Det svenska lantbruket. Lantbrukarnas Riksförbund - Sveriges Bönder (>Vi arbetar med>skola)

Transkript

1 Det svenska lantbruket Lantbrukarnas Riksförbund - Sveriges Bönder (>Vi arbetar med>skola)

2

3 Det svenska lantbruket Inledning Lantbruket en viktig del av Sverige Det växande skafferiet Djuren som ger gården liv Maskiner och teknik Det miljövänliga lantbruket Dags att möta en riktig bonde Blandade frågor och uppgifter Lantbrukarnas Riksförbund - Sveriges Bönder (>Vi arbetar med>skola) 3

4 4 Välkommen till bondgården! Tanken med den här boken är att göra dig nyfiken på det svenska lantbruket.vi hoppas också att du ska få besöka en riktig bondgård och träffa bonden och alla djuren. Så passa på att lära dig så mycket som möjligt. För snart kanske du står öga mot öga med råmande kor och bräkande får!

5 Vad tänker du på när någon säger ordet lantbruk? Fundera i några minuter och skriv sedan ner dina tankar. Längst bak i boken finns sidor för egna anteckningar. När du har arbetat färdigt med Det svenska lantbruket och kanske besökt en bondgård (eller fått besök av en riktig bonde i ditt klassrum) kan du gå tillbaka till dina anteckningar och se om din bild av det svenska lantbruket är densamma. 5

6 6 Över 70 procent av maten på våra tallrikar kommer från det svenska lantbruket. Övrigt på tallriken är mat som importerats från andra länder eller hämtats från våra vatten.

7 Lantbruket en viktig del av Sverige En gång i tiden var vi alla lantbrukare. I dag arbetar mindre än 2 procent av Sveriges befolkning med lantbruk. När man tänker efter är det ganska otroligt att så få personer kan ge mat till 9 miljoner människor. * När du stöter på symbolen ovan tillsammans med ett ord* är det dags att stanna upp. Du hittar en enkel ordförklaring i ordlistan som finns i slutet av varje avsnitt. För att klara det krävs både kunskap och fantasi. Dagens bönder måste inte bara kunna mycket om växter, djur och natur. De måste även kunna mycket om teknik, maskiner och ekonomi. Men det har inte alltid varit så här. Innan vi går vidare med dagens lantbruk ska vi förflytta oss bakåt i tiden. Redan för år sedan började människorna i Sverige med boskapsskötsel och att odla säd. 7

8 Vikingar och potatis Under vikingatiden och tidiga medeltiden (år ) ökade Sveriges befolkning i snabb takt och jordbruket utvecklades. När digerdöden slog till på mitten av 1300-talet drabbades jordbruket av en allvarlig kris. I början av 1700-talet blev det bättre tider igen, mycket tack vare att den näringsrika potatisen började odlas i Sverige talets kraftiga befolkningsökning tärde hårt på marken som inte längre kunde ge tillräckligt stora skördar. Många människor svalt och en miljon svenskar emigrerade till andra länder. Mekanisering och effektivisering Under 1900-talet förändrades förutsättningarna för jordbruket. Jordbruksmaskiner utvecklades, man började tillverka konstgjord gödsel och lantbruken blev allt större. En annan stor förändring är övergången från blandade lantbruk med både växtodling och olika sorters djur till gårdar helt utan djur eller som är specialiserade på ett djurslag. 8

9 Dagens lantbruk Lantbruket har utvecklats till en modern näring som är viktig för hela Sverige. Om inte svenska bönder producerade livsmedel skulle vi vara tvungna att köpa all mat från andra länder. Nästan tre fjärdedelar av all mat som vi äter kommer från det svenska lantbruket. Ett långsiktigt hållbart lantbruk Det svenska lantbruket producerar mer mat än någonsin tidigare. Ändå sker det med respekt för människor, djur och natur. När man diskuterar de här viktiga frågorna pratar man ofta om ett långsiktigt hållbart lantbruk. Ett långsiktigt hållbart lantbruk betyder att bönderna inte bara ska tänka på att producera så mycket som möjligt just nu. De ska även ta hänsyn till att kommande generationer ska kunna leva av naturen. Det är grunden i det svenska lantbruket och ska genomsyra all verksamhet. Oavsett om det handlar om att att föda upp köttdjur, odla spannmål och grönsaker eller producera ägg och mjölk.! I Sverige finns det över bondgårdar. En medelstor svensk bondgård har ungefär 35 hektar åkermark (en hektar är 100 x100 meter, ungefär som en stor fotbollsplan). 9

10 10 Här i Sverige äter varje person i genomsnitt under ett år: 45 kg potatis, 11 kg potatisprodukter (chips och strips), 39 kg färska grönsaker och 9 kg rotfrukter.

