RE SUL TAT FRÅN SKOGFORSK NR
|
|
- Niklas Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RE SUL TAT FRÅN SKOGFORSK NR. 9 Foton: Ponsse Oyj oc Skogforsk Direktlastande uppstickare kan bryta skördar-/skotarsystemets dominans Isabelle Bergkvist Tel isabelle.bergkvist@skogforsk.se n oc bestensystemet är redan i dag konkurrenskraftiga på tillsammans 7 procent av den årliga slutavverkningsvolymen i Sverige, visar en analys. FoU-start Från forskning till tillämpning Demonstration Implementerat Ge de nya direktlastande systemen en cans att visa vad de går för i praktiskt skogsbruk! Sidan 6 Isabelle Bergkvist Skördar-/skotarsystemet är utvecklat för svenskt skogsbruk under lång tid. Det ar ög produktion oc ger låga drivningskostnader. Maskinerna arbetar oberoende av varandra oc skördaren producerar maximalt ela tiden. Nackdelen är att maskinerna sällan är i fas oc det kan bli långa ledtider mellan avverkning oc skotning. n är en kombinerad skördare oc skotare. Med ett vridbart lastutrymme kan virket direktlastas. Eftersom allt arbete görs med en enda maskin minskar kostnaderna för flyttning oc administration. Nackdelen är att virkesproduktionen stannar under transport oc lossning. Systemet är därför inte intressant i grov skog långt från väg, där transportarbetet utgör en stor del av drivningsarbetet. med två virkeskurirer fungerar i praktiken som två drivare som delar på samma avverkningsenet. manövreras med radio från den kurir som befinner sig närmast oc avverkar träden direkt på kurirens lastutrymme. När det är fullt tar den andra kuriren över avverkningen oc den första kuriren kör virket till avlägg. Fördelen är att systemet ela tiden producerar virke. Nackdelen är öga kapitalkostnader. Det är dessutom många maskiner inblandade, vilket innebär risk för väntetider. Enligt de systemanalyser som Skogforsk gjort finns det redan i dag ekonomiskt utrymme för mer än drivare oc dessutom upp till 37 bestensystem i Sverige. Det kan jämföras med att det i dag finns omkring 1 skördar-/ skotarsystem i slutavverkning.
2 Rond 1: Prestation oc kostnader Både bestensystemet oc drivaren utnyttjar direktlastning. Systemen ar en stor rationaliseringspotential jämfört med skördar-/skotarsystemet, eftersom drivningen inneåller färre arbetsmoment virke beöver ju aldrig lastas från marken. Vilket system som är billigast vid olika förållanden avgörs av produktionen oc systemens timkostnad (figur 1 3). n är det billigaste systemet i klen oc medelgrov skog vid korta transportavstånd, eftersom merparten av tiden då läggs på avverkning. Systemet ar också relativt låg timkostnad, eftersom ela arbetet utförs av en maskin. systemet är billigast i skog där eneterna kan arbeta med minimerade ståtider. Systemet fungerar vid alla medelstamvolymer, men är känsligt för korta transporter i klen skog där blir kurirerna stillastående. Det är också känsligt för långa transportavstånd i grov skog där blir i stället skördareneten stående oc det påverkar prestationen negativt. Skördar-/skotarsystemet är oftast billigast vid långa transportavstånd, eftersom eneterna arbetar oberoende av varandra oc skördarens prestation alltid kan maximeras. Systemet kan inte direktlasta virke, vilket gör att drivningen tar längre tid än för de andra systemen. Oftast tar skotningen längre tid än skördningen, vilket i praktiken innebär att det på årsbasis krävs fler än en skotare i systemet. Kostnad, kr/m 3 fub , Kostnad, kr/m 3 fub Kostnad, kr/m 3 fub 6,5, Figur 1 till 3. Kostnad per m 3 fub för olika system i olika typer av skog: grov, medelgrov oc klen skog (medelstam 1,,,5 resp., m 3 fub). Skotaren lastar virke från marken. Det är arbetsmomentet slipper de nya direktlastande systemen, vilket spar både tid oc bränsle. Foto:Skogforsk Kalkylförutsättningar Analysen bygger på 5 maskintimmar oc 1 6 mantimmar per år. Maskinkostnader oc prestationer Grundprestationen baseras på skördarens produktion vid stickväg vid en medelstam på,5 m 3 fub oc 1 m terrängtransport., grov skog 95 kr + 65 kr/g 15 Grundprestation: 1 m 3 fub/g (vid stickväg) Skördare/skotare, klen skog kr + 55 kr/g 15 Grundprestation: 3 m 3 fub/g (vid stickväg) med två kurirer kr + * 6 kr/g 15 Grundprestation: 31 m 3 fub/g (vid avlägg) 1 3 kr/g 15 Grundprestation: m 3 fub/g (vid avlägg) Resultat nr 9
