HANDLINGSPROGRAM FÖR STRÖMSTADS KOMMUN ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM FÖR STRÖMSTADS KOMMUN ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR

2 1 Inledning Bakgrund och syfte mets avgränsningar Beskrivning av Strömstads kommun Målsättning Nationella mål Kommunens vision, verksamhetsidé och övergripande mål Kommunens säkerhetspolicy och säkerhetsmål Verksamhetsmål Säkerhetsmål- och prestationsmål förebyggande Säkerhets- och prestationsmål räddningstjänst Kommunens risker Riskanalys Olyckor som leder till räddningsinsats Riskhanteringsarbete Förebyggande verksamhet Mål för förebyggande verksamhet Förhindra och minska konsekvenserna till följd av olycka Beskrivning av förebyggande verksamheten Allmänhetens möjlighet att larma Sotningsverksamheten Räddningstjänstens organisation Uppbyggnad Befälsberedskap Räddningsstyrkor Räddningstjänst Mål för genomförande av räddningsinsats Förbereda räddningsinsats Genomföra räddningsinsats Vidta åtgärder efter räddningsinsats Samverkan Kommunala hamnar Strategiska investeringar Personalens kompetens Räddningstjänst under höjd beredskap Bilaga (34)

3 1 Inledning Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom och miljön. Samhället har ett övergripande ansvar för att skydda medborgarna i händelse av brand eller annan olycka samt begränsa skador i samhället och hos dess invånare. Detta skall genom att förebygga samt bemöta de risker och utmaningar som räddningstjänsten ställs inför vid insatser utföras på ett effektivt sätt. Möjligheterna att minska antalet olyckor ligger i utmaningen för samhället och räddningstjänsten att dels ändra på normer, attityder och vanor i vårt beteende men också informera och utbilda. Samhällets beteende bidrar till att olyckor sker i större och mindre omfattning, men i stället för att fråga vilken risknivå som är acceptabel bör frågan vara, vilken säkerhet vill samhället ha och hur mycket är vi beredda att satsa på för att höja säkerhetsnivån? Miljö- och byggnämnden har ansvaret för kommunens räddningstjänst. Nämnden har ett lokalt tillsynsansvar och ger mål samt övergripande anvisningar för räddningstjänsten, det förebyggande säkerhetsarbetet och sotningsverksamheten. Integrerat i organisationen finns kommunskyddet och kommunens samlade säkerhetssamordning. Ansvaret regleras i lagen om skydd mot olyckor, (SFS 2003:778) och förordning om skydd mot olyckor, (SFS 2003:789). Med räddningstjänst avses, enligt 1 Kap. 2 lagen om skydd mot olyckor, (SFS 2003:778), de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor, detta för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö, där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst: Fjällräddningstjänst. Sjöräddningstjänst. Flygräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. Miljöräddningstjänst till sjöss. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. All övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. 3 (34)

4 2 Bakgrund och syfte Enligt 3 kap. i lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall varje kommun upprätta handlingsprogram. Detta skall omfatta dels förebyggande verksamhet enligt; 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. met skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. och dels räddningstjänst enligt; 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. met skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Underlag för Strömstad kommuns handlingsprogram har utgjorts av insatsstatistik, kommunens riskinventering med efterföljande riskanalys samt Länsstyrelsens regionala riskanalys. Av innehållet i lagstiftningen framhålls en större frihet för kommunerna att utforma sin räddningstjänst. Det framgår också att kommunerna utifrån lokal riskanalys och klargjord riskbild skall upprätta handlingsprogram för skydd mot olyckor och redovisa hur säkerhetsarbetet är ordnat. Planerna skall även ange de krav på prestationsförmåga som lokalt ställs, innehållet skall även tydliggöra vilka strategiska beslut om investeringar i materiel och brandstationer som tagits. 4 (34)

5 3 mets avgränsningar gällande Strömstads kommun har avgränsats till förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt kravet i lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats (SFS 2003:778). Delarna för förebyggande verksamhet och räddningstjänst ingår i detta dokument. 4 Beskrivning av Strömstads kommun I Strömstads kommun bor personer men under högsommaren är dygnsinvånarantalet ca: människor. Strömstads kommun landsareal är 472 km 2. Kommunen består av centralorten Strömstad samt flera mindre tätorter där Skee är den näst största. I norr och nordöst gränsar kommunen mot Norge, i söder mot Tanums kommun och i väst mot Skagerack. Strömstads kommun har stora skogsområden samt ett antal sjöar i den östra delen som delvis är mer glesbebyggd miljö. Skogsområdena varvas mellan produktiv granskog och ej produktiv skog, ofta i terräng med stora höjdskillnader. Den västra delen av kommunen präglas av en stor skärgårdsmiljö. Koster är en ögrupp där huvudöarna är Nord- och Sydkoster med åretruntboende och flertalet fritidshus. Nord- och Sydkoster besöks av tusentals turister årligen och därigenom har det även lokaliserats hotell, flertalet restauranger, vandrarhem och pensionat. Kosterhavets nationalpark var Sveriges första marina nationalpark och omger Kosteröarna. Strömstad är en stad som kontinuerligt expanderar vad avser befolkningsmängd, trafik och transport, turistnäring, byggnationer (alltifrån fritidshus till mer komplexa byggnationer) vilket bidrar till att samhället utsätts för påfrestningar och därigenom också räddningstjänsten. Under de senaste åren har området runt Nordby expanderat i en mycket stor omfattning, ett shoppingcenter har byggts upp och besöks av ungefär 6 miljoner människor per år. Shoppingcentret är en byggnad på drygt m 2 och har som avsikt att expandera ytterligare. Europaväg 6 (E6) har sin sträckning strax utanför Strömstad och går genom Skee samhälle. Många av kommuninvånarna pendlar till kommunens norra delar samt Norge. Bohusbanan har sin slutstation i Strömstad, Bohusbanan sträcker sig från Göteborg i söder till Strömstad i norr och passerar flera mindre tätorter i Strömstads kommun däribland Skee samhälle. På järnvägssträckan in till Strömstad centrum går enbart persontrafik dock finns tillstånd för att transportera farligt gods. Öster om Strömstad, i Näsinge finns en flygplats med gräsfält. Flygplatsen används främst för fritidsflyg men nyttjas också av blåljusflyg (helikoptrar, exempelvis brandflyget) då möjlighet för tankning finns. Vid Torskholmen är Colorlines färjeläger lokaliserat, dessa båtar går mellan Strömstad och Sandefjord (i Norge). Båtarna transporterar både persontrafik och tung trafik. Colorline har för avsikt att öka sin kapacitet med större båtar som kan transportera fler lastbilar och därmed öka transporten av farligt gods. 5 (34)

