HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR FÖR RÄDDNINGSTJÄNST OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Antagen av kommunfullmäktige Perioden

2 INNEHÅLL 1. Inledning. 1.1 Bakgrund Sid Lagens krav Syfte Kommunalt säkerhetsarbete Begränsningar Uppföljning av mål och resurser 4 2. Kommunen 2.1 Beskrivning av kommunen Kommunens riskbild Vision och mål 3.1 Vision Nationella mål Övergripande kommunala mål Verksamhetsmål 9 4. Samverkan 4.1 Avtal om samverkan Strategiska investeringar Hamnar och dess gränser i vattnet Sotningsverksamhet 13. Ordlista (förkortningar och definitioner) Bilaga 1 14 Skadeförebyggande verksamhet Bilaga Operativ verksamhet Bilaga Tidsavstånd från brandstationer i kommunen Bilaga

3 1. INLEDNING 1:1 Bakgrund Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller miljö. För att skydda medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst kunnat förebygga och skadebegränsa skador i samhället och på dess invånare. Alla människor som vistas inom Tanums kommun skall känna trygghet och säkerhet i sin miljö. När olyckor inträffar skall ett snabbt och effektivt ingripande kunna ske för att begränsa skadekonsekvenserna på människor, egendom och miljö. Möjligheterna att minska antalet olyckor ligger framförallt i utmaningen att ändra på normer, attityder och vanor i vårt beteende. Människan är såväl producent som konsument av olyckor men i stället för att fråga vilken risknivå som är acceptabel bör frågan vara, vilken säkerhet vill samhället ha? Handlingsprogrammet utgör en samlad redovisning i kommunen för hur ledning och organisation är inom räddningstjänsten i kommunen och för att skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet samt leva upp till gällande lagstiftningar. Ansvaret regleras av Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 och Förordningen om skydd mot olyckor SFS 2003:789. Kommunstyrelsen, tillika räddningsnämnd, har ansvaret för kommunens räddningstjänst. Nämnden har ett lokalt tillsynsansvar och ger mål och övergripande anvisningar för räddningstjänsten, det förebyggande brandskyddet och sotningsverksamheten. För organisationer som producerar beredskap för oförutsedda händelser är det viktigt att mål och medel står i rimlig proportion till varandra. Med räddningstjänst avses, enligt 1 Kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljö, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller kommunen skall ansvara för räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst. Fjällräddningstjänst (Polisen) Sjöräddningstjänst (Sjöfartsverket) Flygräddningstjänst (Sjöfartsverket) Efterforskning av försvunna personer i andra fall (Polisen) Miljöräddningstjänst till sjöss (Kustbevakningen) Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp (Länsstyrelsen) All övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar 3

4 1.2 Lagens krav Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att ge människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet, med hänsyn till lokala förhållanden. Bestämmelserna innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda skall vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder. I lagen anges övergripande nationella mål och grundläggande verksamhetsmål som kommunerna skall komplettera med egna verksamhetsmål i handlingsprogram. Systemet medför bland annat att kommunerna får en ökad möjlighet att anpassa organisationen och dimensionera verksamheten. 1.3 Syfte Handlingsprogrammets syfte är att med utgångspunkt från medborgarnas behov och den lokala riskbilden redovisa vilka prioriteringar som görs för den närmaste mandatperioden. I handlingsprogrammet beskrivs vilka säkerhetsmål (beskriver önskvärt tillstånd hos medborgaren när det gäller nivån på skyddet och säkerheten) som sätts upp och vilka prestationsmål (beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i förvaltningar och verksamheter) som verksamheten åtar sig att utföra. Handlingsprogrammet beskriver den process som kommunen arbetar efter när det gäller skydd mot olyckor. Detta handlingsprogram som upprättas skall ses som starten på långsiktig process som syftar till ständigt förbättra säkerheten och tryggheten för invånarna i Tanums kommun. 1.4 Kommunalt säkerhetsarbete Varje förvaltning och bolag i kommunen äger sitt eget ansvarsområde enligt LSO (Lag om skydd mot olyckor). Detta innebär att varje enhet har ansvar för att det finns personal med erforderlig kompetens och utbildningsnivå för att förebygga olyckor som kan föranleda räddningsinsats. 1.5 Begränsningar Underlaget till handlingsprogrammet är den lokala riskbilden. Detta handlingsprogram behandlar förebyggande och räddningstjänstverksamhet inriktat på olyckor och olycksrisker som kan föranleda en räddningsinsats. 1.6 Uppföljning av mål och resurser. Redovisning skall ske i samband med bokslut och årsredovisning. Uppföljningen är avsedd att ge svar på frågor om organisationen är på rätt väg, om tillgängliga resurser utnyttjas optimalt och om rätt strategi valts för att uppnå målen. Är målen uppfyllda finns ingen överhängande anledning till att ompröva organisationens uppgifter och mål eller de vägar som valts för att fullfölja dessa. 4

