I VÄSTERBOTTEN STUDIEPLAN

Transkript

1 KOMMUNIKATIONER I VÄSTERBOTTEN STUDIEPLAN

2 Inledning Hur har länets invånare fått och hållit kontakt med varandra och andra? Vattenvägarna har alltid varit självklara som transportvägar, farbara vinter som sommar. Vägnätet har varken varit lika självklart eller farbart. Järnvägarna har kommit med framtidstro, ibland farit med densamma, och än i våra dagar är järnvägsbyggandet i länet en diskussionsfråga. Posten kom sällan. Flyg och telekommunikation är sena företeelser. Hur, när och för vad uppstod då alla de kommunikationsvägar som vi använder oss av idag? I följande studieplan diskuteras framväxten och utvecklingen av några kommunikationer i Västerbotten och vad som i sin tur utvecklats i dess spår. Vi får följa utveckling och kontinuitet, men även uppgång och fall. I och med detta upptäcker vi även de människor som skapade kommunikationerna samt de människor som var och blev beroende av dem på olika sätt. Förutom angiven litteratur föreslås Internet som informationskälla. Dokumentera gärna det som diskuteras. Det som anses vara självklart idag kommer inte att vara lika självklart för kommande generationer. Länets museer, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkviet (DAUM) m fl tar gärna emot er dokumentation. Mycket nöje! Västerbottens läns hembygdsförbund Maria Paulsson 1

3 Vägar I äldre tid skapades vägar efter hur geografin såg ut. De följde vattendragens dalgångar, som också blev naturliga leder som vintervägar. Skillnad i framkomlighet mellan sommar- och vintervägarna gjorde att många transporterna gjordes just under vintern. Längs dagens vägar, äldre som nyare sträckningar, kan man ännu finna en mängd spår efter svunna dagar. Under 1800-talet började vägnätet att förbättras, men utvecklingen gick långsammare i inlandet: det var först under 1800-talet som vägnätet där började byggas ut. Man ville då ha förbindelser mellan kustlandet och inlandets socknar för att underlätta transporter t ex vid missväxt. Kolonisationen av lappmarken skapade ytterligare behov av vägar som var framkomliga. Vid sekelskiftet 1900 kom nya vägbyggnadsmetoder som innebar att mark, som tidigare undvikits, började tas i anspråk för vägbyggen. Efter 1920 kom ytterligare nya metoder och vägarna började då utformas mer med tanke på biltrafik. Den ökande bilismen under och 1960-talen skapade ett ökat vägbyggande. DISKUSSIONSFÖRSLAG: olika typer av färdvägar i Västerbotten genom tiderna. utvecklingen av Västerbottens vägnät. gästgiverier i bygden: var har de funnits? Varför fanns de? När försvann de? betydelse av vägnätets utveckling för länets utveckling. tidigare och nuvarande förekomst av s k vägrelaterade objekt i er bygd, som t ex mjölkbord, mil- och väghållningsstenar, alléer, broar etc: vilken historia berättar de? Markera gärna försvunna objekt i er bygd på karta! LITTERATUR: Fahlgren, Karl (red.), Handel och samfärdsel. Övre Norrland förr i tiden, del 6. Landelius Torsten: Att i Satan! Vi byggd mellanriksvägen! Sevärt i Västerbottens län: Blå vägen Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Västerbotten genom tiderna, s Zetterberg Hilmar: När landsvägen till Sorsele byggdes. Västerbotten

