Masarykova univerzita. Filozofická fakulta. Skandinávská studia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Masarykova univerzita. Filozofická fakulta. Skandinávská studia"

Transkript

1 Masarykova univerzita Filozofická fakulta Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Skandinávská studia Mgr. Eliška Straková Vägar till existentiell hälsa Svenskarnas förhållningssätt och strategier Magisterská diplomová práce Vedoucí práce: Mgr. Alarka Kempe 2015

2 Härmed intygas att allt material i denna masteruppsats, vilket inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och att alla källor som jag använder mig av finns i källförteckningen och i bilagorna. Brno 30 april

3 Det är många som jag skulle kunna tacka men jag säger bara ett stort och varmt tack till tre personer som inspirerade och hjälpte mig mest och det är Lisbeth, Alarka och Nrsimhadeva. 3

4 Inledning Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa bland unga i Sverige Definitioner: Dagens situation i Sverige Bakgrund till psykisk ohälsa Sverige som ett postmodernt och sekulariserat land Hur engagerar man sig i problemet med psykisk ohälsa politiskt Existentiell hälsa Bakgrund till existentiell hälsa KASAM, self-efficacy, religion och spirituality Förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort Forskning inriktad på den existentiella dimensionen Vikten av den existentiella dimensionen Definitioner för den svenska kontexten WHO och den existentiella dimensionen av hälsa och de åtta existentiella aspekterna WHOQOL-SRPB field-test instrument Existentiell hälsa ur politisk synvinkel Metod och material Konferens om existentiell hälsa på Mälardalens högskola i Västerås Upplevelsen av existentiella dimensioner under rehabiliteringsprocessen vid naturunderstödd rehabilitering (Eva Sahlin) Vad är naturunderstödd rehabilitering? Den naturunderstödda rehabiliteringens påverkan på olika dimensioner av den existentiella hälsan Förundran Hoppfullhet Andlig kontakt Utvärdering Existentiella frågor i hälsofrämjande arbete (Catrine Kostenius) Utvärdering Vad innebär det i praktiken att Sverige är ett sekulariserat land (Cecilia Melder) Material och arbete med existentiell hälsa Livet och hälsan Vad är en studiecirkel Hur arbetar man på kurser om existentiell hälsa Utvärdering Samtalskort Intervjuer om existentiell hälsa Intervju med Lena Bergquist Lena Bergquists väg till arbetet med existentiell hälsa och hennes uppfattning om vad begreppet innebär Konsekvenser av dålig existentiell hälsa Existentiell hälsa i vården Existentiell hälsa inom folkbildningen Hur ser samtalskorten ut och hur jobbar man med dem inom Studiebundet Vuxenskolan Upplevelse av sammanhang Existentiell styrka och kraft Tillit som livskraft Meningen med livet Upplevelse av helhet

5 Harmoni och inre lugn Upplevelse av förundran Förhoppning Utvärdering av samtalskorten Den salutogena principen Ledarens roll Hur kan man bli ledare Samtalskort är ingen terapi Samtalskort ett unikt verktyg i ett sekulariserat samhälle Vilka är intresserade av eller använder sig av samtalskorten Möjlighet att införa existentiell hälsa i skolor Hur borde man enligt Lena Bergquist verka för existentiell hälsa i Sverige Vad gör studieförbundet Vuxenskolan för att sprida information till allmänheten Vilka vill gå på kurserna i Västerås och vad ger de för feedback Hur är de som arbetar med existentiell hälsa organiserade Intervju med Cecilia Melder Bakgrund till existentiell hälsa internationellt Den svenska kontexten Forskning inom existentiell hälsa i Sverige Arbetet efter avhandlingen Brist på språk när man ska uttrycka existentiella besvär Existentiell folkhälsomodell enligt Cecilia Melder Vilka använder interventionen och på vilket sätt Samtalskorten I vilken utsträckning arbetar man med samtalskorten i Sverige Kurs i existentiell hälsa på Teologiska högskolan i Stockholm Samarbete med andra och planer för framtiden Hur ser situationen för existentiell hälsa ut i praktiken Begreppet existentiell hälsa i folkmun Konferenser om existentiell hälsa Sverige som inspiration för andra länder Hur bör man enligt Cecilia Melder verka för existentiell hälsa i Sverige Diskussion Sammanfattning Källförteckning