3 Rond : Bränsleförbrukning Studier vid avverkningar oc uppföljningar av praktisk drift samt teoretiska beräkningar visar att bränsleförbrukningen per m 3 fub är betydligt lägre för drivaren oc bestensystemet än för skördar-/skotarsystemet (figur ). Förklaringen är direktlastningen. En stor del av bränsleförbrukningen för skördar-/skotarsystemet utgörs av kranarbete vid lastning. Bränsleförbrukning, l/m 3 fub 1,6 1, 1, 1,,,6,,, Figur. Bränsleförbrukning per m 3 fub vid bilväg för de olika systemen vid en medelstam på,5 m 3 fub. Rond 3: Årsproduktion oc arbetskraftsbeov Eftersom skördarens produktion alltid är maximerad ar skördar-/skotarsystemet en ög årsproduktion jämfört med de andra systemen (figur 5). Men maskinerna presterar inte alltid lika mycket per timme, ofta beövs det fler skotartimmar på en skördartimme för att få ut virket till bilväg. Detta innebär att arbetskraftsbeovet är mycket ögre för skördar-/skotarsystemet än för de direktlastande systemen (figur 6). Årsavverkningsvolym, m 3 fub per system 1 1 6,5, Antal årsarbeten 1, ,,5 1, Figur 5 oc 6. Årsavverkningsvolym per system oc antalet årsarbeten som krävs för att avverka ela slutavverkningsvolymen i Sverige vid klen, medel oc grov medelstamvolym. : 3 m. Total årlig slutavverkningsvolym: 6 miljoner m 3 fub. Resultat nr 9 3
4 En samlad bedömning Den inbördes konkurrensen mellan dagens slutavverkningssystem beskrivs i figur 7. Förållandena mellan systemen kan förändras beroende på prestation, timkostnad oc utnyttjandegrad. Systemen kommer dock oavsett detta alltid att a samma placering i diagrammet, d.v.s. drivaren i klen skog nära väg oc bestensystemet tar över när transporterna tar för mycket tid för drivaren. Skördar-/skotarsystemet är billigare än bestensystemet i grov skog med långa transportavstånd, där kurirerna inte kan sysselsätta skördareneten tillräckligt Skördar-/skotarsystemet Skördar-/skotare,1,,3,,5,6,7,,9 1, Medelstamvolym, m 3 fub Figur 7. oc medelstamvolym där resp. system är billigast Sortiment Direktlastningssystemen påverkas till viss del negativt av att antalet sortiment som kan sorteras direkt på lastutrymmet är begränsat. Detta går dock att komma runt om sorteringen i stället görs vid avlägg. Detta kräver ett fungerande system för färgmärkning. I klen skog ar bestensystemet en överkapacitet på transporteneterna oc en sortering på avlägget är då gratis. Kurirerna skulle annars bara a stått oc väntat (figur, 9 oc 1). Av samma skäl ökar inte bestensystemets kostnader vid en måttlig ökning av transportavståndet i klen skog, eftersom det är skördareneten som begränsar produktionen. Även drivaren kan antera fler än fyra sortiment utan att förlora konkurrenskraft. Marginalerna är så stora i klen skog att det finns tid över för viss sortering vid bilväg (figur oc 9). Vinst jämfört med skördar-/ skotarsystemet, kr/m 3 fub, Vinst jämfört med skördar-/ skotarsystemet, kr/m 3 fub, Antal sortiment 1 6 Antal sortiment Vinst jämfört med skördar-/ Figur, 9 oc 1. Drivningskostnad jämfört med skördar-/skotarsystemet vid olika medelstam, transportavstånd oc antal sortiment. Blå plattor visar var dagens skördar/skotarsystem är billigast enligt systemanalysen. Röda staplar visar var drivaren är billigast oc gröna staplar var bestensystemet är billigast. Staplarnas öjd anger ur mycket billigare de direktlastande systemen är jämfört med skördar-/skotarsystemet. skotarsystemet, kr/m 3 fub 1, Antal sortiment Resultat nr 9
