Eva Norström. Tala genom tolk. Gävle, 4 september 2017 Söderhamn, 5 september 2017

Transkript

1 Eva Norström Tala genom tolk Gävle, 4 september 2017 Söderhamn, 5 september 2017

2 (lild Erlk Noibaig, h;imtad från Vanlig bild av ett tolkat möte - kommunikation här och nu mellan en offentliganställd och en brukare - patient... Placeringi triangel gör att du och din besökare kan titta på varandra under samtalet samtidigt som tolken kan se er båda. För att kommunikationen ska fungera behöver både tolken och tolkanvändaren särskilda kompetenser och kunskaper på olika nivåer. T.ex.: Känna till något om de lagar som reglerar tolkanvändningen. Känna till hur Tolkservice i Sverige är organiserad - vilka övriga aktörer det tolkade mötet är beroende av. Behärska de tekniker, metoder och regler som gäller det egna ansvaret för det tolkade mötet. Tolkanvändaren behöver känna till tolkens roll och kompetenser samt vilka etiska regler måste tolken följa.

3 Antal tolkade möten i offentlig service Antalet tolkade samtal i offentlig samhällsservice beräknas bli mellan 1,5-1,8 miljoner under 2017 Alltså till per dag Det saknas uppgifter om den totala användningen av tolk i Sveriges. Genom att leta på olika myndigheters och organisationers hemsidor kan man lägga pussel. Myndigheten för Yrkeshögskolan skriver att Stockholms läns landsting under år 2012 köpte närmare tolkuppdrag. Knappt 5% av dess uppdrag utfördes av en auktoriserad sjukvårdstolk. 14% utfördes av en auktoriserad tolk utan sjukvårdsinriktning. 87 % var kontakttolkning på plats, 13% var telefontolkning. Region Skåne beställde under 2015 närmare tolktjänsterinom sitt ramavtal med en tolkförmedling. Den mesta tolkningen i Region Skåne, 65%, utförs på plats och 35% per telefon. (Kunskapscentrum för Migration och Hälsa)

4 Antal tolkar Uppskattningsvis finns det mellan aktiva tolkar i minst 170, kanske 200 språk - svenska, teckensprak och dövblindskrift, nationella minoritetsspråk, nordiska språk, övriga europeiska och icke europeiska språk Kommuner och landsting hari de flesta fall inte "egna" anställda tolkar utan använder sig av tolkar som förmedlas av upphandlade tolkförmedlingar. På uppdrag av regeringen tillhandahåller Kammarkollegiet ett register över tolkar som med godkänt resultat genomgått sammanhållen grundutbildning för kontakttolkar. Registret omfattar tolkar som gått den grundutbildning som genomförs med statsbidrag från Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh) från och med juli Syftet med tolkregistret är att allmänheten ska kunna komma i kontakt med tolkar som har en viss utbildningsnivå när auktoriserade tolkarinte finns att tillgå. Grundutbildade tolkar som även är auktoriserade kan förekomma i både auktorisationsregistret och tolkregistret. Inte alla grundutbildade tolkar väljer att vara sökbara för allmänheten i tolkregistret. I februari 2015 omfattade tolkregistret 34 olika språk. Av de grundutbildade tolkarna var 29 procent bosatta i Stockholms län och totalt 55 procent i något av de tre storstadslänen. (Myh) Myh skriver (2015) att behovet av tolkar har ökat i en takt som inte nivå och kvalitet på utbildning kunnat möta. Myndigheten för yrkeshögskolan:

5 Antal tolkar i det Nationella registret Tolkar som kan sökas i det Nationella registret" Sprak Samtliga tolkar i Nationella registret Auktoriserade 912 Rättstolk 222 Sjukvårdstolk 156 Rättstolk och Sjukvårdstolk sg Tolk talade sprak steg 4 (universitet) 4 Tolk talade språk steg 2 (universitet) 3 Tolk teckensprak (universitet) 2 Konferenstolk (universitet) 7 Tolk talade sprak (folkbildning) 765 Teckenspråks- och dövblindtolk (folkbildning) 5 Skrivtolk (folkbildning) 5 En tolk kan stå under flera rubriker Förklaring till fiitreringsaiternativen i det Nationella registret: Auktoriserad tolk - Har genomgått kvalificerat yrkesprov och står under tillsyn av Kammarkollegiet. Rättstolk - Auktoriserad tolk med specialistkompetens som rättstolk. Har förutom auktorisation genomgått specialistprov med inriktning mot rättstolkning. Står under tillsyn av Kammarkollegiet. Sjukvårdstolk - Auktoriserad tolk med specialistkompetens som sjukvårdstolk. Har förutom auktorisation genomgått specialistprov med inriktning mot sjukvård. Står under tillsyn av Kammarkollegiet. Tolk, talade språk (universitet) - Tolkutbildningen på grundnivå (90 högskolepoäng) bestående av Tolkning och översättning l, Tolkning ll och Tolkning - kandidatkurs som sedan 2012 bedrivs på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Tolk, teckenspråk (universitet) - Kandidatprogrammetiteckenspråk och tolkning (180 högskolepoäng) som sedan 2013 bedrivs på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Konferenstolk (universitet) - KonferenstoIkutbiIdningen på avancerad nivå (60 högskolepoäng) som sedan 1993 bedrivs på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Tolk, talade språk (folkbildning) - Den sammanhållna grundutbildningen för tolkari talade språk som från och med juli 2012 bedrivs med stöd av Myndigheten för yrkeshögskolan. Teckenspråks- och dövblindtolk (folkbildning) - Den sammanhållna grundutbildningen för teckenspråks- och dövblindtolkar som från och med juli 2012 bedrivs med stöd av Myndigheten för yrkeshögskolan. Skrivtolk (folkbildning) - Utbildningen för skrivtolkar som från och med juli 2012 bedrivs med stöd av Myndigheten för yrkeshögskolan. Hämtat från:

6 De vanligaste språken 2016 Arabiska Somaliska Dari Tigrinja Persiska Ryska Sorani/Sydkurdiska Albanska Bosniska- kroatiska-serbiska Kurmanji/Nordkurdiska Turkiska 8panska Se sid 35 ff. i Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården. Socialstyrelsens kartläggning våren Hämtas från:

7 Kontakttolkning kan ske på olika sätt Kontakttolken tolkar muntlig kommunikation Talat språk -Teckenspråk - Punktskriff Konsekutiv - Simultan På plats - På distans (telefon. video, Skype..) Tvärspråklig kommunikation Tvärkulturell kommunikation Punktskrift (Brai) - konstruerades av Louis Braille. Språket speglar världsbilden - kulturen. Associationer, bilder, meningar, ord och begrepp hamnari olika sammanhang, som tolken måste tyda för att budskapet ska få den mening, som avsändaren avsåg. Kontakttolkning på engelska: Community interpreting, Public service interpreting eller Dialogue interpreting Sjukvårdstolkning: Healthcare interpreting /Medical interpreting Rättstolkning: Court interpreting / Legal interpreting

8 Hållpunkter Lagar Organisation och aktörer Att tala genom tolk - tolkens roll och kompetenser - tolkanvändarens roll och kompetenser Möjigheter och hinder De ämnen vi går djuparein på i fortsättningen.