6 Inledning När jag berättade för människor i min omgivning vad min uppsats skulle handla om blev det i princip undantagslöst en och samma reaktion hos alla: Vad är existentiell hälsa? Vad handlar det om? Att det uppstår existentiella funderingar under olika livsperioder och livssituationer är man van vid, men att det finns någonting inom den existentiella dimensionen som är viktigt under hela vårt liv och som påverkar hur vi ser på och upplever vår livskvalitet, inklusive hälsan, är inte lika självklart för alla. Denna kanske till och med lite väntade reaktion på ämnesval bekräftade att det är ett, för många obekant, område som allmänheten borde bekantas med. Vissa forskningsområden är intressanta eller relevanta enbart för en begränsad grupp människor, men frågor angående existentiell hälsa är väsentliga för samtliga. Under de senaste åren har man allt oftare tagit upp problemet med ökande ohälsa i Sverige. Dels gäller det antalet sjukskrivningar och sjukdagar på jobbet och dels handlar det om ungdomars situation. Med ohälsa menas oftast i det här sammanhanget psykisk ohälsa i form av ångest, depression, stressrelaterade besvär och liknande. Det är inte lätt att ge distinkta förklaringar eller fastställa orsakerna till detta. Angående hälso- och ohälsoproblematiken har man på senare tid börjat tala om begreppet existentiell hälsa. År 2011 publicerades en avhandling som behandlar just existentiell hälsa, och sedan dess har intresset för ämnet ökat, och på några ställen i Sverige har man börjat ägna sig åt det på olika sätt. Forskningen tyder på att god existentiell hälsa kan vara ett bra verktyg för att bekämpa den så ofta diskuterade ohälsan. Det som ligger i fokus för den här uppsatsen är att undersöka hur man förhåller sig till detta nya verktyg och vad man har valt för strategier att engagera sig i det på olika samhällsnivåer. Uppsatsens mål är, som tidigare nämnts, att besvara frågor som vem det är som tar ansvar för att forskningen inom ämnet 6

7 fortgår, vem som sprider det till allmänheten eller inför det i praktiken, till exempel inom vården och på vilket sätt detta sker. Är det enskilda personer eller finns det politiska strategier och insatser? Eftersom ämnet är så pass nytt i Sverige finns det inte så mycket skrivet material om hur situationen ser ut. Arbetet består av en teoretisk del, där jag tar upp bakgrunden till existentiell hälsa, internationell forskning som behandlar förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort, och en praktisk del, där jag redovisar resultatet av en fältundersökning. Den teoretiska delen börjar med en översikt av problematiken kring psykisk ohälsa, som har blivit väldigt uppmärksammad i Sverige den senaste tiden och som kanske kan vara en av de största orsakerna till att man har börjat och fortsätter forska inom existentiell hälsa och arbeta med det för att se om det kan vara ett sätt att ta itu med psykisk ohälsa. Det som verkar ha väckt störst uppmärksamhet angående ohälsa är en ökande psykisk ohälsa bland unga i Sverige och därför har jag valt att ta upp det som exempel på hur situationen ser ut i det svenska samhället och på att det finns en stor anledning att ägna sig åt existentiell hälsa, vilket har visat sig ha ett positivt samband med självskattad såväl fysisk som psykisk hälsa. 7

8 1 Psykisk ohälsa 1.1 Psykisk ohälsa bland unga i Sverige Innan jag beskriver situationen angående psykisk ohälsa bland unga i Sverige ska jag definiera vissa begrepp. Svenskan har till skillnad från många andra språk en bra möjlighet att med ett ord beskriva ett tillstånd då man inte mår bra men då detta tillstånd inte är tillräckligt allvarligt för att en diagnos ska kunna ställas. Jag syftar på ordet ohälsa. Det används dock som ett vidare begrepp, som dels kan beteckna psykiska sjukdomar i form av diagnos men också kan stå för uttryck som inte på något sätt är klart definierade och som man använder i folkmun, till exempel att inte må psykiskt bra. Socialstyrelsen använder i sina material psykisk ohälsa i den förstnämnda betydelsen medan Stockholms stadsmission representerar den bredare betydelsen. 1.2 Definitioner: Ohälsa är tillstånd av (lättare) sjukdom och/eller försvagade kroppsfunktioner. (Nationalencyklopedin) Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. (SKL, 2009, s. 11) Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan 8

