Satellite-based Crop Damage Estimation DNR 215/11
|
|
- Björn Niklas Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Satellite-based Crop Damage Estimation DNR 215/11 Rapport för Rymdstyrelsen november 2012
2 Satellite-based Crop Damage Estimation Nr: MS11/2253 Text: Michael Ledwith För mer information kontakta: Michael Ledwith Metria Box Stockholm Besöksadress: Karlavägen 108 Tfn växel:
3 Förord Denna rapport redovisar resultaten av en studie för att utvärdera möjligheten att identifiera och kvantifiera utspridningen och mängden av grödaskador efter en hagelstorm. Studien baseras på satellitbildsanalys med en tidserie av SPOT-5 högupplösta bilder som registreras före och efter stormen. Olika metoder och vegetationsindex testades för att avgöra hälsan av grödorna. Kvantifieringen baseras på empirisk data som sammaställdes av Agria. Projektet har finansierat av Rymdstyrelsen och bedrivits av Metria AB och Länsförsäkring Agria. Metria har ansvarats för utförande av projektet och analyserna. Från Metria har Michael Ledwith och Anna Engdal deltagit och från Agria Rasmus Troedsson.
4 2 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Mål och förväntade resultat Studieområde och indata Genomförande Val av metod Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) Second Modified Soil Adjusted Vegetation Index Global Environmental Monitoring Index Analys Resultat Test av C GEMI metod Analys av anmälda grödaskador Operationellt scenario Slutsatser och rekommendationer Referenser... 19
5 3 Sammanfattning I början av sommaren 2010 svepte flera stormar över väst Skåne. Hagel regnade ner på jordbruksfält och åkermarker i Ängelholm, Åstorp och Helsingborg i sen maj och mitt i juni. LF Agria tog emot åtskilliga anmälningar för skördeförlust främst sockerbetor och raps. Nu är metoden för att uppskatta arealen och skadan en visuell tolkning av skadereglerare som besöker platsen. En exakt uppskattning kan vara svårt på grund av flera faktorer inklusive fältets storlek, höga grödor och ett begränsat sikte/överblick. Metria försöker utvärdera satellitbaserad fjärranalys som ett verktyg för att förse försäkringsbolag med ytterligare underlag om mängden av grödor och arealen som skadats så att informerade beslut kan möjliggöras. Två SPOT-5 högupplösta satellitbilder registrerades över studieområde en i början av juni och en vid slutet av månaden. Vegetationsanalyser utfördes för att bedöma grödahälsan och ett annat index (Global Environmental Monitoring Index) används för att kalkylera utspridningen av skador för varje jordbruksblock. Dessa värden konverteras i sin tur till ett massa-värde beroende på växtslaget. Summary In the early summer of 2010, two storms swept across western Skåne raining hail down upon the agricultural fields of Ängelholm, Åstorp and Helsingborg in late May and mid-june. LF Agria received several claims for damaged and destroyed crops primarily sugar beets and rapeseed. Currently, the method of evaluating the extent of damage involves a claims adjuster visiting the agricultural field and making a visual inspection. An accurate assessment can be difficult due to several factors including the size of the field, tall crops and lack of a visual overview. Metria proposed to determine if remote sensing could be utilized to provide the insurance company with additional information with respect to the amount of crops and area affected so that informed decisions could be made about the claim. Two SPOT-5 high resolution satellite images were acquired over the test area one in early June and one in late June. Differential vegetation indices were used to determine the health of the crops and the Global Environmental Monitoring Index was used to calculate the areal extent of damage per plot. These values were then converted to mass values depending on the crop in question.
6 4 1 Inledning 1.1 Bakgrund I tusental år har lantbruk, med andra ord kultur av djur och växter, spelat en nyckel roll i utvecklingen av civilisation. Dessutom är jordbruk ett av de viktigaste områdena för fjärranalys eftersom det är just jordbruk som upprätthåller människors bestånd. Utvärdering av grödans hälsotillstånd, och tidig upptäckning av växtsjukdomer, är kritisk för att säkerställa optimal produktivitet. Åverkan måste upptäckas tillräckligt tidigt för att ge bonden en chans att ta åtgärder. Satellit-baserad analys tillförs en snabb och kost-effektivt sätt att identifiera den rumsliga utvidgningen och utsträckningen av skadorna. När en hagelstorm förekommer tidigt under växtsäsongen är en noggrann bedömning av skadorna viktig om omplantering ska bli en option. Fjärranalys hjälper både bönderna och skadereglerare genom att dokumentera att grödorna växta normallt innan hagelstormen och beskriva det påverkade området. Numera utvärderas alla försäkringsanmälningar I Sverige oavsett kunden i fält av skadereglerare. Skadereglerarens uppgift är att hitta orsaken till förlust (t.ex. hagel) och omfattning samt allvar av skadorna. Det göras genom uppskattningar i fältet av skadereglerare som omvandlas till förluster baserad på referensdata (beroende på den specifika sorts gröda). Agria Djurförsäkring (Agria) behövs en bättre metod för att kalkylera de riktiga områdena som skadats av hagel och uppskatta omfattningen av skadorna. En fördel med denna tjänst skulle vara att tillförsäkra klienterna att alla anmälningar utvärderas med samma metod oavsett skadereglerare, kund eller grödan. Ytterligare kan utvärderingen göras snabbare och billigare än metoderna som används nuförtiden tillåter. En helfungerande metod kan uppskatta förluster oberoende av grödatyp och ge information om orsaken till skadan. 1.2 Mål och förväntade resultat Projektsmålen är: En pilotstudie för att hitta den bästa metoden för att upptäcka och uppskatta grödaskador; Att upptäcka och uppskatta grödaskador inom ett studieområde; Att utvärdera mättningarna med referensdata försedd av användaren; En kostnad-nytta-analys; och En beskrivning av ett potentiellt operationellt scenario.
7 5 2 Studieområde och indata Ett område mellan Ängelholm och Helsingborg drabbades av hagelstormar tre gånger under våren april, 28 maj samt 15 juni. Satellitbildsteckning över västra delen av Skåne var begränsad på grund av mycket moln men några överlappande bilder kunde identifieras. Figur 1 visar studieområdet (den röda ytterlinjen) som sträcker mellan Helsingborg, Landskrona och Åstorp. Figur 1- Studieområde mellan Helsingborg, Landskrona och Åstorp ( Google Earth, 2012). Hagelstormar förekom i ett ytterligare område i närheten till Eslöv under 2011 som också analyserades. Figur 2 visar kvarlevan av en hagelstorm som passerade genom södra Sverige i augusti Två molnfri SPOT-5 bilder från 2010 och tre SPOT-5 bilder från 2011 hittades som täcker hageldrabbade områden i Skåne (tabell 1) Tabell 2 är en sammanställning av några viktiga informationskällor och referensdata.
8 6 Satellitsensor ID Cellstorlek Registreringsdatum SPOT m SPOT m SPOT m SPOT m SPOT m Tabell 1. Detaljer av satellitbilderna som användes inom studieprojektet. Figur 2- Kvarlevan av en hagelstorm som passerade genom södra Sverige i augusti Referensdata Relevans Agrias skadeanmälningsdatabas Identifikation av potentiella analysområden Jordbruksblockdatabas Avgränsning av fält och analysområden Google Earth Kartografisk information Google Maps Kartografisk information Tabell 2. Detaljer av några referensdata som användes inom studieprojektet.
9 7 3 Genomförande 3.1 Val av metod För att kunna identifiera utsträckningen av hagelskador måste hälsan av grödan innan hagelstormen etableras. Därför krävs analysen minst två bilder före och efter stormen. Enkla förändringsanalystekniker kan ge viktiga detaljer om vilka delar av fältet var friska i den första bilden och skadade i den andra. Innan förändringsanalysen bör bilderna bearbetas så att de spektrala signaturerna (dvs. histogram) i både bilder är likadana och att atmosfäriska effekter tas bort. Vegetation index används ofta för att framhäva särskilda egenskaper av vegetation i detta fall skadade stjälkar och löv. Det finns många olika metoder baserade på de röda och när-infraröd banden som ge en bild av växtens hälsa och friskhet. Övergripande arbetssteg: Studieområdet avgränsades till områden som drabbats av hagelstormar under de senaste tre åren med hjälp av Agrias skadeanmälningsdatabas. Analysområdet avgränsades till potentiella skadade områden med hjälp av visuella inspektioner och NDVI analys. Bilddata preparerades genom topp-av-atmosfär kalibrering och segmentering för att identifiera ihop sammanhängande fält. Bilddata testklassades för status- och förändringskartering. Preliminär metodik (GEMI) framarbetades. Testkartering av aktuell status utvärderades baserat på fältinformation och karteringsresultatet justerades mot fältinsamlad information. En slutgiltig kartering av aktuell status gjordes och slutresultatet utvärderades med stöd av tidigare insamlad samt ny fältinformation Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) NDVI är ett värde som mäter mängden levande vegetation och har ett värde mellan -1 och +1. Frisk och levande vegetation har ofta hög reflektion i närainfraröda bandet och låg reflektion i röda bandet. Därför kan indexet hjälpa att kompensera för atmosfäriska variationer och olika synvinklar. NDVI-formulären, där R r är gråvärdet i det röda bandet och R nir är gråvärdet i det när-infraröda bandet beskrevs nedan:
10 Second Modified Soil Adjusted Vegetation Index Den reviderade versionen av modified soil-adjusted vegetation index (MSAVI2) är ett index som tar hänsyn till NDVI:s begränsningar när den används över områden med mycket bar jord till exempel åkermark. Resultat av en MSAVI2 analys är ett raster som representerar vegetations grönhet och har ett värde mellan -1 och +1. En signifikant begränsning av MSAVI2 är att det offrar känslighet till förändringar av vegetation för att korrigera för jordytans intensitet. Därför upptäcks det ibland förändringar i vegetation sämre än andra index. Det tenderar också att vara mer känsligt för ändringar över tid och atmosfäriska konditioner Jämförelse mellan NDVI och MSAVI2 Figur 3 nedan visar en visuell jämförelse mellan NDVI och MSAVI2 över samma område väster om Åstorp. Bilden till höger (MSAVI2) ger lite bättre kontrast mellan bar jord och gles vegetation. Med tanke på syftet att hitta hagelskador är det ingen stor skillnad mellan de två metoderna. Figur 3 - Jämförelse av två vegetationsindex. NDVI (tv) och MSAVI2 (th) ger ungefär samma information om vegetations status. Däremot kan MSAVI2 skilja små avvikelser i intensitet av jordytan Global Environmental Monitoring Index Global Environmental Monitoring Index (GEMI) är en icke-lineär kombination av spektrala signaturer där atmosfäriska effekter dämpas. Den byggs på andra välkända index som baseras på skillnaden mellan gråvärden i det röda bandet och det när-infraröd bandet. GEMI-formulären, där R r är gråvärdet i det röda bandet, R nir är gråvärdet i det när-infraröda bandet och N är antalet celler i referensområdet, beskrevs nedan.
11 9 ( ) ( ) ( ) Det C GEM -värdet ger information om vegetation specifik till ett fält. Ett medelvärde för GEMI kalkyleras över hela fältet baserad på vegetations spektralintensitet eller radians och fältets storlek. Baserad på resultaten av initialanalyser bestämdes det att C GEMI erbjöd den bästa möjligheten att identifiera och kvantifiera mängden och utspridningen av grödaskador. Föredelen med GEMI är att C GEMI -värdet är specifik till fältet som undersöks.
12 10 4 Analys 4.1 Resultat Baserat på en visuell inspektion av satellitbilder tillsammans med en analys av vegetations friskhet (NDVI) valdes sex mindre jordbruksblock för detaljerade undersökningar. Två områden ligger i Ängelholm kommun, två ligger i Åstorp kommun och två ligger i Helsingborg kommun. Utöver dessa områden hittades 13 kontroll fält utspridda i fyra kommuner (inklusive närliggande Bjuv kommun) som visas i figur 4. De analytiska resultaten från GEMI analysen visas i tabell 3. Område C GEMI värde Skadad areal (ha) Skadad areal (kg betor eq.) Procent skador (visuell tolkning) Procent skador/ändring (C GEMI ) 1 Ingeltorpsvägen 0,077 1, % 19 % 2 Ausås ängsvägen 0,066 0, % 22 % 3 Gamla Malmövägen 0,067 1, % 22 % 4 väg Rosendal 107 (a98) -0, diffus 61 % 5 Kölegårdsvägen (a99) -0,004 1, % (diffus) 39 % 6 Nära Ormastorps byaväg (kp6) -0, diffus 50 % 7 Kontroll fält 0 0, % 8 Kontroll fält 1-0, % % 9 Kontroll fält 2-0, % % 10 Kontroll fält 3-0, % 11 Kontroll fält 4-0, % 12 Kontroll fält 5 0, % 13 Kontroll fält 7-0, % 14 Kontroll fält 8-0, % 15 Kontroll fält 9-0, % 16 Kontroll fält 10-0, % 17 Kontroll fält 11 0, % 18 Kontroll fält 12 0, % 19 Kontroll fält 13-0, % Tabell 3. Detaljer av analyserna inklusive kontroll fält. Kontrollpunkterna användes för att etablera C GEMI värden för fält som har ändrat drastiskt antigen från bar jord till heltäckt (0 %) med grödor eller från heltäckt till bar jord (100 %). Värdena för kontrollpunkterna plottades. En lineär regression analys användes för att estimera procentandelen av hagelstormskador per fält (figur 5).
13 Hagelskador (%) 11 Figur 4 - Överblick av studieområde med närliggande samhällen. Kontrollfälten syns i ljusgrön färg. 140% 120% 100% 80% Kontroll punkter 60% 40% 20% 0% CGEMI -20% Figur 5 - Diagram av lineär regression som visar ungefärligt procent av hagelskador per jordbruksblock.
14 Test av C GEMI metod På grund av försäkringsbranschens procedurer är det exakt geografiska läget av de skadade grödorna inte angivet. Med andra ord tillhör adressen på skadeanmälan ägaren av försäkringsbrevet och inte det skadade fältet. Naturligtvis besöks platsen av skadereglerare. Metoden testade först over ett stort område för att bedöma hur svårt det är att upptäcka skadorna. Inga information om vilka åkrar som är skadade kändes innan analysen. Detta var för att avgöra metodens robusthet Område 1 (Ängelholm) Område 1 ligger i den syvästliga delen av Ängelholm kommun, ungefär halvvägs mellan Åstorp och Strövelstorp, längst Ingelstorpsvägen. Bara ungefär 60 % av fältet användes i analyses eftersom en del av fältet saknas i den andra (juni 28) bilden. Andelen som användes är ungefär 650 m lång och 100 m bredd i en nord-nordöst riktning. I den första bilden visar den nedre delen av fältet potentiellt skadad eller stressad vegetation indikerat av bar jord och områden med gles vegetation. Den andra bilden visar en mycket tydligare indikation av bar jord och den glesa vegetationen har nästan helt ändrat till bar jord (figur 6). Figur 7 visar en jämförelse av den relativa hälsan av vegetationen innan och efter hagelstormen. Den högra bilden (efter) visar tydligt en minskning av C GEMI värde som pekar på grödaskador eller stressade grödor. Det påverkade området är cirka 1,26 ha eller 16 % av den totala arealen av fältet (i detta fall är det bara portionen av fältet som användes i analysen) enligt en visuell tolkning av satellitbilden. GEMI-analysen förutsåg ett påverkat område av 1,55 ha, eller 19 % av den totala arealen. Skillnaden mellan de två resultaten är bara 0,29 ha eller 3,6 % av den totala arealen. Ungefär kg grödor skulle vara skadade enligt analysen. Figur 6 - Jämförelse av satellitbilder över område 1 som registrerades två veckor innan och två veckor efter hagelstormen. Bilden på vänstra sidan togs den 2 juni 2010 och den på högra sidan togs den 28 juni 2010.
15 13 Figur 7 - Jämförelse av C GEMI värdena för de två datumen. Mörkare färger indikerar potentiella grödaskador Område 2 (Ängelholm) Område 2 ligger i den södra delen av Ängelholm kommun, ungefär tre kilometer västnordväst av Åstorp, längst Ausås ängsvägen. Fältet är ungefär 280 m lång och 145 m bredd i en öst-väst riktning. I den första bilden finns det inga tecken av stressad vegetation bara frisk vegetation. I den andra bilden syns ett tydligt arr (bar jord) från det nedre högra hörnet till mitt i fältet (figur 8). Figur 9 visar en jämförelse av den relativa hälsan av vegetationen innan och efter hagelstormen. Den högra bilden (efter) har ett svart område som tyder på en kraftig minskning av C GEMI värde. Det påverkade området är cirka 0,67 ha eller 17 % av den totala arealen av fältet enligt en visuell tolkning av satellitbilden. GEMI-analysen förutsåg ett påverkat område av 0,85 ha, eller 22 % av den totala arealen. Skillnaden mellan de två resultaten är bara 0,18 ha eller 4,7 % av den totala arealen. Ungefär kg grödor skulle vara skadade enligt analysen. Figur 8 - Jämförelse av satellitbilder över område 2 som registrerades två veckor innan och två veckor efter hagelstormen. Bilden på vänstra sidan togs den 2 juni 2010 och den på högra sidan togs den 28 juni 2010.
16 14 Figur 9 - Jämförelse av C GEMI värdena för de två datumen. Mörkare färger indikerar potentiella grödaskador Område 3 (Åstorp) Område 3 ligger i den västra delen av Åstorp kommun, ungefär tre kilometer västnordväst av Åstorp, längst Nygårdsvägen. Fältet är ungefär 240 m lång och 160 m bredd i en öst-väst riktning. I den första bilden finns det inga tecken av stressad vegetation bara frisk vegetation. I den andra bilden är vegetation i mycket sämre skikt mindre frisk och glesare (figur 10). Figur 11 visar en jämförelse av den relativa hälsan av vegetationen innan och efter hagelstormen. Den högra bilden (efter) visar en generell minskning av C GEMI värde. Figur 10 - Jämförelse av satellitbilder över område 3 som registrerades två veckor innan och två veckor efter hagelstormen. Bilden på vänstra sidan togs den 2 juni 2010 och den på högra sidan togs den 28 juni På grund av den diffusa spridningen av skador i fältet var det opraktiskt att försöka uppskatta den skadade arealen av fältet enligt en visuell tolkning av satellitbilden. GEMI-analysen förutsåg ett påverkat område av 1,71 ha, eller 61 % av den totala arealen. En fördel av GEMI-metoden är att
17 15 det går att generellt uppskatta den skadade arealen när den traditionella metoden (visuell tolkning) inte är möjlig. Figur 11 - Jämförelse av C GEMI värdena för de två datumen. Mörkare färger indikerar potentiella grödaskador Analys av anmälda grödaskador Som nämndes tidigare är de faktiska adresserna av skadade grödorna okända. Trots det kan man göra vissa antagande för att klura ut med hög säkerhet vilken åkermark är kopplad till skadeanmälan (t.ex. fältet bör ligga nära ägarens adress, jämför grödor, jämför fältstorlek m.m.). Nedan beskrivs en djupare undersökning av några anmälda skördeförluster Fleninge I Fleninge var det väldigt lätt att reda ut vilket fält drabbades av hagelstormen. Enligt anmälan var växtslag höstraps och fältet är 9,6 ha. Spektralsignaturen av raps gör det lätt att känna igen det i en satellitbild. Figur 12 visar hur det kan gå att koppla fältet till anmälan. C GEMI -värdet för fältet tyder på att ungefär en tredje del av grödorna skadades. En visuell tolkning ger ungefärligt samma bild av skador (~3,2 ha). Skaderegleraren uppskattade raps skördeförlust till 3,5 % (1 344 kg). Skillnaden mellan de olika kalkylerade siffrorna kan till en stor del förklaras av två saker. Den första är att satellitbilderna ger information om vegetations status bara för en punkt i tid. Det är möjligt kanske till och med sannolikt att grödorna delvis har återhämtat sig till en viss grad och inte skulle betraktas som förstörda. Den andra förklaringen är att skadereglerare, som står vid marknivån, har inte en helt tillförlitligt metod för att uppskatta proportionen av skadade grödor över mycket stora områden/fält.
18 16 Figur 12 - Satellitbilder över det skadeanmälda området i Fleninge. De gula linjerna omfattar 9,6 ha och fältens spektralsignatur tyder på raps. Därför kunde fältet och skadeanmälan lätt kopplas ihop Kattarp I Kattarp anmäldes en förlust efter den 28 maj hagelstormen. Grödorna som påverkades inkluderar höstvete, vårkorn, havre och klöver över ett område av 65 ha. Skadereglerare besökte platsen åtta dagar efter stormen och beslöt att grödorna inte var permanent skadade. Satellitbilder över området (figur 13) bekräfta skadereglerarens bedömning. Återväxt av grödorna syns tydligt i den andra bilden. Figur 13 - Satellitbilder över det skadeanmälda området i Kattarp. De blå linjerna omfattar 66 ha. Tecken av växande vegetation i satellitbilden som togs 28 juni bekräftar att grödorna inte har allvarligt skadats. Ytterligare kan satellitbilderna användas för att verifiera anmälningar av missväxt där säden inte har grott som orsakar ett märkbart mönster. Det syns i det norra utvalda fältet i figur 13. I första bilden har sädan knappast börjat att gro. Tre veckor senare har säden växt ganska mycket fast med några bara platser. En tredje bild, t.ex. från juli, skulle kunna bekräfta en anmälning om missväxt.
19 17 5 Operationellt scenario Varje år börjar hagelsäsongen i södra Sverige i sen maj och håller på ungefärligt till slutet av augusti. Under denna tid är det nästan säkert att en hagel storm oavsett omfattning kommer att ske. En övervakningstjänst skulle kunna utnyttja detta faktum för att maximera möjligheten att identifiera och kvantifiera skördeförlust. Satellitbilder är den dyraste delen av en sådan tjänst. Vissa åtgärder kan tas för att minimera eller i bästa fallet eliminera datakostnaderna. Varje år framställs en heltäckande mosaik av högupplösta satellitbilder over Sverige. Denna täckning är tillgänglig via Saccess-programmet. Ytterligare kommer satellitbilder med hög kvalité att bli tillgänglig helt gratis efter de Sentinel satelliterna skjuts upp i Ett exempel av kostnaderna och potentiella besparingarna associerad med en övervakningstjänst ges i Tabell 4. Bildkälla Datakostnad (per ha) Analyskostnad (per ha) Total kostnaden (per ha) LF Agrias kostnad (per ha) Saccess 0 kr 0.12 kr 0.12 kr 0.20 kr Sentinel satelliter 0 kr 0.12 kr 0.12 kr 0.20 kr Beställd mottagning av satellitbild (t.ex. SPOT-5) 0.17 kr 0.12 kr 0.29 kr 0.50 kr Tabell 4 - Analys av kostnaderna associerade med en övervakningstjänst för att identifiera och kvantificera grödskador. I Sverige ligger de primära odlingsområdena i de södra delarna av landet huvudsakligen i Skåne. Det finns drygt ha åkermark i Skåne (2005). En SPOT satellitbild täcker ungefär km 2 eller uppskattningsvis en tredje del av regionen. Baserad på nuvarande priser för högupplösta SPOT-5 bilder är kostnaden per hektar ungefär 17 öre förutsett att hela bilden köps. Med tanken på en operationell tjänst kommer analyskostnaderna att bli relativt fast och oberoende av antal jordbruksblockar som analyseras. Bearbetningskostnaderna beror på antalet satellitbilder (1-4) och inte antalet enskilda fält (~ i Skåne). För LF Agria som försäkrar over 50 % av marknaden är kostnaden för att övervaka alla försäkrade kunder i Skåne ungefär 50 öre per hektar per satellitbild.
20 18 6 Slutsatser och rekommendationer Den viktigaste slutsatsen av denna studie är att det är högst möjligt att identifiera och kvantifiera utspridningen av hagelskador med satellitbaserade fjärranalys tekniker. En kombination av vegetationsindex och statistiska beräkningar gör det genomförbar att med en noggrann och robust metod estimera arealen av hagelskadorna och extrapolera resultaten till faktiska massavärden. Med tanke på det har projektet uppfyllt det viktigaste målet. Dessutom kan den utvecklade metoden användas för att identifiera områden som drabbas av missväxt. Försäkringsbrev täcker också när säden inte gror och ett fält besök krävs om det blir en anmälning. En begränsning och det är oftast så med satellitbaserade undersökningar är tillgång till satellitbilder som täcker området vid den önskade tiden. Naturligtvis krävs det för att genomföra analysen. Däremot kommer den här begränsningen att ha mindre betydelse i den nära framtiden på grund av Sentinel-satellitkonstellationen. Sentinel-satelliter tillsammans med SPOT och LandSAT satelliter och i samband med andra källor som SACCESS kommer att reducera risken att inte ha bildtäckning före och efter en sommarstorm. Metoderna utvecklade I denna studie kan förkovras/justeras något för att förbättra uppskattningen och för att automatiskt kalkylera skördeförlust baserad på växtslaget. Detta skulle innebära en modifikation av försäkringsbranschens gällande metoder. Med en ytterligare bit av information, alltså jordblocksid, kunde fältet lätt och snabbt identifieras utan behovet av en tidskrävande manuell inspektion av satellitbilderna innan analysen. Metria rekommenderar en fortsättning av samarbete med Agria inom området övervakning av skördeförlust på grund av hagelskador eller missväxt. Till början föreslår Metria att fortsätta förse Agria med underlag som kan användas av skadereglerare för att bättre bedöma den skadade arealen.
21 19 7 Referenser Apan, A., et al, Opportunities and Limitations of Remote Sensing for Crop Loss (Hail Damage) Assessment in the Insurance Industry. Proceedings of SSC 2005 SIIP: The National Biennial Conference of the Spatial Sciences Institute, Melbourne, Australia, September Bently, M., Mote, T. och Thebpayna, T., Using Landsat to Identify Thunderstorm Damages in Agricultural Regions. Bulletin of the American Meteorological Society, 83 (3). Hohl, M., Relationship Between Hailfall Intensity and Hail Damage on Ground, Determined by Radar and Lightning Observations. PhD Thesis. Institute of Geography, University of Fribourg: Switzerland. Lillesand, T., and Keifer, R., Remote Sensing and Image Interpretation, 3 rd Edition, John Wiley and Sons. Vagts, T., Hail Damage Assessment to Corn, Northwest Iowa Crop Update Newsletter, Carroll, IA, USA, May 2004.
Här finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Läs merCropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Läs merPER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP
Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation
Läs merDelaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark
Läs merSkogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning
Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen
Läs merFjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens
Läs merCropSAT gödsla rätt med satellithjälp
CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande
Läs merÖvervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Läs merGrönområden grönytor och asfalt i tätort.
Grönområden grönytor och asfalt i tätort stefan.svanstrom@scb.se Indata Satellitdata, SPOT (Metria) Vägnät ur Vägdatabasen (Vägverket) Tätortsgräns samt buffer (SCB) Jordbruksblock (Jordbruksverket) Byggnadsregister
Läs merFortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd
Läs merPå väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS
132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merService Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria
Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942 Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Global Monitoring for Environment and Security Services In-situ systems GMES Space systems Data
Läs merMAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING
MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING Utvärdering av möjligheter med laserskanningen från beredskapsplaneringsprojekten, ny nationell höjddata (NNH) och satellitbilder Duncan McConnachie Magasinbestämning
Läs merJämförelse av överlappande höjdmodeller
L A N T M Ä T E R I E T 1 (10) PM Jämförelse av överlappande höjdmodeller 2011-07-01 Dnr Jämförelse av överlappande höjdmodeller Bakgrund Vid uppbyggnaden av Ny nationell höjdmodell kommer laserskanningen
Läs merVarmt väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har
Läs mer7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
Läs merDON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst
DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst Agenda Vädermodeller för prediktion av DON. Inomfältsvariation DON i Västsverige. - Söderström och Börjesson, 2012,
Läs merVallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.
Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merAftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Läs merMöjligheter med nya data från Sentinel-3
Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.
Läs merRapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
Läs merJenny Andersson Examensarbeten i Naturgeografi nr 53 Populärvetenskaplig sammanfattning --------------------------------------------------------------------------- ----- Användning av globala sattellitdata
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merBin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Läs merPM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Läs merMin skog. Fastighet: SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: UPPSALA
Min skog Fastighet: SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: UPPSALA 1/9 2/9 3/9 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter.
Läs merHYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Läs mer46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merSatellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar metoder och konceptlösningar, baserat på fjärrnalys och GIS, för
Läs merModern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster
Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster 9 september 2016 Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholm Med bilder från Helle Skånes, Stockholms Universitet Modern biotopdatabas Kombinerar
Läs merWATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning
WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning Mats Lindegarth Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö Havsmiljöinstitutet WATERS is coordinated by
Läs merRISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE. Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007
RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007 Innehåll 01 Överblick: GMES och GSE 02 Risk-EOS-tjänster 03 Risk-EOS Steg II Kristianstad 04 Utvärdering 05 Anvädarperspektiv
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merDATALOGISK SNABB MANUAL 5-2014. Reviderad 2015-05-20. Oderup 9267, 24297 Hörby, Tel. 0415-400 25, info@datalogisk.se, www.datalogisk.se.
DATALOGISK SNABB MANUAL Reviderad 2015-05-20 Oderup 9267, 24297 Hörby, Tel. 0415-400 25, info@datalogisk.se, www.datalogisk.se 5-2014 April MOBILE Manual senast ändrad 2015-05-20 Register Inloggningsuppgifter
Läs merRymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Läs merTillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter
Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merGrobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merPM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap
PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00
Läs merEng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk
Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merInnovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling
Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merTorbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB
Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merGrafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merGIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist
GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.
Läs merKostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning
Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merFjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige. Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU. Camilla Jönsson, Metria
Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra Sverige Ulf Bjelke, ArtDatabanken, SLU Camilla Jönsson, Metria BAKGRUND Under 2000-talet har bestånd av skadade och döda alar rapporterats
Läs merBESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Läs merWachtelhund Agria Breed Profiles Liv
Wachtelhund Agria Breed Profiles Liv 2011-2016 Agria försäkringsdata Rasstatistik Hund: 2011-2016 Wachtelhund Frekvenser och mått är baserade på data från Agria Djurförsäkring, Sverige. Det primära målet
Läs merLångsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Läs merFortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor
Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2005, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2005 I korta drag Fortsatt stort exportöverskott i juli
Läs merVarmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt
Läs merSVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merBevissäkring från rymden
Bevissäkring från rymden Instruktion för hur satellitbilder och fjärranalys kan användas i miljöbrottsutredningar som rör vattenverksamhet Analyser av satellitbilder kan bestämma tidsintervall för när
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merOptimering av NCCs klippstation för armeringsjärn
Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat
Läs merTranor och grågäss runt Draven
Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2013 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se
Läs merRegnet har satt fart på upptaget av gödselkväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 2, 215: Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Veckans mätning, 8 maj, visar att veteplantornas är i stadie DC 31-32. Upptaget av kväve har ökat den
Läs merFörändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005 De tio största tätorterna 2005
MI 12 SM 1003 Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005 De tio största tätorterna 2005 Cnges in green space, within the ten largest localities 2000-2005 I korta drag Här presenteras
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merKrav på webbläsare. Manual för arbetslöshetkassorna. De webbläsare som är kompatibla med portalen är minst Internet Explorer 6.x och Firefox 2.
Användarmanual till IAF:s portal för arbetslöshetskassor 1 (8) Manual för arbetslöshetkassorna Krav på webbläsare De webbläsare som är kompatibla med portalen är minst Internet Explorer 6.x och Firefox
Läs merProjekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor
Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor Inventeringsresultat skickas till: Sönke Eggers, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi, Box 7044, 75007 Uppsala Vid frågor ring tel. 0768283848
Läs merMILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2015-035 Markkemisk och fysikalisk analys av jordprover från Gørløsegård, MNS50090, Hillerød Kommune, Danmark. Samuel Eriksson & Anna Lundberg INSTITUTIONEN FÖR
Läs merInnovationer för hållbar växtodling Partnermöte juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige
Innovationer för hållbar växtodling Partnermöte 20-21 juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling 4a. Webbaserat beslutsstödssystem för
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merOm statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Åkerarealens
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs mer2 Dataanalys och beskrivande statistik
2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merHåkan Tillander - Telenor, Networks/Radio
Störningar i 700-bandet från -sändare i Norge och Danmark 2015-09-24 Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio Status för 700-bandet i Norden Sverige och Finland Planerar att tilldela 700-bandet för mobila
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merI vår laboration kom vi fram till att kroppstemperaturen påverkar hjärtfrekvensen enligt
Introduktion Vi har fått ta del av 13 mätningar av kroppstemperatur och hjärtfrekvens, varav på hälften män, hälften kvinnor, samt en studie på 77 olika flingsorters hyllplaceringar och sockerhalter. Vi
Läs merGrafisk teknik IMCDP. Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
Grafisk teknik Sasan Gooran (HT 2006) Iterative Method Controlling Dot Placement (IMCDP) Assumptions: The original continuous-tone image is scaled between 0 and 1 0 and 1 represent white and black respectively
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merUppskattning av maltkornskvalitet
Uppskattning av maltkornskvalitet Mats Söderström, SLU & Sweco mats.soderstrom@mark.slu.se Mats Söderström 1,3, Tomas Börjesson 2, CG. Pettersson 2, Knud Nissen 2, Olle Hagner 4 1 Swedish Univ. of Agric.
Läs merImporten ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor
HA 17 SM 0708 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2007, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2007 I korta drag Importen ökade med 12
Läs merManual för simuleringsmodellen Terranimo light
Manual för simuleringsmodellen Terranimo light För att kunna få tillgång till programmet Terranimo behöver du öppna en webläsare (t.ex. Internet- Explorer, Firefox, Google Chrome eller Safari) och ange
Läs merSnötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Läs merTranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning
Läs merUtrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv. kristin andrée
Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv kristin andrée institutionen för bygg- och miljöteknologi LundS UNIVERSITET Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes
Läs merUtvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.
Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4
Läs merKursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017
Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying
Läs merMEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins
Läs merGrafisk teknik. Sasan Gooran (HT 2006)
Grafisk teknik Sasan Gooran (HT 2006) Iterative Method Controlling Dot Placement (IMCDP) Assumptions: The original continuous-tone image is scaled between 0 and 1 0 and 1 represent white and black respectively
Läs mer