kontakter. 9 Äldres ekonomi Äldre personers ekonomi är huvudsakligen beroende på vilken inkomst de har haft under sin förvärvsaktiva tid och hur länge de har arbetat. Ekonomin är också beroende av om en person har en förmögenhet. Den största skillnaden i ekonomi går oftast mellan dem som lever i par och ensamstå-

12 ende. Den statliga utredningen Senior 2005 visade att av ensamstående i åldersgruppen år, kommer cirka 20 procent att ha inkomster som ligger under den nivå som motsvarar en skälig levnadsnivå. Detta kommer att gälla under lång tid (20 30 år). 3 Kvinnor har i större utsträckning än män arbetat färre antal år under sin förvärvsaktiva tid på grund av barnafödande och deltidsarbete när barnen var små. Detta och det faktum att många kvinnor har haft lägre löner än männen medför att deras pension blir lägre. Dålig ekonomi begränsar ofta möjligheterna att delta i olika aktiviteter, resa med mera. Äldre som är utrikes födda och som har kommit till Sverige under sin förvärvsaktiva tid har inte arbetat så många år i landet och får därför en lägre pension. Äldres hälsa och livsstil Hälsa är ett annat område där det skiljer mycket mellan olika grupper av äldre. Medellivslängden har ökat under 1900-talet med i genomsnitt 27 år för män och 29 år för kvinnor. När den första lagen om allmän pensionsförsäkring infördes 1913, var den genomsnittliga pensionsåldern 67 år och den genomsnittliga levnadsåldern drygt 55 år för män och 57 år för kvinnor. De som idag pensioneras vid 65 års ålder har många och förhoppningsvis goda år att se fram emot i genomsnitt 17 år för män och 20 år för kvinnor. Ett skäl till den ökande medellivslängden är att de äldres hälsa har förbättrats påtagligt. En stor del av den ökade genomsnittliga livslängden sedan 1913 beror också på minskad barnadödlighet. Tabell 4 Medellivslängd och återstående medellivslängd uppdelad på män och kvinnor Medellivslängd vid födseln Återstående medellivslängd vid 65 års ålder År Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB 2005, Medellivslängd och återstående medellivslängd Enligt Socialstyrelsens rapport Äldres levnadsförhållanden har äldres subjektiva uppfattning om den egna hälsan varit i stort sett oförändrad mellan åren 1988/89 och 2002 eller något bättre år Män 3 Senior 2005, SOU 2003:91, Äldrepolitik för framtiden, bilagedel D

13 rapporterar genomgående bättre hälsa, och ett så kallat hälsoindex visar en svag tendens till förbättrad hälsa. Detta ska ställas mot en höjd genomsnittsålder bland äldre. Oro och ängslan har inte blivit vanligare. Trots att antalet gamla ökar är antalet hjälpbehövande i befolkningen oförändrat eller till och med mindre år 2002 än tidigare. Hälsan har dock inte förbättrats i samma takt som före 1988/89. 4 Livsstilen har stor betydelse för hälsan. Det gäller främst motions-, mat-, rök- och alkoholvanor. Det gäller också boendet. Till livsstilen hör även sociala kontakter och hur aktiva människor är. Exempelvis tycks fysisk aktivitet på lagom nivå på äldre dagar minska dödligheten med mellan 25 och 33 procent och ge ett till två år extra till livet. Tyvärr är det få äldre som är fysiskt aktiva, endast procent. Det har visat sig svårt att intressera äldre för renodlad motion. Däremot kan naturkontakter bidra till att äldre är mer fysiskt aktiva genom till exempel skogs- eller hundpromenader, trädgårdsarbete med mera. 5 De viktigaste sociala kontakterna för många äldre är partnern och de egna barnen. Drygt hälften av alla äldre har både partner och barn. Det är också fler av de ensamstående som har barn idag än i slutet av 1980-talet. En oförändrad andel 39 procent har syskon. Fjorton procent saknar både partner och barn. 6 Många kommuner bedriver ett omfattande folkhälsoarbete vilket är en frivillig uppgift. Folkhälsoarbetet riktar sig till alla kommuninvånare oavsett grupp och ålder. Enligt en enkätundersökning som Statens folkhälsoinstitut gjorde 2003 hade en stor del av kommunerna en bra organisation för folkhälsoarbetet och den hade stärkts sedan Som exempel kan nämnas att 53 procent av kommunerna hade övergripande handlingsplaner för folkhälsoarbetet och 76 procent hade inrättat folkhälsoråd. Folkhälsosamordnare fanns i cirka 70 procent av kommunerna. Kommunerna bidrar också med stöd till föreningsliv och kulturaktiviteter samt med information om vad som erbjuds. Äldre med annan etnisk bakgrund Begreppet äldre personer med annan etnisk bakgrund omfattar både äldre som tillhör någon av de nationella minoritetsgrupperna och äldre som är utrikes födda. 4 Socialstyrelsen 2004, Äldres levnadsförhållanden Norling Ingmar 2004, Ett gott och friskare liv som äldre 6 Socialstyrelsen 2004, Äldres levnadsförhållanden