9 sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. (SKL, 2009, s ) Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och ungdomar och det är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt. Socialt utanförskap, arbetslöshet, långtidssjukskrivningar, psykisk sjukdom och missbruk kostar samhället betydande summor och de enskilda individerna och deras närstående stort lidande. (SKL, 2009, s. 12) Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. (SKL, 2009, s. 11) 1.3 Dagens situation i Sverige De senaste åren har begreppet psykisk ohälsa börjat nå fram till allmänheten och uppmärksammas flitigt av både tidningar och olika webbsiter. En möjlig förklaring till ett sådant utbrett intresse är olika forskningsrapporter som visar att många unga svenskar inte mår psykiskt bra. En sådan statistik presenteras i Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013, och den visar att var fjärde ung människa i Sverige mellan 18 och 25 inte mår bra (Stockholms Stadsmission, 2013, s. 12). Socialstyrelsen ger vart fjärde år ut en folkhälsorapport som har som syfte att ge en översiktlig beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper och bidrar med underlag för hälsopolitiken (Socialstyrelsen, 2009, s. 3). Jag har valt att i stor utsträckning använda mig av 2009 års 9

10 folkhälsorapport eftersom den mer detaljerat än rapporten från 2013 behandlar just den psykiska hälsan. Folkhälsorapportens resultat från 2009 visar att det självskattade nedsatta psykiska välbefinnandet inte kan bortförklaras med sådana påståenden som att ungdomar uppfattar och upplever psykiska besvär på ett annat sätt än tidigare. Statistiken visar nämligen att antalet unga som behandlats inom psykiatrisk slutenvård också har ökat. Den största tillväxten inom slutenvården har registrerats vid sådana diagnoser som depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök (Socialstyrelsen, 2009, s. 95). Detta sammanträffande objektifierar de självrapporterade psykiska besvär som ungdomarna uppgav Bakgrund till psykisk ohälsa Det finns inga belagda förklaringar till varför psykisk ohälsa blir allt vanligare bland människor och framför allt bland ungdomar i Sverige. Institutioner som berörs av detta fenomen kommer dock med olika hypotetiska motiveringar. I Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013 nämns följande som möjliga orsaker: Rädsla att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några orsaker. Bidragande är också förändrade livsvillkor, till exempel en tuffare bostads- och arbetsmarknad. Även värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet har betydelse. (Stockholms Stadsmission, 2013, s. 5) Sverige som ett postmodernt och sekulariserat land DeMarinis (2006) ser på den postmoderna tiden i Sverige som en tid av kaos där man inte har tillgång till verktyg som skapar en funktionell andlig och existentiell världsbild. Melder (2011) menar att den postmoderna kontexten kan leda till mental 10

11 dysfunktion eftersom det inte finns några givna sanningar som man kan relatera till när det gäller ens liv och som man kan använda sig av när svåra situationer uppstår Individualisering och ifrågasättande av traditioner I Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 diskuteras varför allt fler ungdomar lider av nedsatt psykiskt välbefinnande. I det sammanhanget tar man upp samhällsförändringar som bland annat tar sig uttryck i en ökad individualisering. Socialstyrelsen hänvisar till resultaten från World Values Survey, som visar att Sverige är både ett mycket sekulariserat och individualiserat land. I den så kallade World Value Study genomförs upprepade enkätundersökningar av vuxnas värderingar i nästan 100 länder. De värderingar som skiljer sig mest åt mellan länderna sammanfattas i två dimensioner. I den första ställs en positiv attityd till traditionella auktoriteter såsom Gud, den egna nationen och föräldrarna mot en uppfattning som är mer ifrågasättande och sekulär, det vill säga icke-kyrklig. I den andra dimensionen ställs människors inriktning mot överlevnad och materiella villkor mot en strävan mot individuellt självförverkligande. Svenskar har enligt denna studie högst grad av ifrågasättande och sekulära värderingar, och störst strävan till självförverkligande (Socialstyrelsen, 2009a, s. 96). Figur 1. WVS,

