Kallelse. Studiebesök på vattenverket i Dösebacka klockan Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, plan 4, Fästningsholmen Tid Torsdagen den 23 november klockan 13:00-18:00 Ledamöter Morgan Persson (UP) Ove Wiktorsson (C) Mats Frisell (S) Susanne Jönsson (S) Kerstin Petersson (L) Maria Kjellberg (MP) Charlotta Windeman (M) Ordförande Vice Ordförande Morgan Persson (UP) Ordförande Lea Myllylä Sekreterare Studiebesök på vattenverket i Dösebacka klockan SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden till kommunstyrelsen 4 KS2016/ Svar på motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Föredragande: Maria Eléhn Klockan: Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige 5 KS2014/ Marköverlåtelseavtal Föredragande: Ann-Sofie Sjögren Klockan: Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige 6 KS2017/ Yttrande över Arkitekturprogram för Göteborg Föredragande: Åsa Johansson Klockan: KS2017/ Köp av bostadsrätter Föredragande: Jonas Arngården Klockan: Uppföljning attraktivt boende Föredragande: Henrik Haglund Klockan: Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Antecknas Ärenden som stannar i utskottet 9 KS2016/ Marstrand 6:7, avtal rörande bostadsarrendets upphörande Föredragande: Daniel Markänger Enligt förvaltningen Beslut SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum Klockan: Information från sektorerna 10 Information inför kommande förhandlingar med Statens fastighetsverk avseende köp av del av Kastellegården 1:1 Föredragande: Daniel Markänger & Erik Liedner Klockan: Antecknas Paus klockan Information: Vägföreningar Föredragande: Daniel Markänger & Martin Hollertz Klockan Information från renhållningsenheten - Kongahälla, sopsugtaxa - Bommar ÅVC Föredragande: Sofia Samuelsson Klockan Uppföljning av detaljplan för verksamhetsområde, Rollsbo 6:12 m.fl. Föredragande: Anna Silfverberg Poulsen Klockan: Inkomna skrivelser till SU Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

4 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Maria Eléhn Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Dnr KS2016/ Sammanfattning I en motion från Miljöpartiet (Carl Adiels, Lottie Lord, Maria Kjellberg och Lennart Wennerblom) föreslås att kommunen ska införa klimatväxling för att skapa ekonomisk drivkraft för mindre klimatbelastande tjänsteresor. Klimatväxling innebär att man lägger en intern avgift på resor med stora utsläpp av växthusgaser för att påverka den egna organisationen att välja andra alternativ. De klimatkostnader som uppstår vid tjänsteresor ska investeras i klimatåtgärder inom den egna organisationen. Åtgärderna ska stödja resfria möten, fler resor med kollektivtrafik och cykel men också minska fossilbränsleanvändningen i kommunens egna fordon. Motionen anses besvarad. Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta ett förslag till system för klimatväxling. Samt att Kungälvs kommun antar klimatväxlingsutmaningen i det nationella initiativet Fossilfritt Sverige. Utmaningen innebär att organisationen inrättar ett klimatväxlingsprogram för organisationens resor senast år Bakgrund Klimatväxling kallas det då man avgiftsbelägger till exempel resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Det finns flera exempel på kommuner och landsting/regioner som infört klimatväxling. Erfarenheterna från dem visar att resorna har minskat och andelen mer klimatsmarta tjänsteresor har ökat, till exempel med fordon som körs på förnybara drivmedel samt kollektivtrafik. Se exempel från Göteborgs Stad, Eslövs kommun, Växjö kommun samt Västra Götalandsregionen i bilaga 1. Nuläget i Kungälvs kommun För är nå kommunfullmäktiges miljö- och energimål antogs våren 2015 Riktlinjer för tjänsteresor (Dnr KS2014/1660) som anger följande prioriteringsordning: I första hand: Gång, cykel eller buss/tåg I andra hand: Poolbil eller enhetsknuten bil. Samåkning ska eftersträvas. I tredje hand: Privat bil eller taxi. Detta väljs endast när inga andra praktiska alternativ finns. Samåkning ska eftersträvas. Miljöstrategerna följer årligen upp kommunens samlade tjänsteresor. Det handlar om antal mil i egen bil, mil i kommunens fordon, flygresor samt tågresor. Flyg- och tågstatstiken samlas in från SJ samt bokningsbolaget Egencia vilket innebär viss osäkerhet. Statistiken för resor med kommunal bil grundar sig på inköpt bränsle och statistiken över egen bil i tjänsten bygger på PLAN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

5 2(5) att de som använt egen bil också har begärt ersättning för det. Mer information om statistiken och osäkerheter finns i Uppföljning av Kungälvs kommuns tjänsteresor 2016 (Dnr KS ). I statistiken från 2016 finns följande graf över tjänsteresor. De mil som körs i de kommunala bilarna fördelas per bränsle enligt följande: Egen bil i tjänsten har minskat betydligt de senaste 20 åren, men trots reseriktlinjerna kör medarbetarna årligen i storleksordningen mil i egen bil. Om kommunen skulle införa ett system för klimatväxling skulle det innebära följande.

6 3(5) Egen bil i tjänsten. Om varje mil i egen bil klimatväxlas med 3 kr/mil så ger det ca kr/år. Flygresor. Antal flygresenärer 2016 var 88 st enligt statistiken från kommunens resebolag Egencia. Om varje flygresa inom Europa skulle klimatväxlas med 500 kr så ger det ca kr/år. Totalt skulle då klimatväxlingen (enligt förslaget i motionen att klimatväxla egen bil i tjänsten samt flygresor) ge ca kr/år att fördela ut till åtgärder som minskar belastningen på klimatet. Kommunens bilar. Skulle kommunen dessutom välja att lägga till en avgift på 2 kr/liter fossila drivmedel i tjänstebilarna skulle det innebära ca kr/år. ( liter * 2 kr/l = kr/år baserat på 2016 års siffror för inköpta drivmedel). Alternativt kan kommunen istället välja att lägga på 2 kr/mil i alla kommunens tjänstebilar (oavsett bränsle) det skulle innebära ca kr/år ( mil * 2 kr = kr/år). Sammanfattningsvis om kommunen väljer att klimatväxla både egen bil i tjänsten, flygresor samt alla mil som körs i kommunens tjänstefordon skulle åtgärder som minskar kommunens miljö- och klimatpåverkan för ca kr/år kunna investeras, beroende på hur systemet för klimatväxling ser ut. Det skulle göra stor skillnad och bidra till att bli en kommun i framkant helt i enlighet med kommunfullmäktiges strategiska mål om minskad miljö- och klimatpåverkan och målen i det miljöpolitiska programmet. Verksamhetens bedömning Erfarenheterna från andra organisationer som infört klimatväxling visar att resorna har minskat och andelen mer klimatsmarta tjänsteresor har ökat, till exempel med fordon som körs på förnybara drivmedel. Kungälvs kommun arbetar med hållbara och effektiva resor både internt och externt. Klimatväxling är ett sätt att påskynda omställningen till mer hållbara resor internt. Kommunen kan föregå med gott exempel och bidrar på så sätt även till de regionala och nationella klimatmålen. Kungälvs interna fordonsflotta har hög andel miljöbilar (nästan 100 % av personbilarna, enligt 2007 och 2013 års miljöbilsdefinition). Dock ligger kommunen ännu inte i framkant när det gäller satsningar på fossilfria alternativ (el och biogas). Genom klimatväxling kan kommunen jobba mer med elcyklar, cykelparkeringar, utrustning till resfria möten, elbilar/biogasbilar samt fler busskort. Förslaget om att införa klimatväxling ligger i linje med en av utmaningarna inom det nationella initiativet Fossilfritt Sverige (en plattform för dialog och samverkan mellan kommuner och andra aktörer) som Kungälvs kommun deltar i. Kungälvs kommun har hittills antagit en utmaning om solenergi och skulle på samma sätt kunna anta utmaningen om klimatväxling för att i samverkan med andra påskynda arbetet. Utmaningen innebär att organisationen inrättar ett klimatväxlingsprogram för organisationens resor senast år Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Förvaltningen bedömer att motionen ligger väl i linje med kommunfullmäktiges resultatmål Minskad miljö- och klimatpåverkan, Energiplan, Miljöpolitiskt program, Riktlinjer för tjänsteresor, Tillämpningsanvisningar för kommunens fordon och Västra Götalandsregionens

7 4(5) klimatstrategi. Kommunens interna transporter står för en stor andel av kommunens klimatutsläpp och att genomföra åtgärder för att minska dessa är därför av stor vikt för att kommunen ska nå sina miljömål. En positiv effekt blir att det finns pengar att förstärka miljöoch klimatarbetet som också leder till minskad påverkan. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Genom klimatväxling kan kommunen snabbare få en mer miljöanpassad fordonsflotta. Fordon som minskar bullerstörningar och utsläpp av luftföroreningar är gynnsamt för alla invånare men framförallt för barn. Kommunen föregår då med gott exempel för medborgarna. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Inte relevant. Teknisk bedömning/genomförandeplan Förvaltningen behöver arbeta fram ett konkret förslag på hur klimatväxlingen ska hanteras och administreras. Statistik kring tjänsteresor med flyg och egen bil samlas årligen in och redovisas i samband med målet Hållbara och klimateffektiva resor i det Miljöpolitiska programmet. Flera kommuner och regioner har arbetat med klimatväxling i många år och har god kunskap och erfarenhet, genom att ta lärdom av andra kan förvaltningen skyndsamt ta fram ett konkret förslag och en genomförandeplan. Ett klimatväxlingsprogram skulle kunna antas och påbörjas under Juridisk bedömning I arbetet med att ta fram ett konkret förslag för klimatväxlingen ska de juridiska aspekterna bedömas. Det finns i dagsläget flera kommuner och regioner som har klimatväxling. Ekonomisk bedömning I arbetet med att ta fram ett konkret förslag för klimatväxlingen ingår en ekonomisk bedömning. Statistiken som krävs samlas in redan idag och med hjälp av telematik i kommunens fordon blir statistiken mer pålitlig framöver. Förslag till beslut 1. Motionen anses besvarad. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett förslag till system för klimatväxling. 3. Kungälvs kommun antar klimatväxlingsutmaningen i det nationella initiativet Fossilfritt Sverige. Martina Hermans Enhetschef plan Anna Silfverberg-Poulsen Verksamhetschef Planering och myndighet Expedieras till: För kännedom till: Maria Eléhn

8 5(5)

9 1(2) Bilaga 1 Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Dnr KS2016/ Göteborgs Stad Göteborgs kommunfullmäktige beslutade år 2009 att alla stadens förvaltningar och helägda bolag ska klimatkompensera sina resor. De klimatkostnader som uppstår vid tjänsteresor ska investeras i klimatåtgärder inom den egna organisationen. Åtgärderna ska stödja resfria möten, fler resor med kollektivtrafik och cykel men också minska fossilbränsleanvändningen i egna fordon. Resor med privat bil i tjänsten, arbetsgivarens bil och bilpool, flyg och taxi ska klimatkompenseras. Kollektivtrafik, arbetsmaskiner och godsleveranser omfattas däremot inte. Klimatutsläppen beräknas med hjälp av schabloner för utsläpp per km eller liter drivmedel. Utsläppen summeras som koldioxidekvivalenter, vilket innebär att klimateffekten av olika växthusgaser summeras till koldioxid. Koldioxidvärdet räknas om till klimatkostnad genom att multiplicera 1 kg koldioxid med 1,50 kr, ett värde som hämtades från nationell miljövärdering. Klimatkompensationssystemet löper i en treårscykel, där den ekonomiska kompensationen för utsläppen från resor år 1 budgeteras under år 2 och åtgärderna genomförs under år 3. Summorna kan skjutas mellan åren om det underlättar goda investeringar. Det räcker att den totala investeringen över de tre åren ungefär motsvarar utsläppen. Trafikkontoret skickar årligen ut instruktioner när det är dags att redovisa åtgärderna för klimatkompensation. Rapporteringen består av en kort sammanställning över beräknade kostnader för klimatkompensation, vilka klimatförbättrande åtgärder som planeras och antalet flygresor kortare än 50 mil. Sedan går trafikkontoret igenom inrapporteringen och redovisar stadens samlade klimatkompensationsarbete till trafiknämnden. Enligt stadens miljöprogram ska förvaltningar och bolag ha en mobilitetsansvarig. Det betyder att alla stadens organisationer måste ha en ansvarig som ser till att det finns en samlad bild av resfria möten, resor, fordon, klimatkompensation och liknande. Eslöv Flygresor Flygresor som anställda gör i tjänsten ska klimatväxlas genom en avgift på 10 procent av resebyråns totalpris för resan. Ekonomen på Miljö och Samhällsbyggnad skapar en bokföringsorder som debiterar respektive förvaltning med tio procent extra för kostnaden för flygresan genom en manuell rutin. December månad räknas inte med eftersom pengarna måste användas innevarande år. Exempel: En flygresa kostar totalt kronor enligt resebyrån. tio procent läggs på kostnaden, det dras kronor från kontot. Mellanskillnaden, 200 kronor, förs över automatiskt till klimatväxlingskontot.

10 2(2) Tjänsteresor med egen bil Varje körd mil med egen bil i tjänsten klimatväxlas med två kronor. Varje mil kostar då 31 kronor i körersättning istället för nuvarande 29 kronor. Vid varje kvartals slut tar ekonomen på Miljö och Samhällsbyggnad körersättningsutbetalningarna per förvaltning. Dessa siffror delas sedan med 29 (körersättningen totalt per mil) för att få fram antal körda mil med egen bil per förvaltning. Sedan multipliceras denna siffra med 2 kronor. Denna summa internfaktureras genom en bokföringsorder till var och en av förvaltningarna och sätts in på balanskontot. December månad räknas inte med eftersom pengarna måste användas innevarande år. Kostnaden är en schablon som täcker alla bilar i nuvarande fordonsmix, inklusive miljöbilar. Hänsyn tas inte till enskild bil av administrativa skäl. Exempel: En förvaltning betalar ut kronor i körersättning under ett kvartal vilket motsvarar mil ( kronor/29 kronor per mil) mil multipliceras sedan med två (2 kronor i klimatväxlingskostnad per mil) för att få summan kronor som blir klimatväxlingskostnaden som internfaktureras förvaltningen och sätts in på balanskontot. Miljö och Samhällsbyggnad ansvarar för årlig statistik avseende den summa som klimatväxlas fördelat på förvaltningarna samt totala summan. Tjänsteresa i kommunens egna bilar (Denna åtgärd införs år 2020) Varje liter fossilt bränsle klimatväxlas med två kronor. Ekonomen på Miljö och Samhällsbyggnad tar fram en lista över de konton som används för att betala bensin- och dieselköp och vilken förvaltning var och ett av dessa konton tillhör. Miljöavdelningen tar fram siffror på årsmedelpriset för bensin och diesel för föregående år. Bensin- och dieselkostnaden för varje förvaltning divideras sedan med årsmedelpriserna för att få fram antal liter som köpts. Dessa summor multipliceras med två för att få fram klimatväxlingskostnaden på två kronor per liter. Kostnaden internfaktureras sedan respektive förvaltning och sätts in på balanskontot. Exempel: En förvaltning köper bensin och diesel för totalt kronor. Årsmedelpriset för bensin och diesel är 14 kronor per liter för båda. Kostnaden för bensin och diesel divideras då med årsmedelpriset: kronor/dividerat med 14 kronor per liter = liter. Eftersom klimatväxlingskostnaden per liter är satt till två kronor blir klimatväxlingskostnaden för förvaltningen kronor. Utbetalning ur klimatväxlingskontot Projektmedel söks via ett webformulär som tas fram av den miljöstrategiska gruppen tillsammans med kommunikatör. Exempel på projekt som kan få medel är utbildningar, informationsinsatser, inköp av elcyklar och solceller samt miljöprojekt inom skola, förskola, vård eller omsorg som bidrar till minskad klimatpåverkan. Pengarna ska omsättas samma år som de kommer in, utbetalningar sker i juni och december. Kravspecifikation för projekt är framtagen av Miljö och Samhällsbyggnad och finns beskriven i ansökningsunderlaget. Beslut om utdelning tas i kommunens ledningsgrupp. Den miljöstrategiska gruppen bereder ärendet till kommunens ledningsgrupp och föreslår vilket eller vilka projekt som ska tilldelas pengar. Förvaltningschefen på Miljö och Samhällsbyggnad meddelar beslutet till de som sökt. Växjö Växjö har ett internt klimatkonto sedan Regelverket har sett lite olika ut under årens lopp, till exempel vilka utsläppskällor som räknas in och vilket belopp man får betala. Alla förvaltningar och bolag gör varje år en energi- och koldioxidinventering som de skickar in till miljösamordnaren. Inventeringen sammanställer hur mycket koldioxidutsläpp som respektive förvaltning har från inköpta/tankade drivmedel, användning av egen bil i tjänsten, flygresor, entreprenader (typ grävarbeten, avfallstransporter, färdtjänst) och energianvändning i lokaler. Alla dessa utsläpp ingår i kommunens målsättning om att bli en fossilbränslefri kommun, men det är

11 3(2) bara delar av det som ingår som underlag för klimatkontot, nämligen inköpt/tankad bensin, diesel, E85; egen bil i tjänsten; buss- och flygresor. Utsläpp från energi är inte med eftersom det inte är förvaltningarna som påverkar energimixen i fjärrvärmen. Sedan får förvaltningarna betala in 150 kr per ton till ett centralt klimatkonto. Förvaltningarna och bolagen kan sedan söka bidrag ut kontot. För 2018 finns kr att söka. Temat för klimatkontot är Klimatsmarta val med fokus på framtiden och avsikten är att genomföra kreativa projekt som annars inte blir gjorda. Med dessa medel kan förvaltningar och bolag mer fritt använda sin kreativa förmåga i syfte att utveckla Europas grönaste stad. Medel kan användas till beteendepåverkande projekt och/eller mindre investeringar. Bedömningskriterierna är: Klimatnytta Bidrar projektet till minskade CO2-utsläpp och/eller energianvändning? Minskad klimatpåverkan per bidragskrona? Innovation Innebär projektet att ny teknik eller arbetsmetoder används? Är det känd teknik som inte är tillämpad i så stor utsträckning? Spridningspotential Kan projektet tjäna som föredöme och spridas till andra? Når man andra aktörer än den egna organisationen? Exempel på projekt som beviljats: Tekniska förvaltningen, park: Ellastcyklar och elverktyg Kultur och Fritidsförvaltningen, arena: LED-belysning på elljusspår Omsorgsförvaltningen, elcyklar till landsbygdspersonal Tekniska förvaltningen, Ängsslotter med häst Kultur- och fritid, Stadsbiblioteket Radonmätare Gymnasieförvaltningen Cykelpool Västra Götalandsregionen (VGR) Avgiften för tjänsteresor med privat bil är 3 kronor per mil, som motsvarar cirka 1,50 kronor per kilo koldioxid. För flygresor gäller fasta belopp enligt en överslagsberäkning för utsläppen per sträcka; 250 kronor för enkelresor inrikes, 500 kronor för utrikes i Europa och kronor för övriga världen. De avgifter som samlas in sätts på ett centralt klimatväxlingskonto för hela organisationen. Klimatväxlingen beräknas, inklusive en halvtidstjänst för projektledning, ge cirka sju miljoner kronor till insatser för att minska klimatpåverkan inom organisationen. Pengarna ska användas för klimatåtgärder som finns i Västra Götalandsregionens miljöplan Pengarna från klimatväxlingen 2017 ska särskilt användas till: Minskad klimatpåverkan från maten i VGR:s restauranger utbilda och inspirera om vegetarisk matlagning delta testprojekt om nya klimatsmarta proteiner för storköksmarknaden