14 Nationella minoriteter De nationella minoriteterna i Sverige är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De nationella minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Enligt den nationella minoritetspolitiken har finsktalande äldre rätt att få äldreomsorg helt eller delvis på finska inom förvaltningsområdet för finska vilket omfattar Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. För samiska omfattar förvaltningsområdet Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna. Utöver detta ska behoven hos äldre som tillhör de nationella minoriteterna beaktas i hela landet. 7 Utrikes födda äldre År 2004 uppgick antalet utrikes födda invånare i Sverige 65 år och äldre till cirka personer. Det motsvarar 10,6 procent av befolkningen 65 år och äldre. Som framgår av tabell 5 ökar antalet och andelen utrikes födda som är 65 år och äldre. Även antalet födelseländer ökar. Tabell 5 Antalet och andelen utrikes födda personer 65 år och äldre uppdelade i ålderskategorier och antal födelseländer som de representerade år 2004 År år år år år 95 w Antal utrikes födda personer Andel utrikes födda i befolkningen (%) 12,4 13,1 9,3 5,6 5,6 Antal representerade födelseländer Källa: SCB 2004, Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År Hälften av de äldre utrikes födda var år 2004 födda i ett nordiskt land och 90 procent i ett europeiskt land. Endast en av tio var född i ett utomeuropeiskt land. 12 Tabell 6 De tio största grupperna utrikes födda 65 år och äldre år 2004 Ursprungsland Antal totalt Ursprungsland Antal totalt Finland Polen Tyskland Estland Norge Bosnien-Hercegovina Danmark Ungern Jugoslavien Iran Källa: SCB 2004, Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År Proposition 1998/1999:143, Nationella minoriteter i Sverige

15 Äldreomsorg till äldre med annan etnisk bakgrund Våren 2004 genomförde Svenska Kommunförbundet i samarbete med Socialstyrelsen en enkät om äldreomsorgens insatser till äldre med annan etnisk bakgrund. Enkäten var den tredje sedan år 2000 som behandlade ämnet. Resultatet visade bland annat att insatserna generellt sett har ökat sedan år År 2004 fanns i knappt hälften av landets kommuner personer inom äldreomsorgen som hade särskilda behov på grund av etnisk tillhörighet. Ytterligare 25 kommuner svarade att behovet kommer att finnas om 2 3 år. 88 kommuner angav att de kan tillhandahålla språkkunnig personal för en mindre grupp av dessa personer, 48 att de kan göra det för alla eller en majoritet. Många kommuner svarade att de satsar medvetet på att rekrytera eller utbilda personal med utländsk bakgrund. 8 Tabell 7 Andel kommuner som har särskilda insatser för äldre som tillhör de nationella minoriteterna och äldre med utländsk bakgrund år För alla eller För en en majoritet mindre grupp Inte alls Personal som talar brukarnas hemspråk Personal med kulturkompetens Möjlighet att få särskild kost på grund av etnisk tillhörighet Aktiviteter anpassade till etnisk minoritetsgrupp Källa: Svenska Kommunförbundet 2004, Äldreomsorg till nationella minoriteter och personer med utländsk bakgrund Merparten av Sveriges kommuner har en mindre andel äldre som tillhör de nationella minoriteterna och äldre med utländsk bakgrund. Storstadsregionerna och regioner som gränsar till våra grannländer har däremot en högre andel. Antalet födelseländer som finns representerade hos den äldre befolkningen varierar mellan kommunerna. Det har gjort att dessa har utvecklat olika strategier för att möta behoven. I några kommuner finns särskilda boenden, hemtjänst och/eller dagverksamhet som är speciellt avsedda för/ anpassade till äldre med annan etnisk bakgrund. I andra kommuner finns personal inom de olika verksamheterna som har annan etnisk bakgrund, 8 Svenska Kommunförbundet 2004, Äldreomsorg till nationella minoriteter och personer med utländsk bakgrund 9 Procent av dem som svarat att de har brukare med särskilda behov på grund av etnisk tillhörighet 13

