Box Örnsköldsvik Besöksadress Nygatan 5 C. Socialdemokraternas Medlemstidning NR april

Transkript

1 ÖRNSKÖLDSVIKS ARBETAREKOMMUN Box Örnsköldsvik Besöksadress Nygatan 5 C Tel: E-post: socialdemokraterna@ornskoldsvik.com Hemsida: Socialdemokraternas Medlemstidning NR april Ny och aktiv medlem - efterlyser diskussioner om vardagspolitik - Politik är att vilja Heltid en rättighet - deltid en möjlighet - Kom och visa ditt missnöje mot alliansregeringens politik 1:a Maj är demokrati - Demokrati och rättvisa är inte något slutmål, som man uppnår och kan slå sig till ro med. Det är en ständigt pågående resa och måste erövras varje dag. Säger Eine Sund KÖP och bär första maj märket och visa att vi är många Kostar 20 kr Debattsida, Kluriga sidan, Tema Partiet, Nya sidor som vi hoppas kunna återkomma med.

2 Vice ordförande har ordet Alla är lika viktiga Alla behövs Det är många som röstar på oss, och möjligheten finns att öka medlemsantalet. Ju fler vi är desto starkare röst har vi. Snart är det dags att fira första maj vår egen högtidsdag. Årets tema är solidaritet. Alla är lika viktiga. Med nuvarande regering finns det mycket att protestera mot. Kom med på första maj du också. Det är en härlig känsla att vara många och känna att tillsammans är vi starka. Alla behövs. - Det är viktigt att vi är många medlemmar av flera skäl, tycker jag. I dagarna har vi fått klart för oss hur medlemsantalet ser ut i vår arbetarekommun. Under 2007 minskade vårt medlemstal med 18 personer, trots att vi värvade 66 nya. 60 har valt att lämna oss och 25 medlemmar har avlidit. De flesta som lämnar oss, slutar att betala, men begär inte aktivt att lämna partiet. Medelåldern är väldigt hög bland våra medlemmar och det gör att man blir lite orolig för framtiden. Det är vikigt att vi är många medlemmar av flera skäl, tycker jag. Vi behöver många olika åsikter och många ögon och öron ute i samhället när vi ska utveckla vår politik. Vi behöver vara många när vi ska fördela förtroendeuppdrag. Vi behöver vara många för att kunna påverka både lokalt och centralt vid våra partikongresser. Det är ju antalet medlemmar som bestämmer hur många ombud vi får vid distrikts- och partikongresser. Ju fler vi är desto starkare röst har vi både lokalt och centralt. Ibland känns det lite tungt och jobbigt när vi sitter och funderar på hur vi ska värva nya, men kanske är det så att vi gör det lite för märkvärdigt och omständligt? - Vi kan alla ha som mål att värva en ny medlem / år. Det behöver kanske inte vara ett sådant jättejobb? Om vi alla har som mål att värva en enda ny medlem/år så skulle vi kunna nå ett fantastiskt resultat. Det finns många som röstar på oss, så det borde finnas möjlighet att fler vill stödja oss. Det är viktigt att vi tar hand om nya medlemmar och hjälper de som vill engagera sig lite mer, men det är också viktigt att man har möjlighet att vara medlem utan att behöva ta på sig uppdrag. Vissa kan vara lite rädda att gå med i en förening eftersom man tror att det ska medföra krav och uppdrag som man inte riktigt mäktar med. Därför måste vi tillåta alla att vara medlem på det sätt det passar dem själva. Alla är lika viktiga och alla behövs. Jag ska ta och fråga en person i min närhet redan idag, så får vi se hur det går. Hoppas ni gör detsamma! Snart är det dags att fira första maj, vår alldeles egen högtidsdag. I år har vi, fackligt- och politiskt förtroendevalda

3 tillsammans med IOGT, försökt planera en så bra och trevlig dag som möjligt. Detta kan du läsa om längre fram i tidningen. Första maj, vår alldeles egen högtidsdag Det finns mycket att protestera emot i dessa tider med denna regering, så jag hoppas första maj blir en kraftfull manifestation för rättvisa och solidaritet. Vi ska visa att vi är många som inte vill ha ett egoistiskt samhälle där vi struntar i de svagaste och i varandra. Temat för vårt firande är Solidaritet. För mig är det självklart att alla vi som har politiska uppdrag på olika nivåer ställer upp och deltar vid första maj firandet. Jag hoppas det känns lika självklart för alla medlemmar. Det är en härlig känsla att vara många och känna att tillsammans är vi starka. Kom med på första maj du också, så får vi uppleva det tillsammans! Christina Karlsson Är vice ordförande i Arbetarekommunen och Ordförande i Omsorgsnämnden sedan x sossepolitik Prata politik varannan vecka På 5 x sossepolitik har du möjlighet att träffa andra och diskutera politik. Tillsammans ger vi varandra olika infallsvinklar, gammal eller ung, nya medlemmar eller gamla uvar. 5 x Sossepolitik fortsätter våren ut, och under hösten. På onsdagar ojämna veckor träffas vi över en kopp kaffe och diskuterar kring Nutid/Framtid, Organisation, Historia och Ideologi. Om deltagarna vill, så besöker vi ett kommunfullmäktigesammanträde tillsammans med en ledare för gruppen. Det är Malin Ögren, Kristoffer Park, Lena Näslund, John Norberg och Torbjörn Westman, som turas om att leda diskussionerna. Träffarna vänder sig till både nya och gamla medlemmar, och är kostnadsfria. Det är bra om DU anmäler dig två dagar innan, men har du inte hunnit med det, så är du välkommen i alla fall. Tanken med träffarna är att dela med sig av kunskap och funderingar, så att fler tar chansen att påverka. De är upplagda så att man kan gå i vilken ordning man vill, när man vill och hur många gånger man vill. Vi håller till på expeditionen på Nygatan 5C, mitt emot Harjus. Vill föreningarna längre ut från centrum ha en träff på sin ort, är det bara att meddela expeditionen. Välkommen!