12 I samband med individualiseringen och de traditionella värderingarna uppmärksammar Socialstyrelsen studier som visar på att depressioner och ångestsyndrom kopplas till nationell individualisering eller att högre grad av religiositet betyder lägre förekomst av självmord. (Socialstyrelsen, 2009) 1.4 Hur engagerar man sig i problemet med psykisk ohälsa politiskt Socialstyrelsens folkhälsorapport utgör underlag för hälsopolitiken. Den utarbetas först och främst i avsikt att möjliggöra för politiker både på nationell, regional och lokal nivå att skapa goda förutsättningar för en förbättring av befolkningens hälsa, men även organisationer och myndigheter som ägnar sig åt hälsoproblematiken kan dra nytta av den. Rapporten kan också användas i utbildningssyfte. (Socialstyrelsen, 2009) Psykisk ohälsa bland unga betraktas som en viktig politisk fråga. I Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013 tar man upp att regeringen har satsat på att kartlägga situationen angående ungas psykiska ohälsa, men samtidigt kritiseras regeringen för att det inte vidtas några konkreta åtgärder i form av nya arbetssätt för att motverka den psykiska ohälsan bland unga. (Stockholms Stadsmission, 2013) Regeringen har utarbetat en plan för insatser inom området psykisk ohälsa , vars syfte beskrivs i en delrapport av regeringsuppdraget: Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskaps-baserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Regeringen har därför utarbetat en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa, PRIO-planen (S2012/3907/FS). Ambitionen med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för en långsiktig kraftsamling hos huvudmännen och andra berörda aktörer för att förebygga psykisk ohälsa och att utveckla vården och omsorgen till personer med psykisk ohälsa. Planen gäller för perioden

13 Som en del i genomförandet av PRIO-planen har Socialstyrelsen fått ett uppdrag om kunskapsstyrning på området psykisk ohälsa. Uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom nämnda område. Uppdraget ska genomföras tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten (före detta Statens folkhälsoinstitut, FHI) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). (Socialstyrelsen, 2014, s.8) 13

14 2 Existentiell hälsa 2.1 Bakgrund till existentiell hälsa Inom ramen för begreppet existentiell hälsa (eng. spiritual health) kommer det upp några andra begrepp som ska klargöras innan jag börjar diskutera existentiell hälsa. Dessa begrepp är religion (eng. religion), andlighet (eng. spirituality), KASAM (eng. SOC) och self-efficacy KASAM, self-efficacy, religion och spirituality KASAM Aron Antonovskys (1987) begrepp som betyder känsla av sammanhang. Det finns tre centrala komponenter i KASAM och dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Self-efficacy Det finns ingen svensk motsvarighet men man kan förklara det som individens tilltro till sin egen kraft. Graden av self-efficacy påverkar motivation, handlingar men också hur man tänker och känner. (Melder, 2011) Religion Religion is an organized system of beliefs, practices, rituals, and symbols designed to facilitate closeness to the sacred or transcendent (God, higher power, or ultimate truth/reality). (Koenig et al. 2001, s. 18) Spirituality Spirituality is the personal quest for understanding answers to ultimate questions about life, about meaning, and about relationship with the sacred or transcendent, which may (or may not) lead to or arise from the development of religious rituals and the formation of community. (Koenig et al., 2001, s. 18) 14