16 och som kan matchas med brukare med samma bakgrund. Anhöriganställningar är också vanliga. Dagverksamhet som riktar sig till äldre både inom särskilt boende och ordinärt boende är ett exempel på hur särskilda behov kan mötas utan speciella boenden eller hemtjänstgrupper. 10 Antalet särskilda boenden med etnisk inriktning ökar Antalet särskilda boenden som är speciellt avsedda för/anpassade till äldre från någon annan etnisk minoritetsgrupp ökar. År 2000 fanns totalt 20 sådana boenden, varav 13 var för finsktalande äldre. År 2002 fanns 25, varav 17 var för finsktalande. År 2004 hade antalet sådana boenden ökat med ytterligare fem till 30 boenden eller avdelningar för äldre från etniska minoritetsgrupper i 23 olika kommuner varav 19 boenden var avsedda för finsktalande äldre. Detta innebär en ökning med 10 boenden sedan år 2000 vilket motsvarar 50 procent. 11 Tabell 8 Utvecklingen av särskilda boenden avsedda för/anpassade till äldre som tillhör någon annan etnisk minoritetsgrupp Särskilt boende År 2000 År 2002 År 2004 Totalt varav för finsktalande Källa: Svenska Kommunförbundet 2004, Äldreomsorg till nationella minoriteter och personer med utländsk bakgrund Svenska Kommunförbundet 2004, Äldreomsorg till nationella minoriteter och personer med utländsk bakgrund 11 Svenska Kommunförbundet 2004, Äldreomsorg till nationella minoriteter och personer med utländsk bakgrund

17 Kommunernas stöd till äldre Målet för kommunernas äldreomsorg är att ge äldre och funktionshindrade möjligheter att leva ett normalt och självständigt liv. Det innebär att de ska kunna bo kvar i en egen bostad. Det är också vad de flesta äldre själva vill enligt olika undersökningar. När ålderskrämporna sätter in får de stöd i det egna boendet genom olika insatser som trygghetslarm, hemsänd mat, färdtjänst, vård och omsorg av hemtjänsten och hemsjukvården. Ett normalt och självständigt liv förutsätter också att det finns lämpliga bostäder för de äldre och för den personal som ska ge dem vård och omsorg. Det förutsätter också att bostadshus och bostadsområden är utformade så att äldre som har problem med trappor, behöver använda rullator eller rullstol kan komma ut själva. När äldre behöver tillgång till personal dygnet runt behöver en del flytta till särskilt boende. Det är i första hand dementa men också personer som har flera sjukdomar eller av andra skäl inte klarar att bo i ordinärt boende. Generella och förebyggande insatser Samhälls- och bostadsplanering för äldre Samhälls- och bostadsplanering krävs för att underlätta äldre personers dagliga liv och tillgodose deras behov av att leva normalt. En bra planering ger äldre bättre möjligheter att komma ut på egen hand. Kraven har skärpts i plan- och bygglagen på tillgänglighet i den offentliga miljön. Numera krävs att användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga alltid ska uppfyllas. Tillgänglighet i bostadsområden är av stor betydelse för äldre. Den psykiska såväl som den fysiska hälsan förbättras av möjligheten att vistas utomhus, och naturupplevelser är viktiga för välbefinnandet och motverkar stress. Ökad fysisk aktivitet genom exempelvis promenader ger dessutom stora hälsovinster både fysiskt och psykiskt. 12 Närheten till kommersiell och offentlig service har också stor betydelse för att äldre ska kunna bo kvar och klara av mycket själva. 12 Norling Ingmar 2004, Ett gott och friskare liv som äldre 15

18 Figur 3 Den kommunala äldreomsorgen år 2004 Hemtjänst i ordinärt boende Åldersgrupp Antal Andel (%) , ,7 85 w ,3 Totalt 65 w ,5 Särskilt boende Åldersgrupp Antal Andel (%) , ,4 85 w ,0 Totalt 65 w ,7 Äldre beviljade LSS Åldersgrupp Antal w 450 Totalt 65 w 3800 Dagverksamhet Antal I ordinärt boende I särskilt boende Totalt 65 w Kommunal hemsjukvård Antal kommuner med hemsjukvård: 143 Åldersgrupp Enbart hemsjukvård Hemtjänst & hemsjukvård w Totalt 65 w Hemsänd mat Antal personer 65 w Andel 65 w cirka 4 % Trygghetslarm Antal personer 65 w Andel 65 w cirka 9 % Bostadsanpassning Antal beviljade bidrag Färdtjänst Åldersgrupp Antal Andel (%) ,4 80 w ,2 Totalt 65 w ,4 Korttidsvård/boende Antal Antal personer 65 w Antal vårddygn Källa: SCB 2005; Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg år 2004, Boverket 2005; SIKA 2005, Färdtjänst och riksfärdtjänst 2004, Svenska Kommunförbundet 2004

