Detta dokument innehåller förutsättningarna, kraven och villkoren för det uppdrag som ska utföras av Lärosätet tillsammans med Skolverket.

Transkript

1 Uppdragsförfrågan Dnr :680 Uppdragsförfrågan om att anordna utbildningen Validering i praktiken, 7,5 hp, våren 2018 Detta dokument innehåller förutsättningarna, kraven och villkoren för det uppdrag som ska utföras av Lärosätet tillsammans med Skolverket. 1. Om uppdraget 1.1 Bakgrund Skolverket fick i Regleringsbrev 2017 i uppdrag att genomföra fortbildningsinsatser om validering genom att upphandla en kurs på högskolenivå om hur kartläggning av en individs kunskaper och kompetenser utförs som ett led i en valideringsprocess. Skolverket genomförde en pilotomgång under hösten med tre lärosäten. Skolverket avser att i en andra omgång uppdra åt ca 5 lärosäten att bedriva utbildningen Validering i praktiken, 7,5 hp, under våren Uppdragets målsättning Att öka kunskaperna om valideringsprocessen och på så sätt bidra till likvärdiga bedömningar av enskildas förutsättningar, bl.a. utifrån kön, och med ett likvärdigt syfte. 1.3 Uppdragets resultat Att utifrån ett givet kunskapsinnehåll (se bilaga 1) dels utforma ett kursinnehåll och kursupplägg för, samt att genomföra utbildningen Validering i praktiken, med webbutbildningen Valideringsarbete i teori och praktik en introduktion 1 som utgångspunkt. Utbildningen Validering i praktiken ska fördjupa den teoretiska förankringen i webbutbildningen och den praktiska tillämpningen vid kompetenskartläggning och kompetensbedömning inom olika utbildningsformer och branschbedömningar. Efter utbildningens genomförande ska Lärosätet i en rapport beskriva utbildningens genomförande, styrkor och svagheter samt förslag på utvecklingsområden. Reflektioner utifrån deltagarnas utvärderingar ska också ingå i rapporten. 1.4 Uppdragets utförande Tidsram Uppdraget pågår mellan och

2 1.4.2 Tidsplan 1 dec 2017 Sista dag för svar till Skolverket om denna uppdragsförfrågan 15 dec Besked till lärosäte om uppdrag 1 feb Senast kursstart 30 jun Återrapportering till Skolverket 2. Krav på utförande 2.1 Kravspecifikation Uppdraget innebär att utifrån ett givet kunskapsinnehåll (se bilaga 1) utforma ett kursinnehåll och kursupplägg för, samt att genomföra utbildningen Validering i praktiken, med webbutbildningen Valideringsarbete i teori och praktik en introduktion som utgångspunkt. Skolverket kommer i utvärderingen av offerten granska kursinnehåll och kursupplägg (se 5.1.2) Lärosätet ska kunna tillhandahålla en utbildningsomgång av Validering i praktiken, med ca 25 deltagare. Kursen riktar sig till anställd personal eller företagare och ska i första hand rikta sig till vägledare och lärare inom vuxenutbildningen. Lärosätesutbildningen ska bedrivas med utgångspunkt från webbutbildningen, Valideringsarbete i teori och praktik en introduktion (Bilaga 1Kunskapsinnehåll) Utbildningen ska erbjudas på distans med ett antal fysiska träffar. Fysiska träffar kan dock ersättas med tekniska lösningar så att reflektion, grupparbeten och dialog, dels mellan deltagarna och dels mellan deltagarna och lärarna/handledarna, ändå kommer till stånd. Utbildningsmålen ska ligga på SeQF-nivå 6 och motsvara grundläggande nivå inom universitet och högskola. Grundutbildningen, Validering i praktiken, ska kunna ge 7,5 högskolepoäng (hp). Lärosätet anger eventuella behörighetskrav för potentiella deltagare. Lärosätet tillser att utbildningsplatserna utnyttjas. Skolverket bistår med informationsspridning och viss marknadsföring genom de kanaler Skolverket har. Vid färre än 20 anmälningar måste en eventuell utbildningsstart godkännas av Skolverket senast två veckor innan startdatum. Skolverket kan ge godkännande att starta med färre deltagare. Dock är lägsta antalet 15 deltagare. Om utbildningen startar med deltagare reduceras den överenskomna ersättningen för utbildningen för varje deltagare under 20. Om antalet ansökningar överstiger 25 kan Skolverket i dialog godkänna ett högre antal utbildningsplatser med ökad ersättning. Skolverket bjuder inte deltagarna på lunch eller fika. Utbildningen ska vara genomförd i god tid för utvärdering och uppföljning så återrapportering kan ske senast 30 juni 2018.