5 2. KOMMUNEN 2.1 Beskrivning av kommunen Tanum är Bohusläns till ytan största kommun, med en landyta på 909 kvadratkilometer, räknas även vatten med är ytan 945 km². Kommunen har drygt invånare, vilket innebär att befolkningstätheten är cirka 13 invånare per km². Befolkningstätheten är högst längs kusten, glesare i jord- och skogsbruksområdena i inlandet och lägst i öster mellan Bullaresjöarna och gränsen mot Dalsland. Karakteristiskt för Tanum är det stora antalet små samhällsbildningar; de flesta ligger vid kusten. Den marina miljön med stor artvariation är tillsammans med andra vackra och värdefulla naturmiljöer utmärkande för kommunen. Tanum har en lång kustlinje mot Skagerrak; från Gerlesborg i söder till Galtö i norr. Fjordar och havsvikar förlänger kustlinjen med åtskilliga kilometer. Kommunen har 525 km kust, varav landkusten är 175 och öarnas strandlinje är 350 km. Längs skärgården finns Sveriges saltaste och renaste hav. Här breder skärgården ut sig med sina kobbar och skär. Det rena och salta vattnet, de fina stränderna och den unika skärgården lockar många att besöka och njuta av Tanums kust. Vid kusten dominerar slätpolerade klippor med insprängda strandängar. Norra delen av Tanums skärgård och havet utanför ingår i Sveriges första marina nationalpark; Kosterhavet. Nationalparken invigdes den 9 september år

6 2.2 Kommunens riskbild 3 Kap. Kommunens skyldigheter enlig Lagen om Skydd mot Olyckor 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Kommunen har ett långtgående ansvar för bl.a. räddningstjänst, befolkningsskydd, teknisk försörjning, social service och utbildning för invånarna. Den övergripande riskanalysen för räddningstjänsten syftar till att identifiera de risker som kommunen kan utsättas för. Riskerna skall sedan förebyggas, hindras eller begränsas. Kommunen förutsätts ha en för geografiskt ansvarsområde tillämplig riskanalys som grund för handlingsprogrammet. Arbetet med, och utformning av, den övergripande riskanalysen utförs av räddningstjänsten som även ansvarar för den fortlöpande revideringen av dokumentet. Riskanalysen är reviderad 2007 och finns som ett eget dokument på räddningstjänsten. Riskerna som skall hanteras för att skapa en trygg och säker kommun, alternativt kan leda till räddningsinsats eller extraordinär händelse beaktas i arbetet som samordnas inom räddningstjänsten. Riskanalysen har som syfte att: snabba och tidsmässigt oförutsedda händelser, som kallas olyckor, så långt som möjligt skall kunna förutses och i görligaste mån undvikas. ge Tanums kommuns förtroendevalda och tjänstemän underbyggda beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riskinventering och riskanalys pågå så den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. Övergripande risk och sårbarhetsanalys för kommunen Under hösten 2006 och våren 2007 har samtliga nämnder/förvaltningar deltagit i arbetet med en gemensam övergripande risk och sårbarhetsanalys (RSA). Arbetet har utförts på övergripande nivå, där tyngdpunkten har varit att uppfylla kravet på RSA enligt Lagen om extraordinära händelser. Dessa risker är mer eller mindre statiska och förändras inte direkt över tid. Dokumentet finns att tillgå på kommunkansliet. (Revidering kommer att göras inför år 2012). Olyckor som kan föranleda räddningsinsats Brand ej i byggnad kan beskrivas som mark-/skogs-, container- och bilbränder. Dessa händelser har hög frekvens och kan generellt ses som enkla och normalt resurskrävande. Vid större skogsbränder kan dessa ge en samhällspåverkan då händelsen är resurskrävande, då stora arealer påverkas, samt att människor och bebyggelse kan vara hotade. Brand i bostad kan delas in i flerbostadshus, radhus och fristående villa. Dessa händelser är relativt frekventa och sker mestadels i tätbebyggt område. Resursbehovet är dock så stort att den strategiska beredskapen allvarligt ansträngs. Vid brand i flerbostadshus och radhus där flera bostäder är allvarligt hotade är resurstillgången kritiskt i initialskedet. 6

