Uppförde ingeniör Sven Grönkvist Med Hugo Åberg som byggherre. Brf Väbeln med adress Törnskärsgatan 3 Malmö V.

Transkript

1 Kort om Brf Väbelns historia. Tomten upprättades med bygglov Efter arkitekt Thorsten Roos ritning till nybyggnad av tomt Nr.3 i kvarteret Nr.23 i stadsdelen slottstaden. Uppförde ingeniör Sven Grönkvist Med Hugo Åberg som byggherre. Brf Väbeln med adress Törnskärsgatan 3 Malmö V. Föreningen blev registrerad den 15/ I Oktober flyttade man så in i fastigheten. Namnet VÄBELN är en association till kronprinsens Husar regemente. Då det är en gammal militär titel. Sedan 1500-talet var det en lägre befälsperson med uppgift att upprätthålla ordning, verkställa bestraffningar och förestå förbandets häkte, en sk regementsväbel. Vid sjukvårdsförband ansvarar väbeln för sjukvårdsmaterielen. Själva Törnskärsgatan är uppkallad efter 1:e justitieborgmästaren Lars Persson Törnschiär. Han var verksam som sådan mellan åren Han ägde flera hus i staden bl.a det sk Törnskiärska huset på Södergatan. En total ombyggnad påbörjades i September Efter arkitektkontor Mörnhed & Lilia AB:s ritningar. Entrepenör var Bygg Produktions Aktiebolaget. BPA. Ombyggnaden innefattade bl.a ihopslagning av lägenheter. Lägenhetsantalet reducerades från 33 till 23 stycken. Alla med modern standard. Samtliga små 1:or med bara sovalkov och kokvrå försvann. Dessutom försågs fastigheten med nya vatten och avloppsstammar, nytt Elsystem, hissar och fasaden med det gula teglet. Återinflyttning skedde den 28/ Om HSB. HSB är en kooperativ bostadsrörelse i Sverige. HSB stod tidigare för Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening, men numera används endast förkortningen som namn. HSB är organiserat i en rad regionala föreningar. Under varje sådan förening sorterar olika bostadsrättsföreningar. HSB-föreningarna är sammanslutna till HSB:s riksförbund, bildat 1924 på initiativ av arkitekten Sven Wallander. Idén bakom HSB var att ge skötsamma människor en chans att få tillgång till bättre bostäder, genom att dessa skulle förvaltas av lägenhetsägarna i stor utsträckning. HSB var banbrytande inom en lång rad områden. Bland annat fanns de första daghemmen och de första sopnedkasten i HSB hus bildades en Malmöavdelning till Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening. En mängd lägenheter uppfördes i kooperativ regi. Under 30-talet började man vetenskapligt undersöka och studera bostaden. Detta resulterade i de nya svenska byggnormerna. I praktiken kom HSB att spela en avgörande roll för att höja den svenska bostadsstandarden.

2 HSB tillämpar subsidiaritetsprincipen, det vill säga förbundet centralt har litet inflytande i hur medlemsföreningarna ansluta till HSB sköts. HSB Riksförbund är rörelsens centrala paraplyorganisation, vars ordförande är förtroendevald. De avgifter som går till HSB går därför mestadels till förvaltningskostnader och dylikt. Eventuella överskott används för att bygga nya bostäder och starta upp nya bostadsrätts - föreningar. HSB bedriver också opinionsbildning när det gäller bostadsrättsfrågor. HSB bevakar bostadsrättshavarnas intressen inom politiken, och verkar för lika skattevillkor mellan olika boendeformer. HSB samarbetar med biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränser. Två kronor av varje medlemsavgift går till bostadsbyggande i tredje världen. Dessutom har många av HSB:s regionala föreningar hyreslägenheter som fördelas bland bosparande medlemmar utifrån turordning. Syftet med dessa är i första hand att ungdomar som sparar till en egen lägenhet under tiden skall kunna få sitt boende ordnat. Om en Väbel. En Väbel, sedan 1500-talet lägre befälsperson (underofficer) med uppgift att upprätthålla ordning, (sköta polisgöromålen) verkställa bestraffningar eller förestå förbandets häkte. Vid sjukvårdsförband ansvarar väbeln även för sjukvårdsmaterielen. Fältväbel användes i Sverige fram till 1833 då denna befälsgrad ersattes med fanjunkare. Fältväbel var således en underofficersgrad och tillsammans med kvarttersmästaren den högsta underofficersgraden på sin tid. Fältväbeln hade ansvar för ett kompanis förläggning, underhålls- och expeditionstjänst. Han ställde upp kompaniet och såg till att allt stod rätt till i rotar och leder. Han skulle kunna läsa och skriva och kunde straffa soldater för mindre förseelser. Vad gäller bestraffning så var profossen som hade det högsta ansvaret för detta. Det fanns både kompaniprofosser och regementsprofosser. Hugo Åberg Var byggherre bakom en hel del av Malmös hus. Han föddes i Lugnet och kom under 1930-talet att göra karriär som byggmästare i staden. Genom den bakgrunden han hade från Lugnet hade han mycket goda kontakter med Malmös styrande socialdemokrater, något som gav honom stora privilegier när det gällde att få tillgång till mark och hur bostadsområdena skulle planeras. Tillsammans med HSB och allmännyttan var han en av de stora byggmästarna i staden. Under 1950-talet framlade han idén om att bygga ett höghus på den tomten där husarerna hade haft sina kaserner, det som senare blev Kronprinsen. Projektet stöddes av politikerna men blev hårt kritiserat i tidningspressen, och det var först efter att regeringen givit sitt godkännande 1962 som han kunde börja bygga höghuset Kronprinsen. Hugo Åberg var även travintresserad och bidrog mycket till Jägersros utbyggnad. Hugo Åberg Memorial körs på Jägersro en gång om året.

