Masarykova univerzita. Filozofická fakulta. Skandinávská studia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Masarykova univerzita. Filozofická fakulta. Skandinávská studia"

Transkript

1 Masarykova univerzita Filozofická fakulta Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Skandinávská studia Mgr. Eliška Straková Vägar till existentiell hälsa Svenskarnas förhållningssätt och strategier Magisterská diplomová práce Vedoucí práce: Mgr. Alarka Kempe 2015

2 Härmed intygas att allt material i denna masteruppsats, vilket inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och att alla källor som jag använder mig av finns i källförteckningen och i bilagorna. Brno 30 april

3 Det är många som jag skulle kunna tacka men jag säger bara ett stort och varmt tack till tre personer som inspirerade och hjälpte mig mest och det är Lisbeth, Alarka och Nrsimhadeva. 3

4 Inledning Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa bland unga i Sverige Definitioner: Dagens situation i Sverige Bakgrund till psykisk ohälsa Sverige som ett postmodernt och sekulariserat land Hur engagerar man sig i problemet med psykisk ohälsa politiskt Existentiell hälsa Bakgrund till existentiell hälsa KASAM, self-efficacy, religion och spirituality Förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort Forskning inriktad på den existentiella dimensionen Vikten av den existentiella dimensionen Definitioner för den svenska kontexten WHO och den existentiella dimensionen av hälsa och de åtta existentiella aspekterna WHOQOL-SRPB field-test instrument Existentiell hälsa ur politisk synvinkel Metod och material Konferens om existentiell hälsa på Mälardalens högskola i Västerås Upplevelsen av existentiella dimensioner under rehabiliteringsprocessen vid naturunderstödd rehabilitering (Eva Sahlin) Vad är naturunderstödd rehabilitering? Den naturunderstödda rehabiliteringens påverkan på olika dimensioner av den existentiella hälsan Förundran Hoppfullhet Andlig kontakt Utvärdering Existentiella frågor i hälsofrämjande arbete (Catrine Kostenius) Utvärdering Vad innebär det i praktiken att Sverige är ett sekulariserat land (Cecilia Melder) Material och arbete med existentiell hälsa Livet och hälsan Vad är en studiecirkel Hur arbetar man på kurser om existentiell hälsa Utvärdering Samtalskort Intervjuer om existentiell hälsa Intervju med Lena Bergquist Lena Bergquists väg till arbetet med existentiell hälsa och hennes uppfattning om vad begreppet innebär Konsekvenser av dålig existentiell hälsa Existentiell hälsa i vården Existentiell hälsa inom folkbildningen Hur ser samtalskorten ut och hur jobbar man med dem inom Studiebundet Vuxenskolan Upplevelse av sammanhang Existentiell styrka och kraft Tillit som livskraft Meningen med livet Upplevelse av helhet

5 Harmoni och inre lugn Upplevelse av förundran Förhoppning Utvärdering av samtalskorten Den salutogena principen Ledarens roll Hur kan man bli ledare Samtalskort är ingen terapi Samtalskort ett unikt verktyg i ett sekulariserat samhälle Vilka är intresserade av eller använder sig av samtalskorten Möjlighet att införa existentiell hälsa i skolor Hur borde man enligt Lena Bergquist verka för existentiell hälsa i Sverige Vad gör studieförbundet Vuxenskolan för att sprida information till allmänheten Vilka vill gå på kurserna i Västerås och vad ger de för feedback Hur är de som arbetar med existentiell hälsa organiserade Intervju med Cecilia Melder Bakgrund till existentiell hälsa internationellt Den svenska kontexten Forskning inom existentiell hälsa i Sverige Arbetet efter avhandlingen Brist på språk när man ska uttrycka existentiella besvär Existentiell folkhälsomodell enligt Cecilia Melder Vilka använder interventionen och på vilket sätt Samtalskorten I vilken utsträckning arbetar man med samtalskorten i Sverige Kurs i existentiell hälsa på Teologiska högskolan i Stockholm Samarbete med andra och planer för framtiden Hur ser situationen för existentiell hälsa ut i praktiken Begreppet existentiell hälsa i folkmun Konferenser om existentiell hälsa Sverige som inspiration för andra länder Hur bör man enligt Cecilia Melder verka för existentiell hälsa i Sverige Diskussion Sammanfattning Källförteckning