6 5 Målsättning Här redovisas de krav som lagen ställer på kommuner och de målsättningar som finns för skydd mot olyckor i Strömstads kommun. 5.1 Nationella mål Enligt Lag om skydd mot olyckor; 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3 kap. Kommunens skyldigheter 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 5.2 Kommunens vision, verksamhetsidé och övergripande mål Strömstad har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling där livskvalitet, miljö- och kulturvärden stärks som baseras på det ömsesidiga beroendet mellan dimensionerna människor, miljö och ekonomi Strömstads kommun är en aktiv aktör i samhällsutvecklingen och svarar upp mot de behov som finns hos kommuninnevånaren, utifrån den enskildes eget ansvar Ökat medborgarengagemang, förbättrad folkhälsa 5.3 Kommunens säkerhetspolicy och säkerhetsmål Inriktningsmål och visioner Kommunens inriktningsmål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket innebär att människor inte ska utsättas för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. Kommunen skall genom förebyggande insatser så långt som det är möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personal och resurser såväl i fred som under höjd beredskap. Kommunfullmäktige har antagit en vision som ligger till grund för denna säkerhetspolicy. 6 (34)

7 Säkerhetspolicy kommunens verksamheter Strömstads kommun har i sin säkerhetspolicy medtagit säkerhetskategorierna, attityder och beteenden, personsäkerhet, personalsäkerhet, ekonomisk säkerhet, informationssäkerhet, tekniskt skydd samt försäkringsskydd. Kontinuerligt arbete med och utveckling av risk- och sårbarhetsanalyserna görs i kommunens förvaltningar på de oönskade händelser som kan inträffa och som skall förebyggas, detta utgör grunden för kommunens säkerhetsarbete. Brandskyddsstrategi för kommunens verksamheter Av kommunens brandskyddsstrategi framgår att brandskyddet genom väl förankrade regler och rutiner skall förebygga personskador och materiella förluster. En handlingsplan för brandskyddet skall finnas samt regler för incidentrapportering. Personalen skall för sin egen och andras säkerhet på arbetsplatsen kontinuerligt utbildas i förebyggande och skadeavhjälpande brandskyddsåtgärder. Inriktningsmål vid extraordinära händelser (enligt SFS 2006:544) Strömstads kommuns beredskap för hantering av extraordinära händelser skall vara att ha en organisation som kan svara upp mot kraven på omedelbart agerande, uthållighet och samordning av kommunens åtgärder enligt ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna. Krisledningsnämnden skall kunna träda i aktion inom 1 timma. Förmågan till anpassning skall vara styrande i planeringsarbetet. De arbetsformer som normalt gäller i kommunen skall ändras så lite som möjligt. Kommunens beredskapsplanering skall enligt givna direktiv präglas av enkelhet, flexibilitet, överskådlighet, enhetlighet, samordning och samverkan. Inriktningsmålet skall revideras och utvärderas under varje mandatperiod. 5.4 Verksamhetsmål Verksamhetsmål förebyggande: Räddningstjänsten i Strömstads kommun skall arbeta aktivt för att minska risken för bränder och andra olyckor samt genom sin funktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. Verksamhetsmål räddningstjänst: Räddningstjänsten i Strömstads kommun skall vara en effektiv skadeavhjälpande organisation, så att de som behöver våra tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall på ett professionellt sätt ingripa vid alla tänkbara olyckor som föranleder räddningstjänst i kommunen och dess närhet. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Ovanstående mål gäller även under höjd beredskap. 7 (34)

8 Uppföljning av mål och resultat skall redovisas nämnden tertialvis. Uppföljningen är avsedd för att ge svar på frågor om organisationen är på rätt väg, om tillgängliga resurser nyttjats optimalt och om rätt strategi valts för att uppnå målen. Är målen uppfyllda finns ingen överhängande anledning till att ompröva organisationens uppgifter/mål och de vägar som valts för att fullfölja dessa. 5.5 Säkerhetsmål- och prestationsmål förebyggande Säkerhetsmål 1: Kommunala förvaltningar, företag, handel och övriga näringsidkare skall kunna utföra produktion av varor och tjänster utan störningar orsakade av olyckshändelser. Metod/prestationsmål: Kommunala förvaltningar, företag, handel och övriga näringsidkare skall erbjudas och genomföra anpassad brand- och säkerhetsutbildning. Brandtillsyn skall regelbundet, och vid behov däremellan, utföras för att kvalitetssäkra brandskyddet enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter, allmänna råd och räddningstjänstens register. Säkerhetsmål 2: Skolelever skall ges kunskaper om brandrisker, hur man skyddar sig mot bränder och personolyckor samt allmän riskmedvetenhet. Måluppfyllnad förutsätter ett nära samarbete med skolan. Metod/prestationsmål: Årligen skall elever i förskola, årskurs 4, 8 samt årskurs 3 på gymnasiet ges grundläggande kunskaper gällande brand och olyckor.utbildningen, för eleverna, skall efter genomförande utvärderas och utvecklas tillsammans med skolan. Räddningstjänsten, skolan, polisen och socialtjänsten skall tillsammans ta fram ett fungerande system för tillbudsrapportering. Utbildning för skolpersonal ca: 100 personer/år. Säkerhetsmål 3: Samtliga kommuninvånare med, ur säkerhetssynpunkt, allvarliga funktionshinder ska utgöra prioriterade grupper inom det förebyggande arbetet. Metod/prestationsmål: Utbilda 25% (ca: 100 personer/år) av omsorgspersonalen varje år i praktiskt och teoretiskt brandskydd. Kontinuerligt genomföra återkommande utbildningar för hemtjänsten. All personal inom äldreomsorgen skall varje mandatperiod erbjudas utbildning i hemsäkerhet. Tillsammans med hemtjänsten utforma en checklista för kontroll av brandskyddet i boendemiljö, identifiering av brand- och olycksrisker samt åtgärdsförslag. Alla pensionsföreningar skall varje mandatperiod erbjudas utbildning i hemsäkerhet. 8 (34)