19 Svenska Kommunförbundet och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) har i ett gemensamt projekt utarbetat en modell för hur kommuner och bostadsföretag tillsammans kan analysera nödvändiga insatser i bostäder och bostadsområden för att öka äldres möjligheter att bo kvar. Resultatet av projektet har redovisats i skriften Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? 13 Skadeförebyggande insatser Många äldre råkar ut för olika former av skador efter olyckor. Dessa skador kan leda till ett omfattande personligt lidande. En del äldre återhämtar sig aldrig fullt ut efter ett olycksfall utan får behov av kontinuerlig vård och omsorg. Äldre är överrepresenterade i nästan alla slags skador och detta förorsakar samhället stora kostnader. Fler än dubbelt så många avlider till följd av fallolyckor än av olyckor i vägtrafiken. Fem gånger så många behöver sjukhusvård till följd av fallolyckor än av olyckor i vägtrafiken. Kostnaderna för fallolyckor bland äldre uppskattades av Räddningsverket till 4,8 miljarder kronor år År 2035 beräknas denna kostnad att öka till knappt 7,8 miljarder kronor. 14 Många kommuner satsar på skadeförebyggande information till äldre om risker både inne i bostaden och utomhus. Vissa kommuner har också anställt en särskild person som äldre kan vända sig till för att få hjälp med uppgifter som inte ingår i hemtjänsten. Mest känd är Fixar Malte i Höganäs kommun. Boende för äldre Äldre i ordinärt boende Huvuddelen av den äldre befolkningen, 93 procent av alla över 65 år, bor i ordinärt boende. En stor grupp bor i småhus. Endast cirka sju procent av dem som är 65 år och äldre och cirka 17 procent av dem som är 80 år och äldre bor permanent i särskilt boende. Boverket presenterade i december 2000 en undersökning med titeln Hur bor morgondagens äldre? Som framgår av tabell 9 bodde så många som 45 procent i åldersgruppen år i småhus och nära 30 procent över 75 år bor kvar i småhus. Att bo kvar i ordinarie bostad kommer sannolikt också att vara det normala för äldre i framtiden. Det kommer att bli lättare att bo kvar med tanke 13 SABO och Svenska Kommunförbundet 2004, Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? 14 Räddningsverket, Fallolyckor bland äldre samhällets direkta kostnader 17

20 Tabell 9 Upplåtelseformer för olika åldersgrupper efter bostadsföreståndarens ålder. Procent av hushållen som bor i respektive upplåtelseform Boendeform år år 65 74år över 75 år Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Källa: Boverket 2002, Hur bor morgondagens äldre? på att många bostäder blir bättre och mer ändamålsenliga. Det finns också allt fler tekniska lösningar som underlättar det dagliga livet i bostaden. Många av dem som bor i småhus kan komma att söka sig till tillgänglighetsanpassade lägenheter när ålderskrämporna sätter in. De kan få problem med att klara gräsklippning och snöskottning eller att gå i trappor. Detsamma gäller äldre som bor i lägenheter i hus som saknar hiss och/eller har små badrum. 18 Seniorbostäder En form av bostäder för äldre är seniorbostäder. Det är vanliga bostäder för personer, oftast från 55 år, ibland från 65 år, som är tillgänglighetsanpassade. I en del seniorbostäder finns någon form av trygghetsskapande insatser som bostadsvärd eller liknande. Vidare kan det finnas gemensamhetslokaler som de boende får använda. Det kan finnas kök och matsal för gemensam matlagning och umgänge. Kostnaderna för eventuella gemensamhetslokaler och bostadsvärd ingår oftast i hyran. Det finns också exempel på kommuner och bostadsföretag som bekostar bostadsvärden eller delar på kostnaden. Under åren har en del kommuner satsat på att omvandla servicehus till seniorbostäder. Eftersom seniorbostäder ingår i det ordinarie bostadsbeståndet behövs inga biståndsbeslut för att någon ska få en sådan bostad. De som är intresserade söker sig dit själva genom att ställa sig i kö hos bostadsföretagen. De första seniorbostäderna var bostadsrätter i särskilda hus. På senare tid har främst kommunala bostadsföretag i samarbete med kommunerna satsat på att omvandla lämpliga bostäder till seniorbostäder med hyresrätt. I vissa fall kan det vara ett särskilt hus, men det kan också vara lägenheter i trappuppgångar eller insprängda lägenheter i bostadsområdet. Seniorbostäderna har i många fall setts som ett bra alternativ när äldre vill flytta från småhus.