6 Inledning När jag berättade för människor i min omgivning vad min uppsats skulle handla om blev det i princip undantagslöst en och samma reaktion hos alla: Vad är existentiell hälsa? Vad handlar det om? Att det uppstår existentiella funderingar under olika livsperioder och livssituationer är man van vid, men att det finns någonting inom den existentiella dimensionen som är viktigt under hela vårt liv och som påverkar hur vi ser på och upplever vår livskvalitet, inklusive hälsan, är inte lika självklart för alla. Denna kanske till och med lite väntade reaktion på ämnesval bekräftade att det är ett, för många obekant, område som allmänheten borde bekantas med. Vissa forskningsområden är intressanta eller relevanta enbart för en begränsad grupp människor, men frågor angående existentiell hälsa är väsentliga för samtliga. Under de senaste åren har man allt oftare tagit upp problemet med ökande ohälsa i Sverige. Dels gäller det antalet sjukskrivningar och sjukdagar på jobbet och dels handlar det om ungdomars situation. Med ohälsa menas oftast i det här sammanhanget psykisk ohälsa i form av ångest, depression, stressrelaterade besvär och liknande. Det är inte lätt att ge distinkta förklaringar eller fastställa orsakerna till detta. Angående hälso- och ohälsoproblematiken har man på senare tid börjat tala om begreppet existentiell hälsa. År 2011 publicerades en avhandling som behandlar just existentiell hälsa, och sedan dess har intresset för ämnet ökat, och på några ställen i Sverige har man börjat ägna sig åt det på olika sätt. Forskningen tyder på att god existentiell hälsa kan vara ett bra verktyg för att bekämpa den så ofta diskuterade ohälsan. Det som ligger i fokus för den här uppsatsen är att undersöka hur man förhåller sig till detta nya verktyg och vad man har valt för strategier att engagera sig i det på olika samhällsnivåer. Uppsatsens mål är, som tidigare nämnts, att besvara frågor som vem det är som tar ansvar för att forskningen inom ämnet 6

7 fortgår, vem som sprider det till allmänheten eller inför det i praktiken, till exempel inom vården och på vilket sätt detta sker. Är det enskilda personer eller finns det politiska strategier och insatser? Eftersom ämnet är så pass nytt i Sverige finns det inte så mycket skrivet material om hur situationen ser ut. Arbetet består av en teoretisk del, där jag tar upp bakgrunden till existentiell hälsa, internationell forskning som behandlar förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort, och en praktisk del, där jag redovisar resultatet av en fältundersökning. Den teoretiska delen börjar med en översikt av problematiken kring psykisk ohälsa, som har blivit väldigt uppmärksammad i Sverige den senaste tiden och som kanske kan vara en av de största orsakerna till att man har börjat och fortsätter forska inom existentiell hälsa och arbeta med det för att se om det kan vara ett sätt att ta itu med psykisk ohälsa. Det som verkar ha väckt störst uppmärksamhet angående ohälsa är en ökande psykisk ohälsa bland unga i Sverige och därför har jag valt att ta upp det som exempel på hur situationen ser ut i det svenska samhället och på att det finns en stor anledning att ägna sig åt existentiell hälsa, vilket har visat sig ha ett positivt samband med självskattad såväl fysisk som psykisk hälsa. 7