9 Säkerhetsmål 4: Aktivt verka för att minska antalet larm om brand i byggnad och dess konsekvenser utifrån referensåret 2010 som var 35. Metod/prestationsmål: Uppföljning och utvärdering skall göras efter varje insats mot brand i byggnad och sammanställas tertialvis. Kontroll om utrymmen för bostadsändamål är utrustad med minst en fungerande brandvarnare skall genomföras med den periodicitet som föreligger för skorstensfejarmästarens brandskyddskontroller. Skorstensfejarmästaren är rapporteringsansvarig till räddningschefen om iakttagna brister. Bostäder inom bolagen genomförs med egen organisation, bovärdar/vaktmästare. Rapporteringsunderlagen för skorstensfejarmästaren vad avser kontroll av att varje bostad har minst en fungerande brandvarnare samt en fungerande handbrandsläckare skall förbättras och utvecklas. Öka information och rådgivning till tredje man gällande brandskydd och brandrisker i hem- och fritidsmiljö. Säkerhetsmål 5: Aktivt verka för att minska antalet drunkningar och drunkningstillbud i kommunen. Metod/prestationsmål: Informationskampanjer skall hållas vad avser is- och vattensäkerhet till allmänheten i samtliga åldersgrupper. Årligen utföra tillsyner på kommunala badplatser gemensamt med den tekniska avdelningen i kommunen vad gäller livräddningsutrustning, bryggor, stegar säkerhetsinformation etc. Säkerhetsmål 6: Tillsyn och tillståndshantering av brandfarlig och explosiv vara skall utföras enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara. Metod/prestationsmål: Tillsyn skall utföras regelbundet på de objekt som har tillstånd för brandfarlig och explosiv vara som är aktuella enligt räddningstjänstens register. Beslut skall avges på samtliga ansökningar om tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara inom 3 månader från det att ansökan är komplett. Säkerhetsmål 7: Vid de brandtillsynspliktiga objekt som finns i kommunen skall kontinuerligt och systematiskt brandskyddsarbete införas enligt SRVFS 2004:3. Metod/prestationsmål: Fortsätta med information och implementering av det systematiska brandskyddsarbetet. I samband med regelbundna tillsyner skall detta arbete följas upp och kvalitetskontrolleras. 9 (34)

10 5.6 Säkerhets- och prestationsmål räddningstjänst Säkerhetsmål 1: Räddningsstyrkorna skall snabbt, säkert och effektivt kunna utföra räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor. Metod/prestationsmål: Anspänningstiden vid larm skall normalt inte överstiga 5 minuter. Räddningstjänsten skall vara dimensionerad för att klara alla normalolyckor enligt 2010 års riskanalys. Olycksutredningar skall genomföras i enlighet med lagen om skydd mot olyckor men också utredas vid de tillfällen det bedöms intressant, detta för att uppnå syftena att förhindra att liknande bränder och olyckor inträffar samt öka räddningstjänstens kunskap och effektivitet. Genomförda övningar skall dokumenteras för att säkerställa personalens kompetens. Övningarnas innehåll och tid ska dokumenteras för uppföljning samt övningsplanering. Säkerhetsmål 2: Kommunens räddningstjänst ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kunna kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Metod/prestationsmål: Vid nyanställning av brandmän ska dessa ha en personlig mentor under de första 6 månaderna. Samtlig räddningstjänstpersonal skall ha genomgått grundutbildning inom 1 år samt kompetensutbildning, SRV:s kurs i räddningsinsats, inom 1 ½ år från anställningens början. Vid kommande anställningar ska medvetenhet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 10 (34)

11 6 Kommunens risker Kommunen har ett långtgående ansvar för att trygga förmågan för bland annat räddningstjänst, säkerhetsarbetet, teknisk försörjning, social service och utbildning för invånarna. Den övergripande riskanalysen syftar till att identifiera de risker som kommunen kan utsättas för. Riskerna skall sedan förebyggas, hindras eller begränsas. Kommunen förutsätts ha en för sitt geografiska ansvarsområde tillämplig risk- och sårbarhetsanalys som grund för handlingsprogrammet. Säkerhetssamordnaren ansvarar för framtagande av kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys, samt för den fortlöpande revideringen av dokumentet. Sammanfattning av räddningstjänstens riskanalys inom sitt eget ansvarsområde ingår i detta dokument. Kommunfullmäktige fastställde 2010 den nu aktuella risk- och sårbarhetsanalysen som skall ligga till grund för såväl kommunens krisledningsplan, som för kommunens handlingsprogram avseende mandatperioden Risk- och sårbarhetsanalysen innehåller alla inventerade risker inom kommunens geografiska område. Risker som skall hanteras för att skapa en säker och trygg kommun, alternativt kan leda till räddningsinsats eller extraordinär händelse skall integreras i det arbete som räddningstjänsten utför. Risk- och sårbarhetsanalysen har som syfte att: - tidsmässigt oförutsedda händelser, som kallas olyckor, skall så långt som möjligt kunna förutses och undvikas i möjligaste mån. - ge Strömstad kommuns förtroendevalda och tjänstemän underbyggda beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. - utgöra planeringsunderlag för hantering av extraordinära händelser. - då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste riskinventering och riskanalys genomföras kontinuerligt så att den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. 6.1 Riskanalys Utmärkande för flertalet av de olyckor som inträffar inom kommunens insatsområde visar att orsaken till händelserna kan relateras till den mänskliga faktorn det vill säga felaktiga installationer, felaktiga beslut, tekniska fel av någon form, oaktsamhet eller med avsikt. Riskanalysen för kommunen åskådliggör ett flertal riskmiljöer där en mängd typolyckor kan inträffa. Geografiskt konstateras att risk för liv, hälsa samt miljö finns över hela kommunens yta genom handel/shoppingcentra, hög besöksfrekvens, komplicerade byggnader, färjetrafik, tillhörande infrastruktur och inom högriskanläggningar (enligt LSO 2 kap. 4 ) som finns i Strömstads kommun. Risk för egendomsskador finns i större utsträckning i våra tätorter samt handelscentra. Riskbilden kompliceras av den stora befolkningsvariationen över året till följd av gränshandel/besöksnäring. 11 (34)

