Institutet för lokal och regional demokrati (ID) Annika Ström 28 september Utvärdering av. Projekt Näktergalen

Transkript

1 Institutet för lokal och regional demokrati (ID) Annika Ström 28 september 2010 Utvärdering av Projekt Näktergalen

2 INSTITUTET FÖR LOKAL OCH REGIONAL DEMOKRATI Videum Science Park VÄXJÖ vaxjo.com vaxjo.com 2

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Projektet Näktergalen Projektets syfte och mål Uppdrag Syfte och frågeställningar Avgränsn ingar och begränsningar Tillvägagångssätt metod och insamlat material Om Institutet för lokal och regional demokrati 8 2. Resultat Organisation o ch arbete Intervjuresultat mentor er och barn Vad lockade? Hur fungerade de t? Blev det som du hade tänkt dig? Kommunikation Lärdomar och attitydförändringa r Påverkan på barnet Ersättning och rekomm endation Vad tycker barnen? Intervjuresu ltat övriga Genomförandet och organisatio nen Svårigheter Vad kan förändras? Framgångar Fördelar och vinste r Uppfyllelse av syfte oc h mål Oväntade effekter Sammanfattande analys Infriandet av syfte och mål Framgångsfaktorer Svårigheter Sammanfattningsvis 24 Referenser Bilaga 1 Intervjupersoner 2 3

4 Sammanfattning Under augusti/september 2010 har Institutet för lokal och regional demokrati i Växjö genomfört en utvärdering av projektet Näktergalen vid Högskolan i Borås. Utvärderingens fokus har varit på om syfte och mål uppfyllts samt att peka ut framgångar och svårigheter i projektet. Totalt har 17 intervjuer genomförts med projektledare, skolornas kontaktpersoner, fd mentorer och mentorsbarn samt ytterligare personer knutna till projektet. Intervjuerna har genomförts personligen och via telefon. Studien är begränsad i den omfattningen att den i första hand ger röst åt de tankar, åsikter, synpunkter och rekommendationer som framkommit under intervjuerna. En sammanfattande analys görs även av utvärderaren. Resultatet visar att Näktergalen är ett projekt som fungerar väl med nöjda studenter som säger sig ha fått en erfarenhet de inte kunnat tillskansa sig på annat sätt. Detta har berikat deras liv samt givit dem insikter och lärdomar att använda i kommande yrke såväl som i det sociala livet. Även barnen visar stor uppskattning över att ha fått ha en mentor. När det gäller infriandet av syfte och mål uppnås dessa i den mån att möten skapas vilka leder till en berikande relation och egna reflektioner. Huruvida attitydförändringar uppnås är svårt att besvara, men utvärderingen visar att deltagarna får nya perspektiv och insikter kring hur det är att leva under olika förhållanden. Man kan med säkerhet fastställa att förutsättningarna för attitydförändring ges inom ramen för projektet. Projektet har flera framgångsfaktorer, en är att det bygger på ett beprövat koncept och att organisationen kring det hela fungerar. Detta sparar tid och gör projektet mer effektivt trots flera tidskrävande delar. En annan är givetvis den höga grad av nöjdhet som deltagarna uppvisar vilket torde vara den största framgången. Även positiva spill over effekter förekommer som skulle kunna utnyttjas mer. De två främsta svårigheterna handlar om rekrytering av studenter och bristen på information på olika språk. Dessutom efterlyser mentorerna mer kontakt med varandra för att kunna hjälpas åt när kreativiteten sinar kring vad man ska hitta på med sitt mentorsbarn. Rekommendationerna handlar om att bilda mentorsgrupper för att öka kontakten mellan mentorerna, att göra en översyn kring möjligheten att ha informationen på fler språk liksom att analysera rekryteringsfasen och finna möjligheter för att underlätta denna. Dessutom bör PR värdet i Näktergalen utnyttjas i större grad. 4

5 1 Bakgrund I följande stycke presenteras projektet och bakgrunden till utvärderingen, dess syfte och frågeställningar liksom tillvägagångssätt och avgränsningar. 1.1 Projektet Näktergalen Projekt Näktergalen är en mentorsverksamhet där studenter vid Högskolan i Borås är mentorer för barn från tre grundskolor i Borås Stad 1. Projektet är utformat enligt en modell som är uppbyggd och utvecklad av Näktergalen mentorsverksamhet vid Malmö Högskola. I Malmö har verksamheten funnits sedan Projektet i Borås är på tre år (ht 2008 vt 2011) och drivs i samverkan mellan staden, högskolan och Sjuhärads kommunalförbund. På hemsidan 2 beskrivs projektet på följande sätt: Om Näktergalen Näktergalen syftar till att skapa möten mellan barn och studenter. I mötet mellan student och barn skapas en relation där man ger och tar, lär sig något om sig själv och berikar varandra. Detta ger en attitydförändring baserad på personliga möten och egna reflektioner. Barnen som deltar är mellan 8 12 år och går på någon av de fyra Boråsskolor som är knutna till projektet. Det är frivilligt att delta och barnen ansöker tillsammans med sina föräldrar om att få vara med. Alla mentorer studerar på någon av högskolans utbildningar. Det betyder att barnen bland annat kan möta blivande lärare, ingenjörer, ekonomer, bibliotekarier och designers. Hur går det till? Mentorn träffar sitt barn en gång i veckan, 2 3 timmar per gång. Varje par bestämmer själva vad de vill göra. De kan till exempel vara hemma hos mentorn eller hos barnet, gå på museum, bibliotek, idrotta eller vara ute i naturen. Meningen är att träffarna ska vara kostnadsfria och att fokus ska vara kontakten mellan barn och mentor. Det anordnas också en del gemensamma aktiviteter där man kan göra saker tillsammans med andra par som deltar i Näktergalen. Vad får barnet ut? Barnen står i centrum och ett av målen är att stärka dess självkänsla. De får en ny vuxen förebild och får glänta på dörren till högskolan. Det ger inblick i en värld som de inte möter i grundskolan och kanske inte heller genom föräldrarna. Det kan påverka barnens förmåga att klara skolan och knyta nya kontakter. 1 Antal deltagande skolor har varierat under åren mellan 3 och