4 Debattsidan Heltid en rättighet - deltid en möjlighet - Vi som jobbar inom serviceyrken erbjuds ofta deltider till låga löner. Vi har också familjer att försörja! Vi vill ha heltid men arbetsgivaren påstår sig inte ha mer att erbjuda. Däremot har de inget emot att be oss att jobba mertid vid s.k. toppar. Du kan ju stämpla upp under resten av tiden, är ofta ett argument från våra chefer. Tvärt emot vad många tror så vill vi jobba heltid men ha möjligheten att kunna jobba deltid under t.ex. småbarnstiden. Detta är något som främst drabbar oss kvinnor! Därför vill jag uppmana er att ställa upp på 1:maj och demonstrera. Vi går ut under parollen heltid en rättighet deltid en möjlighet! Vi har också familjer att försörja! Laila Lindholm Sverigedemokraterna och SPI har likartade partiprogram Sverigedemokraterna (SD) hr delat ut sitt partiprogram till hushållen i Grundsunda. Är det en ren slump? Vi (S) backade i området, och många röstade på Sveriges Pensionärers intresseparti (SPI) som har likartat partiprogram. I vår kommun har vi ännu så länge inte märkt så mycket av Sverigedemokraternas aktiviteter. I Timrå har de plats i Kommunfullmäktige. Nu tycks de vara på gång även här, då man delat ut sin tidning till hushåll i Grundsunda. Innehållet är ungefär vad man kan förvänta sig. De hävdar att i princip alla problem i samhället beror på invandrare och flyktingar, och följaktligen skulle alla problem lösas om vi minskar invandringen. Några av rubrikerna är: Svenskar diskrimineras på arbetsmarknaden, Den nya våldtäktsvågen, Ungdomsrån-Ett krig mot svenskarna och Islamseringen av Sverige. På sista sidan har man en bild av Mona Sahlin (som man kallar Måna Muslim ) och Fredrik Reinfeldt. Texten lyder: Pest eller kolera, vad väljer du? Välj Sverigedemokraterna i stället. Jag vet inte säkert, men jag tror inte det är en slump att man valt just Grundsundaområdet. Det är ett område där vi backade i senaste valet, och det finns ett visst missnöje i samhället. Många röstade på SPI som i mångt och mycket har ett likartat parti-

5 program som SD. Jag tror att det är viktigt att vi hjälps åt och lär oss fakta kring de frågor Sverigedemokraterna tar upp. Ofta spelar de på folks rädsla eller missnöje, och påstår sig säga det som vanligt folk tycker och tänker. Vi behöver mera kunskap inom flera områden för att kunna bemöta deras påståenden när vi samtalar med människor. Kanske det är dags för en studiecirkel för våra medlemmar kring dessa frågor? Christina Karlsson Demonstrera 1:a maj Det är viktigt att vi tillsammans gör något bra av 1:a maj. Temat för årets firande i Örnsköldsvik är Solidaritet. Sedan är det upp till varje person att funder på vad vad är solidaritet för mig, och utifrån det skapa sitt eget budskap att demonstrera med. Nu är det dags att förbereda oss för årets 1:a maj firande. Det är viktigt att vi, inom både fackföreningsrörelsen och partiet går ut och pratar med våra medlemmar och förtroendevalda om vikten av att demonstrera och protestera mot de försämringar som görs av den moderatledda högeralliansen. Där har vi förtroendevalda ett extra viktigt ansvar, dels att vara ute och diskutera med våra medlemmar och andra förtroendevalda, men också genom att själv vara delaktiga i 1:a maj aktiviteterna. Temat på årets 1:a maj i Örnsköldsvik är Solidaritet. Sedan är det upp till varje person att fundera på vad är solidaritet för mig och utifrån det, skapa sitt eget budskap att demonstrera med. Som årets huvudtalare har vi Anders Carlberg, en socialdemokrat från Stockholm. Han grundade Fryshusets och är engagerad i alkohol- och narkotikafrågor och mycket annat. Inom kort kommer vi att affischera med det färdiga programmet. Håll utkik efter affischerna. Du ser affischen längst bak i tidningen Esbjörn Jonsson Ansvarig för första maj 2008 ABF Örnsköldsvik är S-föreningens samarbetspart för studier, kultur och utveckling. Demokrati, politik och ideologistudier Samhällsfrågor, organisationsutveckling Styrelseutbildning, medlemsutbildning Arbetsmarknad, kulturaktiviteter För information ring: Välkommen! ÖRNSKÖLDSVIK

