En bra kvalité på råvaran för förgasning av biomassa
|
|
- Kurt Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 En bra kvalité på råvaran för förgasning av biomassa Ulf-Peter Granö 2013
2 2 En bra kvalité på råvaran för förgasning av biomassa För bra kvalité på slutprodukterna ska också bioenergiråvaran som tas fram ur skogen, hålla hög kvalité i alla delarna av en fungerande hanteringskedja för hanteringen av råvaran. Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola 2013
3 3 Innehållsförteckning Sida Inledning 5 Råvarans kvalité viktig vid förgasning 6 Maskinell skörd och naturlig torkning 6 Flisning av rå flis 7 Torkning av rå flis 7 Eftertorkning av fälttorkad flis 8 Kvalitetsflis kräver kvalité i arbetet i hela hanteringskedjan 8 Några allmänna tumregler 9 Flisning 10 Transport 10 Logistik och eftertorkning 10 Lagring av torkad flis 11 En effektiv fälttorkning 11 Exempel på Logistik för biomassan 11 Biomassa från gallringar 12 Naturlig torkning 13 Utrustning för sönderdelning av biomassa 14 Mindre eller större entreprenörer 14 Eftertorkning av skogsflis för förgasning 16 Nyttja den naturliga torkningen 16 Små kraftvärmeverk för biomassa 17 Teknologin för små CHP enheter 18 ORC enheter tillverkas i Europa 18 Stirling motorer främst i små anläggningar 19
4 4 Sida Mikroturbin 19 Fördelarna med Mikroturbinen är bl.a. att de, 19 IC-motorer (gasmotorer) 20 I framtiden kommer bränsleceller för Bio-Syngas 21 Många olika utvecklingsmöjligheter 21 References 22
5 5 En bra kvalité på råvaran för förgasning av biomassa Inledning Forskning och uppföljning av småskalig produktion och förädling av biomassa för lokala och regionala konsumenter är en viktig del i kvalitativt utvecklingsarbete. Med småskaliga lösningar förbättras förutsättningarna att skapa arbete för landsbygdens arbetskraft inom energiproduktion och förädling. Aktiva småföretag och energikooperativ behövs för skörd, hantering och förädling av de lokala energiråvarorna för lokala och regionala förbrukare. För att lyckas med att producera en hög kvalité av slutprodukter finns en del saker man bör tänka på och beakta i hela förädlingskedjan; - Välj bra kvalité på råvaran för att få låga barkmängder - Nyttja den naturliga torkningen på rätt sätt för att spara torkningskostnaderna - Använd en robust utrustning som kan ge en hög kvalité på flisråvaran - Integrera verksamheten med t.ex. förgasning av biomassa och en småskalig CHP enhet - Nyttja samarbeta med ett lokalt energikooperativ och företagare - Satsa utgående från närområdet och närregionens konsumenter Genom en lämplig kombination och en bra tillämpning kan man i förädlingen nå en högre nyttjande grad av råvaran och sidoprodukterna. Det bidrar till att avfall och outnyttjade sidoprodukter samtidigt också kan minska på miljöbelastningen. Bild 1. Jämn och bra träflis. Ojämn och dålig träflis.
6 6 Råvarans kvalité viktig vid förgasning Det finns idag ett märkbart ökat intresse för att få bästa möjliga kvalité på träflisen som ska vidareförädlas, och det kräver att det i varje hanterings- och processkede görs bästa möjliga insatser. Kvalitetsarbetet börjar i skogen. Det finns ett par olika basmetoder för hantering av kvalitets energiråvara från skogen. 1. Hantering som rå flis, flisning av en färsk kvistad råvara intill en skogsbilväg. 2. Hantering som kvistad träråvara, och flisning efter en naturlig torkning i fält. Maskinell skörd och naturlig torkning Vid skörd av energiråvara används maskinell utrustning, och ofta med MTH-aggregat eller flerträdsfunktion. (MTH=Multi-tree handling) Bild 2. MTH-aggregat som gruppkvistar. Bild, John Deere Forestry AB ( En vågutrustning till ett energiskördeaggregat kan underlätta beräkningen av den skördade mängden energived. Med en våg som är kranspetsmonterad kan man ha ett alternativ för bestämning av mängden energived som skördas eller körs ut med en drivare. Vågutrustningen kan också vara monterad på ramen till en skotare eller drivare.
