1. Sammanfattning. Stockholm den 14 augusti 2008 R-2008/0697. Till Finansdepartementet. Fi2008/4093

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning. Stockholm den 14 augusti 2008 R-2008/0697. Till Finansdepartementet. Fi2008/4093"

Transkript

1 R-2008/0697 Stockholm den 14 augusti 2008 Till Finansdepartementet Fi2008/4093 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder. 1. Sammanfattning Sveriges advokatsamfund avstyrker förslagen i promemorian på i huvudsak följande skäl. Förslaget träffar ränteutgifter utan samband med sådana förfaranden som förslaget avser att förhindra. Advokatsamfundet gör bedömningen att detta kommer att försvåra och fördyra företagsekonomiskt motiverade omstruktureringar samt normal kassa- och likviditetsförvaltning. Förslaget träffar ränteutgifter på lån som tagits upp före ikraftträdandet. Mot bakgrund av att förslaget även träffar ränteutgifter utan samband med sådana förfaranden som förslaget avser att förhindra, ifrågasätts förslaget och dess retroaktiva verkan ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ovanstående väsentligt negativa effekter beaktas inte i promemorian. Anledningen tycks vara att SKV utgått från att koncerninterna lån inte fyller några affärsmässiga behov, att koncerninterna lån normalt bara ges av skatteskäl, samt att koncerninterna lån, i den mån sådana finns, enkelt kan utsläckas eller omvandlas till eget kapital. Dessa utgångspunkter är emellertid felaktiga. Advokatsamfundet är därför av uppfattningen att de frågeställningar som promemorian behandlar måste utredas av en allsidigt sammansatt utredning, så att ett adekvat och proportionerligt lagförslag tas fram, om någon lagändring anses vara motiverad.

2 2 2. Skälen för Advokatsamfundets uppfattning 2.1 Utgångspunkten för Advokatsamfundets yttrande Inledningsvis bör noteras att det ligger utanför Advokatsamfundets huvuduppgift att bedöma huruvida det finns behov av att förhindra de förfaranden som SKV identifierat. Om ett sådant behov anses föreligga, bör åtgärderna emellertid vara proportionerliga, förutsägbara och i ringaste mån påverka affärslivet i övrigt. Som nedan redovisas anser Advokatsamfundet att förslaget inte uppfyller dessa krav. 2.2 Förslaget träffar ränteutgifter helt utan samband med sådana förfaranden som Förslaget avser att förhindra Förslaget har sin grund i att SKV identifierat ett antal koncerninterna skatteplaneringsförfaranden (avsnitt 1.1 punkt 1). Det framgår att SKV vill förhindra dessa (se t.ex. avsnitt 1.2 punkt 1 och punkt 1). SKV:s utgångspunkt för sitt arbete har dock kommit att bli, vilket avspeglat sig i den föreslagna lagtexten, att ränteutgifter bör vara avdragsgilla bara om lånet fyller ett finansieringsbehov sett på koncernnivå (avsnitt 1.2. punkt 4). Detta är en helt annan sak än att förhindra de koncerninterna skatteplaneringsförfaranden som SKV identifierat. Förslaget innebär att ränteavdrag vägras inte bara i samband med koncerninterna skatteplaneringsförfaranden, utan också i samband med normal kassa- och likviditetsförvaltning inom en koncern. Ränteavdrag kommer även vägras på koncerninterna lån som givits av affärsmässiga skäl och som överhuvudtaget inte ger upphov till några skattefördelar. Följande exempel, hämtat från verkligheten, belyser detta: Ett finskt börsnoterat företag (A) lämnar ett offentligt uppköpserbjudande avseende samtliga aktier i ett svenskt börsnoterat företag (B). A bedriver verksamhet i Finland samt genom dotterbolag även i Sverige. B bedriver verksamhet i Sverige. A finansierar förvärvet med eget kapital till 25 procent (d.v.s. betalar med egna aktier och säljarna får därigenom till denna del tillämpa andelsbytesreglerna) och resterande 75 procent genom lån i bank. Efter förvärvet önskar A (av företagsekonomiska skäl) integrera B med sitt svenska dotterbolag (Aa) och allokera banklånet till den svenska verksamheten (lånet avser ju förvärv av en svensk verksamhet). Detta går till på så sätt att A koncerninternt säljer B till sitt helägda svenska dotterbolag Aa mot att Aa ställer ut en revers till A (motsvarande banklånet). Reversen löper med ränta och belastar Aa:s skattemässiga resultat. A mottar en skattepliktig ränteinkomst men belastas samtidigt av en räntekostnad (banklånet) hänförlig till förvärvet av B. Nu aktuell räntekostnad hos Aa kommer inte att bli skattemässigt avdragsgill enligt SKV:s förslag, trots att den avser ett externt förvärv av en svensk verksamhet. I sammanhanget kan noteras att förvärvsstrukturen inte hade kunnat göras annorlunda eftersom en förutsättning för att aktieägarna i B skall acceptera ett uppköpserbjudande från A, där en del av vederlaget utgår i form av aktier, är att de erhåller A-aktier som är föremål för börshandel (Aa hade inte kunnat lägga det offentliga uppköpserbjudandet eftersom deras aktier inte är noterade vid börs). Fråga uppkommer om Aa istället för att ställa ut en koncernintern revers kan låna pengar i bank för att koncerninternt förvärva aktierna i B från A. Detta kommer (om lånet beviljas) i många fall att fördyra finansieringskostnaden för A-koncernen eftersom A (jämfört med Aa) har, allt annat lika, större möjlighet att ställa bättre säkerhet för banklånet och därmed få ner räntekostnaden. Alternativet att A tillskjuter aktierna i B som ett kapitaltillskott till Aa är många gånger inte heller företagsekonomiskt motiverat. För det första innebär det att lånet belastar fel verksamhet, nämligen den finska och inte

3 3 den svenska. Dessutom blir det svårare för A att betala räntor och amorteringar på sin förvärvsfinansiering, eftersom kapitalskyddsregler och bolagsformalia träffar de pengar som överförs från Aa till A (vilket inte är fallet om Aa betalar räntor och amorteringar till A). Detta riskerar att fördyra eller t.o.m. omöjliggöra A:s förvärvsfinansiering. Ovan redovisade exempel har med ett stort antal variationer (gällande t.ex. antal dotterbolag och länder där verksamhet bedrivs) förekommit i samband med de uppköp/omstruktureringar som skett i Sverige under de senaste tjugo åren. I strid med sin utgångspunkt har SKV således föreslagit åtgärder som inte bara förhindrar koncernintern skatteplanering, utan även företagsekonomiskt motiverade transaktioner. Sannolikt beror detta på att SKV inte varit medvetet om vilket är förståeligt eftersom inga utomstående experter varit med att det är vanligt att koncerninterna lån lämnas p.g.a. affärsmässiga skäl. Förslaget har tagits fram av en grupp inom SKV. Det framgår inte hur denna grupp tillsatts, vilka kvalifikationer den har eller vilka direktiv den haft. Om gruppen hade haft ett tydligt direktiv att endast förhindra de identifierade koncerninterna skatteplaneringsförfarandena, men inte i övrigt förhindra koncernintern lånefinansiering, skulle förslaget sannolikt inte ha haft de brister som Advokatsamfundet identifierat. SKV synes tro att koncerner fritt kan välja mellan att finansiera sina verksamheter med lån eller eget kapital. I många fall är det emellertid svårt, eller t.o.m. omöjligt, att ersätta koncerninterna lån med egen kapitalfinansiering. Ett grundläggande skäl till att koncerninterna lån förekommer i stor omfattning är att lån kan ges med mindre formalia och att det föreligger färre begränsningar beträffande möjligheten att betala ränta och amortera på ett lån (vilket i slutändan minskar finansieringskostnaderna). En koncernstruktur som bygger på lånefinansiering ger möjlighet att snabbare och enklare hantera förändringar i kapitalbehovet i olika delar av koncernen jämfört med en struktur som bygger på eget kapital. Den senare ger inlåsningseffekter i de enskilda bolagen då den i större utsträckning kräver iakttagande av borgenärsskyddsregler och bolagsformalia. Exempelvis kräver varje värdeöverföring i form av utdelning en prövning mot fritt eget kapital enligt fastställd balansräkning (överföring av innevarande års vinst är således inte möjlig) och mot försiktighetsprincipen. Finns en minoritet måste även minoritetsskyddsreglerna beaktas. Inom en koncern är det därför ofta enklare att överföra medel genom ränta och/eller amortering. Ett annat skäl till att ha koncerninterna lån är att finansieringskostnaden skall belasta rätt verksamhet (jfr exemplet ovan med det finska bolaget som finansierar ett förvärv av en svensk verksamhet). I andra fall förhindrar kapitalskyddsreglerna i aktiebolagslagen att lån omvandlas till eget kapital. Antag t.ex. att ett moderbolag har en skuld till ett dotterföretag och att ränteutgifter på skulden omfattas av förslaget. I denna situation kan skulden om moderbolaget saknar likviditet att återbetala lånet utsläckas endast om dotterföretaget har fritt eget kapital som motsvarar skulden. Om så inte är fallet blir effekten att moderbolaget inte medges avdrag för den ränta som dotterföretaget tar upp till beskattning.

4 4 Det exempel som enligt SKV visar att en koncern fritt kan välja eget kapital i stället för lånefinansiering (avsnitt punkt 7) är således inte representativt. I samma avsnitt drar SKV också felaktigt slutsatsen att det normalt sett inte är förenat med några betydande svårigheter att ta sig ur ett internt låneupplägg. (Bruket av termen upplägg stödjer för övrigt Advokatsamfundets farhåga att SKV tror att koncerninterna lån huvudsakligen är betingade av skatteskäl, trots att så endast undantagsvis är fallet). Kassa- och likviditetshantering inom en större koncern sker ofta genom att ett bolag (moderbolaget eller ett s.k. treasury-bolag) agerar som internbank (cash pooling). All likviditet i koncernen samlas hos internbanken som också hanterar alla bankkonton, så att endast nettolånebehovet behöver finansieras externt. I stället för att varje dotterbolag finansieras separat kan man på detta sätt få en billigare upplåning på bättre villkor för hela koncernen. Genom att de olika koncernbolagen har ett begränsat eget kapital och i stället huvudsakligen finansieras genom koncerninterna lån blir det möjligt att snabbt och enkelt flytta överskottslikviditet från ett koncernbolag till ett annat genom koncerninterna lån (via internbanken). Avstämningen av likviditetsbehoven inom koncernen kan ske dagligen så att de koncerninterna nettoskulderna i olika valutor reflekteras som skulder/fordringar som varierar i belopp dag för dag. Eftersom det normalt sker en nettoberäkning är det i regel omöjligt att avgöra vilken del av skulden som hänför sig till en viss koncernintern transaktion. På de koncerninterna lånen utgår normalt en ränta som är baserad på koncernens upplåningskostnad (ofta med ett tillägg som återspeglar det enskilda bolagets finansiella ställning). I denna situation, där det inte finns någon avsikt att vinna skattefördelar, finns ingen anledning att vägra ett koncernbolag avdrag för ränta på koncernintern finansiering, t.ex. från koncernens internbank, även om låntagaren använder en viss del av pengarna för ett förvärv av en delägar- eller fordringsrätt från ett annat koncernföretag. Förslaget omfattar också förvärv av fordringsrätter. Detta är ett brett begrepp som rimligen omfattar kundfordringar och andra fordringar som kan uppkomma i den ordinarie rörelsen och vilka av något (ej skatterelaterat) skäl flyttas mellan koncernbolag. Kundfordringar och säljstödjande finansiering administreras i många koncerner gemensamt av ett finansbolag som ingår i koncernen. I vissa fall lämnas finansieringen direkt av detta finansbolag medan i andra fall genereras finansieringen i det säljande bolaget och flyttas sedan till koncernens finansbolag. Detta är en verksamhet som genererar skattepliktiga intäkter. Att det i denna situation inte, p.g.a. skattemässiga skäl, skulle vara möjligt att finansiera förvärvet genom koncernintern finansiering är orimligt. Sammanfattningsvis har SKV således inte insett att förslaget får väsentligt negativa konsekvenser på företagsekonomiskt motiverade transaktioner och förhållanden. Av den anledningen har dessa konsekvenser heller inte blivit belysta eller utredda. Advokatsamfundet anser även att det finns risk för att förslaget kommer att få betydande negativa konsekvenser för ett stort antal svenska koncerner. SKV:s avsikt att förslaget så långt som möjligt bara ska träffa sådana fall där transaktionerna vidtas av skatteskäl och inte av angelägna företagsekonomiska skäl (avsnitt under rubriken Undantagsregel eller inte, punkt 1) infrias således inte. Likaså anser Advokatsamfundet att SKV gör en felaktig bedömning när det anges att det administrativa merarbete som uppkommer p.g.a. förslaget i huvudsak bara kommer att drabba de företag som använt de aktuella skattepla-

5 5 neringsförfarandena (avsnitt 6.3). Advokatsamfundet är av uppfattningen att betydande merarbete uppstår om koncerner tvingas bedöma huruvida koncerninterna lån omfattas av förslaget, även om de inte använt de aktuella förfarandena. Det bör även beaktas att de av SKV identifierade förfarandena, såvitt Advokatsamfundet känner till, företagits av ett fåtal skattskyldiga, företrädesvis utländska multinationella koncerner eller svenska skattebefriade subjekt. Förslaget drabbar emellertid alla koncerner, även om koncernen varken har företagit eller kommer att företa några transaktioner i syfte att reducera sin skatt. I praktiken lär förslaget dessutom träffa svenska koncerner med moderföretag i Sverige hårdare än utländska koncerner, eftersom de förra oftare har koncerninterna lån som kan komma att omfattas av förslaget. Förslaget är därför oproportionerligt och leder inte till den konkurrensneutralitet mellan olika företagsaktörer som SKV eftersträvat (avsnitt 1.2 punkt 3) och som SKV bedömer förslaget ger upphov till (avsnitt 6.3). 2.3 Förslaget ges retroaktiv verkan eftersom det träffar ränteutgifter på lån som tagits upp före ikraftträdandet Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på ränteutgifter som belöper fr.o.m. den dagen, oaktat om lånet tagits upp dessförinnan. I praktiken ges reglerna således obegränsad retroaktiv effekt på lån som tagits upp 2008 eller tidigare. Denna retroaktiva verkan anser Advokatsamfundet strida mot sedvanliga principer om lagstiftnings förutsägbarhet och därmed oacceptabel ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Effekterna av en sådan retroaktivitet väcker starka betänkligheter, särskilt då förslaget, som ovan visats, även träffar lån helt utan samband med sådana förfaranden som förslaget avser att förhindra. Koncerner som gett koncerninterna lån av affärsmässiga skäl och som räknat med att räntan är avdragsgill får helt plötsligt helt ändrade förutsättningar bara därför att ett fåtal andra företag genomfört avancerad skatteplanering. Tvärtemot SKV:s bedömning (avsnitt punkt 7) är det dessutom ofta svårt, som ovan visats, att ersätta ett lån med ett kapitaltillskott. I värsta fall innebär förslaget att det koncerninterna lånet ger upphov till en ränteintäkt utan motsvarande ränteavdrag, utan att företagen i fråga kan göra någonting åt det. Förslaget ger också upphov till godtyckliga konsekvenser som helt strider mot den konkurrensneutralitet som SKV eftersträvat (avsnitt 1.2 punkt 3) och som SKV bedömer förslaget ger upphov till (avsnitt 6.3). Antag t.ex. att ett företag (A) förvärvat ett annat bolag (B) från en utomstående säljare och finansierat förvärvet med ett lån från koncernens internbank. A medges då avdrag för ränteutgifterna. Om B däremot i ett första steg hade förvärvats av ett annat koncernbolag, och först därefter sålts vidare till A, skulle A inte medges avdrag för ränteutgifterna. Exemplet, som är hämtat från det verkliga affärslivet 1, visar att förslaget ger upphov till helt oförutsägbara konsekvenser för redan genomförda transaktioner som inte endast drabbar de företag som ägnat sig åt koncernintern 1 I samband med förvärv av bolag med ett eller flera dotterföretag är det mycket vanligt att dylika efterföljande koncerninterna överlåtelser äger rum i syfte att de förvärvade bolagen skall integreras i den köpande koncernen. Sådana vidareförsäljningar efter ett förvärv görs som regel uteslutande av affärsmässiga skäl.

6 6 skatteplanering. Förslaget ger därför inte upphov till den likvärdiga, neutrala och rättvisa beskattningen som SKV eftersträvar (avsnitt 6.3). Till detta kommer företagens administrativa merarbete för att försöka utreda i vad mån koncerninterna lån, och i vissa fall t.o.m. externa lån 2, har samband med någon av de situationer som anges i lagtexten. I många fall torde detta vara praktiskt omöjligt, särskilt om lång tid förflutit sedan lånet togs upp. Med hänvisning till vad som här anförts ifrågasätter följaktligen Advokatsamfundet förslaget i nu angivna hänseenden utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Advokatsamfundet vill även peka på risken för skattetillägg samt omfattande och utdragna skatteprocesser. Det är anmärkningsvärt att dessa väsentligt negativa konsekvenser av förslaget inte på något sätt analyserats i promemorian. Liksom effekterna på affärsmässigt motiverade koncerninterna lån beror det sannolikt på att SKV inte har tillräcklig kunskap om hur och varför koncernintern finansiering används p.g.a. företagsekonomiska skäl samt att verket ensidigt och onyanserat utgått från att koncerninterna lån normalt sett inte erfordras. 2.4 Förslagets förhållande till tidigare praxis avseende ränta på koncerninterna lån Enligt administrativ praxis behöver koncerninterna lån inte räntebeläggas om koncernbidragsrätt föreligger mellan långivaren och låntagaren. 3 Anledningen är att räntan i ett sådant fall är ett nollsummespel mellan parterna. Ett sådant nollsummespel föreligger emellertid inte för sådana skulder som omfattas av förslaget, eftersom vägrad avdragsrätt för låntagaren inte motsvaras av skattefrihet för långivaren. Förslaget saknar även en analys av hur denna praxis påverkas av förslaget och av om en sådan asymmetri (skatteplikt men ej avdragsrätt) överhuvudtaget är rimlig. Härtill kommer att det säkerligen uppkommer EG-rättsliga frågeställningar om förslaget skulle kombineras med ett undantag för det fall koncernbidragsrätt föreligger eller en bestämmelse att en svensk långivare inte beskattas för räntan om låntagaren inte får avdrag för ränteutgiften. 3. Det fortsatta arbetet Advokatsamfundet är, mot bakgrund av de skäl som ovan redovisats, av uppfattningen att förslaget inte, ens i modifierad form, kan ligga till grund för lagstiftning. Frågorna måste först utredas av en av regeringen utsedd utredare med en allsidigt sammansatt expertgrupp med representanter inte bara från SKV, utan även från Finansdepartementet, näringslivet och andra berörda och kunniga aktörer. Förslaget innebär en långtgående inskränkning i den rätt att dra av ränteutgifter som sedan lång tid tillbaka medges svenska företag. En sådan omfattande förändring av den svenska företagsbeskattningen måste utredas ordentligt och allsidigt. Det är inte lämpligt att en sådan fråga utreds av SKV och remitteras strax före semesterperioden med remisstid 2 24 kap. 10 b 2 st IL i den föreslagna lydelsen. 3 Prop. 1998/99:15, s. 163.

7 7 t.o.m. 14 augusti. Advokatsamfundet riktar därför även kritik mot Regeringens handläggning av frågan. Det bör även noteras att SKV sedan lång tid tillbaka känt till de förfaranden som förslaget avser att stoppa. I stället för att föreslå nya regler har verket, i strid med gällande rätt och av SKV accepterade förhandsbesked, valt att lägga sina resurser på resultatlösa rättsprocesser. Rättsläget har åtminstone varit känt sedan 2001 då Regeringsrätten i RÅ 2001 ref. 79 i ett förhandsbesked godkände att Östersunds kommun genomförde ett sådant förfarande som förslaget avser att förhindra. Om någon lagändring inte befunnits nödvändig under åtminstone sex år, borde det även nu finnas tid att i lugn och ro ta fram ett balanserat förslag som inte har väsentligt negativa konsekvenser för företagsekonomiskt motiverade lån och transaktioner. Advokatsamfundet vill särskilt framhålla att förslaget inte är genomförbart ens om det förenas med undantagsregler av något slag (jfr avsnitt under rubriken Undantagsregler eller inte ). Först måste man, som ovan framhållits, utreda om de koncerninterna skatteplaneringsförfarandena som förslaget avser att förhindra kan stoppas med åtgärder som inte har de väsentligt negativa konsekvenser som ovan redovisats. Undantagsregler är dessutom ägnade att skapa rättsosäkerhet och tillämpningssvårigheter. I denna del delar samfundet således SKV:s uppfattning att frågan om hur eventuella undantagsregler skall utformas behöver bli allsidigt belyst (avsnitt under rubriken Undantagsregler eller inte, punkten 6). Inte heller är det tillfyllest att föreskriva att långivaren inte skall beskattas för ränta till den del låntagaren inte medges avdrag. Det skulle nämligen fortfarande i många fall omöjliggöra företagsekonomiskt motiverade lån där långivaren är ett utländskt koncernbolag. 4. Lagtekniska synpunkter Oaktat att Advokatsamfundet anser att förslaget inte, ens i modifierad form, kan ligga till grund för lagstiftning vill samfundet ändå framföra nedanstående lagtekniska synpunkter. Advokatsamfundet tar i detta avsnitt inte upp de principiella invändningar mot förslaget som redovisats ovan. 24 kap. 10 a första stycket p. 1 I den föreslagna lydelsen av 24 kap. 10 a första stycket p. 1 används begreppet står under i huvudsak gemensam ledning. Nämnda begrepp återfinns även i 25 kap. 7. I avgöranden från Regeringsrätten (gällande nämnda begrepp) uttalas att det är det faktiska inflytandet som skall vara avgörande och inte det formella. Med detta som utgångspunkt pågår ett antal skatteprocesser rörande tillämpningen av detta begrepp. Beloppen är betydande och en av processerna som rör miljardbelopp har pågått i flera år men är ännu så länge endast på länsrättsnivå. Mot sagda bakgrund vore det, då effekterna av förslaget blir drakoniska, mycket olyckligt att även gällande ränteavdrag använda ett så pass oprecist begrepp som står under i huvudsak gemensam ledning.

8 8 Uttrycket har samband med I den föreslagna lydelsen av 24 kap. 10 b första stycket p. 1 framgår att koncerninterna skulder omfattas till den del skulden har samband med ett koncerninternt förvärv av en delägarrätt eller fordringsrätt. Användningen av uttrycket har samband med är ägnad att skapa osäkerhet. Som framgår ovan finansieras regelmässigt dotterbolag i en koncern via koncernens internbank. Denna finansiering motsvarar dotterbolagets nettobehov av finansiering, dvs. i den mån dotterbolaget har kassa och upparbetade vinstmedel och annat eget kapital så minskar finansieringsbehovet. I denna situation, när nettoskulden varierar från dag till dag, är det omöjligt att avgöra vilken del av skulden som har samband med det koncerninterna förvärvet. Är det förvärvet, rörelsekapitalet eller anläggningstillgångarna som är finansierade med skuld? SKV synes ha utgått från en situation när ett renodlat holdingbolag tar upp ny koncernintern finansiering i samband med ett förvärv, men verkligheten är mycket mer komplicerad. Antag vidare att ett företag använt ett koncerninternt lån för ett externt förvärv av en delägarrätt. Ränteutgifter avseende det koncerninterna lånet omfattas då inte av förslaget. Antag vidare att företaget därefter, p.g.a. affärsmässiga skäl, säljer delägarrätten till ett annat koncernföretag och som ersättning erhåller en annan delägarrätt. Har lånet i denna situation samband med ett koncerninternt förvärv av en delägarrätt? Spelar det någon roll hur lång tid som förflutit mellan transaktionerna eller anledningen till varför de görs? Exemplet kan varieras i det oändliga. Tolkningen av lagtexten försvåras också av att den egentligen avser att träffa något helt annat, nämligen koncerninterna skatteplaneringsförfaranden. Begreppet andra utgifter Avdragsförbudet omfattar inte bara ränteutgifter utan också andra utgifter avseende de skulder som definieras i paragrafen. Det sägs inte i bestämmelsen att de andra utgifterna skall vara av ränteliknande karaktär eller betalas till långivaren. Detta innebär att avdragsförbudet enligt sin ordalydelse kan tänkas omfatta också kostnader som betalas till andra parter (till exempel banker och rådgivare) och som har samband med skulden. Dessa intäkter är regelmässigt skattepliktiga hos mottagarna och bör därför rimligen inte omfattas av ett avdragsförbud. Begreppet förvärv av en delägarrätt eller fordringsrätt I den föreslagna lydelsen av 24 kap. 10 b första stycket p. 1 används termen förvärv av en delägarrätt eller fordringsrätt. Det är emellertid oklart vad som avses med detta uttryck. Antag t.ex. att ett koncernföretag (A) deltar i en nyemission i eller lånar ut pengar till ett annat koncernföretag (B). Har A då förvärvat en delägarrätt respektive en fordringsrätt från B? Sannolikt har detta inte varit SKV:s avsikt (jfr avsnitt punkt 5 C), men den föreslagna ordalydelsen av lagtexten är oklar. Advokatsamfundet är av uppfattningen att exempelvis koncernintern vidareutlåning inte bör omfattas av något avdragsförbud; i annat fall omöjliggörs i princip all form av cash pooling i flera led.

9 b första stycket p. 2 i den föreslagna lydelsen Advokatsamfundet inser att syftet med denna bestämmelse är att ett tillskott inte skall kunna ersättas med en koncernintern skuld. Den föreslagna ordalydelsen är dock märkligt utformad. Ett lån kan aldrig ha medfört att [ett bolag] har kunnat lämna utdelning, eftersom ett lån inte innebär att fritt eget kapital ökar. I SKV:s exempel (avsnitt punkt 5 B) är det tillskottet, och inte lånet, som medför att dotterföretaget kan lämna utdelning till sitt moderbolag. SKV tycks således ha missförstått hur utdelningsbart utrymme skapas. Den föreslagna bestämmelsen reser dock frågan om den innebär att avdrag för ränta rent generellt skall vägras om den belöper på en skuld som uppkommit p.g.a. utdelning. Det vore i så fall ytterst olyckligt. Exempelvis kan nämnas att det är inte är ovanligt att ett moderföretag beslutar att ett dotterbolag skall lämna utdelning till moderföretaget av utdelningsbara medel, trots att dotterbolaget saknar kontanta medel (dessa har t.ex. investerats i ny verksamhet). Dotterbolaget skuldför då den beslutade utdelningen (eller lånar medel från koncernens treasury-bolag) och moderföretaget tar upp samma belopp som en fordran på dotterbolaget. Skälet kan t.ex. vara att moderföretaget i sin tur avser att lämna utdelning som inkluderar det utdelningsutrymme som finns i dotterbolaget. Detta är inte minst viktigt i börsnoterade bolag där företagen tillämpar viss utdelningspolicy baserad på koncernens resultat. Ett annat skäl kan vara att dotterbolaget efter utdelningen löpande kan betala av på sin skuld, pengar som moderföretaget sedan kan använda, t.ex. för att betala av externa banklån. Exemplet visar återigen att förslaget riskerar att förhindra företagsekonomiskt motiverade transaktioner och därmed skada svenskt näringsliv b andra stycket i den föreslagna lydelsen Det andra stycket syftar till att förhindra att ett lån går via en extern part för att kringgå bestämmelserna i det första stycket. Bestämmelsen är emellertid så generell i sin utformning att den synes omfatta all skuld till en utomstående part i den mån något koncernbolag också har en fordran (av vad slag det vara må) på denna part eller dess koncernbolag. Läst enligt sin ordalydelse skulle bestämmelsen förhindra avdragsrätt för ränta på normala banklån så snart något koncernbolag har ett (orelaterat) inlåningskonto hos samma bank. Denna effekt är givetvis inte rimlig. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg

Stockholm den 24 april 2012

Stockholm den 24 april 2012 R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-06 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Ränteavdragsbegränsningar i syfte

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

NSD. Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen Stockholm REMISSYTTRANDE

NSD. Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen Stockholm REMISSYTTRANDE NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Promemorian Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059 R-2008/1519 Stockholm den 9 mars 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/7059 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Handelsbolagen

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Förslagen i rapporten

Förslagen i rapporten R-2010/0029 Stockholm den 30 mars 2010 Till Finansdepartementet Fi2009/1548 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Mervärdesskatt

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet

Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet 44 SKATTENYTT 00 Jari Burmeister & Ulf Tivéus Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet I artikeln diskuteras bl.a. om koncenbidragsreglern i IL uppnår syftet att kodifiera praxis. Hörutöver

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/02080/S1 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Maj 2017 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag

Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU12 Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om begränsningar av möjligheten att göra

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Koncernavdrag i vissa

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Advokatsamfundet är således positiv till det framlagda förslaget men vill oaktat detta framföra vissa synpunkter.

Advokatsamfundet är således positiv till det framlagda förslaget men vill oaktat detta framföra vissa synpunkter. R-2008/0247 Stockholm den 30 maj 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/4949 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 februari 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Prissättningsbesked

Läs mer

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Augusti 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Bolaget bedriver reklambyråverksamhet samt förvaltning av aktier och därmed förenlig verksamhet.

Bolaget bedriver reklambyråverksamhet samt förvaltning av aktier och därmed förenlig verksamhet. 1(13) Styrelsen och verkställande direktören för NPP Holding AB får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 103 33 Stockholm Fi2006/1676 Stockholm den 30 juni 2006 Yttrande över Skatteverkets promemoria om Metoder för att undvika internationell

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212 YTTRANDE 2014-10-22 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap

Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap Promemoria Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap Promemorians huvudsakliga innehåll Skatteverket har under sin skattekontroll upptäckt

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

Stockholm den 4 april 2011

Stockholm den 4 april 2011 R-2011/0159 Stockholm den 4 april 2011 Till Finansdepartementet Fi2010/5475/S1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian En ny reglering

Läs mer

R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003

R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003 R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 december 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Redovisning

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Läs mer

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler u l f tivéus Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler 1 Inledning Med verkan från ingången av 2009 gäller enligt 24 kap. 10 a e inkomstskattelagen (IL) begränsningar i avdragsrätten för

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015

Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 1(10) Utveckling i Gävle AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital * Skatteverket 1 PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113 Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital www.skatteverket.se Postadress Skatteupplysningen, telefon E-postadress

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Stockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181

Stockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181 R-2008/1017 Stockholm den 19 februari 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/5181 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Beskattningstidpunkten

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person

Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Oktober 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-04-25 Effektivare ränteavdragsbegränsningar Svensk Försäkring branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen har beretts möjlighet att

Läs mer

17 Verksamhetsavyttringar

17 Verksamhetsavyttringar Verksamhetsavyttringar 1697 17 Verksamhetsavyttringar prop. 1998/99:15 s. 233-237, 286, 290-291, bet. 1998/99:SkU5 s. 17, SOU 1998:1 s. 239-243, 300, 304-306 prop. 1999/2000:2 s. 439-443, prop. 1999/2000:38

Läs mer

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna En analys av undantagsreglerna Magisteruppsats inom internationell företagsbeskattning Författare: Handledare: Henrik Timén Jesper

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:148

Regeringens skrivelse 2007/08:148 Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

Stockholm den 20 april 2009 R-2009/0188. Till Finansdepartementet. Fi2009/1477

Stockholm den 20 april 2009 R-2009/0188. Till Finansdepartementet. Fi2009/1477 R-2009/0188 Stockholm den 20 april 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/1477 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 februari 2009, beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändringar

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner; SFS 1998:1602 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

Regeringens skrivelse 2016/17:38

Regeringens skrivelse 2016/17:38 Regeringens skrivelse 2016/17:38 Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer Skr. 2016/17:38 Regeringen överlämnar denna

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 629 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23-24 IL prop. 1989/90:110 s. 458 465, 725 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570-571, 573-574 och 584-585 Vad beskattas? När sker beskattning?

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

9 Byte av redovisningsprincip

9 Byte av redovisningsprincip Byte av redovisningsprincip, Avsnitt 9 139 9 Byte av redovisningsprincip Tillämpningsområde Sammanfattning 9.1 RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip Rekommendationen RR 5 behandlar hur effekten

Läs mer

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART SKF Polska S.A. Ombud: AA AB SKF 415 50 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej?

De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej? SKATTENYTT 2008 605 Lena Lindström-Ihre och Robert Karlsson De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej? Sedan 1 januari 2008 gäller den nya kompletteringsregel som infördes i de

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2014 Per Bolund Pia Gustafsson (Finansdepartementet)

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 6 PM 2013-08-01 Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Allmänt

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder

Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2008-06-23 131-348803-08/113 Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder SKATTEVERKET www.skatteverket.se Postadress Besöksadress

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer