Jämställdhet i Borås Stad

Transkript

1 Jämställdhet i Borås Stad Håj - Hållbar jämställdhet (SKL) Genus och ekonomi Smart ekonomi Sociala investeringar Social hållbarhet

2 Nationella mål Övergripande mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Fyra delmål Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

3 Historien 1863 ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru 1921 kvinnor får allmän rösträtt 1927 statliga läroverk öppnas för flickor 1935 lika folkpension för kvinnor och män införs 1938 preventivmedel tillåts 1950 båda föräldrarna blir förmyndare för barnet 1964 P-piller godkänns i Sverige 1965 våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras 1974 föräldraförsäkring, rätt för föräldrar att dela ledigheter vid barns födelse 1977 jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK 1997 första kvinnliga biskopen 1998 lag om våld mot kvinnor Källa: SCB På tal om kvinnor och män

4 Två begreppspar och dess innebörder Kön och genus Kön avser de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män. Genus avser de skillnader mellan kvinnor och män som följer av samhällets förväntningar och normer, dvs, sociala konstruktioner av kön. Det är genus som ska synliggöras och balanseras. Genus handlar om båda könens förutsättningar och livskvalitet. Jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet handlar om flickors och pojkars, kvinnors och mäns livsvillkor och behov. Oavsett kön ska alla samhällsmedborgare ha samma förutsättningar, bemötas och behandlas likvärdigt. Jämlikhet är ett vidare begrepp och handlar om människors lika villkor, möjligheter och rättigheter t.ex. social klass, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämställdhet och jämlikhet är för kvinnor och för män.

5 Vad handlar jämställdhet om? Genus Hur vi skapar och gör manligt och kvinnligt. Vi är alla medskapare i samhället, både män och kvinnor. Genus handlar om rosa och blå, rakhyvlar, batmantröjor, utseende, machokultur, idrott, språk, känslor, reklam, mode, veckotidningar. Genus handlar om hur vi könskodar och särskiljer. Som bildar normer. Som urskiljer. Kunskap Att lära mera i syfte att minska begränsningarna och öka möjligheterna, t.ex. öka möjligheterna i yrkesval, utbildningsval, olika livsval och att minska ohälsa, kriminalitet och olyckor. Normer - Att få tillhöra även om man inte ingår i traditionella förutbestämda normer. - Att få göra egna val utan att hamna utanför retad, trakasserad, utsatt. - Att inta ett normkreativt förhållningssätt att vara öppen för vad normer gör med oss människor.

6 Exempel Om en man känner tryck över bröstet ordineras han ett EKG. Om en kvinna känner tryck över bröstet får hon frågor om sin sociala och psykiska situation. Dessa två olikheter får följande konsekvenser, vi missar kvinnors hjärtinfarkter och vi missar mäns depressioner. Mäns och kvinnors hjärtinfarkter ter sig olika, mäns och kvinnors depressioner ter sig olika. Vi är olika. Instrument vid hjärtoperationer är utprovade på män, vilket gör att kvinnor ibland måste nekas hjärtoperationer då instrumenten är för stora för ett kvinnligt hjärta. Medicindosering utgår från manliga normer. Nyare och dyrare mediciner skrivs oftare ut till män medan kvinnor får äldre och billigare preparat. Grå starr är en av de vanligaste operationer som görs idag. Det är övervägande kvinnor+65 år som opereras och de får vänta längre i kön än män. Kvinnor är överrepresenterade inom pedagogik och lärarutbildning och inom hälso- sjukvård och social omsorg medan män är överrepresenterade inom teknik och tillverkning. Kvinnor lägger i större utsträckning än män sina pengar på kläder, personlig hygien, möbler och husgeråd. Män lägger mer av sina pengar på bilar, utemåltider och alkohol än vad kvinnor gör. Män med låg utbildning, går sällan på teater, museer eller på opera.