21 Stöd till äldre i ordinärt boende Det finns en rad olika stöd till äldre som bor kvar i det vanliga bostadsbeståndet. Det är till exempel hemsänd mat, bostadsanpassning, färdtjänst, trygghetslarm och hemtjänst. Av de nämnda stödformerna är det endast hemtjänst som ingår i den nationella statistiken för Äldre Vård och omsorg. 15 Hemsänd mat Nästan alla kommuner erbjuder hemsändning av färdiglagad mat till äldre och funktionshindrade. Detta framgår av en enkät som Svenska Kommunförbundet gjorde våren Endast fem kommuner saknar matdistribution. Huvuddelen av kommunerna fattar biståndsbeslut om hemsändning av mat. I 48 kommuner var matdistributionen utlagd på entreprenad. I de 255 kommuner som besvarade enkäten fick totalt personer hemsänd mat. Uppgifter saknas från 35 kommuner, i huvudsak mindre och medelstora kommuner som är spridda över landet. Uppskattningsvis får mellan och personer mat levererad till bostaden, vilket motsvarar cirka fyra procent av alla som är 65 år och äldre. 16 Bostadsanpassning Kommunen lämnar bidrag för vissa åtgärder så att personer med funktionshinder ska kunna använda sin bostad på ett ändamålsenligt sätt. Detsamma gäller även för många äldre. Bidrag för bostadsanpassning söks hos kommunen som står för hela finansieringen, oavsett vilken inkomst den sökande har. Det finns inget maximibelopp för bostadsanpassningsbidraget. Antal beviljade bidrag har ökat från under år 2003 till under år Den totala kostnaden för kommunerna har också stigit från 823 miljoner år 2003 till 835 miljoner kronor år Kommunerna beviljade år 2004 i genomsnitt sju bostadsanpassningsbidrag per tusen invånare vilket är detsamma som året innan. Genomsnittlig kostnad per invånare inom varje kommun uppgick i medeltal till 96 kronor, vilket är en minskning jämfört med år 2003 då beloppet var 98 kronor. Merparten av bostadsanpassningsbidragen är små. Cirka 52 procent av bidragen ligger under kronor och cirka 75 procent understiger kronor. 15 Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg, Sveriges officiella statistik 16 Svenska Kommunförbundet 2004, Äldreomsorgens styrning

22 Den genomsnittliga kostnaden per ärende uppgår till cirka kronor under år Anpassningar som görs i småhus är dyrare än de som avser flerbostadshus. Medelvärdet för småhus under 2004 var kr och för flerbostadshus kr. 17 Figur 4 Antal beviljade bidrag per år Antal År 2004 Källa: Boverket Färdtjänst Äldre och funktionshindrade som inte kan åka med allmänna kommunikationer kan få färdtjänst. Det vanligaste färdmedlet är taxi, men färdtjänst kan också ske med specialfordon. År 2004 hade personer färdtjänsttillstånd. Det motsvarar 4,1 procent av hela befolkningen. Antalet färdtjänsttillstånd har minskat under perioden från 50 till 41 tillstånd per tusen invånare. Ett skäl till detta är kollektivtrafikens utveckling. Av de personer som har färdtjänsttillstånd är 19 procent under 65 år, 25 procent är år och 56 procent är 80 år och äldre. Av dem som hade färdtjänsttillstånd 2004 var 67 procent kvinnor. Totalt gjordes enkelresor med färdtjänst. I medeltal gör varje person med färdtjänsttillstånd 33 resor per år vilket är en liten minskning i jämförelse med Boverket SIKA 2005, Färdtjänst och riksfärdtjänst 2004

23 Kostnaderna för färdtjänsten uppgick år 2004 till 2,5 miljarder kronor inklusive Stockholms läns landsting, som sköter färdtjänsten för hela länet och skatteväxlat för hela kostnaden. Intäkterna för färdtjänsten från egenavgifter uppgår till 178 miljoner kronor. 19 Den som reser mellan kommunerna utanför det lokala färdtjänstområdet kan få tillstånd för riksfärdtjänst. Kommunerna beviljar tillstånd och lämnar ersättning för kostnader utöver normala reskostnader. Det innebär att resor kan göras med flyg, tåg, andra kommunikationsmedel och med taxi eller specialfordon till ett pris som för resenären motsvarar en avgiftsnivå med tåg i andra klass. Under 2004 reste personer med riksfärdtjänst. Av de personer som reste med riksfärdtjänsttillstånd var 41 procent under 65 år, 23 procent år och 36 procent över 80 år. 20 Trygghetslarm Äldre och funktionshindrade kan få trygghetslarm. Den som har larm kan få hjälp snabbare om något händer. Vetskapen om detta skapar trygghet. Enligt en enkät som Svenska Kommunförbundet gjorde våren 2004 hade personer trygghetslarm i de 258 kommuner som besvarade frågan. Uppgifter saknas från 32 kommuner. Det är i huvudsak mindre och medelstora kommuner spridda över landet som inte har svarat. Uppskattningsvis finns det cirka trygghetslarm för äldre i Sverige. Det motsvarar ca 9 9,5 procent av alla som är 65 år och äldre. Vanligtvis fattas biståndsbeslut för trygghetslarm. 17 kommuner fattar inte enskilda biståndsbeslut. 21 Övervakningslarm används i första hand för dementa personer. För dessa larm krävs särskilt beslut och dokumentation enligt föreskrifter från Socialstyrelsen. Hemtjänst När en äldre person inte klarar sig själv kan hon eller han få hjälp av hemtjänsten i kommunen. Biståndsbedömaren utreder tillsammans med den enskilde och eventuella anhöriga behovet och omfattningen av hemtjänst. Även personer med stora vårdbehov kan bo kvar i eget boende eftersom hemtjänsten erbjuder hjälp dygnet runt. Det blir också vanligare att äldre bor hemma till livets slut och att svårt sjuka får omfattande vård och omsorg i bostaden. 19 SCB SIKA 2005, Färdtjänst och riksfärdtjänst Svenska Kommunförbundet 2004, Äldreomsorgens styrning