9 Lagar och förordningar Regeringsformen Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla manniskors lika varde och för den enskilda manniskans frihet och värdighet... (1 kap. 25) Domstolar samt förvaitningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska t sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. (1 kap. 95) Sammanfattat ur Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kap. 25 1azen.nu/1974: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det allmänna ska verka för a sociaiomsorgochtrygghetochförgodaförutsättningarförhälsa... a demokratinsidöerblirvägiedandeinomsamhäiletsailaområden a värna den enskildes privatliv och familjeliv. a att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället a att barns rätt tas till vara a att motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person...

10 Lagar OCh förordn!ngaj forts. Rättegångsbalk (1942:740) FörvaItningsprocessIag (1971:291) Nordiska språkkonventionen 1981 Förordning (1985:61 3) om auktorisation av tolkar och översättare Lag ( ) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare Tolkföreskrifter - (KAMFS 1994:1 ) Ur Rättegångsbalken (1942:740), 5. kap. 6-8 gg. - I 5 Kap. 6 g:"är part, vittne eller I FörvaItningsprocesslag (1971:291, g ) anger lagstiftaren att rätten vid behov ska anlita tolk om part, vittne eller annan som skall höras inför rätten inte kan svenska språket eller om han är allvarligt hörsel- eller talskadad. Även i annat fall får rätten anlita tolk. Rätten får inte anlita en tolk vars tillförlitlighet kan anses nedsatt på grund av hans ställning till någon som för talan i målet eller på grund av annan därmed jämförlig omständighet ( Lag (1990:452) om ändringi FörvaItningsprocesslagen). Nordiska språkkonventionen: annan, som skall höras inför rätten, ej mäktig svenska språket må tolk anlitas att biträda rätten" riksdazen.se/sv/dokument-lazar/dokument/svensk-forfattnin@ssamlinh/rattehangsbaik sfs /Pa1mgren.pdf

11 Lagar och förordningar, torts. Förvaltningslag (1986:223) 8 E)När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som ar allvarligt horsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Socialtjänstlag (20C11:453) 1 F3... på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) 2 EI... vård pa lika villkor för hela befolkningen... respekt för allas lika värde och för den enskildes värdighet.... största behovet av vård skall ges företräde till vården Genom lagstiftning säkerställs alltså att individers behov av att förstå och få tillgång till information blir tillgodosett. Förvaltningslag (1986:223) gäller all offentliganställd personal. myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i (rågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. den minimistandard som myndigheter ska följa vid handläggning av ärenden. (Text i bilden ovan.) Socialtjänstlag (2001:453) - att samhällets socialtjänst ska utgå från demokratins och solidaritetens grund bl.a. genom att befrämja människors jämlikhet i levnadsvillkoren. En grundläggande förutsättning för att nå det målet är att anlita tolk när man inte talar samma språk som klienten, brukaren... Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) innehåller bestämmelser om allas rätt till vård på lika villkor (2 g). Detta innebär att tolka måste anlitas om vårdpersonal och patient inte talar samma språk. Tolkföreskrifter: C3%A4lIande%20f%C3%B6rfattningar%20(PDF,%20206%20KB).pdf

12 Aktörer och organ sat on Svarar på (rågor som var den enskilde befinner sig i systemet och på vilket sätt tolkanvändaren är beroende av andras uppdrag på området.

13 Patient När Tolkanvändaren och Brukaren/Patienten inte delar ett språk som gör det möjligt att till fullo förstå varandra bör enligt Förvaltningslagen en tolk inkallas till mötet för att möjliggöra att korrekt information ges och tas emot, att välgrundade beslut fattas och att relevanta behandlingar genomförs. Detta gäller både tolkanvändaren och brukaren/patienten. Mötet ska ske på lika villkor för alla, oavsett ålder, kön, etnicitet... Men, hur fungerar det som ligger till grund för att åstadkomma detta? Vi tittarlite på övriga aktörers verksamhet. Det är alltid den anställde som beställer tolk och respektive myndighet/organisation som betalar för kostnaden. Övriginformation angående bilden: Bilder med loggor är hämtade ur en kartläggning inom Tolkprojektet, som genomfördes vid Lunds universitet av Eva Norström, Kristina Gustafsson och Ingrid Fioretos. På hemsidan kan man hitta en rapport från projektet och även en förteckning över publicerade artiklar. 13

14 I Tolkförmedling I Lmeob5!X+boian Tolktjänster förmedlas via en Tolkförmedling, privatägd eller offentlig. Ca 40 tolkförmedlingar ägs av kommuner, landsting eller regioner. Kommuner, landsting och regioner utan egna förmedlingar upphandlar tolkförmedlingstjänster. Förmedlingar kan bli certifierad enligt FR ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Tilläggskrav för Tolkförmedling används som komplement till FR2000 systemkrav. Med mycket få undantag anställer tolkförmedlingar tolkar. Tolkar frilansar och är oftast listade på flera förmedlingar. Tolken är därmed fri att åta sig de uppdrag som betalar bäst. En förmedling som vinner en upphandling genom att hålla tolkarvodena alltför låga kan över natt förlora erfarna tolkar som var listade innan upphandlingen, något som bl.a. hände Stockholms läns landsting (2006). (Se t.ex. Sid 35 ff. i 14