8 1 Psykisk ohälsa 1.1 Psykisk ohälsa bland unga i Sverige Innan jag beskriver situationen angående psykisk ohälsa bland unga i Sverige ska jag definiera vissa begrepp. Svenskan har till skillnad från många andra språk en bra möjlighet att med ett ord beskriva ett tillstånd då man inte mår bra men då detta tillstånd inte är tillräckligt allvarligt för att en diagnos ska kunna ställas. Jag syftar på ordet ohälsa. Det används dock som ett vidare begrepp, som dels kan beteckna psykiska sjukdomar i form av diagnos men också kan stå för uttryck som inte på något sätt är klart definierade och som man använder i folkmun, till exempel att inte må psykiskt bra. Socialstyrelsen använder i sina material psykisk ohälsa i den förstnämnda betydelsen medan Stockholms stadsmission representerar den bredare betydelsen. 1.2 Definitioner: Ohälsa är tillstånd av (lättare) sjukdom och/eller försvagade kroppsfunktioner. (Nationalencyklopedin) Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. (SKL, 2009, s. 11) Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan 8

9 sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. (SKL, 2009, s ) Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och ungdomar och det är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt. Socialt utanförskap, arbetslöshet, långtidssjukskrivningar, psykisk sjukdom och missbruk kostar samhället betydande summor och de enskilda individerna och deras närstående stort lidande. (SKL, 2009, s. 12) Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. (SKL, 2009, s. 11) 1.3 Dagens situation i Sverige De senaste åren har begreppet psykisk ohälsa börjat nå fram till allmänheten och uppmärksammas flitigt av både tidningar och olika webbsiter. En möjlig förklaring till ett sådant utbrett intresse är olika forskningsrapporter som visar att många unga svenskar inte mår psykiskt bra. En sådan statistik presenteras i Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013, och den visar att var fjärde ung människa i Sverige mellan 18 och 25 inte mår bra (Stockholms Stadsmission, 2013, s. 12). Socialstyrelsen ger vart fjärde år ut en folkhälsorapport som har som syfte att ge en översiktlig beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper och bidrar med underlag för hälsopolitiken (Socialstyrelsen, 2009, s. 3). Jag har valt att i stor utsträckning använda mig av 2009 års 9

10 folkhälsorapport eftersom den mer detaljerat än rapporten från 2013 behandlar just den psykiska hälsan. Folkhälsorapportens resultat från 2009 visar att det självskattade nedsatta psykiska välbefinnandet inte kan bortförklaras med sådana påståenden som att ungdomar uppfattar och upplever psykiska besvär på ett annat sätt än tidigare. Statistiken visar nämligen att antalet unga som behandlats inom psykiatrisk slutenvård också har ökat. Den största tillväxten inom slutenvården har registrerats vid sådana diagnoser som depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök (Socialstyrelsen, 2009, s. 95). Detta sammanträffande objektifierar de självrapporterade psykiska besvär som ungdomarna uppgav Bakgrund till psykisk ohälsa Det finns inga belagda förklaringar till varför psykisk ohälsa blir allt vanligare bland människor och framför allt bland ungdomar i Sverige. Institutioner som berörs av detta fenomen kommer dock med olika hypotetiska motiveringar. I Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013 nämns följande som möjliga orsaker: Rädsla att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några orsaker. Bidragande är också förändrade livsvillkor, till exempel en tuffare bostads- och arbetsmarknad. Även värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet har betydelse. (Stockholms Stadsmission, 2013, s. 5) Sverige som ett postmodernt och sekulariserat land DeMarinis (2006) ser på den postmoderna tiden i Sverige som en tid av kaos där man inte har tillgång till verktyg som skapar en funktionell andlig och existentiell världsbild. Melder (2011) menar att den postmoderna kontexten kan leda till mental 10