12 4(2) Minskad elförbrukning skynda på minskad elanvändning i verksamheter i både egna och hyrda lokaler driva ett pilotprojekt Energieffektiva avdelningar som också ska visa energiförbrukningen i realtid för anställda och besökare på sjukhusen. skapa ett internt nätverk kring energibesparing utreda möjligheterna för att producera mer solel Mer hållbart resande utbildning och information byggande av säkra cykelparkeringar inköp av utrustning för distansmöten utredning av möjligheterna för telemedicin fler elcyklar stöd för vintercyklister statistikstöd för verksamheternas bilar Klimatväxlingskontot finansierar en halvtidstjänst för att koordinera åtgärder, analys och utvärdering och maximera nyttan av klimatåtgärderna som ska genomföras

13 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Ann-Sofie Sjögren Marköverlåtelseavtal Dnr KS2014/ Sammanfattning Kommunstyrelsen gav ( 415) förvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för Marstrand 5:39 m.fl. med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Kommunstyrelsen har tidigare godkänt ett markanvisningsavtal, genom detta avtal fullföljer vi nu affären. Bakgrund Kommunstyrelsen gav ( 415) förvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för Marstrand 5:39 m.fl. med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Exploatören, Marstrands Kulturfastigheter AB, äger fastigheterna Marstrand 5:39 (Båtellet) och Marstrand 13:1 (Societetshuset). Inom planområdet finns en lång tradition och historia med anläggningar för bad och rekreation. Här har tidigare funnits både varm- och kallbadhus. Den nya detaljplanens syfte är att bygga vidare på denna tradition och möjliggöra utveckling av Marstrand med kurbad, hotell och vandrarhem i området kring det nuvarande vandrarhemmet Båtellet. Detaljplanen föreslår ny kvartersmark på idag kommunägd mark. Kvartersmarken avses säljas till Exploatören. Detaljplanen förväntas gå upp för antagande sommaren Kommunstyrelsen har tidigare godkänt ett markanvisningsavtal, genom detta avtal fullföljer vi nu affären. Markanvisningsavtalet beslutades på sammanträde i Kommunfullmäktige Enligt beslutat Markanvisningsavtal får Kommunen sälja markområdena för kr. Verksamhetens bedömning Förvaltningen bedömer det lämpligt att sälja markområdet till Exploatören för kr. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Detaljplanen går i linje med det strategiska målet Arbete för alla, då projektet bidrar till Marstrands utveckling med nya verksamheter och arbetstillfällen. Projektet bidrar till att levandegöra, utveckla och tillgängliggöra Kungsplan med omgivning för både besökare och boende och bidrar på det sättet till målet Attraktivt boende. MARK OCH EXPLOATERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

14 2(3) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Om detaljplanen genomförs rivs den tillbyggnad till nuvarande Båtellet som innehåller simbassäng, där bland annat simskola bedrivs. Enligt kommunens miljöenhet är bassäng och omklädningsrum slitna. Det föreslagna kurbadet innehåller ny bassäng och omklädningsrum, som ger en bättre miljö för barn som ska lära sig simma. Det går inte att bedöma i detaljplanen om den nya badanläggningen får högre inträdesavgifter, vilket kan påverka barns möjligheter att bada i framtida anläggningen. Ett nytt vandrarhem planeras som bland annat vänder sig till familjer, barn- och ungdomsläger med flera, för möjligheten att vistas och övernatta på Marstrand för en rimlig kostnad. Utemiljön avses också rustas upp, med en badplats, iläggnings- och upptagningsmöjligheter för optimistjollar m.m. där både barn och vuxna kan vistas utan att behöva betala. Stora öppna ytor med direkt anslutning till hav och natur ger goda förutsättningar för lek, bad och vistelse för barn och deras familjer. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Detaljplanen bedöms inte påverkas av och påverka jämställdhet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Om detaljplanen i slutändan vinner laga kraft möjliggör kvartersmarken i planen en förändrad användning av Båtellet och Societetshuset till hotell och uppförandet av en ny paviljongsbyggnad och vandrarhem. Därtill möjliggörs uppförandet av ett kurbad. Kommunal mark som får en användning för tillfällig vistelse (O/O1) och besöksanläggning (R1) är planerad att säljas till exploatören för ett genomförande av planen. Allmän platsmark och kvartersmark för vattenverket blir i kommunal ägo. Exploatören bekostar all utbyggnad inom sin kvartersmark samt anpassning och återställning av allmän plats i form av gata, park, badplats och torg inom planområdet som orsakas/krävs av exploateringen. Kungälvs kommun står för ansvar och kostnader för allmän platsmark där även exploatören har ett ansvar enligt ovan. Mer om genomförandet av planen står i planens genomförandedel samt kommer att regleras i Exploateringsavtalet. Juridisk bedömning Detaljplan bedrivs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900. Granskning ska ske enligt PBL 5 kap 11. Ekonomisk bedömning Markområdet har värderats av två oberoende värderingsmän i enlighet med Kommunfullmäktiges principer vid förvärv av fastighet. Försäljningen innebär en intäkt till kommunen om kronor.

15 3(3) Kommunen har sedan några år planerat en upprustning av Kungsplan, som nu samordnas med utvecklingen av området. Förvaltningens uppdrag har i detta fall endast innefattat ytan på Kungsplan och inte underhåll, geologiska undersökningar eller andra markundersökningar i syfte att ta fram en renoverings- eller underhållsplan. Inga finansiella medel är heller avsatta för underhåll/renovering av kajen. Förslag till beslut 1. Upprättat Marköverlåtelseavtal mellan Kungälvs kommun och Marstrands Kulturfastigheter AB godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna avtalet. Henrik Haglund Chef Mark och Exploatering Jenny Adler Sektorchef Samhälle och Utveckling Expedieras till: Marstrands Kulturfastigheter AB, Box 2114, Mölndal För kännedom till: Henrik Haglund, SUE, Viktor Zettergren, Planering, Ann-Sofie Sjögren, MEX

16 Mellan Marstrands Kulturfastigheter AB, orgnr: , nedan kallad Exploatören Kungälvs Kommun orgnr: , nedan kallad Kommunen har träffats följande MARKÖVERLÅTELSEAVTAL avseende marköverlåtelse och Exploatering inom detaljplan för Kurbad, hotell och vandrarhem, Marstrand 5:39 m.fl. (Båtellet mm), Kungälvs Kommun, Västra Götalands län. Till avtalet hör bilagda handlingar: Bil 1: detaljplanekarta inför antagande Bil 2: överenskommelse om fastighetsreglering Utöver bilagda handlingar ligger följande handlingar till grund för avtalet T ex avfallsföreskrifter, energiplan, parkeringsnorm, tävlingsförslag (markanvisning) A. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 1. Bakgrund och syfte Inom planområdet finns en lång tradition och historia med anläggningar för bad och rekreation. Här har bland annat tidigare funnits både varm- och kallbadhus. Planens syfte är att bygga vidare på denna tradition och möjliggöra utveckling av Marstrand med kurbad, hotell och vandrarhem i området kring det nuvarande vandrarhemmet Båtellet. Detaljplanen syftar även till att reglera och säkerställa de höga kulturhistoriska värdena hos befintliga byggnader samt reglera villkoren för hur nya byggnader ska kunna uppföras med hänsyn till kulturmiljön. Detaljplanen har varit ute på samråd och detta Markanvisningsavtal syftar till att ange förutsättningar och villkor för det fortsatta planarbetet. Det syftar även till att klargöra genomförandefrågor, ekonomi och övrigt samarbete fram till att de slutliga förutsättningarna för Exploateringen kan regleras i ett Exploateringsavtal, kallat Exploateringsavtalet, mellan Kommunen och Exploatören. Exploateringsavtalet upprättas och undertecknas i samband med att detaljplanen antas. B. DETALJPLAN 1. Beskrivning Kommunen ska upprätta detaljplan för Exploateringsområdet i samverkan med berörda Exploatörer och pröva frågan i beslut. Kommunen kan inte garantera antagande av ny detaljplan utan reserverar sig för den prövning enligt plan- och bygglagen av detaljplanen som Kommunfullmäktige och myndighet utför. Se bifogat detaljplaneförslag, bilaga 1. 1

17 2. Avbruten detaljplanläggning Exploatören äger ej rätt till ersättning från Kommunen om detaljplanen ej vinner laga kraft eller om fastighetsbildning ej kan genomföras. 3. Plankostnad Exploatören skall betala plankostnader. Plankostnaderna betalas löpande till Kommunen, Kommunen skickar faktura. 3. Planavgift När Exploatören har erlagt plankostnader i enligt detta avtal behöver Exploatören, eller köpare av Exploatörens fastighet, inte betala planavgift i samband med bygglov inom denna detaljplan. C. MARKÖVERLÅTELSE 1. Marköverlåtelse Kommunen överlåter 4 markområden, som är markerade med rött på bilaga 2, till Exploatören. Köpeskillingen utgör ELVAMILJONERFEMHUNDRATUSEN KRONOR ( ) kr. Köpeskillingen ska erläggas senast 30 dagar efter det att överenskommelse om fastighetsreglering undertecknats av båda parter. Överlåtelsen av de fyra områdena sker genom fastighetsreglering från fastigheterna Marstrand 5:1, 5:19 och 11:1 till fastigheten Marstrand 5:39. Marköverlåtelsen villkoras av att detaljplanen antas genom beslut som vinner laga kraft. Ersättning för varje fastighetsreglerat område ska erläggas senast 30 dagar efter det att överenskommelse om fastighetsreglering undertecknats av båda parter. Ersättningen justeras med KPI från och med att Marköverlåtelseavtalet undertecknats av Exploatören. Ersättningen ska dock inte justeras så att den blir lägre än överenskommet pris i Marköverlåtelseavtalet. Kommunen ombesörjer ansökan om fastighetsbildning och Exploatören bekostar densamma. Kommunen lämnar in ansökan om fastighetsbildning i direkt anslutning till att överenskommelse om fastighetsreglering undertecknats av båda parter. Om Exploatören inte betalt köpeskillingen i rätt tid äger Kommunen rätt att häva köpet eller kräva fullgörande av köpet. Skall betalningen fullgöras är Exploatören skyldig att betala dröjsmålsränta enligt lag. 2. Tillträde Tillträde sker när lantmäteriförrättningen vunnit laga kraft och ersättningen betalts. Denna dag kallas i fortsättningen Tillträdesdagen. 3. Penninginteckningar Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av några penninginteckningar. 2

18 4. Servitut och nyttjanderätter Eventuella ledningar m.m. över kvartersmark säkerställs med ledningsrätt. Servitut etableras i den omfattning som krävs för att genomföra marköverlåtelserna och Exploateringen. 5. Grundförhållanden Kommunen ikläder sig inte något ansvar för fastighetens grundförhållanden. Exploatören erinras om att noga undersöka grundförhållandena innan byggnationen påbörjas. Exploatören påtar sig allt ansvar för de skador som en grundvattensänkning inom fastigheten kan åstadkomma på omkringliggande fastigheter, orsakat av de arbeten som Exploatören utför. D. FASTIGHETSBILDNING 1. Marköverlåtelse Marköverlåtelsen enligt punkterna C ovan skall ske genom fastighetsreglering från Kommunens fastigheter Marstrand 5:1, 5:19 och 11:1 till Exploatörens fastighet Marstrand 5: Ledningsrätt Exploatören medger Kommunen rätt att inom Exploateringsområdet, utan ersättning, anlägga, nyttja, underhålla och förnya allmänna underjordiska ledningar, inom det område som angivits med u på bilagda detaljplanekarta, bilaga Servitut Exploatören medger Kommunen rätt att inom Exploateringsområdet, utan ersättning, för all framtid anlägga, nyttja, underhålla och förnya gång- och cykelväg, inom det område som angivits med x på bilagda detaljplanekarta, bilaga Fastighetsbildning Kommunen ombesörjer ansökan om fastighetsbildning och Exploatören bekostar densamma. Kommunen lämnar in ansökan om fastighetsbildning i direkt anslutning till att överenskommelse om fastighetsreglering undertecknats av båda parter. E. ALLMÄNNA OCH GEMENSAMMA ANLÄGGNINGAR 1. Allmän plats Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Omfattning av allmän platsmark framgår av detaljplanekarta, bilaga 1. Kommunen bekostar och utför utbyggnad av allmän plats i form av park och torg inom planområdet. Exploatören bekostar och utför utbyggnad av allmän plats i form av gata med tillhörande vändplats vid kurbadhuset samt badplats och pir inom planområdet. Utbyggnad av gata och vändplats ska samordnas med uppförande av kurbad, paviljong och vandrarhem. Efter utbyggnad återgår anläggningarna till Kommunen utan ersättning. Anläggningarna ska utföras inom detaljplanens genomförandetid. 3

19 Exploatören bekostar utbyggnad och omläggning av allmänna el- och teleledningar som krävs för Exploateringen. 2. Övriga allmän plats Kommunen bekostar utbyggnad av högvattenskydd inom allmän plats. För de fall Exploatören har särskilda önskemål gällande utformning bekostas ökade kostnader av Exploatören. Exploatören bekostar även gestaltning av högvattenskydd mot möjligheten att tillsammans med Kommunen tillse att det smälter in i kulturmiljön. Kommunen bekostar utbyggnad av servicebyggnad inom allmän plats på Kungsplan. Exploatören ansvarar för att i samverkan med Kommunen ta fram förslag till utformning av servicebyggnaden mot möjligheten att tillsammans med Kommunen tillse att den smälter in i kulturmiljön. 3. Va-anläggningar Kommunen ansvarar för utbyggnad och ska vara huvudman för VA-anläggningar belägna inom allmän platsmark. Anläggningsavgift, enligt vid tillfället gällande taxa, tas ut när förbindelsepunkt har ordnats och fastighetsägaren fått information om förbindelsepunktens läge. Exploatören betalar anläggningsavgiften. Omläggning av ledningar kommer att krävas vid planens genomförande. Exploatören bekostar flytt av ledningarna. Exploatören bekostar reservledning till huvudvattenledningen, mellan Marstrandsön och Koön, som krävs under Exploateringsarbetet. 4. Tillfällig markanvändning Fram till åtta år från det att detaljplanen vinner laga kraft finns möjlighet att behålla simbassängen med stöd av planbestämmelsen (O1). När simbassängen rivs ska marken återställas till allmän platsmark snarast möjligt även om så sker innan tiden för den tillfälliga användningen inte gått ut. 5. Övriga anläggningar Kommunen ansvarar för iordningställande av Vattenverket. 5. Byggmöten Kommunen ska såsom genomförandeansvarig för ovan nämnda åtgärder kalla Exploatören till de byggmöten som kommer att avhållas under byggtiden. Exploatören ska såsom genomförandeansvarig för ovan nämnda åtgärder kalla Kommunen till de byggmöten som kommer att avhållas under byggtiden. Protokoll ska föras genom Kommunens försorg vid dessa byggmöten. 6. Slutbesiktning När arbetena enligt pune1/e2/e3/e4 färdigställts skall Exploatören kalla Kommunen till slutbesiktning. 4

20 7. Överlämnande av anläggningar När anläggningarna enligt punkt E1/E2/E3/E4 blivit godkända vid slutbesiktning skall dessa utan särskild ersättning överlämnas till Kommunen. Exploatören ansvarar för skötsel av anläggningarna fram till slutbesiktningen är godkänd. 8. Gatukostnadsersättning När Exploatören till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal, är blivande fastigheter på Exploatörens mark inom avtalsområdet befriade från att betala ersättning för gatukostnad i enlighet med nu aktuell detaljplan. Friskrivningen gäller dock inte ersättning för arbeten på gata och allmän plats som i framtiden kan komma att belasta fastigheterna. F. HUSBYGGNATION OCH ANLÄGGNINGAR INOM KVARTERSMARK 1 Husbyggnation Exploatören ansvarar för alla åtgärder inom sin kvartersmark. Exploatören skall följa de gestaltningsprinciper som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och planprogrammet. Etablering Plats för etablering avseende materialupplag och bodar, avses att placeras inom Exploatörens egna fastigheter, utlagt som kvartersmark i detaljplanen. Vid behov av etableringsytor utanför kvartersmark på Marstrandsön och på Koön ska allmän platsmarkupplåtelse sökas och erhållas i god tid innan anläggningsarbeten påbörjas. Eventuella arbetsbodar kan kräva bygglov. Exploatören ansvarar och bekostar för ansökan om allmän platsmark upplåtelse samt ansökan om bygglov hos respektive myndighet. Transporter under byggtiden Vägarna på Marstrandsön är klassade med BK 3 vilket innebär max 34 ton per lastbil. Inför byggnation ska en för- och efterbesiktning av kajer och gator på Marstrandsön utföras av Kommunen. Exploatören ansvarar för att i god tid, före byggstart, kontakta Kommunen för besiktning. Exploatören ska i huvudsak använda sig utav en pråm för att transportera byggmaterial till Båtellet-området. Möjlighet finns för Exploatören att hyra Nissefärjan för transporter från Koön till Marstrandsön. Exploatören ska i god tid kontakta Hamnverksamheten på Kommunen för hyra av Nissefärjan. 2. Skyddsåtgärder Exploatören ansvarar för att alla entreprenörer informeras skriftligen om vattenledningen mellan Marstrandsön och Koön samt de skyddsåtgärder som skall vidtas på grund av detta. 3. Tidplan Exploatören avser att påbörja byggnationen så snart som möjligt efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Utbyggnad av gata och vändplats ska samordnas med uppförande av kurbad, paviljong och vandrarhem. 5

21 4. Byggmöten Exploatören skall såsom genomförandeansvarig för anläggningsarbetena i anslutning till allmän platsmark kalla Kommunen till de byggmöten som kommer att avhållas under byggtiden. Protokoll skall föras genom Exploatörens försorg vid dessa byggmöten. 5. Besiktning av befintliga hus Exploatören ansvarar för besiktning av befintliga bostadshus i området innan arbete påbörjas. 6. Syn och skador Exploatören eller av denna anlitade entreprenör skall svara för att erforderlig syn och besiktning av anläggningar och byggnader genomförs enligt gängse metoder. De skador som uppkommer under byggnadstiden och som vållats av Exploatören eller av denne anlitad entreprenör skall återställas genom Exploatörens försorg och på dess bekostnad. 7. Tillgänglighet under byggtiden Exploatören skall tillse att det i samband med anläggnings- och byggnadsarbetena enligt detta avtal finns erforderlig framkomlighet för gång-, cykel- och biltrafik inom området. 8. Försäkringar Med anledning av ovan nämnda arbeten skall Exploatören teckna de försäkringar som erfordras för att ge omkringliggande fastigheter betryggande skydd mot eventuella skador. Bevis om tecknade försäkringar skall inlämnas till Kommunen innan markarbetena påbörjas och vara tillgängliga för berörda fastighetsägare. G. TEKNISK FÖRSÖRJNING 1. VA-anslutning Anläggningsavgift, enligt vid tillfället gällande taxa, tas ut när förbindelsepunkt har ordnats och fastighetsägaren fått information om förbindelsepunktens läge. 2. Dagvatten Allt dagvatten ska hanteras enligt VA-utredningen som tagits fram. Dagvatten som varit i kontakt med kopparfasaden/-taket på paviljongen måste renas. Exploatören ska lämna in en anmälan om dagvattenrening till miljö- och byggnadsnämnden innan anläggandet. H. ÖVRIGT 1. Skador Exploatören skall iaktta aktsamhet så att skador undvikes på befintliga gator och närliggande anläggningar, t.ex. häckar och träd. Skador som uppkommer på befintliga anläggningar utanför Exploatörens tomtmark skall återställas av Exploatören till den del skadan uppkommit till följd av Exploatören eller dennes entreprenörs verksamhet. Det åligger Exploatören att undvika lerspill och dylikt som uppkommer vid transporter till och från området i samband med byggnationen. Det åligger Exploatören att i förekommande fall kalla berörda till syn av befintliga anläggningar före och efter genomförd byggnation. De skador som uppkommer 6