24 Totalt hade personer 65 år och äldre beviljats hemtjänst den 1 oktober Det motsvarar 8,5 procent av befolkningen 65 år och äldre. Av dessa var 72 procent 80 år och äldre och 70 procent var kvinnor. Antalet äldre som beviljats hemtjänst har ökat med tre procent sedan år 2003 och med fem procent sedan år Det är i de äldsta åldersgrupperna som den beviljade hemtjänsten har ökat. Bland de yngre äldre har andelen tvärtemot minskat. 22 Tabell 10 Antal och andel med hemtjänst i ordinärt boende. Procent Ålder Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % , , , , , , , , ,7 85 w , , ,3 65 w , , , , , ,5 80 w , , ,8 Källa: Statistiska Centralbyrån; Socialstyrelsen, Äldre vård och omsorg, respektive år Av alla kvinnor som är 65 år och äldre, hade 10,5 procent beviljats hemtjänst år Motsvarande siffra för män var sex procent. Det var endast i den äldsta åldersgruppen, 95 år och äldre, som männen fick mer hemtjänst än kvinnorna. 23 Under oktober månad år 2004 redovisades beviljade hemtjänsttimmar. Det är en ökning med fem procent sedan året innan och med 24 procent sedan år År 2004 hade 38 procent av samtliga 65 år och äldre beviljats 1 9 hjälptimmar, 23 procent hjälptimmar och en procent 200 hjälptimmar eller fler. Procentuellt sett har antalet hjälptimmar ökat mer än antalet äldre som får hemtjänst. Det betyder att de som får hemtjänst fick fler timmar per person år 2004 än år Socialstyrelsen 2005, Äldre Vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik 23 Socialstyrelsen 2005, Äldre Vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik 24 Socialstyrelsen 2005, Äldre Vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik

25 Figur 5 Andel av befolkningen i ordinärt boende som den 1 oktober 2004 var beviljade hemtjänst. Procent Procent män kvinnor år år år år år 95 w år Källa: Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik Figur 6 Personer 65 år och äldre med hemtjänst fördelade efter antal hjälptimmar år 2004 Mer än 120 tim tim 1 9 tim tim tim Källa: Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik 23

26 Tabell 11 Absolut och procentuell förändring av antal beviljade/beräknade hemtjänsttimmar under oktober Avrundade tal. År Antal beviljade hemtjänsttimmar under oktober månad Procentuell förändring procent Källa: Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg år 2004, sid 17 Korttidsboende Korttidsboende/korttidsvård och dagverksamhet är ett komplement till hemtjänsten som gör det möjligt för personer att bo kvar hemma längre. Med korttidsvård och korttidsboende avses tillfälligt boende i särskilda boendeformer. Korttidsboende och korttidsvård används för rehabilitering, omvårdnad, växelvård och avlösning av närstående. Det gäller i första hand makar som är anhörigvårdare. Den 1 oktober 2004 hade äldre beviljats korttidsvård eller korttidsboende, varav 54 procent var kvinnor. Det motsvarar en procent av befolkningen 65 år och äldre. Det är en ökning med ungefär 100 personer sedan år Eftersom mätningen gäller antal boende/vårdade en viss dag blir resultatet till viss del slumpartat. Vissa platser kan ha stått tomma vid mättillfället. Därför är siffran som anger antal vårddygn under oktober månad säkrare. År 2004 registrerades vårddygn. Sedan 1999 har antalet vårddygn ökat med cirka 19 procent. 25 Tabell 12 Antal registrerade vårddygn år 1999, 2003 och Antal vårddygn Källa: Socialstyrelsen, Äldre vård och omsorg, respektive år 24 Dagverksamhet Ett annat komplement till hemtjänsten är dagverksamhet som underlättar för äldre att bo kvar i ordinärt boende. Dagverksamheten kan också ges som ett stöd i särskilt boende. Dagverksamhet riktar sig främst till äldre och funktionshindrade med demenssjukdom och psykiska funktionshinder. Liksom till personer som i övrigt behöver aktivering och rehabilitering. 25 Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik; Socialstyrelsen 2000, Äldre vård och omsorg år 1999