11 dysfunktion eftersom det inte finns några givna sanningar som man kan relatera till när det gäller ens liv och som man kan använda sig av när svåra situationer uppstår Individualisering och ifrågasättande av traditioner I Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 diskuteras varför allt fler ungdomar lider av nedsatt psykiskt välbefinnande. I det sammanhanget tar man upp samhällsförändringar som bland annat tar sig uttryck i en ökad individualisering. Socialstyrelsen hänvisar till resultaten från World Values Survey, som visar att Sverige är både ett mycket sekulariserat och individualiserat land. I den så kallade World Value Study genomförs upprepade enkätundersökningar av vuxnas värderingar i nästan 100 länder. De värderingar som skiljer sig mest åt mellan länderna sammanfattas i två dimensioner. I den första ställs en positiv attityd till traditionella auktoriteter såsom Gud, den egna nationen och föräldrarna mot en uppfattning som är mer ifrågasättande och sekulär, det vill säga icke-kyrklig. I den andra dimensionen ställs människors inriktning mot överlevnad och materiella villkor mot en strävan mot individuellt självförverkligande. Svenskar har enligt denna studie högst grad av ifrågasättande och sekulära värderingar, och störst strävan till självförverkligande (Socialstyrelsen, 2009a, s. 96). Figur 1. WVS,

12 I samband med individualiseringen och de traditionella värderingarna uppmärksammar Socialstyrelsen studier som visar på att depressioner och ångestsyndrom kopplas till nationell individualisering eller att högre grad av religiositet betyder lägre förekomst av självmord. (Socialstyrelsen, 2009) 1.4 Hur engagerar man sig i problemet med psykisk ohälsa politiskt Socialstyrelsens folkhälsorapport utgör underlag för hälsopolitiken. Den utarbetas först och främst i avsikt att möjliggöra för politiker både på nationell, regional och lokal nivå att skapa goda förutsättningar för en förbättring av befolkningens hälsa, men även organisationer och myndigheter som ägnar sig åt hälsoproblematiken kan dra nytta av den. Rapporten kan också användas i utbildningssyfte. (Socialstyrelsen, 2009) Psykisk ohälsa bland unga betraktas som en viktig politisk fråga. I Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013 tar man upp att regeringen har satsat på att kartlägga situationen angående ungas psykiska ohälsa, men samtidigt kritiseras regeringen för att det inte vidtas några konkreta åtgärder i form av nya arbetssätt för att motverka den psykiska ohälsan bland unga. (Stockholms Stadsmission, 2013) Regeringen har utarbetat en plan för insatser inom området psykisk ohälsa , vars syfte beskrivs i en delrapport av regeringsuppdraget: Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskaps-baserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Regeringen har därför utarbetat en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa, PRIO-planen (S2012/3907/FS). Ambitionen med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för en långsiktig kraftsamling hos huvudmännen och andra berörda aktörer för att förebygga psykisk ohälsa och att utveckla vården och omsorgen till personer med psykisk ohälsa. Planen gäller för perioden

13 Som en del i genomförandet av PRIO-planen har Socialstyrelsen fått ett uppdrag om kunskapsstyrning på området psykisk ohälsa. Uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom nämnda område. Uppdraget ska genomföras tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten (före detta Statens folkhälsoinstitut, FHI) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). (Socialstyrelsen, 2014, s.8) 13

14 2 Existentiell hälsa 2.1 Bakgrund till existentiell hälsa Inom ramen för begreppet existentiell hälsa (eng. spiritual health) kommer det upp några andra begrepp som ska klargöras innan jag börjar diskutera existentiell hälsa. Dessa begrepp är religion (eng. religion), andlighet (eng. spirituality), KASAM (eng. SOC) och self-efficacy KASAM, self-efficacy, religion och spirituality KASAM Aron Antonovskys (1987) begrepp som betyder känsla av sammanhang. Det finns tre centrala komponenter i KASAM och dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Self-efficacy Det finns ingen svensk motsvarighet men man kan förklara det som individens tilltro till sin egen kraft. Graden av self-efficacy påverkar motivation, handlingar men också hur man tänker och känner. (Melder, 2011) Religion Religion is an organized system of beliefs, practices, rituals, and symbols designed to facilitate closeness to the sacred or transcendent (God, higher power, or ultimate truth/reality). (Koenig et al. 2001, s. 18) Spirituality Spirituality is the personal quest for understanding answers to ultimate questions about life, about meaning, and about relationship with the sacred or transcendent, which may (or may not) lead to or arise from the development of religious rituals and the formation of community. (Koenig et al., 2001, s. 18) 14