12 Säkerhets- och prestationsmål i handlingsprogrammet har baserats på riskanalyser, lokal statistik, kommunens förebyggande arbete samt allmänhetens behov. Den övergripande riskoch sårbarhetsanalysen för Strömstads kommun finns att tillgå som separat dokument. 6.2 Olyckor som leder till räddningsinsats Typolyckor som har stor sannolikhet men relativt liten konsekvens för samhället kan kallas för normalolycka och delas in i olyckskategorierna, utsläpp av farligt ämne, trafikolycka, brand i byggnad/bostad, brand ej i byggnad, naturolyckor och personolyckor. Tabell 1 Antal och fördelning av olyckor inom Strömstads kommun som resulterat i räddningsinsatser under åren Räddningsinsatser Antal Andra insatser IVPA Automatlarm Naturolycka Utsläpp farligt ämne Drunkning Trafikolycka Brand ej i byggnad Brand i byggnad År 12 (34)

13 Tabell 2 Antal och fördelning av olyckor inom Strömstads kommun som resulterat i räddningsinsatser under åren Räddningsinsatser Antal Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Drunkning Utsläpp farligt ämne Naturolycka Automatlarm IVPA Andra insatser År Brand ej i byggnad kan beskrivas som mark/skogs-, container- och fordonsbränder. Dessa insatser är ofta förekommande händelser i kommunen och kan generellt ses som enkla och normalt resurskrävande, förutom de större skogsbränder som kan ge en samhällspåverkan då händelsen är resurskrävande, stora arealer påverkas, människor och bebyggelse kan vara hotade. Brand i bostad kan delas in i flerbostadshus, radhus och fristående villa. Dessa händelser är relativt frekventa och inträffar jämt fördelade över kommunen. Resursbehovet är dock så stort att den strategiska beredskapen kraftigt ansträngs. Brand i flerbostadshus och radhus där fler bostäder är allvarligt hotade är resurstillgången kritisk i initialskedet innan ytterligare släckresurser från annan kommun anländer. Händelser som har liten sannolikhet men medför stora konsekvenser för samhället är så kallade allvarliga olyckor. Dessa allvarliga olyckor kräver oftast stora resurser från räddningstjänsten och av samverkande myndigheter, men även från företagsledning etc. Strömstad har under de senaste åren haft några händelser som tangerar att rubriceras som allvarlig olycka där samhällets resurser har påfrestats under en längre tid. Exempel på händelser som har lägre sannolikhet men medför stora konsekvenser är skolbränder, industribränder, bränder i handelscentra, naturolyckor, skogsbränder, olyckor med farligt ämne och kommunikationsolyckor (tåg, buss, fartyg och flyg). Under åren har kommunen haft flera större bränder i handelscentra, skogsbränder och naturolyckor (översvämningar) som krävt stora räddningsinsatser. 13 (34)

14 Olyckor som föranleder räddningsinsats har ökat de senaste åren gentemot tidigare år som ett resultat av expansiv byggnation samt handelsnäring och allt högre besöksfrekvens. År 2010 uppgick antalet räddningsinsatser till 319 stycken. 6.3 Riskhanteringsarbete Under 2006 bildades en riskhanteringsgrupp som är allsidigt sammansatt med deltagare från samtliga förvaltningar och kommunens bolag. Tyngdpunkten ligger på en fortlöpande identifiering av risker i kommunen. Gruppen utgör också processarbetsgrupp för Säker och Trygg kommun. De externa samverkansaktörerna bildar tillsammans med kommunen ett Krishanteringsråd som har årliga sammanträden. Risk- och sårbarhetsanalysen skall utgöra ett gemensamt underlag för all kommunal planering. Kunskap, erfarenhet och överblick på samhället krävs för att samordna kommunens riskhantering skall räddningstjänsten utgöra den funktion som i samverkan utvecklar denna verksamhet i framtiden. Syftet är att reducera, alternativt helt eliminera riskerna. Övergripande riskbild Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunen är mycket beroende av sina stora naturvärden och att hot mot dessa skulle få stora konsekvenser såväl miljömässigt, som socioekonomiskt. Den marina miljön utgör en stor del av kommunens riskbild när det gäller risker som skulle kunna leda till en extraordinär händelse. Fartygstrafiken i Skagerack är omfattande och vid Jyllands nordspets sker regelbundet ett stort antal läcktringar av oljeprodukter mellan fartyg till sjöss. En stor fartygsolycka är en av riskerna och eventuella följder av en sådan olycka genom en oljeskada i den känsliga naturen är en annan. Kommunen är genom sitt geografiska läge ibland utsatt för kraftiga oväder, med mycket starka vindar och stora nederbördsmängder. De höjda havsvattennivåerna som befaras tillföljd av klimatförändringar kommer på sikt att påverka kommunens riskbild ytterligare. Besöksnäringen och den stora gränshandeln med många människor som transporteras i området, samt samtidigt vistas på en och samma plats, till exempel på Nordby köpcenter, är också i sig en risk. Oljeskyddsberedskap Räddningstjänstens nuvarande beredskap för hantering av ett oljepåslag kommer att utökas genom det gemensamma inköpen av oljeskyddsmaterial som genomförs under 2012 av kommunerna längs Bohuskusten, runt Vänern samt av Kosterhavets nationalpark. Vid en större händelse ser kommunen MSB:s oljeskyddsförråd som en naturlig resursförstärkning vid såväl överhängande fara som vi inträffat oljepåslag. Kommunen har deltagit i länsstyrelsens arbete med att skapa en gemensam oljeresursförstärkning för vårt område, såväl med kompetens som utrustning. Dessutom är vi med som pilotkommun i den uppdatering som länsstyrelsen gör av Miljöatlas, där vi tar fram insatskort för att skydda de områden som länsstyrelsen särskilt vill prioritera. Oljeskyddsplan finns framtagen som reviderades och övades under (34)