7 Fler exempel Byggbranschen består av 95% män. Pojkar går mer sällan till tandvården, samt får mer sällan tandställning. Stressen och den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar, allra sämst mår unga kvinnor, antalet självmordsförsök har fördubblats på 10 år. Dock är det fler pojkar som begår självmord, då de använder sig av mer drastiska metoder än flickor gör. Pojkar och män får inte tillgång till samtalsstöd i den utsträckning som kvinnor får. Mäns depressioner är underdiagnostiserade. Män missbrukar alkohol och droger mera. Män har dubbelt så hög självmordsstatistik som kvinnor. Socialstyrelsen visar att självmordstalet bland äldre män (65+) är mer än 40 procent högre, än bland män under 65, och tre gånger så högt som bland kvinnor. Högst är självmordstalet för män över 85 år. Vi tappar pojkarna i läsförståelse tidigt i skolan. Pojkar får oftare icke godkända betyg i 9;an, vilket ofta leder till utanförskap samhällskostnader. På fritidsgårdarna är besökarna generellt 80% pojkar och 20 % flickor. Flickorna har allmänt högre betyg genom hela skoltiden, oavsett ämne eller program. Kvinnor är mer långtidssjukskrivna än män.

8 Fler exempel 95% av de som sitter i fängelse i Sverige är män. Våldsbrott och sexuella brott är nästan uteslutande män som begår. Men, av 4,7 miljoner män, begår de flesta män inte brott. Det finns personer i belastningsregistren. 77 % av samtliga brott i Sverige utförs av män. Det finns starka Låga eller ofullständiga betyg från årskurs nio ökar risken för framtida psykosociala problem som självmordsbeteende, kriminalitet och missbruk. Allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder är åtta till tio gånger vanligare bland dem med låga betyg än bland dem med medelhöga eller höga betyg. Mönstret finns i alla socioekonomiska grupper. Ur SKL:s rapport: Pojkars betyg och priset för utanförskap - SMART EKONOMI I BORÅS

9 Fler exempel Alltså Män dricker dubbelt så mycket alkohol. Mäns depressioner är underdiagnostiserade. Män begår dubbelt så många självmord. Kvinnor är dubbelt så mycket sjukrivna,. Kvinnor begår dubbelt så många självmordsförsök. Kvinnor går och åker mer kollektiv (67 %) därmed är de oskyddade trafikanter och råkar ut för mer halkolyckor och höftledsfrakturer. Fallolyckor är den största olycksposten i Sverige, den kostar 22 miljarder varje år, varav just höftledsfrakturer kostar 7 miljarder varje år Kvinnor tjänade 73% av männens löner i Fristad, 79% på Sjöbo, 75% i Centrum. I Botkyrka kommun kan man klart och tydligt se att kvinnor inte kan betala sin hemtjänstavgift då de har för låga pensioner. Kvinnorna har inte förvärvsarbetat alls eller endast arbetat deltid. Genomsnittspensionen innan skatt är för män och för kvinnor. Kvinnor kan inte överleva på sin pension, dessutom ska kvinnor ska leva längre på sin pension då de lever längre än män.

10 Svenska Livräddningssällskapet om drunkning Av det totala antalet omkomna under 2013 var 85 procent män (87 procent 2012). Männens fritidssysselsättningar med hög riskexponering i kombination med större benägenhet att ta risker förklarar fördelningen mellan män och kvinnor. Detta enligt de av SLS genomförda attitydundersökningarna under 2007 och MER INFO OLYCKOR - Det är ca 70% män som omkommer i bränder (50 % av alla omkomna i bränder är alkoholrelaterade i åldern år). Det är 80 % män som omkommer i trafikolyckor och det är 80 % män som omkommer i förgiftningsolyckor,