3 Sven Grönqvist. HSB:s arkitektkontor startade i mitten av 1930-talet med byggnadsingenjören Sven Grönqvist ( ) som chef. Kontoret samarbetade under många år, fram till slutet av 1950-talet, med Thorsten Roos. HSB:s arkitektkontor fick uppdragen av den egna organisationen och ibland för KF. Kontoret ritade aldrig för enskilda byggherrar. Thorsten Roos. Född 1906 i Malmö, död 1969 i Malmö, svensk arkitekt. Roos studerade vid Tekniska Elementarskolan i Malmö och därefter läste han till arkitekt i Berlin. Efter en anställning hos Fritz Österlind startade han eget kontor i början av 1930-talet. Han inledde tidigt ett samarbete med blivande storbyggmästaren Hugo Åberg, bland annat med Ellstorp. Roos har som ingen annan arkitekt präglat Malmö. Han har satt sin signatur på omkring 500 byggnader i staden, något som saknar motstycke. Han mest framträdande byggnadsverk är Kronprinsen, invigt Roos verksamhet var koncentrerad till Malmö och varade i drygt 35 år från början av talet. Hans stora produktion förklaras av hans samarbete med den tidens stora byggherrar: HSB, MKB och Hugo Åberg. Därtill fick han många uppdrag genom flitigt deltagande i arkitekttävlingar, oftast i samarbete med kompanjonen Bror Thornberg. Roos arkitektur och verksamhet speglar det modernistiska skedet: 1930-talets introduktion av funktionalismen (i början av sin karriär företrädde Roos en relativt renlärig tyskinspirerad funktionalism) det tidiga 1950-talets motreaktion med mer traditionellt formspråk, omkring 1960 den minimalistiska senmodernistiska estetiken och till slut 1960-talets kritiserade miljonprogram och innerstadssaneringar. Roos hade utbildat sig till arkitekt i Tyskland, en utbildningsgång som varit den gängse bland Malmös arkitekter sedan 1800-talet och Roos kom därmed att fullfölja det tyska inflytandet över den malmöitiska arkitekturen långt in i efterkrigstiden. Andra kända byggnader av Thorsten Roos: Sankt Andreas kyrka, Malmö Sankta Maria kyrka och församlingshem Möllevången, Malmö (med Bror Thornberg) Kronprinsen, Malmö (med Kurt Hultin) Hotell S:t Jörgen, Malmö 1962 NK (Hansacompagniet) 1961 Kapell och krematorium i Limhamn (med Bror Thornberg) ABC-husen, John Ericsons väg, Malmö (med Bror Thornberg) 1964 Fågelbacken. Fågelbacken en fd egendom som låg mellan nuvarande Fågelbacksgatan och Kristinelundsvägen. Egendomen fick sitt ursprungliga namn pga att den låg på en liten höjd i närheten av Rönneholm. Nuvarande stadsdelsområde Fågelbacken begränsas av Fågelbacksgatan, Carl Gustafs väg, Kronborgsvägen, Köpenhamnsvägen och Mariedalsvägen.

4 Törnskärsgatan. Uppkallad efter den förste justitieborgmästaren i Malmö. Lars Persson Törnschiär. Justitieborgmästare i Malmö Medverkade till att Malmö fick behålla sin ställning som befäst stad samt inrättade en strump- och klädesfabrik vid kronobarnhuset. Han ägde flera hus i staden bl a det sk Törnskiärska huset på Södergatan. Rönneholmsvägen. Efter lantstället Rönneholm, ursprungligen uppfört Rönneholm har namngivits efter plantagelyckan Rönnebergs härad, som ingick i arealen. Malmö stad förvärvade egendomen Vid ombyggnad av gatukorset Carl Gustafs väg - Rönneholmsvägen år 1973 bröts förbindelsen mellan de båda delarna av Rönneholmsvägen. Dessa erhåller namnen Östra resp Västra Rönneholmsvägen. Källor: HSB Brf Väbeln Birgit Bender Gator i Malmö. BäcklundsBoktrykeri Malmö 1999 Wikipedia SDS

5 Det första registreringsbeviset anno 31/8 1938: Att föreningen Väbeln blev registrerat som förening den15/

6 Det tidigaste gravitationsbeviset för Brf Väbeln.