15 7 Förebyggande verksamhet 7.1 Mål för förebyggande verksamhet Räddningstjänsten i Strömstads kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor samt genom sin expertfunktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 7.2 Förhindra och minska konsekvenserna till följd av olycka Syftet är att minska sannolikheten för olyckor samt minska konsekvenserna till följd av olyckor och därigenom förhindra att olyckor uppstår vid införande av nya verksamheter och tjänster. Detta ska ske redan i samband med planer och beslut. Syftet är även att förhindra att olyckor inträffar i den befintliga verksamheten genom felaktiga tjänster och/eller handlingar därigenom också att i förväg vidta åtgärder för att skydda liv, miljö och egendom. För att snabbast möjligt begränsa eller avvärja skador på liv, egendom eller miljö orsakade av brand, ras eller annat nödläge skall bebyggelsens karaktär utgöra en väsentlig grund för val av ambitionsnivå för insatstider. Bebyggelsetyperna kan delas in i tre grupper (Se bilaga 1). I bebyggelse hänförbar till grupp I skall eftersträvas insatstider under 10 minuter, i grupp II 20 minuter och i grupp III 30 minuter. 15 (34)

16 I kommunens totala planläggningsarbete, vid planering av framtida bebyggelse skall dessa planeringsförutsättningar vägas in. 7.3 Beskrivning av förebyggande verksamheten Förebyggande Det förebyggande arbetet planeras till stor del utifrån kommunens riskbild, genomförda räddningsinsatser, utförda tillsyner och statistik. Planeringen sker även med beaktande till nationell- och internationell samhällsutveckling inom brand- och säkerhetsområdet. Detta kan innebära att genomföra riktade insatser för att exempelvis minska antalet omkomna i bostadsbränder eller minska antalet anlagda bränder. Utbildning hos tillsynsförrättaren Personal som utför tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall ha utbildning lägst Tillsyn A alternativt Förebyggande 1. Personal som utför tillsyn enligt lagen om brandfarlig och explosiva varor (SFS 2010:1011) skall ha utbildning Tillsyn B alternativt Förebyggande 2. Personal som utför tillsyn på särskilda objekt skall också ha utbildningen Tillsyn B alternativt Förebyggande 2. 2:4-anläggningar Anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap 4 lagen om skydd mot olyckor fastställs av Länsstyrelsen. I Strömstads kommun finns två stycken anläggningar som tillhör kategorin 2:4- anläggningar. Vid området Myren har Svenska Statoil AB ett bensinlager i bergrum, med lagringskapacitet på maximalt m 3 bensin. Flygplatsen används främst för fritidsflyg men nyttjas också av blåljusflyg (helikoptrar, och eventuellt brandflyg) då möjlighet för tankning finns. Lagen om brandfarlig och explosiv vara SFS 2010:1011 Räddningstjänsten övertog tillståndshanteringen för brandfarliga och explosiva varor den 1 september 2010 och därmed också tillsynsverksamheten i enlighet med SFS 2010:1011. Räddningstjänsten utför tillsyn på de objekt som innehar brandfarliga varor eller explosiva varor och som är tillståndspliktiga enligt SFS 2010:1011. Tillståndshantering innefattar godkännande av föreståndare, försäljning, förvaring, överföring och hantering av brandfarliga och explosiva varor. Tillståndshantering skall ske skyndsamt dock skall den sökande erhålla beslut från räddningstjänsten senast 3 månader efter det att komplett ansökan inkommit. Polismyndigheten utfärdar sprängningstillstånd. Lagen om skydd mot olyckor SFS (2003:778) Räddningstjänsten utför tillsyn för att säkerställa att lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) efterlevs samt att allmänna rådet SRVFS 2004:3 om systematiskt brandskyddsarbete bedrivs i kommunen. Fastighetsägare och nyttjanderättshavare skall enligt lagen aktivt arbeta med att förebygga bränder och andra olyckor samt minska skador till följd av bränder och andra olyckor. Tillsynsarbetet sker genom förberedelser innan platsbesök, genomförande av tillsynen samt uppföljning efter tillsyn. Uppföljningen kan bestå av att nyttjanderättshavare och fastighetsägaren insänder ett intyg till räddningstjänsten men uppföljningen kan också ske genom ett återbesök på plats. Tidsintervallen för tillsyn på de olika objekten avgör räddningstjänsten utifrån riskbild och efterlevnaden av lagen om skydd 16 (34)

17 mot olyckor. Tillsyn är en kontroll av det systematiska brandskyddsarbete som ägare och nyttjanderättshavare skall bedriva. Tillsynen kan också vara kontroll av det byggnadstekniska brandskyddet eller särskilda risker. Tillsyn sker utifrån räddningstjänstens tillsynsplan som räddningschefen fastslår inför varje verksamhetsår. Tillsynsplanen baseras bland annat på objektserfarenhet, olika teman (tematillsyner) samt inträffade händelser. Tillsynsplanering sker även tillsammans med andra myndigheter och kommunala instanser. Räddningstjänsten skall i enlighet med lagen om skydd mot olyckor även verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Tillsynsmyndigheten kan i enskilda fall meddela om föreläggande och förbud om lagen om skydd mot olyckor inte efterlevs. Miljö- och byggnadsnämnden får besluta om att föreläggande eller förbud skall kopplas till vite samt besluta om att åtgärden skall vidtas på dennes bekostnad. Företeckning över vilka objekt som omfattas av tillsyn finns på räddningstjänsten i Strömstad i ett separat objektsregister. Extern utbildning Räddningstjänsten tillhandahåller utbildning i grundläggande brandkunskap på begäran till företag, kommunanställd personal etc. Utbildningsutbudet och inriktningen på utbildningen skall styras av behovet hos den enskilde samt strävan efter att höja brand- och säkerhetsnivån i samhället och hos den enskilde. Utbildning i heta arbeten sker i samverkan med Tanum kommuns räddningstjänst. Remisshantering Detaljplan, bygglov, bygganmälan m.m. Vid framtagande av detaljplaner och etablering av nya områden i kommunen skall räddningstjänstens deltagande vara en naturlig del i processen. Det är viktigt att arbetet med brandskyddet är en naturlig del i byggprocessen oavsett byggnation. Räddningstjänsten är remissinstans till byggavdelningen i Strömstads kommun. Beroende på byggnadens komplexitet och byggnadstyp kan det bli aktuellt med framtagande av brandskyddsdokumentation. Alkoholtillstånd Ärenden som rör serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker sänds på remiss till räddningstjänsten för yttrande, detta för att säkerställa att lokalerna/serveringsställena är ändamålsenliga ur brand- och säkerhetssynpunkt. Kontinuerliga avstämningsmöten hålls med alkoholhandläggare, polis samt miljö och hälsa för att diskutera olika ärenden och eventuella problem/frågeställningar. Offentliga tillställningar etc. Räddningstjänsten yttrar sig även på remisser till Polismyndigheten som avser tillstånd för offentliga tillställningar, begagnande av offentlig plats etc. exempelvis festivaler eller andra större evenemang där ett större antal personer kan samlas. Räddningstjänsten yttrar sig då på brand- och olyckssäkerheten. 17 (34)

18 Information och rådgivning Räddningstjänsten skall i enlighet med lagen om skydd mot olyckor 3 kapitlet 2 underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. Information och rådgivning är ett viktigt verktyg för att räddningstjänsten skall kunna nå ut till allmänheten och därigenom underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter samt höja brand- och riskmedvetenheten hos allmänheten. Detta kan ske genom kampanjer och projekt riktade till olika målgrupper. Den enskilde individen skall enkelt kunna komma i kontakt med räddningstjänsten för att kunna ställa frågor och få svar, detta för att höja den enskildes förmåga till en lämplig ambitionsnivå. 7.4 Allmänhetens möjlighet att larma Alarmeringscentral för kommunens räddningsstyrkor är anordnad vid SOS Alarm AB larmcentral i Göteborg, i händelse av brand eller annan olycka samt vid överhängande fara skall allmänheten ringa 112, SOS Alarm AB. Alarmering skall också kunna göras direkt från brandstationerna. Reservkraft skall finnas för alarmeringssystemet. I samband med olyckor, vid telefonbortfall, skall allmänhetens möjlighet att larma räddningstjänsten säkerställas. Alarmering kan ske via nödtelefon eller larmtryckknapp vid brandstationernas entréer. Vid massiva telebortfall, fast och mobilt, kan räddningsfordon placeras ut på strategiska platser efter beslut av räddningschef i beredskap. Information om detta meddelas via media. Räddningstjänsten svarar för underhåll av utalarmeringsanordningar på respektive brandstation. SOS Alarm kan alltid larma räddningstjänsten på en av två oberoende larmvägar, den första via ordinarie telefonförbindelser och den andra via RAKEL (radiokommunikation för effektiv ledning) direkt till brandstationerna och fordonen. RAKEL utgörs av ett digitalt radiokommunikationssystem som staten beslutat att införa rikstäckande för samtliga blåljusmyndigheter. Systemet är under uppbyggnad och kommer att införas för såväl radiokommunikation som utalarmering under och kommer då att ersätta det analoga radiokommunikationssystemet. Kommuninnevånarna skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Detta gäller även vid olyckor som inträffat utanför kommunen, men som kan påverka kommunen. Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbart eller snart förestående fara, kan signalen Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) utnyttjas och direkt åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion. VMA-signalen kan endast ges i Strömstads tätort för övriga tätorter, mindre byar och gårdssamlingar utnyttjas yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon. 7.5 Sotningsverksamheten Strömstads kommun tillsammans med Sotarna i Strömstad och Tanum AB har, genom dess ägare Stefan Lång, upprättat ett avtal om sotning och brandskyddskontroll i enlighet med lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Skorstensfejarmästaren förbinder sig genom detta avtal att själv eller genom anställd personal utföra all föreskriven sotning och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet samt att även i övrigt följa gällande föreskrifter i 18 (34)

19 lag och förordning samt andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på skorstensfejarmästarens verksamhet. Miljö- & byggnämnden äger rätt att kontrollera den föreskrivna sotningen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter inom såväl den tekniska som den administrativa delen av verksamheten. Skorstensfejarmästaren är gentemot Miljö- & byggnämnden ansvarig för fullgörandet av de uppgifter som anges i avtalet. 8 Räddningstjänstens organisation 8.1 Uppbyggnad Räddningstjänstens ledning och organisation skall minst bestå av: Heltidsanställd räddningschef. (enligt Lagen om skydd mot olyckor skall det finnas en räddningschef i kommunen). Heltidsanställd Stf. Räddningschef (tillika ansvarig för det förebyggande arbetetet). Heltidsanställd brandinspektör. Heltidsanställd drifttekniker. Räddningsstyrka med deltidsanställning omfattande 4 styrkeledare och 20 brandmän (varav 4 rökdykarledare) med placering i Strömstad samt 4 styrkeledare och 12 brandmän i Skee. Målet är att det alltid ska finnas minst 6 anställda räddningsvärnsmän på Nordkoster respektive Sydkoster. Räddningsvärnet har som uppgift att förbereda insats och under ledning av befäl från Strömstad genomföra tilldelade räddningstjänstuppgifter. Räddningsvärnet larmas också ut på ambulansens samtliga Prio-1 larm på Kosteröarna. 8.2 Befälsberedskap 19 (34)

