Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn

Transkript

1 Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn Energi

2 Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn Statistiska centralbyrån 2007

3 Model estimation of energy use in the forestry sector Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2007 Tidigare publicering Energianvändning inom byggsektorn 2004 Energianvändning inom fiskesektorn 2005 Ny metod för datainsamling avseende El- och gaspriser Previous publication Energy use in Construction sector 2004 Energy use in the Fishery sector 2005 Data collection methodology of Electricity and Gas prices Producent Producer SCB, enheten för energi, hyror och fastighetsekonomi Producer Statistics Sweden, Energy, Rents and Real Estate Economics SE Örebro Förfrågningar Tomas Westling, Inquiries Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Model estimation of energy use in the forestry sector. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslag Cover Ateljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2007-ENFT0701_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på

4 Förord Föreliggande publikation visar hur energianvändningen inom skogssektorn kan modellskattas. Modellen använder sig av bränsleåtgångstal för olika arbetsmoment i skogsbruket tillsammans med areal-/respektive avverkningstal. Modellen kan användas framöver för att skatta årlig energianvändning. Utvecklingen inom skogsnäringen kommer att medföra behov av intermittent översyn av modellen. De modellskattade uppgifterna ska kunna användas i de årliga energibalanserna för första gången för 2005 års balanser. Arbetet är beställt av Statens energimyndighet och har genomförts av Tomas Westling, Statistiska centralbyrån, Enheten för energi, hyror och fastighetsekonomi. Statistiska centralbyrån i mars 2007 Inger Eklund Glenn Sahlberg SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

5 Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 12 Förord... 3 Sammanfattning... 5 Skogssektorn, allmänt... 6 Modell för bränsleförbrukning... 7 Resultat... 9 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Referenser In English Summary Statistiska centralbyrån 4

6 Sammanfattning Energianvändningen inom skogssektorn ingår som en delkomponent i de årliga energibalanserna. Senast en undersökning gjordes inom detta område var 1985 varför nya data för att förbättra underlaget till energibalanserna har varit nödvändigt. I denna studie har en modell för att beräkna bränsleförbrukningen inom skogssektorn tagits fram. Modellen bygger på bränsleåtgångstal för olika arbetsmoment i skogsbruket. Bränsleförbrukning för transporter beräknas, som tidigare år i energibalanserna, med hjälp av körsträckedata för fordon ägda av skogsbolagen. I resultaten visas diesel- och bensinförbrukning vid skogsvårdsåtgärder, avverkning och transporter. Den totala dieselförbrukningen beräknas till m 3 och den totala bensinförbrukningen beräknas till m 3. Den största delen av dieselförbrukningen sker vid avverkning, medan bensinförbrukning i huvudsak sker vid transporter. Bränsleförbrukningen vid skogsvårdsåtgärder är relativt liten. Resultaten avser år Jämfört med resultatet 2004 så har bensinförbrukningen (exkl transporter) minskat med m 3 medan dieselförbrukningen har ökat med m 3. Utvecklingen inom skogsnäringen kommer att medföra behov av intermittent översyn av modellen. De modellskattade uppgifterna ska kunna användas i de årliga energibalanserna för första gången för 2005 års balanser. Statistiska centralbyrån 5

7 Skogssektorn, allmänt Skogssektorn kan grovt delas in i fyra delkomponenter (se nedan). Skogssektorn enligt Svensk Näringsgrens Indelning (SNI2002) följer i stort sett denna indelning, undantaget vidaretransporter från avlägg till skogsindustrin som ingår i transportsektorn. Vid redovisning av skogssektorn i energibalanserna redovisas energianvändningen vanligtvis enligt en strikt funktionell indelning, d v s transporter på allmän väg ingår under transportsektorn. Vidare finns det en undergrupp, Service till skogsbruk (SNI 0202), som innefattar virkesmätning och diverse övrig service till skogssektorn som inte ingår i beskrivningen nedan. Skogssektorns delar Produktion av skogsodlingsmaterial fröplantager plantskolor Skogsvård plantering markberedning röjning gödsling Avverkning skogsavverkning skotning skotning av Grot (Grenar och toppar) flisning av Grot (Grenar och toppar) Vidaretransporter vidaretransporter från avlägg till skogsindustrin Den största delen av bränsleförbrukningen sker vid avverkning och vidaretransporter. När det gäller avverkning är det framför allt två maskintyper som används, s k skördare och skotare. Skördare används vid avverkningen och skotare används för terrängtransport till avlägg. Bränsleförbrukning för transporter i energibalanserna beräknas precis som tidigare med hjälp av körsträckedata för fordon ägda av skogsbolagen. Den bränsleförbrukning som sker vid drift av plantskolor och fröplantager och övrig service till skogssektorn bedöms vara marginell och ingår inte i den framtagna modellen för beräkning av bränsleförbrukningen i skogssektorn. 6 Statistiska centralbyrån

8 Modell för bränsleförbrukning Modellen för beräkning av bränsleförbrukning i skogssektorn bygger på två delkomponenter: bränsleåtgångstal och totalt (avverkade) volymer (m3) eller totalt (åtgärdade) arealer (ha). För varje arbetssmoment i modellen nedan ges ett bränsleåtgångstal och en volym- eller arealuppgift. Den beräknade bränsleförbrukningen erhålls sedan genom att multiplicera bränsleåtgångstalet med volym/areal-uppgiften för varje arbetsmoment. Bränsleåtgångstalen är framtagna i samråd med Torbjörn Brunberg, Skogforsk och bygger på tidigare studier eller bedömningar utifrån ämneskunskap. När det gäller bränsleåtgångstal för avverkning och skotning, som står för den största delen av bränsleförbrukningen i skogsarbetet, så bygger de på två aktuella studier gjorda av Skogforsk under Uppgifter om totalt åtgärdade arealer eller avverkade volymer hämtas från Skogsstyrelsens undersökningar av skogssektorn. Data publiceras bland annat i Skogsstatistisk årsbok och bygger på både totaloch urvalsundersökningar. Den beräknade bränsleförbrukningen skattas för bensin- och dieselförbrukning utifrån dessa underlag. Nedan ges de arbetsmoment som ingår i modellen. För varje arbetsmoment anges bränsleåtgångstal, total areal/volym och bränsleförbrukningens fördelning mellan bensin och diesel. I direkt anslutning till varje uppgift finns en källhänvisning. En källförteckning ges under avsnittet referenser. Plantor, planterad areal Bränsleåtgångstal:137l/ha 1 Areal: ha 2 Fördelning bensin/diesel: 80% diesel, 20 % bensin 3 Markberedning Bränsleåtgångstal:20l/ha 4 Volym/areal: ha 2 Fördelning bensin/diesel: endast diesel 6 Röjning Bränsleåtgångstal:10l/ha 5 Volym/areal: ha 2 Fördelning bensin/diesel: endast bensin 6 Gödsling Statistiska centralbyrån 7

9 Bränsleåtgångstal: 20l/ha 5 Volym/areal: ha 2 Fördelning bensin/diesel: 50% bensin, 50% diesel 6 Avverkning Bränsleåtgångstal: 0,98l/ m 3 fub 7 Volym/areal: m 3 fub 2 Fördelning bensin/diesel: endast diesel 6 Skotning Bränsleåtgångstal: 0,73l/ m 3 fub 7 Volym/areal: m 3 fub 2 Fördelning bensin/diesel: endast diesel 6 Skotning av Grot Bränsleåtgångstal: 71,5l/ha 5 Volym/areal: ha 2 Fördelning bensin/diesel: endast diesel 6 Flisning av Grot Bränsleåtgångstal: 45,5l/ha 5 Volym/areal: ha 2 Fördelning bensin/diesel: endast diesel 6 Transporter Beräknas som totalt antal körda kílometer på allmän väg av fordon ägda av skogsbolagen multiplicerat med en beräknad genomsnittsförbrukning. Totalt antal körda kilometer hämtas från SCB:s körsträckedatabas och uppgifter om fordonsägarens näringstillhörighet från SCB:s företagsdatabas. 8 Statistiska centralbyrån

10 Resultat Modellberäknad bränsleförbrukning i skogssektorn, 2005 Moment Plantor, planterad areal Volym/areal 1000 m3/ 1000 ha Bränsleåtgångstal Förbrukning diesel (1000m 3 ) Förbrukning bensin (1000m 3 ) l / ha 15 4 Markberedning l / ha 3 Röjning l / ha 2 Gödsling l /ha 0 0 Summa skogsvård 18 6 Avverkning ,98 l / m 3 99 Skotning ,73 l / m 3 74 Skotning, Grot 42 71,5 l / ha 3 Flisning, Grot 42 45,5 l / ha 2 Summa avverkning Transporter Summa totalt Statistiska centralbyrån 9

11 Fakta om statistiken Energianvändningen inom skogssektorn avser år Undersökningen har producerats av SCB på uppdrag av Energimyndigheten. Senast en undersökning inom skogssektorn gjordes var Med 1985 som basår har energianvändningen varje år skrivits fram med hjälp av uppgifter om förädlingsvärde inom skogssektorn. Syftet med den nya undersökningen är främst att utgöra ett förbättrat underlag till redovisningen av skogssektorn i de årliga energibalanserna. Denna undersökning är modellbaserad och kan upprepas årligen med data om åtgärder i skogsbruket från Skogsstyrelsens undersökningar. Nya bränsleåtgångstal kan bli aktuella att ta fram. Detta omfattar statistiken Statistiken avser bensin- och dieselförbrukningen för olika delmoment inom skogsbruket. Följande delmoment redovisas Plantering Markberedning Röjning Gödsling Avverkning Skotning Skotning, Grot Flisning, Grot Transporter Så görs statistiken Bränsleförbrukningen modellberäknas med hjälp av bränsleåtgångstal för olika arbetsmoment och uppgifter om totalt avverkade volymer eller totala åtgärdade arealer. Statistikens tillförlitlighet Statistiken bygger på bränsleåtgångstal för olika arbetsmoment framtagna av Skogforsk. Dessa baseras på tidigare studier och bedömningar utifrån ämneskunskap. Uppgifter om totalt avverkade volymer och totala åtgärdade arealer bygger delvis på urvalsundersökningar, med källa Skogsstyrelsen. Modellens totala osäkerhet är svårbedömd. Vid en jämförelse med 2004 års resultat som bygger på en framräkning från 1985 års undersökning har dieselbränslets andel av den totala förbrukningen (exkl transporter) ökat avsevärt. 10 Statistiska centralbyrån

12 Referenser 1) Lindholm E-L Energy use in Swedish Forestry and its environmental impact. Licenciatavhandling 2) Skogsstyrelsen 3) Berg S, Lindholm E-L Energy use and environmental impacts of forest operations in Sweden. Journal of Cleaner Production 13 (2005). 4) Berg S, Lindholm E-L. Dieselskatten i skogsbruket. Skogforsk ) Brunberg, T. Skogforsk. Uppskattat bränsleåtgångstal 6) Brunberg, T. Skogforsk. Uppskattad fördelning mellan bränslen 7) Brunberg, T Bränsleförbrukning hos skördare och skotare Skogforsk. Resultat nr Statistiska centralbyrån 11

13 In English Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn In English Summary In this report the fuel consumption in forestry is model estimated. The fuel consumption is reported for motor gasoline and diesel oil for different work operations in forestry such as silviculture, logging operations and transports. The total consumption of diesel oil is estimated to m 3 and the total consumption of motor gasoline is estimated to m 3. The main part of the consumption of diesel oil is in logging operations and the main part of the consumption of motor gasoline is in transports. A note of thanks We would like to express appreciation to our survey respondents the people, enterprises, government authorities and other institutions of Sweden with whose cooperation Statistics Sweden is able to provide reliable and timely statistical information meeting the current needs of our modern society. 12 Statistiska centralbyrån

14