15 W Pga. olika ägarförhållanden och stor konkurrens saknas enhetlig samverkan mellan förmedlingar. Två större intresseföreningar för förmedlingar finns: Språkföretagen: Tolkservicerådet (TSR): Båda organisationerna arbetar med frågor som för God Tolkservicesed. FiIelD= b0-4f41- a92f-ffab7172f952&filename=spr%c3%a5kf%c3%b6retazen...etiska B.pdf God Tolkservicesed innehåller områden som: Sekretess och tystnadsplikt Marknadsföring Tolkförmedlingens anbudsgivning, tolkförteckning och ansvar för miljön Tolkservicetaxa - prissättning av tolkuppdragen och kundrelationer Tolkrekrytering, prioritering av tolkar samt tolkarnas kompetensutveckling Samråd med tolkarna, deras yrkesföreningar och fackliga organisationer Arvoden och övriga ekonomiska ersättningar till tolkarna, försäkringar Tolkförmedlingens personal Synpunktshantering och kvalitetssäkring. Uppföljning och uppdatering av "Tolkservicerådets riktlinjer och god tolkservicesed" (Hämtat från

16 W Offentlig upphandling Tolkförmedling i Viktigt att veta är att det är förmedling av tolkar som upphandlas-inte tolkar. Viktigt att veta vilka kvalitetskrav som finns i det framförhandlade avtalet. Tolkanvändaren bör känna till upphandlingens villkor. Om man är anställd av följande kommuner Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Söderhamn, Älvkarleby, kan man gå in på föjande adress och klicka sig fram till gällande avtal: Viktiga frågor är om förmedlingen är certifierad enligt FR2000 och om den följer förmedlingsetiska regler samt om den kräver att förmedlade tokar följer de etiska regler för God Tolksed som Kammarkollegiet utarbetat. Vidare bör man se på vilka arvoden som förmedlingen betalartill tolken. Utbildade tolkar kräver rimliga arvoden och allt fler upphandlare kräver att tolkarna ersätts enligt Domstolsverkets föreskrifter om tolktaxa. /DVFS/DVFS1/ DomstoIsverkets-foreskrifter-om-toIktaxa Är förmedlingsavgiften rimlig - räcker den till hyror, personal, fortbildning för tolkar personal, tolkanvändare m.fl. Jobbar tolken för en bra förmedling som lyssnar på tolkarna och erbjuder fortbildning och handledning är tolken oftast trogen den förmedlingen. Det är därför viktigt vid upphandling att ha kunskap om hur tolkarna prioriterar mellan sina uppdragsgivare. Dvs. Det är lönsamt att prata med tolkarnas egna organisationer. 16

17 W mm... medborgarskolan Myndigheten för Yrkeshögskolan har ansvar för den kvalitetskontrollerade grundutbildningen av tolkar (alla kategorier) och för fördelning statsbidrag för tolkutbildning. Tolkyrket är kvalificerat - arbetsuppgifterna har hög svårighetsgrad. Tolken ska följa en omfattande lagstiftning med bl.a. krav på tystnadsplikt, vittnesplikt och jäv. behärska två språk på en hög nivå-inklusive den terminologi som situationen kräver - t.ex. medicinsk och juridisk terminologi. ha goda samhällskunskaper och kunskap om lagstiftningen på det tolkade området. högst troligt uppleva svåra situationer och ta del av samtal som behandlar svåra medicinska besked, svåra krigserfarenheter, övergrepp, sociala problem, mobbning etc. Allt detta kräver kunskap, utbildning, självkännedom och stabil mental närvaro. 17

18 W oåffen"g- BPraut"ieanret!'!'mesbesboian Tolk- och Översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholm universitet bedriver tolkutbildning i talade språk, teckenspråk och konferenstolkning. Folkhögskolor och studieförbund bedriver grundutbildning till: Tolk i talade språk - Teckenspråkstolk - Dövblindtolk - Skrivtolk. Grundutbildningen fokuserar på terminologi, lagstiftning, tolkteknik och etik. Den bedrivs på deltid och är sammanlagt en termin lång. Studieförbund, tolkförmedlingar och arbetsplatser anordnar dessutom enstaka studiecirklar. Under 2016 beviljades 786 platser för utbildning till kontakttolk på 19 olika orter i Sverige. Se: Ddf %20statistik/Kortfattad statistik tolk 2016.pdf Kritik mot grundutbildningen innehåller bl.a. att den är för kort med tanke på de kvalifikationskrav som ställs på en tolk. Förslag finns på att göra en längre sammanhållen grundutbildning och/eller att bygga upp en fortbildning som ger tolkarna reell möjighet att utvecklas och fördjupa sina kunskaper på olika områden, både vad gäller tolkkompetenser och inriktningar efter samhällets behov av tolkar. Förslag finns även på att det ska gå att utbilda sig till enbart sjukvårdstolk, arbetsmarknadstolk, social tolk osv. Inom stora samhällssektorer är behoven så omfattande att det är befogade förslag. Tolkar skulle även kunna erbjudas plats på studiedagar och annan fortbildning som hålls för offentliganställda. Detta skulle bidra till att öka tolkarnas kompetens, särskilt med tanke på att det finns mycket få fortbildningsmöjligheter. Utan faktakunskaper, rätt terminologi och sammanhang går det nämligen inte att tolka på ett professionellt sätt. 18

19 lupop"heanntd:ging l -J ' I Bprautkieanret I I Tolkförmedling l Kammarkollegiet utfärdar efter godkänt kvalificerat yrkesprov auktorisation samt genomför prov för specialistkompetens som rättstolk eller sjukvårdstolk. Auktorisationen förnyas efter ansökan vart femte år. Förordning om auktorisation av tolkar och översättare: sfs Auktoriserad tolk - Har genomgått kvalificerat yrkesprov. Rättstolk - Auktoriserad tolk med specialistkompetens som rättstolk. Har förutom grundläggande auktorisation genomgått specialistprov med inriktning mot rättstolkning. Sjukvårdstolk - Auktoriserad tolk med specialistkompetens som sjukvårdstolk. Har förutom grundläggande auktorisation genomgått specialistprov med inriktning mot sjukvård. Auktoriserade tolkar, rättstolkar och sjukvårdstolkar står under tillsyn av Kammarkollegiet. Auktoriseradtolkärenskyddadyrkestitel. Övriga tolkar står inte under någons tillsyn och Tolk är inte en skyddad yrkestitel. Kammarkollegiet ansvarar för ett Nationellt tolkregister över auktoriserade tolkar och tolkar med sådan grundutbildning som står under Myh:s ansvar. rg