11 På tal om män och kvinnor (SCB) 1985 tog kvinnor ut 94 % av dagarna med föräldrapenning, män 6 % tog kvinnor ut 75 % och män 25 % var sysselsättningsgraden för kvinnor 82 % och för män 88 % var den 76 % för kvinnor och 81 % för män, 2013 var den 77 % för kvinnor och 82 % för män arbetade 45 % av kvinnorna deltid, 6 % av männen arbetade 30 % av kvinnorna deltid, 11 % av männen lägger kvinnor 3,5 timmar på obetalt arbete ett vardagsdygn, män 2,5 timmar. Kvinnor har minskat sin tid i obetalt arbete ett vardagsdygn sedan 1990 med 1 timme, män har ökat sin tid med 8 minuter. Kvinnor röker betydligt mera. Män snusar mera. Män är betydligt mer överviktiga.

12

13 Könsuppdelade studieval (SKL)

14 ger könsuppdelad arbetsmarknad (SKL)

15 Dödsolyckor- arbetsplatsolyckor - arbetsplatssjukdomar Under 2013 inträffade 33 dödsolyckor bland förvärvsarbetande, 26 män bland arbetstagare och 6 män bland egenföretagare. Utöver ovan nämnda dödsolyckor har nio utländska medborgare omkommit i samband med arbete i Sverige Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro 2013 är fortfarande vanligare bland män (18 400) än bland kvinnor (13 200). Ökningen är större bland kvinnor (5 procent) än bland män (1 procent). Anmälda arbetssjukdomar är vanligare bland kvinnor (6 700) än bland män (4 700). En tredjedel av den totala ökningen återfinns inom vård och omsorg, sociala tjänster.

16 Könsspelet, 8 minuter om genus och normer

17 Vad kostar saker och ting? Vad kostar ojämställdheter och utanförskap? Kostar jag något? Vart går alla skattepengar?

18 Alla kostar alla betalar! Alla som arbetar betalar skatt. Via skatten fördelas pengar till kommuner landsting och myndigheter skattemedel går till förskolor, skolor, äldreboenden, gator, snöskottning, idrottshallar, bibliotek, sjukvård, kollektivtrafik, kriminalvård, fängelser, räddningstjänst, tandvård, kultur, vuxenutbildning, etc. Alla ungdomars skolgång från förskola till gymnasiet kostar ca 1,6 miljoner per person. Via arbete och skattebetalning har alla betalt tillbaka sin skuld till välfärdssystemet vid 50 års ålder. Vi investerar i alla barn och ungdomar och vi investerar i människor som flyr eller flyttar till Sverige via utbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Botkyrka har bl.a. gjort beräkningar på vad det kostar att satsa på utrikesfödda lågutbildade kvinnor. Alla 290 kommuners budget är 530 miljarder årligen (2013). Borås kommuns budget är 6,5 miljard kronor. Det ska räcka till allt en kommun måste göra till invånare som har olika behov och lagmässiga rättigheter. Det ska räcka till service och leda till social hållbarhet. Det ska räcka till framtida investeringar som tex miljösatsningar, återvinning och Götalandsbanan. Är 6,5 miljarder mycket pengar?

19 Fallolyckor kontra trafikolyckor Risken att dö i en fallolycka är fem gånger högre än att dö i en trafikolycka. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Varje år sker ungefär dödsolyckor i Sverige. Två tredjedelar av dödsolyckorna drabbar äldre personer och fallolyckor i hemmet är den i särklass vanligaste olyckstypen. 55 procent av alla dödsolyckor orsakas av fall. Övriga dödsolyckor orsakas av förgiftning (14 procent), vägtrafik (10 procent), drunkning (3procent), kvävning (3 procent) samt bränder (2 procent). Det är alltså fem gånger fler som dör i fallolyckor än i vägtrafiken. Det är sju gånger fler som behöver sjukhusvård efter fallolyckor än efter vägtrafikolyckor. Media förmedla bilder - En analys av TT:s rapportering om olyckor visar att 46 procent handlade om brandolyckor, 45 procent om vägtrafikolyckor och endast 3 procent om fallolyckor. Samhällets årliga kostnader (2014) till följd av inträffade fallolyckor och vägtrafikolyckor är i samma storleksordning, 25 respektive 24 miljarder kronor. Medan samhället satsar cirka 44 miljarder kronor om året på att förebygga olyckor inom vägtrafiken, satsas bara 3,4 miljarder på att förebygga fallolyckor. Enligt en rapport från Karlstads universitet går 83 procent av statens medel till olycksförebyggande verksamhet till transportsektorn, tio procent går till arbete och skola och endast sju procent går till hem och fritid.