15 Spirituality has been reserved for the subjective, individualized experience of transcendence. In contrast, religiousness has, for many people, become synonymous with institutionalized expressions of belief and practice. (Weaver et al, 2006) Spirituality is recognized as a factor that contributes to health in many persons. The concept of spirituality is found in all cultures and societies. It is expressed in an individual s search for ultimate meaning through participation in religion and/or belief in God, family, naturalism, rationalism, humanism, and the arts. (Association of American Medical Colleges, 1999) I vissa sammanhang menar forskare att religiöst engagemang (eng. religious envolvement) och andlighet (eng. spirituality) har samma innebörd (Holland et al., 1998; Fallot, 1998). Enligt Fallot (1998) innebär i praktiken båda begreppen att man söker mening och mål, transcendens, samhörighet och värderingar och ur detta perspektiv har de samma betydelse. 2.2 Förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort På samma sätt som Holland (1998) och Fallot (1998) betraktar Mueller, Plevak och Rummans (2001) religiöst engagemang och andlighet som motsvarande begrepp i sin artikel där de granskar studier som undersöker förhållandet mellan religiöst engagemang och andlighet och fysisk hälsa, psykisk hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och andra hälsoresultat. Undersökningarna pekar på en andlig/existentiell dimension hos de flesta patienter i ovannämnda granskade studier. Surveys suggest that most patients have a spiritual life and regard their spiritual health and physical health as equally important. Furthermore, people may have greater spiritual needs during illness (Mueller, Plevak och Rummans, 2001, s. 1225). De flesta studier visar också att andlighet har samband med bättre hälsoresultat, längre livslängd, bättre förmåga att hantera svåra situationer, som till exempel uppkomst av sjukdom, och bättre hälsorelaterad livskvalitet även vid en svår eller 15

16 dödlig sjukdom. Samtidigt pekar resultaten på att andlighet har anknytning till mindre ångest, depression och självmord hos patienterna. Det har också visat sig att om man möter patienternas andliga behov kan detta bidra till ett snabbare tillfrisknande. (Mueller, Plevak och Rummans, 2001) 2.3 Forskning inriktad på den existentiella dimensionen Inom tidigare forskning och vetenskapliga artiklar diskuterar man ofta inte uttalat om existentiell hälsa, utan det handlar snarare om en eller fler aspekter, som till exempel meningen med livet, andlig kontakt osv. För det mesta använder man ord som andlighet eller religiositet. Empirisk forskning inriktad på sambandet mellan religion, andlighet och hälsa har inte så lång vetenskaplig tradition. Religionens respektive andlighetens möjliga påverkan på hälsan har börjat uppmärksammas i allt större utsträckning under de senaste 35 åren (Weaver et al., 2006). Meezenbroek (2010) uppger en tillväxt på 688% under de senaste 30 åren. Den största ökningen började för ungefär tio år sedan, se Figur 2 (Koenig, 2012). Figur 2. (Koenig, 2012) 16

17 2.4 Vikten av den existentiella dimensionen Det ökande intresset för forskning inom existentiell hälsa under de senaste decennierna har lett till att World Health Assembly övervägt att inkludera existentiellt välbefinnande i WHO:s definition av hälsa (O Connell & Skevington, 2010). Allt fler vetenskapliga studier pekar på vikten av den existentiella dimensionen för såväl fysisk som psykisk och social hälsa (Moreira-Almeida & Koenig, 2006). Även O Connel och Skevington (2007) framhäver en positiv och betydande roll av andlig tro, i det här fallet dess påverkan på livskvaliteten. Samtidigt nämner de att det har varit svårt att mäta andlighet eller att den har betraktats som irrelevant (O Connell & Skevington, 2007), vilket kan vara ett av skälen till att arbete med den existentiella hälsodimensionen ännu inte fått genomslag i högre grad i praktiken. Behovet av vidare forskning inom de existentiella frågorna uppmärksammar Harold G. Koenig. We need to design better studies. There is already a lot of evidence accumulating that religion is somehow related to personal and public health, but we re still left with a number of questions about how and why it works (if it indeed does positively affect health). We need more studies, better designed studies, and we need more research funding in this area so we can conduct these studies. (Aten & Schenck, 2007, s. 187) Trots att man börjar ta hänsyn till den existentiella dimensionen i olika typer av terapier och behandlingar internationellt (Worthington et al., 1996) och trots att forskningen visar på att det finns ett positivt samband mellan religiositet och psykisk och fysisk hälsa (Koenig et al., 2001) har man inte kommit så långt att man börjat uppmärksamma det på politisk nivå eller i praktiskt hälso- och sjukvårdarbete (Melder, 2011). 17