6 Ny och aktiv medlem - efterlyser diskussioner om vardagspolitik Snart kan jag fira min 1-årsdag som medlem i det Socialdemokratiska Partiet. Varför tog jag steget till medlemskap? Jo, jag blev arg! Arg över nedläggningen av Genebiblioteket och det är jag fortfarande. Det var denna enda fråga som gjorde att jag anslöt mig till partiet omedelbart. Jag kände att för att kunna vara med och påverka så måste man vara aktiv och engagerad. Vill jag få min röst hörd är det effektivare om någon lyssnar än om jag sitter på min kammare och är missnöjd. Politiskt intresserad blev jag nog som många andra, under gymnasietiden, när Vietnamkriget pågick. På den vägen har det fortsatt om än i det tysta. Beslutet om medlemskap har mognat fram. Nu vill jag AKTIVT delta och jag vill få ut något av det också. Inte bara en kopp kaffe på ett medlemsmöte. spännande och intressant. Jag tycker det är konstigt att inte fler kommuninnevånare är intresserade av vad som beslutas i kommunen. Jag försöker gå varje gång. Det är också min egentid! Det finns EN sak som är lite besvärlig när jag sitter där: ibland vill jag kunna delta i debatten! Demokrati, rättvisa, frihet och solidaritet är för mig viktiga ord. Dagligen blir jag påmind om att dessa ord inte är en självklarhet för de flesta på vår planet. Jag funderar ofta över vad det är som gör att vissa människor tror sig för mer än andra och kan utföra vilka handlingar som helst mot sina medmänniskor. Svaret lär jag aldrig få men för den skull kommer jag inte att sluta fundera - Nu vill jag AKTIVT delta och jag vill få ut något av det också. Inte bara en kopp kaffe på ett medlemsmöte. Politiska debatter är för mig mer intressant än ett nöjesprogram. SVT 24 är en utmärkt kanal för att få mitt lystmäte. Att sitta på åhörarläktaren under KF är också Ulla Grundberg Larsson, är numera ersättare i Barn & utbildningsnämnden. Ulla rekommenderar fler gamla medlemmar att gå 5 x sossepolitik. Det vidgar diskussionerna.

7 Medlemsmöten i den egna föreningen är också viktiga. Fler borde sluta upp på mötena. Utbytet blir större, diskussionerna fler och ämnena likaså. Tätare diskussioner om vardagspolitiken efterlyser jag. De små sakerna som rör oss alla i vår vardag. - Politik är att vilja. Att vilja är att ha idéer. Att ha idéer är till för att förverkliga dessa. Därför är det viktigt att delta i det politiska arbetet. Representantskapet är ett annat forum som jag brukar delta i. Jag har ingen rösträtt men det är intressant att lyssna och där kan jag yttra mig om jag vill. Jag skrev en egen motion till distriktskongressen, vilken arbetarkommunen ställde sig bakom. Det är jag lite stolt över Jag känner mig också stolt över att jag skall få åka till distriktskongressen. Mycket har hänt mig under hösten tack vare mitt intresse och engagemang. Rubriken syftar till att jag vill uppmuntra ALLA nya medlemmar att vara aktiva och delta. Det var väl därför vi gick med eller Hela tiden lär jag mig något nytt om partiet och organisationen och ju mer jag lär mig desto roligare är det. Modet växer och jag kan känna mig säkrare i min medlemsroll. Möten med människor tycker jag är en stor del av meningen med livet. Politiken bidrar till dessa möten. Politik är att vilja. Att vilja är att ha idéer. Att ha idéer är till för att förverkliga dessa. Därför är det viktigt att delta i det politiska arbetet. Apropå modet växer så har jag sagt till Leif Lindholm att jag har en önskan om att en gång få vara med om en partikongress, DET måste vara HÄFTIGT! Ulla Grundberg Larsson ulla.grundberglarsson@telia.com Domsjö s-förening Inbjudan till funktionsutbildning DU som är intresserad av vad det innebär att vara ordförande, kassör och sekreterare, kom till Gnistan lördagen den 17 maj! Sista anmälningsdag 9/5 till Exp. Arbetarekommunen och ABF genomför en efterfrågad utbildning om vad det innebär att vara ordförande, kassör och sekreterare. Vi börjar med fika kl Efter en kort gemensam start delas deltagarna upp i 3 grupper. Agneta Lundberg tar hand om ordförandeutbildningen, Lars Åke Norman om kassörerna och Mattias Öberg om sekreterarna. Runt kl. 12 blir det lunch och därefter går vi igenom stadgarna och det gemensamma ansvaret. Kursen avslutas senast Vi riktar oss till dem som redan har ett uppdrag, men även till andra intresserade, utan krav att ta på sig uppdraget. Även arbetarekommunerna i Sollefteå, Kramfors och Härnösand har bjudits in. Ju fler vi är, desto intensivare diskussioner. Kursen är gratis för er från Ö-viks Arbetarekommun. Välkomna med anmälan till !