4 Järnvägar Järnväg och industrialisering förutsatte varandras existens. De första järnvägarna som byggdes i landet var därför bruksbanor, som drogs av hästar eller oxar. Västerbottens första järnväg var inte något undantag: i slutet av talet byggdes en bana för malmtransporter till Robertsfors och återtransport av färdiga produkter till Sikeå. Järnvägen användes fram till Norra stambanan, Inlandsbanan och dagens Botniabana har alla varit omdiskuterade projekt. Diskussionerna har bl a gällt dragningens placering, nytta och lönsamhet och många av frågeställningarna liknar varandra. I följd med att järnvägen växte fram växte även åtskilliga samhällen, byggnader och yrkesgrupper fram. Rallare drog fram, stinsar och andra banverksarbetare skötte driften, stationshus uppfördes, broar konstruerades och person- och godstrafik rullade. Längs järnvägarna skapades och växte förhoppningarna om byarnas utveckling. I många fall grusades förhoppningarna ganska snart järnvägen började bli omodern på bekostnad av ökande biltrafik. DISKUSSIONSFÖRSLAG: skillnader och likheter i argumentationen för och emot byggandet av Norra stambanan, Inlandsbanan och Botniabanan. livet som rallare. livet i bygderna där rallarna drog fram. vilka yrkeskategorier gynnades och lockades av ett järnvägsbygge. järnvägens betydelse för er bygd. skillnader och likheter i utformningen av järnvägens byggnader, som t ex hotell och stationer. LITTERATUR: Almberg Ulrik, Banvaktsstugor och stationer i Västerbotten. Almberg Ulrik, Berättelser av fyra tågmästare vid järnvägen i Vännäs Almberg Ulrik, Lycka och olyckor vid Vännäs station Fahlgren, Karl (red.), Handel och samfärdsel. Övre Norrland förr i tiden, del 6. Sevärt i Västerbottens län, Inlandsbanan. Västerbotten 1998:2, Järnvägar! Västerbotten genom tiderna, s Diverse tidningsartiklar och insändare genom tiderna, valfria tidningar. 3

5 Båtar och fartyg Längs den västerbottniska kusten, längs länets älvar och på dess sjöar har det rått stor aktivitet med olika sorters båtar, från allmogebåtar till större segelfartyg, med arbete från husbehov till arbete för stora rederier och bruk. Ett 30-tal varvsplatser är kända längst kusten. När ångfartygen kom i bruk avvecklades den tidigare blomstrande varvsverksamheten. Allmogens bruksbåtar har haft olika utförande beroende på vilken verksamhet som bedrivits: säljakt, fiske, flottning, varu- eller posttransporter. Kring dessa båtar med ålderdomliga karaktärsdrag, uppstod en byggnadskultur, som än i våra dagar väcker stort intresse både för utförandet och för verksamheten som de olika båttyperna varit del av. DISKUSSIONSFÖRSLAG: valfritt segelfartygs historik: varv, byggår, ägare, last, seglatser, öde valfri ångbåts historik: varv, byggår, ägare, last, rutter, öde valfri allmogebåts historik: byggherre, ägare, verksamhet, öde det äldre samiska båtbyggandet: teknik, material, likheter/skillnader med allmogebåtarnas konstruktion anledningar till sjöfartens uppgång och fall utifrån kringnäringarnas utveckling (bruk, handelshus, ny teknik etc). de vattenburna kommunikationernas betydelse för er bygd. LITTERATUR: Andersson Carl-Ola, Ostindiafarare. Västerbotten Boberg Kurt, Öhman Alf, Vrak och sjöolyckor vid Västerbottens kust. Boberg Kurt, Västerbottnisk skeppslista. Boberg Kurt, Glimtar från trafiken över Kvarken. Västerbotten Bonns, Bertil, Kvarkens historia. Fahlgren, Karl (red.), Handel och samfärdsel. Övre Norrland förr i tiden, del 6. Huss Anna, Sista resan. Västerbotten Lundberg Henning, Med Lill-Ante, Malgomaj och Wolfgang på sjöarna i Vilhelmina. Västerbotten 1969:3. Sevärt i Västerbottens län, Kulturum Ratan. Sevärt i Västerbottens län, Holmöns båtmuseum. Sevärt i Västerbottens län, Bjuröklubb. Wi hafva klämmit Quarken. Om postrodden förr och nu. Hasslöf Olof, Båtar med täljda bord (även Västerbotten 1953) samt Arkeologiska båtfynd och levande tradition (även Västerbotten 1958). Västerbotten genom tiderna, s Västerbotten 1971:1, Båtar och båtbyggeri. Västerbotten 1975:1, Västerbottniskt segelsjöfart. Västerbotten 1986:2, Båtar. Westerdahl, Christer, Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart. Om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering. 4