15 Spirituality has been reserved for the subjective, individualized experience of transcendence. In contrast, religiousness has, for many people, become synonymous with institutionalized expressions of belief and practice. (Weaver et al, 2006) Spirituality is recognized as a factor that contributes to health in many persons. The concept of spirituality is found in all cultures and societies. It is expressed in an individual s search for ultimate meaning through participation in religion and/or belief in God, family, naturalism, rationalism, humanism, and the arts. (Association of American Medical Colleges, 1999) I vissa sammanhang menar forskare att religiöst engagemang (eng. religious envolvement) och andlighet (eng. spirituality) har samma innebörd (Holland et al., 1998; Fallot, 1998). Enligt Fallot (1998) innebär i praktiken båda begreppen att man söker mening och mål, transcendens, samhörighet och värderingar och ur detta perspektiv har de samma betydelse. 2.2 Förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort På samma sätt som Holland (1998) och Fallot (1998) betraktar Mueller, Plevak och Rummans (2001) religiöst engagemang och andlighet som motsvarande begrepp i sin artikel där de granskar studier som undersöker förhållandet mellan religiöst engagemang och andlighet och fysisk hälsa, psykisk hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och andra hälsoresultat. Undersökningarna pekar på en andlig/existentiell dimension hos de flesta patienter i ovannämnda granskade studier. Surveys suggest that most patients have a spiritual life and regard their spiritual health and physical health as equally important. Furthermore, people may have greater spiritual needs during illness (Mueller, Plevak och Rummans, 2001, s. 1225). De flesta studier visar också att andlighet har samband med bättre hälsoresultat, längre livslängd, bättre förmåga att hantera svåra situationer, som till exempel uppkomst av sjukdom, och bättre hälsorelaterad livskvalitet även vid en svår eller 15

16 dödlig sjukdom. Samtidigt pekar resultaten på att andlighet har anknytning till mindre ångest, depression och självmord hos patienterna. Det har också visat sig att om man möter patienternas andliga behov kan detta bidra till ett snabbare tillfrisknande. (Mueller, Plevak och Rummans, 2001) 2.3 Forskning inriktad på den existentiella dimensionen Inom tidigare forskning och vetenskapliga artiklar diskuterar man ofta inte uttalat om existentiell hälsa, utan det handlar snarare om en eller fler aspekter, som till exempel meningen med livet, andlig kontakt osv. För det mesta använder man ord som andlighet eller religiositet. Empirisk forskning inriktad på sambandet mellan religion, andlighet och hälsa har inte så lång vetenskaplig tradition. Religionens respektive andlighetens möjliga påverkan på hälsan har börjat uppmärksammas i allt större utsträckning under de senaste 35 åren (Weaver et al., 2006). Meezenbroek (2010) uppger en tillväxt på 688% under de senaste 30 åren. Den största ökningen började för ungefär tio år sedan, se Figur 2 (Koenig, 2012). Figur 2. (Koenig, 2012) 16

17 2.4 Vikten av den existentiella dimensionen Det ökande intresset för forskning inom existentiell hälsa under de senaste decennierna har lett till att World Health Assembly övervägt att inkludera existentiellt välbefinnande i WHO:s definition av hälsa (O Connell & Skevington, 2010). Allt fler vetenskapliga studier pekar på vikten av den existentiella dimensionen för såväl fysisk som psykisk och social hälsa (Moreira-Almeida & Koenig, 2006). Även O Connel och Skevington (2007) framhäver en positiv och betydande roll av andlig tro, i det här fallet dess påverkan på livskvaliteten. Samtidigt nämner de att det har varit svårt att mäta andlighet eller att den har betraktats som irrelevant (O Connell & Skevington, 2007), vilket kan vara ett av skälen till att arbete med den existentiella hälsodimensionen ännu inte fått genomslag i högre grad i praktiken. Behovet av vidare forskning inom de existentiella frågorna uppmärksammar Harold G. Koenig. We need to design better studies. There is already a lot of evidence accumulating that religion is somehow related to personal and public health, but we re still left with a number of questions about how and why it works (if it indeed does positively affect health). We need more studies, better designed studies, and we need more research funding in this area so we can conduct these studies. (Aten & Schenck, 2007, s. 187) Trots att man börjar ta hänsyn till den existentiella dimensionen i olika typer av terapier och behandlingar internationellt (Worthington et al., 1996) och trots att forskningen visar på att det finns ett positivt samband mellan religiositet och psykisk och fysisk hälsa (Koenig et al., 2001) har man inte kommit så långt att man börjat uppmärksamma det på politisk nivå eller i praktiskt hälso- och sjukvårdarbete (Melder, 2011). 17

18 Rutz (2004) poängterar vikten av den existentiella dimensionen inom just sjukvårdarbete. Not only economic and materialistic solutions are needed, but a new mental health approach, focusing on the psychosocial and existential determinants of mental and physical health (Rutz, 2004, s. 1652). Precis som Rutz (2004) hävdar även Vader att det är nödvändigt att inkludera den existentiella dimensionen i syfte att hantera ohälsan. By ignoring the spiritual dimension of health, for whatever reason, we may be depriving ourselves of the leverage we need to help empower individuals and populations to achieve improved physical, social, and mental health. Indeed, unless and until we do seriously address the question however difficult and uncomfortable it may be substantial and sustainable improvements in physical, social, and mental health, and reductions in the health gradient within and between societies, may well continue to elude us. (Vader, 2006, s. 457). Människor som har råkat ut för psykisk ohälsa behöver få vård som är stödjande och inriktad på att höja självrespekt, värdighet och meningen i livet, vilket man enligt Rutz (2004) kan uppnå just genom den ovannämnda nya attityden till hälsoarbete. Han uppmanar också sakkunniga med ett holistiskt synsätt att återigen framhäva sin kompetens efter en tid präglad av biologisk och sociologisk reduktionism. After times of biological and sociological reductionism, however, holistically minded professionals must rediscover their competency and responsibility with respect to the needs of a redefined public mental health concept (Rutz, 2004, s. 1652). I Sverige är det Cecilia Melder (2011) som med sin avhandling Vilsenhetens epidemiologi visat på vikten av den existentiella dimensionen. Hennes frågeställning var om och hur denna hälsodimension påverkar individens självskattade hälsa och välbefinnande. 18

19 Resultaten av hennes studie visar att människor med hög grad av existentiell hälsa även hade högre grad av självskattad hälsa, både fysisk, psykisk och social, än personer med lägre grad av existentiell hälsa. 2.5 Definitioner för den svenska kontexten Internationellt används begreppet spiritual health och den närmaste översättningen borde vara andlig hälsa. I den svenska kontexten har man dock valt att använda begreppet existentiell hälsa på grund av att ordet andlig lätt får en annan konnotation i Sverige (Melder, 2011). Cecilia Melder och Catrine Kostenius (2013) har presenterat en arbetsdefinition av existentiell hälsa som de presenterat på ett seminarium om existentiell hälsa i Sverige. Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och grundläggande uppfattningar. (Kostenius & Melder, in press) Ytterligare två arbetsdefinitioner som Kostenius och Melder använder sig av är definitionen av hälsa och definitionen av god hälsa: Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. (Kostenius & Melder, in press) God hälsa är då det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius & Melder, in press) 19

