I en multikulturell och multireligiös kontext!

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "I en multikulturell och multireligiös kontext!"

Jan-Olof Berglund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Existentiell hälsa I en multikulturell och multireligiös kontext! Francis Galton, , antropologi och psykologi. 1

2 Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.) Kultur på två nivåer i relation till mental hälsa Externrepresentation; kulturella artefakter (föremål), roller, aktiviteter, institutioner Intern representation; attityder, tro, värderingar, medvetandemönster, epistemologi Marsella, A. & Yamada, A., (2000). Culture and mental health: An introduction and overview of foundations, concepts and issues. I. Cuéllar & F. A. Paniagua (Eds.), Handbook of multicultural mental health: Assessment and treatment of diverse populations. San Diego: Academic Press 2

representation; attityder, tro, värderingar, medvetandemönster, epistemologi Marsella, A. & Yamada, A., (2000).

3 Arthur Kleinman, psykiatriker och antropolog, presenterar kulturen i olika dimensioner i översättning av Valerie DeMarinis. Fysisk och psykisk dimension Social dimension Ekologisk dimension Kulturell/Existentiell dimension DeMarinis, V. (2003). Pastoral Care, Existential Health, and Existential Epidemiology. A Swedish postmodern case study. Stockholm: Verbum. Kultur i relation till hälsa 1) alla individer, grupper och institutioner existerar i en kulturell kontext. 2) i alla grupper finns medvetna och omedvetna aspekter av kultur som påverkar synen på hälsa och sjukdom. 3) synen på hälsa och sjukdom är kopplat till politik sociala strukturer som implementerade i sociala institutioners policy och hälsovårds strukturen. 4) det finnas samexisterade paradigm där något synsätt är normerande. DeMarinis, V. (2006). Existential Dysfunction -as a Public Mental Health Issue for Post-Modern Sweden: a cultural challenge and a challenge to culture. Holm, B. (Red.). Tro på teatret -essays om Religion og Teater, Religion i det 21 århundrede nr 3 (pp ). Köpenhavn: Köpenhavns Universitet. 3

A Swedish postmodern case study. Stockholm: Verbum. Kultur i relation till hälsa 1) alla individer, grupper och institutioner existerar i en kulturell kontext.

4 kultur som resurs konst t.ex. musik, dans, måleri, teater, film, fotografi, litteratur etnologisk dimension t.ex vanor, levnadssätt och traditioner meningskapande system t.ex. tankar, känslor och handlingar Hälsans bestämningsfaktor Boende Arbets-? löshet Alkohol Arbetsmiljö Tobak Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- Utbild- medel ning Sex & Narkotika samlevnad Socialt stöd Sociala nätverk Ålder, kön, arv Fritid & kultur Matvanor Motion Barns vuxen kontakt Socialförsäkring Sömnvanor m.m. Socialtjänst Hälso-& Sjukvård Källa: Haglund, Svanström, 1981 omarbetning, Beth Hammarström 4

löshet Alkohol Arbetsmiljö Tobak Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr.

World View Value Chart Survey 6 wave. 2010-2014, www.worldvaluessurvey.

5 World View Value Chart Survey 6 wave , Ronald Inglehart and Christian Welzel, "Changing Mass Priorities: The Link Between Modernization and Democracy." Perspectives on Politics, June 2010 (vol 8, No. 2) page

Tro som resurs SP8 Existentiell kontakt SP1 Existentiell hälsodimension Hoppfullhet & optimism SP7 WHOQOL-SRPB aspekter av hälsodimensionerna Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende

6 Tro som resurs SP8 Existentiell kontakt SP1 Existentiell hälsodimension Hoppfullhet & optimism SP7 WHOQOL-SRPB aspekter av hälsodimensionerna Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Meningen med/i livet SP2 Harmoni & inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Existentiell styrka SP5 Helhet & integration SP4 Psykisk Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport Hälsodimensionernas inbördes relation Autonom existentiell hälsosfär Fysisk hälsosfär Interaktiv existentiell hälsosfär Möjlighet till interaktion mellan olika hälsosfärer Social hälsosfär Psykisk hälsosfär 6

Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö,

7 Hälsosfär med existentiell betydelse (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx) Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär Yttre existentiellt betydelsefull inverkan (t.ex. livsåskådning) Inre existentiella behov Existentiellt meningsskapande Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär (ExEx +SP1-8) Hälsosfär med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8) Existentiell folk hälsomodell Fysisk dimension Yttre sfär med yttre existentiellt betydelsefull inverkan. Kapitel 5. Redovisning av resultat Kärnan i mitten = potentiellt existentiellt meningsskapan de hälsodimension Social dimension. Psykisk dimension 2. Inre sfär med existentiella behov. Kontinuum mellan sfärernas integration och desintegration. 7

stentiellt betydelsefull inverkan (t.ex.