18 Rutz (2004) poängterar vikten av den existentiella dimensionen inom just sjukvårdarbete. Not only economic and materialistic solutions are needed, but a new mental health approach, focusing on the psychosocial and existential determinants of mental and physical health (Rutz, 2004, s. 1652). Precis som Rutz (2004) hävdar även Vader att det är nödvändigt att inkludera den existentiella dimensionen i syfte att hantera ohälsan. By ignoring the spiritual dimension of health, for whatever reason, we may be depriving ourselves of the leverage we need to help empower individuals and populations to achieve improved physical, social, and mental health. Indeed, unless and until we do seriously address the question however difficult and uncomfortable it may be substantial and sustainable improvements in physical, social, and mental health, and reductions in the health gradient within and between societies, may well continue to elude us. (Vader, 2006, s. 457). Människor som har råkat ut för psykisk ohälsa behöver få vård som är stödjande och inriktad på att höja självrespekt, värdighet och meningen i livet, vilket man enligt Rutz (2004) kan uppnå just genom den ovannämnda nya attityden till hälsoarbete. Han uppmanar också sakkunniga med ett holistiskt synsätt att återigen framhäva sin kompetens efter en tid präglad av biologisk och sociologisk reduktionism. After times of biological and sociological reductionism, however, holistically minded professionals must rediscover their competency and responsibility with respect to the needs of a redefined public mental health concept (Rutz, 2004, s. 1652). I Sverige är det Cecilia Melder (2011) som med sin avhandling Vilsenhetens epidemiologi visat på vikten av den existentiella dimensionen. Hennes frågeställning var om och hur denna hälsodimension påverkar individens självskattade hälsa och välbefinnande. 18

19 Resultaten av hennes studie visar att människor med hög grad av existentiell hälsa även hade högre grad av självskattad hälsa, både fysisk, psykisk och social, än personer med lägre grad av existentiell hälsa. 2.5 Definitioner för den svenska kontexten Internationellt används begreppet spiritual health och den närmaste översättningen borde vara andlig hälsa. I den svenska kontexten har man dock valt att använda begreppet existentiell hälsa på grund av att ordet andlig lätt får en annan konnotation i Sverige (Melder, 2011). Cecilia Melder och Catrine Kostenius (2013) har presenterat en arbetsdefinition av existentiell hälsa som de presenterat på ett seminarium om existentiell hälsa i Sverige. Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och grundläggande uppfattningar. (Kostenius & Melder, in press) Ytterligare två arbetsdefinitioner som Kostenius och Melder använder sig av är definitionen av hälsa och definitionen av god hälsa: Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. (Kostenius & Melder, in press) God hälsa är då det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius & Melder, in press) 19

20 2.6 WHO och den existentiella dimensionen av hälsa och de åtta existentiella aspekterna 1998 rekommenderade en specialgrupp inom WHO Executive Board for the review of the Constitution en ändring av hälsodefinitionen genom att inkludera den existentiella dimensionen. Den ursprungliga definitionen Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. (WHO 2006, s.1) skulle ändras till Health is a dynamic state of complete physical, mental, spiritual and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. (Khayat) WHOQOL-SRPB field-test instrument Trots att WHO till slut inte har inkluderat den existentiella dimensionen i sin definition av hälsa innebär det inte att man förnekar dess existens och betydelse kompletterade WHO:s Evidence and Research Department of Mental Health and Substance Dependence enkäten WHOQOL-100, som används för att mäta hälsa och livskvalitet, med 32 nya frågor relaterade till Spirituality, Religiousness and Personal Beliefs, förkortat SRPB (WHO, 2002b). Den svenska översättningen är andlighet, religiositet och personlig tro (Melder, 2011). Det nya mätinstrumentet WHOQOL-SRPB utvecklades genom en pilotstudie som pågick i 18 olika länder. WHO tog i beräkning att det kan finnas stora olikheter i hur man uppfattar frågorna eftersom enkäten användes runt om i världen, och förklarade därför i instruktionerna att det finns ett öppet utrymme för tolkning (WHO, 2002a). These questions are designed to be applicable to people coming from many different cultures and holding a variety of spiritual, religious or personal beliefs. If you follow a particular religion, such as Judaism, Christianity, Islam or Buddhism, you will 20