20 ? Arbetsvillkoren är tuffa-inga garantier och ingen långsiktighet Yrkesföreningar fackliga organisationer behövs för att Ha makt över det egna yrkesområdet Äga de frågor som berör den Förhandla yrkesroll och arbetsvillkor Stöd för att hantera sin roll på "frontlinjen" och i "marginalen" Ta plats i den offentliga debatten Sveriges AuktoriseradeToIkar, SAT auktoriseradetoikar.se/ Rättstolkarna Rikstolk vision.se/system/avdeining,ar/stockholm/riksavdelninz-for-tolkar/ Sveriges teckenspråkstolkars förening a htfö:// id=80 20

21 LL M E, l : ( Brukarel De aktörer, som vi har gått igenom ovan är de, som i det dagliga på ett eller annat sätt berörs av hur Tolkservice fungerar - lagar, organisation, struktur, utbildning, auktorisation, tillsyn och mycket annat. Alla är dessutom beroende av den övergripande utvecklingen på området och då finns även andra aktörer av intresse, till exempel: Regeringen, som ansvarar för lagstiftning, att avsätta tillräckliga ekonomiska resurser, dvs sätter ramarna för möjlig utveckling av utbildning, auktorisation, tillsyn mm inom tolkområdet och för säkerställa rätts- och medicinsk säkerhet för både anställda och brukare/patienter som inte talar svenska. En hearing om Tolkfrågor hölls den 17 mars Minnesanteckningarna kan vara av intresse: Rättstolkarna: rattstolkarna.se/files/hearinhitoikfrzan pdf Utbildningsdepartementet: rattstoikarna.se/fiies/minnesanteckninzarhearin@itoikfrahan.pdf Socialstyrelsen rapporterade 2016 till Regeringen om situationen angående Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården. Socialstyrelsen arbetar även med tolkfrågor inom ramen för sitt arbete med Barn som anhöriga. Samlad information finns på Kunskapsguiden: Under hösten 2017 pågår tillsammans med Linnöuniversitetet en undersökning om barn och anhöriga som av olika anledningar används som språkhjälp. SKL, enheten för Integration och social omsorg har ansvar för tolkfrågorna. berörtolkning: skl.se/tjanster/omwebbplatsen/sok.23.html?q=toik&submitbutton.x=o&submitbutton.y=0

22 Att tala genom tolk Här kommer vi in på kunskaper och metoder som rör själva samtalet. 22

23 Tillbaka till själva mötet tittar vi först på tolken. Tolkanvändaren behöver ha klart för sig vad som kan förväntas av en tolk, kunskapsmässigt, metodmässigt, etiskt. Det blir annars svårt att avgöra vad som händeri samtalet, om dialogen verkligen fungerat, om patienten/brukaren/eleven osv. tagit emot avsedd information, är delaktig i beslut mm. Det är även viktigt för att kunna ge återkoppling, både positiv och negativ till tolken och för att göra awikelserapporteri de fall det är befogat. Blanketter för sådana återfinns normalt på respektive förmedlingars hemsidor och/eller på kommunens egen hemsida. Kunskap om tolken och tolkens roll handlar även om säkerhet, den anställdes och besökarens. 23

24 Tolkens yrkesroll och kompetenser Lyssna, ta emot och sända budskap Hitta rätt ord, begrepp Realiakunskap: Kunskap om ämnet - fackspråk, regler, förordningar Vardagskunskap: Sociala och kulturella koder Självkännedom: Hantera tabun, känslor och rädslor Tolken är tvåspråkig (språk är färskvara) I praktiken är tolkyrket ett ensamarbete som kräver stor lyhördhet och professionalitet inför uppgiften. 24

25 Tolkens etiska regler lägger grunden för ett bra samtal Presentation För bästa resultat krävs tillit. De första minuterna i rummet kan vara avgörande. Lyssna på tolkens presentation och lägg till det tolken ev. utelämnar. Allt som sägs Hindra inte tolken från att tolka allt som sägs i rummet även om det intehar medbesökarenatt %ra. Varuppmärksampå att tolken inte gör egna strykningar eller tillägg. Våga fråga. Jagform Tala direkt med Din besökare. Sträva effer att fa kontakt med patienten genom att titta på denne trots att Du inte förstar språket. Neutral Fråga aldrig om tolkens mening i sakfrågan. Tolken får inte visa personliga ställningstaganden i politiska, religiosa m.fl. frågor. Opartisk Fråga aldrig om tolkens asikt om motstridiga önskemal uppstår mellan dig och bes5karen. Tolken far inte ta ställning och ska inte delta aktivt i samtalet. Jäv Om tolkens opartiskhet kan ifrågasättas i förväg eller uppstår. Tystnadsplikt En tumregel är att tolken har samma sekretesskrav som den hen tolkar för. Även för tolkanvändaren är Kammarkollegiets etiska regler för tolkar och translatorertill gott stöd. De ger tydlig information om tolkens roll och dess gränser, de ger tolkanvändaren möjlighet att styra över mötet och att identifiera när tolken är deli eventuella problem som uppstår under det tolkade mötet. Genom att respektera de regler, som tolken måste följa, bidrar tolkanvändaren dessutom till att öka kvaliteten och säkerheten i det tolkade mötet. Etiska regler för tolkar och översättare (tidigare kallad God tolksed): Tolkens verksamhet och God tolksed (bindande endast för auktoriserade tolkar): er% pdf Som tidigare nämnts är det endast auktoriserade tolkar som står under tillsyn. Förmedlingar anger emellertid normalt att de tolkar, som de förmedlar, oavsett auktorisation eller ej, tillämpar de etiska reglerna. Över förmedlingar finns ingen tillsyn. På följande sida kan man hämta Kammarkollegiets föreskrifter rörande tolkar och translatorer: 25

26 Presentation Gynnar kommunikation och säkerhet genom att skapa tillit Presentationen är av största betydelse. Den är till för att gynna rättssäkerheten och för att skapa förtroende mellan parterna i mötet. Tolkanvändaren kan använda presentationen för att ta kommandot i mötet genom att ge tolken ordet för presentationen och genom att efter denna säga något i stil med att " Jag kommer att tala direkt till dig genom tolken, som är här för att du och jag ska kunna tala med varandra. Precis som tolken står jag under sekretess. Ingenting som du säger lämnar det här rummet." Rättssäkerhet och medicinsk säkerhet är beroende av vilken tillit som skapas i mötet. Inledningen till mötet är alltså viktig. Många tolkar rabblar sin presentation, men då fyller den inte maximal funktion. Den innehåller alltför omfattande och djup information för att man ska ta för givet att det går att ta den till sig utan eftertanke eller möjlighet till frågor. Tolkar möter inte sällan offentliganställda som blir otåliga i samband med presentationen. I stället för att se den som ett bidrag till att skapa tillit betraktas den som tidsödande. Det får inte hindra tolken - de etiska reglerna kräver att en presentation görs på ett meningsfullt sätt. När säkerhetstänkande genomsyrar mötet kan tolken arbeta utan stress och i enlighet med de yrkesetiska kraven, vilket i sin tur maximerar möjligheten att mötets mål uppfylls. 26