6 Mångfald berikar Ett mål med verksamheten är att dra nytta av den etniska mångfald som finns i Borås genom att skapa vägar till kontakt mellan elever i grundskolan och studenterna på högskolan i Borås. Genom mötet ges förutsättningar för en attitydförändring gentemot såväl andra kulturer som högre bildning Projektets syfte och mål 3 Syfte: Näktergalen syftar till att skapa möten mellan barn (i de två kommundelarna Norrby och Brämhult) och studenter på högskolan. I mötet mellan student och barn skapas en relation där man ger och tar, lär sig något om sig själv och berikar varandra. Detta ger en attitydförändring baserad på personliga möten och egna reflektioner. På sikt syftar verksamheten till att öka tillväxten genom en högre utbildningsnivå i de grupper som i mindre utsträckning än övriga invånare tar del av de möjligheter till högre studier som finns. Mål: Verka för och dra nytta av den etniska mångfald som finns i Borås genom att skapa vägar till kontakt mellan studenter på Högskolan och elever i grundskolan. Genom mötet ges förutsättningar för en attitydförändring gentemot såväl andra kulturer som högre bildning. 1.2 Uppdrag Projektet Näktergalen har uppdragit åt Institutet för lokal och regional demokrati att göra en oberoende utvärdering av projektet. Utvärderingens fokus har varit på syfte och måluppfyllelse samt vinster och svårigheter med projektet avseende genomförande och organisation. Detta för att synliggöra vinster och fördelar men också för att kunna förbättra det som kan förbättras. Utvärderingen kommer även att utgöra en del av beslutsunderlaget för ett beslut om verksamheten ska permanentas när projekttiden löper ut vid halvårsskiftet Ur ansökan om projektstöd till Sjuhärads kommunalförbund 6

7 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen är att studera följande punkter: Infriandet av projektets formulerade syfte och mål (se ovan). Analys görs med fokus på det kortsiktiga syftet, vilket är att skapa möten mellan studenter och barn vilka i sin tur ska leda till en berikande relation, attitydförändringar och egna reflektioner. Målet med projektet är att på detta sätt dra nytta av den etniska mångfald som finns i Borås och skapa vägar till kontakt mellan studenter på högskolan och elever i grundskolan. På detta sätt ges förutsättningar för en attitydförändring gentemot såväl andra kulturer som högre bildning. Peka ut specifika framgångsfaktorer (fördelar/vinster) respektive svårigheter (nackdelar/problem) med projektet och dess genomförande samt för organisationen kring projektet. Frågeställningarna i utvärderingen har fokuserat på: - Hur fungerar det? Genomförandemässigt? Organisationsmässigt? - Blev det som förväntat? - Vilka framgångar finns i projektet? - Vilka svårigheter finns i projektet? - Hur kan man lösa eventuella svårigheter? - Vilka lärdomar har dragits genom projektet? - Kommer lärdomarna att kunna användas? Hur? - Finns det några exempel på attitydförändringar som skett genom projektet? - Har målsättningen med projektet uppfyllts? Varför? Varför inte? - Hur kan arbetet utvecklas? 1.4 Avgränsningar och begränsningar Projektets långsiktiga syfte, vilket är att öka tillväxten genom en högre utbildningsnivå i de grupper som i mindre utsträckning än övriga invånare tar del av de möjligheter till högre studier som finns är undantaget utvärderingen liksom en ekonomisk uppföljning av hur projektets medel har använts eller hur nyttjade medel ställts mot beviljad budget. Eftersom utvärderingen har genomförts under en kortare tid i slutet av projekttiden har ingen mätning kunnat göras kring förväntningar och attityder hos deltagarna innan sitt deltagande i projektet. Svaren på dessa frågor blir därför en efterhandskonstruktion från de intervjuades sida om hur de minns sina förväntningar. Denna studie är också begränsad i den omfattning att den i första hand ger röst åt de tankar, åsikter, synpunkter och rekommendationer som framkommit under intervjuerna. En kortare analys görs även av utvärderaren inklusive rekommendationer/förslag, dock görs ingen koppling till vetenskapliga teorier. 7

8 1.5 Tillvägagångssätt metod och insamlat material Utvärderingen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 17 personer involverade i och berörda av arbetet/projektet på olika sätt. I slutet av denna rapport finns en förteckning, se bilaga 1, över intervjupersonerna som inbegriper projektledare, koordinator, kontaktpersoner, fd mentorer och mentorsbarn samt en person tidigare verksam vid Studentkåren. I samråd med projektledaren valdes lämpliga respondenter ut i form av deras funktion. De utvalda funktionerna bedömdes sitta på information av värde för utvärderingens fokus eftersom de har befunnit sig i verksamheten. Utvärderaren har sedan själv valt ut just vilka personer av de olika funktionerna som skulle intervjuas utifrån namnlistor tillhandahållna av projektledaren. Intervjuerna har genomförts under augusti/september 2010 genom personliga möten i Borås samt via telefon. Intervjuerna tog mellan 15 min och 2,5 timme att genomföra. Intervjuerna med barnen genomfördes på plats i Borås. Kontaktpersonen vid en av skolorna hade plockat ut vilka barn som var lämpliga att intervjua och fått godkännande från deras föräldrar. Två av intervjuerna genomfördes med flera barn samtidigt (syskon) för att de skulle känna sig trygga tillsammans och prata mer. Vid alla intervjutillfällena gjordes fortlöpande anteckningar, de citat som återges är tagna ur anteckningarna och ur de skriftliga projektutvärderingarna. Utöver intervjuer har även dokument från projektet granskats såsom projektbeskrivning, mötesanteckningar, projektrapporter och utvärderingar/enkäter. 1.6 Om Institutet för lokal och regional demokrati Institutet för lokal och regional demokrati (ID) grundades 1996 och är en ideell förening med fyra huvudmän; Regionförbundet södra Småland, Växjö kommun, Linnéuniversitetet samt Länsstyrelsen i Kronobergs län. Institutet finns i Växjö och koordinerar idag ett flertal demokratiprojekt med såväl nationell som internationell inriktning. Vid sidan av samordningen av specifika projekt fungerar ID även som ansvarig genomförare av förstudier, processinsatser, kartläggningar, utredningar och externa utvärderingar. I de flesta fall står offentliga organisationer som beställare för dessa uppdrag, men nära samverkan sker även med exempelvis frivilligföreningar, nätverk, intresseorganisationer, högskolor och näringsliv. 8