22 under byggnadstiden och som vållats av Exploatören eller av denne anlitad entreprenör skall återställas genom Exploatörens försorg och på dess bekostnad. 2. Upplag och dylikt Upplag eller uppställning av bodar m.m. får inte ske utanför Exploatörens kvartersmark utan skriftligt medgivande från Kommunen eller annan markägare. 3. Överlåtelseförbud Detta avtal får inte helt eller delvis överlåtas på annan utan godkännande av Kommunstyrelsen i Kungälvs Kommun. Om Exploatören säljer sin fastighet skall detta ett förbehåll göras i köpekontraktet att detta avtal skall gälla även mot köparen. Köparen skall förbinda sig att göra motsvarande förbehåll vid en försäljning av fastigheten innan detaljplanens genomförandetid upphör. 5. Tvist Tvist med anledning av detta avtal skall avgöras i allmän domstol. 6. Markanvisningsavtalets giltighet Detta avtal är till alla delar, förutom punkterna B 2 och G 7 förfallet om: a) det detaljplaneförslag som ligger till grund för detta avtal inte antas av Kommunfullmäktige i Kungälv genom beslut senast och därefter vinner laga kraft. b) detta marköverlåtelseavtal inte godkänns av Kommunfullmäktige i Kungälv genom beslut senast Återgång Om markanvisningsavtalet ej skulle bli giltigt enligt ovan skall överläggningar upptas mellan parterna beträffande projektets fortsatta handläggning

23 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kungälv Kungälv För KUNGÄLVS KOMMUN För Marstrands Kulturfastigheter AB Miguel Odhner Kommunstyrelsens ordf. Claes-Göran Nilsson Maria Andersson Tf Kommunchef Bevittnas: 8

24 PLANENS SYFTE Planens syfte är att möjliggöra utveckling av Marstrand med kurbad, hotell och vandrarhem inom planområdet. Detaljplanen syftar även till att säkerställa de höga kulturhistoriska värdena och reglerar villkoren för hur nya byggnader skall kunna uppföras med hänsyn till kulturmiljön. Byggnadsteknik Källare skall utföras med vattentät konstruktion Skydd av kulturvärden q 1 Rivningsförbud Särskilt värdefull byggnad som enligt PBL 8:13 inte får förvanskas W Beteckningar till grundkartan NATUR f 1 E 2 Trakt- och kvartersgräns Gräns för fastighet eller samfällighet Gräns för servitut, ledningsrätt Trakt eller kvartersnamn Registernummer för fastighet med kvartersnamn Registernummer för samfällighet, fiskesamfällighet Servitut, ledningsrätt,gemensamhetsanläggning Bostadshus efter husliv resp takkontur Uthus efter husliv resp takkontur Övrig byggnad Skärmtak, transformator Koordinatkryss Vägbana, grus Vägbana,asfalt Kantsten Markhöjd Plankartan är upprättad av arkitekt Gunnar Håkansson, Norconsult AB +2.9 u R 1 f 1 f 2 k 4 SLIP GATA +2.1 E 1 WV 1 W 2 O f 3 f 4 1 q 1 r 1 O k 1 k 2 k 3 f 4 f 4 f 5 f 5 W 1 +2,1 Grundkartan upprättad år 2017 Plan: SWEREF Höjd: RH 00 Kenth Olsson Kart- och mätenheten LOKALISERINGSKARTA Här är vi +2,1 f 4 f 6 a 1 u PARK O q 1 r 1 k 1 TORG mark service 4.1+ PLANHANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser Till planen hör planbeskrivning illustrationskarta grundkarta fastighetsförteckning samrådsredogörelse granskningsutlåtande Utredningar och underlag Behovsbedömning Miljökonsekvensutredning. Ramböll Naturinventering, Norconsult Kulturmiljöunderlag, Acanthus Kulturmiljöanalys och konsekvensutredning, Lindholm restaurering AB , rev Marinarkeologisk utredning, Marstrands norra inlopp, Bohusläns museum 2014:2 Marinarkeologisk utredning, Brygglämningar vid Kungsplan, Bohusläns museum 2016:03 Marinbiologisk inventering. Naturcentrum VA- och dagvattenutredning. Tyréns AB Detaljerad stabilitetsutredning. Tyréns , rev Markteknisk undersökningsrapport. Tyréns Strömningsmodellering Marstrand. DHI juni 2016 Marinbiologisk undersökning, HydroGIS AB, PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GATA PARK NATUR TORG [O 1 ] SLIP Kvartersmark O O R E E UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER +0.0 Föreskriven höjd över nollplanet dagv Avledning av dagvatten får anordnas erosion Erosionsskydd skydd Högvattenskydd. Placering och utformning skall ske med särskild hänsyn till kulturmiljön samt geotekniska förutsättningar. kpa. Högsta tillåtna markbelastning är 10 kpa. Högvattenskydd. Placering och utformning skall ske med särskild hänsyn till kulturmiljön samt geotekniska förutsättningar. mark Markbeläggning skall huvudsakligen utgöras av grus eller natursten. Parkanläggning får anordnas. service Servicebyggnader får uppföras. Placering och utformning skall ske med särskild hänsyn till kulturmiljön. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras Marken får endast bebyggas med tekniska komplementutrymmen. Högsta nockhöjd är underkant vattbräda utmed källarvåningen, se figur i planbeskrivningen under rubriken "Societetshuset". u Marken skall vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar x Marken skall vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning Högsta byggnadshöjd i meter över nollplanet Högsta nockhöjd i meter över nollplanet Utseende f Vattenområden Gångfartsområde Anlagd park Naturområde Torg Torg, dessförinnan tillfällig vistelse (O 1 ) fram till åtta år från det datum detaljplanen vinner laga kraft Jolleslip Tillfällig vistelse ( t ex hotell, vandrarhem) Tillfällig vistelse ( t ex hotell, vandrarhem) samt teknisk anläggning: vattenverk Besöksanläggning: kurbad Teknisk anläggning: vattenverk Teknisk anläggning: transformatorstation W Öppet vattenområde W 1 Vattenområde: pir, brygga och badplats W2 Öppet vattenområde, enstaka bryggor för bad WV 1 Öppet vattenområde, enstaka bryggor för jollar f 2 f 3 f 4 f 5 f Fasader skall huvudsakligen vara av natursten och/eller trä med detaljering och färgsättning som samspelar med intilliggande kulturhistoriskt värdefulla byggnader Terrass/soldäck får anordnas utöver högsta tillåtna nockhöjd Marken får underbyggas med teknisk anläggning Fasader och byggnadsvolymer skall ges en utformning som samspelar väl med intilliggande kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Fasader skall huvudsakligen vara av trä med detaljering och färgsättning som samspelar med intilliggande kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Fönster skall ha stående proportioner. Tak skall utformas som sadeltak. Fasader och tak skall utföras huvudsakligen i koppar. Rening av dagvatten från byggnaden skall utföras. Tak skall indelas i flera separata volymer. r 1 Varsamhet k 1 k 2 k 3 k 4 Byggnaden får inte rivas Byggnadens exteriör skall underhållas så att dess särart bevaras. Ändring av byggnaden får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Underhåll av exteriören skall ske med material och metoder lika ursprungliga. Vid ändring av exteriören skall ursprungligt utseende vara vägledande. Färgsättning av fasader skall ske med utgångspunkt från originalfärgsättning eller annan färgsättning som bedöms vara kulturhistoriskt riktig. Tak skall utgöras av skiffer, tegel eller plåt. Takkupor medges inte. Takfönster medges i takfallet mot berget symmetriskt placerade över fönster i bottenvåning och med största yttermått 1200 x 800 mm. Ändring av interiören skall utformas med utgångspunkt i kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar såsom ursprunglig planlösning och ursprunglig inredning. Särskild omsorg skall läggas på att bevara kulturhistoriskt värdefull inredning och ursprungliga byggnadsdelar. Nya byggnadsdelar skall i huvudsak gestaltas i samklang med interiörens originalkaraktär så att originaldetaljer och nytillskott kan bilda en helhet. Byggnadens exteriör skall underhållas så att dess särart bevaras. Ändring av byggnaden får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är femton år från det datum detaljplanen vinner laga kraft Ändrad lovplikt, lov med villkor Bygglov krävs även för ändring och underhåll av byggnad betecknad med q 1 a 1 Bygglov får inte ges för ändrad markanvändning förrän tillbyggnad har rivits, se figur i planbeskrivningen under rubriken "Hotell". Upphävande av strandskydd Strandskyddet är upphävt inom planområdet med undantag av områden betecknade som vattenområden (W, W 1, W 2, WV 1 ) och Natur. INFORMATION Vid åtgärder som berör exteriör eller interiör som omfattas av skyddseller varsamhetsbestämmelser skall antikvariskt sakkunnig medverka. Societetshuset är byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML). För ändring av byggnadsminnet krävs särskild ansökan för ändring av byggnadsminne enligt KML 3 kap. Tomtindelning, akt 14-MAR-602 fastställd , upphävs i sin helhet. Grundläggning av byggnader och anläggningar ska utföras enligt geotekniska rekommendationer, se vidare planbeskrivning och geoteknisk utredning. Vid grundläggning på berg där släntlutning överstiger 20 grader från horisontalplanet ska bergsakkunnig tillkallas för att bedöma risken för bergutfall. Inmätt fornlämning: lämningar efter tidigare bryggor ANTAGANDEHANDLING PLANKARTA TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR KURBAD, HOTELL OCH VANDRARHEM MARSTRAND 5:39 M FL (BÅTELLET MM) KUNGÄLVS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPRÄTTAD AV SAMHÄLLSBYGGNAD KUNGÄLV , REV Martina Hermans Enhetschef Planering, Kungälvs kommun SKALA A1 1:1000, A3 1:2000 Viktor Zettergren Planarkitekt, Kungälvs kommun m

25 KS2014/2262 ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING 1. Parter Marstrands Kulturfastigheter AB, orgnr: , ägare av fastigheten Kungälv Marstrand 5:39, nedan kallad Exploatören Kungälvs kommun, org.nr , ägare av fastigheterna Kungälv Marstrand 5:1, 5:19 och 11:1, nedan kallad Kommunen. Mellan ovanstående parter har följande överenskommelse om fastighetsreglering träffats: 2. Marköverföring De områden som utgör kvartersmark för Tillfällig vistelse (O, O1) och Besöksanläggning (R1) av fastigheterna Kungälv Marstrand 5:1, 5:19 och 11:1, enligt gällande detaljplan, skall överföras till fastigheten Kungälv Marstrand 5:39. Se bilalaga 1. Det område av Kungälv Marstrand 5:39 som utgör allmän platsmark enligt gällande detaljplanen ska överföras till Kungälv Marstrand 5:1. Se bilaga 1. Arealen fastställs slutligen vid lantmäteriförrättning. Parterna är skyldiga att acceptera mindre jämkning av gränserna för det överlåtna områden som bedöms erforderliga vid kommande lantmäteriförrättning. Ersättningen påverkas inte av eventuell jämkning. 3. Tillträde Formellt tillträde ska ske när fastighetsregleringen har vunnit laga kraft och ersättning betalats. Förhandstillträde får ske omgående för att kunna påbörja arbeten inom fastigheten. 4. Ersättning För de områden som enligt gällande detaljplan är utlagd som Tillfällig Vistelse och Besöksanläggning ska Exploatören betala /ELVAMILJONERFEMHUNDRATUSENKRONOR/ kronor till Kommunen. För det område som är utlagt som allmän plats ska ingen ersättning utgå. Ersättning ska erläggas senast 30 dagar efter det att överenskommelse om fastighetsreglering undertecknats av båda parter. Ersättningen skall sättas in på Kungälvs kommuns bankgiro nr: 5. Servitut Fastigheten Kungälv Marstrand 5:1 ges rätt att inom Kungälv Marstrand 5:39, utan MARK OCH EXPLOATERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

26 ersättning, för all framtid anlägga, nyttja, underhålla och förnya gång- och cykelväg, inom det område som angivits med x i gällande detaljplanen. 6. Förrättningskostnader Exploatören bekostar erforderlig lantmäteriförrättning i anledning av denna överenskommelse. Undertecknade fastighetsägare biträder härmed ansökan om fastighetsreglering för överenskommelsens genomförande. Denna överenskommelse har upprättats i tre likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt och ett kommer att översändas till lantmäterimyndigheten genom Kommunens försorg. Kungälv Kungälv För KUNGÄLVS KOMMUN För fastigheten Marstrand 5:39 2(2). Henrik Haglund Chef Mark och Exploatering. Claes-Göran Nilsson

27 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Åsa Johansson Yttrande över Arkitekturprogram för Göteborg Dnr KS2017/ Sammanfattning Göteborgs kommun bjöd in Kungälvs kommun till att yttra sig över Arkitekturprogram för Göteborg (arbetsmaterial, daterat ), inklusive Indikatorer för stadskvalitet (arbetsmaterial daterat ). Materialet är intressant läsning, men vi har inte funnit anledning till synpunkter eller inspel angående det. I Göteborgs kommuns utskick bifogades sändlista över remissinstanser. I den saknas Kungälvs kommun. Antas får att Kungälvs kommun sänts materialet mest för kännedom. Eventuella svar skulle vara inkomma till Göteborgs kommun senast Förslag till beslut Kungälvs kommun har tagit del av Arkitekturprogram för Göteborg (arbetsmaterial, daterat ), inklusive Indikatorer för stadskvalitet (arbetsmaterial daterat ), men har valt att inte lämna några synpunkter. Martina Hermans Enhetschef Planering Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Expedieras till: För kännedom till: sbk@sbk.goteborg.se Åsa Johansson, planenheten PLAN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

28 INDIKATORE STADSKVA

29 INNEHÅLL INLEDNING 3 Bakgrund och syfte...3 Viktiga underlag...4 Ordlista...6 Geografiska områden...7 Stadsdelsexempel...8 Gatuexempel...9 INDIKATORER 10 Offentlig plats Gatumark...18 Kvartersmark GÖTEBOR STADSBY Björn Siesjö Henrik Mark SPACESC Alexander S Tobias Nord Staffan Swa Eva Minoura Stina Gjerts Andrea Gon SLUTSATSER 31 Rekommendationer...31 Användning i planeringen Fortsatta studier... 33

30 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Göteborg står inför stora stadsbyggnadsutmaningar. Samtidigt som ambitiösa bostadsmål och krav på blandstad ska uppfyllas behöver också den samlade stadsutvecklingen vara en del av lösningen på många av dagens stora samhällsutmannigar: en mer sammanhållen stad, ett hållbarare transportsystem, bättre hälsa och konkurrenskraft för att attrahera fler människor och företag. För att bli bättre på att kvalitetsäkra planerad markanvändning och stadsmiljö pågår nu ett arbete inom stadsbygnadskontoret med att ta fram planindikatorer och gränsvärden som är både vetenskapligt förankrade och enkla att använda i planprojekt. Syftet med följande studie är att föreslå indikatorer och gränsvärden för stadskvalitet och exempelfiera dessa med hjälp av en kartor och statistik. Studien ska vara grundad i såväl internationell forskning och stadens egna policydokument, så som översiktsplanen, utbyggnadsstrategin, trafikstrategin och grönstrategin. Ett viktigt underlag är också den stude om värdeskapade stadsutveckling som nyligen genomförts (Göteborgs stad et al 2017). Studien ska också integrera i till kommande arkitekturstrategi. Föreslagna planindikatorer berör framför allt närhet till målpunkter och hur marken fördelas mellan olika användningar. Indikatorerna har också olika kravnivåer baserat på geografiskt läge i staden och om fatigheten ansluter till ett huvudstråk i staden. RESULTATET AV ANALYSEN AV VILKA FAKTORER - STADSKVALITETER - S SKAPAR VÄRDEN PÅ BOSTADSMARKNADEN, KONTORSMARKNADEN OCH HA DELSMARKNADEN. (GÖTEBORGS STAD ET AL 2017)

31 VIKTIGA UNDERLAG Hur kan olika projekt jämföras? Inom alla samhällets områden, sjukvård, skola, företagande, används mått och indikatorer för att kunna säkerställa kvalitet och jämförbarhet. Mycket av det som idag uppskattas av boende i olika stadsdelar är också ett resultat av konkret mätbart kravställande från stadsbyggnadskontoret, som till exempel levande gatumiljöer, närheten till service och kultur i den täta staden och barnvänligheten och grönskan i Miljonprogrammet. Den nyligen genomförda studien Värdeskapande stadsutveckling (Göteborgs stad et al 2017) visar att det är just planeringen och utformningen av den offentliga stadsmiljön, det som kommunen styr, som är mest värdeskapande. Flera studier visar också att konkret mätbara faktorer i den byggda miljön har stor påverkan på den sociala segregationen och resmönster i staden. Det är viktig för kommunen att kunna styra och följa upp viktiga mål i översiktsplan och strategidokument som att stärka den sociala sammanhållningen och minska bilberoendet. Göteborgs stads översiktsplan har också tre utvecklingsstrategier som är en viktigt utångspunkt. Hur ska man veta vad som är bra och hållbart? Kommunen måste kunna säkerställa en hållbar stadsutveckling, och det med stöd i den senaste forskningen om hur städer fungerar. Som inom andra samhällsområden görs detta enklast och mest transparent med hjälp av tydliga mått och indikato- GÖTEBORGS TRE UTVECKLINGSSTRATEGIER

32 rer. De ska vara enkla att använda och förstå men de måste vara så precisa och avancerade att de fångar stadens komplexitet. En indikator är alltså en kunskapsbärare och ett styrmedel. Användandet av indikatorer, att väga och vikta kvantiteter och kvaliteter, är och har alltid varit en fundamental del av stadsbyggnadskonsten. Det finns mycket forskning på hur den byggda miljön påverkar städers hållbarhet och livskvaliteter. Stadsbyggnadsforskningen visar gång på gång att det utformningen av vår stads miljö har betydelse för hur den fungerar, för sociala och ekonomiska värden. Stadsbyggandet är ett sorts spatialt kapital som möjliggör ekonomiskt och social kapital att växa. Detta är också framlyft av FNs råd för stadsutveckling UN Habitat. I New Urban Agenda (2016), som baseras på FNS 17 hållbarhetsmål (2016), beskrivs betydelsen av bebyggelsen, de offentliga rummen och infrastrukturen och hur de samspelar. UN Habitat har också, med stöd i forskningen, tagit fram egna rekommenderade indikatorer för exempelvis täthet, funktionsblandning och offentlig plats. THE F 1. Ad ef ne th pe 2. Hi km 3. M sp an 4. So dif ne in flo ea pe 5. Li lim sin 10 UN SUSTAINABILITY GOALS & THE NEW URBAN AGENDA - HABITAT III A NEW ST PLANNING:

33 ORDLISTA Planområde: Område som ska planeras Analysområde: Planområde med 500 meters omland Friyta: Obebyggd mark som ej är trafikyta Offentlig plats: Friyta som är offentligt tillgänglig, enligt ordningsstadgan Park: Offentlig plats som är i huvudsak grön med klippta gräsytor Gård: Tydligt avgränsad utemiljö på kvartersmark Huvudstråk: Gata med höga gång- och cykelflöden som kopplar samman stadsdelar Kollstation: Hållplats för spårvagn, pendeltåg, stombuss eller expressbuss Fastighet: Markområde som är fast egendom med tillhörande fastighetsbeteckning Bebyggelsetäthet: Våningsyta (BTA) delat med områdets yta, mätt i exploateringstal Funktionsblandning: Lokalyta delat med total våningsyta (BTA) Rumsintegration: Hur väl stadsrum och gaturum är sammankopplade (brukar mätas med space syntax-metodik) Grönområde Lekplats Park Gatuutrymme Trafikrum Täthet Blandni Gatulok Gatuent OFFENTLIG PLATS GATUMARK Offentlig friyta Gatumark Korsningstäthet