27 Att tolka allt som sägs Inte lägga till eller dra ifrån Tolka verbal och icke verbal kommunikation Motsvarande språkbruk (riksspråk, slang, facktermer, vardagssprak, svordomar, könsord, kränkningar, vardat sprak...) Vad menas med allt som sägs? Tolken inte får göra tillägg eller egna utvikningar, inte förklara eller rätta till. Tolken ska även tolka när tolkanvändaren eller brukaren/patienten talar med en kollega, medföljande, i telefonen eller för sig själv. Även om ena parten inte vill att tolken säger allt, om tolkanvändaren eller brukaren/patienten säger "du behöver inte tolka det här" ska tolken tolka även detta. Tolken ska tolka allt som sägs och därför ska tolken upprepa exakt vad parterna säger. Det äri detta avseende ingen skillnad mellan tolkning på plats och i telefonen. Tolken tolkar motsvarande språknivå, som parterna använder. Tolkanvändaren bör anpassa språket efter brukaren/patienten på samma sätt som om denne varit svensktalande i motsvarande situation. Vad parterna tar för givet påverkar tolkningen. Tolken fyller inte ut luckor. 27

28 Överföra budskapet oförändrat - inte att tolka ordagrant Undermeningar - offa i ordspråk och idiomatiska uttryck Att tolka allt som sägs innebär även: Att tolka icke verbal kommunikation som kroppsspråk, miner, hummanden... Att uttryck som Ingen kr:»på isen och Inte rent mjölipåsen inte kan översättas ordagrant utan kräver kunskap om den andra kulturens idiomatiska uttryck. Undvik gärna ordspråk och om de används, var beredd på att tolken måste tolka dessa som en översättning av andemeningen snarare än att hitta motsvarande på det andra språket. Psykologisk aspekt: Hur känns det att tolka lögner, manipulationer, oförskämdheter, ovårdat språk, felaktig information, hot, övergrepp, etiska brott? Bilderna ovan ska föreställa a Att dra någon vid näsan a Eld i baken a Att ta sig för pannan 28

29 Snabba begreppsbedömningar Din son är rastlös och behöver stimulans - impatient, non concentrå inquiet agitö nerveux.. Ton fils est agitå et a besoin de stimulation Hur ska man värdera ord och begrepp? Är alla ord och begrepp neutrala för tolkanvändaren, tolken eller brukaren/patienten? Vilka meningar ges begrepp som legal - illegal, rätt - fel, gott -ont, i olika samhälleliga kontexter? Vem är med och formulerar rättesnöret mellan det legala och det illegala? Vem/vad förtjänar respekt - förakt? Vem blir hjälte och vems sätts i fängelse för att ha bistått en flykting? Vad genererar stolthet och vad leder till skuld och skam? Vad händer med allt som är varken - eller? Hur väljer man rätt begrepp när samma ord kan stå för olika innehåll? Eller rätt synonym till det svenska begreppet? Dessa fråbor är viktiga, inte minst för att de formuleras i maktrelationer och ofta exkluderar eller diskriminerar awikande toikningsmöjiigheter. För tolken gäller det att vara uppmärksam och försiktig (hålla tungan rätti munnen). 29

30 Att tolka i jagform Hantera sådant som går helt emot tolkens normer och värderingar Ordlistor inom Migrationsverkets terrninologi pa boiniska. engelaka, kroatiska, romani. serbiska, somaliska (Tolka mig rätt - Eu-prolekt) Axplock från ordlisfö inom den sexuella sfären (totalt 88 begrepp) Bröst Celibat Försvarsmekanismer Förälskad Kyss Kuk Kärlek Könssjukdom Romans Sexuella trakasserier Sexuellt overgrepp Skam Skämmas bohbi; brehst; titi sehlibat laylondo, kohnikata, layman; lay lehk yuki yuki; lay lehk fish lehk: dey foh; laik kis loh; kis moht tohlohli; mblakohs; blakohs; blakoht: prik; hud; kohki. bohdi lehk: dey foh: laik sopis; gono: okpoh lehk; dey foh: laik sehkshual arasmehnt fos ab; reyp sheym; sheymbif sheym behsi, sheym foh sheym; sheymbif; sheym behsi, sheym foh Tolken måste hantera att säga jag när en förövare beskriver sitt övergrepp, när en torterad beskriver tortyren, när en patient eller tolkanvändare Ijuger, svär, hotar, utpressar, chikanerar, nonchalerar. Tolkanvändaren behöver jagformen för säkerheten i mötet och måste därför vara uppmärksam om tolken inte klarar jagformen - om det t.ex. sker ett skifte från "jag blev slagen" till "han säger att han blev slagen" inträder ett tvivel rörande besökaren. Kanske är tolken trött och behöver paus, kanske är ämnet för svårt för tolken eller så behöver tolken helt enkelt bli påmind om vad som gäller enligt de tolketiska reglerna. Berättelse från intervju med tolkanvändare: Patienten: Doktorn sa att han skulle ge mig remiss till provtagning och att jag skulle ta min medicin varje dag. Han sa att jag skulle få besked. Tolken: Doktorn sa att han skulle ge honom remiss till provtagning och att han skulle ta sin medicin varje dag. Han sa att han skulle få besked. Om tolken inte använder jagform blir det snart förvirring. Liknande förvirring uppstår gärna om tolkanvändaren inte använder jagform. 30

31 Tolkens egna känslor och reaktioner - som under själva tolkningen måste sättas åt sidan Allt går genom tolken. Parternas budskap ska tolkas och processas fram och tillbaka på två olika språk, som hela tiden växlas. Tolken arbetar för högtryck och måste kunna härbärgera sina känslor och reaktioner för att förhålla sig neutral och opartisk. Det handlar alltså om både en mental och en fysisk process. Det händer t.ex. att en tolk är med i en situation där egna personliga minnen aktiveras. Många tolkar har berättat att det hänt när de tolkat hos Migrationsverket. Ett annat exempel där det kan förekomma är när man tolkar för någon i livets slutskede. Ett exempel på blandade känslor rör fascination över teknikens under, t.ex. när någon genomgår en kranskärlsröntgen med ballongsprängning, samtidigt som man känner med en patient, som är sjuk och orolig. Tolken måste kunna anpassa sig till läget och behålla de olika känslorna inom sig på ett lämpligt sätt. Det finns också många positiva situationer - exempelvis vid en förlossning där man är med om att ett friskt barn föds... Tolken är lika glad som alla andra, men får inte gå utanför rollen.