8 Tornedalen vs Piteå! En tornedaling och en pitebo sitter på Krogen och skryter om sina framgångar hos kvinnorna. Båda anser sig var ena riktiga potenshejare och påstår sej kunna hinna med så många nummer per natt att skrytet börjar hamna på en något hög och orimlig, för att inte säga fantasifull, nivå. Så småningom kommer de med förslaget om en privat distriktskamp Tornedalen vs Piteå! Sagt och gjort. De skaffar var sin villig flicka (till och med pitebon hittar en efter många försök) och tar en taxi till ett hotell och hyr var sitt rum. Innan de skiljs åt gör de en överenskommelse om att skriva resultaten på svarta tavlan i hotellvestibulen. Pitebon går ut hårt. Men efter tre vändor är det definitivt stopp, hans ork är slut och han får ge upp. Han tassar ner till vestibulen och antecknar tre raka streck på tavlan och återvänder till rummet för att sova. På morgonen kommer Tornedalingen med mödosamma steg nedför trappan. Hans knän och händer skakar, han har svår andnöd och tar sej med sina sista krafter fram till tavlan för att skriva ner sitt resultat. Vid åsynen av pitebons tre prydliga ettor utbrister han bestört: Etthundraelva! Voi voi voi slagen med två Ur Barna mun Kvinnodjur är duktigare än män! De gör mjölk och ungar. Och så kan de både värpa och ryta. Lars 6 år Bonden är en väldigt lycklig man. Främst för att han får köra traktor. Men också för att han slipper jobba. Hans 6 år En kropp är något som slutar i skorna. Elin 5 år

9 GISSA RÄTT 1. Vilket år ägde slaget vid Hasting rum? a) 807 b) 923 c) 1052 d) Vilket år ägde den stora börskraschen i New York rum? a) 1927 b) 1929 c) 1933 d) Vilket år "upptäckte" Christofer Columbus kontinenten Amerika? a) 1152 b) 1281 c) 1374 d) Vilket år slutade andra världskriget? a) 1943 b) 1945 c) 1946 d) Vilket år föddes William Shakespeare? a) 1541 b) 1564 c) 1581 d) Vilket år gick fotbolls-vm i Sverige? a) 1958 b) 1960 c) 1961 d) Vilket år blev Skåne svenskt? a) 1607 b) 1652 c) 1658 d) Vilket år inleddes den franska revolutionen? a) 1744 b) 1765 c) 1789 d) Vilket år sköts John F. Kennedy? a) 1963 b) 1965 c) 1969 d) Vilket år föll Berlinmuren? a) 1981 b) 1985 c) 1987 d) Vilket år upplöstes unionen mellan Sverige och Norge? a) 1831 b) 1857 c) 1891 d) Vilket år fick Sverige kvinnlig rösträtt? a) 1915 b) 1918 c) 1921 d) 1925 LYCKA TILL! Rätt svar hittar de på sidan 17

10 TEMA PARTIET Påverka -på gräsrotsnivå finns idéerna 1. S-föreningar, S-kvinnoklubbar, Arbetarekommun, Partidistrikt, Partistyrelse och Partiet centralt, är exempel på ord som ofta förekommer inom socialdemokraterna. S- föreningar S- kvinnor 2. Örnsköldsviks Arbetarekommunen (AK) SSU 1. S-organisationer Örnsköldsvik har 13 geografiska S-FÖRENINGAR: på orterna Björna, Bredbyn, Domsjö, Gideå, Gullänget, Husum, Långviksmon, Nätra, Sidensjö, Själevad, Solberg, Järved/Bonäset, och Örnsköldsvik Vi har även 2 S-föreningar med facklig tillhörighet: IF Metall och Kommunal. S-KVINNORNA finns just nu på 3 orter: Domsjö, Gullänget och Själevad. S-kvinnorna är även organiserad i S-kvinnodistrikt och förbund. SSU har endast en kommunorganisation i Örnsköldsvik. 2. Arbetarekommun Alla S-organisationer som finns inom den geografiska kommunen är anslutna till ÖRNSKÖLDSVIKS ARBETAREKOMMUN (AK). AK har en STYRELSE och ett VU (verkställande utskott), som årligen väljs av ÅRSMÖTET, Under året har man 4-8 REPRESENTATIONSSKAPSMÖTEN (REP.SKAP). Se annan artikel. AK har en Expedition på Nygatan 5C och en anställd assistent, Marianne Vestin. I varje kommun finns en arbetarekommun. AK:s ansvarsområde gäller kommunpolitiken och andra kommunövergripande frågor.