20 Borås Stads smartekonomirapporter

21 Fyra typer av insatser Inom folkhälsa, hälsoekonomi och personalekonomi används begreppen främjande, förebyggande och rehabiliterande. För att analysera olika typer av insatser kan de tre begreppen tillsammans med ett fjärde, i efterhand, användas för att synliggöra hur resurser används och fördelas. 1. Att agera med främjande insatser. Ibland används också begreppet promotiva insatser. Främjande insatser innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Insatserna riktar sig till alla och ger eller kan ge effekter på en rad olika hälsoproblem. 2. Att handla förebyggande. Ibland används också begreppet preventivt. Förebyggande insatser kan gälla alla, men riktar sig ofta till riskgrupper. 3. Att göra återanpassande insatser. Oftast används begreppet rehabiliterande. Dessa insatser gäller de grupper som uppvisar sjukdom, skador, missbruk eller annat. Rehabilitering betyder hjälp tillbaka. I rapporten används genomgående begreppet rehabiliterande. 4. Att reagera i efterhand. Här finns inget begrepp att använda. I efterhand betyder att sätta in insatser när något redan hänt, eller som man ibland uttrycker det när skadan redan är skedd. Dessa insatser gäller de grupper som återfinns i långtgående negativa spiraler t.ex. i fängelser, på behandlingshem och i långtidssjukskrivningar. Att reagera i efterhand betyder att man har väntat med insatser eller att man inte lyckats med de insatser som gjorts på vägen.

22 Miljoner och miljarder i efterhand Alla olyckor i Sverige kostade miljarder 5 kategorier, trafikolyckor, bränder, drunkning och fallolyckor och övrigt (kostade 9 miljoner). Pga. av killars och mäns riskfyllda beteenden så orsakar de flest. Det omkommer också flest män i kategorierna bränder, trafikolyckor och drunkningsolyckor. Dessa kategorier kostade tillsammans 28 miljarder Fallskador uppgick till 22 miljarder Fallskador drabbar flest kvinnor, orsaker sär att kvinnor går mer, åker mera kollektivtrafik (67 %), kvinnor tillhör alltså kategorin oskyddade gångtrafikanter. Därför är det viktigt tex. hur snöröjning och underhåll av trottoarer sköts, samt belysning i offentliga miljöer. Många äldre kvinnor faller i hemmet/äldreboenden. Benskörhet se som en orsak till äldre kvinnors frakturer (benmassa föreningsbidrag idrott ). En höftledsfraktur ca kr (kostnaden 50/50 mellan kommun/landsting), Borås har sedan 1988 haft 200 höftledsfrakturer per år, en 25 års period kostar 2 miljarder kostade mäns brottslighet 31 miljarder, kvinnors 7 miljarder. Minst 50 % av alla dömda återfaller i brott: En kriminell ungdom över livstid kan kosta 225 miljoner (Nationalekonom Ingvar Nilsson) Ett krogslagsmål, kostar sammanlagt 75 miljoner över livstid (tom 65-års ålder) En ungdom i trubbel kostar tom 20 års ålder ca 2 miljoner utöver ordinarie 1,6 miljoner kronor. Våldet mot kvinnor kostar ca 3 miljarder om året. Sjukskrivningar för kvinnor som är utsatta för våld kostar ca 350 miljoner om året. Ett mord kostar 70 miljoner (Brå), det sker ca 100 mord om året i Sverige. Det är En våldtäkt kostar ca 2 miljoner (inga kostnader uppger mänskliga lidanden utan endast fysiska pengar) En rattfylla kostar kr (Brå). Borås har haft 253 rattfyllor , det har kostat skattebetalarna 93 miljoner kronor kostade samtliga Sveriges rattfyllor 10 miljarder kronor. En vandalisering kostar kr 12% av en årskull hamnar konstant utanför samhället. I Borås innebär det 145 elever per årskull. 145 individer i utanförskap i Borås kostar lika mycket som 4159 platser i äldreomsorgen eller 6156 förskollärare miljoner per pers = 210 miljarder per årskull. 5 årskullar x 210 miljarder = Sverige statsskuld. (Idéer för livet). Summan (medicinska skadeverkningarna/sjukskrivningar) för rökning i Sverige beräknas till 26 miljarder kronor varje år (tobaksfakta.se)