32 Förmedling av känslolägen kräver att tolken använder sin egen kropp, sina egna känslor och empatiska förmaga Det är inte bara ord och begrepp som token låter gå igenom sig utan även känslolägen. Samtidigt som tolken härbärgerar sina egna känslor och reaktioner ska tolken använda sin erfarenhet och sin empatiska förmåga för att återspegla parternas känslor och reaktioneri tolkningen. 32

33 Tolkens förmåga, att som skådespe1aren, gesta1ta de som kommunicerar med varandra Tolken lever sig in i det som sägs och visar med kroppsspråk, röstläge, miner vad som förmedlas. Inte på samma sätt som patienten, brukaren eller tolkanvändaren, mer som antydningar. Tolken växlar hela tiden mellan de samtalandes lägen. 33

34 Att agera neutralt i sakfrågan Att inte stödja någon sida i en konflikt Stanna i rollen (medlare, tolkar, domare...) Neutralitet i folkrätten innebär att en stat inte stöder någondera sidan i en väpnad konflikt mellan andra stater eller militära förband. Man skiljer på neutralitet och alliansfrihet, eftersom neutralitet i folkrättslig mening inte kan förekomma förrän i en konkret konfliktsituation. Tolkar hamnar ibland iläget att bli anklagade för att tillhöra den grupp som tvingat besökaren att fly, att tolken inte kan vara neutral på grund av egna politiska eller religiösa åsikteri konflikter både i hemlandet och här. 34

35 Att agera opartiskt mellan parterna Inte visa vad man tycker om det som sägs (k5gn, felaktigheter, svordomar) Inte ta parti för en deltagare i det tolkade samtalet Stanna i rollen Tolken ska vara opartisk, t.ex. inte ta ställning om tolkanvändaren och besökaren är oense. Ibland kan det vara svårt att vara helt opartisk, att bara titta på. T.ex. om en av parterna fylls av känslor eller reaktioner, t.ex. rädsla eller skam. Tolken A tolkade vid ett möte mellan en ung pojke och en läkare. Läkaren bad pojken klä av sig och tolken märkte att pojken var mycket obekväm med hennes närvaro i rummet. Hon bestämde sig då för att säga: "Min son, du ska inte vara orolig. Det kommer att gå till så att jag sitter med ryggen mot dig medan du klär av dig och undersöks." Tolken tog på sig rollen av äldre kvinna och förklarade hur den skamfyllda situationen skulle undvikas. Hade läkaren tänkt på det, kunde hen tagit initiativet, men som det nu var genomfördes undersökningen utan problem. Den här typen av tolkroll är vanligare i en rad andra länder. Ett exempel är då tolkarna anställda av ett sjukhus som en del av ett vårdteam och deltari samma personalmöten, fortbildningar mm. Tolken B reagerade starkt när hen tvingas tolka läkarens åsikt "och så kommer ni hit och ska ha vård på både lång och kort sikt" i samband med att den minderårige Iza får veta att han lider av diskbrock. Iza har haft svåra smärtori ryggen ända sedan han efter en rad umbäranden kom till Sverige och hade nu efter tio månaders väntan blivit undersökt. Tolken berättar att det var svårt att förhålla sig opartisk. 35

36 Jäv Jäv handlar enligt Kammarkollegiets etiska regler främst om de tillfällen då tolkens opartiskhet kan ifrågasättas redan i förväg. Det kan handla om att ärendet angår tolken eller en nära släkting, att tolken är ekonomiskt beroende av någon av parterna eller att det finns särskild omständighet som kan rubba förtroendet för tolken. Det är emellertid inte så ofta tolken vet vilka som deltar i det tolkade mötet och därför kan det bli så att jäv upptäcks först vid ett mötes inledning eller efter en stund. Tolken C berättar, som flera andra tolkar, om en situation kan leda till jäv, nämligen när han upplever känslan av att vara landsman med besökaren, en ganska vanlig form av lojalitetskänsla, som kan leda till att tolken överväger att ta parti. Oftare är det emellertid klienten eller tolkanvändaren som har förväntningar på lojalitet från tolken. Tolken D berättar om en tolkning på häktet, där den häktade hade fullständiga restriktioner. Detta innebar att han inte fick vare sig ta eller ha kontakt med någon under häktningstiden. På väg ut, efter tolkningen, när D, advokaten och polisen tog adjö, smög den häktade in en lapp i hans hand. På lappen fanns ett telefonnummer och namnet på en person som den häktade ville att D skulle kontakta. D valde att slänga lappen, men fick samtidigt samvetskval. Han upplevde att den häktade mannen hade förväntningar på att han som landsman skulle agera som ombud för honom. Det händer även att tolkanvändare tillskriver tolken lojaliteter som denne inte har. 36

37 Tystnadsplikt Sekretesslagen (1980:100) gäller. En tolk har därmed samma yttrandefrihet och tystnadsplikt som den tjänsteman som tolkas Tystnadsplikten är aldrig förhandlingsbar och är kanske dårför den yrkesetiska regel som gör tolken mest sårbar Tystnadsplikten är den etiska regel som föranleder störst misstänksamhet från patienter och klienter gentemot tolken Tystnadsplikt (även sekretess) innebär att professionella som exempelvis läkare, lärare, poliser, psykologer m.fl. inte får yppa något om människor de arbetar med mot deras vilja. De som inte har absolut tystnadsplikt får informera om sådant, som annars faller under tystnadsplikten, för dem som arbetar med personen, till exempel kollegor. Det är endast präster som har absolut tystnadsplikt. Lag om tystnadsplikt: om-tystnadsplikt-for-vissa-tolkar sfs Lex Sarah är det vardagliga namnet på14 kap. Socialtjänstlagen, som föreskriver att var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionsnedsättning ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Lagen föreskriver också att den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild genast ska anmäla detta till socialnämnden. Denna anmälningsskyidighet gäller också yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari Bestämmelsen har sedan dess skärpts. Den senaste ordalydelsen är från den 1 juli Det råder otydlighet om hur lagen ska tillämpas av tolkar som upptäcker missförhållanden. Viktigt att känna till tystnadsplikten inom de områden som man tolkar. 37