27 Den 1 oktober 2004 hade cirka personer 65 år och äldre i ordinärt boende beviljats dagverksamhet. Vid samma tidpunkt gällde det äldre i särskilt boende. Cirka 65 procent var kvinnor. Antalet äldre i ordinärt boende med dagverksamhet har ökat under de senaste åren medan antalet äldre i särskilt boende som har dagverksamhet har minskat. Ett skäl till detta är att dagverksamheten ofta integreras i den övriga verksamheten på särskilda boenden. 26 Tabell 13 Antal personer 65 år och äldre som var beviljade dagverksamhet den 1 oktober mellan åren 1999 och 2004 År Antal i ordinärt boende Antal i särskilt boende Totalt Källa: Socialstyrelsen, Äldre vård och omsorg, respektive år Särskilt boende omfattning och stöd Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen ansvar för att det finns särskilda boenden för personer med omfattande behov av vård och omsorg med tillgång till personal dygnet runt. Bostäderna i särskilda boenden fördelas av kommunen efter behov och biståndsbedömning. I ett särskilt boende har de allra flesta en egen lägenhet och de boende har med få undantag ett hyreskontrakt. Kommunerna har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå. I samband med Ädelreformen 1992 ändrades benämningen för de olika boendeformerna servicehus, ålderdomshem, långtidsvård, sjukhem och gruppbostäder med flera benämningar till samlingsbegreppet särskilda boenden för äldre och funktionshindrade. Trots detta lever många av de gamla benämningarna kvar. Behovet av särskilt boende är delvis avhängigt av hur mycket stöd hemtjänsten och hemsjukvården kan ge i den egna bostaden, hur bostaden är utformad och av tillgången på korttidsvård, korttidsboende och dagverksamhet i kommunen. Enligt en studie i Kalmar län dominerar två orsaker när det gäller flyttning till särskilt boende. Den första är svår demenssjukdom där man behöver 26 Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik 25

28 hjälp för att klara vardagssysslor och inte klarar tids- och rumsorientering, i samspel med närståendes begränsade möjligheter att bistå. Det förklarar 45 procent av flyttningarna. Den andra är behov av omvårdnadsinsatser som inte kan förplaneras eller schemaläggas, också detta i samspel med närståendes begränsade möjligheter. Det förklarar 35 procent av flyttningarna. Dessa två omständigheter förklarar 80 procent av samtliga flyttningar. Generellt gäller att flyttningar orsakas av omsorgsbehov. Behov av sjukvård utgör inte en självständig faktor för flyttning. Brister i hemsjukvård föranleder alltså inte flyttningar utan behovet att flytta uppstår när maximal hemtjänst är otillräcklig. 27 Figur 7 Vistelsetid i särskilt boende år 2002 (inklusive korttidsboende) Antal < 1 mån 1-4 mån 5-7 mån 8-12 mån 1-2 år 2-5 år 5-10 år > 10 år Källa: Socialstyrelsen 2003, Vad är särskilt i särskilt boende för äldre? En kartläggning 26 Vistelsetiden i särskilt boende (inklusive korttidsboende) har successivt minskat eftersom äldre nu kan bo kvar hemma längre och där få stöd och vård av hemtjänsten och hemsjukvården. Ett skäl till kvarboende är att äldre idag har bättre bostäder än tidigare och att det finns mer tekniska och andra hjälpmedel som gör det möjligt att bo kvar hemma längre. Antal platser i särskilt boende Enligt den årliga mätningen den 1 oktober varje år, bodde personer, eller sju procent av alla personer 65 år och äldre, permanent i särskilda 27 FOKUS Regionförbundet i Kalmar län (2004) Kvarboendets gränser 2004, När det inte går att bo kvar hemma

29 boendeformer år Detta är en minskning med personer jämfört med år Av personer i åldern 80 år och äldre bodde personer eller 17 procent av åldersgruppen på särskilt boende. Detta är en minskning med personer. Minskningen har skett i alla åldersgrupper. Av dem som bodde i särskilda boenden den 1 oktober 2004 var cirka 79 procent 80 år och äldre och 70 procent var kvinnor. Tabell 14 Antal och andel permanent boende i särskilt boende. Procent Ålder Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % , , , , , , , , ,4 85 w , , ,0 65 w , , , , , ,0 80 w , , ,3 Källa: Statistiska centralbyrån; Socialstyrelsen, Äldre vård och omsorg, respektive år Figur 8 Andel av befolkningen som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober Procent Procent män kvinnor år år år år år 95 w år Källa: Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik

30 Av de personer som bodde permanent i särskilda boenden var det ca som delade bostad med annan än maka/make/samboende/anhörig. Det är en minskning med drygt 600 personer i jämförelse med Den kommunala hemsjukvården Utvecklingen inom hälso- och sjukvården medför ändrade förutsättningar för både kommuner och landsting. Den medicinska utvecklingen går framåt och medför större möjligheter för äldre att bli behandlade och genomgå operationer även vid hög ålder och därmed få fler friska år. Utvecklingen bidrar också till att människor i större utsträckning kan få vård i närmiljön av primärvården och kommunen. Hemsjukvården i samverkan med hemtjänsten blir i och med det allt mer betydande. Kommunerna har sedan Ädelreformen genomfördes 1992, ansvar för hälso- och sjukvården inklusive rehabilitering till och med sjuksköterskenivå i särskilt boende, korttidsboende och dagverksamhet. Med Ädelreformen fick kommunerna även möjlighet att genom avtal med lanstinget ta över samma ansvar i det ordinära boendet. Vilket ungefär hälften av kommunerna hade gjort år Den kommunala hemsjukvårdens omfattning Som ett led i att förbättra möjligheterna att följa upp den kommunala hälso- och sjukvårdens utveckling, har Svenska Kommunförbundet i samarbete med representanter för Kommunförbundet i Jämtlands län och några kommuner i Jämtland och Värmland bedrivit ett projekt om den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning och kostnader. Samtliga kommuner som deltog i projektet har tagit över ansvaret för hälso- och sjukvården i det ordinära boendet. Omfattning av kommunal hälso- och sjukvård definieras i projektet som andelen arbetstid som utgörs av hälsooch sjukvårdsuppgifter bland berörd vårdpersonal. 29 Resultat från projektet visar att mest hälso- och sjukvård bedrevs i korttidsboende/korttidsvård med 28 procent av arbetstiden, medan hemtjänsten/hemsjukvården la ner 26 procent av sin arbetstid på sådana uppgifter. Relativt stora skillnader fanns också i omfattningen av hälso- och sjukvårdsuppgifter mellan de deltagande kommunerna. Generellt bedrev 28 Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg år 2004, Sveriges officiella statistik 29 Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, undersköterskor och vårdbiträden.

31 Tabell 15 Omfattning av hälso- och sjukvård inom olika verksamheter Verksamhet Omfattning i procent av den totala arbetstiden Korttidsboende/korttidsvård 28 Hemtjänst/hemsjukvård 26 Särskilt boende 18 LSS-boende 7 Dagverksamhet 6 Källa: Svenska Kommunförbundet kommunerna i Jämtlands län mer hälso- och sjukvård än kommunerna i Värmlands län. Detta stämmer till en del överens med de strukturella skillnader som finns mellan länen, det vill säga skillnader i befolkningsunderlagens åldersstruktur och hälsa. Det går dock inte att förklara skillnaderna mellan kommunerna enbart med olika strukturella förutsättningar. Andra faktorer som påverkar omfattningen av hälso- och sjukvård är bland annat organisation och ledning, politiska prioriteringar, lokala avtal och samverkan med landstinget. 30 Demensvård Antal dementa Den största gruppen bland äldre som har behov av tillsyn dygnet runt är personer med demens. Antal dementa har beräknats av Demensutredningen 2003, se tabell 16. Risken för att drabbas av en demenssjukdom stiger med åldern. Enligt Demensutredningen kan man något förenklat säga att risken för att drabbas fördubblas vart femte år från 60 år och uppåt. Om medellivslängden ökar, ökar också antalet dementa. Cirka åtta procent av personer 65 år och äldre drabbas av måttlig eller svår demens. 31 Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Socialdepartementet beslutade år 2003 att starta ett gemensamt arbete för att förbättra demensvården i Sverige. Arbetet omfattar två på varandra följande Genombrottsprojekt med spridningsaktiviteter. Genombrott är en metod för kontinuerligt förbättringsarbete. Projekten har slutförts men förbättringsarbetet fortsätter liksom spridning av resultaten Svenska Kommunförbundet 31 Demensutredningen 2003, På väg mot en god demensvård (Ds 2003:47)

32 Tabell 16 Antalet demenssjuka i Sverige 2003 och 2010 (prognos) år 2003 år 2010 Antal demenssjuka varav under 65 år varav mild demens varav måttlig demens varav svår demens Källa: Demensutredningen, På väg mot en god demensvård (Ds 2003:47) Hjälpmedel Sjukvårdshuvudmännen kommuner och landsting har ansvar för att tillhandahålla hjälpmedel till funktionshindrade. Verksamheten regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Kommunerna ansvarar för hjälpmedel till äldre och personer med funktionshinder i särskilt boende i alla kommuner och i ordinärt boende i de 143 kommuner där de har tagit över hemsjukvården. Avtalen mellan kommunerna och landstingen har olika innehåll. Ansvaret för tillhandahållandet av specifika hjälpmedel kan därför variera. Hjälpmedelsutredningen som presenterades i slutet av 2004 föreslog bland annat följande: varje patient eller brukare som vänder sig till hälso- och sjukvården för att få personligt hjälpmedel ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en bedömning av sitt hjälpmedelsbehov. Landsting eller kommun får inte ta ut avgift för att tillhandahålla personliga hjälpmedel annat än som avgift för besök i samband med förskrivning, utprovning, anpassning av eller träning på hjälpmedel. Avgifterna ska omfattas av högkostnadsskyddet, som föreslås höjas från 900 till kronor för alla medborgare. 32 Utredningen har remissbehandlats men någon proposition med anledning av utredningen har ännu inte lagts. 30 Äldre som får bistånd enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är avsedd för personer med stora och varaktiga funktionshinder. I lagen definieras vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser, nämligen Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1). 32 LSS- och hjälpmedelsutredningen SOU 2004:83, Hjälpmedel