3 Lärosätet ska direkt i samband med utbildningens start rapportera kontaktuppgifter för antagna deltagare, samt direkt efter utbildningens avslut kontaktuppgifter för de deltagare som slutfört utbildningen. Utbildningen kan genomföras i samverkan mellan flera lärosäten 2.2 Slutrapport Innehåll och form för genomförd utbildning ska utvärderas av deltagarna efter genomgången utbildning. Efter slutfört uppdrag ska Lärosätet senast den 30 juni inkomma till Skolverket med en kort rapport, som beskriver utbildningens genomförande, styrkor och svagheter samt ge förslag på utvecklingsområden. Reflektioner utifrån deltagarnas utvärderingar ska också ingå i rapporten. Handlingar som i övrigt tillkommer inom ramen för Överenskommelsen ska inte skickas in till Skolverket. Lärosätet svarar härvid för att förvara samtliga handlingar i ärendet i enlighet med bestämmelserna i Arkivlagen (1990:782). 3. Organisation 3.1 Ansvariga Beställande enhet hos Skolverket är: Enheten för vuxenutbildning Uppdragsansvarig hos Skolverket: David Lundgren, david.lundgren@skolverket.se Kompetenskrav och resursplanering Lärarna/handledarna från lärosätet ska ha praktisk erfarenhet av validering, det vill säga kartläggning och bedömning. 4. Svar på uppdragsförfrågan 4.1 Innehåll Om lärosätet är intresserat av framtagande av utbildningen eller vidareutveckling (för de lärosäten som medverkade i pilotomgången hösten 2017) samt att genomföra utbildningen önskar Skolverket senast 1 dec få en offert med nedanstående innehåll: 1. kort presentation av lärosätets erfarenhet av liknande uppdrag som det som efterfrågas i denna upphandling 2. presentation av offertens föreslagna utbildningsupplägg 3. redogörelse för hur offertens föreslagna utbildningsupplägg säkerställer att kunskapsmål, utbildningsmål och effektmål för utbildningen kan uppnås 4. redogörelse för de metoder och aktiviteter som kommer att ingå i utbildningen 5. redogörelse för bemanningen och eventuell tekniska lösningar för distansundervisning i utbildningen 6. presentation av hur lärosätet marknadsför kursen Validering i praktiken för att få sökande 7. beskrivning av vilken kompetens lärosätet förfogar över och som kommer att tas i anspråk i valideringsutbildningen

4 8. antalet och preliminära datum för fysiska träffar. Om teknik kommer för att ersätta de fysiska träffarna beskrivs den tekniska lösningen 9. längden på de fysiska träffarna 10. om lärosätet planerar att genomföra uppdrag i samarbete med annat lärosäte. Ange i så fall vilket och i vilken omfattning. 4.2 Prissättning Offertens prissättning ska lämnas som ett totalpris för både framtagande av utbildning samt att genomföra den. Priset ska anges i svenska kronor (SEK) exklusive mervärdesskatt. Priset ska inkludera samtliga kostnader. Anbudsgivaren ska specificera kostnaden för: framtagande av utbildningen alternativt vidareutveckling för de lärosäten som medverkade i pilotomgången hösten 2017 genomförande av utbildningen Efter sista datum att skicka offert gör Skolverket en bedömning av inkomna svar samt påbörjar diskussion med utvalda lärosäten. Därefter tecknas överenskommelser med utsedda lärosäten. 5. Utvärdering Skolverket kommer att utifrån lärosätets svar göra en bedömning av lärosätets möjlighet att genomföra utbildningen med avsedd kvalitet. Offererat pris används som grund för diskussion mellan Skolverket och lärosätet för ersättning till lärosätet. De lärosäten som bedöms kunna ge en utbildning med avsedd kvalitet inom angiven tidsram samt i samråd med Skolverket anger en skälig kostnad, kommer att få i uppdrag att ge utbildningen. 5.1 Utvärderingsprincip Anbuden utvärderas enligt principen ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till utvärderingskriterierna: - Kvalitet - Pris Utvärdering av kvalitet I syfte att säkerställa kvalitet på efterfrågad tjänst kommer en bedömningsgrupp bestående av tre personer att utvärdera tjänstens kvalitet. Detta görs med hjälp av utvärdering av offerten och utvärdering av anbudsgivarens svar enligt kravspecifikationen i avsnitt Poängsättning En betygs- och poängskala i fem steg tillämpas där två är lägsta poäng och tio är högsta poäng. Bedömningsgruppen kommer att bedöma varje bedömningsgrund enligt betygs- och