38 Vittnesplikt Tolkar har vittnesplikt på samma sätt som alla andra medborgare Som vittne i domstol är en tolk skyldig att lämna uppgiffer som normalt omfattas av tystnadsplikt I Sverige har vi s.k. allmän vittnesplikt vilket innebär att man inte kan vägra vittna om åklagaren, den misstänkte eller hans försvar tycker att det behövs. Vittnesplikten framgår av 36 kap 19 rättegångsbalken. Vissa kategorier av människor är undantagna från den allmänna vittnesplikten, bland annat makar och släktingar till parti målet, 26 kap 3 e)rb. Vägrar du som vittne att svara på en fråga utan giltigt skäl kan rätten förelägga dig vid vite att göra det, vilket innebär att du måste betala en summa pengar om du inte svarar på frågan. Svarar du fortfarande inte kan rätten begära dig häktad, 36 kap 21 E3 rättegångsbalken. I värsta fall kan en person som väg,rar svara på frågor under en rättegång och genom det förtiger sanningen göra sig skyldig till brottet mened, 15 kap1!ffibrottsbalken. Iawline.se/answers/vittnesplikt-6#sthash.Y50lU46J.dpuf lawline.se/answers/vittnesplikt-6 38

39 Tolkanvändare "'- "'-s Brukare Patient Tillbaka till själva mötet... 39

40 Ansvarsområden Tolkanvändaren har hela ansvaret för sakfrågan Tolken har ansvar för språkfrågan Att tolkanvändaren ansvarar för sakfrågan medför övergripande ansvar för mötet och dess resultat. 40

41 Tolkanvändarens yrkesroll och kompetenser Innan Under Efter Ett sätt att tänka igenom vad ansvaret för det tolkade mötet innebär för tolkanvändaren är att gå igenom vad som gäller innan, under och efter ett tolkat möte.

42 Innan mötet Syftet med mötet - viktigt att ge rätt information vid beställningen! Egna behov och klientens behov ex: Behöver tolken speciell kompetens - samtalsmetod, terminologi, van att tolka för barn, viss dialekt, är en kvinnlig tolk att föredra...? Språk, dialekt? Ju bättre beställning desto bättre kan tolken förbereda sig inför mötet Behövs hjälpmedel? Om tolken får veta vad mötet ska handla om kan hen förbereda sig - slå upp fackuttryck, repetera regelverk, vara mentalt förberedd mm Ibland använder tolkanvändaren särskilda metoder, t ex vid samtal med barn. Om tolken får veta i förväg vilken metod som ska användas kan hen förbereda sig för detta. Det är svårt att tolka om man inte känner till sammanhanget. I många länder talas ett flertal språk och dialekter. Ett språk kan talas i många länder och ofta då på olika sätt. Alla i Senegal talar inte franska och därför kan det vara meningslöst med en fransktalande tolk om besökaren talar wolof och inget annat. Arabiskan skiljer sig så mycket mellan östra och västra Medelhavet att man bör ta hänsyn till det vid beställning av tolk. 42

43 forts. Innan mötet Tidsramen för mötet - dubbelt så lång tid som en vanligt samtal Stress bäddar för irritation, missförstånd... Tolken ska i lugn och ro kunna tolka allt som sägs och vid behov slå ilexikon. Vid längre samtal behöver tolken paus. Tolkning är en krävande uppgift - tolken är aktiv, lyssnar, språkväxlar genom hela mötet medan tolkanvändare och klient får pauser. Hur placera sig i rummet? Bör tolkningen ske på plats, via telefon eller video? Normalt besr paus tas senast efter en timme. Tätare vid telefontolkning. Vid tolkning tre timmar eller mer bör fler än en tolk anlitas. Tolkanvändaren måste ta hänsyn till sådant som vilken teknisk utrusning som finns och kvaliteten på denna, var tolkningen sker, kan det vara svårt för tolken att hitta parkering och andra omständigheter som kan bli hinder i mötet. 43

44 Bör tolkningen ske på plats, via telefon eller video";' Bildet Erik Norberg hamlade liån boken Tolkade moten (20 l 4) Bör tolkningen ske på plats, via telefon eller video. Vad är möjligt, rimligt, nödvändigt? Vilka hänsyn behöver tas i relation till de olika omständigheterna? 44

45 Under mötet Ta kommando -Visa var du vill att besökare och tolk ska sitta. Ge tolken ordet för presentationen. När du arbetar med tolk på plats Vanligaste placeringen är trekanten. Då kan tolkanvändaren och patienten se på varandra under hela tolkningen. En annan placering kan krävas vid undersökningar - exempelvis brukar tolken sitta bakom patienten vid gynekologisk undersökning-ibland bakom draperi, med ryggen mot... Tolken antecknar normalt siffror och namn eftersom de kan vara svåra att uppfatta och minnas - tolken ska kasta anteckningarna innan hen lämnar rummet. Samtal och utredningar som genomförs med hjälp av en tolk tar längre tid än vad ett enspråkigt samtal gör. Fördelen med tolkade samtal är att du får tid på dig att noggrant tänka igenom vad du ska säga härnäst. Tänk på att det är du som leder mötet och har ansvar för samtalet. Besökaren kan ha ovana att tala genom tolk eller dålig kunskap om tolkens roll. Tolken ska förhålla sig neutral och opartisk. Detta är nödvändigt för att ha parternas förtroende och för att förmedla parternas budskap som om de kom direkt från dem själva. Det ingår inte i tolkens roll att svara på frågor om patientens bakgrund eller förhållanden. Tolken översätter inte i skrift. Det händer att tolkar accepterar att översätta en skriven text till talat språk, men du bär fortfarande ansvar för informationen och för att svara på eventuella frågor. Där(ör och för att inte utsätta tolken för problem ska du aldrig lämna tolken ensam med din besökare. Det har hänt att en häktat bekänt för tolken, att den häktade rymt genom ett fönster, att en patient givit information som läkaren behöver, men som tolken inte kan ge vidare, att besökaren försökt manipulera tolken på olika sätt... En tolk får inte berätta vad som har sagts under ett tolkuppdrag. Tolkar har alltid tystnadsplikt. Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas till böter eller fängelse. Det tolkade samtalet inleds med att du presenterar dig och de andra personerna som finns i rummet, förutom tolken. Han eller hon presenterar sig själv och informerar de övriga parterna om sin roll och de etiska krav som tolken måste följa. Det är viktigt att besökaren förståratttolkeninteär lieradmedpersonalenutankommerfrånentolkförmedling. 45

46 forts. Under mötet Vid telefontolkning kan tolken inte se dokument. Presentera alla som finns i ditt rum för tolken. Avbryt om du misstänker att telefontolken inte är ensam i rummet. å Att tänka på vid telefontolkning: I princip gäller samma regler vid telefontolkning som vid kontakttolkning. Om du i förväg känner till att de ämnen som ska avhandlas är av mycket känslig karaktär, kan en tolk som arbetar via telefon ibland vara att föredra. Patienten kan känna sig mer avspänd och bekväm när tolken inte vet vem hon eller han tolkar för. Samtidigt är det svårare för tolken att avläsa i vilken sinnesstämning patienten befinner sig, när hon eller han inte ser personen ifråga. Detta kan försämra återgivningen av samtalet. Genom ditt sätt att formulera dig, kan du hjälpa tolken att bättre inse hur patienten verkar må. Det är viktigt att du som tolkanvändare informerar tolken om vilka personer som befinner sig i rummet. Om det är flera deltagare i mötet måste tolkanvändaren ta ansvar för att tolken vet vem som pratar och att det inte förekommer viskningar och prat i munnen på varandra. Om en person kommer in i rummet under pågående samtal, är det viktigt att berätta det för tolken och presentera den nya personen. Tolken finns ju hela tiden med i rummet via telefonen! Säger du något till tolken, som inte är kopplat till mötessamtalet, det kan t.ex. handla om att telefonförbindelsen inte är den bästa eller liknande, ska besökaren få kännedom om vad ni har sagt. Det är viktigt att initialt kontrollera att telefonen som ska användas har en fungerande Ijudåtergivning och att inga obehöriga kan lyssna på samtalet. Upptäcker du att det finns störande bakgrundsjud där tolken befinner sig, måste du säga ifrån och i vissa fall avbryta tolkningen. Arbetar tolken från ett så kallat call-center, får man acceptera att det förekommer vissa bakgrundsljud. En del tolkförmedlingar kräver att deras tolkar antingen ska ha ett fast abonnemang i sin bostad eller att de ska sitta i ett tolkrum/call-center hos tolkförmedlingen och genomföra de tolkade samtalen. Lägg inte telefonen direkt på bordet. Det är svårt att höra då. Använd helst en riktig högtalartelefon. Ljudet i mobiltelefoner är nästan alltid dåligt i toikningssammanhang. 46

47 forts. Under mötet Vid videotolkning kan dokument hållas framför kameran. Att tänka på vid tolkning via bildskärm och via videolänk: Vid videotolkning gäller samma regler som vid tolkning på plats och telefontolkning. Alla i rummet ska presenteras. Tolken sitter i ett rum hos en tolkförmedling eller myndighet. Både hos tolkanvändaren och i det rum där tolken sitter finns en kamera och en skärm. Tolken och parterna i mötet kan alltså se varandra. Bra belysning är viktigt. Tänk också på att det är in i kameran du måste titta för att få ögonkontakt med tolken. Vid videotolkning kan det ibland uppstå en viss fördröjning i överföringen av Ijud och bild. Det finns många fördelar med videotolkning framför telefontolkning. Kroppsspråket blir visserligen inte lika enkelt att avläsa som när tolken sitter på plats, men avsevärt mycket bättre än vid telefontolkning. En stor fördel är att dokument som diskuteras kan hållas framför kameran så att tolken kan se dem. 47

48 forts. Under mötet Turtagning Undvik långa meningar, svåra ord och fackuttryck Prata inte för länge utan uppehåll och ställ korta och klara frågor Avbryt inte tolken i onödan utan låt denne få prata till punkt Kontrollera om patienten har uppfattat Dig riktigt och att Du också har uppfattat hen riktigt Ställ kontrollfrågor och be brukaren/patienten upprepa instruktioner mm Utgå från klienten vid val av språk - för att spara tid och för kommunikationens kvalitet. Om tolken är tyst kan det bero på att hen måste tänka efter - säg inte om din tidigare mening innan du vet om tolken helt enkelt måste fundera ut hur den ska tolkas. Det kan vara kulturella skillnader som avgör eller att vissa begrepp inte finns på målspråket osv. 48

49 forts. Under mötet Överlåt inte ditt ansvar på tolken i något sammanhang Använd inte tolken till annat än tolkning Anlita inte anhöriga eller barn som tolk Skriv på rekvisitionen innan tolken går - lämna gärna återkoppling Tolkanvändaren ska inte be tolken förklara termer eller be tolken göra skriftliga översättningar. Tolken kan översätta muntligt från skriven text, men tolkanvändaren får inte lämna rummet eftersom det kan uppstå frågor som tolken varken kan eller ska svara på. Tolkanvändaren bär ansvaret. Ibland är anhöriga med som stöd och språkhjälp. Tänk då på att den anhörige inte är insatt i mötesområdets lagar och regler, yrkesspråk och facktermer och att den anhörige inte heller är skyldig att följa några som helst etiska regler. Ibland är en anhörig ett stöd och ibland ett hinder. Det finns mycket som människor inte vill berätta när anhöriga är närvarande. Bestäm hur många anhöriga eller andra närstående som får vara med inne i rummet när du talar med din besökare. 49

50 Efter mötet Analys av mötet - vad gick bra vad var mindre bra Awikelser Ansvar För det mesta sker en analys av mötet kvickt. Det viktiga är att ha eftertankar med i bilden för att ta vara på sina erfarenheter. Vid svårigheter viktigt att fundera på var problemen uppstod och var ansvaret låg - helst snabbt under mötet, men det lyckas inte alltid. Detta är även tolkens uppgift att göra ur sitt perspektiv. Att skriva awikelserapport är viktigt - om tolken inte fungerar ska tolkanvändaren inte nöja sig med "good enough". Det handlar om patient- och eller rättssäkerhet likaväl som tolkanvändarens egen säkerhet samt om ekonomi. Också bra att notera vad som kan vara bra att tänka på till nästa möte. 50