34 GEOGRAFISKA OMRÅDEN I översiktsplanen för Göteborgs stad (2015) beskrivs tre huvudsakliga stadsområden. YTTERSTADEN Då förutsättningarna för att uppfylla föreslagna indikatorer markant skiljer sig åt mellan innerstaden, mellanstaden och ytterstaden föreslås olika gränsvärden för respektive område. Indikatorerna har därför olika kravnivåer för Innerstaden (100%), Mellanstaden (75%) och Ytterstaden (50%). M Många analyser är genomförda på ett 50 x 50 meters rutor eftersom stadsdelsgränser är administrativt avgränsade och inte funktionellt. Detta kallas inom geografin för MAUP - Modified Area Unit Problem. Det betyder att det går att ändra statistik genom att ändra områdesgränser. Ett generellt raster av rutor löser detta problem. INNER

35 STADSDELSEXEMPEL För att exemplifiera hur olika stadsdelar uppfyller föreslagna indikatorer har tio stadsdelar valts ut. Stadsdelaras värde i relation till föreslaget gränsvärde presenteras i ett diagram. Områdesavgränsningarna för stadsdelarna är hämtade från Lantmäteriets primärområden. INOM VALLGRAVEN HAGA LINNÉSTADEN ERIKSBERG VASASTADEN KUNGSLADUGÅRD LÅNGEDRAG

36 GATUEXEMPEL Vissa av de föreslagna indikatorerna berör gatornas utformning har inte varit möjliga att exemplifiera hur olika stadsdelar uppfyller de föreslagna indikatorernas gränsvärden har tio stadsdelar valts ut. Dessa presenteras i ett diagram intill några av indikatorerna på följande sidor. Områdesavgränsningarna för stadsdelarna är hämtade från Lantmäteriets primärområden. ANDRA LÅNGGATAN AVENYN KUN MARIAGATAN SALTHOLMSGATAN SALT LINNÉGATAN VASAGATAN DR L MAGASINSGATAN

37 FÖRSLAG PÅ INDIKATORER Vi föreslår 18 indikatorer som kan användas i små som stora stadsbyggnadsprojekt, i detaljplanering och områdesplanering. 5 indikatorer handlar om offentliga platser, mängden friyta och närheten till olika sorters parker. 5 indikatorer handlar om gatumarken, mängden gatumark, korsningstäthet, och fördelning av gatuutrymmet. 8 indikatorer handlar om kvartersmarken, täthet, blandning, fastighetsstorlekar, entréer och lokaler i gatuplan och gårdsstorlekar. Indikatorerna har olika kravnivåer för Innerstaden (100%), Mellanstaden (75%) och Ytterstaden (50%). Måluppfyllelse nås antingen inom det avgränsade planområden, eller med ett omland om 500 meters, för att möjliggöra en anpassning till läget i staden. Etal >1,0 område >2,0 kvarter inom 500m från kollstation <200m till 0,2 ha grönyta <500m till 0,1 ha lekplats <50% bilyta >50% lågfartsgator 30-70% lokalyta <1km till 2 ha park <15m mellan gatuentréer >75% gatulokaler huvudstråk OFFENTLIG PLATS GATUMARK KVARTERS >15% offentlig friyta >30% grönyta 10-30% gatuyta <100m mellan korsningar Rumslig integration <2 000 kvm >50% gröny

38 INDIKATORER FÖR OFFENTLIG PLATS, GATU- MARK OCH KVARTERSMARK Vi föreslår 16 indikatorer som kan användas i små som stora stadsbyggnadsprojekt, i detaljplanering områdesplanering och översiktsplanering. 5 indikatorer handlar om offentliga platser, mängden friyta och närheten till olika sorters parker. 5 indikatorer handlar om gatumarken, mängden gatumark, korsningstäthet, och rumslig integration. 6 indikatorer handlar om kvartersmarken, täthet, blandning, fastighetsstorlek, gatuentréer, gatulokaler och gårdsstorlekar, Samliga indikatorer kan hänföras specifika vetenskapliga eller officiella källor, så som studier eller programdokument från UN Habitat, Boverket, eller Göteborgs stad. INDIKATOR MÅTT REKOMMENDATION OFFENTLIG PLATS ANDEL OFFENTLIG FRIYTA >15% PARK- OCH TORGYTA GRÖNOMRÅDE GÅNGAVSTÅND TILL GRÖNOMRÅDE MAX 300 METER TILL PARK- ELLER NATUROMRÅDE > 0,2 HA LEKPLATS GÅNGAVSTÅND TILL LEKPLATS MAX 500 METER TILL LEKPLATS > 0,1 HA PARK GÅNGAVSTÅND TILL PARK MAX 1 KM TILL PARK > 2 HA GRÖNYTA ANDEL GRÖNYTA >50% VEGETATIONSTÄCKNING I OMRÅDE KORSNINGSTÄTHET KORSNINGSAVSTÅND MAX 150M MELLAN KORSNINGAR ELLER >150 GATUKORSNING TRAFIKRUM ANDEL LÅGFARTSGATA > 50% GATA UNDER 30 KM/H GATUYTA ANDEL GATUYTA 10-30% GATU- OCH VÄGYTA GATUUTRYMME ANDEL BILYTA I SEKTION MAX 50% BILTYTA RUMSINTEGRATION RUMSIINTEGRATION ÖVERLAPPANDE RUMSINTEGRATION BEBYGGELSETÄTHET EXPLOATERINGSTAL >1.0 OMRÅDE ELLER >2.0 KVARTER INOM 500 M FRÅN KOLLS BLANDNING ANDEL BOYTA AV BTA % LOKALYTA I OMRÅDET FASTIGHETSSTORLEK FASTIGHETSYTA <2000 KVM GATUENTRÉER ENTRÉTÄTHET <15 M MELLAN ENTRÉER LÄNGS FASAD ELLER FASTIGHET I O GATULOKALER LOKALER I BV LÄNGS >75% AV BOTTENVÅNINGAR LÄNGS HUVUDSTRÅK GÅRDSSTORLEK GÅRDSYTA >1500 KVM INDIKATORER, MÅTT, REKOMMENDERAD VINVÅ SAMT VETENSKAPLIGA ELLER OFFICIELLA KÄLLOR

39 OFFENTLIG

40 OFFENTLIG PLATS INDIKATOR UN Habitat rekommenderar 15% public open space, offentlig friyta. Studier av Bergen, Oslo och Stockholm visar att täta stadskärnor mycket väl kan komma upp i 15%. ANALYS Det är bara Inom Vallgraven och Linnéstaden som inom stadsdelen inte når upp till 15%. Med 500m omland dock klarar alla stadsdelar rekommendationen. REKOMMENDATION Minst 15% offentlig friyta 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% PROCENT OFFENTLIG FRIYTA - INOM STADSDEL OCH INOM 500 M

41 GRÖNYTEFAKTOR INDIKATOR Grönytefaktor är ett policyverktyg somhar används på kvartersmark, och innebär i princip andel mark som är vegetationstäckt. Måttet skulle även kunna användas på allmän mark och på områdesnivå. Ett vanligt krav på kvartersmark är 0,5, dvs 50%. ANALYS Få täta stadsdelar kommer upp till 50%. 30% verkar vara en mer rimlig nivå. REKOMMENDATION Minst 30% grönyta 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% PROCENT AV OFFENTLIG MARK SOM ÄR GRÖN

42 METER GÅNGAVSTÅND TILL GRÖNOMRÅDE Max 200 meter till grönområde REKOMMENDATION Alla stadsdelar utom Långedrag har 200 meter eller under till närmsta grönområde. Vasastaden och Haga har trots sin täthet bara kring 100 meter. ANALYS Forskning vid SLU har funnit att 300 meter är gräns för avstånd till grönområde. Boverket och Göteborgs grönplan har också föreslagit denna riktlinje. INDIKATOR GRÖNOMRÅDE

43 PARK INDIKATOR I Göteborgs Grönstartegi föreslås max 1 km till park större än 2 hektar. Denna typ av riktlinje finns i Boverkets rekommendationer från 1996, dock med en större parkyta (5 ha). ANALYS Det utvalda innerstadsstadsdelarna ligger långt under 1 km. På kartan syns att Majorna inte klarar grönstrategin. Hammarkullen, Hjällbo och Långedrag har också längre än 1 km. REKOMMENDATION Max 1 km till 2 ha park METER GÅNGAVSTÅND TILL PARK MINST 2 HA

44 METER GÅNGAVSTÅND TILL LAKEPLATS Max 500 meter till lekplats REKOMMENDATION Alla stadsdelar utom Hjällbo, Hammarkullen och Långedrag har kortare än 500 meter till större lekplats. Det kan dock finnas brister i GIS-underlaget. ANALYS Boverket har rekommendationer om närhet till lekplats. Det bör inte vara längre än 500 meter. INDIKATOR LEKPLATS

45 GAT

46 GATUMARK INDIKATOR UN Habitat rekommenderar minst 30% Gatu- och vägyta för att säkerställa tillgängligheten i gatunätet. Samtidigt är det rimligt att inte stadsdelar får allt för mycket och domineras av gata och väg. ANALYS De flesta täta stadsdelar ligger inom 10-30%. De som ligger klart lägre, Hammarkullen och Långedrag, innefattar stora grönområden. REKOMMENDATION 10-30% gatu- och vägyta 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% PROCENT TRAFIKYTA - INOM STADSDEL OCH INOM 500 M PR 0

47 KORSNINGSTÄTHET INDIKATOR UN Habitat rekommenderar 150 korsningar per km2. Detta kan översättas till korsningsavstånd, avstånd mellan gatukorsning, om ca 100 meter. Detta begränsar således även kvartersstorlerkar. ANALYS De stadsdelar som har ett någorlunda sammanhållet gatunät visar sig ligga på ett genomsnittligt korsningsavstånd på ungefär 100 meter. REKOMMENDATION max 100 meter mellan gatukorsningar KORSNINGSAVSTÅND - SNITT INOM STADSDEL K

48 RUMSINTEGRATION INDIKATOR Flera studier, bland annat Delad stad, visar på behovet av att lokala och regional stråk överlappar för att stötta social integration. Detta kan analyseras med sk. Space Syntax-metodik, här prövat genom att multiplicera lokal (r3) och global (r15) rumsintegraation. ANALYS Innerstadens sammankopplade gatunät syns tydligt i analysen och visar vilka stadsdelar som överlappar. REKOMMENDATION Överlappande rumsintegration 4 2 MAX RUMSINTEGRATION R3 X R15 KOR 0 3

49 TRAFIKRUM INDIKATOR I Trafikverkets rapport Rätt fart i staden rekommenderas att gaturummen klassificeras utifrånden sk. Livsrumsmodellen (frirum, mjuktrafikrum, transportrum). En viktig faktor för att skapa trygga och säkra trafikrum är fordonshastigheterna. 30 km/h (lågfartsgata) är en viktig tröskel för säkerhet. ANALYS Inom Vallgraven, Haga, Guldheden och Långedrag har mer än 50% lågfartsgator. REKOMMENDATION Minst 50% lågfartsgator (30 km/h) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% PROCENT LÅGFARTSGATA

50 GATUUTRYMME INDIKATOR Levande gaturum behöver rum för gående och cyklister. Balansen mellan olika trafikanter är viktig för gatans karaktär. I Trafikverkets handbok TRAST och i NACTOs handbok Global Street Design Guide betonas att gaor måste vara prioriterade för gående och cyklister. ANALYS I ett urval av gatusektioner syns att de flesta stadsgator har knappt 60% bilyta, men att de gator som upplevs som verkligen attraktiva så som Linnegatan, Vasagatan och Avenyn har mindre än 50% bilyta. INDIKATOR Max 50% bilyta (körbana och parkering) ANDEL GÅNG- OCH CYKELYTA AV GATUBREDDDEN

51 KVARTER

52 TÄTHET INDIKATOR UN Habitat rekommenderar minst 150 pers per hektar, vilket motsvarar ca 0,75-1,0 i områdesexploatering. Detta är rimligt att kräva i kollektivtrafiknära lägen. ANALYS På områdesnivå är det få stadsdelar som kommer upp i exploateringstal 1,0. Ser man inom 500 meter från kollstation så är det klart fler områden som klarar denna nivå. REKOMMENDATION Exploateringstal 1,0 på område eller 2,0 på fastighet, inom 500 meter från kollstation 3 2,5 2 Fastighet 1,5 1 Område 0,5 0 0 OMRÅDESEXPLOATERING OCH FASTIGHETSEXPLOATERING EX

53 BLANDNING INDIKATOR UN Habitat rekommenderar 40-60% boyta. Analyser av svenska stadskärnor visar att 30-70% är mer realistiskt. ANALYS De flesta av de utvalda stadsdelarna är bostadsdominerade och ligger över 70% boyta. En stadsdel som Haga är mer blandad, även om enstaka kvarter är renodlat bostäder eller lokaler och kontor. INDIKATOR 30-70% boyta 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% ANDEL BOYTA AV BTA - INOM STADSDEL

54 FASTIGHETS- STORLEK INDIKATOR Forskning av bland andra Lars Marcus på KTH/ Chalmers visar att diversitet i en stadsdel beror på mångfalden av fastigheter. Många stora fastigheter gör ett område enahanda och ej reslient. ANALYS De flesta stadsdelar har en genomsnittlig fastighetsstorlek under 2000 kvm, utom de områden som är planerade under slutet av 1900-talet (senmodernism) och början av 2000-talet (postmodernism). REKOMMENDATION max 2000 kvm fastighetsyta SNITT FASTIGHETSYTA - INOM STADSDEL INOM 500 METETER FASTIGHETSSTOR Rekommenda

55 GATULOKALER INDIKATOR Lokaler är lika viktigt som entréerför att skapa gatuliv och trygga levande gaturum. Lokaler är dock inte rimligt att ha längs alla gator. Certifieringssystemet LEED Neighbourhood föreslår 75% av fasaden för lokaler längs huvudgator. Ett huvudstråk är en gata med höga gång- och cykelflöden som kopplar samman stadsdelar. ANALYS De gator som har valts ut som är tydliga huvudstråk genom staden har mellan 70.90% lokaler längs fasad. REKOMMENDATION Minst 75% lokaler i fasad längs huvdstråk Rekommendation

56 GATUENTRÉER INDIKATOR Stadsrumsforskning av bland andra Jan Gehl visar att ett entréavstånd på max meter bidrar till stt skapa levande intressant gaturum. Ett vanligt bostadskvarter har vanligen max 15 meter mellan trapphus. ANALYS De flesta av de utvalda gatorna som upplevs som aktiva och trygga har under 15 meter mellan entréer. De mest aktiva gatorna som Linnégatan, Avenyn och Andra Långgatan ligger på i genomsnitt 10 meter. REKOMMENDATION max 15m mellan entréer längs fasad Rekommendation

57 GÅRDSYTA INDIKATOR Ny forskning från KTH (Minoura 2015) har visat att storleken på gårdsyta avgör funktionalitet. En gård bör vara tydligt avgräsad och större än 1500 kvm. Större gård innebär också bättre solljusförhållanden. ANALYS Storleken på gårdsytor varierar, men det är bara Inom Vallgraven ch Vasastaden som har i snitt mindre gårdar än 1500 kvm. REKOMMENDATION Minst kvm gårdsyta KVM GÅRDSYTA - SNITT INOM KVARTER KVM GÅRDSY Rekommend

58 SLUTSATSER REKOMMENDATIONER Efter denna genomgång av olika indikatorer är en viktig fråga att ställa sig om de rekommenderade nivåerna är realistiska och kompatibla. Går det att uppfylla alla? Och hur ser i så fall en sådan stadsdel ut? Det visar sig att den kan se ut på väldigt många olika sätt. Stadsdelar med en relativt låg täthet kan faktiskt nå upp till en viss grad av funktionsblandning. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0 Ett visst samband finns mellan täthet och andelen gatuyta, dvs ju tätare stad, ju mer gata. Det finns också ett tvisst samband mellan täthet och andelen offentlig friyta. Ju tätare ju mindre park, men det verkar inte påverka närheten till grönyta som är helt oberoende täthet. Ett visst samband syns även mellan andel gatuyta och korsningsavstånd. Ju mer gata, desto tätare går det att ha mellan gatukorsningar Det visar sig alltså att indikatorer som synes vara motstridiga inte behöver vara det., och att det är möjigt att uppfylla alla indikatorer. Två stadsdelar som har nästan full måluppfyllelse är Vasastaden och Haa, vilka har relatovt olika karaktär. Gångavstånd till grönyta 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, ,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 Andel trafikyta Täthet Andel trafikyta Andel offentlig friyta 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Täthet - Blandning 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 Exploateringstal Trafikyta - Korsningsavstånd 0 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 Andel trafikyta Korsningsavstånd Andel boyta inom stadsdel

59 KORSNINGSTÄTHET GRÖNYTA PARK TRAFIKRUM TRAFIKYTA RUMSLIG INTEGRATION GATUSEKTION* BEBYGGELSETÄTHET ANVÄNDNING I PLANERINGEN Indikatorerna kan användas dels som en nulägesanalys av ett stadsområde och som en plananalys. Preliminära analyser av utvalda stadsdelar visar att de får olika utfall och har olika styrkor. Vissa stadsdelar har dock mycket hög måluppfyllelse på alla faktorer som exempelvis Vasastaden och Haga, emedan stadsdelar från den sena modernismen är mycket starka på vissa indikatoer men svagare på andra. Figurerna till höger visar en poängskala från 1-5 indikatorer, där 5 innebär att rekommendation en är uppfylld och 1 ingen eller mycket liten måluppfyllelse. (Indikatorer med * är uppskattningar.) Plananalyser kan göras för större detaljpaner, för områdesvisa utvecklingsplaner och med vissa indikatorer även koomunövegripande inom översiktsplaneringen. Indikatorerna är snabbt och effektivt sätt att förstå ungefär vilken typ av stadsbygnad och stadsmiljö som en plan har skapat. En enkel handbok bör tas fram. VASASTADEN HAGA ERIKSBERG TRAFIKRUM TRAFIKYTA RUMSLIG INTEGRATION GATUSEKTION* BEBYGGELSETÄTHET BEBYGGE BLANDNING KORSNINGSTÄTHET BLANDNING GATUENTRÉER* GRÖNYTA GATUENTRÉER* GATULOKALER* PARK GATULOKALER* GRÖNYT LEKPLATS GRÖNYTA* HAMMARKU BEBYGGE BLANDNING GATUENTRÉER* GATULOKALER* GRÖNOMRÅDE OFFENTLIG PLATS GÅRDSSTORLEK FASTIGHETSSTORLEK BLANDNING GATUENTRÉER* GATULOKALER* GRÖNYT LEKPLATS GRÖNOMRÅDE OFFENTLIG PLATS GÅRDSSTORLEK FASTIGHETSSTORLEK GRÖNYTA*

60 VIDARE STUDIER LÄGEN OCH BOTTENVÅNINGAR Publika utåtriktade lokaler i gatuplan är en viktig stadskvalitet oberoende av läge i staden. Samtidigt är det viktigt att relatera krav på publika lokaler till olika lägens ekonomiska hållbarhet för kommersiella verksamheter. Därför föreslås en lägesbunden indikator för andel lokaler längs fasaden kopplad till om gatan är ett huvudstråk eler inte. Stadsbyggnadskotnoret bör ta fram en enkelt modell för att kunna identfiera olika stråk, A-B-C-D-lägen, med hänsyn tagen till olika typer av verksamheter som vill och bör ligga i gatuplan. HANDBOK FÖR PLANERINGEN Indikatorerna ska vara enkla att använda i varje planprojekt. En enkel liten handbok bör tas fram som steg för steg beskriver hur indikatorerna mäts i olika typer av planprojekt. Workshops bör genomföras med planhandläggare som får själv prova att mäta upp sina planer och får därmed en känsla för måtten och värdena.