5 Det kan finnas plats för drivare oc 37 bestensystem Uppstickarna med direktlastning är intressanta, både från miljö- oc arbetsmiljösynpunkt. Men i slutändan är det kostnaderna som avgör vilket system som väljs, oc den påverkas i uvudsak av tre faktorer; terrängtransportavstånd, medelstamvolym oc antal sortiment. 7 procent inom meter Sverige ar 1 km skogsbilväg. Om man lägger en zon på meter längs dessa skulle 16, miljoner a skog amna inom m från bilväg. Det är runt 7 procent av skogsmarken. Detta är förstås bara en grov uppskattning det finns andra marktyper runt skogsvägarna, som myrar oc inägor, oc vägnätet är tätare i södra Sverige. Men å andra sidan finns det mycket skog även vid allmänna vägar. 37 procent under, m 3 fub En analys av material från Riksskogstaxeringen visar att ca 37 procent av den årliga slutavverkningsvolymen, milj m 3 fub, under den kommande tioårsperioden ar en medelstamvolym under, m 3 fub/st (figur 11). I Norrland är andelen ca 7 procent. Enligt kostnadskalkylerna kan i stort sett all skog klenare än, m 3 fub/st avverkas med drivare eller bestensystem, eftersom dessa Det kan finnas utrymme för drivare oc 37 bestensystem i Sverige enligt analysen. bestånd sällan medger uttag av fler än 1 sortiment. Terrängtransportavståndet avgör vilket av de två systemen som är lämpligast i den klena skogen. Sätts gränsen vid m, är 7 procent av slutavverkningsvolymen i klen skog lämplig för drivaren oc 3 procent för bestensystemet. För slutavverkningar upp till, m 3 fub i medelstamvolym finns det då teoretiskt utrymme för ca drivare oc ca 1 bestensystem. Andel, % <, m 3 fub >, m 3 fub Norra Södra Svea- Göta- Hela Norrland land land Sverige Figur 11. Andelen av slutavverkningsvolymen under kommande tioårsperiod som är klenare respektive grövre än, m 3 fub/st. system även i grövre skog I den grövre slutavverkningsskogen, med medelstam över, m 3 fub, är det i princip bara bestensystemet som kan konkurrera med skördar-/ skotarsystemet oc då bara på transportavstånd under m. För att avgöra vilket system som där är billigast måste man se på antalet sortiment. Är det fler än nio är det svårt att få ekonomi med bestensystemet. Vid avverkning på privatskog tas det förmodligen ut fler sortiment än när ett skogsföretag avverkar på egen skog. Här antas att fler än nio sortiment tas ut på älften av alla slutavverkningar på privatskog. På bolagsägd skogsmark borde man däremot i stort sett alltid ålla sig inom nio sortiment. Om änsyn tas till att en ögre andel av både den grova skogen oc den privata skogsmarken finns i södra Sverige, innebär antagandena att ca 7 milj m 3 fub grövre skog årligen avverkas med nio sortiment eller färre. Antar man att 7 procent av denna volym återfinns inom m transportavstånd kan bestensystemet ta and om 19 miljoner m 3 fub. Det finns då utrymme för ytterligare 7 bestensystem. Totalt finns det enligt den är analysen en potentiell marknad för ca drivare oc 37 bestensystem i slutavverkning. Anmärkningsvärt är att de direktlastande systemen ger den billigaste drivningen för ela 1 miljoner m 3 fub. Det är 7 procent av Sveriges totala årliga slutavverkningsvolym på 6 miljoner m 3 fub! 5 Resultat nr 9
6 Diskussion Fler fördelar med direktlastning Direktlastningen innebär ökad effektivitet, lägre bränsleförbrukning oc minskad miljöpåverkan. Utöver detta tillkommer ytterligare fördelar som: n bättre virkesantering n kortare ledtider n bättre arbetsmiljö n mindre markpåverkan. Scematisk bild av ett skyttelsystem med autonoma skyttlar som lastas av en bemannad avverkningsenet. Skytteln ett framtidsalternativ Ett alternativ till bestensystemet är en bemannad skördare oc självgående skyttlar som transporterar ut oc lossar virket. En sådan skördare med två skyttlar fungerar i stort sett som bestensystemet, fast med bara en förare. Med tre skyttlar minimeras risken för att tappa produktion vid långa transportavstånd. Nackdelen är ögre kapitalkostnad oc risk för att skyttlarna blir stillastående när transportavstånden är kortare. Man kan även tänka sig att arbeta med olika antal skyttlar vid olika avverkningar eller med lösa lastutrymmen oc färre skyttlar som ämtar oc lossar lastutrymmena. Englis Direct-loading upstarts can break dominance of arvester-forwarder system Te arwarder and systems are already competitive on 7% of te annual final-felling cut in Sweden. Skogforsk s analysis as sown tat tere is scope for some arwarders, and up to 37 systems. Tis compares wit some 1, arvester-forwarder systems today operating in final-felling in Sweden. Te arvester-forwarder system as been around for a long time. It delivers ig output, and logging costs are low. Te macines operate independently of eac oter, and te arvester constantly acieves maximum output. Te drawback is tat te macines are seldom in pase, wic can result in long lead times. Te arwarder is a combined arvester and forwarder. Te timber can be loaded straigt onto te macine. As all te work is done by one macine, moving and admin costs can be reduced. Te downside is tat arwarder output comes to a alt during extraction. Te macine is unsuitable in stands were aulage accounts for a large proportion of te logging work, normally large-diameter stands far from a road. Te Beast system includes two timber suttles and an unmanned arwarder, operated by remote control from te nearest timber suttle. Te logs are processed straigt onto te suttle s load bunk. Wen it is fully loaded, te second suttle takes over, wilst te first extracts te timber. Te output of timber is continuous, but te ig capital cost is a drawback. Wit te number of macines tat are in operation, tere is also always a danger of waiting time occurring. Keywords: Fuel consumption, logging costs, logging systems, productivity, systems analysis. Från forskning till tillämpning Läs mer Bergkvist, I. Lundström, H. Nordén, B. 6. med virkeskurirer Ett innovativt oc lovande system. Resultat nr 5, Skogforsk, Uppsala. Bergkvist, I. 7. i slutavverkning Direktlastning oc låg bränsleförbrukning är starka kort. Resultat nr 15, Skogforsk, Uppsala. Brunberg, T. 7. Bränsleförbrukning os skördare oc skotare. Arbetsrapport 69, Skogforsk, Uppsala. Denna systemanalys visar att direktlastningssystemen ar stor potential. De måste nu köras i praktisk drift i betydligt större skala än ittills för att kunna utvärderas. Ju fler avverkningsgrupper som arbetar med direktlastning, desto snabbare kommer arbetsteknik oc metoder att utvecklas, vilket säkerligen kommer att leda till ökad produktivitet oc därmed ökad konkurrenskraft gentemot det mognare skördar-/skotaresystemet. En större variation av maskinparken i det svenska skogsbruket ger också ökade möjligeter att optimera maskinsystemen efter det enskilda beståndets avverkningsförållanden oc flyttningavstånd. Man kan i större utsträckning använda rätt system på rätt plats. Isabelle Bergkvist Ämnesord: Driftssystem, bränsleförbrukning, drivningskostnad, prestation, systemanalys. Ansvarig utgivare: Jan Fryk Redaktion: Areca Information AB Foto: Skogforsk om inte annat anges ISSN: Tryck: Gävle Offset AB Skogforsk ADRESSER UPPSALA, Uppsala Science Park, SE Uppsala Tel EKEBO, Ekebo 5, SE-6 9 Svalöv Tel UMEÅ, Box 3, SE-91 1 Sävar Tel
ARBETSRAPPORT. Ekonomin hos extra stor skördare tillsammans med stor skotare. Torbjörn Brunberg FRÅN SKOGFORSK NR Foto: Komatsu Forest.