20 Strömstads kommun skall, i fred och under höjd beredskap, ha avtal med Tanums och Sotenäs kommun för gemensam ledningsfunktion vid räddningsinsatser under beredskapstid. Funktionerna benämns RCB Räddningschef i beredskap samt IL Insatsledare i beredskap. Området (de tre kommunerna) som avtalet omfattar har delats upp i två delar ett norr och ett söder, vilket innebär att beredskap i den norra delen omfattar Strömstads kommun, Tanumshede samt Grebbestads område (Tanums kommun). Den södra delen omfattar Sotenäs kommun samt Hamburgsund och Fjällbackas område (Tanums kommun). Dessa två befäl skall utgöra ett ledningsstöd gentemot varandra, vid större händelser eller flera samtidiga händelser. Det skall alltid vara minst en befattning som Räddningschef i beredskap och som har det övergripande ansvaret för räddningstjänsten i de tre kommunerna. Den andra befälsbefattningen som har beredskap samtidigt skall vara utbildad och uppfylla kraven för insatsledare. Dessa två befälsbefattningar skall ha beredskap samtidigt för de tre kommunerna och skall vara anträffbara via larm och sambandsmedel. Befälen skall kunna träda i tjänst med disponerat fordon inom 90 sekunder samt kunna inställa sig på respektive skadeplats eller brandstation inom 30 minuter. Utifrån olyckans omfattning finns olika behov av ledningsstöd, sådan funktion upprättas efter beslut av Räddningschef i beredskap alternativt Insatsledare. Vid mer komplexa och/eller omfattande olyckshändelser finns större behov av ledning och samordning, i dessa fall förstärks och utökas ledningskapaciteten med ledningsresurser från övriga räddningsregionen. Avtalet från gällande gemensam befälsberedskap och ledningsfunktion mellan Strömstads- Tanums- och Sotenäs kommun beskriver utförligare dess utformning och funktion. 20 (34)

21 Följande räddningsstyrkor skall vid normalberedskap rycka ut inom angivna tider. Hela kommunen, Heltid Räddningschef i beredskap/insatsledare Hela kommunen, Deltid Station 200 Strömstad Station 220 Skee 1 Styrkeledare 5 Brandmän 1 Styrkeledare 3 Brandmän Station 230 Nordkoster Station 240 Sydkoster 6 Räddningsvärnsmän 6 Räddningsvärnsmän 21 (34)

22 8.3 Räddningsstyrkor Redovisningen utgör exempel på olyckor som kan inträffa i kommunen och som enligt riskanalysen framstår som de sannolika och förväntade olyckor som effektivt skall kunna åtgärdas av kommunens räddningsstyrkor. I samhället pågår en kontinuerlig utveckling och förändring som medför ytterligare krav på räddningstjänstens material, fordon och utrustning för att kunna hantera samhällets komplexitet då olyckor sker. Skärgårdsmiljön utgör en utmaning när det gäller att genomföra räddningsinsats i dessa områden. Räddningstjänsten har räddningsvärn på vardera Nord- och Sydkoster med utrustning och förmåga att utföra en initial räddningsinsats (dock ej rökdykning.) Ett mångårigt nära samarbete med såväl Kustbevakning som Sjöräddningssällskapet utgör en förmåga att med dess resurser nå Kosteröarna och de olika områdena i skärgården i skälig omfattning, vid akut hjälp med transport larmas dessa enheter enligt larmplan via SOS-alarm. Nordby och Svinesunds Shoppingcenter utgör en utökad risk för räddningsinsats med många människor i rörelse i området, för att möta kravet på räddningstjänstens förmåga i området bedrivs ett systematiskt förebyggande arbete vid såväl befintlig byggnation som i eventuell nybyggnation. Ett avtal om släckhjälp vid brand samt bistånd vid större trafikolyckor i området finns upprättat mellan räddningstjänsten Strömstad och Haldens Brannvesen. Räddningsstyrkornas förmåga: Styrkor Strömstad, stn O 200 Skee, stn O 220 Avtal Uppgifter Egen Insats Med förstärkning från stn O220 < 15 min Egen Insats Med förstärkning från stn O200 < 15 min Med förstärkning från regionen < min Utvändig släckning av Ja Ja byggnad Utvändig livräddning från Ja Ja byggnad Utvändig släckning av Ja Nej Ja byggnad över fyra våningar Rökdykning i normal Ja Nej Ja riskmiljö Samtidig utvändig släckning Ja Nej Ja och rökdykning i normal riskmiljö Rökdykning i hög riskmiljö Nej Ja Nej Ja Samtidig utvändig släckning Nej Ja Nej Ja Ja och rökdykning i hög riskmiljö Skogsbrandsläckning, Ja Ja 22 (34)

23 mindre omfattning Skogsbrandsläckning, stor omfattning Släckning vid utflöde av större mängd brandfarlig vätska Losstagning av skadade vid trafik - eller tågolycka eller annat nödläge Första omhändertagande av skadade människor Terrängstransport av enstaka skadade Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Styrkor Strömstad, stn O 200 Skee, stn O 220 Avtal Uppgifter Egen Insats Med förstärkning från stn O220 < 15 min Egen Insats Med förstärkning från stn O200 < 15 min Med förstärkning från regionen < min Kemdykarinsats, stor Nej Nej Nej Nej Ja omfattning Indikering av miljö- och Ja Nej Ja hälsofarliga ämnen Vattendykarinsats Nej Nej Nej Nej Ja Ytlivräddning* Ja Nej Ja Ytlivräddning med båt* Ja Nej Länspumpning av enstaka Ja Ja fastigheter Oljeskadebekämpning i Ja Nej Ja hamnområde * Gäller endast i insjöar och hamnområde 23 (34)