5 poängskalan nedan: 10 - Mycket bra. Innebär fullt tillfredsställande uppfyllnad av bedömningsgrunden och omfattande mervärde till Skolverket 8 Bra. Innebär tillfredsställande uppfyllnad av bedömningsgrunden och ett betydande mervärde till Skolverket 6 - Godkänt. Innebär uppfyllnad av bedömningsgrunden och ett visst mervärde till Skolverket. 4 - Svagt. Innebär inget utmärkande utan endast godtagbar uppfyllnad av bedömningsgrunden och marginellt mervärde till Skolverket 2 - Mycket svagt. Innebär inget mervärde till Skolverket 6. Bilagor Bilaga 1, Kunskapsinnehåll Bilaga 2, Föreslag på litteratur 7. Offertsvar Svar på denna uppdragsförfrågan skickas till: callisto.utriainen@skolverket.se Med kopia ställd till: david.lundgren@skolverket.se; alberto.hylander@skolverket.se, 8. Frågor om utbildningen David Lundgren Telefon: +46 (0) E-post: david.lundgren@skolverket.se

6 Bilaga 1, Kunskapsområden i Validering i praktiken 7,5 hp Kunskapsteori och kunskapsfilosofi Kunskap, kompetens och lärande - olika kunskapsformer - det svenska kvalifikationsramverket, SeQF som ett verktyg för att synliggöra nivåskillnaderna i ett utövande med kunskapsformerna som bas - hur frågeställningar påverkar vilken kunskapsform som synliggörs vid kartläggning och prov/tester - (yrkes)kunnandets kunskapsformer - tyst kunskap - hur arbetsprocesser/arbetsbeskrivningar synliggör kompetens som innefattar tyst kunskap - reflektionens betydelse för (yrkes)kunnande - det analoga tänkandet och hur generalisering utgör en del av det tillsynes tysta (yrkes)kunnandet - (yrkes)kunnandets kompetenser och dess universalitet: omdöme, estetik, etik m.m. samt att den skicklige hanterar det oväntade och gör rätt sak i rätt tid Reell kompetens Formellt, icke-formellt och informellt lärande - innebörden av formellt, icke-formellt och informellt lärande samt hur stora andelar av vardera som utgör en vuxen individs reella kompetens, genom att ha getts möjlighet att reflektera över formell dokumentation (betyg, examensbevis etc.) i förhållande till reell kompetens samt vilka kompetenser som inryms i det informella lärandet Generella kompetenser Generella kompetensers betydelse för ett yrkeskunnande - EU:s 8 nyckelkompetenser - förstudien SKiM s resultat - generella kompetensers betydelse för ett (yrkes)kunnande, genom att ha getts möjlighet till reflektion kring generella kompetenser, reell kompetens och den kompetens som efterfrågas vid bl.a. rekrytering Gemensamma kompetenser - (bransch-)gemensamma kompetenser - yrkesindelningar och dess skillnader mellan olika länder Validering Kartläggning och bedömning - valideringsarbetets grundläggande innebörd och

7 - valideringsarbetets koppling till de europeiska, nordiska och nationella riktlinjerna för validering Validering och samhälle Individ-/samhällsperspektiv, utbildnings- och branschvalidering - skillnaden med syfte och mål för valideringsarbetet mellan ett individ- och samhällsperspektiv - de olika områdena som valideringsarbetet utförs i och skillnaden av bedömningsgrunder - valideringsarbetet och dess bedömningsgrunder inom sitt verksamhetsområde Validering och individ Valideringsprocessens inverkan på individ - hur en valideringsprocess kan starta reflekterande processer och hur det i sin tur kan påverka individen - hur en valideringsprocess kan stärka individens självförtroende och motivation Valideringsmodeller Utbildning, branschmodeller - det principiella arbetet med validering inom utbildning - branschmodellernas principiella uppbyggnad och dess bedömningsgrunder samt vilka branschmodeller som finns att tillgå Kartläggarkompetens Samtalsmetodik, frågor som ger bedömningsbara svar, praktiska exempel och övningar - olika samtalsmodeller och vägledningsteorier - hur berättelser och exempel återspeglar kompetenser och hur berättelsen kan kvalitetssäkras som självupplevd - kartläggningens delar och färdighet att utföra såväl inledande som fördjupad kartläggning - utföra kartläggningar som är bedömningsbara och transparenta Bedömarkompetens Delar och helhet, styrdokument och yrkeskunnande, praktiska exempel och övningar - bedömningsgrunder inom Kommunal vuxenutbildning, YH, Universitet och högskola samt folkbildning för behörighet och/eller tillgodoräknande - förhållandet mellan styrdokument och (yrkes)kunnande, genom att ha getts möjlighet att reflektera över styrdokument i förhållande till ett utövande av (yrkes)kunnandet - skillnaderna mellan validering och enskilda tester/prov/prövning - identifiera bedömningsgrunder och utifrån kompetenskartläggningen göra bedömning av reell kompetens

8 - synliggöra och dokumentera bedömningsarbetet samt färdighet att utföra detsamma Verktyg för validering Kartläggning, intyg, motiveringar och utredningar - Hur kartläggningsformulär och dess innehåll kan utformas - hur kompetensbevis för behörighet och tillgodoräknande kan utformas inom utbildning - olika branschmodellers kompetensbevis Kvalitetssäkrad validering - hur valideringsprocessen kvalitetssäkras genom hur kartläggnings-, bedömningsoch dokumentationsarbetet utformas och utförs - validitet och reliabilitet Examination - kartläggning, bedömning och bedömningsmotivering inom valt utbildningsområde och/eller ev. branschområde Kunskap om, för utförandet, relevant teori ur utbildningsmålen

9 Bilaga 2, Föreslag på litteratur Andersson P, Fejes A (2010) Kunskapers värde validering i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Bornemark, J., Svenaeus, F., (red.), Vad är praktisk kunskap, Södertörns högskola, Eprint, Stockholm, 2009, 401 s Tillgänglig ( ): Gustafsson L, Mouwitz L (2008) Validering av vuxnas kunnande med rättvisa i fokus. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM Tillgänglig ( ): Göranzon, B. (1988) Den inre bilden, Stockholm: Carlssons Göranzon, B. (2009) Det praktiska intellektet. Stockholm: Santérus förlag Hammarén, M.(2005) Skriva, en metod för reflektion. Stockholm: Santérus Janik, A, Toulmin, S (2014) Wittgensteins Wien: Santérus förlag Johannesen, Kjell S (1999) Praxis och tyst kunnande. Stockholm: Dialoger Josefson, I (1988) Från lärling till mästare: om kunskap i vården. Lund: Studentlitteratur Josefson, I (1991) Kunskapens former: det reflekterande yrkeskunnandet. Stockholm: Carlsson Khalid El Gaidi (2007). Lärarens yrkeskunnande bildning och reflekterande erfarenheter. Stockholm: Dialoger Kuhn, T. (1992) De vetenskapliga revolutionernas struktur. Stockholm: Tales Larsson, H (1997) Intuition: några ord om diktning och vetenskap. Stockholm: Dialoger Ratkic, A (2006) Dialogseminariets forskningsmiljö. Stockholm: Dialoger Tillberg, T., (red.) (2002)Dialoger om yrkeskunnande och teknologi, Stockholm: Dialoger Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH (2012) Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Västerås: YH 2012/428 Tillgänglig ( ): ktur%20f%c3%b6r%20validering/kriterier%20och%20riktlinjer%20f%c3%b6r%20valide ring%20av%20reel%20kompetens%202.0.pdf Nordiskt nätverk för vuxnas kunnande, NVL (2016) Validering och värdet av kompetenser färdplan Rapport Tillgänglig ( ): Cedefop (2015) European guidelines for validating non-formal and informal learning. Lunxenbourg: Publications Office. Cedefop reference series; No 104 Tillgänglig ( ):

10 Eventuell fördjupning Diderot, D (1963). Skådespelaren och hans roll. Prisma Diderot, D (1992). Rameas brorson. Tiden Wittgenstein, L (2012). Filosofiska undersökningar. Stockholm: Tales Wittgenstein, L (1992). Om visshet. Stockholm: Tales Ytterligare förslag Duvekot, R., Coughlan, D. & Aagaard, K. (Red.) (2017) The learner at the centre - Harris, J., Wihak, C., and Van Kleef, J. (Eds.) (2014) Handbook of the Recognition of Prior Learning: Research into Practice. Leicester, England: National Institute of Adult Continuing Education (NIACE). RPL.PDF Andersson, P. and Harris, J. (Eds.) (2006) Re-theorising the Recognition of Prior Learning. Leicester, England: National Institute of Adult Continuing Education (NIACE). Harris, J., Breier, M. and Wihak, C. (Eds.) (2011) Researching the Recognition of Prior Learning: International perspectices. Leicester, England: National Institute of Adult Continuing Education (NIACE). Tillgänglig rat_kunnande.pdf The Craftsman av Richard Sennet The Reflective Practitioner av Donald A Schön The Tacit Dimension av Michael Polanyi Kunskap i handling av Bengt Molander Gilbert Ryle, kapitlet Knowing How and Knowing That från boken The Concept of Mind. Göranzon, Bo, Maria Hammarén, and J. R. Ennals (eds.). Dialogue, Skill and Tacit Knowledge. Chichester: John Wiley & Sons Ltd, Berglund, Johan. Why Safety Cultures Degenerate: And How To Revive Them. New edition. Routledge, 2016.