11 politiken så här går du vidare inom organisationen Det är i föreningen/klubben man har sitt medlemskap. Varje organisation har en FÖRENINGSSTYRELSE som årligen väljs på ÅRSMÖTET. Under året har man MEDLEMSMÖTEN, med varierande antal i de olika föreningarna. Föreningarna arrangerar ibland OFFENTLIGA MÖTEN och UTÅTRIKTADE AK- TIVITETER. 3. Västernorrlands Partidistrikt PD 4. Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti SAP Partistyrelse - PS 3. Partidistrikt I Västernorrland finns 7 arbetarekommuner som alla är anslutna till VÄSTER- NORRLANDS PARTIDISTRIKT (PD). PD har en DISTRIKTSSTYRELSE och ett VU. Det högst beslutande organet är DISTRIKTSKONGRESSEN, som sammanträder en gång/år med 150 ombud som föreningarna föreslår och AK väljer. Ombudsantalet fördelas efter antalet medlemmar i AK den 31/12. Distriktets ansvar är kopplat till landstinget och länsövergripande frågor. En gång/år samlas FÖRTROENDERÅDETS 51 ombud för att ta frågor som kommer upp mellan distriktskongresserna. Partidistrikten följer den geografiska länsindelningen och det finns totalt 26 st PD. Vårt PD har en exp. i Härnösand med 5 st anställda. 4. Sveriges Soc.dem. Arbetareparti Partistyrelsen Partidistrikten är anslutna till PARTI- STYRELSEN (PS), som har ett VU. PS har en exp. på Sveavägen 8 i Stockholm. Det högst beslutande organet är KON- GRESSEN som sammanträder vart 4:e år, året innan valet. Kongressen har 350 ombud. AK får antal ombud utifrån antalet medlemmar 31/12. Alla medlemmar har rösträtt när ombuden utses. I Ö-vik skickas valsedel, svarskort och en presentation på nominerade ombud hem till medlemmarna. På senare tid har det kallats in extrakongresser. Nu senast för att välja ny partiledare. En gång per år träffas FÖRTRO- ENDERÅD, som valts av kongressen. PS ansvarar för Riksdagen och de övergripande frågorna för landet. Elvy Söderström är ledamot i VU

12 TEMA PARTIET REPRESENTATIONSSKAPET - Din möjlighet som medlem - Ett möte för sossar i Örnsköldsviks kommun, där man diskuterar, påverkar och får kunskap i aktuella frågor. Alla medlemmar får delta, ha synpunkter och ge förlag men bara ombuden får rösta! S-organisationerna väljer vem/vilka som skall representera. Antalet medlemmar styr hur många ombud man får. Fler medlemmar ger fler ombud och ökar din förenings/klubbs inflytande. Går vi ett antal år tillbaka, så fick bara de ordinarie ombuden delta. I dag har alla medlemmar rätt att vara med vid rep.skapsmötet. De olika organisationerna väljer representanter (ombud) till rep.skapet vid sitt årsmöte och får ombud i förhållande till antalet medlemmar, se faktaruta. När man kommer till rep.skapsmötet, skall man pricka av sig. På ombudslistan finns namnen på de ordinarie ombud och ersättare som föreningarna har anmält. Avprickningen görs för att veta vilka som har rösträtt, vid en votering under mötet. Övriga skriver upp sig på närvarolistan. Fullmakt nytt från förra året För att öka möjligheten att alltid ha fullt antal ombud, har föreningen/klubben rätt att lämna fullmakt. Beslutet skall lämnas in skriftligen till Arbetarekommunens exp. men det räcker att den som har fullmakt ringer till exp. innan mötet. Den som har fullmakt kan även meddela vem som tjänstgör, i samband med avprickningen. Vanligast är att ordinarie ombuden och ordförande har rätt att lämna fullmakt. Förtroendevalda Förtroendevalda bör använda sig av möjligheten att vara med på rep.skapet och få kunskap om vad som är på gång i de olika nämnderna och organisationerna. Vid större beslut, diskuteras detta på rep.skapet, som ger uppdrag till inriktningsmål på besluten. FAKTARUTA *Rep.skapet = REPRESENTATIONSSKAP *Arbetarekommunens (AK) högst beslutande organ. Årsmötet beslutar vilka som skall sitta i AK;s styrelse. *ALLA medlemmar har rätt att delta och prata på mötet. *Endast ombuden har rösträtt. *Föreningen/klubbens årsmöte väljer sina representanter ombud *Medlemsantalet den 31/12 avgör hur många ombud föreningen/klubben får. 1:a medlemmen ger 1 ombud. 25:e ger 2 ombud. 50:e ger 3st. 75:e ger 4st. 100:e ger 5 st. Därefter ett nytt ombud för varje 100:e medlem. 200:e ger 6 st. Möten 23/4 i ÅTE, Själevad. 27/5 på Parken