61 Spacescape AB / Östgötagatan 100 / Box 4700 / SE Stockholm / Sweden Tel / / info@spacescape.se

62 Arbetsmaterial Datum: Arbetsnamn: ARK/GBG Arkitekturprogram för Göteborg 1

63 Arbetsmaterial INNEHÅLL Förord Staden och samhället Programmets syfte Strategiska dokument för Göteborgs utveckling Utmaningar Mål Stadens struktur Dagens stadsbyggande i ett historiskt sammanhang Stadsmönster Olika lägen olika förutsättningar Indikatorer för stadskvalitet Stadsrum och byggnader Stadens skala och det övergripande landskapsrummet Byggnaders utformning i en tät stad Arkitekturens detaljer Ljuset Gator och offentliga rum Parker, grönområden och vatten Konst i det offentliga rummet Stadens aktörer Vems är staden? Samtalet med medborgarna Stadsutvecklingens medel Byggemenskaper Tävlingar och parallella arkitektuppdrag Avslutning Göteborg mot

64 Arbetsmaterial FÖRORD Göteborg står inför en stor omvandling, staden växer och förändras, och byggnader, kvarter och hela stadsdelar tillkommer. Hål i stadsväven repareras, avskilda stadsdelar knyts samman och stadens silhuett förändras. Arkitekturprogrammet är tänkt att vara ett stöd i den omvandlingen, och visa på olika prioriterade frågor i det pågående arbetet, i stadsbygget som rör alla göteborgare. Hur ser den goda staden ut? Vilken stad vill vi lämna över till våra barn? Och hur kan arkitekturen skapa långsiktigt hållbara värden, med funktion som löper samman med skönhet och kreativitet? Arkitekturen rör det byggdas form, stadsrummens gestaltning, stadens samband och funktion, och människans upplevelse av material, rymd och sammanhang. Det mänskliga perspektivet är viktigt att värna i Göteborg, där bilen och infrastrukturen ibland har fått dominera. Att arbeta utifrån den mänskliga skalan innebär att en annan stad kan växa fram, där det är närmare mellan människor och möten. Det framtida Göteborg behöver hämta inspiration både ur det historiska arvet, det byggda som omger oss, och ur ett pågående samtal med göteborgarna. Vad är bra arkitektur? När fungerar en byggnad eller en park som bäst? Hur kan vi skapa fler stadsrum där människor vill och kan mötas? Vad vill vi behålla, omforma eller skapa nytt när staden förändras? Att skapa en arkitektur som tillgodoser sinnliga behov likaväl som praktiska, är en komplex uppgift. Det är tydligt hur våra städer och det vi bygger kommer att ha en avgörande roll när det gäller att möta vår tids stora utmaningar och att forma en gemensam väg framåt. Stadsbyggarna har en betydelsefull uppgift. Den byggda staden bildar ramen för göteborgarnas gemenskap, minnen, tillhörighet och förväntan. Rörelsemönster kan bli till vägar, drömmar och utblickar till fönster. Och även om skönhet ibland är en personlig fråga, finns det konkreta lärdomar från tidigare stadsutveckling att bygga vidare på. Samtidigt står staden idag inför delvis nya utmaningar, med ett förändrat klimat och avgörande miljöutmaningar, liksom ett stort behov av social hållbarhet och en sammanhållen stad. Göteborgs vision är 3

65 Arbetsmaterial att vara en hållbar stad öppen för världen. Att arkitekturen och stadsbyggandet har en viktig roll att spela i den visionen är tydligt. Men vilka stadsmönster och rum kan rymma den hållbarheten och öppenheten? Göteborg går mot att bli en storstad, och gamla strukturer behöver utvecklas och nya tillkomma. När stora förändringar sker, behöver stora frågor lyftas, och ARK/GBG är en skrift i den processen, intill andra. Göteborgarnas möjligheter till ett bra liv i staden formas av många olika förhållanden och beslut. Omfång och fokus i ARK/GBG är begränsat till stadens form, och det som direkt påverkas av den. ARK/GBG vill ge råd och riktlinjer om hur staden kan och bör utformas arkitektoniskt. En byggnad, eller plats, finns alltid i det sammanhang som är staden. Göteborg ska växa till en grön och nära storstad. Staden ska också möta ett förändrat klimat och bli mer sammanhållen. ARK/GBG riktar sig till göteborgarna, de som bor i staden, planerar och bygger den, och alla andra som rör sig i staden. Ett öppet samtal om vad vi bygger är viktigt för att stadsbyggandet ska vila på en så bred bas som möjligt. ARK/GBG ska behandlas för beslut i byggnadsnämnden, kommunfullmäktige och arbetas in som en del i den kommande översiktsplanen, och bli styrande för utvecklingen av Göteborg. Samtidigt är det en del av en pågående process. Vilka perspektiv är det viktigt att gå vidare med, och vilka perspektiv saknas? Hur kan arkitektur skapa viktiga värden för göteborgarna, så att det är här vi vill bo och verka? Agneta Hammer och Björn Siesjö STADEN OCH SAMHÄLLET Byggd form kan göra två saker samtidigt. Den kan dels forma sig till uttryck och tecken, som människan kan tolka och som skapar associationer och därigenom väcker känslor den byggda formen talar till människan. Men den kan också strukturera rummen till särskilda sekvenser och samband som både begränsar och stödjer rörelser den byggda formen gör något med människan. I ett stadsbyggnadsperspektiv kan detta beskrivas som att den byggda formen dels skapar en stadsbild och dels bidrar till ett stadsliv. Den 4

66 Arbetsmaterial byggda formen verkar utifrån olika lagar i dessa frågeställningar, formen har skiftande egenskaper och stor potential. ARK/GBG vill visa på hur man kan använda denna potential. Människor har alltid ändrat, ordnat och lagt till rätta sin närmiljö. I denna mening har byggandet följt människan sedan begynnelsen. Det har främst handlat om att lösa nödvändigheter som att skydda sig från väder och vind, men det har alltså också handlat om att uttrycka sig; att i bebyggelsen ge symboliskt uttryck för värden och gemenskaper. Mindre ofta betonas hur byggandet även handlar om att skapa relationer mellan människor. Det kan handla om att på ett direkt sätt öka eller minska avstånd, till exempel genom broar och murar, men också underbygga mer komplexa relationer, som i en vanlig lägenhet eller kontorsbyggnad; hur rummen i dessa hänger samman är inte bara en bakgrund till vardagen, det ordnar och lägger vardagen tillrätta. Även staden hanterar relationer av denna vardagliga art men på en skala som sätter dem i ett sammanhang som kallas samhället. Genom historien kan man se hur egentligen ingen samhällsform varit möjlig utan att den haft stöd i sin bebyggelse. Staden som byggs både stödjer och formar därför vårt samhälle. Därför är staden även politisk; bygger vi den ena staden, bygger vi inte den andra. Att överhuvudtaget bygga städer återspeglar att vi lever i en viss typ av samhälle. Med den stora närhet som städer skapar, möjliggörs exempelvis ett samhälle med långt driven arbetsdelning och stort behov av utbyte, men även närhet till kulturell mångfald där utbyte också kan ske. Detta är en generell egenskap hos städer; skillnaden mellan städer, liksom inom städer, kan vara oerhört stor. I staden förs människor samman, men på mycket specifika sätt som har att göra med hur vi byggt staden. Att människor ser varandra och möts, utbyter tankar och utvecklas tillsammans är i grunden vad som för samhället framåt, och vilka det är som ses och möts har mycket att göra med stadsbyggandet. I staden krävs ett samspel som underlättas av att det är fler som ser och möter varandra. Människor kommer till Göteborg av olika anledningar, på grund av arbete och kärlek men också konflikter och krig. Alla dessa öden blir en del av stadens framtid. När befolkningen ökar 5

67 Arbetsmaterial behöver den byggda staden växa, men hur kan den göra det på ett sätt som också för oss närmare? PROGRAMMETS SYFTE För att den stora expansion som Göteborg står inför ska resultera i ett hållbart stadsbygge, såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt, måste kvaliteten i den kommande stadsutvecklingen sättas i fokus. När arkitekturoch stadsbyggnadskvaliteter ställs mot värden som kan vara enklare att synliggöra och mäta riskerar de att prioriteras ned. Det är till exempel enkelt att mäta antal bostäder och lokaler som byggs, men svårare att mäta hur sammanhängande, attraktiv, jämlik och välkomnande en stad är. Det uppstår ibland konflikter till följd av oenighet kring vilka kvaliteter som bör prioriteras, vilket i sin tur kan leda till ineffektiva planprocesser och därigenom sämre stadsmiljöer. Bland annat därför har ett antal indikatorer för stadskvaliteter tagits fram. ARK/GBG ska stödja stadens planerare i att kanalisera och strukturera kunskap, erfarenheter och samtal rörande arkitektur. Detta för att planerarna ska kunna verka mer effektivt i stadsbyggnadsprocessen, och ha en god kommunikation med stadens andra aktörer och medborgare. ARK/GBG ska också vara ett gemensamt och levande dokument, och medverka till att planerarna kan använda arkitekturens förmåga för att skapa de bästa livsmiljöerna och stärka medborgarnas inflytande. STRATEGISKA DOKUMENT FÖR GÖTEBORGS UTVECKLING Göteborgs Stad har tagit fram strategiska dokument för att Göteborg ska fortsätta att utvecklas till en attraktiv och hållbar stad med en samordnad markplanering. De strategiska dokumenten anger tillsammans inriktningen för hur Göteborg ska bli en stad som erbjuder ett enklare vardagsliv för fler i en grön och livfull stad. Vision Älvstaden är en betydelsefull vision, och strategierna, Strategi för utbyggnadsplanering, Trafikstrategi för en nära 6

68 Arbetsmaterial storstad och Grönstrategin, har en gemensam tidshorisont på omkring år Då beräknas Göteborg ha fler boende och fler arbetstillfällen och vara kärnan i en arbetsmarknadsregion med 1,75 miljoner invånare. Dessa människor behöver både bostäder och övriga funktioner beräknas göteborgarna vara till antalet. Strategierna har översiktplanen, som antogs 2009, som gemensam utgångspunkt. ARK/GBG tar stöd i de strategiska dokumenten, liksom i den nya översiktsplanen. Vision Älvstaden anger på vilket sätt och med vilka kvaliteter de centrala utvecklingsområdena i Göteborg ska växa fram. Älvstaden ska vara öppen för världen. Den ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Den ska utformas så att den helar staden, möter vattnet och stärker den regionala kärnan. ARK/GBG förhåller sig till Vision Älvstaden bland annat genom att låta visionerna om öppenhet vara en viktig del av dokumentet, liksom att föra fram arkitekturens roll för att stärka den regionala kärnan. Strategi för utbyggnadsplanering visar vilka platser som har särskilt goda förutsättningar för en hållbar stadsutveckling, där fler invånare har nära till allt det som gör att vardagen blir enklare. Detta ska åstadkommas genom att bygga den redan byggda staden tätare. ARK/GBG förhåller sig till Strategi för utbyggnadsplanering bland annat genom att utveckla resonemang om förtätning, och hur förtätning kan ske. Trafikstrategi för en nära storstad visar hur trafiksystemet behöver utvecklas i takt med att fler bor, arbetar, handlar, studerar och möts i staden. Det ska vara lätt att nå fram i Göteborg, stadsmiljöerna ska upplevas attraktiva och bidra till ett rikt stadsliv och Göteborg ska vara världsledande i effektiv och klimatsmart godshantering. ARK/GBG förhåller sig till Trafikstrategi för en nära storstad till exempel genom att föreslå sätt att behandla trafiken och sätta de många människorna i fokus, särskilt de som går, cyklar och åker kollektivt. Grönstrategin visar hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som staden byggs tätare. Den visar vilka kvaliteter som ska finnas i det framtida täta gröna Göteborg och hur vi ska arbeta för att nå dessa. ARK/GBG förhåller sig till Grönstrategin genom att utveckla 7

69 Arbetsmaterial resonemang om den gröna staden, och till exempel ge förslag på hur mycket yta som bör användas till parker i en stadsmiljö. Sammantaget utgör ARK/GBG en vidareutveckling utifrån dessa strategiska dokument, med fokus på frågor om arkitektur, stadsbyggnad och form, och ett fördjupat resonemang om hur vi bygger staden. Staden behöver vara tydlig med hur Göteborg ska utvecklas. Det ger göteborgarna, näringslivet och andra aktörer möjlighet att i sin tur fatta långsiktiga beslut som leder i samma riktning för en attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig stad. ARK/GBG ska ingå i arbetet med den kommande översiktsplanen för Göteborg. UTMANINGAR En rad samhälleliga utmaningar ligger bakom den stora expansion som Göteborg står inför. Decennier av låg takt i bostadsbyggandet, tillsammans med en kraftig ökning av invånarantalet, bland annat beroende av urbanisering, invandring och födelseöverskott, har lett till en akut bostadsbrist. Göteborg är en gles stad jämfört med andra europeiska städer i samma storlek, vilket har sin grund i ett medvetet byggande av en bilförsörjd stad med separerade funktioner, som kulminerade i den stora utflyttningen från innerstaden till satellitstäder långt ifrån stadskärnan under och 1970-talen. Det är ett tydligt uttryck för industrisamhällets behov och sätt att tänka och har resulterat i ett stadsmönster där man ofta behöver köra bil mellan bostaden och arbetet, och handla på köpcentrum långt från hemmet. De geografiska avstånden gör att människor från olika grupper lever sina liv långt ifrån varandra, såväl fysiskt som socialt. Avstånden skapar dessutom onödigt stora transportbehov. Till skillnad från många jämförbara städer har Göteborg dock stora och tillgängliga utvecklingsområden i centrala lägen. Genom att bebygga dessa områden finns möjlighet att knyta ihop delar av staden som idag saknar naturliga kopplingar och har olika socialt innehåll. Att denna sammanlänkning blir funktionell och kopplingarna optimala utifrån de förutsättningar som finns, är en stor och 8

70 Arbetsmaterial viktig utmaning för stadsbyggandet. De långsiktiga negativa konsekvenserna av en stad som är så etniskt och socioekonomiskt segregerad som Göteborg, är värda all uppmärksamhet i dagens planering. Eftersom Göteborg är en hamnstad, och expansionsytorna till stor del ligger i anslutning till älven, är även klimatförändringarnas framtida påverkan på staden en grundläggande utmaning. I ett globalt varmare klimat ökar risken för översvämningar på grund av högre vattenstånd, liksom för kraftiga skyfall. Att bygga framtidens stad på gammal hamn- och varvsmark kräver noggranna avvägningar mellan höga kostnader och de sociala kvaliteter som skapas av vattennära stadsmiljöer och sammanlänkande stråk. Miljöfrågorna måste hanteras såväl reaktivt att skydda stadens från klimatförändringarnas effekter, som aktivt att minska miljöpåverkan från byggande, förvaltning och transporter, och underlätta en hållbar livsstil. De ekologiska frågorna är komplexa och angelägna. Lika viktigt som att skydda staden mot klimatförändringarnas effekter är att bidra till att minska beroendet av fossila bränslen. Byggande och fastighetsförvaltning står för en stor del av de totala utsläppen av växthusgaser, och därför är det mycket viktigt att framtidens Göteborg byggs med smarta hus där såväl utsläppen under byggtiden som de framtida energibehoven minimeras. Likaså bör sunda material med liten påverkan på människa och natur under hela livscykeln premieras framför kortsiktiga lösningar. Dagens storstäder konkurrerar på en global marknad om investeringar och humankapital. När Göteborg expanderar är en viktig utmaning att skapa en stad som är attraktiv både ur samhällets, näringslivets och den enskilde invånarens perspektiv. Det handlar om allt ifrån att erbjuda ändamålsenliga verksamhetsområden och en fungerande logistik för olika transportslag, en god infrastruktur för turism och tillfälliga events, till ett stadsliv som gör staden till en trygg och trivsam miljö alla tider på dygnet. Även om industrin är fortsatt viktig för Göteborg så har de senaste decenniernas framväxande kunskaps- och tjänstesamhälle kommit att ställa nya krav på den fysiska miljön. Utifrån argument om att bryta den sociala segregationen, skapa likvärdiga livsvillkor, skapa bättre förutsättningar för mer kunskapsintensiva arbeten, minska transporter och bygga för ekosystemtjänster finns alla skäl att låta de stora omvandlingar som staden står inför bryta det tidigare 9

71 Arbetsmaterial utbyggnadsmönstret och utveckla något som passar bättre för dagens och framtidens behov. Här kommer arkitekturen att spela en nyckelroll. Genom de nya områden som byggs skapas de fysiska strukturerna som framtidens göteborgare ska leva i. Avgörande för att expansionen av Göteborg ska bli lyckad är att det råder ett medvetet samspel mellan helheten och delarna, att en logisk gatustruktur med genomtänkta kopplingar mellan stadsrum av olika karaktär stöds av byggnader och offentliga rum med bearbetad arkitektur i både stor och liten skala. I historiska skeden när mycket ska byggas på kort tid finns en risk att betydelsen av anpassning till och samspel med äldre byggnader och stadsdelar prioriteras ner. Att värna om kvaliteter i befintliga miljöer och att i varje projekt eftersträva en medvetenhet i förhållningssätt mellan nytt och gammalt är en mycket viktig fråga för stadsbyggandet. Även här handlar det om allt ifrån den stora skalan hur en förtätning och höjning av bebyggelsens skala påverkar stadens siluett och det övergripande landskapsrummet, till den lilla skalan hur enskilda byggnader och stadsrum påverkas av nya byggnader i närområdet. Olika sammanhang kräver olika strategier. I vissa lägen är stor varsamhet att förorda, i andra kan effektskapande kontraster skapa kvaliteter. Det finns idag bra verktyg för att förutse hur ökad täthet och sammanlänkande stråk påverkar stadslivet och förutsättningar för etablering av handel och mötesplatser. Det gäller att använda dessa på ett klokt sätt och förtäta på ställen där sociala och arkitektoniska kvaliteter skapas, men vara varsamma med platser där naturoch kulturvärden är stora. MÅL Många och stora byggprojekt kommer att genomföras de kommande åren, Göteborgs Stad vill ha en ledande roll och ett tydligt initiativ i stadens utveckling för att lösa bostadsbrist och skapa en gynnsam ekonomisk utveckling. Under hösten 2016 och våren 2017 har stadsbyggnadskontoret tagit fram 30 teser för stadens expansion, som underlag för medborgarsamtal. Utifrån 10