20 2.6 WHO och den existentiella dimensionen av hälsa och de åtta existentiella aspekterna 1998 rekommenderade en specialgrupp inom WHO Executive Board for the review of the Constitution en ändring av hälsodefinitionen genom att inkludera den existentiella dimensionen. Den ursprungliga definitionen Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. (WHO 2006, s.1) skulle ändras till Health is a dynamic state of complete physical, mental, spiritual and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. (Khayat) WHOQOL-SRPB field-test instrument Trots att WHO till slut inte har inkluderat den existentiella dimensionen i sin definition av hälsa innebär det inte att man förnekar dess existens och betydelse kompletterade WHO:s Evidence and Research Department of Mental Health and Substance Dependence enkäten WHOQOL-100, som används för att mäta hälsa och livskvalitet, med 32 nya frågor relaterade till Spirituality, Religiousness and Personal Beliefs, förkortat SRPB (WHO, 2002b). Den svenska översättningen är andlighet, religiositet och personlig tro (Melder, 2011). Det nya mätinstrumentet WHOQOL-SRPB utvecklades genom en pilotstudie som pågick i 18 olika länder. WHO tog i beräkning att det kan finnas stora olikheter i hur man uppfattar frågorna eftersom enkäten användes runt om i världen, och förklarade därför i instruktionerna att det finns ett öppet utrymme för tolkning (WHO, 2002a). These questions are designed to be applicable to people coming from many different cultures and holding a variety of spiritual, religious or personal beliefs. If you follow a particular religion, such as Judaism, Christianity, Islam or Buddhism, you will 20

21 probably answer the following questions with your religious beliefs in mind. If you do not follow a particular religion, but still believe that something higher and more powerful exists beyond the physical and material world, you may answer the following questions from that perspective. For example, you might believe in a higher spiritual force or the healing power of Nature. Alternatively, you may have no belief in a higher, spiritual entity, but you may have strong personal beliefs or followings, such as beliefs in a scientific theory, a personal way of life, a particular philosophy or a moral and ethical code. While some of these questions will use words such as spirituality please answer them in terms of your own personal belief system, whether it be religious, spiritual or personal (WHO, 2002a, s. 20). Den existentiella dimensionen (SRPB) består av följande 8 aspekter: 1. Spiritual Connection 2. Meaning & Purpose In Life 3. Experiences of Awe & Wonder 4. Wholeness & Integration 5. Spiritual Strength 6. Inner Peace 7. Hope & Optimism 8. Faith (WHO, 2002b, s. 4) Till svenska översätts de så här: 1. andlig kontakt 2. mening och syfte med livet 3. upplevelse av förundran 4. helhet och integration 5. andlig styrka 21

22 6. harmoni och inre frid 7. hoppfullhet och optimism 8. tro som resurs (Melder, 2011, s. 44) 2.7 Existentiell hälsa ur politisk synvinkel Regeringen har i en proposition från 2007 inkluderat den existentiella dimensionen i beskrivningen av människans behov. I propositionen skriver man: Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s 6) I samma proposition lägger man ansvaret för folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå, enligt regeringen är det kommuner och landsting som ska göra insatser inom detta område. Kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör i den egenskapen förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. (Prop. 2007/08:110, s 6) I dag finns folkhälsofrågorna med på den kommunala och regionala politiska agendan i betydligt högre utsträckning än för bara några år sedan. Regeringen vill i detta sammanhang betona betydelsen av att utveckla folkhälsoarbetet lokalt och sektorsöverskridande. (Prop. 2007/08:110, s 7) Det finns kommuner som börjar ta med existentiell hälsa i beräkningen och inte bara vad gäller hälsoarbetet utan till exempel även inom utbildningssfären. (Bergquist, 2015) 22

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Självvärdering för Samordningsförbundet Västerås

Självvärdering för Samordningsförbundet Västerås Självvärdering för Samordningsförbundet Västerås Projektnamn: Existentiell hälsa - kan de existentiella dimensionerna ha en positiv påverkan på hälsan? Projektledare: Teologie doktor Cecilia Melder Projektägare:

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu 2010-09-27 Framgångsrik skola! Bosse Lårsson Åhörarkopior Föreläsning /workshop 23/9 2010 Feedback (mindset) 16:16 (habits of mind) och kreativt tänkande Bosse Larsson Tänk vidare.nu tänkvidare.nu 1. Vem

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad rehabilitering efter

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer