VÅRDFAKTA Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen samt genomgång av Reepalu-utredningen.
|
|
- Gustav Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PRIVAT VÅRDFAKTA 2015 Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen samt genomgång av Reepalu-utredningen.
2
3 Rätten att kunna välja och välja bort vårdoch omsorgsgivare har ett starkt stöd bland svenska folket. Och de privata aktörerna uppfattas som allt viktigare för valfriheten. Både svenska folket och vårdstuderande är också övertygade om att möjligheten att välja arbetsgivare gör vårdyrket attraktivare. Samtidigt finns det en politisk vilja att försämra förutsättningarna för att driva företag inom en sektor som står inför betydande utmaningar med en allt större andel äldre i befolkningen. Privat Vårdfakta 2015 är ett redskap för alla som vill ha fakta och statistik om den moderna välfärden. I årets upplaga tar vi också upp utredningen om ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster, den så kallade Reepaluutredningen. Stockholm i juni 2015 Håkan Tenelius Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna 3
4 Innehåll Valfriheten 6 Svenskarna om valfrihet 8 Från monopol till mångfald med LOV 10 Valfrihetsläget i Sverige 11 Effekter av valfrihet 14 Enhetlighet och transparens 19 Företagen 22 Andel i privat regi 24 Storlek 25 Vård- och omsorgsgivarna 26 Ekonomi 29 Vinst eller förlust 30 Utveckling eller avveckling 34 Vinstdrivande företag i Norden 37 Medarbetarna 38 Sysselsättning 40 Behov 40 Lön och utbildningsnivå 42 Medarbetarna om arbetsplatsen 44 Framtida utvecklare och entreprenörer 50 Sjukvård 52 Kvalitet 54 Några utmaningar 57 4
5 Äldreomsorg 58 Kvalitet 60 Några utmaningar 65 Innehåll Personlig assistans 66 Kvalitet 68 Några utmaningar 69 Individ och familj (socialtjänst) 70 Kvalitet 72 Några utmaningar 75 Reepalu-utredningen 76 Utredningen 78 Utgångspunkten 80 Begränsning av vinst 81 Reglering av bemanning 82 SVB-bolag 83 Möjlighet för landsting att slopa vårdval 84 Ekonomisk redovisning på enhetsnivå 85 Vårdföretagarna 86 Våra medlemmar 88 Våra mål 89 Källor 90 5
6 Valfriheten Myt: Det blir lika stor valfrihet inom vården och omsorgen även om vinstdrivande företag förbjuds. 6
7 Verklighet: Färre alternativ skulle finnas kvar om ett stopp av vinstutdelning eller krav på om vandling till SVB-bolag* införs. Enligt Vård företagar panelen, en undersökning bland Vårdföretagarnas medlemmar, ser nästan hälften av företagen det som svårt att driva vidare sin verksamhet, och avveckling eller försäljning skulle bli trolig. 1 Valfrihet bygger på mångfald. Det behövs både små och stora vård- och omsorgsföretag för att välfärden ska utvecklas och för att valfrihet ska garanteras. Valfriheten *SVB = aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning motsvarande statslåneräntan + en procentenhet 7
8 Svenskarna om valfrihet Allt fler anser att det är rätt att man kan välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare och att privat drivna vård- och omsorgsföretag har betydelse för valfriheten: 2 90 % anser att valfrihet inom äldreboende är viktigt % anser att valfrihet inom hemtjänst är viktigt.
9 84 % anser att valfrihet inom sjukvård är viktigt. Valfriheten 90 % anser att man ska kunna välja bort en vårdgivare man inte är nöjd med. 69 % anser att de privata aktörerna i välfärden är viktiga för valfriheten. I synnerhet äldre och patienter med kronisk sjukdom anser det viktigt att kunna välja vårdcentral. 3 9
10 Från monopol till mångfald med LOV Under 1990-talet både under socialdemokratisk och borgerlig regering skedde en rad avregleringsoch valfrihetsreformer som gjorde det privata vårdföretagandet möjligt. År 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. Oavsett om det är en utförare i privat eller offentlig regi får de skattefinansierad ersättning för sin verksamhet. Innan LOV infördes fanns endast LOU, lagen om offentlig upphandling. Till skillnad från LOV innebär LOU ingen automatisk valfrihet för den enskilde. Då är det kommunen eller landstinget som bestämmer vilken vård- och omsorgsgivare som ska anlitas. Med LOV kan landsting och kommuner ställa krav som ska gälla för alla utförare inom en viss verksamhet. Alla företag som uppfyller dessa kvalitetsoch kompetensvillkor blir godkända som vårdgivare, där patienter och brukare kan välja bland dem utifrån egna preferenser. Det kallas för etableringsfrihet. Utförarna måste måna om sina patienter och brukare för att inte mista dem som kunder och konkurrerar inte med pris eftersom ersättningsnivån är bestämd på förhand. 4 En ytterligare skillnad är att LOV ger bättre kontinuitet för patienten och brukaren än LOU. Långsiktigheten i LOV bidrar också till investeringsviljan i verksamheten. 10
11 Valfrihetsläget i Sverige Valfriheten 72 % av svenska folket anser att vården riskerar att bli ojämlik om respektive kommun och landsting själva får besluta om det ska vara tillåtet med vinstdrivande vårdgivare. 5 LOV ger medborgarna möjlighet att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg. Patienten eller brukaren betalar samma avgift och omfattas av samma högkostnadsskydd vare sig det är vård och omsorg i privat eller offentlig regi. 11
12 Sjukvården Alla landsting har sedan den 1 januari 2010 egna valfrihets system vårdval i primärvården. Regeringen och Vänsterpartiet har en överenskommelse om att ta bort kravet på vårdvalssystem i landstingen. Den pågående statliga offentliga utredningen, Reepalu-utredningen, har fått i uppdrag att i november 2015 lägga fram ett förslag om hur detta krav ska tas bort ur lagen. Omsorgen Kommunerna väljer om de ska införa LOV och låta äldre och andra brukare själva välja sin omsorg eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har 176 infört eller fattat beslut om att införa LOV. 6 Antalet kommuner med LOV har minskat något det senaste året. Det innebär att många fortfarande saknar möjlighet att välja, eller välja bort, bland annat hemtjänstleverantör eller daglig verksamhet. 12
13 LOV-läget Kommuner med LOV i drift eller som fattat beslut om att införa LOV. Kommuner som beslutat att inte införa LOV, ännu inte fattat beslut om att införa LOV eller valt att ta bort LOV. Valfriheten Källa: SKL, beslutsläget om LOV april
14 Effekter av valfrihet Vården Antalet patientbesök i primärvården har ökat med tio procent sedan vårdvalet infördes, men kostnadsramen har varit i stort sett konstant. 7 Vårdvalet har lett till en kvalitetsdriven konkurrens eftersom patienternas möjlighet att välja och välja bort vårdgivare gör att ingen kan ta sina patienter för givna. Antalet vårdcentraler har blivit 20 procent fler, vilket innebär att fyra av fem patienter har minst två vårdcentraler i sin närhet att välja mellan. 8 På orter med många vårdgivare tenderar patienterna att vara mer nöjda. 9 Även andelen patienter som anser att det är lätt att komma i kontakt med sin vårdcentral har ökat markant sedan vårdvalet infördes. 10 Utvecklingen i tätorter kontra glesbygd är att andelen vårdcentraler i områden med hög tillgänglighet inte är högre än vad som motsvaras av den andel av befolkningen som bor i dessa områden. Ingen vårdcentral i glesbygd har hittills lagts ner
15 Många privata vårdgivare har startat verksamheter utanför de stora städerna. 12 Mellan 2010, då vårdvalet infördes, och 2012 har en eller flera privata husläkarmottagningar eller vårdcentraler öppnats på bland annat följande orter: Arvika, Avesta, Bjuv, Borlänge, Eskilstuna, Eslöv, Falköping, Falun, Filipstad, Flen, Gislaved, Grums, Gullspång, Gällivare, Hudiksvall, Härnösand, Katrineholm, Kungsbacka, Kungsör, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Lycksele, Mullsjö, Nässjö, Olofström, Piteå, Sandviken, Strömsund, Säffle, Söderhamn, Söderköping, Sölvesborg, Tibro, Tjörn, Tranås, Ulricehamn, Varberg och Vetlanda. Valfriheten På samma sätt har privata vårdgivare etablerat sig också i storstädernas mindre välbärgade stadsdelar och förorter. Sedan vårdvalet infördes har privata mottagningar öppnats i bland annat Angered och Bergsjön i Göteborg, Rosengård i Malmö samt i Husby, Ronna, Skärholmen, Tensta och Vårberg i Stockholmsregionen. 15
16 Även i specialistvården kan vårdval leda till mer vård för skattepengarna och en mer tillgänglig vård för patienterna. När Stockholms läns landsting införde vårdval för höft- och knäprotesoperationer ökade antalet operationer med 20 procent på ett år. Köerna för patienterna kortades samtidigt som genomsnittskostnaden för operationen sänktes med 17 procent. 13 I februari 2015 fick 96 procent av alla patienter sin gråstarrsoperation inom vårdgarantins gränser i Stockholm. Vårdvalet och mångfalden av vårdgivare har bidragit till att åtta av tio patienter i länet fick sin operation inom en månad
17 Riksrevisionen, 15 som granskar hur regeringen använder skattepengarna i den statliga verksamheten, menar att vårdvalet lett till en mindre jämlik primärvård. Studien är omstridd, bland annat för ett selektivt urval av resultat. 16 De flesta andra studier visar att den ökade tillgängligheten har kommit alla patienter till del. 17 Valfriheten Några exempel: I Västra Götalandsregionen har antalet läkar - besök ökat för de svårast sjuka och minskat för de minst sjuka. De nya vårdcentralerna, som i de flesta fall är privat drivna, har sammantaget patienter med en sämre hälsa än de vårdcentraler som fanns sedan tidigare. 18 I Stockholms läns landsting har samtliga inkomstgrupper ökat antalet läkarbesök utan att det gått ut över någon annan grupp. Personer med låg inkomst träffar läkare oftare, även om de med högre inkomst ökat antal besök. Högutbildade, som ofta har lägre vårdbehov, gör färre antal besök än patienter med kortare utbildning. Personer över 85 år är den grupp av patienter som har ökat sina läkarbesök mest
18 Omsorgen Många privata företag bedriver profilerade verksamheter som riktar sig till personer med särskilda behov eller önskemål, något som kommuner och landsting ofta inte själva har möjlighet att bedriva. Det kan handla om språk, kulturella inriktningar eller kompetens inom särskilda sjukdomar som till exempel demens. 18
19 Enhetlighet och transparens Valfriheten 94 % av svenska folket anser att det bör finnas nationella och enhetliga kvalitetskrav för alla aktörer inom äldreomsorgen. 20 Under 2014 har Vårdföretagarna tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenskt Näringsliv tagit fram en guide till kommuner som vill använda LOV- och LOU-upphandlingar för att stärka kvaliteten i äldreboenden. Den innehåller verktyg för att kvaliteten ska följas upp, stimuleras och säkras. 21 Alla Vårdföretagarnas medlemmar har kollektivavtal. Medlemmarna har dessutom kommit överens om transparenskrav kring redovisning av kvalitet, medarbetare, ekonomi, ägare och styrelse. Därmed går Vårdföretagarna längre än andra aktörer i branschen. Motsvarande öppenhet finns ännu inte inom den offentligt drivna vården och omsorgen. 19
20 2 av 3 svenskar anser att de har gjort ett aktivt vårdval i primärvården. 6 av 10 anser att de har tillräcklig information för att kunna göra ett välinformerat val av vårdcentral
21 Möjligheten att som patient och brukare jämföra kvaliteten hos olika vård- och omsorgsgivare behöver utvecklas. Det pågår ett arbete mellan Vårdföretagarna, andra privata och offentliga arbetsgivare samt fackförbund för att utveckla en plattform för öppenhet och transparens. Målet är att öka transparensen hos alla utförare och ge möjlighet att tydligare mäta och jämföra kvaliteten hos olika utförare. Valfriheten 21
22 Myt: Det är kvinnorna som jobbar, men det är männen som styr i vård- och omsorgsföretagen. Företagen 22
23 Verklighet: Av vård- och omsorgsföretagen leds 55 procent av kvinnor. Det kan jämföras med övriga näringslivet, där andelen är 29 procent. Kvinnor leder både stora och små företag; i stort sett lika många av de största företagen leds av en kvinna som av en man. 23 Det är den bransch i näringslivet som har i särklass högst andel kvinnor på ledande positioner, både när det gäller ledningar och styrelser. Även i de stora företagen är branschen mer jämställd. I företag med fler än 200 anställda är 38 procent av styrelseledamöterna kvinnor, jämfört med 23 procent i näringslivet i stort. 24 Företagen 23
24 Andel i privat regi 25 % 21 % Hemtjänst 25 Äldreboende % 34 % Primärvård 27 Hela sjukvården % 57 % Personlig assistans 29 HVB-hem 30 24
25 Storlek Vård och omsorg är i huvudsak en småföretagarbransch. Av de drygt företagen har 93 procent färre än 20 anställda. Där är personer årsanställda men totalt är sysselsatta om man räknar både heltids- och deltidsarbete. 31 Företagen Antal företag per storleksklass Antal årsanställda 25
26 Vård- och omsorgsgivarna De största privata vårdoch omsorgsgivarna 33 Avser omsättning 59,4 % 40,6 % Previa Förenade Care Team Olivia Frösunda Humana Aleris Ambea Attendo Capio Praktikertjänst* 10 största aktörerna Övriga privata aktörer * Praktikertjänst är en koncern ägd av många delägare som själva är yrkesverksamma i företaget. 26
27 Sex av de största privata aktörerna inom hemtjänst och äldreboende 34 Företagen Hemtjänst Andel av total Andel av privat Attendo 3,4 % 20,4 % Humana 1,6 % 9,5 % Vardaga 0,0 % 0,0 % Aleris 1,0 % 6,0 % Team Olivia 0,7 % 4,3 % Frösunda 0,0 % 0,0 % Äldreboende Andel av total Andel av privat Attendo 4,7 % 22,9 % Humana 0,5 % 2,5 % Vardaga 4,4 % 21,1 % Aleris 1,1 % 5,5 % Team Olivia 0,0 % 0,0 % Frösunda 0,1 % 0,6 % 27
28 Det finns 223 privata vårdgivare i primärvården. Av dessa driver 182 en enda vårdcentral. Av de tio största vårdgivarna är två privata. Övriga är landsting som driver vårdcentraler i egen regi. Bland de privata är de största Praktikertjänst med 79 vårdcentraler och Capio med 68 vårdcentraler
29 Ekonomi Företagen Redovisningen gäller för hela vård- och omsorgsbranschen år Antal årsanställda Antal företag Nettoomsättning (mdkr) 103,1 Tillväxt 10,0 % Rörelsemarginal 7,0 % Skatt (mdkr) 1,6 Årets resultat (mdkr) 3,5 Utdelning (mdkr) 2,9 Återinvesteringar* (mdkr) 3,8 * Återinvesteringar avser företag med positivt resultat efter skatt och finansiella poster minus utdelning. 29
30 Vinst eller förlust Andelen svenskar som anser att företag inom vård och omsorg måste få gå med vinst för att kunna utveckla och driva sina verksamheter har ökat tydligt sedan 2014, från 44 % till 52 %
31 De flesta LOV-tjänsterna inom vård och omsorg betalas med en fast ersättning per timme eller per insats, men vissa komplexa tjänster väljer kommuner och landsting att upphandla i priskonkurrens enligt LOU. Varje kommun och landsting beslutar själv om sina ersättningar. För personlig assistans gäller dock en nationell ersättning. Företagen Precis som i all företagsverksamhet finns många anledningar att leverera hög kvalitet. Med driv kraften att ha nöjda patienter och brukare och medarbetare finns även incitamentet att göra ett överskott. Vinsten får därmed en kvalitetssäkrande funktion. Att verksamheten går runt eller gör ett överskott är ändå inte självklart. Till exempel gick 28 procent av de privat drivna vårdcentralerna med underskott Motsvarande siffra för de landstings drivna var 48 procent
32 Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 103,1 miljarder kronor år Rörelsemarginalen som anger hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar till att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst var i genomsnitt sju procent. 39 Det ligger i linje med övriga näringslivet. De företag som gick med vinst återinvesterade 3,8 miljarder kronor. Bland de största vårdföretagen är det vanligast att man återinvesterar hela sin vinst
33 Överskottet används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. Det kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare. 41 Företagen Utdelningen 2013 var totalt 2,9 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt tre procent av omsättningen. Huvuddelen av utdelningen sker i de små företagen och i kooperativt ägda företag. 42 Genom vinsten kan de som har satsat i företaget få ränta på de pengar som de lånat ut till verksamheten och få ersättning för att de inte haft möjlighet att ta ut marknadsmässig lön. Lönsamheten har minskat något i de största väl färds - företagen och under 2014 återkommunaliserades en del verksamheter
34 Utveckling eller avveckling Den politiska osäkerheten påverkar investeringarna i sektorn negativt. Riskkapital investeringar har minskat drastiskt mellan 2010 och Två av fem vård- och omsorgsföretag uppger att de avstått från önskade ny investeringar eller nyanställningar och 15 procent uppger att de fått negativa signaler från banker eller andra långivare under % av svenska folket vill inte ha förbud mot välfärdsföretag inom sjukvård i det landsting de bor i. 34
35 Företagen 63 % vill inte ha förbud mot välfärdsföretag inom äldreomsorg i den kommun de bor i
36 En färsk amerikansk jämförande studie visar att sjukhus, som gick från att vara offentligt eller ideellt drivna till att bli privat drivna, sänkte sina kostnader utan någon negativ effekt på vårdkvalitet, dödlighet eller jäm likhet. Granskningen baseras på 900 sjukhus med över 6 miljoner patienter, som alla var förmånstagare av Medicare, det offentligt finansierade sjukförsäkrings systemet för personer som har fyllt 65 år eller har en funktionsnedsättning års Nobelpristagare i ekonomi Jean Tirole avråder från vinsttak eller krav på personaltäthet i välfärden. Han anser att man måste låta företagen göra vinst om de minskar sina kostnader eller överträffar kvalitetsförväntningarna. Det gäller att uppmuntra verksamheterna att jobba effektivt. Han varnar för att personalreglering hämmar nya arbetssätt och rekommenderar istället stark tillsyn
37 Svensk forskning visar också att det inte finns skäl att utesluta eller missgynna en viss typ av privata ägare från välfärdssektorn. Brukarnas valmöjligheter är ett viktigt verktyg för att motverka konflikter mellan vinstintresse och andra intressen. 49 Företagen 65 % av vård- och omsorgsföretagen är oroliga eller mycket oroliga för branschens framtid. 50 Vinstdrivande företag i Norden Vinstutdelande företag inom sjukvård och äldreomsorg är tillåtna i hela Norden. Sverige särskiljer sig genom landstingens dominerande roll som både finansiär, upphandlare och utförare av sjukvård. I de andra nordiska länderna är sjukvården mer utspridd över fler finansiärer och vårdgivare: kommuner, kommunförbund, regioner, staten, offentlig sjukförsäkring, företagshälsovård och privata sjukvårdsförsäkringar
38 Myt: Medarbetare i privat driven vård och omsorg har sämre arbetsförhållanden än sina offentliganställda kollegor. Medarbetarna 38
39 Verklighet: Undersökningar visar att medarbetare i privat driven vård och omsorg har högre löner 52 och är mer nöjda med sin arbetssituation. 53 Medarbetarna Att kunna välja typ av arbetsgivare tycker de flesta är viktigt. Av de som studerar till sjuksköterskor, barnmorskor och fysioterapeuter tycker 70 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kunna välja mellan privat och offentlig arbetsgivare. 54 Av svenska folket anser 56 procent att konkurrens om arbetskraften inom vård- och omsorgssektorn är bra för de anställda
40 Sysselsättning Den privat drivna branschen sysselsatte under 2014 cirka personer, räknat på både hel- och deltidstjänster. 56 Behov Om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning, kommer det att behövas ungefär nya medarbetare i vården och omsorgen kommuner, landsting och regioner samt privata utförare fram till år Ungefär 60 procent av det totala behovet beror på pensionsavgångar. Övriga 40 procent, cirka personer, beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. 57 Till läsåret 2013/2014 sökte personer till gymnasiets vård- och omsorgsprogram i första hand, vilket kan jämföras med sökande för fem år sedan. 58 Sedan början av 1980-talet har antalet förstahandsansökningar minskat med nästan 90 procent
41 Vårdföretagarna, SKL, Kommunal samt Arbetsgivarföreningen KFO driver tillsammans Vård- och omsorgscollege som syftar till att öka kvaliteten på vård- och omsorgsprogrammet. Satsningen görs i nästan hela landet och bygger på nationell och regional samverkan mellan arbetsliv och utbildning. Medarbetarna 7 av 10 vårdstuderande tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare privat eller offentlig. 60 För många ungdomar finns det första jobbet inom vård- och omsorgssektorn. Ofta kan sektorn också erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Det är positivt, men det finns nu en stark oro för att Reepalu-utredningen påverkar möjlig heterna att rekrytera medarbetare till välfärdsyrkena. En utveckling med färre privata utförare skulle påverka antalet arbetsgivare totalt sett inom välfärdsområdet och därmed arbetsgivarnas möjligheter att konkurrera om kompetenta medarbetare. Dessutom begränsas möjligheterna för vårdens professioner att byta arbete, göra karriär och påverka sin inkomst. 41
42 Lön och utbildningsnivå Enligt SCB har medarbetare inom privat driven vård och omsorg högre löner % Inom hälso- och sjukvård är lönenivån åtta procent högre i privata företag jämfört med offentlig sektor. 4 % Inom omsorgen är de privatanställdas löner fyra procent högre. 42
43 Lönenivå för några yrkeskategorier Offentlig Privat Skillnad Verksamhetschefer inom vård och omsorg kr kr kr Distriktssköterskor kr kr 400 kr Geriatriksjuksköterskor kr kr kr Övriga sjuksköterskor kr kr kr Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl kr kr 300 kr Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl kr kr kr Skötare och vårdare kr kr 200 kr Medarbetarna År 2012 hade 29 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, mot 26 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården var andelen lika stor i de båda sektorerna 70 procent
44 Medarbetarna om arbetsplatsen Välfärden står inför stora demografiska utmaningar och då behövs attraktiva arbetsgivare som kan locka fler till vård- och omsorgsyrkena. Privata vårdgivare får generellt något högre betyg av sina medarbetare än vad offentliga arbetsgivare får av sina. 64 Tycker du att din arbetsplats har en god image i samhället? Andel nöjd/instämmer % 45 % 53 % Kommun Landsting Privat 44
45 Tycker du att din lön står i rimlig proportion till insatsen? Andel nöjd/instämmer 2014 Medarbetarna 32 % 17 % 17 % Kommun Landsting Privat Har du som medarbetare möjlighet att påverka hur arbetsuppgifterna genomförs? Andel nöjd/instämmer % 45 % 51 % Kommun Landsting Privat 45
46 Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid? Andel nöjd/instämmer % 42 % 45 % Kommun Landsting Privat Blivande medarbetare om arbetsgivarna Studenterna upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituationen, löneutvecklingen och karriärmöjligheterna. Dessutom uppfattar de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare
47 Skillnader i sjukfrånvaro Medarbetare hos privata vård- och omsorgsföretag är sjukskrivna i mindre utsträckning än offentliganställda, vilket överensstämmer med deras egna upplevelser. 66 Vård- och omsorgsanställda totalt sett tillhör de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället. Medarbetarna Upplever du att ni har en låg sjukfrånvaro på er arbetsplats? Andel nöjd/instämmer % 42 % 41 % Kommun Landsting Privat 47
48 Andel sjukskrivna (15 89 dagar) av totalt antal medarbetare 67 Äldreomsorg 13,2 % 11,8 % Offentliganställda Privatanställda 48
49 Verksamhet för personer med funktionsnedsättning (inklusive personlig assistans) 12,6 % Medarbetarna 9,0 % Offentliganställda Privatanställda Hälso- och sjukvården 10,0 % 8,4 % Offentliganställda Privatanställda 49
50 Framtida utvecklare och entreprenörer 68 Nästan varannan sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Och likaså % av barnmorskestudenterna och
51 Medarbetarna tre av fyra som studerar till sjukgymnast/ fysioterapeut. 51
52 Sjukvård Myt: När privata vårdföretag effektiviserar för att dra ner på kostnader blir kvaliteten lidande. 52
53 Verklighet: En jämförelse mellan akutsjukhusen Capio S:t Göran, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset visar att det privat drivna sjukhuset Capio S:t Göran är effektivast inom Stockholms läns landsting. Capio S:t Göran har nöjdare patienter och lägst andel åter inläggningar. De har något nöjdare med arbetare, som dessutom har högre lön. Sjukhuset klarar landstingets kvalitetsmål bäst och har samtidigt lägre kostnader än de offentligt drivna sjukhusen i jämförelsen. 69 Sjukvård 53
54 Kvalitet När patienterna betygsätter Bland de mest populära vårdcentralerna är 14 av 20 privat drivna. I 15 av landets 21 landsting och regioner toppar en privat driven vårdcentral. Patienterna ger högre kvalitetsbetyg till vårdcentralerna i privat regi än till de landstingsdrivna mottagningarna. Skillnaderna är små men entydiga. 70 Patientupplevd kvalitet, Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler Helhetsintryck 73 % 70 % Bemötande 91 % 89 % Delaktighet Förtroende Information Kan rekommendera Tillgänglighet Upplevd nytta 80 % 77 % 79 % 76 % 86 % 83 % 85 % 80 % 80 % 79 % 83 % 80 % 54
55 Vårdgarantin Enligt vårdgarantin ska patienten kunna nå primärvården samma dag och få en tid för läkarbesök inom en vecka. Under 2014 lyckades de privat drivna vårdcentralerna i högre utsträckning leva upp till det åtagandet än de landstingsdrivna mottagningarna. 72 Sjukvård Kontakt med vårdcentralen samma dag Procent av patienterna 91 % 87 % Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler 55
56 Läkarbesök bokat inom sju dagar Procent av patienterna 93 % 90 % Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler Andra mått som bidrar till kvalitet I genomsnitt har en vårdcentral cirka listade patienter. De privat drivna vårdcentralerna är ofta mindre och har i snitt färre patienter. En allmänläkare i landstinget har i genomsnitt ansvar för drygt hundra fler patienter
57 De privat drivna vårdcentralerna har i högre utsträckning fasta läkare än de landstingsdrivna. Drygt 60 procent av de privat drivna vårdcentralerna har inga hyrläkare alls. Motsvarande andel bland de landstingsdrivna vårdcentralerna är knappt 40 procent. Vårdcentraler där ägarna själva leder verksamheten har fasta läkare i störst utsträckning. Tre av fyra vårdcentraler där ägarna själva jobbar i verksamheten har inga hyrläkare. 74 Sjukvård Några utmaningar Politisk osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen av valfriheten i sjukvården. Ojämlika spelregler. Underskott i den landstingsdrivna vården som täcks utan att privata vårdgivare kompenseras. Detaljerade regler och ersättningssystem hämmar innovation, nya arbetssätt och patientnytta. Patienter kan inte jämföra kvaliteten hos olika vårdgivare. Bristande kompetensförsörjning inom hela hälso- och sjukvården. 57
58 Myt: Kvaliteten blir lidande när privata äldreomsorgsföretag effektiviserar för att dra ner på kostnaderna. Äldreomsorg 58
59 Verklighet: Östersunds kommun har tagit initiativ till en forskningsstudie där man jämför två identiska äldreboenden ett kommunalt och ett privat drivet utifrån vårdkvalitet, arbetsvillkor och ekonomi. Studien 75 visar att det privat drivna boendet var bättre än kommunens på 8 av 10 parametrar till 26 procent lägre kostnad. Äldreomsorg Även andra studier har visat att privata äldreomsorgsgivare levererar lika bra eller bättre kvalitet än sina offentliga mot svarigheter. Stockholms stad, med en relativt stor andel privat driven äldreomsorg, genomför årligen en undersökning av samtliga regiformers uppfyllelse av ställda krav. Den visar att äldreomsorgsföretagen i högre utsträckning lever upp till ställda kvalitetskrav än de kommunala utförarna
60 Kvalitet Socialstyrelsens kvalitetsmätningar Äldreboende Enligt Socialstyrelsen är kvaliteten på de privat drivna äldreboendena bättre än de kommunala på samtliga påverkbara kvalitetsparametrar som lyfts fram
61 Jämförelser mellan privata och offentliga äldreboenden i riket 78 Offentlig Privat Äldreomsorg Andelen enheter som erbjuder varje person möjlighet att delta i borådsmöten 39 % 82 % Andel personer med aktuell genomförandeplan den 3 mars % 95% Andel personer med aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov av måltider 72 % 91 % Andel personer med aktuell vårdplan den 3 mars % 96 % Andel enheter som erbjuder styrke- och balansträning minst en gång per vecka 63 % 84 % Andel personer som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året 74 % 83 % Bemanningen av sjuksköterskor är densamma hos offentliga och privata utförare. Bemanningen av omsorgspersonal är ungefär fem procent lägre hos privata boenden
62 Hemtjänst Enligt Socialstyrelsen är privata utförare av hemtjänst bättre än de kommunala på två av tre kvalitetsparametrar som lyfts fram. 80 Jämförelser mellan privata och offentliga utförare av hemtjänst i riket Offentlig Privat Personer med aktuell genomförandeplan 63 % 85 % Rutin för hur personalen ska agera när det finns misstanke om att den enskilde är undernärd eller felnärd 79 % 92 % Rutin för schemalagda möten med sjuksköterska 59 % 85 % 62
63 När brukarna betygsätter Äldreboende Privata särskilda boenden är något bättre än de kommunala på att erbjuda de äldre aktiviteter och möjlighet att vistas utomhus. Dessutom är det lättare att träffa en sjuksköterska. Äldre på privata boenden har dessutom i något mindre utsträckning angivit att de känner sig ensamma. 81 Äldreomsorg Hemtjänst De äldre i privata hemtjänstverksamheter har större möjlighet att påverka sin omsorg och hur personalen ska utföra sina uppgifter. Privat hemtjänst är bättre på att visa hänsyn till den äldres åsikter och önskemål. Privata utförare är även bättre på att passa avtalad tid samt meddela tillfälliga förändringar i förväg. Att träffa sjuksköterska, läkare och komma i kontakt med hemtjänst personalen är lättare hos privata hemtjänstutförare än kommunala
vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser.
Privat vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser. I din hand håller du 2013 års Privat Vårdfakta. Här summeras den svenska privata
Läs merVÅRDFAKTA 2014. Fakta och statistik om den privat drivna vård- och omsorgsbranschen. riksdagspartiernas ståndpunkter.
PRIVAT VÅRDFAKTA 2014 Fakta och statistik om den privat drivna vård- och omsorgsbranschen samt riksdagspartiernas ståndpunkter. 2014 års upplaga av Privat Vårdfakta är den viktigaste någonsin. Årets val
Läs merHälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)
Datum 2016-06-07 SJ Er referens S2016/02521/SF Vår referens Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se/ s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning
Läs merVÅRDFAKTA Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen. Temakapitel: Ordning och reda i välfärden
PRIVAT VÅRDFAKTA 2016 Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen Temakapitel: Ordning och reda i välfärden Förord Sedan 25 år tillbaka är vi vana vid att både kunna välja och välja
Läs merVÅRDFAKTA Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen
PRIVAT VÅRDFAKTA 2017 Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen På www.vigörskillnad.se hittar du en ständigt uppdaterad digital version av Privat Vårdfakta. FÖRORD Idag drivs två
Läs merPatienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi
Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3
Läs merPrivat Vårdfakta 2019 Fakta och statistik om den privat drivna vård- och omsorgsbranschen
Privat Vårdfakta 2019 Fakta och statistik om den privat drivna vård- och omsorgsbranschen ISSN 2002-861X FÖRORD På vigorskillnad.se hittar du en digital version av Privat Vårdfakta Varför ger Vårdföretagarna
Läs merFÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn
FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande
Läs merStockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala.
Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka 200 000 människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. För att utvecklingen i länet ska hänga med i denna ökning är det helt nödvändigt att
Läs merPrivat Vårdfakta 2018 Fakta och statistik om den privat drivna vård- och omsorgsbranschen
Privat Vårdfakta 2018 Fakta och statistik om den privat drivna vård- och omsorgsbranschen ISSN 2002-861X 2 På vigörskillnad.se hittar du en uppdaterad digital version av Privat Vårdfakta FÖRORD I sju år
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merKlicka här för att ändra format VERKSAMHETSBERÄTTELSE
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018-2019 Bransch Sjukvård, Vårdföretagarna Om Bransch Sjukvård 529 företag är medlemmar i Bransch Sjukvård (aug 2018) Medlemsföretagen har tillsammans cirka 24 000 årsanställda.
Läs merOron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015
Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero
Läs merVälfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet
Läs merVårdföretagarnas svar på Välfärdsutredningens frågor
Datum Vår referens 2015-09-11 HT/KL/SJ Vårdföretagarnas svar på Välfärdsutredningens frågor Allmänt om utredningen Vårdföretagarna menar att utredningens utgångspunkt, att vinstdrift har negativa effekter
Läs merBranschrapport. Vård- och omsorgsbranschens utveckling 2007-2011
Branschrapport Vård- och omsorgsbranschens utveckling 2007-2011 Februari 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Metod... 4 3 Branschstatistik... 5 3.1 Storleksfördelning bland företagen... 6 3.2 Omsättning...
Läs merInsatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning
Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade
Läs merRemissyttrande avseende Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Fi2016/04014/K HK dnr Reepalu 2016-0147 Regeringskansliet per e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Stockholm den 15 februari 2017 Remissyttrande avseende
Läs merMarknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?
Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merVårdindikatorn. Tredje kvartalet
Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik
Läs merFöretagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega
Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst Ingår i Almega Om Vårdföretagarna Arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare inom vård och omsorg. Ingår i Almega. Cirka 1 900 medlemsföretag.
Läs merNationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden
Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare
Läs merTio saker du inte visste om inhyrning i vården
Tio saker du inte visste om inhyrning i vården Inhyrning får vården att fungera Det är få verksamheter inom vårdsektorn som klarar sig endast med egna anställda. Oavsett om vårdgivaren är privat eller
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merVä lfä rdstäppet Blekinge lä n
Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merSammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte
Läs merSvenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax
Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten
Läs merVälfärdstappet - Västernorrlands län
Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merVälfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande
Läs merVä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n
Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merVä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n
Värmlands län Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs merYttrande Fi2016/04014/k. Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten Stockholm
2017-02-24 Yttrande Fi2016/04014/k Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten 103 33 Stockholm Betänkandet SOU2016:78 Ordning och reda i välfärden Fysioterapeuterna har med
Läs merLika villkor i vårdvalen?
Lika villkor i vårdvalen? KARTLÄGGNING AV UNDERSKOTT I LANDSTINGSDRIVEN PRIMÄRVÅRD 2016 Datainsamling: Paues Åberg Communications Text och analys: Karin Liljeblad, Vårdföretagarna Januari 2018 1 Innehåll
Läs merJobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merVästra Götalands län
Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken
Läs merVä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n
Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken
Läs merVinst i vård och omsorg
2009-11-13 Vinst i vård och omsorg Innehåll 1 Förord... 3 2 Sammanfattning och slutsatser... 4 3 Bakgrund... 6 4 Andra undersökningar om vinst i vårdbolag... 7 5 Metod och urval... 8 6 Resultat... 9 6.1
Läs merETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE LINKÖPING.
ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE LINKÖPING. SOCIALDEMOKRATERNA I LINKÖPINGS VALMANIFEST 2018 ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE LINKÖPING. Att bygga ett samhälle blir aldrig klart. Även om arbetslösheten
Läs meraugusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna
augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna
Läs merLöner och administrativa kostnader inom personlig assistans
Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans Innehåll Inledning... 3 Löner... 4 Fördelning mellan löne- och administrationskostnader... 7 Inledning Under 1994 infördes rätten till personlig
Läs merVä lfä rdstäppet Kronobergs lä n
Kronobergs län Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merVÄLFÄRDSFÖRETAGANDETS FRAMTID. Konsekvensanalys av vinstbegränsning för privata vårdgivare i Värmlands län
VÄLFÄRDSFÖRETAGANDETS FRAMTID Konsekvensanalys av vinstbegränsning för privata vårdgivare i Värmlands län Augusti 2018 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsverksamheten inom Landstinget i Värmland är varje
Läs merVä lfä rdstäppet Norrbottens lä n
Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merVÄLFÄRDSFÖRETAGANDETS FRAMTID. Konsekvensanalys av vinstbegränsning för privata vårdgivare i Norrbottens län
VÄLFÄRDSFÖRETAGANDETS FRAMTID Konsekvensanalys av vinstbegränsning för privata vårdgivare i Norrbottens län Augusti 2018 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsverksamheten inom Region Norrbotten är varje
Läs merVerksamhet på (o)lika villkor
Verksamhet på (o)lika villkor - Vårdföretagarnas medlemmar om hur landsting och kommuner agerar Detta är en rapport i rapportserien De dolda hoten mot mångfalden Augusti 2017 Foto längst upp i högra hörnet:
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg OP Assistans AB 556553-5910 Kvalitetsdeklaration avseende 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Läs mer> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!
> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.
Läs merVä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n
Västmanland Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merFöretag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt
Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland
Läs merVä lfä rdstäppet Uppsälä lä n
Uppsala län Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merVårdindikatorn. Första kvartalet
Vårdindikatorn Första kvartalet 2008 2008-04-29 Innehållsförteckning 1 Vårdindikatorn första kvartalet 2008 3 2 Medlemsundersökning 4 6 av 10 bedriver verksamhet i en kommun som har infört ett valfrihetssystem...4
Läs merRemissvar: Förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Datum 2014-10-28 KL Er referens S2014/7186/FS Vår referens Socialdepartementet Remissvar: Förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Vårdföretagarna, som är en arbetsgivar- och branschorganisation
Läs merSynpunkter på programmet för upphandling och inköp
Ert datum Er referens 2015-10-09 170-850/2015 Datum 2015-12-22 SJ Vår referens KF/KS kansli Stadshuset 105 35 Stockholm Remissvar avseende Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering
Läs merSammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation
Läs merKlicka här för att ändra format VERKSAMHETSBERÄTTELSE
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015-2016 Bransch Sjukvård, Vårdföretagarna Om Bransch Sjukvård 543 företag är medlemmar i Bransch Sjukvård (september 2016) Medlemsföretagen har tillsammans cirka 22 800 årsanställda.
Läs merMotion 59 Valfrihet i välfärdsystemen
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen
Läs mer2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut
Läs merPersonal inom vård och omsorg
Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Vi Omsorg i Sverige AB 556042-8517 Kvalitetsdeklarationen gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är
Läs merVårdindikatorn primärvård
Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig
Läs merVä lfä rdstäppet Kälmär lä n
Kalmar län Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs merDN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos
DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt
Läs merIntroduktion och innehåll
UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.
Läs merVÄLFÄRDSFÖRETAGANDETS FRAMTID. Konsekvensanalys av vinstbegränsning för privata vårdgivare i Jönköpings län
VÄLFÄRDSFÖRETAGANDETS FRAMTID Konsekvensanalys av vinstbegränsning för privata vårdgivare i Jönköpings län Augusti 2018 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsverksamheten inom Region Jönköpings län är varje
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa
Läs merFritt val i vård och omsorg LOV
Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt
Läs mer13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS
13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS 2018-0150 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-03-28 LS 2018-0150 Landstingsstyrelsen Yttrande
Läs merKvalitet i välfärden
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-06-15 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-06-20 Svar på remiss
Läs merRemissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38
Sundbyberg 11 sept 2017 Dnr.nr: Fi2017/02150/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38 Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går
Läs merYttrande: Ordning och reda i välfärden (SOU 216:78)
Remissyttrande Datum 2017-02-20 Föreningen Blomsterfonden Box 11091 10061 Stockholm Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Regeringskansliet per e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande: Ordning
Läs merVår gemensamma syn på vinst i välfärden
Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet
Läs merVÄLFÄRDSFÖRETAGANDETS FRAMTID. Konsekvensanalys av vinstbegränsning för privata vårdgivare i Östergötlands län
VÄLFÄRDSFÖRETAGANDETS FRAMTID Konsekvensanalys av vinstbegränsning för privata vårdgivare i Östergötlands län Augusti 2018 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsverksamheten inom Region Östergötland är varje
Läs merVä lfä rdstäppet Ö rebro lä n
Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merVä lfä rdstäppet Skä ne lä n
Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merJobbhälsobarometern Skola 2015
Rapport 2015-11-09 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola 2015 - Ny statistik om lärares syn på jobbet inom utbildningssektorn Inledning Debatten om skolan är dagligen
Läs merDen kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?
Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman
Läs merUppföljning Hemtjänst LOV-utförare
Uppföljning Hemtjänst LOV-utförare Lag om valfrihetssystem, LOV - Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar bl.a vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva verksamheter genom att överlåta
Läs merYttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Läs merPrivata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt
Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merVä lfä rdstäppet Stockholms lä n
Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merGrupparbete Jobbet och samhället
Grupparbete Jobbet och samhället Utgå från det parti/partier just din grupp har blivit tilldelat. Fundera över följande frågor: 1. Hur vill ditt parti att eventuellt överskott i välfärden ska användas?
Läs merKlicka här för att ändra format BRANSCHÅRSMÖTE 2017 INDIVID OCH FAMILJ
BRANSCHÅRSMÖTE 2017 INDIVID OCH FAMILJ Vårdföretagarna Vårdföretagarnas mål Bransch Äldreomsorgs näringspolitiska arbete följer Vårdföretagarnas övergripande mål och tre prioriterade områden. Mål: Privat
Läs merVästra Götalandsregionen Vårdval Rehab
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen
Läs merSAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:16. Assistansmarknaden lönsamhet och konkurrensförhållanden
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:16 Assistansmarknaden lönsamhet och konkurrensförhållanden Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Rapporten i sin helhet kan läsas
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Awilja Management AB 556872-5864 Kvalitetsdeklaration gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är en
Läs merDessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!
Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället
Läs merVård i världsklass för alla
Vård i världsklass för alla Vård i världsklass för alla Det här är Vårdförbundets valmanifest med konkreta reformförslag riktat till landets politiker. Vi är ett växande yrkesförbund som samlar över 114
Läs mer7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
Läs merEnsam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011
inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom
Läs merSammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen
Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...
Läs mer