11 Det växande skafferiet Förr i tiden fanns det många mindre lantbruk över hela Sverige. I dag finns det färre lantbruk men gårdarna är större. På gårdarna produceras* mat till oss människor och foder till djuren. Till dagens jordbruk hör också trädgårdsodling. Visste du att svenska jordbruk varje år producerar 100 miljoner tulpaner och 13 miljoner rosor? 11

12 Jordbruk i ett avlångt land Sverige är ett land med växlande årstider. Det är också ett långt land med stora skillnader mellan norr och söder. De här skillnaderna märker de flesta inte så mycket av. Det är till exempel ingen skillnad på att gå i skolan i Kiruna eller Helsingborg. Men för bönderna är skillnaderna desto större. Det är inte ovanligt att en bonde i Skåne har hunnit så, när snön fortfarande liggger kvar i norr. Svedjebruk Förr i tiden brände man ner allting som växte på ett område för att kunna odla. Den näringsrika askan blandades ner i jorden som förvandlades till bördig åkermark. Odling med omsorg De svenska bönderna är kända för att bedriva jordbruk med omsorg. Det betyder att spannmål* och grönsaker som odlas på gårdarna håller hög kvalitet och är fria från skadliga gifter. Det betyder också att man tar hänsyn till naturen och inte utsätter den för onödiga påfrestningar. Växelbruk Växelbruk betyder att man inte alltid ska odla samma växter på en åker utan att man ska växla mellan olika sorter. När man växlar mellan olika grödor är det lättare att undvika växtsjukdomar. 12

13 Ljuset sätter fart på den livsviktiga fotosyntesen som är förutsättningen för allt liv på jorden. Vatten är växternas blod. Vattnet löser upp näringsämnena och transporterar näringen i växterna. Värme påskyndar växtprocessen och ser till att växterna frodas. Näring är nödvändigt för allt som ska växa. Gödsel (i det här fallet kobajs) är växternas näring. Hur får man det att växa? Som du säkert redan har märkt räcker det inte att peta ner ett frö i jorden för att det ska växa. Men vad är det egentligen som behövs för att det ska växa? Tänk efter vad är det som vi människor måste få för att växa och må bra? Även om det är stora skillnader på människor och växter är våra grundläggande behov inte så olika som man kan tro. Växterna behöver vatten, näring och ljus för att växa och utvecklas. Men alla växter vill inte ha det likadant. Vissa tycker om när det är fuktigt och näringsrikt, andra trivs bäst i magra jordar.? Varje år skördas 25 miljoner liter jordgubbar. Hur många liter jordgubbar äter vi i genomsnitt om vi är 9 miljoner människor i Sverige? 13

14 Bladlöss, svampar och ogräs Precis som du kanske har rensat rabatter och balkonglådor för att blommorna ska frodas, måste bonden se till att odlingarna inte förstörs av skadeinsekter*, svampar och ogräs. Bonden kan antingen använda konstgjorda eller naturliga bekämpningsmedel. Ett problem är dock att vissa bekämpningsmedel även dödar nyttiga djur och växter. Bonden måste därför vara försiktig och dosera* rätt. En fördel med vårt relativt kalla klimat är att vi inte har så många skadeinsekter. Därför behöver vi heller inte använda lika mycket bekämpningsmedel som i varma länder. Olika sorters gödsel Eftersom bonden vill ha så stora skördar som möjligt måste han tillföra jorden ordentligt med näring. Gödsel kan antingen vara naturlig eller konstgjord. Den naturliga gödseln kommer från gårdens djur eller växter. Den konstgjorda gödseln, handelsgödsel, tillverkas i fabriker. Gödslar man för mycket kan det göra mer skada än nytta. Gödsel som inte tas upp av jorden rinner rakt ut i sjöar och andra vattendrag som då drabbas av övergödning. När sjöar och hav blir övergödda förstörs den normala vattenmiljön och växter och djur dör. Användbara ärter Ärter är inte bara goda att äta, de är nyttiga för jorden också! De kväverika ärterna tillför jorden näring. Om man plöjer* ner ärter i jorden, vad slipper man då tillföra för att det ska växa bra? 14

15 Vackra blommor och färska kryddor året runt I varma och fuktiga växthus odlas kryddor, blommor och grönsaker. Med avancerad* teknik styrs biologin så att varje planta i växthuset får precis så mycket vatten, näring, ljus och utrymme som den behöver för att växa och må bra. Svenska eller utländska grönsaker? I affärernas grönsaksdiskar kan vi ofta välja mellan svenska grönsaker och grönsaker från andra länder. De utländska grönsakerna har ofta transporterats flera hundra mil. Hur tror du att det påverkar miljön? Det är frågor som vi alla bör ställa oss när vi står och väljer mellan varor som kommer från andra sidan jordklotet eller som har producerats lokalt*. 15

16 Det växer på åkern Vete Vete är vårt viktigaste sädesslag som mest används till bröd och pasta. Råg Råg ger ett lite grövre mjöl än vetemjöl och används främst till matbröd. Korn Korn är antagligen vår äldsta kulturväxt*. Korn används i dag mest till djurfoder. 16 Vallväxter Vallväxter är samlingsnamn för klöver och gräs. Vallväxterna torkas eller konserveras för att bli djurfoder. Potatis Potatis är en av våra mest älskade och viktigaste näringsväxter. Potatis odlas i hela landet. Grönsaker och rotfrukter Odlingen av grönsaker och rotfrukter som morot täcker en stor del av vår konsumtion. De är nyttiga växter.

17 Havre Havre började odlas på talet och används i dag till djurfoder, havregryn och havrekli. Rågvete Rågvete är ett nytt sädesslag som är en korsning* mellan råg och vete. Rågvete används som fodersäd. Raps Raps tillhör oljeväxterna. Av oljan som utvinns ur raps tillverkas bland annat margarin, tvål och såpa. Sockerbetor Sockerbetor odlas bara i södra Sverige. Av roten tillverkas socker och djurfoder. Blasten används som djurfoder eller naturlig gödsel. Salix Salix är snabbväxande sälg och pil, så kallad energiskog. Salix används för att producera energi och är ett alternativ till olja och kol. Lin Oljelin är en nygammal gröda. Linolja används i målarfärg. 17

18 Bondens händelserika år Grödor ska sås och skördas. Kalvar, föl och kultingar föds. Maskiner och byggnader behöver ses över. Dagens bondgårdar är som företag. De som arbetar på gården måste kunna mycket om växter, djur och natur. Plus att de måste förstå ekonomi och vara bra på datorer. 18

19 Vinter När vinterkylan kommer avstannar all aktivitet i jorden. Maskiner och utrustning behöver ses över. Djuren måste skötas året runt. Vintern är en bra tid för planering och utveckling. För precis som alla andra måste bonden tänka framåt på nya saker som förenklar och effektiviserar* arbetet på gården. Vår Under våren är det full fart och det är dags för vårsådden. När jorden är torr börjar man med att harva* och gödsla den. När det är gjort är det dags att få vårgrödorna (havre, korn, vete, råg, potatis, sockerbetor, vallväxter* och grönsaker) i jorden. Sommar Sommaren är högsäsong och alla växter ska skördas. Slåttermaskinen* slår vallväxterna som ska torkas eller konserveras för att bli vintermat åt djuren. Säden skördas med skördetröskan. En del av skörden sparas till foder och utsäde*, resten skickas till kvarnen för malning. Höst När skörden är bärgad vilar jorden och väntar på ny näring. Ska bonden så höstsäd måste jorden harvas så att den blir lös och fin innan man kan så. 19

20 Uppgift 1 1. Avsluta följande jag vet att-meningar som handlar om det som växer på åkern. (Exempel: Jag vet att vete är det vanligaste sädesslaget) Jag vet att Jag vet att Jag vet att Jag vet att Jag vet att Jag vet att Uppgift 2 Varje vår sätter potatisodlare Andersson potatis. På en av sina åkrar får han plats med 15 rader med potatis. Varje rad är 80 meter lång. Med ett mellanrum på 50 centimeter sätter han en potatis, som sedan växer och bildar mängder med nya potatisar. Hur många sättpotatisar behöver potatisodlare Andersson?! Fullkorn (hela sädeskorn) blandas i mjölet för att göra det grövre och nyttigare. Bröd som innehåller fullkorn håller magen i trim. 20

21 Uppgift 3 Från jorden till affären Försök att komma på så många varor som möjligt som bonden har odlat på sin gård. (Ett tips: många produkter har förädlats* innan de kommer till affären). 21

22 Uppgift 4 1. Vad heter vårt nyaste sädesslag som är en korsning mellan två andra sädesslag? 2. Vad är salix och vad används det till? 3. Varifrån kommer potatisen ursprungligen och hur länge har vi odlat potatis i Sverige? 4. Av vilken växt tillverkar man tvål och såpa? 5. Vilka olika sorters gödsel finns det och varför gödslar man jorden? 6. Varför använder bonden bekämpningsmedel? 7. Varför tror du att de flesta jordbruk ligger i södra halvan av Sverige? 8. Vad betyder ett långsiktigt hållbart lantbruk? 22

23 Ordlista Avancerad invecklad, komplicerad. Dosera ta rätt mängd. Effektivisera förenkla och förbättra. Förädla utveckla och förbättra. Harva sönderdela jorden och göra den lös och fin. Korsning blandning av olika växtsorter. Kulturväxt odlad växt. Lokalt på nära håll. Plöja ploga upp en fåra där man kan plantera. Producera tillverka någonting. Skadeinsekt en insekt som gör att en växt blir sjuk eller dör. Slåttermaskin maskin som skördar vallväxter. Spannmål tröskad säd. Vallväxter klöver och gräs som odlas för att bli djurfoder. Utsäde till exempel frön eller lökar som används för sådd. Länkar Cerealia Den virtuella floran Gröna näringens riksorganisation (GRO) Lantbrukarnas Riksförbund Lantmännen LivsmedelsSverige Svensk Lantmat Svensk Matpotatiskontroll Bröd är gott och nyttigt. I Sverige äter vi mycket matbröd. Närmare bestämt 45 kg per person och år. Hur mycket matbröd blir det totalt om vi är 9 miljoner människor? 23

24 24 Arab, ardenner och lipizzaner är hästraser som du kanske hört talas om. Äldsta svenska hästrasen är gotlandsruss. Gissa från vilket landskap den hästen härstammar!

25 Djuren som ger gården liv Människorna har alltid varit beroende av djur. Sedan urminnes tider har korna gett oss mjölk, grisarna försett oss med kött, hästarna dragit våra plogar, hönsen värpt våra ägg och fåren utrustat oss med varma yllekläder. Även om vi i dag kan bedriva jordbruk utan djur är djuren en viktig och naturlig del av lantbruket. 25

26 En naturlig del av lantbruket Förr i tiden hade bönderna ofta både jordbruk och födde upp olika slags djur. I dag finns det gårdar helt utan djur. Dagens lantbrukare är ofta specialiserade på en sorts uppfödning: till exempel svinuppfödning, äggproduktion, kött- eller mjölkproduktion.! Djur är precis som vi människor. Ibland blir djuren förkylda och får ont i magen. Sverige är dock ett av världens bästa länder på att förebygga djursjukdomar. God djurhållning God djurhållning betyder att man ska utgå från djurens behov och naturliga beteenden. I Sverige har vi en stark tradition att behandla våra djur väl. Det finns också lagar och regler som säger vad man ska göra. I praktiken handlar god djurhållning om att föda upp friska och välmående djur. Kalvar som får dia och kor som får gå lösa. Andra exempel på god djurhållning är grisar som har tillgång till halm, eller annat strö, och frigående höns. Foder, antibiotika och hormoner Allt som vi ger djuren att äta påverkar hur de mår. Men inte bara det, det påverkar också köttet, mjölken och äggen som vi äter. För att skydda både människor och djur har man därför infört några viktiga regler. 26

27 Foder djuren ska få bra och näringsrikt foder* så att de växer och håller sig friska. Antibiotika djuren får bara antibiotika (penicillin) om de är sjuka och en veterinär har skrivit ut recept. Hormoner djuren får inte ges hormoner för att de ska växa snabbare. Vad äter djuren? Vatten alla djur ska ha fri tillgång till friskt vatten. Vallfoder klöver och gräs som växer i hagar och på ängar. Hö torkat vallfoder som djuren äter på vintern. Ensilage jäst vallfoder som håller sig hela vintern. Förvaras i höga torn (silos) eller vita, lufttäta rundbalar. Hösilage blött hö som är ett mellanting mellan hö och ensilage. Kraftfoder foder med extra mycket energi och näring, till exempel spannmålsprodukter och sojamjöl.!? Världens äldsta husdjur är fjäderfä. Redan för många tusen år sedan hade människorna i Kina höns och tupp som husdjur. Vilka fler husdjur känner du till? 27

28 På de svenska gårdarna finns: 6,2 miljoner värphöns och kycklingar. 1,9 miljoner grisar. 1,2 miljoner nötkreatur mjölkkor får och lamm hästar. Nötkreatur Många kor i Sverige är mjölkkor. Mjölkkornas kalvar och kor av andra raser föds upp för att bli biffar, korvar och köttbullar. I Sverige är det lag på att alla nötkreatur* ska få gå ute på sommaren. Men se upp för chefen! I koflocken råder nämligen sträng hierarki (rangordning). Grisar Glada grisar har knorr på svansen, gillar att leka och umgås gärna i grupp i stora boxar. I boxarna är det lag på att det ska finnas halm. Grisar föds upp för att bli skinka, fläskkotletter och korv. En sugga (grismamma) får en kull med smågrisar två gånger om året! Hästar I dag är det ovanligt med arbetshästar. Det finns mest rid-, trav- och galopphästar på dagens bondgårdar. Hästuppfödning, inridning och träning, liksom produktion av hö och havre är en viktig inkomstkälla för dagens lantbruk. 28

29 Höns och kycklingar Dagens hönor värper nästan ett ägg om dagen året om. Hönsen är antingen frigående eller håller till i burar med sittpinne, värprede och sandbad. Slaktkycklingar* strövar fritt i stora varma hallar och äter och dricker när de själva vill. Får och getter Får och getter går ute på bete från tidig vår till långt in på hösten och hjälper till att hålla landskapet öppet. Får föds upp för att bli lammkotletter, lammstek och lammfärs. Får- och getmjölk använder man till att göra ost. Du har säkert hört talas om grekisk fetaost. Av ullen gör man varmt ullgarn. Struts och kalkon Strutsen tillhör inte de traditionella lantbruksdjuren men strutskött blir allt populärare. I dag finns det över 100 strutsuppfödare i Sverige. Kalkon, gås och anka är andra djur som kan finnas på bondgården. 29

30 Kött och köttprodukter Mycket av det som odlas på våra åkrar blir mat till våra djur, och djuren blir mat till oss. Livet på bondgården bildar en naturlig näringskedja där varje del är viktig för att det ska bli ett bra slutresultat. Som du säkert redan har upptäckt har lantbruket utvecklats i raketfart under de senaste hundra åren. Men det handlar inte bara om nya maskiner och datorer. Ett annat exempel är att dagens djur producerar mycket mer. Genom avel* har vi fått fram djur som växer snabbare, ger mer kött, mer ägg, mer mjölk och mer ull. Vanliga och ovanliga husdjur Ordet husdjur kan betyda olika saker. Inom lantbruket betyder husdjur: djur som hör till lantbruket och som är nyttiga på något sätt. Nötkreatur, grisar, hästar, höns, får och getter hör till de vanligaste husdjuren. Har du själv något husdjur? En viktig balansgång Vi har redan pratat om att god djuromsorg handlar om att se till att djuren mår bra. Bonden vet också att djur som mår bra växer bättre och ger godare kött. För oss som äter produkterna är det också viktigt att veta att djuren har haft det bra och att köttet inte innehåller sjukdomar, medicinrester eller andra skadliga ämnen. 30

31 Ett, två, tre, fyra. Så många magar har en ko. Kan du namnen på kons alla magar? Svar: 1) Våmmen 2) Nätmagen 3) Bladmagen och 4) Löpmagen. Har du hört talas om idisslare? Kor, får och getter är idisslare. Det betyder att de kan smälta växtfibrer (gräs, hö och blad) och bilda djurprotein. Korna bearbetar växterna i sina fyra magar och stöter upp små bollar av foder till munnen för att blanda med saliv. En portion åker upp och ner flera gånger. En ko äter ungefär åtta timmar om dygnet och idisslar nästan lika länge. 31

32 Mjölk och mejeriprodukter Mjölk är ett av våra vanligaste baslivsmedel *. Mjölk innehåller många av de viktigaste vitaminerna och mineralerna som vi behöver för att bygga upp våra kroppar. Av mjölk gör man dessutom andra mejeriprodukter som ost, fil, yoghurt, grädde och smör. Det händer på mejeriet Pastörisering mjölken värms upp för att skadliga ämnen ska förstöras. Separering mjölk och grädde skiljs åt för att man ska kunna reglera fetthalten i olika mejeriprodukter. Vitaminering i produkter med låg fetthalt tillsätts A och D vitamin. Syrning fil och yoghurt framställs genom att man tillsätter mjölksyrabakterier i mjölken. För oss här uppe i norra delen av Europa har mjölken en speciell betydelse. Vårt kyliga klimat gör att vi inte kan odla året runt som i sydligare länder. Förr i tiden var det därför svårt att få i sig tillräckligt med näring utan mjölk och mejeriprodukter. Från kon till glaset Under självhushållets dagar var det vanligt att varje hushåll hade sin egen mjölkko. I dag är det cirka mjölkbönder och deras mjölkkor som ser till att hela Sveriges befolkning kan köpa mjölk i minsta lilla närbutik. Varje ko mjölkas två till tre gånger per dygn och mjölkbonden kyler och förvarar mjölken i stora tankar på gården. Några gånger i veckan kommer mejeriet och hämtar mjölken med kylisolerade tankbilar och kör den till mejeriet. På mejeriet genomgår mjölken olika processer beroende på vad som ska framställas. Kärning genom kärning klumpar fettet i grädden ihop sig till smörkorn och man kan tillverka smör. 32

33 Naturens egen snabbmat Det är inte bara olika sorters kött och mejeriprodukter som kommer från djuren. Ägg innehåller massor av protein, vitaminer och mineraler. Ägg som förvaras i kylskåp kan hålla sig i flera månader. Skalet är byggt av kalciumkarbonat. Luftblåsa. Gulan innehåller mineraler, vitaminer och fett. Groddskivan utvecklas till kyckling om ägget är befruktat. Äggsnoddar, som håller gulan på plats mitt i ägget. Vitan innehåller proteiner. Äggmatte! Börja med att väga ett ägg. När du har vägt hela ägget kan du räkna ut hur mycket gulan respektive vitan väger. Men först ska du få en ledtråd: vitan väger 2/3 av äggets totala vikt. Hur mycket är det och hur mycket väger då gulan? Äggxpriment 1) Är ägget kokt eller okokt? Det får du reda på om du snurrar det. Ett kokt ägg snurrar lätt och jämnt, ett okokt långsamt och ojämnt. 2) Är ägget färskt eller gammalt? Fyll en skål med vatten och lägg försiktigt i ägget. Är det färskt sjunker det, ett gammalt ägg flyter. 33

34 Uppgift 1 Så här mycket får vi från djuren! Försök att lista ut från vilka allt kommer. Ibland kan det finnas flera rätta svar. 34

35 35

36 Uppgift 2 Mamma, pappa, barn Huller om buller har vi blandat mamma, pappa, barn. Nu är det din tur att försöka lista ut vilka som hör ihop. Familjen får Familjen ko Bagge Mamma Tjur Barn Lamm Pappa Kalv Mamma Tacka Barn Ko Pappa Familjen get Familjen höna Killing Pappa Höna Barn Get Mamma Kyckling Pappa Bock Barn Tupp Mamma Familjen gris Familjen häst Galt Barn Sto Pappa Sugga Pappa Hingst Barn Spädgris Mamma Föl Mamma 36

37 Ordlista Antibiotika penicillin. Avel att välja ut de djur som har de bästa egenskaperna och låta dem få barn. Baslivsmedel livsmedel som vi äter mycket av. Djurskyddslagstiftning lagar som skyddar djuren. Ensilage konserverat gräs som används som djurfoder. Foder djurmat. Mejeriprodukter produkter som tillverkas av mjölk. Nötkreatur kött- och mjölkkor. Slaktkycklingar kycklingar som föds upp för att bli kycklingkött. Länkar Lantbrukarnas Riksförbund Lantmännen LivsmedelsSverige Mjölkfrämjandet Ostfrämjandet Scan Foods Svensk Fågel Svensk Köttinformation Svensk Lantmat Svensk Mjölk AB Svenska Fåravelsförbundet Svenska Ägg Sveriges Biodlares Riksförbund Sveriges Grisproducenter Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Swedish Meats 37

38 38 För bonden är vädret mer avgörande än för de flesta andra. Dåligt väder ger mindre skördar. Via Internet får bonden senaste nytt om vädret. Många bönder är till och med uppkopplade till Internet i traktorn.

39 Maskiner och teknik När människorna började bruka jorden upptäckte de snabbt att de behövde redskap för att kunna odla så effektivt som möjligt. I dag använder bönderna datorer och avancerade maskiner. Men många av de moderna redskapen bygger på tusentals år gamla idéer. 39

40 Bondens hjälpmedel De första bönderna använde hackor för att luckra upp jorden. På 500-talet uppfanns plogen som gjorde det enkelt att plöja och vända jorden. Under talet genomgick lantbruket stora förändringar. I dag har vi ett modernt jordbruk med maskiner och teknik som förenklar arbetet på bondgården. Plog Plogen började användas i Sverige under medeltiden. Under tusentals år har den dragits av oxar och hästar, det är bara under de senaste 50 åren som bönderna har använt traktorer för att plöja marken. Gödselspridare Gödseln sprids ut med gödselspridare. När gödseln har spridits ut måste den snabbt plöjas eller harvas ner i jorden för att förse marken med ny näring. Harv När jorden har plöjts sönderdelas den med en harv, som ser ut som en stor kratta. Ofta använder man även en sladdplanka som slår sönder de stora jordklumparna. Genom att kombinera harven med en sladdplanka minimerar man antalet körningar på åkern. 40

41 Såmaskin När man sår är det viktigt att fröet får en så god omgivning att utvecklas i som möjligt. I början av 1800-talet utvecklades såmaskinen som kunde placera fröna på rätt djup. Dagens såmaskiner har mycket hög precision* och dras av traktorer. Skördetröska Förr i tiden använde man lie för att skörda spannmål*. I dag sköts skörden av moderna skördetröskor som gör flera saker samtidigt. Halmen åker ut längst bak och kärnorna hamnar i en tank. För andra grödor som potatis och sockerbetor finns speciella skördemaskiner. Vallskördemaskin Vallväxterna* skördas med en vallskördemaskin. Maskinerna är ofta utrustade med en kross som knäcker det avslagna strået på flera ställen för att det ska torka snabbare. När höet har torkat pressas det. 41

42 Rundbalspress Vallväxter som ska bli ensilage går genom en maskin som pressar stora runda balar. En inplastningsmaskin plastar sedan in balarna. Nästa gång du ser stora, vita plastbalar på åkern vet du att de innehåller konserverat djurfoder! Mjölkmaskin Det finns många olika mjölkmaskiner. Den modernaste är helt automatisk. Kon bestämmer själv när hon vill bli mjölkad. Tack vare datorer är det lätt för bonden att kontrollera både mjölkproduktionen och djurens hälsa. Datorer Datorn är ett av bondens viktigaste hjälpmedel när det gäller gårdens skötsel. Svenska bönder är mest datoriserade i hela världen. I dag har vi datorer i maskinerna, ladugården, växthuset, mjölkningsmaskinerna och på kontoret. Med hjälp av datorerna följer bonden växterna, djuren och gårdens ekonomi. Konummer eller personnummer? Redan som liten kalv får varje ko ett konummer, som står på de gula brickorna som korna har i båda öronen. Kan du ditt eget personnummer? 42

43 Uppgift 1 Ny teknik och maskiner förenklar livet på bondgården. Både för människorna och djuren. Ett exempel är den nya mjölkmaskinen. Kon bestämmer själv när hon vill bli mjölkad. Ett annat exempel är traktorn som tagit över hästens tunga arbete. Har du någon idé om en maskin som kan underlätta för bonden och hans djur? Beskriv din uppfinning i ord och bild. 43

44 Uppgift 2 Att vara bonde är också att vara expert på datorer. Var kan man hitta datorer på bondgården? Vilken nytta har bonden av datorn? Hur använder bonden sin dator? Välj själv om du vill förklara i bild eller text (eller både och). 44

45 Ordlista Ensilage konserverat gräs som används som djurfoder. Precision noggrannhet. Spannmål tröskad säd. Vallväxter olika sorters gräs. Länkar DeLaval Lantbrukarnas Riksförbund Lantmännen Sveriges Lantbruksuniversitet När Sveriges bönder i en undersökning fick frågan om 1900-talets viktigaste uppfinningar var svaret något oväntat: gummistövlar och mobiltelefonen! Men det är klart att kunna gå torrskodd är viktigt för människor som vistas mycket i naturen. Och mobiltelefonen gör att bonden kan nås överallt. 45

46 46 Vete är vårt viktigaste sädesslag. Vetet mals till mjöl som används till bröd och pasta. Det blir allt vanligare att vete och andra sädesslag odlas ekologiskt.

47 Det miljövänliga lantbruket Allt som vi gör påverkar den viktiga balansen mellan människor, djur och natur. Det gäller i allra högsta grad bonden som brukar jorden och föder upp djuren. Resultatet av det som vi gör i dag kanske visar sig först om 10, 20 eller 30 år. Därför är våra bönder försiktiga och hushållar med naturens resurser. 47

48 Många är mer miljömedvetna Att bedriva lantbruk är ett stort ansvar eftersom det medför ingrepp i naturens ekosystem *. I dag finns det en stor medvetenhet om miljöfrågor både hos bönderna och allmänheten. Det finns även lagar och regler som bestämmer hur djuren ska behandlas och vilka metoder som bönderna får använda för att få grödorna att växa. Målet är att producera säkra och näringsrika livsmedel med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Alla bönder i Sverige måste följa samma regler och bedriva lantbruk med omtanke om människor, djur och natur. Majoriteten av bönderna använder ny teknik och moderna metoder i sitt arbete. Vissa väljer att driva ekologiskt lantbruk.! KRAV-odlat Många människor vill äta ekologiska livsmedel. Ekologisk mjölk och ekologiska grönsaker hör till de populäraste ekologiska livsmedlen. Ekologiskt lantbruk Ekologiskt lantbruk betyder att man brukar jorden och föder upp djuren på ett så naturligt sätt som möjligt för att inte rubba balansen i miljön. Den största skillnaden på konventionell och ekologisk odling är att den som odlar ekologiskt inte får använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. När det gäller djuren har vi redan varit inne på vad som utmärker god djurhållning i djur-avsnittet. Tänk efter en stund så kommer du säkert ihåg en hel del! 48

49 Alla som föder upp djur måste ta hänsyn till djurens naturliga behov och beteenden. Den som föder upp djur ekologiskt måste dessutom följa vissa specialregler. Djuren får bara äta ekologiskt odlat foder (max hälften får vara kraftfoder), de ska helst leva hela sitt liv på samma gård och särskilda regler gäller för användning av mediciner. Biologisk mångfald Biologisk mångfald betyder att det ska finnas många olika sorters växter och djur. Bönderna har ett ansvar för att skapa en miljö så att de inte utrotar vissa arter eller stör viktiga ekologiska system. Växthuseffekten Som mycket annat i vårt samhälle är även lantbruket beroende av bensin och diesel för att driva maskiner och bilar. Bensinutsläppen innehåller koldioxid, som är en växthusgas. Du har säkert hört talas om växthuseffekten, som gör att jordens medeltemperatur långsamt ökar. Ett sätt att mildra växthuseffekten är att minska antalet transporter. Ett sätt är att dela transporter med andra eller att använda tåg när det är möjligt. Vi konsumenter* kan påverka utvecklingen genom att välja svenska livsmedel som kommer från gårdar nära oss. Vad är det vi stoppar i oss? Många livsmedel har en miljö- eller kvalitetsmärkning som garanterar att vissa miljökrav är uppfyllda. Här är några av de vanligaste miljömärkningarna*: KRAV-märket visar att man inte har använt kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det finns cirka kravgårdar i Sverige och det blir ständigt fler. Svenskt Sigill garanterar att råvarorna är svenska och har producerats på kontrollerade gårdar. Gårdar som lever upp till högt ställda krav på säkra livsmedel, god djuromsorg och miljöansvar. Svenskodlat är det gemensamma varumärket för svenska trädgårdsoch potatisprodukter av högsta kvalitet. 49

50 Uppgift 1 Komplettera följande fem meningar så att de blir fullständiga. 1. Bönder som odlar ekologiskt får inte använda och. 2. Djur som föds upp på ett ekologiskt lantbruk får bara äta foder. 3. Biologisk mångfald betyder att det ska finnas som möjligt. 4. Växthuseffekten gör att det blir på jorden. Bilarna släpper ut koldioxid som förvärrar växthuseffekten, därför är det bra att välja livsmedel som har transporterats 5. som möjligt. är exempel på en av våra vanligaste miljömärkningar. 50

51 Uppgift 2 Hur många miljömärkta livsmedel finns i kylskåpet hemma hos dig? Vilka livsmedel är det, och hur är de miljömärkta? 51

52 Uppgift 3 Miljön diskuteras över hela världen. Undersök hur miljöfrågorna behandlas i andra länders lantbruk. Ett bra tips är att söka information via Internet. 52

53 Ordlista Biologisk mångfald när det finns många olika sorters växter och djur. Ekologiskt lantbruk lantbruk som brukar jorden och föder upp djuren på ett så naturligt sätt som möjligt för att inte rubba balansen i miljön. Ekosystem den naturliga livsmiljön för människor, djur och växter. Konsument köpare av varor eller tjänster. Konventionellt lantbruk lantbruk där man använder ny teknik och moderna metoder. Miljömärkning en märkning som visar att en produkt är tillverkad på ett sätt som är skonsamt för mijön. Länkar Ekologiska lantbrukare KRAV Lantbrukarnas Riksförbund Lantmännen Svenskt Sigill Sveriges Lantbruksuniversitet Till många bondgårdar hör också skog. Skogen ger extra inkomster till bondgården. Läs mer om svenskt skogsbruk på 53

54 54 För den som arbetar med djur är det viktigt att ha djuröga. Att ha djuröga betyder att man kan förstå djurens signaler och kommunicera med dem. Djuröga bygger både på känsla och kunskap om djurens beteende.

55 Dags att möta en riktig bonde Nu har du lärt dig så mycket om det svenska lantbruket att du snart kan bli bonde. Men visst är det väl någonting som fattas? För att få den rätta känslan av hur det är att vara bonde kan du besöka en riktig bondgård. Fråga din lärare om ni kan besöka en bondgård i närheten av skolan. Eller om bonden kan komma till din klass. 55

56 Före bondgårdsbesöket Här kan du skriva dina frågor till bonden och hans familj. 56

57 Efter bondgårdsbesöket Hur var det på bondgården? Hur var det att möta en riktig bonde i klassrummet? 57

58 58 Kor, hästar, får och getter ger oss inte bara mat. De hjälper även till att hålla landskapet öppet. Där djur betar växer inte åkrar och ängar igen.

59 Blandade frågor och uppgifter Här i slutet av boken har vi samlat blandade frågor och uppgifter som berör olika delar av lantbruket. Du hittar många svar och ledtrådar i boken. Liksom i ditt eget huvud! Glöm inte bort att din egen hjärna är din bästa kunskapsbank. Du kan också söka dig ut på nätet för att få veta mer. I slutet av boken hittar du många bra länkar. Ha det så kul! 59

60 1. Bygg en bondgård Börja med att rita upp och göra en modell av en bondgård. Tänk ut vilka material som ni kan arbeta med, till exempel pinnar, mjölkkartonger och träbitar. När bondgården är klar kan alla ta med sig ett eget litet djur till bondgården. 2. Besök en livsmedelsaffär Mycket av det som finns i en livsmedelsaffär kommer från lantbruket. Besök en affär nära dig för att ta reda på mer om deras sortiment. Vilka produkter kommer från det svenska lantbruket? Hur har de producerats? Har de transporterats långt eller kommer de från en gård nära affären? Finns det många miljömärkta produkter? Vilka olika slags miljömärkningar hittar du? 3. Hur är lantbruket i andra länder? Låt någon som kommer från ett annat land berätta om lantbruket i sitt hemland. Ta kontakt med en skola i ett annat land via Internet. Beskriv det svenska lantbruket för dem och låt dem berätta om hur man bedriver lantbruk i deras land. 4. Från ax till limpa Ta reda på vad som händer på vägen från rågåkern till brödhyllan i butiken. Vad har bonden gjort, hur har rågen förädlats, hur har det blivit en limpa och hur har limpan hamnat i din affär? 5. Hur behandlas lantbruket i radio,tv och tidningar? Håll koll på nyhetsbevakningen om lantbruket under en vecka. Vilka nyheter tar man upp? Är det någonting som diskuteras särskilt mycket? Är det någonting som du tycker borde diskuteras mer? 6. Om man inte vill bli bonde! Om man inte vill bli bonde, men ändå vill arbeta med lantbruk, vad kan man göra då? Försök att hitta på så många yrken som möjligt som har med lantbruk att göra på det ena eller andra sättet. 60

61 7. Gör egen filbunke Som du vet kan man göra olika produkter av mjölk. Du vet säkert redan att man kan vispa grädde så att det blir smör. Prova också att göra en gammal hederlig filbunke till hela klassen: Cirka 25 portioner 6,5 l mjölk 6,5 dl vispgrädde 6,5 dl filmjölk Värm mjölk och grädde nästan till kokpunkten, obs koka ej! Kyl snabbt ner till + 22 C och blanda ner filen väl. Häll upp i portionsskålar, täck över och ställ i rumstemperatur tills filbunken stelnat, gärna över natten. Kyl före servering och krydda till exempel med socker, kanel eller ingefära. Ät och njut! 8. Hur stor del av skolmaten kommer från lantbruket? Undersök skollunchen under en vecka. Vilka maträtter serveras? Vilka råvaror har använts och var kommer de ifrån? Intervjua den som har hand om skolmaten. Hur tänker han eller hon när de planerar skolmaten? Lagas maten på skolan? Hur går varuinköpen till? Använder man miljömärkta råvaror? 9. Hur kan vi konsumenter påverka lantbruket? Hur lantbruket bedrivs påverkar miljön som vi lever i och våra kroppar eftersom en stor del av maten vi äter kommer från lantbruket. Diskutera hur vi som konsumenter kan påverka att miljön utsätts för så lite negativ påverkan som möjligt och hur livsmedlen vi äter håller hög kvalitet och är säkra. 10. Hur var det förr? Du har nu lärt dig mycket om dagens lantbruk, men hur var det förr? Såg bondgårdarna annorlunda ut förr i tiden? Vad och hur odlade man? Vilka djur födde man upp? Vilka maskiner använde man? Besök ett hembygdsmuseum och intervjua en äldre person som har bedrivit lantbruk tidigare i sitt liv. 11. Old Mc Donald had a farm Den har du säkert sjungit många gånger. Men hur är det med svenska sånger om livet på en bondgård? Försök att komma på några olika sånger och sjung dem i klassen. 61

62 Vill du veta mer... Cerealia Allt om livsmedel som innehåller spannmål. Den virtuella floran Bilder och fakta om växter. Ekologiska lantbrukarna De ekologiska böndernas organisation. Gröna Näringens Riksorganisation (GRO) Producerar frukt, grönsaker och prydnadsväxter. Hushållningssällskapen Miljö, matkultur, produkter och EU-frågor. KRAV Fakta om ekologiskt lantbruk. Land Lantbruk Böndernas egen facktidning om lantbruket. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) De svenska böndernas egen intresseorganisation. Bra länkar. Lantmännen Koncern inom lantbruksindustrin. Lantbrukets Affärstidning (ATL) Länkar till mycket som rör lantbruksvärlden. Livsmedelsverket Tillsynsmyndighet för livsmedelsfrågor. Mjölkfrämjandet Information om mjölkens roll i kosten. Ostfrämjandet En hemsida för alla som vill veta mer om ost. LivsmedelsSverige Fakta om maten från jord till bord. Scan Foods Fakta om köttprodukter. Skogen i Skolan Läs allt om den svenska skogen. 62

63 SkolmatensVänner Hemsida om måltidsverksamheten i förskolan och skolan. Svensk Fågel Det mesta om kycklingar och kalkoner. Svensk Köttinformation Nyheter och fakta från köttbranschen. Svensk Lantmat Läs om småskalig produktion av mat. Svensk Mjölk AB Organisation för mjölkbönder och mejeriföretag. Svensk Matpotatiskontroll En sida med allt om potatis. Svenska Fåravelsförbundet Får- och getägarnas organisation. Svenska Ägg Fakta om höns, ägg och äggproduktion. Svenskt Sigill Livsmedel, djur och miljö. Sveriges Grisproducenter Fakta om grisuppfödning. Sveriges Nötköttsproducenter Frågor som rör nötköttsproduktion. Utländska hemsidor CEJA Läromedel om lantbruket i EU Finfood Information om lantbruket i Finland. Landbrug Information om lantbruket i Danmark. Friendly Farm Rolig hemsida fylld av kunskap och spel. Milk Myter och sanningar om mjölk. 63

64 64 Egna anteckningar

65 65

66 Det svenska lantbruket Det svenska lantbruket ingår i skolmaterial från LRF Skolkontakt. Produktion: journalisterna.com, OmneOrd, PAX i samarbete med lärare och elever Foto/illustrationer: elk, Per Eriksson, Staffan Erlandson, Bill Larsson, Anna Skoog, Ulf Palm Tryck: Danagårds Grafiska AB Artikelnummer: LRF Andra upplagan 66 Fler exemplar av Det svenska lantbruket beställer du på (>Vi arbetar med>skola) eller telefon

67 Sveriges Bönder Skolkontakt Lantbrukarnas Riksförbund Skolkontakt Stockholm Tel (>Vi arbetar med>skola)