HighTech på logen. När TimberLink kom till byn

Transkript

1 När TimberLink kom till byn HighTech på logen Intresset för TimberLink är mycket stort. När John Deere anordnade en specialvisning i Blädingeås utanför Alvesta slöt cirka 200 besökare upp. Att så många besöker en TimberLinkvisning är inte förvånande eftersom alltfler använder John Deeres avancerade program som en hjälp att köra så ekonomiskt och produktivt som möjligt. Detta bekräftas också av den stora efterfrågan på utbildning. TimberLink-kurserna brukar fulltecknas per omgående. Oavbruten vindareutveckling Under de dryga sex år som förflutit sedan TimberLink premiärvisades på Elmia Wood 2005, har programmet genomgått en fortlöpande utveckling. Många nya funktioner har tillkommit och användarvänligheten är mycket högre nu än då. Redan i ursprungsversionen kunde TimberLink mäta produktion, fördelning av maskintiden och bränsleförbrukning, både den totala samt utslaget på de olika momenten i skördarens arbetscykel. Med introduktionen av John Deeres E- modeller möjliggjordes även TimberLinkdata från E-skotarna. Ett viktigt utvecklingssteg. Studier av arbetsteknik Idag kan TimberLink mycket mer än så! John Deeres kunder har efterfrågat bättre möjligheter att i TimberLink studera även arbetsmetodik. I senaste versionen är detta tillgodosett. Genom den nya förarrapporten får John Deeres kunder ett verkligt avancerat instrument som gör det enkelt att finna produktionshöjande åtgärder. I många fall räcker små korrigeringar av arbetstekniken för att nå verkningsfulla bränslebesparingar och även förbättrad produktivitet. Analyser kan vara komplicerade Att analysera data kan rent allmänt vara komplicerat. TimberLink är inget 18

2 TimberLink Erik Kindlund, stora bilden, och Erik Östergren, ovan, är två av John Deeres experter på TimberLink. Kontaktuppgifter till alla våra tekniker finns på vår hemsida: undantag. I många fall krävs stor erfarenhet för att korrekt värdera och dra riktiga slutsatser av alla de uppgifter som detta omfattande program kan redovisa. Ett exempel är analys av effekterna av förändrade maskininställningar. En förändring kan få följdverkningar i flera led och detta måste beaktas vid analysen. Skogsmaskiner arbetar under skiftande förhållanden. Detta innebär en komplikation vid jämförelser mellan maskiner. Att på rätt sätt väga in alla lokala variationer är en uppgift för experten. John Deeres tekniker har kompetens för krävande analysarbete. Är du osäker på datatolkningen är det klokt att ta hjälp av John Deeres personal. Vad är en normal bränsleförbrukning? Att utrycka bränsleförbrukning per timme är intressant endast om den kopplas till skogsmaskinens faktiska produktion. Därför räknar alltid TimberLink ut skördarens förbrukning både per timme och per producerad kubikmeter virke. Timförbrukning används även för att, till exempel, räkna fram hur mycket bränsle en sågmotor förbrukar under oavbruten körning. Men det väsentliga för maskinekonomin är förbrukning per kubikmeter. Avverkningsförhållanden och körsätt varierar, och att sätta ett värde för vad som är en normal bränsleförbrukning är omöjligt. En mått på den dåliga tillförlitligheten hos timförbrukningen, är det faktum att en lågpresterande maskin förstås noteras för lägre timförbrukning än vad som blir fallet för samma maskinmodell om den producerar maximalt. Utslaget per kubikmeter blir resultatet det motsatta då är den högpresterande maskinen den mest bränsleekonomiska. Nästa sida: Så sparar du pengar med TimberLink! 19

3 Översikten första steget i TimberLink Översikten är TimberLinks öppningssida i John Deere skördaren. Här redovisas översiktliga grunduppgifter för maskinen. Överst fördelas den totala maskintiden under fyra kategorier: Processtid = den tid aggregatet är i arbete Krantid = krankörning exkl. upparbetning Körtid = förflyttning Övrig tid = tomgångskörning Därefter följer produktionsdata för den aktuella tidsperioden samt bränsleförbrukning per timme och per producerad kubikmeter. Fönstret för teknisk produktivitet visar maskinens tekniska status. Maskinen i exemplet har som synes varit i perfekt trim under redovisningsperioden. Bränsleekonomin har också varit god, även om diagrammet visar en större variation än vad som är fallet för den tekniska produktiviteten. Detta kan ha fler förklaringar. Ett mycket vanligt skäl till viss variation i bränsleekonomin är ogynnsamma beståndsförutsättningar, till exempel för stor maskin för aktuell medelstam. Hantering av röjstammar är en annan ofta förekommande orsak till något fluktuerande bränsleeko- nomi, trots att den tekniska produktiviteten är i toppklass. En enkel tumregel för god maskinekonomi är att processtiden ska vara hög, krantiden måttlig och övrig tid låg. Men inga regler utan undantag: Ett aggregat i dåligt skick kan driva upp processtiden till en hög nivå, fastän produktionen är låg. Från översikten kan man sedan, bland annat, gå vidare och detaljstudera delmomenten i arbetscykeln. Din JD-tekniker kan också hjälpa dig ta fram en förarerapport. Mer information om denna viktiga nyhet finns på nästa uppslag. Maskinens arbetstid I TimberLink är det enkelt att dag för dag följa maskinutnyttjandet. Varje stapel i diagrammet representerar en arbetsdag. De färgade fälten i staplarna redovisar arbetstidens fördelning. Den redovisade maskinen går i tvåskift. Men som synes är det i detta fall många arbetsdagar med betydligt kortare produktiv arbetstid. TimberLinks redovisning av maskinens arbetstid är ett utmärkt verktyg för analys av maskinekonomin och kan hjälpa till att rationalisera kringarbeten till förmån för ökad produktiv maskintid. 20

4 Många bäckar små E i tvåskift Trimning 0,12 sek/kap 2560 kap/dag x 225 dagar kap/år x 0,12 sek Tidsvinst 19,2 tim/år Besparing diesel 403 l/år Vinst/år 26000:- Här ett exempel på en liten, men värdefull, trimning som faktiskt får en ganska stor ekonomisk effekt. Genom att optimera sågningscykeln sparades i genomsnitt 0,12 sekunder per kap. I diagrammet ovan noteras trimningstillfället genom plötslig effektivare sågning. I graferna nedan redovisas förbättringen vid olika diametrar. Aggregat: H412. Skördare: 1170E. Kaptider före och efter korrigering TimberLink Gallringsskotare Årsproduktion m 3 f Lastning -1 sek Lossning -0,8 sek Totalt 53 tim/år Besparing diesel 500 l/år Vinst/år 35000:- Så får du bättre ekonomi på skotaren Transportavstånd och krankörningstid är två mycket viktiga faktorer för skotarens ekonomi. Skotningsavstånden är förstås svåra att påverka. Då är det mer realistiskt att fösöka minska krankörningstiden. Med en kombination av förbättrade kraninställningar och utvecklad körteknik kan ofta stora vinster göras. Låt oss räkna på en gallringsskotare med m 3 fub i årsproduktion. Vid lastning krävs i genomsnitt 50 lyft från marken för att nå fullt lass medan avlastningen kan räknas till 25 griptag/lass. Att minska krancykeln vid lastning med 1 sekund och med 0,8 sekund vid lossning, är ofta fullt rimligt. Trots att tidsbesparingen kanske låter liten, blir effekten stor på dessa upprepade arbetsmoment när vi räknar över ett års tid. Vinsten blir nämligen 53 timmar eller kronor! Dieselförbrukningen minskar med cirka 500 liter/år. 21

5 Prod.tid/gagnvirkesstam 58,7 sek Besparing 9,9 sek Möjlig produktionsökning 16,9% Ett moment som spräcker kalkylen Förklaring Siffror markerade med triangel anger den tidsbesparing som är teoretiskt möjlig Röjstammar, toppar och rishögar är dyra att hantera i ett skördaraggregat. I TimberLinks förarerapport går att se exakt hur produktionen påverkas. Denna 1270E går i slutavverkning. Eftersom bunthantering är oaktiverad går röjstammarna specifikt inte att särskilja från övrig aggregattid som inte resulterar i någon virkesvolym. Den samlade arbetstiden per producerad gagnvirkesstam är 58,7 sekunder. Därav utgör röjstammar och övrig improduktiv aggregattid 13 sekunder. TimberLink räknar på en minskning med 9,9 sekunder för arbetsmoment. Det ger en produktionsökning om nästan 17 procent! Förarerapporten - en hjälp till förbättringar Möjligheten att samla avverkningsdata i en förarrapport är en stor nyhet i TimberLink. I förarerapporten bryts alla delmoment ner till överskådlig information som många gånger ger upphov till viss eftertänksamhet och då kanske inte minst vid betraktande av hur TimberLink bedömer möjligheten till rationaliseringar. Men man ska hålla i minnet att Timber- Links angivelser om möjlig tidsbesparing, givetvis anger den teoretiskt möjliga tidsvinsten. I praktiken kan det finnas skäl till varför vissa moment tar längre tid än TimberLink anser nödvändigt. För den som vill vässa körtekniken innehåller dock förarerapporten gott om tänkvärd information som kan vara en hjälp till ännu effektivare utförd avverkning. 22

6 Genomsnittlig bränsleförbrukning per stam Hög förbrukning och låg produktion När rutan för bränsleekonomi ger så låga värden som i vänstra delen av rutan ovan, ska detta ses som en alarmsignal. Något är fel i maskinen. I detta fall hade skördaren dessutom svårt att nå upp till normal produktion. Felet kunde via TimberLink enkelt lokaliseras till en felaktigt inställd huvudtrycksbegränsare. Omedelbart efter att felet avhjälpts återställdes bränsleekonomin till normalt värde. Till höger syns bränsleförbrukningen per upparbetad stam före och efter korrigering av hydraultrycket. Nedan redovisas skillnaden i produktivitet. Exemplet visar tydligt att en korrekt inställd maskin är både bränslesnålare och mer produktiv. Avverkningens produktivitet Före efter korrigering TimberLink Vinst/månad Besparing diesel 247,57 liter Före efter korrigering Snabbare upparbetning 15, 3 t im Så här kör en skördarförare hur kör du? Visste du att de flesta skördarförare upparbetar störst andel virke på vänster sida om skördaren? Varför det är så är inte klarlagt men en gissning är att föraren ser svärdet bättre på maskinens vänstra sida. I exemplet nedan drar föraren efter fällning 36,4 procent av träden över till motstående sida. Som synes upparbetas även i de fallen en större andel till vänster om maskinen. Vår exempelförare upparbetar 45 procent av stammarna på samma sida som de fälldes. Och mönstret är detsamma: Föraren upparbetar helst till vänster om skördaren. Rimligtvis borde produktionen gynnas av hög andel upparbetning på samma sida som trädet fälldes. Informationen om körtekniken finns i TimberLinks förarrapport. Det finns förstås undantag från majoriteten. En del förare vänder på procentsatserna och föredrar upparbetning till höger om maskinen. Något rätt eller fel på denna punkt finns förmodligen inte. 23