8 Arbetsdefinitioner - Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sitt sammanhang och sina personliga uppfattningar. (Kostenius, C. & Melder, C. 2015) Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. - God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) 8

2015) Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska,

9 Existentiell styrka Meningen i/med livet Hälsans bestämningsfaktor med existentiella aspekter Förundran Boende Arbets-? löshet Alkohol Arbetsmiljö Tobak Trafik Helhet Narkotika Socialt stöd Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- Utbild- medel ning Sex & samlevnad Sociala nätverk Ålder, kön, arv Hopp Fritid & kultur Matvanor Motion Sömn- Barns vanor vuxen kontakt m.m. Harmoni Socialförsäkring Socialtjänst Hälso-& Sjukvård Existentiell kontakt Personlig tro Arbetsmodell: Hälsans bestämningsfaktorer med existentiella aspekter under utveckling av Ottosson, Timén & Melder 2015 Utifrån: Modell över hälsans bestämningsfaktorer: Haglund, Svanström, 1981 omarbetning, Beth Hammarström 9

10 Existentiella aspekter i 61% av pojkarna, 52% av flickorna i åk 9 upplever i hög utsträckning att livet är meningsfullt 33% av pojkarna, 28% av flickorna anger att de i hög utsträckning kan känna tröst eller lättnad i vardagen av en personlig tro. Helhetsvård i allmän palliativ vård Sjuksköterskorna var mycket positiva till att helhetsvård ska bedrivas och ansåg att helhetsvård inbegriper den existentiella dimensionen. När de svarade på enkätens frågor om de ansåg att helhetsvård och existentiella behov tillgodoses på avdelningen, svarade däremot bara ungefär en tredjedel ja eller ja, absolut på frågorna Johansson, Boel. (2013).HELA MÄNNISKAN? Helhetsvård i allmän palliativ vård vid en lungavdelning. D- Uppsats, THS 10

Helhetsvård i allmän palliativ vård Sjuksköterskorna var mycket positiva till att helhetsvård ska bedrivas och ansåg att helhetsvård inbegriper den existentiella dimensionen.

Livskvalité vid svår sjukdom Denna studie har visat att det finns ett samband mellan dialyspatienters självskattade hälsa och deras självskattade existentiell hälsa.

11 Livskvalité vid svår sjukdom Denna studie har visat att det finns ett samband mellan dialyspatienters självskattade hälsa och deras självskattade existentiell hälsa. Dessutom visar denna studie ett samband mellan dialyspatienters självskattade social hälsa och deras självskattade psykiska samt livsmiljörelaterade hälsa. Detta bekräftas också av tidigare studier som presenteras i uppsatsen Juteräng, Staffan (2013). Livskvalité vid svår sjukdom. En studie av existentiell hälsa och livskvalité hos patienter med njursvikt. D- Uppsats: THS 11

Dessutom visar denna studie ett samband mellan dialyspatienters självskattade social hälsa och deras självskattade psykiska samt livsmiljörelaterade hälsa.

http://www.rcpsych.ac.uk/healthadvice/treatments wellbeing/spirituality.

12 wellbeing/spirituality.aspx Aktiv livshjälp hållbar hälsa hela livet! Existentiella hälsointerventioner Promotioner och pretentioner 12

13 Existentiell hälsovård på lekens villkor Fakta Förståelse Förtrolighet Inre existentiell verklighet Förnim -melse Yttre existentiell verklighet Melders model för existentiellt hälsopromotion, utveklad från Winnicotts teori om övergångsområdet. A. Inre existentiella behov t.ex. hopp C. Existentiellt meningskapande hälsosfär B. Yttre existentiellt betydelsefull påverkan t.ex. livsåskådning E. Resurs vid t.ex. benbrott, svininfluensa, livskriser D. Tankar, känslor & handlingar F. Stärks genom t.ex. fakta/veta, förståelse/ diskussion, f rtrolighet/ verkstad, förnimmelse/ upplevelser 13

Existentiellt meningskapande hälsosfär B. Yttre existentiellt betydelsefull påverkan t.ex. livsåskådning E. Resurs vid t.ex. benbrott, svininfluensa, livskriser D.

14 Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov (Prop. 2007/08:110, s. 6) 14

Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar

15 Bergquist, L. & Melder, C. (2013). Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan livsmod livsglädje livsmening 15

16 Inspirerat till något nytt På individnivå På gruppnivå I gruppsamtalen Peppa en att våga gå och prova igen, ta upp något man gjort innan. Ibland behöver man en liten spark och det ät lättare att få den sparken av någon som vet [I] De har pratat om saker som de aldrig skulle prata om annars [LI] De har bidragit till utveckling på individnivå, genom Fördjupad självinsikt Ökat självförtroende Ny framtidstro Jag vågar lita på mig själv! Tryggare, på något vis! [I] Tankar har vaknat till liv, även känsla och dörren har öppnats till handling [I] 16

prata om annars [LI] De har bidragit till utveckling på individnivå, genom Fördjupad självinsikt Ökat självförtroende Ny framtidstro Jag

17 De har bidragit till utveckling på gruppnivå, genom Fördjupning Stärkt gruppkänsla Ökad kunskap Vi har blivit mer tajta med varandra. Fått höra mer på djupet vad och varför andra känner som de gör [E] Gruppen har kommit djupare i diskussion genom att man öppnat sig för varandra på ett nytt sätt [I] Kontrollgruppen Bekräftande Stödjande Problemhanterande Otrolig mycket stöd. Här kan jag få vara den jag är just för dagen [E] Viktigt att få berätta om svårigheter problem men också glädjeämnen [E] 17

Fått höra mer på djupet vad och varför andra känner som de gör [E] Gruppen har kommit djupare i diskussion genom att man

18 Vad tyckte du var allra sämst med kursen? För få datum. Att den tog slut. För mig blev avslappningsövningarna jobbiga eftersom jag har svårt att slappna av i många sociala sammanhang. Vet inte uppskattar så mycket kan inte säga något som var dåligt Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. KONTAKTA MIG GÄRNA Cecilia.Melder@teol.uu.se 18

Vet inte uppskattar så mycket kan inte säga något som var dåligt Melder, C.

Relevanta dokument

Existentiell hälsa. Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor. Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- ning Sex & Narkotika.

Existentiell hälsa. Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor. Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- ning Sex & Narkotika. Existentiell hälsa Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor Boende Arbets-? löshet Alkohol Arbetsmiljö Tobak Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- Utbild- medel ning Sex & Narkotika