72 Arbetsmaterial samtalen hoppas vi få medborgarnas syn på stadens utveckling och vilka övergripande mål som bör ställas. Målsättningarna för stadens övergripande arkitektoniska utveckling sätts alltså upp i en samtalsprocess, där medborgarna är med och formar ARK/GBG. Sammanfattas de 30 teserna kan målsättningar formuleras på följande vis: Göteborg ska fortsatt vara ett regionalt centrum och vara attraktivt för både besökare och bosatta. Närhet och tillgänglighet till natur och kulturvärden ska vara tydliga och bevarandevärda miljöer skall vårdas och synliggöras. Det framtida Göteborg ska vara byggt och format så att integrationen i samhället underlättas, olika områden skall vara varierade i upplåtelseformer för både bostäder och service. Staden ska vara formad och sammanlänkad så att miljöpåverkan minskar för både byggnader och transporter. Byggandet i staden ska vara präglat av både små och stora aktörer, en mer varierad marknad skapar en blandad stad. STADENS STRUKTUR Dagens stadsbyggande i ett historiskt sammanhang Idag sker ett paradigmskifte inom stadsplaneringen, där senare delen av 1900-talets trafik- och funktionsseparerande planeringsideal ersätts med ett ideal där trafikintegrering och funktionsblandning prioriteras tillsammans med en önskan om att skapa tätare stadsmiljöer. Tätheten motiveras med att en tätare stad kräver mindre transporter och skapar bättre förutsättningar för närservice och levande gatumiljöer. Inte sällan lyfts kvaliteterna i traditionella europeiska stadskärnor fram. Här finns den densitet, de mötesplatser och den kulturella och estetiska mångfald som behövs för att föra människor samman i en stimulerande helhet. Stadsmiljöer från denna tid bygger ofta på en tydlig, lätt orienterbar gatustruktur, där olika trafikslag samsas och god stråkintegration uppstår, vilket i sin tur leder till 11

73 Arbetsmaterial gynnsamma handelslägen och goda kopplingar mellan olika områden. Gatorna blir mötesplatser istället för barriärer. Förra sekelskiftets stad byggdes utifrån stora generella stadsplaner av en mängd små byggmästare. Gatu- och kvartersformen var enkel stora fyrkantiga kvarter flankerade gator som på ett logiskt och lätt orienterbart sätt kopplade olika stadsdelar till varandra. Variationen skapades av mångfalden av byggnader inom kvarteren, inte av kvartersformen i sig. Idag byggs staden i regel utifrån små platsspecifika detaljplaner, av ett fåtal stora byggaktörer. För att eftersträva variation, trots de stora volymerna efterfrågas av byggbranschen, ges ofta såväl gator som kvarter uppbrutna former. Något som ibland påverkar orienterbarhet och flöden. När vi idag önskar skapa nya innerstadsdelar måste vi vara medvetna om vilken stor betydelse den rumsintegrerande gatustrukturen i de äldre stadsplanerna har för flöden av människor och förutsättningar för handelsetableringar. Likaså måste vi hålla i minnet att när man på 1900-talet bröt mot det klassicistiska planeringsidealet gjorde man det även då till stor del utifrån sociala ambitioner. Trafik- och funktionssepareringen, som idag lyfts fram som problem, sågs då som garanter för att skapa trygga och barnvänliga bostadsområden, effektiva transporter och en jämlik stad. Idag finns mycket att vinna på att hålla en saklig och konsekvensanalytisk inställning till stadsbyggnad, där vi drar lärdomar av hur såväl den klassicistiska som den modernistiska planeringen kommit att fungera över tid. Där fokus sätts på vilka kvaliteter vi vill skapa, socialt, ekonomiskt, ekologiskt och estetiskt, och stadsbyggandet ses som ett medel att uppnå dessa mål snarare än som ett ideologiskt mål i sig. Stadsmönster Staden ska byggas så att den ordnar och stödjer livet i staden, både så att den upprätthåller viktiga samhällsprocesser och underlättar vårt vardagsliv. Det viktiga här är inte bara att se till att det finns tillräckligt många bostäder, skolor och grönytor, eller att det finns gator och vägar som gör alla dessa möjliga att nå. Den verkliga konsten i stadsbyggandet är att se till att dessa hamnar i rätt relationer till varandra så att tillgängligheten mellan dem blir begriplig, effektiv och jämlik. Från vissa platser i Göteborg är det lättare att 12

74 Arbetsmaterial nå mycket av vad Göteborg har att erbjuda än från andra platser men det handlar inte bara om att vara nära centrum. Genom århundradena har man genom stadsbyggande även skapat god tillgänglighet i ganska perifera lägen. Omvänt är det ibland en stor kvalitet att inte ha för mycket omkring sig, men lugna platser går att skapa även i centrala lägen och hör inte bara periferin till. Det vi då diskuterar är stadsmönstret, hur stadens byggda form sätter alla platser, byggnader och därmed alla invånare i ett mycket specifikt förhållande till varandra. På detta sätt skapas olika lägen med särskilda egenskaper och kvaliteter som passar olika behov och önskemål. Variation i läge skapar alltså underlag för mångfald, men man behöver också undvika lägen som bara är dåliga och som inte passar någon. Det är detta mönster som måste ges en form som håller långsiktigt. Här får man akta sig för alltför specifika och tidstypiska lösningar som har svårt att bära nya behov och krav. De lägen med olika potentialer som stadsmönstret pekar ut kan förstärkas genom att höja eller sänka tätheten i bebyggelsen. En grundläggande tanke är att lägen med hög tillgänglighet gärna drar till sig större flöden, vilket skulle göra det rimligt att där tillåta en högre täthet, och omvänt, att det förefaller rimligt med en lägre täthet i mindre tillgängliga lägen. Detta gör också att bestämmelser om markanvändning i viss mån kan följa variationen i läge. I lätt tillgängliga lägen kan vi tänka oss en större blandning i användningen, både därför att detta kan utgöra goda lägen för olika användningar men också för att man i sådana lägen kanske är mer beredd på störningar från andra användningar, medan mer avskilda lägen kanske hellre används för till exempel bostadsändamål. Här kan även finnas orsak att överväga arkitektoniska uttryck och detaljutformning av enskilda platser utifrån det läge man arbetar i. I slutänden måste allt detta avgöras i det enskilda fallet men stadsmönstret har här en viktig roll. På detta sätt avspeglar stadsmönstret olika behov och ideal genom historien; vårt sätt att leva kommer till uttryck i den stad vi bygger, och stadens form ordnar i sin tur våra livsmönster. Vi behöver därför välja hur vi ska lägga vår pusselbit till de andra, där dessa både skapar möjligheter och begränsningar. Sannolikt kommer staden förtätas i centrala delar och i olika 13

75 Arbetsmaterial knutpunkter. Om fler centrum får tillräckligt stora utbud kan en flerkärnig stad med starka samband skapas. Dessa centrum kan ha olika karaktär, som bidrar till stadens sammansatta identitet. Den gamla staden knyts ihop och kompletteras. Göteborgs berg, dalar och älvlandskap bryter in och bidrar till naturlig variation. På detta sätt kan vi bygga ett mer kontinuerligt stadslandskap med fler centrum som sprider tillgänglighet till service utan att skapa trafikträngsel, samtidigt som det avlastar dagens centrum från sitt höga exploateringstryck. Olika lägen olika förutsättningar När vi talar om bebyggelsen fastnar vi lätt i enkla typer som kvarter kontra öppen bebyggelse, där vi kan vara snabba att fastna vid det ena eller det andra. Återigen kan läge vara avgörande för att förtydliga valen. Sluten kvartersbebyggelse kanske är ganska naturligt i centrala delar med stora flöden medan man i mer perifera delar kanske väljer en mer öppen bebyggelse för att inte skapa lägenheter eller gårdar med bristande solljus. Gränser mellan privata och publika ytor kan skapas med andra medel som häckar och staket, vilka fortfarande lämnar öppet för kontakt. Olika områden har olika förutsättningar, vilket gör att strategierna måste se olika ut. I Innerstaden handlar det om att skapa starka stadsgator med stor genomströmning och goda handelsförutsättningar i bottenvåningarna generellt sett. Nya områden planeras som sömlösa fortsättningar på omgivande stadsbebyggelse. Här prioriteras stadsliv, fotgängarvänlighet, levande bottenvåningar och respekt för äldre bebyggelse. I Mellanstaden ligger fokus i stor utsträckning på att bygga samman delar som idag inte hänger ihop, skapa stadsdelscentrum med fungerande service och omvandla trafikleder till stadsgator. En viktig utmaning ligger i förhållningssättet till glesa modernistiska bostadsområden, som i vissa lägen kan tjäna på att förtätas, i andra lägen bör bevaras för sina arkitektoniska kvaliteters skull. 14

76 Arbetsmaterial I Ytterstaden råder stora skillnader mellan olika delar, vilket gör att det är svårt att sätta upp generella mål. Utmaningarna i villaområdena, miljonprogrammets förorter, handels/industriområdena och den rena landsbygden skiljer sig stort från varandra. Det gäller att förtäta på strategiskt valda ställen, blanda upplåtelseformerna i ensidiga områden för större variation och social dynamik samt se möjligheterna i att integrera olika funktioner starkare. För att nya områden skall kopplas samman med befintliga och rörelsen genom staden skall bli smidig utan onödiga barriäreffekter är det av stor vikt att framtidens stad har en effektiv kollektivtrafik. Frågan om nya spårvagnslinjer skall gå över eller under mark, och vilka avvägningar som är lämpliga mellan hög fart och få passager kontra låg fart och många passager, är av mycket stor betydelse för helheten. Indikatorer för stadskvalitet Samtida forskning inom arkitektur och stadsbyggnad ger oss goda redskap för att bedöma det faktiska utfallet av tänkta stadsmönster. Det kan handla om att förutse vilka stråk som kommer vara väl frekventerade, var förutsättningar för handel och möten är bäst, hur man undviker barriärer mellan olika stadsdelar och skapar den täthet och närhet som behövs för ett fungerande socialt utbyte. Inom alla samhällets områden; sjukvård, skola, företagande mm, används mått och indikatorer för att kunna säkerställa kvalitet och jämförbarhet. Mycket av det som idag uppskattas av boende i olika stadsdelar är också ett resultat av konkret mätbart kravställande från stadsbyggnadskontoret, som till exempel levande gatumiljöer, närheten till service och kultur i den täta staden och barnvänligheten och grönskan i modernistiska bostadsområden. Den nyligen genomförda studien Värdeskapande stadsutveckling visar att det är just planeringen och utformningen av den offentliga stadsmiljön, det som kommunen styr, som är mest värdeskapande. Flera studier visar också att konkret mätbara faktorer i den byggda miljön har stor påverkan på den 15

77 Arbetsmaterial sociala segregationen och resmönster i staden. Det är viktigt för kommunen att kunna styra och följa upp viktiga mål i översiktsplan och strategidokument som att stärka den sociala sammanhållningen och minska bilberoendet. Göteborgs stads översiktsplan har också tre utvecklingsstrategier som är en viktigt utgångspunkt. Hur skall man veta vad som är bra och hållbart? Det finns mycket forskning på hur den byggda miljön påverkar städers hållbarhet och livskvaliteter. Stadsbyggnadsforskningen visar gång på gång att utformningen av vår stadsmiljö har betydelse för hur den fungerar, för sociala och ekonomiska värden. Stadsbyggandet är ett spatialt kapital som möjliggör ekonomiskt och social kapital att växa. Detta är också framlyft av FN:s råd för stadsutveckling UN Habitat. I New Urban Agenda (2016), som baseras på FN:s 17 hållbarhetsmål (2016), beskrivs betydelsen av bebyggelsen, de offentliga rummen och infrastrukturen och hur de samspelar. UN Habitat har också, med stöd i forskningen, tagit fram egna rekommenderade indikatorer för exempelvis täthet, funktionsblandning och offentlig plats. En indikator är enligt Svenska Akademins ordlista medel för påvisande av något eller mätning av mängd. Det betyder i praktiken ett analysverktyg som används för att mäta något meningsfullt. För stadsplaneringen kan det betyda exempelvis hur mycket grönyta det finns i ett område, för att vi vet att mängden grönyta har betydelse för hälsa och luftkvalitet. Kommunen måste kunna säkerställa en hållbar stadsutveckling, och det med stöd i den senaste forskningen om hur städer fungerar. Som inom andra samhällsområden görs detta enklast och mest transparent med hjälp av tydliga mått och indikatorer. De ska vara enkla att använda och förstå men de måste vara så precisa och avancerade att de fångar stadens komplexitet. En indikator är alltså en kunskapsbärare och ett styrmedel. Användandet av indikatorer, att väga och vikta kvantiteter och kvaliteter, är grunden för en rationell beslutsprocess och har alltid varit en fundamental del av stadsbyggnadskonsten. Stadsbyggnadskontoret har under hösten 2016 och våren 2017 arbetat tillsammans med Spacescape för att ta fram ett antal indikatorer som kan 16

78 Arbetsmaterial användas för att uppnå målsättningarna om en mer attraktiv stad. Dessa presenteras i studien Indikatorer för stadskvalitet. Syftet är att föreslå indikatorer och gränsvärden för stadskvalitet och exemplifiera dessa med hjälp av kartor och statistik över Göteborg. Fem indikatorer handlar om offentliga platser, mängden friyta och närheten till olika sorters parker. Fem indikatorer handlar om gatumarken, mängden gatumark, korsningstäthet, och rumslig integration. Sex indikatorer handlar om kvartersmarken, täthet, blandning, fastighetsstorlek, gatuentréer, gatulokaler och gårdsstorlekar. Tillsammans ger indikatorerna en sammanställning av de viktigaste kvalitetsdrivande faktorerna för att skapa levande stadsmiljöer på platsens villkor. Konkreta mål för t ex grönområden, lekplatser, gatumark, korsningstäthet, funktionsblandning, densitet, fastighetsstorlekar och entrélägen knyts till bl a UN Habitat och Göteborgs grönstrategi. Målsättningen är att indikatorerna skall vara ett handfast redskap för detaljplaneringen av nya områden, där de kvantitativa målen fungerar vägledande och hjälper till att ge mjuka sociala frågor en högre dignitet. - Minst 15 % av ett område bör upptas av offentliga friytor (torg, park, natur) - Det bör inte vara längre än 200 meter till närmsta grönområde - Det bör inte vara längre än 500 meter till närmsta lekplats - Det bör inte vara längre än 1000 meter till närmsta park på minst 2 hektar - Avståndet mellan gatukorsningar bör vara meter - Minst 50 % av alla gator bör vara utformade för 30 km/h och under - Max 50 % av en gatusektion bör vara för körfält och bilparkering - Tätheten inom 500 meter från en spårstation eller stombusshållplats bör vara minst 1,0 i områdesexploatering eller 2,0 på fastighet - Det bör vara mellan 30-70% lokalyta i ett blandat stadsområde - Storleken på en fastighet bör inte överskrida 2000 kvm - Det bör inte vara längre än 15 meter mellan entréer längs fasad mot gata - Det bör minst vara 75 % lokaler mot ett huvudstråk - En gård bör vara minst 1500 kvm för att vara ljus och funktionell - Ett kvarter bör ha minst 50 % grönyta STADSRUM OCH BYGGNADER 17

79 Arbetsmaterial Stadens skala och det övergripande landskapsrummet Göteborg har ett mycket varierat landskap som växlar från kust, till berg, dalar, slätter, älvdalar och djupa skogar. I centrala staden är älvrummet det starkaste övergripande landskapselementet, som tillsammans med topografins bergsryggar och platta utfyllnadsområden definierar stadens topografiska förutsättningar. Historiskt sett har älvrummet använts primärt för stadens transporter och praktiska funktioner. Handel, sjöfart, industri och skeppsbyggnad har satt sin karaktär på fronterna mot vattnet, till skillnad från till exempel Stockholm, där vattenrummet i högre utsträckning möts av prominenta och representativa byggnader. Under lång tid har stadens byggts i en relativt låg skala, där de äldre kyrktornen och hamnarnas karaktäristiska kranar utgjort höjdpunkter i landskapet. Under flera decennier har enstaka högre hus uppförts runt centrala staden, i regel kontorsbyggnader i infrastrukturnära lägen, utan någon reell interaktion med den omgivande staden. Idag, när Göteborg står inför sin största expansionsfas på 150 år, bör denna praxis frångås. Istället för att se enstaka höghus som landmärken i verksamhetsdominerade områden utanför staden bör skalan höjas även i de mer centrala delarna. Byggnader som sticker upp ur stadsväven ska ha en hög kvalitet, så att de på ett positivt sätt formar stadens siluett tillsammans med historiskt viktiga landmärken såsom kyrkor, skansar och broar. Ett högt hus ska bygga vidare på stadsdelens unika identitet. Men varje enskilt höghus blir också mindre dominerande, om det ligger flera omkring. I den historiska staden ska det endast undantagsvis finnas höga hus, i nybyggnadsområden enstaka höga hus, och i vissa kluster är det lämpligt med grupper av höga hus. Exempel på sådana kluster är Gårda, Centralenområdet, Frihamnen och Lindholmen, och i det nya området Masthuggskajen intill Järntorget. Där man bygger högt i form av smala, höga byggnader kan man enklare skapa utblicksmöjligheter över vatten mellan husen. Att bygga på höjden innebär att en större täthet kan uppnås, och med det fler människor som befolkar gatorna och efterfrågar service inne i staden. Helt avgörande är att de höga husen möter gatan i en öppen och stadsintegrerad form, att de landar i välfrekventerade stråk och fungerande 18

80 Arbetsmaterial offentliga stadsrum och möter omgivningen med öppna och aktiva bottenvåningar. Runt om i världen finns gott om exempel på höga hus i monofunktionella stadsmiljöer, där gaturummen dör ut efter arbetstid. I Göteborg ska de höga husen bidra till det goda stadslivet. Byggnaders utformning i en tät stad Göteborgs framtida innerstadsexpansion ställer upp en rad arkitektoniska utmaningar. Att bygga storskaligt, tätt och nära stråk där människor rör sig långsamt ställer upp andra krav än de som gäller för att rita fristående hus i naturen. Stadsrummen definieras av gatan, trottoaren, husens fasader och taken. Inte som i glesa modernistiska strukturer där husen är en slags solitära skulpturer vars former står mot naturens fond. Därför bör husen i staden, oaktat formspråk, vara bearbetade och hantverksmässigt omhändertagna. Att långsamt promenera förbi en byggnad med vackra och omsorgsfullt behandlade material upplevs av de allra flesta som mycket trevligare än att röra sig längs en fasad som utstrålar stordrift och slentrian. Arkitektonisk kvalitet handlar om en lyhördhet inför det komplexa och sinnliga, om funktionen och platsens specifika egenskaper. En blandning mellan öppenhet och slutenhet, vertikalt och horisontellt, sparsmakat eller detaljrikt, ger en variation som skapar goda livsrum. Materialmöten, olika hushöjder, fönsteröppningar, entréer och tak skapar tillsammans arkitekturen. Det är viktigt med en varsam hållning till stadens förnyelse samtidigt som staden är i ständig rörelse och förändring. En annan viktig fråga är husens relation till sin omgivning. Förr sågs det som självklart att vända välkomnade entréer mot de gator där människor rörde sig. Med modernismens intåg separerades olika rörelseslag och byggnaderna kom att vända ryggen mot transportlederna, vilket är en viktig del i problemet med introverta områden och segregation. Identitetsskapande byggnader är viktiga som något som ger staden dess karaktär. Göteborg har flera sådana byggnader och platser idag, som nästan tas för givna som referenspunkter, Älvsborgsbron över älvens inlopp, Skansarna, Konstmuseet, Världskulturmuseet, Liseberg, Botaniska Trägården och Läppstiftet, för att nämna några. Det är byggnader som har haft anspråk på att forma miljön omkring sig. I den nya staden behövs nya 19