23 Är 6 miljarder mycket pengar att budgetera? Ja! Det räcker till många! invånare Är 6 miljarder mycket pengar i efterhand? Nej! Brottslighet, olyckor, ohälsa och sjukskrivningar kostar multum. Hur kan vi satsa mera på förebyggande insatser och rehabiliterande insatser? Hur kan vi undvika efterhandskostnader?

24 Borås Stad och framåt Heltid en rättighet, deltid en möjlighet 2013 beslutade kommunstyrelsen att alla tillsvidareanställda från 1 augusti 2014 ska alla ha rätt till heltidsanställning med möjlighet att söka tjänstledigt för annan önskad sysselsättningsgrad. En medarbetare som har önskan om att arbeta deltid kan istället ansöka om partiell tjänstledighet. Jämställt Västra Götaland undertecknade Kommunstyrelsen - Jämställt Västra Götaland Under 2015 kommer en lokal handlingsplan för Borås Stad. Jämställdhetsstrategin är uppdelad i tre övergripande temaområden: - Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet - tar upp förutsättningar för arbete, föräldraskap, utbildning, politiskt inflytande och jämställd regional tillväxt. - Makt och hälsa - tar upp jämställd hälsa som en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Fokuserar särskilt på normer för kön och deras inverkan på hälsa, tillgången till idrott samt kultur- och föreningsliv. - Makt och mäns våld mot kvinnor - fokuserar på våld i nära relationer, våldsförebyggande åtgärder samt stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Fler män i förskolan Projektet Fler män i förskolan i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påbörjades hösten Ett nätverk har startats av SKL där Borås ingår tillsammans med några andra kommuner, för erfarenhetsutbyte och idéutveckling, med målet att få fler män i förskolan. Forskare finns knutna till nätverket för att stödja processen och bearbeta erfarenheterna. Fokus kommer förmodligen att ligga på normkreativt arbete.

25 Borås Stad och framåt Sociala investeringar Kommunfullmäktige beslutade år 2013 om sociala investeringar och avsatte 20 miljoner i syfte att motverka långsiktiga ekonomiska och mänskligt negativa händelseförlopp. Den primära målgruppen är barn och unga. Jämställdhetssamordnare är beredande tjänsteman i ärendet har följande tre projekt godkänts: - Satsning på ej läs- och skrivkunniga vuxna aktuella för SFI (modersmålsstöd). - Hela Väster - för ett minskat normbrytande beteende i skolan F-6. - Arbetsmarknadsåtgärder i form av utvecklingsanställning och metodutveckling i arbetet med unga vuxna långt från arbetsmarknaden. Ny ansökan 31 mars Plan för lika rättigheter och möjligheter En plan där både arbetsmiljöarbete, diskrimineringsarbete och jämställdhetsarbete ingår finns ett budgetuppdrag att införa jämställdhetsintegrerad budget i Borås Stad.