6 Väglöst Under 1800-talets sista decennier och ett par decennier in på 1900-talet ökade och utvecklades handeln med Norge för befolkningen i inlandet. Resorna dit gick genom oftast väglöst land; över fjället och svårforcerad terräng. Under åren förbättrades både väg- och boendevillkoren, men resorna var även fortsättningsvis påfrestande, p g a bl a hårt väder, särskilt vintertid. Många är berättelserna om resor som gått bra, som gått mindre bra, om personer som tycktes vara nästan outtröttliga, om personer som kämpade för sin, sina resekamraters, sin hästs och sina varors skull. För en del blev handeln med Norge en livsstil och legendariska Norgefarare omtalas ännu. Att handelsförbindelsen mellan länderna var viktig vittnar bl a en av kyrkklockorna i Tärna om. Den s k Meyerklockan skänktes till kapellet av handelsmannen L A Meyer i Mo i Rana DISKUSSIONSFÖRSLAG: anledningen till att Norgeresorna tog fart i slutet av 1860-talet. anledningen till att Norgeresorna upphörde efter förhållandet mellan strapatserna och resans utkomst: om den hårda resan västerut blev värdefullare än en liknande resa österut. vilka varor som fraktades till Norge och vilka som fraktades hem. boendeförhållandena längs vägen och dess utveckling. vägförhållandena och dess utveckling. hur handeln i andra gränslän har sett ut, t ex Härjedalen och Jämtland. Jämför likheter och skillnader. övrigt kontaktskapande och bevarande i väglöst land. LITTERATUR: Bjorvik, Oddvar, Fra Uma, fra Lula, fra Torne, fra Pit. Gränshandeln mellan Mo i Rana och Nordsverige. Västerbotten 1980:3. Fahlgren, Karl (red.), Handel och samfärdsel. Övre Norrland förr i tiden, del 6. Westerdahl, Christer, Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart. Om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering. Zetterberg, Hilmer, Norgesfararna. Västerbotten

7 Post 1636 bildades Postverket. Innan hade post skickats som kronopost (tjänstepost myndigheter emellan, troligen också viss privat post), klockarpost (prästernas brev) samt soldatpost (militär tjänstepost). Dessa fortsatte även efter 1636 och kronoposten upphörde inte förrän Som en av sina första uppgifter skulle Postverket upprätta en postlinje runt Bottenviken från Stockholm till Åbo. Denna skulle komplettera sjövägen över Åland var denna klar upp till Torneå. Utvecklingen av postförsel i inlandet gick långsamt. Först 1845 började postuppsyningsmän anställas i Västerbottens inland. Landets första motordrivna postdiligenslinje gick mellan Tvärålund och Lycksele och startade Ibland har det varit hårda villkor för att få fram posten. Jon Arvidsson från nybygget Handsktummen, beläget mellan Stalon och Bångnäs i Vilhelmina kommun, blev 1913 lantbrevbärare av andra graden. Hans uppgift var att föra posten från Stalon till Klimpfjäll, från Saxnäs till Marsliden och från Stalon till Dorris. Han gjorde en tur varje vecka; en sträcka på 177 km. Invånarna på Holmön och Björkö, Finland, var sedan medeltiden ålagda att hålla gästgiverier samt skjutsa kungens folk över Norra Kvarken, senare även att föra över post. I gengäld fick de skattelindring och viss frihet från krigstjänst. Efter att Finland förlorats avtog kontakten mellan öarna, men den strapatsrika färden återuppstår i form av Postrodden varje sommar sedan DISKUSSIONSFÖRSLAG: postväsendets utveckling och avveckling i er by/bygd. Postroddens kulturella och sociala betydelse: jämför förr och nu. den postanställde vem var hon/han? titta på en karta och diskutera Jon Arvidssons postrunda. Hur lång tid kan den ha tagit? Kan ersättningen på 15 kr ha varit värt mödan vad motsvarar det i dagens penningvärde? Känner ni till liknande postrundor från er bygd? LITTERATUR: Fahlgren, Karl (red.), Handel och samfärdsel. Övre Norrland förr i tiden, del 6. Postväsen. Norrländsk uppslagsbok, del 3. Wi hafva klämmit Quarken. Om postrodden förr och nu. Västerbotten 1986:2, Båtar. 6