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 630 2007 Foto: Komatsu Forest. Ekonomin hos extra stor skördare tillsammans med stor skotare Torbjörn Brunberg Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18
Läs merEngreppsskördare i gallring
Nr 464 2000 Engreppsskördare i gallring Torbjörn Brunberg Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se Omslag: Engreppsskördare
Läs merTSG rekommendation : Bestämning av bränsletal för skotare
Torbjörn Brunberg 2005-01-25 Paul Granlund TSG rekommendation 2005-01: Bestämning av bränsletal för skotare Innehåll Inledning...2 Skotningsarbetets tidsfördelning...2 Kranarbete...2 Körning...3 Allmänt...4
Läs merSTUDIER AV PRESTATION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 616 2006 Besten med två virkeskurirer STUDIER AV PRESTATION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING Isabelle Bergkvist, Berndt Nordén & Hagos Lundström Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA,
Läs merFlexibel drivning. Torbjörn Brunberg. Virkesflödet till bilväg. J F M A M J J A S O N D Månad
Nr 435 1999 Flexibel drivning Torbjörn Brunberg 1000-tal m 3 fpb 250 Virkesflödet till bilväg 200 150 100 50 0 J F M A M J J A S O N D Månad Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA 1 Tel: 018-18 85 00
Läs merInvesteringskalkyler, föryngring
Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger
Läs merÅtgärder för att minska bränsleförbrukningen vid kranarbete
Nr 381 1997 Åtgärder för att minska bränsleförbrukningen vid kranarbete Björn Löfgren & Torbjörn Brunberg SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se
Läs merREDOGÖRELSE. Drivare i svenskt skogsbruk ERFARENHETER OCH MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING. The harwarder in Swedish forestry FRÅN SKOGFORSK NR.
REDOGÖRELSE FRÅN SKOGFORSK NR.1 2010 Drivare i svenskt skogsbruk ERFARENHETER OCH MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING The harwarder in Swedish forestry experiences and potential for further development Isabelle
Läs merStorskogsbrukets kostnader 2003
Storskogsbrukets kostnader 2003 JO0307 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruk A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merHighTech på logen. När TimberLink kom till byn
När TimberLink kom till byn HighTech på logen Intresset för TimberLink är mycket stort. När John Deere anordnade en specialvisning i Blädingeås utanför Alvesta slöt cirka 200 besökare upp. Att så många
Läs merhttp://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems
Läs merARBETSRAPPORT TRADITIONELL AVVERKNING AV RUNDVED SAMT FLISNING AV GROT JÄMFÖRT MED SEPARAT OCH INTEGRERAT BUNTSYSTEM. Isabelle Bergkvist
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 673 2009 TRADITIONELL AVVERKNING AV RUNDVED SAMT FLISNING AV GROT JÄMFÖRT MED SEPARAT OCH INTEGRERAT BUNTSYSTEM Isabelle Bergkvist Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA,
Läs mer13 Redovisning per län
13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län
Läs merVirkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten
Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen
Läs merARBETSRAPPORT. Foto: Valmet 941 i stormupparbetning. Fotograf: Henrik von Hofsten.
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 598 2005 Foto: Valmet 941 i stormupparbetning. Fotograf: Henrik von Hofsten. Upparbetning av stormskadad skog BESKRIVNING OCH ANALYS AV DE DOMINERANDE MASKINSYSTEMEN Isabelle
Läs merEnergianvändningen inom skogsbruket år 2005
Energianvändningen inom skogsbruket år 2005 Förbättrat statistikunderlag för övrig sektor, del 3 ER 2007:15 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens
Läs merARBETSRAPPORT. Skotning med grova mellanstöttor i breda lastutrymmen. Ulf Hallonborg & Berndt Nordén FRÅN SKOGFORSK NR
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 584 2004 Skotning med grova mellanstöttor i breda lastutrymmen Ulf Hallonborg & Berndt Nordén Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46
Läs merPåhängsvagn för skotare
Nr 404 1998 Påhängsvagn för skotare Per Eriksson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se Omslag: Skotare med påhängsvagn /Foto:
Läs merFrån TRAKTOR till SKÖRDARE
Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna
Läs merLilla firman trumfar med FULL SERVICE
Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran
Läs merETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material
ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material V3P 1 2010-02-03 Advanced Engineering V3P ETT(A) modular system for Timber transport Skogforsk leads the ETT-project
Läs merBiobränslehantering från ris till flis
Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är
Läs merNy teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i
Läs merI Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se
I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt
Läs merKostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307
Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt
Läs merBränsleförbrukningen hos skördare och skotare vecka 13 och 39, 2006
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 629 2007 Bränsleförbrukningen hos skördare och skotare vecka 13 och 39, 2006 Torbjörn Brunberg Foto: Komatsu Forest. Foto: Skogforsk. Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA,
Läs merUtnyttjande av digital geografisk information vid drivning
Nr 394 1998 Utnyttjande av digital geografisk information vid drivning Ingemar Eriksson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se
Läs merARBETSRAPPORT. Implementering av pri-fil i Dasa hos Södra samt insändning till SDC. Johan J. Möller FRÅN SKOGFORSK NR
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 560 2003 Implementering av pri-fil i Dasa hos Södra samt insändning till SDC Johan J. Möller Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46
Läs merMetodstudie i gallring hos SCA Forest and Timber AB
Nr 411 1998 Metodstudie i gallring hos SCA Forest and Timber AB Per Eriksson Science Park, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se Omslag: Timberjack
Läs merValmet 801 Combi i gallring med fast lastutrymme för standardlängder
Nr 518 2002 Valmet 801 Combi i gallring med fast lastutrymme för standardlängder Isabelle Bergkvist, Ulf Hallonborg & Berndt Nordén Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merMÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk
Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB
Läs merSkogsbrukets kostnader 2010
Rapport 2010:10 Skogsbrukets kostnader 2010 Norra, mellersta och södra Sverige Anders Bogghed L A N T M Ä T E R I E T Rapport 2010:10 Copyright 2010-08-09 Författare Anders Bogghed Totalt antal sidor 49
Läs merVirkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.
Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475
Läs merDet är skillnad på spår och spår
Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merVirkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten
Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-
Läs merVirkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten
Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merEnergieffektiv användning av skogsmaskiner - spara bränsle, pengar och miljö
Energieffektiv användning av skogsmaskiner - spara bränsle, pengar och miljö Spara bränsle, pengar och miljö Markägare och entreprenör Att spara bränsle vid användning av dieseldrivna arbetsmaskiner genom
Läs merStorskogsbrukets kostnader 2013 JO0307
Enheten för Skogspolicy och Analys 2014-08-14 1(8) Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merBiobränsle från skogen
Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merKostnader i det storskaliga skogsbruket 2015 JO0307
Enheten för Skogspolicy och Analys 2016-07-07 1(9) Kostnader i det storskaliga skogsbruket 2015 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Läs merStorskogsbrukets kostnader 2005 JO0307
Analysenheten 2006-11-23 1(8) Storskogsbrukets kostnader 2005 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merARBETSRAPPORT. Preliminär Arbetsrapport! Studier av Biotassu Griptilt S35 i gallring. Niklas Fogdestam FRÅN SKOGFORSK NR
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 720 2010 Niklas Fogdestam Preliminär Arbetsrapport! Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46 18 18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se
Läs merI korta drag. Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2016