13 Mitt första kyrkomöte Största frågan är Vigselrätten Christina Andersson kommer från Sidensjö. Har varit och är fackligt och politiskt aktiv sedan hon blev medlem i SSU på 70-talet. Sedan 2001 är hon kyrkopolitiker i Nätra-Sidensjö Samfällighet, ordförande i Kyrkofullmäktige och ledamot i Sidensjö kyrkoråd, vars ordförande hon blev 2005 Christina är ersättare i Stiftsfullmäktige. Hösten 2007 blev Christina som Härnösands stifts förste (S) ersättare till Kyrkomötet, sedan -06, inkallad att tjänstgöra på Kyrkomötet i Uppsala. Kyrkomötet är Svenska Kyrkans högst beslutande organ, Kyrkans riksdag. I augusti ringde telefonen hemma hos mig. Det var en kvinna från Uppsala som frågade om jag hade lust att tjänstgöra vid kyrkomötet, en vecka vardera i september och oktober. Jag var förste ersättare från S-gruppen i Härnösandsstift och fick nu chansen att delta. Helt plötsligt är brevlådan fylld till bredden med allt material som skall läsas in! Efter någon vecka kom en lika stor mängd handlingar igen. Detta är nackdelen med att vara ersättare. - Helt plötsligt är brevlådan fylld till bredden med allt material som skall läsas in! De övriga ledamöterna hade fått sina handlingar redan i maj. Det blev många långa dagar, kvällar och på slutet även nätter över handlingarna. All fritid fick ägnas förberedelserna inför Kyrkomötet. Det låg även på mitt ansvar att boka resorna och hotellrum. Den 25 september ringde väckarklockan Det var dags att stiga upp och ta fakiren till Uppsala och mitt första Kyrkomöte, Svenska Kyrkans högst beslutande organ. Väl framme gällde det att leta upp konferensbyrån för incheckning. På eftermiddagen invigdes Kyrkomötet, först med en pampig gudstjänst i Domkyrkan. Därefter med fortsatt inledning i plenum, som alltid äger rum i Uppsala Universitetets aula, med kungen närvarande. Förutom det märkliga valet av uråldrig psalm, att Gud skall bevara kungen, så var det jättefint. Det är alltid många gäster varav flera internationella. Sveriges Kristna Råd hade inbjudit företrädare för kyrkoledare i Irak och fyra biskopar, motsvarande, från Bagdad deltog och en av dem höll ett anförande vid invigningen. Ärkebiskop Anders Wejeryds tal tog upp en hel del aktuella frå-

14 gor. Därefter delades Kyrkans kulturstipendier ut till olika konstnärliga projekt, allt från dokumentärfilmer till musik och konstinstallationer. - Jag satt i utskottet Kyrkoliv. Efter invigningen vidtog utskottsarbetet som dominerade första sessionen. Från onsdag till fredag var det utskottsförhandlingar hela dagarna. Varje morgon, direkt efter gudstjänsten i Domkyrkan samlades nomineringsgrupperna (kyrkans partier) i gruppmöten. Därefter arbetade utskotten hela dagarna, och i vissa fall fram till midnatt. Vi i utskotten måste bli klara så vi kan lämna ifrån oss våra uttalanden på de motioner och skrivelser vi fått oss tilldelade. Jag satt i utskottet Kyrkoliv, som bl.a. behandlade Kyrkoherdars och andra yrkens utbildning, verksamhet och konfirmation mm. Det var stor variation på frågorna och mycket intressant. - Många vill presentera sina tankar och projekt för Kyrkomötets ledamöter. Torsdag kväll blev S-gruppen bjudna på soppa på Närkes nation. Dessa dagar innehöll även en del seminarier. En av de roligare sakerna med Kyrkomötet, är alla organisationer och kyrkliga sammanhang som man får sig en glimt av. Många vill, i olika former, presentera sina tankar och projekt för Kyrkomötets ledamöter. Ibland dyker det upp böcker och rapporter i vårt fack och i trapphallen fanns många fina och intressanta utställningar. Den här veckan bjöds jag bl.a. på Rättvisa bananer av Svenska Kyrkans Unga. Första veckan avslutades med några formella beslut och val. Därefter ajournerades vi för hemfärd till Norrland och förberedelser för plenumsessionen i oktober. Huxflux var det den 23 oktober, och dags att åka till Uppsala igen. Under de veckor som gått har det mesta av fritiden använts även denna gång till att läsa in sig på alla svar som utskotten gett på motionerna och skrivelserna under Kyrkomötets septembervecka och på alla de förslag på beslut som nu skall fattas under denna vecka. Kyrkomötets plenumförhandlingar inleds alltid, men interpellationsdebatt (frågestund). Ledamöter kan ställa frågor till Kyrkostyrelsen som svarar både muntligt och skriftligt i plenum. Spektra på frågorna är stora. Ex: Hur kyrkans resor påverkar utsläpp av klimatgaser, utköp av präster, själavård på Internet, och hur frågor bereds inför kyrkomötet. Den fråga som väckte längsta diskussionen handlade om religiöst innehåll i radio och tv. De få stunder som vi kom ut från universitetshuset, på dagtid kunde vi i alla fall njuta av hur fint Uppsala är under dessa veckors höstdagar Onsdagen var den stora debattdagen i Kyrkomötets plenum. På förmiddagen diskuterades mål- och rambudgetskrivelsen. Efter lunch blev det debatt om vig-

15 selrätten. 20 talare var anmälda i förväg och minst lika många till blev det under debattens gång. Debatten, och hela Kyrkomötet kunde följas live på Kyrkomötets hemsida. På kvällen bjöd vår biskop Tony Guldbrandzén alla från Härnösands stift på middag på en italiensk restaurang med god mat. Det blev en mycket rolig och trevlig kväll. Kyrkan ställs inför valet att juridiskt viga homosexuella par på samma sätt som heterosexuella par, eller avstå från den juridiska delen och endast välsigna brudparen På torsdag gällde, en av de många omröstningarna, om Svenska Kyrkan skulle behålla vigselrätten eller inte. Förmodligen Kyrkomötes största fråga, i vart fall det av media mest bevakade. Frågan har ställts på sin spets, då regeringens utredare Hans Regner föreslagit en könsneutral äktenskapslag. Beslutar riksdagen enligt utredningen, ställs Kyrkan inför valet att juridiskt viga homosexuella par på samma sätt som heterosexuella, eller avstå från den juridiska delen av giftermålet och endast välsigna brudparen. Inför årets Kyrkomöte har därför Gudstjänstutskottet behandlat frågan och rekommenderar Kyrkomötet att behålla vigselrätten. Oppositionen är stark och två motioner har lämnats in som vill att Kyrkan ska utreda vigselrätten med sikte på att avskaffa den. Vilket var en fråga som biskoparna drev starkt att kyrkan skulle frånträda sig vigselrätten. I stället ska giftaslystna få den juridiska delen av giftermålet avklarad borgerligt och därefter få Guds välsignelse i Kyrkan, Moskén eller Synagogan. Gudstjänstutskottets förslag vann, efter votering med siffrorna 161 mot Utskottet sa nej, men efter en intensiv debatt vände frågan. Andra motioner som behandlades var, klimatfrågan, förbättrad lämplighetsprövning av präster och diakoner, m.fl. I år var det två frågor som vände efter debatten i plenum. Den ena gällde Eva- Maria Muncks motion om att Svenska Kyrkan ska införa möjligheten för församlingarna att bli rättvisemärkta enligt Englands modell. Utskottet sa nej, men efter en intensiv debatt vände frågan och Kyrkomötet biföll motionen. Den andra frågan var den allra sista på dagordningen och den motionen handlade om att undersöka möjligheterna att genomföra en jämställdhetsmätning av kyrkomötets plenum. Utskottet sa nej, men efter en rejäl debatt blev det med stor majoritet bifall till förslaget. Det skall bli spännande att se vad som händer med Kyrkomötets något stela arbetsformer framöver. På fredagen behandlades de sista motionerna och skrivelserna som skulle beslutas. Hela Kyrkomötet avslutades med en aslutningsgudstjänst i Domkyrkan. Med detta var två intressanta och lärorika veckor till ända för mig på mitt första Kyrkomöte. Det var en mycket stor upplevelse och andra typer av samlingar än vad jag tidigare har varit van att närvara vid. Jag hoppas att jag får möjligheten att närvara på flera av dessa. Som ersättare vet man aldrig i förväg om man ska delta. Eller inte! Nr. 187 Christina Andersson

16 - Det är dags att vi återupprättar kollektivavtalets rätta värde. Strategin bakom smutskastandet mot våra kollektivavtal är helt enkelt att splittra oss. Det är så mycket lättare att sänka lönen för enskilda arbetstagare om vi inte har ett avtal att luta oss mot. Dessutom blir det upp till varje enskild individ att förhandla med sin chef. Det säger Laila Lindholm, ordförande i LO Ångermanland sedan två år tillbaka. Har ett kollektivavtal något värde? Sett i kronor och ören efter varje avtalsrörelse har det sitt självklara värde men utöver det? Vad är det som gör våra kollektivavtal så stridvara? Den senaste tiden har vi fått höra hur fackförbunden använder maffiametoder och otillåtna regler för att få teckna avtal med företag. Vad beror detta på? Har vi glömt varför vi har kollektivavtal? Det är dags att vi återupprättar kollektivavtalets rätta värde! Kollektivavtalet används för att minska konkurrensen mellan anställda och företag! Arbetstagare behöver inte konkurrera ut varandra genom att sänka lönerna och företagen behöver inte konkurrera genom att sänka sin standard. I Sverige har vi valt att inte låta vår regering (röd eller blå) besluta om hur vi ska reglera villkoren på arbetsmarknaden. Vi har inga lagar som talar om minimilöner eller övertidersättning. Detta sköter arbetsmarknadens parter om, dvs. fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna. Eftersom varje bransch har olika förutsättningar är detta ett mycket bra sätt att lösa ev. konflikter. Arbetsgivaren har även genom avtalet fått arbetsfred vilket innebär att vi inte strejkar så länge avtalet gäller. Kollektivavtalet gör att arbetstagaren kan koncentrera sig på att visa sin kompetens istället för att räkna på hur lite pengar han klarar sig på. Detta är något som är riktigt stridbart! I Sverige har vi valt att inte låta vår regering (röd eller blå) besluta om hur vi ska reglera villkoren på arbetsmarknaden. Enighet ger som bekant styrka och då vi alla är eniga om villkoren blir vi starka! Strategin bakom smutskastandet mot våra kollektivavtal är helt enkelt att splittra oss! Det är så mycket lättare att sänka lönen för enskilda arbetstagare om vi inte har ett avtal att luta oss mot. Dessutom blir det upp till varje enskild individ att löneförhandla med sin chef Rätt eller fel men arbetsmarkanden i Sverige har inte mått dåligt av kollektiv-

17 avtalen! Få produktionstimmar har fallit bort pga. uppslitande strejker eller onödiga konflikter. Arbetsgivaren och den anställde vet vart man hittar svaren till tvisterna och löser dem oftast enkelt. Nog finns det klagomål på dyra avtalsrörelser men LO förbunden har sen länge insett sitt samhällsansvar och tar inte ut fantasihöjningar. - Så nog ska vi fortsätta att strida för våra kollektivavtal! Avslutar Laila Lindholm Laila Lindholm är ordförande för LO-Ångermanland sedan 2 år tillbaka. Hon har jobbat inom Hotell&Restaurang i 20 år, men vikarierar nu inom Sollefteå kommuns kök. Facklig aktiv har hon varit sedan början av 90-talet. Främsta inriktningen är skolinformation. Laila är intresserad av hur omgivning påverkar oss nationellt och internationellt. Cafékväll på Gnistan - Gullänget - 22:e april kl I KVÄLL DISKUTERAR VI KLIMAT & ENERGI framtidens energiproduktion energikonsumtion energidistribution medverkande Leif Lindholm Leif ingår i partistyrelsens arbetsgrupp för klimat och miljöfrågor Vi alla, du och jag, är beroende av hur vårt jordklot mår. Vad som händer runt omkring oss spelar roll. En klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid. Vi måste ta vårt ansvar nu, det kan inte vänta. Sverige ska vara ett land med ren luft, rent vatten och friska marker TRUBADUR ANDERS HÄGG Arr: Kommunals S-förening, ABF, Ö-viks AK

18 1:A MAJ ÄR DEMOKRATI Demokrati och rättvisa är inte något slutmål. Som man uppnår och därmed kan slå sig till ro. Det är en ständigt pågående resa. Måste erövras varje dag. Och det går bara under gemensamma ansträngningar. För år sedan skulle man aldrig ha ställt sig frågan Varför fira första maj Då hade man händelser som Lundekravallerna i färskt minne. Då man fick kämpa för en drägligare tillvaro för sin familj och ett rättvisare samhälle. Det var liksom inget snack om saken. Var man arbetare så var 1:a maj närmast helig. Man skulle ut och demonstrera. Visa att tillsammans var man en faktor att räkna med. När fanorna vecklades ut i vårsolen kände man stolthet att vara med i gemenskap som kämpade för rättvisa och bättre villkor. Själv barn i en arbetarfamilj, har jag upplevt både knappa resurser och föräldrarnas önskan att barnen skulle få det bättre i framtiden. I dag har nya genrationer vuxit upp. Under helt andra förhållande än dåtidens barn, med helt andra utvecklings- och utbildningsmöjligheter. Far- och farfarsgenerationens engagemang fackligt och politiskt har burit frukt. Barnen har fått det bättre. Under resan mot bättre värld har vår historia tyvärr kommit i skymndan eller ska vi säga på efterkälken. Alla möjligheter och tillfällen att förverkliga våra drömmar kan ju förleda oss att glömma hur det var. Vi har det bra och så ska det förbli. På senare tid har dock många av oss smärtsamt fått erfara att tillkämpade rättigheter alls inte är några säkra papper. Det går mycket fortare att riva ner än att bygga upp. Demokrati och rättvisa är inte något slutmål. Som man uppnår och därmed kan slå sig till ro med. Det är en ständigt pågående resa, och måste erövras varje dag. Och det går bara under gemensamma ansträngningar. Så när majsolen (förhoppningsvis) ler är hoppet att hjärtat klappar lite extra hos många när vi bakom fanborgen tillsammans går mot en framtid där den starke inte roffar åt sig och den som är svag slås ut. Där de viktigaste arbetsverktygen heter demokrati och rättvisa. VI SES 1:A MAJ! Eine Sund På bilden: Kommunals; Janne Lundberg vid första maj 2006 Fotograf: Lars Åke Norman GISSA RÄTT från sidan 8. RÄTT RAD: 1c 2d 3b 4c 5c 6d 7c 8b 9b 10a 11a 12d

19 Arbetarrörelsens Folknykterhetens Hålltider: Samling vid ARKEN Avgång mot Folkets Park Appeller på torget Erik Karlsson Emma Sundelin Tåget fortsätter Drillflickorna vid Parken Programstart från Scen Framtidspatrullen IOGT/NTO,s Olle Häggström Anders Carlberg Underhållning av Lars Lundgren Avslutning från scen Huvudtalare & seminarieledare Fryshusets grundare ANDERS CARLBERG Underhållning för barnen i HORNET kl Folkets Parks servering öppnar Buffé 80 kr Alla barn bjuds på glass! Generationsklyftan hotar demokratin Seminarie med Anders Carlberg i HORNET NÄRRADION SÄNDER PÅ 89,7 & 105,7

20 --- SOCIALDEMOKRATERNA I ÖRNSKÖLDSVIK --- Björna Ordf: Agneta Lundberg Bredbyn Ordf: Tord Sundelin Domsjö Britt Westman Gideå Tommy Rönnqvist Gullänget Kristoffer Park Husum Laila Rödin Järved/Bonäset Malin Ögren Arbetarekommunen Ordförande och ansvarig utgivare Leif Lindholm Mobil Kommunal Susanne Tundal Långviksmon Tommy Olofsson Metall Göran Nilsson Nätra Zenitha Nordfjell Sidensjö Christina Andersson Själevad Gunnar Jutterström Solberg Maria Olofsson Örnsköldsvik Thorleif Ljungros Kvinnoklubbar Domsjö Maud Lang Gullänget Lena Näslund Själevad Karin Forsberg SSU Ordf Johanna Svensson johannasvensson.ssu@gmail.com REDAKTIONSUTSKOTTET Britt Westman Christina Andersson Kjell Erik Sellgren Christina Breilin Marianne Vestin