8 Slutträff Denna sista träff föreslås bestå av en dagsutflykt eller en lite längre resa, en inbjuden föreläsare eller en filmkväll. Låt er inspireras av förslagen nedan eller kontakta t ex er närmaste hembygdsförening för att höra vilka utställningar eller material som finns. För tips på filmer, utflyktsmål och guider, kontakta Västerbottens museum för mer information. UTFLYKTS- OCH AKTIVITETSFÖRSLAG: åk en bit på Inlandsbanan besök Inlandsbanemuseet i Sorsele ta en tur längs äldre vägsträckor i er bygd besök Vännäs Motormuseum besök Holmöns båtmuseum besök Fiske- och sjöfartsmuseet, Gammlia, Umeå boka in en föreläsare skicka efter och ställ ut postutställningen från Storumans hembygdsförening. Kontaktperson: Kurt Hamre, se en film från Västerbottens museum: visar vilka filmer som finns att hyra. 7

9 Litteraturförteckning Titel markerad med asterisk (*) finns att köpa på Västerbottens museum. Titel markerad med dubbel asterisk (**) finns enbart i årsboken av tidskriften Västerbotten. Almberg Ulrik, Berättelser av fyra tågmästare vid järnvägen i Vännäs Vännäs Almberg Ulrik, Banvaktsstugor och stationer i Västerbotten. Vännäs Almberg Ulrik: Lycka och olyckor vid Vännäs station Vännäs Andersson Carl-Ola, Ostindiafarare. Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Bjorvik, Oddvar, Fra Uma, fra Lula, fra Torne, fra Pit. Gränshandeln mellan Mo i Rana och Nordsverige. Västerbotten 1980:3. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå Boberg Kurt, Glimtar från trafiken över Kvarken. Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Boberg Kurt, Öhman Alf, Vrak och sjöolyckor vid Västerbottens kust. Västerbottens läns hembygdsförening och Västerbottens museum, Acta bothniensia occidentalis 6. Umeå * Boberg Kurt, Västerbottnisk skeppslista. Västerbottens läns hembygdsförening och Västerbottens museum, Acta bothniensia occidentalis 3. Umeå Bonns Bertil, Kvarkens historia. Kvarkenrådet, Kvarkenmiljö. Oy Arkmedia Ab. Vasa Båtar. Västerbotten 1986:2. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Båtar och båtbyggeri. Västerbotten 1971:1. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Fahlgren, Karl (red.), Handel och samfärdsel. Övre Norrland förr i tiden, del 6. Bokförlaget Botnia. Umeå Hasslöf Olof, Båtar med täljda bord (även Västerbotten 1953) samt Arkeologiska båtfynd och levande tradition (även Västerbotten 1958). Båtdokgruppen AB. Skärhamn Huss Anna, Sista resan. Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå

10 * Järnvägar! Västerbotten 1998:2. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Landelius Torsten, Att i Satan! Vi byggd mellanriksvägen! En skildring av vägbygget Umfors-Umbukta och livet i Tärnabygden på 1930-talet. Acta bothniensia occidentalis 16. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Lundberg Henning, Med Lill-Ante, Malgomaj och Wolfgang på sjöarna i Vilhelmina. Västerbotten 1969:3. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå Norrländsk uppslagsbok, del 3. Umeå universitetsförlag i Umeå AB. Umeå * Sevärt i Västerbottens län, Bjuröklubb. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Sevärt i Västerbottens län, Blå vägen. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Sevärt i Västerbottens län, Holmöns båtmuseum. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Sevärt i Västerbottens län, Inlandsbanan. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Sevärt i Västerbottens län, Kulturum Ratan. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Wi hafva klämmit Quarken. Om postrodden förr och nu. Björkö ungdomsförening, Holmö postroddsförening, Posten i Umeå och Vasa. Vasa Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Meddelande nr 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå Västerbotten genom tiderna. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Västerbottnisk segelsjöfart. Västerbotten 1975:1. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Westerdahl, Christer, Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart. Om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering. Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet. Umeå universitet. Umeå Zetterberg, Hilmer, Norgesfararna. Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå Zetterberg Hilmar, När landsvägen till Sorsele byggdes. Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå