Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism?"

Berit Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Etiskt dilemma Harry och Ceasar är grannar i en solig by på den jämtländska landsbygden. Olyckligtvis är inte Harry lika solig som sin hemby. Harry är misantrop. Han tycker illa om människor mycket illa. Han har inga vänner och ser på sina bekanta med illa dolt förakt. Harry är en opartisk misantrop han avskyr män, kvinnor, heterosexuella, homosexuella, svarta, vita och enbenta med samma intensitet. Tills hans heder ska det sägas att han vet om hans misantropi är ett problem, så han isolerar sig så mycket som möjligt. Inte desto mindre är han en negativ kraft i världen, som minskar summan av mänsklig glädje istället för att öka den. Ceasar är helt annorlunda. Han gillar de flesta människor högt och rent. Han betraktar till och med sina grannar som goda vänner och bemöter nästan alla han träffar med hänsyn och vänlighet. Men han är en obotlig mansgris. Han tror att män är överlägsna kvinnor och att det fagra könet bara duger till att vara hemmafruar. Han klarar över huvud taget inte av moderna kvinnor; enligt hans mening bör kvinnor hållas så långt borta som möjligt från manliga sysslor som att tjäna pengar eller spela golf. Ceasar är medveten om att samhället ogillar hans sexism, så han försöker undvika moderna kvinnor så mycket det går. Likafullt är han i sitt umgänge med dem definitivt en negativ kraft i världen och minskar den sammanlagda summan av mänsklig lycka istället för att öka den. Ytterligare fakta om Harry och Ceasar.: 1. Harry behandlar moderna kvinnor värre än Ceasra gör. Inte på grund av att han är sexist för det är han inte utan helt enkelt för att han inte tycker om människor. 2. Ceasar behandlar alla människor bättre än Harry behandlar någon. 3. Harry diskriminerinar inte människor vilket Ceasra gör. Harry skulle anställa en kvinna om hon var den bäst lämpade för jobbet. Det skulle inte Ceasar göra. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism?

2 Att styra och leda med jämställdhet och jämlikhet som grund

3 Mångfaldsstrategens roll Samordning Verkställighet Sakkunskap Omvärldsbevakning Metodstöd Tillhandahåller kompetensutveckling vid behov Planeringsstöd Utvärdering/uppföljning

4 Upplägg Några begrepp Jämställdhetsintegrering Styrande dokument Hur gör vi då? Långsiktighet och de små stegens strategi

5 Några begrepp Jämställdhet och Jämställd vård Jämlikhet och Jämlik vård Mångfald Intersektionalitet Diskriminering Normer Stereotyper Makt

6 Jämställdhetsintegrering/Jämlikhets integrering 1972 Kvinnokonferens i Peking 1995 Jämställdhetspolitiska målen Metod JämStöds Praktika, SOU 2007:15 CEMR-deklarationen Mångfaldspolicyn

7 Regeringsformen Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

8 Aktuella lagar för oss Hälso och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Diskrimineringslagen (2008:567) Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Språklagen (2009:600) Statistikförordningen

9 Är den jämlika vården en utopi?

10 På gång Patientlag Satsning på Jämlik vård regeringen liksom SKL Öppna Jämförelser med fler variabler

11 Etiska principerna inom vården Människovärdesprincipen Behovs och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen

12 Landstingsplanen Utarbeta mätetal och målvärden för trygga, jämlika och jämställda livsvillkor. Utveckla metoder för uppföljning av bemötande ur jämställdhets och jämlikhetsperspektiv. Inga osakliga skillnader förekommer mellan kvinnor och män i medicinska resultat. Säkerställa att jämställdhets - och jämlikhetsarbetet ingår i utbildning och utveckling av verksamhet. Utveckla arbetet mot våld i nära relationer, inom landstinget och tillsammans med övriga myndigheter. Utbilda och utse ansvariga inom respektive verksamhetsområde för arbete enligt FN:s barnkonvention.

13 CEMR-deklarationen Styrande dokument Grundläggande principer Åtaganden Artiklar Jämställdhetsintegrering 20-års perspektiv

14 Att diskutera På vilket sätt tycker anser ni att landstinget ska arbeta med frågan om jämställd och jämlik vård/hälsa/verksamhet/medborgarservice? Vilket ansvar har ni som politiker? Vad behövs för att stärka arbetet?

15 Särskilt fokus 2011 Jämställd/Jämlik vård Nationella minoriteter Våld i nära relation Barnkonventionen

16 Långsiktighet och de små stegens strategi

17 Kontaktuppgifter Anna Ebenmark Mångfaldsstrateg

Relevanta dokument

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Varför frågan om deltagande och samråd? Deltagande i offentliga angelägenheter en mänsklig rättighet,