81 Arbetsmaterial landmärken att relatera till. Men även när arkitekturen är ny och särpräglad är det viktigt att bygga för igenkänning och läsbarhet. Det behöver vi för att kunna ta till oss ett nytt uttryck och innehåll. En övergripande ordning behövs för att man inte visuellt ska slå sönder stadsbilden. Att bygga arkitektoniskt hela gestalter är viktigt, liksom att skapa stadsrum där olika volymer, material och kulörer medvetet bildar en rumslig lätthet, och upplevelsen av ett större rum, eller känslan av tyngd och materiell närvaro. Arkitekturens detaljer Fasader ska åldras och slitas vackert, och berätta något om byggnadens roll i staden. De ska ha en materialkänsla, till exempel med skrovliga, mörka och tunga ytor som ställs mot lätta, transparenta material. Fasaders textur och skuggor påverkar formupplevelsen och den rumsliga närvaron. Puts, trä, glas, betong och tegel är några exempel på fasadmaterial, där det också finns en stor variation inom de olika materialen, olika struktur, yta och färg ger olika uttryck. Det är också material som ger en stark materialitet med fysisk närvaro och hög igenkänningsgrad. En byggnads materialval ska samverka tillsammans med dess volym och detaljer, skapa en helhet, och till exempel färgskalan och materialen bör studeras noga i förhållande till omkringliggande bebyggelse, för att avvika eller inordna sig på ett medvetet vis. Dekorativa motiv bör bidra till en betoning eller förstärkning av indelningar och övergångar och underordna sig byggnadens övergripande gestaltning och uttryck. Taken är viktiga som formelement, och tät stad ger ofta utsikter mot tak omkring. Under en tid har det i huvudsak byggts platta tak, som inte är avsedda att betraktas. Detta kan ge en likartad och monoton upplevelse av staden, och de plattare taken behöver kompletteras med dem som möter himlen på ett annat sätt, en variation i taktyper och taklutningar bör eftersträvas. I en tätare stad kommer taken också att få en större roll som en yta för människor att vistas på. Gröna tak ger viktiga ekosystemtjänster genom att fördröja vatten från häftiga regn, och genom att moderera klimatet. Takterrasser där vi bygger nytt kan ge utrymme för till exempel en plats i solen och odling. 20

82 Arbetsmaterial Materialövergångar är ofta mycket viktiga detaljer i det byggda. Hur ett rött tegel möter ett plåttak, eller hur ett fönster öppnar sig i en träfasad. De olika materialen har olika förutsättningar, och ofta sker övergångarna med lister eller olika typer av skarvar eller överlappningar. Om prefabricerade, förtillverkade, betongelement har skarvar bör de antingen vara en del av en medveten utformning, eller placeras eller markeras på ett sätt som gör att övergångarna mellan olika element inte skadar helhetsintrycket av byggnaden. Det moderna byggandet ger nya möjligheter, men kräver också en annan sorts omsorg i utformning och materialmöten. Annars riskerar nutidens byggande att upplevas som slarvigt, och inte åldras vackert. När ombyggnad sker ska också förvanskade tillägg tas bort, till exempel insticksfönster av fel modell eller tilläggsisolerade plåtfasader, på så vis kan kulturarvet ibland återställas. Ljuset Med en lågt stående sol och långa, mörka vintrar så blir dagsljuset viktigt att arbeta med i Göteborg. Också i den täta staden behövs tillräckligt många platser med sol under stora delar av dagen. Det finns idag en debatt som pendlar mellan modernismens uppbrutna stad, med höga krav på solljus långt in i byggnadernas innanmäte, och ett tätare stadsbyggande som ibland hämtar ideal från städer på breddgrader där man snarare vill undvika solen. Den stora utmaningen i dagens stadsbyggande är att bygga tätt och sammanhängande och på samma gång med tillräckliga dagsljuskvaliteter. Solljuset kommer lättare in i uppbrutna kvarter, men det finns stora fördelar med slutna kvarter, där gårdarna används på ett annat sätt och till exempel kan vara tryggare för barn. Även i höga kluster behöver det finnas god tillgång på dagsljus. Det är viktigt att skapa solbelysta miljöer i nära anslutning till bostäder, antingen på gatan, i en närliggande park eller på gården. Forskning visar på ett grundläggande samband mellan täthet och dagsljus både i byggnader som på gårdar och gator. Intuition, erfarenhet och även beräkningar leder oss till slutsatsen att en högre exploatering oftast innebär mindre dagsljus, höga byggnader hindrar mer än låga sådana, och att mer kompakta byggnadsformer ger sämre dagsljuskvaliteter än rymliga 21

83 Arbetsmaterial lösningar. En kombination av mått synliggör byggandets egenskaper. Ett index som kombinerar exploateringen och kompakthet av bebyggelse, Open Space Ratio (OSR), fångar trycket på den obebyggda marken, visar på en intim relation mellan dagsljusprestanda och OSR. Detta har direkt betydelse för vilka bebyggelsetypologier har bättre grundförutsättningar när det gäller dagsljuskvaliteter. Framför allt kvartersstrukturen med relativt höga hus kan komma i konflikt med detta. Att skapa större kvarter kan vara ett svar på detta som dessutom har visat att öka användningsgraden hos boende och skapar bättre förutsättningar för olika ekosystemtjänster. Nattljuset och belysningen är också av stor vikt i en stad som en stor del av året ligger i mörker när människor rör sig. Vita väggar kan föra vidare ljuset bättre än svart tegel, och mönster påverkar form. Nattljuset kan lysa upp, forma och skapa en vackrare stad. Ljussättning av byggnader kan förstärka upplevelsen av arkitekturen. Gator och offentliga rum De offentliga rummen tillhör alla göteborgare, och är den viktiga arenan där stadens invånare och besökare möts och tillsammans formar stadslivet. De kan beskrivas som demokratins rum, där också oväntade möten sker. Stadens offentliga rum är till för alla människor i vardagen. Därför är det extra viktigt att alla känner sig inkluderade och välkomna. Historiskt har de offentliga rummen delats upp i gata, torg och park. Idag vidgas begreppen, och det tillkommer också nya begrepp. Stadslivet förändras, och de som formar staden behöver ge stöd för nya sätt att använda den. Till exempel har platser för lek utvecklats under de senaste åren, förr byggdes lekplatser, platser där det var tillåtet att leka. Idag leker både barn och vuxna och på många olika sätt och på många olika platser. Exempel på detta är Positivparken där en park för olika sorters lek för alla åldrar har skapats istället för en lekplats. Skateparken vid Burgårdsparken är en annan typ av park. Alla tilltalas inte av samma typ av miljöer, och därför behövs en mångfald av rum med olika karaktärer och användningsområden. Landskapet i Göteborg är varierat och genom att utgå från naturens egen variation kan olika typer av karaktärsfulla miljöer skapas. Staden har även 22

84 Arbetsmaterial tydliga historiska årsringar med skilda karaktärer. Olika miljöer tål förändring på olika sätt. I kulturhistoriskt viktiga miljöer bör förändringar hanteras varsamt, medan nya platser kan utformas mer fritt. Platserna ska även kunna användas dag och natt, vinter och sommar samt till vardag och fest. Därför är variation och flexibilitet nyckelord vid utformning av allmänna platser. En annan viktig aspekt i är ljussättning som gör platserna användbara under fler timmar och fler dagar per år. Samband mellan varma inomhusrum och utemiljöer är en annan faktor. Bastun i Jubileumsparken är exempel på detta. Parker, grönområden och vatten Parkerna och det grönas skala samspelar med stadens och landskapets stora skala, såväl som med de byggnader som ibland utgör rummens väggar. Vattnet, med älven, sjöar, dammar, åar och kanaler är därtill betydelsebärande element i landskapet. Placeringen av det gröna och blåa i staden och kopplingen till stråk, andra platser och bebyggelse är av stor vikt för hur människor rör sig och vistas på de olika platserna. Detaljer och innehåll kan växla, men parkerna och de vattennära rummens storlek och sammanhang i staden består under lång tid. Stadens regionövergripande nät av offentliga rum byggs upp av stora blå och gröna stråk och gröna kilar av sammanhängande naturområden. I en tät stad fungerar stråken för ett aktivt liv med löprundor, cykel, promenader, utomhusgym och bad, och då blir de gröna och blåa stråken naturliga att följa och uppehålla sig vid, naturen och utsikt över vatten skapar stora rekreationsvärden. Parker, naturområden och vattendrag, liksom träden på gator och torg, bidrar också till viktiga ekosystemtjänster i staden. Träd skapar vindskydd, djur kan röra sig genom staden längs gröna stråk och sjöar har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Naturen renar vatten och pollinerar växter, och dess förmåga att anpassa sig till klimatförändringar blir allt viktigare i ett förändrat klimat. De senare åren har det blivit allt vanligare att de offentliga rummen och parkerna utformas som ny urban natur i staden, där övergångar mellan natur och park är mer flytande. 23

85 Arbetsmaterial I takt med att vi bygger staden tätare behöver vi använda stadens markresurser mer effektivt. Parker, stadsnära odling och torg, som är viktiga ur ett socialt och ekologiskt perspektiv, bör prioriteras framför exempelvis mellanrum som ibland blivit kvar vid planering. Det ska vara möjligt att komma intill vattnet på många platser, Göteborg ska fortsätta växa fram där land möter vatten. Vägar och spår ska så långt som möjligt inte utgöra barriärer. Ytor ska kunna delas mellan flera funktioner för att utnyttja marken väl. Det är därför viktigt att planera stadens ytor medvetet och skapa mångfunktionella miljöer med såväl sociala som ekologiska värden. I en tätare stad ökar trycket på det gröna och de vattennära stråken, och därför behöver parker, stråk och grönområden ges tillräckligt stor plats och kvalitet i ett långt perspektiv. Folklivet, och hur vi använder vattnet och det gröna, förändras, men behovet av fria gröna ytor och vattenkontakt kommer att bestå. Forskning visar på tydliga samband mellan grönska, gröna platser och hälsa. Ur ett socialt perspektiv är därför de gröna platserna i staden mycket viktiga, intill vattnet som en del av Göteborgs karaktär. I ett växande Göteborg kommer det att behövas nya stadsparker, stora parker som ska vara tillgängliga för hela staden och ligga utmed huvudstråken. Det behövs också plats i de offentliga rummen för enkla och spontana aktiviteter som skapar möten och samlar boende i en stadsdel, en variation i det gröna och vattennära är viktig. Konst i det offentliga rummet Konsten är en viktig del av upplevelsen av staden. I historien har konst i det offentliga rummet ofta handlat om att ställa in konstnärligt utformade objekt, men idag finns en stark rörelse mot mer interagerande verk. Verk som söker sig olika uttryck till exempel genom att använda ljus, ljud, materialitet och öppna för olika upplevelser och tolkningar. Samtidskonsten har i stor utsträckning lämnat gallerirummen, och söker en aktiv dialog med stadens invånare och besökare. Att engagera konstnärer tidigt i plan- och byggprocesser, t ex genom skisstävlingar, kan ge intressanta infallsvinklar och skapa färdiga planer och byggnadsverk där konsten är integrerad i arkitekturen. Genom konsten kan många av de stora komplexa frågor vi står 24

86 Arbetsmaterial inför tolkas och ges intresseväckande sammanhang, vilket i förlängningen kan skapa identitet och föra människor närmare varandra. 25

87 Arbetsmaterial STADENS AKTÖRER Vem bestämmer? Stadsbyggandet är en process som kräver komplex samverkan mellan olika intressen och aktörer. I en tid där staden utvecklades i måttlig takt, och ofta långt ifrån stadens redan befolkade delar, blev konflikter mellan det bestående och det nya inte lika synliga. Idag skapas ny stad i den befintliga staden, och motstående intressen ställs mot varandra. Stadens byggande innefattar många krav, frågor och önskemål som måste hanteras samtidigt. I flera fall kan dessa krav vara delvis oförenliga. Planeringen måste därför se till flera olika perspektiv samtidigt. Staden måste vara barnvänlig, samtidigt som den går att komma fram i, och miljöer med mycket människor behöver vara säkra. När de olika frågorna behandlas utan att blockera varandra, kan en bra livsmiljö skapas. I staden görs nu också en översyn av nämnder och förvaltningar, som kan ge en delvis annorlunda spelplan i framtiden. Frågorna, målkonflikterna och behovet att hitta lösningar som arbetar för stadens funktion som helhet, kommer dock att bestå. Samtalet med medborgarna Göteborgs Stads roll i stadsbyggnadsprocessen är att ta tillvara på de mångas intressen, alla de som bor, arbetar och vistas i staden, såväl nu som i framtiden. Prioriteringar behöver göras, och då är det viktigt att ha visioner och analyser som skapar riktning för staden. Kunskapen om göteborgarnas behov och vilja är nödvändig för en bra utveckling av staden. Den kunskapen kan inhämtas genom samtal, workshops och analyser, där de medborgare som inte redan gör sin röst hörd ibland får sökas upp aktivt. Samtalsarbetet är ett sätt att fånga upp den kunskap som göteborgarna har, och lyssna in vad som kan utvecklas. Att göteborgarna är delaktiga i stadsutvecklingen ger bättre lösningar. Samarbete och lärande bygger medborgarskap. Ett ständigt pågående samtal med göteborgarna är nödvändigt, liksom ett öppet arbetssätt. Även 26

88 Arbetsmaterial grannkommunerna, Region Halland och Västra Götalandsregionen inklusive Västtrafik, näringslivet och akademin behöver vara en del av denna lärande process. Ett tydligt ledarskap, med respekt för andra aktörer, intill presentationer av lösningar och att lyssna på reaktionerna, är den bästa vägen att smälta samman planerarnas kunskap med göteborgarnas livsdrömmar. Vilka är stadsutvecklingens medel? Många aktörer är inblandade i stadens utvecklingsprocess där stadsbyggandet har en särskild roll. Vi kan tydliggöra processen genom att skilja mellan stadsutvecklingens mål och medel. Målen drivs och formuleras ytterst av göteborgarna själva, dock ofta genom kollektiva aktörer som politiska partier och intresseorganisationer. Medlen att verkställa dessa mål återfinner vi hos en lång rad andra aktörer där de kommunala förvaltningarna spelar en särskild roll. Frågor om arkitektur och stadsbyggnad ligger då hos stadsbyggnadskontoret, men denna förvaltning måste samverka med många andra förvaltningar liksom andra aktörer utanför kommunen. Detta kan leda till en ganska yvig förståelse av roller och ansvar men som kan tydliggöras av vilka medel som egentligen står till buds. Vi kan i stadsutvecklingsprocessen inte sätta upp mål för vilka det inte finns medel. Det vi framför allt tänker på för stadsbyggnadskontorets del är då att man genom bestämmelser i planer anger hur stadens mark får användas; det kan vara bostadsändamål, industriändamål, park etcetera, där en möjlighet naturligtvis också är att blanda dessa på olika sätt. Viktigt är att man här även kan styra intensiteten i markanvändningen, det vill säga, hur många våningar, bostäder och så vidare. Planbestämmelser är alltså ett centralt medel. Ett annat som blivit vanligare på senare tid är att medvetet använda språk och begrepp för att etablera nya bilder av platser eller områden vi har exempelvis börjat prata om Jubileumsparken istället för Frihamnen vilket medför helt andra associationer. Men det kan också vara ett sätt att förändra bilden av staden som helhet, i Göteborg talar vi allt mer om kunskapsstaden istället för industristaden. 27

89 Arbetsmaterial Stadsbyggnadskontorets mest karaktäristiska medel är dock att man bestämmer bebyggelsens fysiska form. Vi har redan berört hur det skapar grundläggande förutsättningar för människors relationer i staden, liksom hur det ger möjlighet till symboliska uttryck och löser praktiska funktioner. Detta hanteras både i detaljplaner och i bygglovsförfarandet. Det är viktigt att inflika här hur dessa fysiska strukturer ofta är oerhört långlivade och därmed får mycket långsiktiga konsekvenser. Vidare är det ett medel som är unikt för stadsbyggnadskontoret; språk och föreskrifter används mer eller mindre av alla aktörer inom stadsutvecklingen, men den byggda formen har bara stadsbyggnadskontoret expertis att hantera. Omvänt gäller att det inte finns någon annan som kan ta ansvar för den. Byggemenskaper I en nyligen beslutad policy anges att av marken som Göteborgs Stad anvisar till bostadsbyggande, ska fem procent vara byggemenskaper, det vill säga initiativ där privatpersoner går samman för att gemensamt bygga ett flerfamiljshus. Detta kan ses som ett sätt att ta tillvara skaparkraften även i de delar av staden där det inte är rimligt att bygga sig ett småhus. Göteborgs Stad vill bidra till att öppna upp marknaden för byggemenskaper och underlätta för grupper, bostadssökande och andra aktörer att finna varandra. Tävlingar och parallella arkitektuppdrag Arkitekturtävlingar är ett redskap i byggandet av den goda staden, och ett effektivt sätt att mångsidigt belysa olika lösningar. I en tävling kan arkitekter i andra delar av Sverige och världen tillföra sin kunskap, på så vis ge en bredare bild av vilka möjliga lösningar som finns på ett problem. Ofta inleder man tävlingen med en prekvalificering, där aktörer får ansöka om att vara med i tävlingen. Detta är ett bra sätt att skapa bredd och spets. En jury innehåller normalt olika specialister, representanter från byggherren samt några oberoende jurymedlemmar. Att låta så kallade Wildcards, mindre erfarna men lovande arkitekter, delta i tävlingar, är också ett sätt att tillföra andra perspektiv. Arkitekturtävlingar är främst byggherrarnas verktyg. Vid markanvisning, det vill säga stadens försäljning av mark till byggherrar, kan 28

90 Arbetsmaterial staden ha en markanvisningstävling för att utse en köpare, men mycket av det man vill uppnå med en tävling går även att uppnå i markanvisningsprocessen på andra sätt. En annan form där olika idéer ställs mot varandra för att ge en bred belysning av en fråga är parallella arkitektuppdrag. I detta fall utses ingen regelrätt vinnare även om oftast något av förslagen förordas för genomförande. 29

91 Arbetsmaterial AVSLUTNING GÖTEBORG MOT fyller Göteborg 400 år. Förra hundraårsjubileet, vid Göteborgsutställningen 1923, var det industrins triumfer som firades. Idag är det ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som står i fokus när vi ser framåt. Att bygga en hållbar stad handlar om att väga samma olika intressen och hitta lösningar som skapar synergier snarare än konflikter. Genom framsynt stadsplanering och god arkitektur kan vi skapa en attraktiv stad där hållbarhetsfrågorna på ett självklart sätt syns i stadsbilden och upplevs i stadslivet. Göteborg satsar stort inför fyrahundraårsjubileet, och har haft ett omfattande arbete med medborgardialog och fokusgrupper. Jubileet har tre teman, nära vattnet, bygga broar och öppna rum. Ett stort antal förslag utifrån Göteborgarnas behov och drömmar har kokats ned till ett antal konkreta projekt, som Göteborgs Stad nu satsar på att genomföra. Bland dem kan nämnas stadslinbanorna som kollektivtrafik, flytbryggor som park i hamnkanalen, bastun och Jubileumsparken i Frihamnen. Flera stadsutvecklingsområden innehåller delprojekt som genomförs inom ramen för 2021-arbetet. Det vi bygger i staden blir ytterst en symbol för det samhälle vi lever i och hur vi vill att det ska utvecklas. Det är viktigt att kommunen har initiativet i stadens expansion och verkar för att de kvaliteter som detta program lyfter fram genomförs i praktiken. Det kan handla om allt ifrån att se till så att stadens övergripande gatustruktur hänger ihop så att flödenas potential kan användas, till att verka för att arkitekttävlingar genomförs för viktiga byggnader samt understödja en större variation på exploatörssidan, till exempel genom att främja byggemenskaper och entreprenörskap i mindre skala. Att på olika sätt verka för ökad integration och kortare avstånd mellan olika grupper är mycket angeläget. Marknadsmekanismerna på bostadsmarknaden verkar i regel för ökad uppdelning snarare än integration, men ett framsynt stadsbyggande kan göra stor skillnad. Genom att bygga bort barriärer och fylla ut mellanrum mellan stadsdelar med olika 30