JO 0307 SM 1701 Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2016 I korta drag Sammanfattning Kostnader för föryngringsavverkning
Läs merFlexibel drivning på Dalälvens bevakning hos Stora Enso AB
Nr 440 1999 Flexibel drivning på Dalälvens bevakning hos Stora Enso AB Torbjörn Brunberg Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se
Läs merVirkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten
Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-
Läs merDrivning av okvistade stammar. Fixteri
Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin
Läs merUpptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG
Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge
Läs merLivscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning
Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,
Läs merKandidatarbeten i skogsvetenskap 2013:30 Fakulteten för skogsvetenskap
Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2013:30 Fakulteten för skogsvetenskap Produktivitet och kostnader vid skörd och transport av skogsbränsle från klena gallringar Productivity and cost of harvesting and
Läs mer2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE
2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE En allmän väg är en väg där staten eller en kommun är väghållare. Enskild väg är väg som inte är allmän väg. Det finns olika kategorier enskilda vägar, exempelvis vägar med statsbidrag,
Läs merMaskinell drivning vid plockhuggning. Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla
Maskinell drivning vid plockhuggning Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla Avverkningskostnaderna beror på förhållandena, drivningskvaliteten har stor inverkan på framtidens
Läs merEffektivare skogsbränslesystem
Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn
Läs merVägen till ETT lyckat samarbete
Vägen till ETT lyckat samarbete Lena Larsson & Lennart Cider AB Volvo År 2 År 3 År 4 År 5 Vision Projektmål År 1 Strategi Aktivitet 2010-10-19 Bild 1 Miljöhänsyn Ett av Volvos Kärnvärden Minska CO 2 utsläppen
Läs merPotential för drivning och vägtransport av rundvirke med drivare, enhetslastbärare och terminalsortering
Potential för drivning och vägtransport av rundvirke med drivare, enhetslastbärare och terminalsortering Potential for logging and hauling of round wood with harwarder, unit load carriers and terminal
Läs merDirektlastningssystemen
Direktlastningssystemen - en studie om de uteblivna investeringarna Magisteruppsats inom företagsekonomi, Industriell och finansiell ekonomi Författare: Gabriel Baranto Andreas Oredsson Handledare: Stefan
Läs merJohan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07
Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6
Läs merI korta drag. Kostnader i det storskaliga skogsbruket 2015 JO 0307 SM Ny publiceringsform. Nyheter inom kostnadsstatistiken
JO 0307 SM 1601 Kostnader i det storskaliga skogsbruket 2015 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2015 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen publicerar sedan 2015 officiell
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2017-08-17 1 (10) KVALITETSDEKLARATION Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske. Statistikområde Produktion i skogsbruk. Produktkod JO 0307 SM 1701.
Läs merFRÅN SKOGFORSK NR. 6 2005 KUNSKAP DIREKT
RE SUL TAT FRÅN SKOGFORSK NR. 6 2005 Välkommen ut i skogen med KUNSKAP DIREKT KUNSKAP DIREKT skogsbrukarens guide på nätet Mats Hannerz SkogD. Tel. 018 18 85 54 mats.hannerz@skogforsk.se Malin von Essen
Läs merOdla poppel & hybridasp!
Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merFRÅN SKOGFORSK NR
RE SUL TAT FRÅN SKOGFORSK NR. 20 2004 röjning billigare och effektivare än selektiv röjning Isabelle Bergkvist & Berndt Nordén Bilden ovan: Vid stråkröjningen röjdes samtliga samtliga stammar bort i 2
Läs merVirkesprislista Leveransvirke. Från den 1 oktober 2019 och tills vidare avseende SCA Skog Sundsvall, Timrå, Härnösand och Kramfors kommun AL19-A2
Virkesprislista Leveransvirke Från den 1 oktober 2019 och tills vidare avseende SCA Skog Sundsvall, Timrå, Härnösand och Kramfors kommun Sågtimmer Tall Kr/m 3 toub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13-
Läs merArbetsrapport. Från Skogforsk nr. 796 2013. Underlag för prestationshöjning vid flerträdshantering i gallring
Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 796 2013 Underlag för prestationshöjning vid flerträdshantering i gallring Productivity increase after multi-tree handling during thinning Torbjörn Brunberg & Maria Iwarsson
Läs merHandledning för EFFEKTIV & SÄKER STOLPSKOTNING
Handledning för EFFEKTIV & SÄKER STOLPSKOTNING 1 Den här instruktionen har arbetats fram för att ge skogsmaskinförare ute i de olika avverkningsgrupperna en handledning kring avverkning av specialsortimentet
Läs merPrestationsutvärdering av drivare med avseende på sortimentsfördelning på lasset
ARBETSRAPPORT 1013-2019 Prestationsutvärdering av drivare med avseende på sortimentsfördelning på lasset EN FÄLTSTUDIE MED DRIVARPROTOTYPEN KOMATSU X19 Drivarprototypen Komatsu X19 under pågående lossningsarbete
Läs merGreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson
GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.