24 9 Räddningstjänst 9.1 Mål för genomförande av räddningsinsats Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så de som behöver våra tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Vid räddningsinsatser skall räddningstjänsten arbeta för att minska konsekvenserna för liv, miljö och egendom. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Med redovisad organisation, målsättning och fördelning av styrkor nås huvuddelen av kommunens invånare med räddningstjänst enligt nedanstående ungefärliga insatstider: 24 (34)

25 Kartan utgör ett underlag för ungefärliga insatstider för att nå de olika delarna av Strömstads kommun. Insatstiden utgörs av anspänningstid för larm, körtid samt angreppstid (tiden för uppstart av insats vid framkomst) och är redovisat för brandstationerna i Strömstad och Skee. Insatstiderna är baserade på normala förhållanden vid larm. 9.2 Förbereda räddningsinsats (Minska konsekvenserna av en olycka) Syftet är att förbereda personal och organisation för att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser för att minska konsekvenserna för liv, miljö och egendom med hög kvalitet. Personalen skall utbildas och genomföra övningar för att kunna hantera de olyckor som räddningstjänsten ställs inför på ett professionellt och effektivt sätt. 25 (34)

26 Övningsverksamhet Samhället utveckling är en ständigt pågående process, vilket kräver mer av både förebyggande och operativ räddningstjänst, för att bibehålla kompetensen och öka förmågan att kunna hantera räddningsinsatser som samhällets utveckling medför skall räddningstjänstens personal genomföra regelbundna övningar. Regelbundna övningar skall genomföras för att bibehålla kompetensen och förmågan hos räddningstjänstens personal. Räddningschefen skall upprätta övningsprogram som skall ange vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning i tid samt innehåll. Övningsverksamheten skall minst ha den omfattning som anges i tabellen nedan. Ambitionen bör dock vara att under tiden för kommunens handlingsprogram avseende mandatperioden kunna öka tiden för övning för att möta de kompetenskrav som ställs på räddningstjänstens personal, såväl deltidsanställda brandmän som heltidspersonal. Övningarna skall utgå från faktiskt behov och kvalitetssäkras enligt framtagen uppgiftskatalog. Övningar skall dokumenteras på sådant sätt att det framgår i vilken omfattning personalen deltagit. Personalkategori Övningstimmar Antal Innehåll i stort per år övn/år Räddningschef och Stf Räddningschef 20 Allmän räddningstjänst, ledningsövning samt stabsarbete. Styrkeledare Allmän räddningstjänst, ledningsövning samt stabsarbete. Brandmän Allmän räddningstjänst. Räddningsvärnsmän 20 4 Allmän räddningstjänst. Brandvattenförsörjning Brandpostsystemet i kommunen skall vara utfört i enlighet med Svenskt Vatten AB (VAV P83). Brandposternas antal och placering skall bestämmas efter samråd med räddningschefen. Dessutom skall det finnas branddammar och andra vattentag för räddningstjänsten på de platser som räddningschefen anvisar. Alternativsystemet med utglesning av brandposter används inom delar av kommunen och kommunens tätorter där så är möjligt. Det skall finnas minst ett tankfordon med minsta kapacitet om 10 m 3 i kommunen som utgör ett alternativt system för att säkra vattentillgången 26 (34)

27 i samband med brand. Tankfordonet skall kunna nå den landbaserade delen av kommunen inom 30 minuter. Miljö- och byggförvaltningens kartavdelning svarar för att räddningstjänsten har uppdaterade kartor som anger brandposters, branddammars och vattentagens läge. Tekniska förvaltningen ansvarar för service och underhåll på det kommunala brandpostsystemet. 9.3 Genomföra räddningsinsats Syftet är att vid en olycka kunna genomföra effektiva räddningsinsatser för att minska konsekvenserna för liv, miljö och egendom med hög kvalitet. Räddningstjänsten skall arbeta professionellt, effektivt och på ett humanitärt sätt vid räddningsinsatser. De drabbade skall känna trygghet och tillit till räddningstjänsten i samband med inträffade händelser. 9.4 Vidta åtgärder efter räddningsinsats Syftet är att efter en olycka kunna stödja ansvariga myndigheter i att ta hand om och rehabilitera människor, återställa miljö och att återställa viktiga verksamheter, här tillkommer också de omedelbara åtgärder och den kraftsamling som behövs för att återkomma i normal räddningsberedskap. Uppföljning och utredning av olyckor skall ske i den omfattning som beslutas av räddningschefen. De fördjupade olycksutredningarna skall ligga till grund för lärande, planering inför framtida räddningsinsatser, klarlägga olycksförlopp samt utvärdera insatsens genomförande. 9.5 Samverkan Följande samverkansavtal finns upprättade för Strömstads kommun. Ömsesidig hjälp inom räddningsregionen norra bohuslän (Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Sotenäs, Strömstads, Tanums och Uddevallas räddningstjänster) i samband med insatser vid större omfattning. 27 (34)

28 Gemensam räddningschefs- och befälsberedskap med Tanums och Sotenäs kommuns räddningstjänst. Avtal med SOS Alarm AB gällande utalarmering. Släckhjälp vid insatser i kommunens norra och östra del. Haldens Brannvesen i Norge. Avtal om operativ kemsamverkan inom räddningsregionen norra bohuslän. Specialistfunktion för keminsats utgörs av stationerna Uddevalla, Brastad samt Strömstad. Strömstads Civilförsvarsförening om rekrytering, utbildning, övning och vidareutbildning samt nyttjande av Frivilliga ResursGruppen (FRG) inom kommunen. Avtal med saneringsbolaget Entropi AB om kostnadsfria resurser som tillställs räddningstjänsten vid olje- och kemikaliesanering. Avtal med Trafikverket om återställning med ersättning efter olycka på järnväg. Avtal med Trafikverket om sanering på väg och rensning av vägbana efter olycka på väg. Avtal med Ambulanscentrum, NU-Sjukvården om IVPA-Larm på Kosteröarna. Avtal med Ambulanscentrum, NU-Sjukvården om sjuktransporter i terräng. 9.6 Kommunala hamnar 28 (34)