21 probably answer the following questions with your religious beliefs in mind. If you do not follow a particular religion, but still believe that something higher and more powerful exists beyond the physical and material world, you may answer the following questions from that perspective. For example, you might believe in a higher spiritual force or the healing power of Nature. Alternatively, you may have no belief in a higher, spiritual entity, but you may have strong personal beliefs or followings, such as beliefs in a scientific theory, a personal way of life, a particular philosophy or a moral and ethical code. While some of these questions will use words such as spirituality please answer them in terms of your own personal belief system, whether it be religious, spiritual or personal (WHO, 2002a, s. 20). Den existentiella dimensionen (SRPB) består av följande 8 aspekter: 1. Spiritual Connection 2. Meaning & Purpose In Life 3. Experiences of Awe & Wonder 4. Wholeness & Integration 5. Spiritual Strength 6. Inner Peace 7. Hope & Optimism 8. Faith (WHO, 2002b, s. 4) Till svenska översätts de så här: 1. andlig kontakt 2. mening och syfte med livet 3. upplevelse av förundran 4. helhet och integration 5. andlig styrka 21

22 6. harmoni och inre frid 7. hoppfullhet och optimism 8. tro som resurs (Melder, 2011, s. 44) 2.7 Existentiell hälsa ur politisk synvinkel Regeringen har i en proposition från 2007 inkluderat den existentiella dimensionen i beskrivningen av människans behov. I propositionen skriver man: Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s 6) I samma proposition lägger man ansvaret för folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå, enligt regeringen är det kommuner och landsting som ska göra insatser inom detta område. Kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör i den egenskapen förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. (Prop. 2007/08:110, s 6) I dag finns folkhälsofrågorna med på den kommunala och regionala politiska agendan i betydligt högre utsträckning än för bara några år sedan. Regeringen vill i detta sammanhang betona betydelsen av att utveckla folkhälsoarbetet lokalt och sektorsöverskridande. (Prop. 2007/08:110, s 7) Det finns kommuner som börjar ta med existentiell hälsa i beräkningen och inte bara vad gäller hälsoarbetet utan till exempel även inom utbildningssfären. (Bergquist, 2015) 22

en resurs i vård och omsorg

en resurs i vård och omsorg EXISTENTIELL HÄLSA Cecilia.Melder@teol.uu.se en resurs i vård och omsorg Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek,

Läs mer

Existentiell hälsa i vården

Existentiell hälsa i vården Existentiell hälsa i vården Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), temadag 2016-11-29 Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har

Läs mer

Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen

Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen Lena Bergquist Studieförbundet Vuxenskolan lena.bergquist@sv.se Samtalskort om existentiell hälsa Livsmod, livsglädje, livsmening och Frön till livsmod och livsglädje

Läs mer

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård. Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård. Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Existentiell hälsa en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga

Läs mer

Existentiell hälsa. Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor. Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- ning Sex & Narkotika.

Existentiell hälsa. Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor. Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- ning Sex & Narkotika. Existentiell hälsa Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor Boende Arbets-? löshet Alkohol Arbetsmiljö Tobak Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- Utbild- medel ning Sex & Narkotika

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Existentiell hälsa Jönköping

Existentiell hälsa Jönköping Existentiell hälsa Jönköping Lena Bergquist Metodutvecklare, utbildare och samtalsgruppsledare Folkhälsa Studieförbundet Vuxenskolan lena.bergquist@sv.se Arvfondsprojektet Tillsammans för god psykisk hälsa,

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

I en multikulturell och multireligiös kontext!

I en multikulturell och multireligiös kontext! Existentiell hälsa I en multikulturell och multireligiös kontext! Francis Galton, 1822 1922, antropologi och psykologi. 1 Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Fritid och hälsa. En missförstådd relation. Ett utbildningsmaterial. Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007.

Fritid och hälsa. En missförstådd relation. Ett utbildningsmaterial. Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007. Fritid och hälsa En missförstådd relation Ett utbildningsmaterial Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007. Postadress: Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Enhagsvägen 9 187 40 Täby Telefon- och Faxnr:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Existentiell hälsa. Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård?

Existentiell hälsa. Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård? Existentiell hälsa Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård? Tänk om vi inte stressar ihjäl oss utan att det är värre än så Stress Utanförskap Prestation Ideal Informationsflöde

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Handikapp- och folkhälsopolitik

Handikapp- och folkhälsopolitik Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Sörmland oktober 2010 MargaretaPersson Varför blir vissa sjuka och andra behåller hälsan? Gener? Virus/bakterier? Otur/slumpen? Arvsynden? Levnadsvanor?

Läs mer