Läs merVirkesprislista AA1601. Avverkningsuppdrag SCA SKOG
SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 januari 2016 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västernorrlands och Jämtlands län exkl Strömsunds kommun väster om väg E45 Sågtimmer Tall Kr/m
Läs merStorskogsbrukets kostnader 1999
Storskogsbrukets kostnader 1999 JO0307 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruk A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Läs merRåvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012. Lars Wilhelmsson
Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012 Lars Wilhelmsson Virke Wood utilisation John Johan Björn Andreas Maria Nazmul Lars Mikael Johan S Sveriges skogar 22.5 miljoner hektar produktiv
Läs merPraktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
SKOGSMASKINER Ämnet skogsmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom skogsbrukets olika verksamhetsområden. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska
Läs merINFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen
Läs merARBETSRAPPORT. Vibrationsmätningar på drivare och skotare. Paul Granlund & Magnus Thor FRÅN SKOGFORSK NR
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 601 2005 Vibrationsmätningar på drivare och skotare Paul Granlund & Magnus Thor Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46 18 18 86 00
Läs merVirkesprislista Leveransvirke
Virkesprislista Leveransvirke Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA SKOG AB Örnsköldsvik, Nordmaling, Bjurholm, Umeå, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Skellefteå kommun Sågtimmer Tall Kr/m
Läs merSkogsbränslehandledning
Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären
Läs merVirkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten
Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass
Läs merRörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande
Kapitel 6: Rörelsemängd Rörelsemängd Momentum Rörelsemängd är e8 sä8 a8 beskriva trögeten os e8 föremål. E8 föremål med ög rörelsemängd kräver mycket energi för a8 stanna - trögeten är ög! Rörelsemängden
Läs mer2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS
2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS När en avverkning detaljplaneras är det ett antal frågor som måste besvaras. Var ska upplaget ligga? Hur stort behöver upplaget vara? Är det fritt från luftledningar, grenar,
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs merArbetsrapport. Från Skogforsk nr. 838 2014. Simulering av TimberPro drivare med lastanordning i slutavverkning
Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 838 2014 Simulering av TimberPro drivare med lastanordning i slutavverkning Drivare med automatisk lastning och nytt arbetssätt Simulation of TimberPro harwarder with loading
Läs merSkogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
Läs merVirkesprislista CL13C2. Leveransvirke inland SCA SKOG
Virkesprislista Leveransvirke inland Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to
Läs merÅrsavverkning (~94 Mm 3 )
Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved
Läs merKonkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén
Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och
Läs merVirkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG
Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m
Läs merESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk
ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under
Läs merSkörd av trädbiomassa från marginalmarker
Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå Huvudmål delprojekt 4: Teknik-
Läs merSkogsbrukets kostnader 2010 JO0307
Enheten för Skogspolicy och Analys 2011-01-26 1(8) Skogsbrukets kostnader 2010 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merVirkesprislista AL130S Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland
Virkesprislista Leveransvirke SCA SKOG Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera
Läs merVirkesprislista CL1302. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten
SCA SKOG Virkesprislista CL1302 Leveransvirke kust Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-
Läs merModellskattning av energianvändning inom skogssektorn
Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn Energi Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn Statistiska centralbyrån 2007 Model estimation of energy use in the forestry sector Official
Läs merSkogforsk rapport.docx
1 Asmoarp Victor 2018-10-07 Analys av BK4-utbyggnad i Jämtland och Västernorrland Bakgrund Skogsbrukets önskan är att hela BK1-vägnätet uppgraderas till BK4, vilket Trafikverket har bedömt som omöjligt
Läs merVIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER
VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580
Läs mer1. Förpackningsmaskin / Packaging machine
1. örpackningsmaskin / Packaging machine venska: En förpackningsmaskin ser ut enligt nedanstående skiss. Den inkommande tuben matas fram med motorn. otorn går så länge som dess styrsignal är sann. Om tuben
Läs mer