92 Arbetsmaterial socialt innehåll kan mentala avstånd kortas. Att förtäta kring sammanlänkande gator snarare än att bygga isolerade bostadsområden innebär att de sociala markörerna för olika områden blir svagare och att det skapas fler gemensamma rum, där alla känner sig välkomna. Stadsbilden och stadslivet ska samspela i strukturer och rum där människor trivs. Mötet mellan människor, både inom socialt sammansvetsade grupper och mellan olika grupper, är helt centralt för Göteborgs framtida utveckling. 31

93 Arbetsmaterial REFERENSER Strategiska dokument och underlag: Översiktsplan för Göteborg, 2009 Strategi för Göteborg 2035 Utbyggnadsplanering, 2014 Göteborg 2035 Trafikstrategi för en nära storstad, 2014 Göteborg Grönstrategi för en tät och grön stad, 2014 Cykelprogram för en nära storstad , 2015 Vision Älvstaden, 2012 Göteborgs Stads budget 2015 Parkeringspolicy för Göteborgs Stad, 2009 BKA Barnkonsekvensanalys - barn och unga i fokus 1.0, 2011 SKA Social Konsekvensanalys - människor i fokus 1.0, 2011 Ordbok för stadsutvecklare, 2015 Stadsbyggnadskvalitéer i Göteborg, 2008 Stadslivet i centrala Göteborg, 2012 K2020 Målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen, 2007 Strukturbild för Göteborgsregionen, 2008 Göteborg 2021 Höga Hus i Mölndalsåns dalgång Planeringsunderlag 2.0, 2015 Planförutsättningar Lindholmen imorgon, Höga hus varför och hur? (publikation?) Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design, Elanders Sverige AB, Program Miljöanpassat byggande, Fastighetsnämnden Göteborg 2009 Åtgärdsprogram mot buller, Göteborg Bostadsförsörjning i Göteborg nuläge och framtida inriktning, Göteborgs Stad Fastighetskontoret November 2014 Policy för fysisk tillgänglighet i Göteborgs Stad, 2006 Litteratur: Guide till Göteborgs Arkitektur, Arkitektur Förlag AB,

94 Arbetsmaterial Göteborg De små stadsdelarnas stad, Göteborgs Stadsbyggnadskontor Göteborg Att bygga staden, Göteborgs Stadsbyggnadskontor 2003 Göteborg Kulturmiljöer av riksintresse; Länsstyrelsen GBG och Bohus 1992 Göteborg Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett program för bevarande, Stadsmuseet och Stadsbyggnadskontoret 1999 Livet mellem husene, Jan Gehl 1971 Den Amerikanska storstadens liv och förfall, Jane Jacobs, Daidalos 2004 (Originalets titel: The Death and Life of great American Cities, 1961) Arkitektens Handbok 2016, Anders Bodin, Jacob Hidemark, Sven Nyström, Martin Stintzing, Studentlitteratur AB, 2016 Alla behöver närhet, Alexander Ståhle, Dokument press 2016 Webbsidor: goteborgshamn.se Göteborgs Hamn goteborg.com Göteborgs officiella besöksguide naturvardsverket.se Naturvårdsverket goteborg2021.com Göteborg 400 år 2021 UN- Habitat Global Public Space Toolkit: From Global Principles to Local Policies and Practice, United Nations Human Settlements Programme (UN-Habitat), 2015 Urban patterns for a green economy: Leveraging Density, United Nations Human Settlements Programme (UN-Habitat) Urban Planning for City Leaders, United Nations Human Settlements Programme (UN-Habitat), 2013 Inspiration från andra städer: Stockholm: Arkitektur Stockholm, Stockholms stadsbyggnadskontor 2014 Uppsala: Arkitektur Uppsala Arkitekturpolicy Inspiration från friare format: 33

95 Arbetsmaterial Yes is More: An Archicomic on Architectural Evolution, Bjarke Ingles Group, Taschen 2010 All I want for Christmas is planekonomi, Sara Granér, Ordfront förlag 2012 Kunskapens frukt, Liv Strömquist, Ordfront förlag

96 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Jonas Arngården Köp av Bostadsrätter Dnr KS2017/ Sammanfattning Kungälvs kommun avser köpa 4 bostadsrätter, inom detaljplan för Resecentrum, del av Komarken 1:1, av IKANO Bostad AB som genomgångslägenheter för andrahandsuthyrning. Bakgrund Kommunen har ansvar att ordna boende för särskilda grupper. Det gäller: Personer med missbruksrelaterade bekymmer Äldre personer samt personer med funktionsnedsättning Personer med speciella svårigheter att på egen hand anskaffa bostad, så som omfattande skulder, särskilt hyresskulder i kombination med annan social problematik Hemmaboende ungdomar som har mycket särskilda skäl att flytta hemifrån Brottsoffer inklusive våld i nära relation Behov utifrån barnperspektivet Nyanlända Kungälvs kommun har en brist på lägenheter för sociala ändamål. I den tillväxt som nu sker i kommunen förs diskussion med olika hyresvärdar om att en vissa andel av nya lägenheter ska kunna användas för vidareuthyrning. I samband med marköverlåtelsen mellan IKANO och Kungälv kommun avtalades att Kungälv har möjlighet att sammantaget köpa 10%, 10 bostadsrättslägenheter för vidareuthyrning till hushåll för inträde/återinträde till bostadsmarknaden. Lägenheterna kommer att erbjudas successivt med maximalt 2 bostadsrätter per trappuppgång. Verksamhetens bedömning Behovet av sociala boenden är stort. Det är i dag 30 personer som bedöms vara, eller på väg att bli bostadslösa. I den gruppen är det 5 barnfamiljer med sammantaget 9 barn under 12 år. Akuta lösningar verkställs genom vandrarhem och köp av boende. Kungälv äger i dag 7 bostadsrätter som används som andrahandsuthyrning i det sociala boendet och har mycket goda erfarenheter av detta. I denna etapp har Kungälv erbjudits att köpa 4 lägenheter från IKANO. Utifrån en behovsbedömning önskar förvaltningen förvärva följande lägenheter. Successivt kommer Kungälv att erbjudas lägenheter i kommande hus och vid varje köptillfälle görs en bedömning kring lämpliga lägenhetsstorlekar. Samhällsbyggnadsutskottet har enligt kommunstyrelsens delegeringsordning delegation att godkänna köp av bostadsrätter upp till 60 prisbasbelopp varför köpet föreslås av kommunstyrelsen. TRYGGHET OCH STÖD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

97 2(3) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Inköp av lägenheter svarar mot det strategiska målen balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, attraktivt boende, samt minskad segregation. I anvisningen Bistånd till boende KS 2015/1416 tydliggörs kommunens ansvar och arbetsrutiner. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Barnfamiljer är prioriterade i det sociala boendet. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Lägenheterna kommer att hyras av både män och kvinnor. Teknisk bedömning/genomförandeplan Lägenheterna kommer att ingå i det sociala boendet, som i dagsläget administreras inom Trygghet och stöd. Lägenheterna kommer att användas som genomgångslägenheter och hyras ut i andra hand med avtal om avstående av besittningsskydd. Juridisk bedömning Förslaget är i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Förvaltningen bedömer också att inköpen inte strider mot upphandlingsreglerna. Ekonomisk bedömning Inköpen belastar investeringsbudgeten och innebär ett köp av medlemskap i en ekonomisk förening. Bedömningen är lägenheterna kommer att stiga i värde varför de ekonomiska riskerna bedöms som mycket små. Hyresnivån bedöms understiga högsta godtagbara hyra, för de familjekonstellationer som kan vara aktuella. Det innebär att risken för hyresförluster bedöms som mycket liten. Ställt i relation till de höga kostnader som förvaltningen har i dag för olika externa boendelösningar kommer köpet medverka till en kostnadsminskning inom det sociala boendet. Rum Boarea Våning Mån. avg Pris av av av av Förslag till beslut 1. Avtalen om köp av bostadsrätter godkänns. 2. Samhällsbyggnadsutskottets ordförande får i uppdrag att underteckna avtalen.

98 3(3) Anna Silfverberg Poulsen Tf. sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

99 Denna behandling har inget tillhörande dokument

100 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Daniel Markänger Marstrand 6:7, avtal rörande bostadsarrendets upphörande Dnr KS2016/ Sammanfattning Förvaltningen fick i januari år 2014 i uppdrag att upprätta detaljplan för ny förskola/skola på Koön (KS 27/2015, Dnr KS2013/1733). Detaljplanen ska enligt beslutet föregås av ett övergripande planprogram för att utreda lokaliseringen. Under åren gjordes en bredare lokaliseringsstudie för en ny förskola/skola på Koön. Utifrån slutsatser i lokaliseringsstudien tog därefter ett inriktningsbeslut (KS 288/2016, Dnr KS2016/0911) med innebörden att lokalisering av förskola/skola skall ske i området "skogen" samt att arbetet med förskola/skola tas vidare i form av planprogram enligt tidigare politiskt beslut. På den aktuella platsen skogen finns det idag ett bostadsarrende som måste sägas upp för att en lokalisering där ska vara möjlig. Kungälvs kommun har därför träffat ett avtal med arrendatorerna rörande bostadsarrendets upphörande. Avtalet innebär att kommunen betalar en ersättning om 1,7 mkr för arrendatorns bostadshus, övriga byggnader och andra anläggningar samt rätten att som tomt till byggnaderna bruka arrendestället. Alternativet till att träffa ett avtal med arrendatorn är att först upprätta en detaljplan och därefter försöka upphäva bostadsarrendet i arrendenämnden. En bostadsarrendator har besittningsskydd vilket innebär att det måste finnas besittningsbrytande grunder för att avtalet ska kunna upphävas. Det är inte givet att vi kan upprätta en detaljplan för förskola/skola på platsen om det finns ett bostadsarrende där. Utfallet vid en process i arrendenämnden är inte heller givet oavsett om vi har stöd av en detaljplan eller inte. Mot bakgrund av detta föreslår därför förvaltningen att avtal rörande bostadsarrendets upphörande träffas för att kommunen ska erhålla rådigheten över det aktuella markområdet. Bakgrund Förvaltningen fick i januari år 2014 i uppdrag att upprätta detaljplan för ny förskola/skola på Koön (KS 27/2015, Dnr KS2013/1733). Detaljplanen ska enligt beslutet föregås av ett övergripande planprogram för att utreda lokaliseringen. Under åren gjordes en bredare lokaliseringsstudie för en ny förskola/skola på Koön. Utifrån slutsatser i lokaliseringsstudien tog därefter ett inriktningsbeslut (KS 288/2016, Dnr KS2016/0911) med innebörden att lokalisering av förskola/skola skall ske i området "skogen" samt att arbetet med förskola/skola tas vidare i form av planprogram enligt tidigare politiskt beslut. MARK OCH EXPLOATERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

101 2(4) Arrendatorerna framförde år 2012 önskemål om att få friköpa arrendestället och förvaltningen var tydliga redan då med att något friköp inte var aktuellt eftersom marken sannolikt kommer behövas för förskola/skola eller andra kommunala behov i framtiden. En begäran om friköp inkom den 23 november år 2013 och beslut togs den 25 april år 2013 (SU 80/2013, Dnr KS2012/2313) att inte medge detta. Arrendatorn har därefter informerats om kommunens planer vartefter att dessa har konkretiserats. Under år 2017 har kommunen förhandlat med arrendatorerna om en inlösen samt gjort en enklare besiktning av bostadsbyggnaden för att kunna bedöma vad den kan användas till efter ett eventuellt förvärv. Verksamhetens bedömning En bostadsarrendator har besittningsskydd vilket innebär att det måste finnas en besittningsbrytande grund för att säga upp/upphäva ett bostadsarrende om inte en frivillig överenskommelse träffas. Befintligt avtal gäller fram till den 31 december år 2018 och måste sägas upp senast 12 månader före arrendetidens utgång annars förlängs det i ytterligare 5 år, dvs. fram till 31 december år Om förvaltningen väljer att säga upp arrendet i år kommer det av allt att döma leda till en rättslig process i arrendenämnden rörande om arrendatorn har rätt till en förlängning av avtalet. Fördelen med en sådan process är att det kan innebär att kommunen inte behöver betala någon ersättning till arrendatorn, men utgången är högst oviss. Kommunen skulle även kunna välja att först försöka att upprätta en detaljplan för förskola/skola på den aktuella platsen och därefter gå vidare med processen i arrendenämnden. En detaljplan kan vara en sådan besittningsbrytande grund som krävs för ett upphävande men inte heller i det här skedet är utfallet givet(finns rättsfall i andra riktningar). Det är inte heller givet att det går att upprätta en detaljplan för förskola/skola på platsen på grund av att det redan finns ett bostadsarrende där. Enligt den beslutade portföljtidplanen ska arbetet med flexibel förskola/skola i Marstrand bedrivas under tidsperioden år 2019 till år Om avtal rörande bostadsarrendets upphörande inte träffas nu finns det en risk att kommunen hamnar i långa rättsliga processer både när det gäller antagandet av detaljplanen och upphävandet av bostadsarrendet. Arrendatorn har även en möjlighet att gå ut med bostaden till försäljning och då riskerar kommunen att hamna i en situation där vi tvingas lösa in byggnaden till det värde som marknaden då bestämmer. Ersättningen som har förhandlats fram i avtalet baseras dels på en marknadsvärdebedömning utifrån gällande taxeringsvärde för innevarande period och dels en bedömning av byggnadens skick. Det har slutligen resulterat i en ersättning om 1,7 mkr för bostadshus, övriga byggnader och andra anläggningar samt rätten att som tomt till byggnaderna bruka arrendestället. Förutsatt att avtal träffas övergår äganderätten till kommunen den 1 januari år 2019 (tillträdesdagen). Byggnaden bedöms inte vara i ett sådant skick att den kan användas för någon kommunal verksamhet. Arrendatorerna har visat ett intresse för att hyra bostadshuset som fritidsbostad efter att kommunen har tagit över ägandet. Kommunen har idag en intäkt på drygt kr/år för bostadsarrendet och bedömningen är att ett hyresavtal kommer att ge en intäkt i samma storleksordning förutsatt att alla underhållskostnader läggs på hyresgästen och några standardhöjningar inte görs.

102 3(4) Om det skulle visa sig att en lokalisering av någon kommunal verksamhet såsom förskola/skola eller liknande på platsen inte blir aktuell så är det alltid möjligt att i det skedet stycka av en bostadsfastighet och sälja. Verksamheten föreslår att avtal tecknas i enlighet med upprättat förslag. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Det är framförallt kommunfullmäktiges strategiska mål avseende Attraktivt boende och Gör rätt från början investera i barn och unga som påverkas av riktningen som väljs i det här ärendet. Om avtal träffas och kommunen erhåller rådighet över marken förbättras förutsättningarna för en förskola/skola på den aktuella platsen. En förutsättning för nya bostäder i Marstrand är att även samhällsfunktioner såsom förskola/skola går att lösa. Förslaget är helt i linje med tidigare inriktningsbeslut och planuppdraget avseende förskola/skola på Koön. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Rådigheten över marken skapar bättre förutsättningar för att snabbare kunna lösa nuvarande och framtida behov avseende förskola/skola, vilket innebär att barns bästa sätts i främsta rummet. Bedömningar avseende barnperspektivet kommer vidare att ske i det kommande planprogram- och detaljplanearbete. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Bedömningar kommer att ske i det kommande planprogram- och detaljplanearbete. Teknisk bedömning/genomförandeplan Enheten fastighet kommer att ta över ansvaret för byggnaden efter att kommunen har fått tillträde. Innan tillträdet sker ska en ny besiktning göras och praktiska detaljer såsom försäkringar, sophämtning etc. ska hanteras. Därutöver ska hyresavtal tecknas med nuvarande arrendator eller annan hyresgäst. Juridisk bedömning Specifika reglerna rörande bostadsarrenden finns i 10 kapitlet Jordabalken (JB) men därutöver finns det även allmänna bestämmelser för arrenden i 8 kapitlet JB och vissa villkor i 7 och 9 kapitlet JB som gäller även för bostadsarrenden. Besittningsskydd Bostadsarrendatorns har besittningsskydd, vilket innebär att avtalet endast kan brytas under vissa givna förutsättningar som framgår i 10:5 JB. Besittningsbrytande grund kan då vara att befintlig byggnad inte är förenlig med gällande detaljplan eller att fastighetsägaren avser uppföra byggnad av annat slag såsom exempelvis en skola. Arrendatorns egendom/ersättning vi avtalets upphörande Har arrendatorn uppfört egen byggnad på arrendestället eller andra investeringar skall jordägaren erbjudas att förvärva dessa i samband med att ett avtal upphör. Jordägaren kan under vissa givna förutsättningar välja att inte förvärva egendomen. Om det sker har arrendator rätt att föra bort egendomen men måste då samtidigt återställa arrendestället i tjänligt skick (8:21 JB). Det här innebär att det under vissa förutsättningar är så att kommunen inte behöver betala någon inlösen för byggnader etc. men det bygger då på att vi lyckas upphäva bostadsarrendet.

103 4(4) Inlösen/alternativt förfarande Innehavare av ett bostadsarrende har en möjlighet att försöka överlåta arrenderätten. Den som avser att överlåta arrenderätten till annan är skyldig att först erbjuda jordägaren att lösa arrenderätten (hembud). Arrendatorn kan härvid låta lösenerbjudandet även omfatta byggnader som hen har uppfört eller annat som hen har haft kostnader för att utföra på arrendestället. Jordägaren har i ett sådant fall valet att antingen anta eller förkasta erbjudandet i dess helhet (10:7 JB). Hembudet ska inte innehålla någon uppgift om vilken ersättning arrendatorn vill ha för arrenderätten. Den frågan blir aktuell först sedan jordägaren har antagit hembudet. Om parterna är oense om hur stor ersättningen ska vara, är det allmän domstol som avgör tvisten. Lösenbeloppet Lösenbeloppet bör således normalt bestämmas till det samlade marknadsvärdet av arrenderätten och de anläggningar som omfattas av hembudet. Detta innebär att lösenvärdet kommer att omfatta sådana till fastigheten hänförliga faktorer som läget på orten, naturvärden och miljön i övrigt. Marknadsvärdet påverkas givetvis också av arrendeavgiftens storlek och av sådana omständigheter som kan påverka besittningsskyddet(nja 2005 s. 943). Kommunallagen Ärendet har hanterats i enlighet med Kommunallagen (1991:900) och där gällande principer avseende likställighet etc. Ekonomisk bedömning Om avtalet godkänns innebär det en kostnad för kommunen om totalt 1,7 mkr. Investeringen kommer att göras först år 2019 då betalningen ska ske enligt avtalet. Den är därför lämpligt att en revidering görs av investeringsprogrammet för år 2019 i och med att denna post är känd redan nu. Förutsatt att vi lyckat att hyra ut bostadshuset blir det inte några större kostnader för kommunen efter övertagandet. Om det visar sig att platsen ska användas till skola eller liknande innebär det att kommunen får en rivningskostnad. Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsutskottet godkänner upprättat förslag till avtal rörande bostadsarrendets upphörande. 2. Samhällsbyggnadsutskottets ordförande och Mark och exploateringschefen får i uppdrag att underteckna avtalet. Henrik Haglund Mark och exploateringschef Expedieras till: Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Planering Agneta Sporsén, Per Thams väg 19, LERUM Bodil Sporsén, Rävekärrsgatan 67, MÖLNDAL Torgny Sporsén, Doktor Forselius gata 14 lgh 1702, GÖTEBORG För kännedom till: Daniel Markänger, MEX

104

105

106 Inlösen av bostadsarrende i Ma