9 2 Resultat I följande stycke presenteras kortfattat organisationen och arbetet kring projekt Näktergalen vilket är resultatet av dokumentgranskningen och av intervjuerna. 2.1 Organisation och arbete Högskolan i Borås och Borås Stad har en överenskommelse som heter Leva Lära. I denna omnämns projekt Näktergalen, och utgör även en central punkt, då överenskommelsen tangerar mycket av det Näktergalen syftar till. Bland annat att finna former för en ökad integration och att öka socioekonomisk och etnisk mångfald vid rekrytering till högskolan. Men överenskommelsen nämner även specifikt att man tillsammans ska utveckla mentorsprogrammet Näktergalen. Näktergalens styrgrupp består av Leva Läras ledningsgrupp tillika Borås stads utvecklingsenhets ledningsgrupp. Projektledaren och koordinatorn ar adjungerad till ledningsgruppsmöten cirka två gånger per år för återrapportering. Projektledningsgruppen (PLG) har det operativa ansvaret och behandlar övergripande frågor kring antal deltagande skolor och liknande. De träffas cirka tre gånger per år. PLG består av en representant från Borås stads utvecklingsenhet, projektledaren och projektkoordinatorn från Högskolan samt rektorerna från de medverkande skolorna. PLG ansvarar också för rapportering till finansiären. Verksamhetsgruppen (VG) är den mest aktiva. De träffas cirka sex gånger per år och arbetar hela tiden praktiskt med informationsspridning, rekrytering och övrigt kring genomförandet. VG består av projektledaren, projektkoordinatorn samt kontaktpersoner från de medverkande skolorna. Arbetet kan delas in i olika delar över ett mentorsår: rekrytering, matchning (studenter och barn intervjuas och matchas sedan i passande par), utbildning av mentorer, träffar (barn och mentor en gång per vecka samt gemensamma aktiviteter för alla), handledning (två obligatoriska tillfällen samt kontinuerlig coachning för den som vill/behöver) och avsked. Till detta kommer en rad administrativa uppgifter kopplade till varje del vilket övervägande sköts av projektledaren. Kontaktpersonernas uppgift är att informera och rekrytera barnen och att sedan sköta kontakten med barnen och föräldrarna inför startdagen samt om något problem uppstår. Projektledaren har i botten en 50 % tjänst i projektet som för närvarande är uppdelad på två personer, 30 % + 20 %, på grund av organisationsförändringar men också för att göra projektet mindre sårbart genom att två personer är initierade i arbetet. Det är bra att vara två tycker man samtidigt som viss tid då går till att samordna arbetet istället för att göra det vilket leder till merarbete. Under 2009 var tjänstegraden utökad till 60 % eftersom fler skolor skulle delta och arbetsbördan bedömdes öka under denna tid med introduktioner av nya kontaktpersoner, fler skolor att besöka och så vidare. 9

10 Önskemål finns om att tjänsten permanent vore på 60 % då det är svårt att hinna med allt som ska och behöver göras inom ramen för 50 %. Under våren fick bland annat ett handledningstillfälle ställas in på grund av tidsbrist och även viss rapportering har släpat efter på grund av just tidsbrist. Arbetsmängden varierar under året och är som mest under rekryteringsfasen. Denna sammanfaller med avslut av ett år och allt vad det innebär i form av handledning, rapporter mm. Under rekryteringsfasen har man ibland tagit in en student som extra hjälp. Under de två första åren har främst den första projektledaren haft kontakt med mentorerna vilket varit naturligt då koordinatorn kom in mitt i ett pågående mentorsår. Koordinatorn kommer att ha mer kontakt med mentorerna under år tre då denne är med från början. 2.2 Intervjuresultat mentorer och barn I följande stycke presenteras resultatet från intervjuerna med mentorer och barn samt från utvärderingar gjorda inom projektet utan några tolkningar eller kommentarer från utvärderarens sida eftersom det görs i den sammanfattande analysen Vad lockade? Nästan alla mentorer anger liknande anledningar till att de lockades att söka till att bli mentorer. Att få erfarenhet av barn inför kommande yrkesutövning, att få en möjlighet att komma in i barnens värld, att ge och få. Två mentorer uttrycker det såhär: det kändes som något som passade mig och jag har tänkt länge att jag ville bli mentor jag kände liksom att det passade mig. Att få en insyn hos barn som kommer från andra kulturer, det var något jag saknade på min praktikplats, jag har inga egna barn så jag tycket det var ett bra sätt att få mötas utanför skolan och umgås, sedan tycket jag att det passade min personlighet och det kunde vara en bra erfarenhet vid jobbsök att visa att man är engagerad Hur fungerade det? Nästan alla de intervjuade mentorerna tycker att alla mentorårets delar (rekrytering, matchning, utbildning, träffar, handledning och avsked) har fungerat bra och mycket bra. Endast en person var inte riktigt nöjd med sin matchning, men var ändå nöjd med det stora hela och ångrade inte sitt deltagande i projektet. Några tyckte att det kanske kunde varit lite mer utbildning men kunde inte säga vad de ville lärt sig mer om. Andra tyckte att det absolut var 10

11 tillräcklig utbildning. Några efterlyste fler gemensamma aktiviteter och eller indelning i grupper med de andra mentorerna för att lättare kunna ta kontakt med varandra för att hitta på gemensamma aktiviteter ibland. Även utvärderingar gjorda skriftligen av mentorerna visar samma tendenser, en hög grad av nöjdhet. När det gäller organisationen kring projektet tycker alla mentorer att det har fungerat bra och vill inte ändra på något Blev det som du hade tänkt dig? Nästan ingen av de intervjuade svarar att det blev som de tänkt sig snarare bättre i de flesta fall och även om det inte blev det så anser man att det var en bra erfarenhet som man absolut inte ångrar. Ja och nej, det blev nog lite bättre än jag hade tänkt. Jag trodde inte att man kunde fastna för ett barn så, och ha så kul erfarenheten sitter kvar. Jag hade inga direkta förväntningar för jag visste inte vad som skulle ske Men det blev bättre än jag trodde, otroligt givande. De skriftliga utvärderingarna visar även på att en del hade fått ta del av familjeliv i deras barns familjer vilket de inte hade förväntat sig. Detta upplevdes som väldigt positivt. Att få testa mat från andra kulturer och så vidare. Det svåraste med uppdraget tyckte flera var att hitta på vad man skulle göra. Helst något som var gratis. Även det praktiska kring att träffas kunde vara lite svårt tyckte vissa. Ibland på grund av föräldrarna. Andra tyckte inget varit svårt Kommunikation Samtliga intervjuade är väldigt nöjda med kontakten med projektledaren vilket även de skriftliga utvärderingarna visar. Kontakten har bestått av obligatorisk handledning samt via telefon, e post och sms i den utsträckning mentorerna själva har önskat. Projektledaren har alltid funnits till hands vilket har känts som en extra trygghet menar flera Lärdomar och attitydförändringar Samtliga mentorer tycker att de absolut har lärt sig något, ja till och med mycket genom mentorsuppdraget. De har däremot svårare att sätta fingret på exakt vad det är de har lärt sig. Efter betänketid kommer dock flera saker fram såsom: att bli mer lyssnande, att försöka få barnet mer delaktig, att vara kreativ, att ta ansvar 11

12 och att vara mindre naiv, en större förståelse för hur andra barn kan ha det hemma, att samarbeta, förtroende och respekt för varandra, att vara en vuxen förebild men att också ha roligt tillsammans är några saker som nämns. Några beskriver det såhär: Hur man fungerar, att man har haft en betydande roll för barnen även om det inte känts så. Man ser det i efterhand liksom. Att band knyts trots att man inte tror det. Han (barnet) har fått mig att reflektera över vad är en bra människa och medborgare egentligen, för det vill man ju vara vi delade våra olika världar det var ett ömsesidigt utbyte jag har fått en inblick i att vara ung, och det var mycket fler likheter mellan oss än skillnader Insynen i varandras världar bidrog även till en insyn i varandras kulturer och deltagarna fick nya insikter om såväl sig själva som om livet. Flera kan se hur de kan dra nytta av lärdomarna i sina kommande yrken medan andra även menar att man har nytta av det utanför yrket, i det sociala livet, men de kan inte sätta fingret på exakt hur. Några direkta exempel på attitydförändringar kan inte mentorerna ge. Flera ansåg sig vara öppna för andra kulturer redan innan. Någon tycker dock att det är bra att verkligen träffa andra kulturer vilket man kan göra såhär. Att inte bara prata om det utan att verkligen göra det. Två mentorer nämner att de upplevt besök på högskolan som viktigt för deras mentorsbarn. Det öppnade en ny bana för dem att vistas i lokalerna och ett barn sa bland annat: Här ska jag vara när jag går på högskolan angående en specifik lokal som besöktes. I de skriftliga utvärderingarna gjorda från mentorerna kan man finna en rad exempel som belägg för att studenten har lärt sig något, ändrat attityd och kommer att ha nytta av detta i framtiden. Jag vågar bjuda på mig själv mera. Vågar pröva nya saker. Jag har fått tillfälle att reflektera över mig själv. Jag känner: Jag duger!... Jag har fått en förståelse för människor med en mångkulturell bakgrund förståelse för hur det är att vara ensamstående förälder Erfarenheterna kommer jag att ha nytta av i mitt arbete i framtiden. Jag känner att jag är mera medveten, inte så naiv. Att ta ansvar. Kul att lära känna en annan kultur.. Jag tror att jag kommer att ha nytta av detta i mitt framtida arbete. Jag har lärt mig att vara mera vuxen och tona ner kompisdelen ibland. Ibland måste man ta vuxenansvar. 12

13 att jag har lärt mig att ha fokus på ett barn gör att jag i min framtida yrkesroll kan se gruppen av barn bättre. Jag har fått nya insikter, bland annat vad gäller barn som har svenska som andraspråk. Jag har lärt mig, och sett, hur det är att leva i fattiga miljöer. Då menar jag miljöer som är fattiga på upplevelser på engagemang från föräldrarna Jag har lärt mig mycket om stadsdelen X. Om familjeliv och om människor med rötter i andra kulturer. En av mentorerna beskriver vad mentorskapet inneburit för denne på följande sätt: Att vara mentor innebär inte bara att ta ansvar, mentorskapet är en process full med biståndsdelar av respekt, ödmjukhet, tolerans och vänskap. Att vara mentor innebär inte bara att de en del av sig själv utan att vara mottaglig och öppen för förändring. jag vet att mitt mentorsbarn har givit mig inblick i en gåva i livet, att leva i nuet. Det är en konst. I all den oändliga stress och utmaning i det fullkomligt seriösa liv glömmer man ibland att leva. Att ha roligt. En annan summerar det hela på följande sätt när vi avslutat vår intervju: Det är ett utbyte som är outbytbart! Påverkan på barnet På frågan om mentorerna tror att medverkan i Näktergalen påverkat barnet på något sätt svarar alla att de absolut tror att det har det på ett eller annat sätt. Några har sett hur barnet har förändrats från att var blyg till att bli mer social och att finna styrka och mod hos sig själva genom att lämna sin familj och sin värld och träffa andra människor, göra nya saker och få nya erfarenheter. Det kan vara något så enkelt som att man går till varandras matbutiker, vilket har lett till nya upplevelser och insikter. Det har med andra ord varit ömsesidigt på flera sätt då även mentorerna har fått möta nya saker och människor och fått nya erfarenheter. Några mentorer har även fått höra från barnens föräldrar och andra att barnen pratat om dem och även längtat efter att de ska träffas. En mentor berättar om hur dennes mentorsbarn hade en roll hemma och med kompisar men att barnet var helt annorlunda när det var hemma hos mentorn. Kanske kunde det slappna av mer och vara sig själv och det verkade som om det 13

14 var skönt för barnet. Samtliga intervjuade kände sig nöjda och väldigt nöjda med relationen till sitt mentorsbarn. Några har fortfarande kontakt via sms och några har även träffats någon gång efteråt eller planerar att träffas. Några mentorer påtalar vikten av manliga förebilder, andra än barnets pappa. Hur man ska kunna locka fler manliga mentorer är det dock ingen som har svar på. Möjligen genom att engagera några av de män som varit mentorer till att gå ut och informera och på så sätt vara manliga mentorsförebilder Ersättning och rekommendation Samtliga intervjuade säger att de skulle ha deltagit i Näktergalen utan ersättning, i varje fall nu i efterhand när de vet hur det är. Men ersättningen är en morot och också en möjliggörare menar flera. Den täcker eventuella kostnader samtidigt som det är jättebra att det går att få rabatter och att det funnits fribiljetter till badhuset. Alla de intervjuade säger att de har rekommenderat sina vänner att bli mentorer men de vet inte om någon har ansökt Vad tycker barnen? Alla barnen är positiva till att ha haft en mentor. Alla har dessutom sagt till sina kompisar att de också borde ha en mentor. Vad man har gjort med sin mentor varierar men det handlar om att träffas hemma hos varandra, fika, baka, laga mat, spela spel, X box, gå på stan, leka i parken, åka till badhuset etc. Någon hade även fått följa med hem till mentorns familj och åkt på utflykt med dem. På frågan om de har lärt sig något av sina mentorer svarar några följande: Vi spelade basket, X lärde mig jättemånga saker! Hur man syr, göra bakelser Oftast bestämde man tillsammans vad man skulle göra, i något fall fick barnet bestämma själv. På frågan om de skulle vilja vara mentorsbarn igen är svaren olika: Ja, kanske, men jag har redan haft en mentor och kan ju träffa X igen om jag vill nej jag behöver ingen till Ja! Nej, för jag träffar ju fortfarande min mentor. 14

15 2.3 Intervjuresultat övriga I följande stycke presenteras intervjuresultaten med övriga respondenter utan några tolkningar eller kommentarer från utvärderarens sida eftersom det görs i den sammanfattande analysen Genomförandet och organisationen Övriga respondenter är mycket positiva till hur genomförandet av projekt Näktergalen har fungerat efter två genomförda mentorsår. Projektet är väl organiserat och strukturerat menar alla och uppkomna frågetecken eller problem har lösts på ett bra sätt efter hand. Som redan nämnts är arbetsbelastningen hög under vissa delar av året och önskemål om en utökad tjänstegrad för projektledningen finns för att hinna med allt. Under åren har några olika grundskolor varit med. I de fall där man inte har kunnat få ihop tillräckligt med barn har projektet valt att avsluta samarbetet med dem då det behövs en viss mängd barn på en skola för att det ska bli synligt och därmed ge ringar på vattnet. Utan den kritiska massan blir det svårt att marknadsföra projektet och att det tas emot på rätt sätt av såväl barn som föräldrar, lärare med flera. Kontaktpersonerna på Sjöboskolan och Fjärdingsskolan är nöjda med det antal platser de har (10 12/år). Detta är lagom och hanterbart. Dessutom, så länge som det är ont om mentorer vore det dumt att försöka få med fler barn, menar en av kontaktpersonerna. Rekryteringen av barn går bra, ett hinder är dock språket och även om information finns översatt till många olika språk är det många som inte kan få information på sitt modersmål. Detta försvårar informationen om projektet till barnen men också till föräldrarna som måste godkänna att deras barn deltar. Men i och med att projektet har funnits ett tag och fler känner till det blir det lättare att nå ut på andra sätt. När det gäller rekryteringen av studenter är det svårare. Detta arbete är mycket tidskrävande och man måste jobba på många olika sätt för att nå ut. Det är främst här som det skulle behövas mycket mer tid. Målsättningen om 25 mentorer år 1, 35 år 2 och 45 år tre kommer inte att uppnås fullt ut. 15

16 Mentorsår Intervjuade Antagna Påbörjat Deltagit/ Fullföljt Avbrutet mentorer varav 11 kvinnor och 1 man mentorer varav 21 kvinnor och 5 män Tabell 1 Antal studenter som ansökt, antagits, deltagit/avbrutet samt fullföljt 4 Informationen om projektet är tydlig så folk förstår vad det innebär men så händer något såsom utlandsstudier, studieuppehåll etc. som gör att man måste dra tillbaka sin ansökan. Matchningen har fungerat till 99 % och projektledaren har fått mycket beröm från både mentorer och föräldrar för att det har blivit så bra. Även här har mycket tid lagts på att göra bra intervjuer för att sedan kunna matcha ihop paren. Projektledaren säger: Jag har lagt mycket tid på det, jag är nogsam vid intervjuerna så jag vet mycket om dem, jag har också fått mycket cred för matchningen av många mentorer, säkert 15, och även av föräldrar När det gäller introduktion och utbildning och handledning så fungerar detta också mycket bra. Kontaktpersonerna säger att föräldrarna inte har så mycket frågor vilket borde tyda på att informationen är tillräcklig menar man. Skolorna som håller i ett utbildningstillfälle för mentorerna har verkligen engagerat sig med god uppslutning från rektor, kontaktperson och lärare samt bjudit på rejäl fika vilket är uppskattat. Startdagen har gått bra liksom handledningarna bortsett från att ett handledningstillfälle ställdes in under år två på grund av tidsbrist vilket några av mentorerna påtalade att de hade saknat. Samtidigt finns projektledaren alltid tillgänglig, något som hon fått mycket beröm för, för kontakt och samtal om mentorerna själva tar initiativ till det. Avslutet har fungerat bra med god stämning. Några mentorspar har avslutat i förtid av olika anledningar (se not till tabell). Om ett avslut görs innan jul och det är mentorn som vill avsluta försöker man finna en ny mentor till barnet så önskas. 4 Läsåret 08/09 avbröts en relation på grund av att barnet flyttade till en annan stad. Den andra relationen avbröts på grund av mentorns personliga skäl. Antalet antagna beror på antalet anmälda barn. De flesta av de intervjuade var lämpliga som mentorer. 2 sökande kom ej till intervjun. Totalt antal sökande: 38 studenter från samtliga av Högskolans institutioner. Läsåret 09/10 avbröts 2 relationer på grund av ändrade familjeförhållanden för barnen och 2 avbröts p g a ändrade förhållanden för mentorerna. 6 sökande kom ej till intervjun. Totalt antal sökande: 66 studenter från samtliga av Högskolans institutioner. 16

17 Kommunikationen har fungerat mycket bra mellan projektledare och kontaktpersoner. Projektledaren är den som har kontakt med ledningsgruppen och beröm ges för återkopplingen till verksamhetsgruppen, oftast via e post, från dessa möten. Projektledaren får över huvud taget mycket lovord för sitt sätt att kommunicera, dela med sig av information och att vara tillgänglig. Under våren 2010 har även sociala medier som twitter och facebook nyttjats i rekryteringen såväl som för att försöka skapa bättre kontakt mellan mentorerna Svårigheter De intervjuade ser få svårigheter med projektet. Malmö har byggt upp en sådan bra modell och det har visat sig att den är väldigt, väldigt bra som en av de intervjuade uttrycker sig. Två svårigheter nämns dock: rekryteringen och språken. Rekryteringen tar mycket mer tid än man tror och arbetet är intensivt för såväl kontaktpersoner som projektledare och koordinator i början av hösten. En tanke kring hur man lättare kan nå ut till studenterna är att om man får med sig lärarna, så att de hjälper till att göra reklam samt påtala värdet av att vara med, är mycket vunnet. Studenterna lyssnar på lärarna. En annan är att projektledaren behöver kunna fördela sin arbetstid fritt så att fler timmar kan läggas under arbetstoppar och färre när det är mindre att göra. När det gäller språken så har till exempel en av de deltagande skolorna runt 31 språk bland sina elever. Information om Näktergalen finns på huvudspråken (8 st) men önskan är att det gick att ta fram information på fler språk. Som det är idag blir det ojämlikt och odemokratiskt när inte alla kan ta del av informationen på sitt eget språk. Det kan hindra barn från att delta. Lösningen här är främst mer pengar och tid till översättning menar man. Ytterligare en svårighet som nämns, inte som en stor svårighet utan mer som ett konstaterande, handlar om när kontaktpersonerna på skolan bytts ut på grund av att de bytt jobb. Detta är oundvikligt men projektledaren får då lägga extra tid på att sätta in en ny person i arbetet vilket tar tid från övriga arbetsuppgifter Vad kan förändras? På frågan om det finns något de intervjuade skulle vilja ändra på gällande Näktergalen så är det inte mycket man vill ändra på. Ett förslag är att möjligen ha en återträff för barnen och mentorerna vilket dock kan vara svårt om mentorerna inte är kvar vid högskolan resonerar man. En annan önskan om förändring är en utökad tjänst för projektledaren och/eller möjligheten att ta in andra (exempelvis studenter) för att utföra delar av arbetet, detta för att minska arbetsbelastningen och göra projektet mindre sårbart. Det skulle även underlätta arbetet med rekryteringen. Om verksamheten permanentas ställs även frågan kring om det är 17

18 nödvändigt med en ledningsgrupp etc. Vad blir dess roll och funktion i så fall? En av de intervjuade säger såhär på frågan om de vill ändra på något: Nej, jag tycker det är bra. [Jag är] faktiskt riktigt stolt över att vi har genomfört detta riktigt bra! Framgångar När det gäller framgångar med projektet framhålls givetvis barnen som stora vinnare. De får möjligheten till nya erfarenheter och att vidga sina perspektiv. Att kunna erbjuda de barn, som ofta faller mellan stolarna 5, möjligheten att få en mentor och att sedan se hur barnen växer som personer är en stor framgång. [Det är] Fantastiskt att ett barn från ett sådant här område kan få träffa en mentor som kommer från en annan värld liksom. Det vidgar perspektiv. Jag ser ju att barnen är förväntansfulla. Men även studenterna växer i sin roll som mentor och en av de intervjuade säger sig vara förvånad över hur positivt mentorskapet även visat sig vara för den enskilde mentorn. Studenten får genom mentorskapet en mängd praktiska erfarenheter. Någon nämner att föräldrarna också påverkats av projektet som en framgång. De har upptäckt högskolan, att den är avgiftsfri och att även unga tjejer studerar där, vilket inte är självklart i alla kulturer, med mera. Ytterligare framgångar är att projektet har fungerat som det var tänkt. Det har varit få avhopp och en förmån för de deltagande skolorna att få vara med, att deras elever kan söka till projektet. Dessutom visar samarbetet med högskolan dem att de också kan söka sig dit i framtiden Fördelar och vinster Förutom de största framgångarna finns det också andra fördelar och vinster med projektet menar de intervjuade. Bland annat har några studenter använt sig av mentorer och barn i sin utbildning och genomfört så kallade skaparverkstäder där de kunde testa sin metodik i praktiken. Det var en oväntad vinst. Någon tycker det är bra att högskolan samarbetar med lokala skolor och sitt närområde vilket högskolan överhuvudtaget kan bli bättre på menar man. För personalen på skolorna är det även värdefullt att se att huvudmännen satsar på dem genom att delta i sådana här projekt. Ytterligare en fördel är att högskolan 5 Här avses barn som kanske behöver stöd eller uppmärksamhet men som inte kvalificerar för stöd från soc. 18

19 kan lyfta fram projektet dels rekryteringsmässigt, det vill säga möjligheten att bli mentor om man läser på Högskolan i Borås, men även som en modell för framtida rekrytering. Det finns även ett visst PR värde på till exempel konferenser menar en av de intervjuade som själv fått berätta om projektet på en konferens denne deltagit i. Genom att projektet är högskoleövergripande bidrar det även till att man kan känna samhörighet över institutionsgränserna liksom att studenterna möts över dessa gränser vid gemensamma aktiviteter Uppfyllelse av syfte och mål När det gäller uppfyllelse av syfte och mål tycker en del av respondenterna att både syftet och målet har uppnåtts medan andra menar att det ena eller andra har uppnåtts, åtminstone delvis. En av de intervjuade säger såhär: Jag tycker att vi har uppnått det vad gäller syftet och målet som ju är rätt lika. Sedan tycker jag kanske inte man ska vara kaxig att säga att man har uppnått målet efter två år, men syftet ja och då är vi ju baske mig snart där [vid målet]. Respondenterna anger bland annat att de har märkt av en viss attitydförändring hos barnen, att de trivs med sin mentor och bara det säger att de har fått med sig något i livet menar man. Respondenterna säger att det hörs och märks i samtal med såväl barn som mentorer och ibland även med familjerna att mötena berikar och ger en ny syn på vissa saker, kanske inte hos alla men hos många. Och även om inte direkta attitydförändringar märks eller har skett så har absolut förutsättningarna för det givits anser en av respondenterna Oväntade effekter Som redan nämnts så har även föräldrarna till viss del påverkats av projektet. Även föräldrarna har i flera fall fått ny kunskap och nya insikter om bland annat den svenska högskolan. Projektet har även bidragit till en viss spill over effekt i utbildningen bland annat genom den så kallade skaparverkstaden där studenter kunde testa sina metoder på mentorer och mentorsbarn samtidigt som dessa fick möjligheten att skapa tillsammans. Ytterligare en oväntad effekt har varit det ganska stora intresset från media. Det har varit flertalet artiklar i tidningen och reportage i radio. TV4 lokalt gjorde ett helt program om en mentor och dennes mentorsbarn. Projektet ger god renommé och har även uppmärksammats av personer som sponsrat på olika sätt för den goda sakens skull. 19

20 3 Sammanfattande analys I denna sammanfattande analys redovisas kortfattat utvärderarens egna slutsatser och reflektioner utifrån resultatet av intervjuer och dokumentgranskning kopplat till de frågeställningar som utvärderingen har fokuserat på. 3.1 Infriandet av syfte och mål När det gäller projektets kortsiktiga syfte att skapa möten mellan studenter och barn vilka i sin tur ska leda till en berikande relation, attitydförändringar och egna reflektioner bidrar projekt Näktergalen absolut till att skapa möten som leder till en berikande relation såväl som egna reflektioner. Intervjuerna såväl som enkäter vittnar om att deltagarna värdesätter möjligheten att vara med och även de som haft det lite svårare att nå fram till sitt barn har ändå tyckt att det är en bra och värdefull erfarenhet. det var en bra erfarenhet och jag ångrar absolut inte att jag gjorde det Även barnen säger att de är nöjda vilket inte minst fleras önskan om att delta igen visar, de som inte vill vara med igen anger att de ju redan har en mentor vilket också torde vara en bekräftelse på att de är nöjda. Mötena mellan barnen och studenten leder även till egna reflektioner både kring sig själv såväl som relationen till andra och hur det är i vårt samhälle. Flera mentorer uppger att de fått en inblick i hur det är att vara ung idag, hur det är att leva under andra förhållanden än de själva känner till. Reflektionerna är allt ifrån djupgående med tankar kring hur en god medborgare ska vara till hur det kan vara att handla i en annan sorts matbutik än den man själv handlar i. Även barnen reflekterar så klart kring det de möter i relationen med mentorn. Hon är inte gift Ovanstående berättade ett mentorsbarn om sin mentor vilket var något som denne lagt märke till och tagit till sig. Möjligen för att det för barnet var annorlunda att en ung tjej bodde själv och även studerade på högskolan. Även kontaktpersoner och projektledning ger exempel (se kap 2 resultat) som ger argument för att relationen mellan mentor och barn är berikande och ger reflektioner, inte bara för de två men ibland även för familjen och andra närstående. När det gäller attitydförändring innefattar såväl syftet som målet med projektet att uppnå en attitydförändring. I målet anges detta vara gentemot andra kulturer men också mot högre bildning. Huruvida detta uppnås är svårt att mäta delvis eftersom ingen mätning kring attityder har gjorts hos de inblandade före 20

21 deltagandet i projektet. Det är överhuvudtaget svårt att mäta attityder. Under utbildningstillfälle 1 tas dock ämnet attityder upp för diskussion och under utbildningstillfälle 2, besök på barnens skola, är också ämnet i fokus. Detta är bra då det då kan sätta igång tankar hos mentorerna och förhoppningsvis också leda till diskussioner kring förväntningar, fördomar och attityder. Att delta i projekt Näktergalen är frivilligt vilket gör att det troligen lockar främst människor som är relativt öppna i flera avseenden. Därmed inte sagt att också dessa besitter attityder och förutfattade meningar som kan förändras. Intervjuerna ger belägg för att deltagarna har fått vidgade perspektiv och insyn i varandras levnadsförhållanden inklusive olika kulturer och att studera vid högskolan. Näktergalskonceptet utvecklat vid Malmö högskola bygger från början på att det är svenska studenter som möter icke svenska barn. Så är inte riktigt fallet i Borås, här är det många mentorer som har rötterna i andra kulturer än den svenska men därmed inte sagt att inte kulturmöten uppstår! Man skulle till och med kunna tänka sig att en mentor med annan bakgrund än svensk i än högre grad skulle kunna bli en förebild för mentorsbarnet gällande studier vid högskolan, det vill säga att det inte bara är svenskar som läser vid högskolan. Om målet med attitydförändring har uppnåtts blir en subjektiv bedömning utifrån hur stor attitydförändring man är ute efter. Min samlade bedömning efter att ha intervjuat deltagare och tagit del av projektdokument är att målet med attitydförändringar uppnås, om än i olika grad, hos deltagarna vilket är naturligt. En sak som är säker är att förutsättningarna för såväl en berikande relation, attitydförändringar som egna reflektioner absolut ges inom ramen för projektet. Vill man ytterligare förstärka detta kan fler moment läggas in i utbildning och handledning där åtminstone mentorerna än mer får fundera över sina attityder och reflektera kring sig själva och sitt deltagande. Men frågan är om det är nödvändigt eller ens att rekommendera? I en utvärdering av Näktergalen vid Linnéuniversitetet i Växjö gör utvärderaren en reflektion värd att ta upp också här. Näktergalen ger många tillfällen till inlärning och exempelvis förväntas det att högre utbildning är en väg till det goda livet. Vägen dit består av hinder som måste undanröjas alternativt etableringen av nya vägar. Näktergalen är ett sätt att jobba med detta. Det är emellertid viktigt att kritiskt granska vad projektet producerar för acceptabelt kulturella tillgångar och vad som då exkluderas. Att delta i Näktergalen påverkar dem som deltar i och kring projektet. Denna påverkan ska vara framgångsrik oavsett vilket målet är och bör hanteras på ett sätt så att människors integritet och det de identifierar sig med respekteras på vägen. 6 6 Nilsson, 2010, Utvärdering av mentorsprojekt Näktergalen

22 3.2 Framgångsfaktorer Projekt Näktergalen är uppbyggt efter den modell som framarbetats av Malmö högskola under de dryga tretton år projektet har funnits där. Det är en beprövad modell utan stora luckor. Allt som görs, frågor som ställs finns där av en orsak vilande på lärdomar från över tretton års arbete. Detta är en bidragande orsak till att Näktergalen i Borås har fungerat så bra såväl organisatoriskt, administrativt som i det praktiska genomförandet. Ingen onödig tid har behövts läggas på att utarbeta utbildningar, intervjufrågor, rutiner och så vidare. Att sedan ha duktiga och engagerade människor som jobbar i projektet är ytterligare en framgångsfaktor. I Borås finns en engagerad projektledare som brinner för projektet och som besitter en god förmåga att kommunicera med deltagarna och som får idel lovord för sitt arbete och för sin tillgänglighet. Det måste ses som en framgångsfaktor samtidigt som också ett stöd för projektet som helhet måste finnas, och verkar finnas, från såväl deltagande skolors och kommunens ledning likväl som från högskolans ledning. En stor framgång är givetvis de deltagande personernas positiva upplevelser. Att så få hoppar av är ett tecken på framgång. Många av intervjuerna vittnar om att relationerna som skapats byggt på ömsesidig respekt och förtroende för varandra och en på många sätt jämbördig relation. Endast en av de intervjuade var inte helt nöjd med sin relation till sitt mentorsbarn men hyfsat nöjd. Att deltagarna är nöjda med sitt deltagande och att de känner att de har lärt sig något genom att vara med även om de inte var helt nöjda med relationen är också en framgång. Det har berikat deras liv och givit dem lärdomar som man inte kan läsa sig till, lärdomar som bara kan fås genom erfarenheten. Uppföljningen av arbetet i Malmö har pekat ut flera lärdomar för mentorerna: såsom träning av den empatiska förmågan, dess begränsningar och möjligheter, självkännedom, ledarskap, konflikthantering, problemlösningsförmåga, initiativförmåga och kreativitet 7 samt flera av de saker som redan nämnts i denna utvärdering. Högskolan ska utbilda människor, men som ofta påpekas handlar det inte om att utbilda enbart för framtida arbete och försörjning. Högskolans uppgift är så mycket större och handlar om att utbilda och bilda goda samhällsmedborgare. Projekt Näktergalen bidrar till detta i hög grad. Att det dessutom framkommit spill over effekter som i fallet med skaparverkstäder och PR är något som man bör ta till sig, utveckla och dra nytta av i större utsträckning än vad som görs idag. 7 Sild Lönroth, 2007, Näktergalen En knuff framåt 22

23 3.3 Svårigheter Det framkom endast ett fåtal svårigheter med projekt Näktergalen vilket troligen har att göra med att projektet bygger på en beprövad metod och verksamhet. Två stora svårigheter som nämndes var rekrytering av mentorer samt att det behövs information på fler språk. Den enkla lösningen på språkfrågan är givetvis att se till att översättningar görs på fler språk. Detta kräver dock pengar och inte bara en engångssumma utan även en pott för att kunna uppdatera materialet då ändringar görs. Liksom påtalas under intervjuerna blir projektet ojämlikt och odemokratiskt så länge inte alla kan få information på ett sätt så att de kan ta till sig den. Här blir det en fråga kring finansiering och upp till ledning och finansiärerna att bestämma om målet ska utökas och i så fall se till att det finns resurser. När det gäller rekrytering skulle även här den enkla lösningen kunna vara mer resurser till en utökad tjänst (eller fler tjänster) vilket skulle kunna ge utrymme för att lägga mer tid på rekrytering såväl som på andra bitar som idag inte riktigt hinns med. Men även större möjlighet för projektledaren att fritt disponera sin tid på projektet över hela året skulle göra det möjligt att lägga fler timmar på projektet under de tider på året det är mer att göra och färre när det är mindre att göra. Rekrytering är en svårighet inte bara i Borås visar kontakt med andra Näktergalar. I Malmö är verksamheten så etablerad men också deltagarantalet så stort med ca 100 mentorer/mentorsår vilket gör verksamheten mer synlig och fler bärare av budskapet. Men detta tar tid och en förutsättning är att man låter verksamheten fortsätta och ger erforderligt stöd och resurser för detta. Förutom tid kan det även handla om de sätt man använder sig av. Går det att använda sig av andra metoder än nuvarande för rekrytering? Ett förslag som uppkom vid intervjuerna handlar om att få lärarna positiva till Näktergalen och att de hjälper till genom att påtala värdet av deltagande. Ett annat kan vara att hitta nya vägar för rekrytering via internet och andra sociala medier vilket idag används i hög grad av unga människor. Det finns tyvärr inget enkelt svar på frågan kring rekrytering då även andra organisationer och föreningar både såväl vid högskolan som utanför tampas med denna utmaning. Studenter är dessutom relativt mobila och försvinner ofta iväg på annat håll efter sin tid vid högskolan. När det gäller Näktergalen är det, som jag ser det, en verksamhet som är värd att satsa på, en verksamhet att behålla. För även om den inte genererar några direkta pengar så är det en verksamhet som bevisat genererar en rad andra värdefulla saker för såväl de enskilda individerna som för samhället. Vilket ligger i linje med såväl högskola som kommunens uppdrag och intresse. Flera mentorer nämnde att de ibland hade svårt att komma på vad de skulle göra med sina mentorsbarn. Efterhand lossnade kreativiteten och det blev enklare men önskemål fanns om mer kontakt med de andra mentorerna för att kunna hjälpa varandra. Ett sätt att avhjälpa detta kan vara att dela in mentorerna i 23

24 mentorsgrupper med till exempel fyra mentorspar i varje grupp. Dessa kan sedan tillsammans hitta på gemensamma aktiviteter antingen bara för gruppen eller för alla mentorspar. Detta är ett koncept som bland annat praktiseras i Malmö och inom flera andra Näktergalar och som visat sig vara bra. Tankar fanns, vid intervjutillfället, om att pröva detta under kommande mentorsår enligt projektledaren. Bara för att man är mentor betyder det inte automatiskt att man känner varandra. Det kan behövas strukturer för att hjälpa mentorerna att få kontakt med varandra. Förutom mentorsgrupperna kan användandet av exempelvis twitter och facebook bidra till att öka kontakten mellan mentorerna. En facebook grupp skapades i våras och troligen får bättre fart kommande mentorsår. Det är viktigt att dessa grupper endast kan användas av mentorerna och att inga utomstående kan komma in och ta del av informationen eftersom den till viss del kan vara av sådan karaktär att den inte bör bli offentlig. Inga barn eller mentorer, eller information om dem, ska vara offentlig såvida de inte själva godkänt det. 3.4 Sammanfattningsvis Projekt Näktergalen får högt betyg av alla intervjuade och det är få saker som inte fungerar tillfredsställande. Intervjuerna och genomgång av utvärderingar inom projektet visar på att Näktergalen bidrar till att skapa möten som annars aldrig skulle skett vilket leder till en berikande relation, egna reflektioner och till nya och ofta vidgade perspektiv hos deltagarna. Denna möjlighet är fantastisk ur många aspekter såväl utbildningsmässigt som utvecklingsmässigt för deltagarna. I skuggan av årets valresultat blir dessa möten mellan olika kulturer och levnadsförhållanden än viktigare för en ökad förståelse och acceptans för varandra. Några rekommendationer: Bilda mentorsgrupper och se till att mentorerna får kontakt sinsemellan för att underlätta för dem med aktiviteter. Se över möjligheten till information på fler språk. Analysera rekryteringen och gör en plan för hur denna kan förbättras och effektiviseras. Hitta fler budbärare! Se över möjligheten till att utöka tjänstegraden hos projektledningen och/eller ta in ytterligare arbetsresurser för vissa delar av arbetet. Utnyttja PR värdet i Näktergalen samt tänk mer och större kring möjligheten till framtida rekrytering. 24