7 7 Bild 3. En kranspetsmonterad våg för vägning av energived Flisning av rå flis Hanteringskedja som byggs upp för att flisa rå flis ställer stora krav på att råvaran används inom en begränsad tid, speciellt under den varma årstiden. Mikroorganismerna sätter direkt igång sin nedbrytningsprocess, som medför en temperaturstigning, en ojämn uppfuktning och rikligt med mögeldamm. För tillverkning av kvalitetsflis ska kvistar och gröndelar lämnas kvar i skogen. Efter flisningen bör materialet kunna torkas i en effektiv tork för att därefter mellanlagras under tak innan flisen går till vidareförädling. Torkning av rå flis Torkning av rå träflis direkt efter skörd, när fukthalten är mellan %, betyder att en mycket stor mängd vatten ska avlägsnas för att komma ner till en fukthalt under 15 % - 25 % som många av förgasningsanläggningarna kräver. Det finns många olika typer av flistorkar finns att välja på, bra alternativ för en bättre torkningskvalité kan vara t.ex. en roterande trumtork, silotork, torntork eller bandtork.
8 8 Bild 4. En naturlig torkning i fält på en öppen plats och i en engivedshög som täcks innan höstregnen börjar. Eftertorkning av fälttorkad flis Efter flisningen av den naturligt torkade energiveden i fält är fukthalten ofta mellan %. Därför behövs en eftertorkning för att nå en fukthalt under % vara rätt utformad. För att kunna nå en vattenhalt under 20 % bör någon form av förvärmd luft användas. Det krävs en effektiv tork som kan nyttja spillvärme för att hålla torkkostnaderna nere. För en mindre flisproducent betyder det ofta att torkanläggningen byggs i anslutning till en lokal fjärr- eller närvärmeanläggning. Kvalitetsflis kräver kvalité i arbetet i hela hanteringskedjan För att uppnå och kunna bibehålla en tillräckligt hög kvalité på energiråvaran för en hög kvalité på flisen måste de olika arbetena i hanteringen, från skörd till vidareförädling, utföras på ett tillräckligt bra sätt. Kvalitén på energiråvaran som når förädlingsanläggningen påverkas av, förutom av kvalitén på skogsråvaran, kvalitén i arbetet i de olika delarna i hanteringskedjan.
9 9 Några allmänna tumregler För hantering av energiråvara till vidareförädling kan några vanliga tumregler vara; - Undvik att energiråvaran smutsas ner av jord och damm och andra föroreningar vid skörd och transport - Avlägsna näringsrika gröna delar vid skörd - Skilj åt olika kvalitéer av råvaror i ett tidigt skede - Välj bra plats för den naturliga torkningen och lagringen, där nedsmutsning kan undvikas och torkningen kan ske på bästa sätt - Täck högarna med energiråvaran för naturlig torkning innan höstregnen - Undvik att göra stora mängder fuktig träflis för långtidslagring, i fuktig flis startar lätt mögelbildningen och nedbrytningen av energin dessutom sprids mögelsporer lätt i omgivningen - Minimera risken för mögelbildning i fuktig flis genom att i ett tidigt skede starta eftertorkningen - Skydda torkad energiråvara från nederbörd genom lagring under tak - Minimera möjligheterna för att markfukten ska kunna uppfukta en torkad flisråvara En väl förberedd lagringsplats ger goda förutsättningar för en bra torkning av energiveden. Bild 5. MTH kvistad glasbjörk ger en mycket bra energiråvara för kvalitet flis.
10 10 Flisning En bra hantering av energiråvaran vid flisningen ställer krav på föraren om stor noggrannhet och att flisningsutrustningen ger en bra sönderdelning med en bra fliskvalité. Material av tveksam eller undermålig kvalité ska sorteras bort innan flisningen. Bild 6. En större traktordriven flishugg som sköts av en van entreprenör ger ofta en bättre fliskvalité. Transport Transporten av energiråvaran från skogen till lagringsplats för fälttorkning, samt flyttning av flis från platsen för flisningen till flislagret och eftertorkningen, måste ske utan inblandning av föroreningar. Inblandning med jord sker lätt med lastutrustningen och från traktordäck. Logistik och eftertorkning I en välplanerad logistik för inläggning och uttag från torken underlättar en bra hantering. En eftertorkning som kan ske med små energiförluster och med en jämn slutfukthalt i flisen, ger samtidigt en högre kvalité på den torra flisen.
11 11 Lagring av torkad flis Efter att träflisen har torkats måste den lagras torrt under tak, utan att vatten kan tränga in i lagerutrymmet. Sker torkningen i satser behövs ett större buffertlager innan inmatningen i anläggningen för vidareförädling. En effektiv fälttorkning Erfarenheter och kunskaper visar att man kan nå en fukthalt på ner till % med rätt små merinsatser. Några tumregler är, - Välj en öppen och luftig torknings- och lagringsplats - Ordna tillräckligt kraftiga underlägg till högen med energived - Täck högen innan höstregnen sätter in - Nyttja torkningsvädret under en sommarsäsong - Undvik att få snö och vatten in i högen vid uttag och flisning - Överårigt råmaterial bör brännas som flis, inte användas för vidareförädling Exempel på Logistik för biomassan För att biomassa ska vara tillgänglig vid förgasningen av träflis, krävs att logistiken och hanteringskedjan fungerar. Logistiken är beroende på vilken typ och kvalité av råvara som man ska använda. Tumregeln som ofta används är att desto homogenare och renare råvaran desto enklare blir reningsprocessen efter förgasningen. Utgångsläget är ofta tillgängligheten på råvaran och vad produktgasen eller Bio-SNG (BioSyngas) ska användas till. Ska den producerade gasen direkt förbrännas i en lokal CHP-enhet (kraftvärmeverk) ställs ofta rätt låga krav på produktgasens renhet. För annan användning ökar kraven. Skörd, hantering och förbehandling eller processning av biomassa från skogen kan ske på många olika sätt, helt beroende på vem som är säljare och köpare. Den största skillnaden i hanteringskedjan ser man ofta om det är fråga om en stor kund, ett kraftvärmeverk, eller en lokal kund som ett energi kooperativ (andelslag).
12 12 Bild 7. En förenklad översiktsbild över vilka vägar biomassan kan ta från, energiskog, gallringar eller slutavverkningar. Valen är många och användningsmöjligheterna och konkurrensen om biomassan ökar. För en småskalig förgasning på landsbygden, är det i första hand fråga om att kunna kombinera förgasningsanläggningen med den lokala CHP-enheten. Detta för att nyttja Biosyngasen från förgasningen för att producera både värme och el. Beroende på typ av förgasningsanläggning, kan det behövas mera eller mindre förtorkning av biomassan förrän den kan finfördelas och användas för förgasning. Biomassa från gallringar Utrustning för skörd och hantering av biomassa från gallringar använder ofta något mindre maskiner och utrustning, än för slutavverkningar där virket är grövre och en stor andel stockträd finns med.
13 13 Kvalitén på biomassa råvaran försämras snabbt om svampar, bakterier och insekter ges möjlighet att snabbt föröka sig under lagringen. Man kan minska risken för nedbrytning genom en förtorkning som ordnas på rätt sätt. Bild 8. Här finns ett par exempel på maskiner och utrustning i maskinkedjan. Naturlig torkning En naturlig lufttorkning är det förmånligaste alternativet för att bli av med den högsta fuktigheten i råvaran.
14 14 Bild 9. En väl utför täckning av energiråvaran ger en torrare slutprodukt. Beroende på förutsättningarna kan fukthalten i råvaran fås ner till och mel under 30 % vh (vattenhalt). Genom täckning innan höstregnen startar kan man få ett torrare material och nå minst 5 % enheter lägre fuktighet i energiråvaran, jämfört med en hög utan täckning. Utrustning för sönderdelning av biomassa För att använda biomassan från skogen i mindre värmeanläggningar eller mindre CHP enheter ska materialet vara sönderdelat. Ofta används trädbränslet i form av flis. Mindre eller större entreprenörer Utvecklingen på landsbygden har visat att olika maskintjänster allt oftare överlämnas att utförs av entreprenörer. Detta gäller också i en allt större utsträckning mekaniska skogsarbeten. Skörd och transport av gagn och energivirke, GROT-buntning, flishuggning, mm. görs av mindre eller större entreprenörer. De mindre entreprenörerna är ofta lokala enmansföretagare.
15 15 Bild 10. En grov översikt över några alternativa vägar för biomassa från skogen via sönderdelning och förädling.. Tills bioenergin är i form av värme eller el och värme. Alternativt som biobränsle eller som kemiska råvaror Bild 11. Exempel på skillnaden mellan mindre och större entreprenörer. Stora entreprenörer har ofta flisutrustning med kapaciteter på över 150 m3/h. Stora mobila krossar används främst i anslutning till stora kraftvärmeverk för t.ex. Krossning av stubbar eller rivningsvirke.
16 16 Bild 12. Olika typer av råvaror kan ge olika kvalité på bränsle genom olika metoder i den efterföljande hanteringen. En bra kvalité i energiråvaran gör det också enklare att få en bra kvalité i slutprodukten. För energived gäller tumregeln, att effektivt nyttja den naturliga lufttorkningen och undvika att råvaran bryts ned av bakterier och svampar. Genom att täcka råvaruhögen på rätt sätt innan höstregnen startar kan man räkna med minst 5 % enheter torrare material. Eftertorkning av skogsflis för förgasning Vid förgasning av biomassa kräver de flesta typerna av förgasare någon form av torkning så att fukthalten fås under %. Det finns dock lovande försök med reaktorer till förgasare som kan klara fukthalter 25 % i träflisen eller biomassan som matas in i förgasaren. Nyttja den naturliga torkningen För att bibehålla en bra kvalité på energiråvaran bör man nyttja den naturliga torkningen. Den bästa torkperioden är naturligtvis under sommarmånaderna med hög temperatur och lägre luftfuktighet.
17 17 Bild 13. En grov översikt över olika typer torkar för småskalig torkning och mindre entreprenörer eller energikooperativ (energiandelslag). Den sämsta perioden är de regniga höstarna när luftfuktigheten är hög, då sker ofta en uppfuktning. Speciellt om högen med energiråvaran har lämnats utan täckning, då förloras lätt flera procentenheter i en högre fukthalt. För täckning används olika typer av material, allt från presenningar som kan användas under flera år, till täckmaterial av kraftpapper som är av en gångs natur att det kan matas in i flishuggen vid flisningen. Försök har visat att en väl utförd täckning av energiråvaran gör att fukthalten kan vara mellan 5-10 procentenheter lägre jämfört med material utan täckning. En täckt energiråvara utan täckning kan efter torkningen ha en fukthalt på %, medan en täckt råvara efter samma torkperiod har en fukthalt på %. Vid optimala lagrings- och täckningsförhållanden kan fukthalten fås under 30 % i energiråvaran. Små kraftvärmeverk för biomassa Teknologin för små kraftvärmeverk (CHP) är just nu under en snabb utveckling. Att använda bioenergi från skogen som energikälla i olika typer av små och medelstora kraftvärmeverk är idag fullt möjligt. Basbränslet kan vara i form av träflis eller pellets.
18 18 Intresset för små kraftvärmeverk som använder biobränsle är stort i centrala Europa. Med små CHP enheter avses närmast de i storleken mellan kwe (kwe = kw el). Utvecklingen av små CHP anläggningar sker utgående från flera principer, några ska kort visas här. Teknologin för små CHP enheter De små- och medelstora enheternas teknologi för kraftvärmeproduktion bygger främst på, o ORC teknik o Stirling motorer o IC motorer (gasmotorer) - kräver förgasning av biomassan o Mikro turbiner - kräver förgasning av biomassan o Bränsleceller - kräver förgasning av biomassan ORC enheter tillverkas i Europa (ORC=Organic Rankine Cycle) Bland de ledande tillverkarna är italienska Turboden som har arbetat med ORC system för mindre kraftvärmeverk de senaste 30 åren. Det har redan byggt ca 250 enheter i MellanEuropa och flera byggs. Storleken på Turbodens enheter ligger mellan 200 kwe 2,5 MWe. Bild 14. Turboden ORC anläggning är fabriksmonterat på plattformar som vid monteringen i CHP anläggningen kopplas ihop, och till värmepannan. Turbodens ORC enheter är mellan 0,2 2,5 MWe. Anläggningen på bilden finns i Toholampi, Finland och är på 1,3 MWe. Bild, Turboden.it
19 19 Stirling motorer främst i små anläggningar Som exempel på utvecklingen av Stirling motorer, sker det i storlekar mellan 9-75 kwe. Bild 15. Stirling motor på 35 kwe, innan monteringen, värmepanelen är synlig på cylindertoppen. Bild, Stirling.dk Dessa är avsedda för värmepannor i storlekar som är mellan kw. För att värmeöverföringen till Stirling motorns värmepanel ska fungera effektivt bör värmepannan använda ett förgasat biobränsle. Sotbildningen blir låg jämfört med flisförbränning. Mikroturbin Utvecklingen av gasdrivna Mikroturbiner för biobränsle har tagit fart under de senaste åren. Olika storlek finns i användning sedan länge för naturgas, speciellt på avlägsna platser där inte elström finns. ISET i Tyskland har utvecklingsprojekt kring Capstones Mikroturbin i storlekar, kwe. Fördelarna med Mikroturbinen är bl.a. att de, är kompakta och enkla i utförandet har låga underhållskostnader har en låg ljudnivå är enkla att placera, behöver inget kraftigt fundament Bio- och trägaser som ska användas i Mikroturbinen måste ha renats från bl.a. fukt och vara komprimerad. Mikroturbinen tål svavelväte (H2S) bättre än kolvmotorer.
20 20 Bild 16. Mikroturbin med generator från Capstone, som kan drivas med renad biogas eller trägas. Mikroturbinenhetens storlek är ofta under 200 kwe. Bild, Capstoneturbine.com IC-motorer (gasmotorer) Stora IC-motorer för naturgas har länge varit i drift för elproduktion, också som reservaggregat vid bl.a. sjukhus. Små CHP enheter med kolvmotorer som drivs med naturgas eller biogas har använts i flera områden där elström annars inte finns. Anpassningen av flera olika typer av IC-motorer för bio- och trägasdrift är idag möjligt. Bild 17. IC-motor (gasmotor) Exempel på en kolvmotor i en CHP enhet. En tjugocylindrig Jenbacher gasmotor. Foto, ge-energy.com (Jenbacher)
21 21 I framtiden kommer bränsleceller för Bio-Syngas Bio-syngas från förgasat trädbränsle kan i en nära framtid användas som bränsle i CHP enheter med bränsleceller. Företaget MTU CFC solutions GmbH i Tyskland tillverkar bränsleceller som kan använda bio- och trägas efter rening. CHP enheter i storlekar kring 250 kwe finns redan i drift. Bild 18. Montering av ett Bränslecellpaket pågår i MTU CFCs fabrik i Tyskland Bild, Bild, MtU-online.com Många olika utvecklingsmöjligheter Småskalig förädling av biomassa kommer att fortsätta utvecklas på många olika sätt. Att förädla bioenergiråvaran nära där den finns för de lokala och regionala kunderna är utgångsläget för småskalig förädling. Desto bättre samarbete man kan uppnå mellan olika lokala aktörer, t.ex. inom ett energikooperativ, ju lättare kan man nå de gemensamt uppställda förädlingsmålen. En lämplig inkörsport kan vara att börja med en lokal värmeenhet för några gårdar, företag, skolor, närvärme i tätorten, osv. Nästa steg kan vara att också producera el samt integrera med annan förädlingsverksamhet för biomassa. Utgångsläget ska alltid vara att eftersträva en bra kvalité på bioenergiråvaran som tas fram ur skogen. Biomassa av lägre kvalité som Grot kan med fördel överlämnas till stora förbrukare med anpassade värmepannor för bark- och småkvistrikt material, samt också har en fungerade rökgasrening. Genom en småskalig förgasning av biomassa är det i framtiden möjligt att också producera råvaror i gas eller flytande form för bränsle och den kemiska industrin för vidareförädling. För bra kvalité på slutprodukterna ska också bioenergiråvaran som tas fram ur skogen, hålla hög kvalité i alla delarna av en fungerande hanteringskedja för hanteringen av råvaran.
22 22 Bild 19. Från biomassa av hög kvalité fås också lättare slutprodukter med hög kvalité. References Bain, R. Overend, R., Craig, K. Biomass-Fired Power Generation, National Renewable Energy Laboratory, Golden CO, Craig K., Mann M., Cost and Performance Analysis of Three Integrated Biomass Combined Cycle Power Systems, National Renewable Energy Laboratory, Golden, CO, Granö U-P., Utlokaliserad energiproduktion, Förgasning av biomassa, Scribd.com Granö U-P., CHP - Grön Kemi - Bioenergi från skogen, Scribd.com 2010 Granö U-P., Nyttja bioenergin från skogen, Scribd.com H.A.M. Knoef, Handbook on Biomass Gasification, BTG biomass technology group B.V. Enschede, The Netherlands, 2005 Johansson T. B., Kelly H., Reddy A. K. N., Williams R. H.. Renewable Energy, Sources for fuels and electricity. ISBN Laitila J. & Asikainen A. Koneellinen energiapuun korjuu harvennusmetsistä. PuuEnergia 3/2002: 8 9., 2002.
INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen
Läs merINFO från projektet 45
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett
Läs merINFO från projektet 05
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merINFO från projektet 14
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 14 Eftertorkning av skogsflis för förgasning Förgasning
Läs merINFO från projektet. Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen. Metoder BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007
BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 140 Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen Under de
Läs merINFO från projektet 04
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste
Läs merINFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007
BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet Energiråvaror från skogen 133 Det fortsatt ökande intresset för energiråvaror från skogen
Läs merINFO från projektet 35
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 35 Integrerad förädling av biomassa EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Småskalig och
Läs merFörädling av bioenergi - en lokal resurs att nyttja fullt ut
1 Förädling av bioenergi - en lokal resurs att nyttja fullt ut Ulf-Peter Granö 2013 2 Förädling av bioenergi - en lokal resurs att nyttja fullt ut I den nära framtiden finns alla förutsättningar för att
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merBiobränslehantering från ris till flis
Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är
Läs merEnhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis
Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av
Läs merORC för elproduktion i värmeverk
ORC för elproduktion i värmeverk Barbara Goldschmidt 1 Nyttan av projektet Elproduktion i mindre biobränsleeldade anläggningar Billigare än konventionell ångturbinteknik Ett antal referensanläggningar
Läs merLotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag
Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå 20180913, Svebio Bränslemarknadsdag Flisning och krossning Er partnern inom biobränslebranschen Vem är jag Göteborgare, ny i branschen, 4 kontor Ödmjuk inför allas
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Läs merMöjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med
Läs merVi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.
Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program
Läs merBiogas från många bioråvaror
Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas
Läs merBiobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson
Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Stora Enso Bioenergi AB Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Vad var det som hände? Varför hände det? Framtiden. Sammanfattning.
Läs merEl och värme från flis på gårdsnivå
El och värme från flis på gårdsnivå Reseberättelse från studiebesök på Spanner i Tyskland Deltagare: Johan Mattsson, Göran Mattsson, David Varverud, Hans Varverud, Magnus Berzelius, Johannes Axelsson Arrangör:
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet Vänersamarbetet - referensgrupp sjöfart och transportinfrastruktur 2/3 2012 Ingemar Gunnarsson
Läs merBio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Läs merVärmlandsMetanol AB!
Klimat - Rio 1992!! Etanol!! Rapsolja!! Biogas!! Begränsad råvarubas?!! Elbilar batterier eller bränsleceller!! Vätgas!! Byta ut fordon, ny infrastruktur, el?!! Metanol!! Passar både förbränningsmotor
Läs merVad är framtiden inom gasuppgradering?
Vad är framtiden inom gasuppgradering? 2010-10-13 Vad är det som bestämmer hur framtiden skall gestalta sig? Det är en intressant filosofisk fråga generellt!...men hur ser det ut för gasuppgradering? Två
Läs merFalu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs merNCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.
NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. 10 cramo contact #2/2013 Cramo Contact 2013.indd 10 framtidens värmeteknik Sverige är världsledande
Läs merskogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:
Läs merSmåskaliga kraftvärmeverk
Småskaliga kraftvärmeverk Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Små skåligå kråftvå rmeverk Biomassa är en energiresurs av hög
Läs merOM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ
OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin
Läs merFLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD
FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD VI TALAR AV ERFARENHET Flishuggarna från Junkkari är av typen skivhuggar. Företaget har redan över 30 års erfarenhet av tillverkning och en totalproduktion på
Läs merKraftvärme. - Powered by Swebo.
Kraftvärme - Powered by Swebo. Kraftvärme UNICONFORT har arbetat i 60 år inom tekniksektorn av energiomvandling med hjälp av fast bio- massa. Främst från skogen, träindustrin, jordbruk, livsmedelsindustrin,
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merIndustriellspillvärme
Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov
Läs merVem tänder på flisstackar?
Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merFramtidens el- och värmeteknik
Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige. Med delfinansiering från EU:s program Life+ och Energimyndigheten
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Med delfinansiering från EU:s program Life+ och Energimyndigheten Finansiering och projektledning Finansiering Huvudfinansiering
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merLagring av överskottsel
Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för
Läs merFörgasningsbaserade kraftvärmeanläggningar
Förgasningsbaserade kraftvärmeanläggningar - från studieresa 16-17 april 2014 till Uleåborg Deltagare: Mats Johansson Fröling, Claes Hultkrantz, Håkan Fransson, Johan Linderkers och Erik Persson Arrangör:
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merINFO från projektet. Skördaraggregat för skörd av energived. En-träds hantering vid skörd BIOENERGI FRÅN SKOGEN
BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 114 Skördaraggregat för skörd av energived Utvecklingen mot en ökad användning av bioenergi
Läs merGoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas
Läs merKvalitetssäkring Returträ.
Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en
Läs merNeova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB
Neova/Vapo Syntetdiesel 18.11.2008 Stefan Östlund Neova AB Råsjö Torv (Hudiksvall), grundat 1982 och SÅBI (Jönköping), grundat 1964 I bioenergibranchen sedan 70 talet Råsjö Torv + SÅBI = Neova 2006 Ägare
Läs merSalix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå
Läs merVår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden
Vår vision Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara oberoende på marknaden Sveaskog expanderar inom biobränsle Volym GWh 3500 3000 2500 2000 1500
Läs merFörgasningsforskning, utgångspunkt
Förgasningsforskning, utgångspunkt Ingen kommersiell anläggning med SNG-produktion i drift Forskning huvudsakligen i kategorier: Teoretiska undersökningar (studier, LCA analys, etc.) Praktisk forskning
Läs merLivscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning
Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merFÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i
Läs merProduktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg
Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.
Läs merBiobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Läs merINFO från projektet 106. FinnMetko Maskinell röjning. Radiostyrd skogstraktor. Ny röjningssax BIOENERGI FRÅN SKOGEN
BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 106 FinnMetko 2006 FinnMetko är en av de största skogstekniska mässorna i Norden. Mässan
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merGasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:
Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter
Läs merBiobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
Läs merDrivning av okvistade stammar. Fixteri
Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merLåt komposten vara din vän!
Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel
Läs merTeknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning
Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning Erfarenheter från processindustrin Lars-Ove Olsson Rintekno AB www.rintekno.com Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning
Läs merTopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion
TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW
Läs merBiometan via förgasning
Biometan via förgasning hur ser framtiden ut i ljuset av GoBiGas? Henrik Thunman Avdelningen för Energiteknik Chalmers tekniska högskola GoBiGas First-of-its-Kind Först i världen att producera högkvalitativ
Läs merSkogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius
Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31
Läs merJohan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige
1 Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige Ecolution Scania Optimise Bioetanol Biodiesel Biogas 90 % av världens biobränsle Lokalt och globalt bränsle Många olika råvaror & processer Hållbar
Läs merFÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.
Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden 1 01370 Vanda FÖRESKRIFT Nr 2/2013 Datum 18.12.2013 Dnr 498/62/2013 Giltighetstid 1.1.2014 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013)
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Läs merALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.
ALLÄTARE Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL. ÅTERANVÄNDNIN SKA OCKSÅ VAR KROSSNING OC EKONOMISKT LÖNSAMT H
Läs merLogistik och Bränslekvalitét Disposition
Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merHandbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet
Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merBioenergi i kraftvärmeverk
Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?
Läs merBiobränsle från skogen
Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen
Läs merBiobränslebaserad kraftproduktion.
Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk
Läs merESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk
ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under
Läs merMETANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet
METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet Biogas 2020 Metanol som en möjlig utvecklingsväg för biogas 26 oktober 2016 Per-Ove Persson Förnybara Drivmedel Förflyttning
Läs merBioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
Läs merVed Veden skall vara torr
Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller
Läs merTAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.
TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Alternative fuels Regional Manager Sales, Trucks VATTEN LUFT Vad är egentligen ett ton CO 2? 10 m diameter
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs merOptimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie
Läs merICM har lyckats kombinera full syresättning av materialet utan att värmen från kompostprocessen förloras.
Med ICM från TM Grandin återvinns bioavfall som jord, gödselmedel eller bränsle med hög hygienisk säkerhet och mycket god ekonomi. ICM är en kompostmaskin framtagen för professionell drift. Maskinens unika
Läs merFortum Heat Scandinavia
Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden
Läs mer