7 Händelser som har liten sannolikhet men medför stora konsekvenser för samhället, är så kallade allvarliga olyckor. Dessa allvarliga olyckor kräver oftast stora resurser från räddningstjänsten och av samverkande myndigheter, men även från företagsledning etc. Exempel på händelser som har lägre sannolikhet men medför stora konsekvenser är skolbränder, industribränder, bränder i handelscentra, naturolyckor samt transporter med farliga ämnen och kommunikationsolyckor (tåg, buss, fartyg). De största riskobjekten/ faktorerna i kommunen avseende människors liv och hälsa och som tas upp i riskanalysen är: Kommunikationsleder Med kommunikationsleder avses i detta fall vägar och järnvägar. På dessa leder finns stor risk för mer eller mindre omfattande trafikolyckor och/eller utsläpp av farliga kemikalier. Farligt gods transporteras i stora mängder framför allt på E6:an och även på 163:an, 164:an mot/igenom kustsamhällena. Industrier Riskerna utgörs huvudsakligen av risker för omfattande brand. Flera av industrierna hanterar brandfarlig vara som gasol och även ammoniak mm. Vid ett större utsläpp finns risk för omfattande brand/explosion eller spridning av giftigt gasmoln. Naturolyckor såsom översvämningar, oväder, snökaos, extrem halka och storm Översvämning eller kraftiga oväder kan förekomma, och kan vålla skada för stora ekonomiska värden. Även påverkan på samhällets infrastruktur kan ske. Andra risker finns vid omfattande snöfall och långa perioder med stark kyla som temporärt kan vålla problem. Rasrisker Kommunen har skredriskområden i 9 delområden, belägna inom samhällsområden, som också inventerats översiktligt. Inom kommunen finns fyra högriskområden. Samlingslokaler De risker som framförallt föreligger är brand och därmed sammanhängande utrymningsproblem. Även större evenemang såsom festivaler sommartid är upptagna som risker vi ej kan bortse från. Skogsbränder Kommunen har stora skogsområden som kan drabbas av omfattande skogsbränder vid långvarig torka. Elavbrott Elavbrott kan vålla stora störningar i samhället, och påverka teknisk försörjning av äldreboende, skollokaler, vatten och avloppsförsörjning. Tätbebyggelse Fjällbacka och Grebbestad består till stor del av gammal koncentrerad tätbebyggelse med låg brandteknisk klass och trånga gränder. Gästhamnar Brand i fritidshamn under högsäsong med stor risk för brandspridning till andra båtar och till närliggande bebyggelse. Campingplatser Kommunen har ett flertal större och mindre campingplatser med ca enheter och boende. Under högsäsong blir boendet väldigt trångt, med stor risk för brandspridning vid en brand till andra boendeenheter. 7

8 Krogar/Restauranger Kommunen har ett stort antal öppnade krogar, restauranger under sommar perioden med stort antal besökare. Risk för påslag av olja på vår kust Risken för påslag av olja på vår kust är stor. Mängden fartyg som trafikerar igenom och inom området har ökat drastiskt och fortsätter att öka. Tanums kommun har en unik kust vad gäller skyddsvärda områden. Natura 2000 områden, Kosterhavets nationalpark, Väderöarnas naturreservat, samt ett antal fågelskyddsområden mm. Turismen och det rörliga friluftslivet är av betydande intresse för Tanums kommun där ett oljepåslag skulle få drastiska och betydande konsekvenser. Vindkraftverk I samband med reparations och underhållsarbete föreligger en viss olycksrisk för personalen som utför arbetet. I samband med nedisning av rotorbladen kan så kallad iskastning förekomma och kan utgöra en risk för personer som befinner sig i vindkraftverkets närhet. 3 Vision och mål 3.1 Vision Räddningstjänstens vision är att vi ska skapa säkerhet, trygghet och förtroende. I ett tryggt och säkert samhälle inträffar inga olyckor, inga människor skadas och miljön är oförstörd. 3.2 Nationella mål Enligt Lag om skydd mot olyckor: I 1 kap. 1 och 3 LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen: 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3.3 Övergripande kommunala mål Säkerhetspolicy Tanums kommun har i sin säkerhetspolicy medtagit säkerhetskategorierna personsäkerhet, personalsäkerhet, ekonomisk säkerhet, informationssäkerhet, tekniskt skydd och försäkringsskydd. Grunden för kommunens säkerhetsarbete är de riskanalyser som är gjorda i kommunens förvaltningar på de oönskade händelser som kan inträffa och som skall förebyggas. Säkerhetsmål antagna av kommunfullmäktige Kommunens inriktningsmål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. Kommunen skall genom förebyggande insatser så långt som möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personal och resurser såväl i fred som under höjd beredskap. 8

9 Inriktningsmål vid extraordinära händelser Tanums kommuns beredskap skall vid extraordinära händelser ha egen organisation som kan svara upp mot kraven på omedelbar agerande, uthållighet och samordning av kommunens åtgärder enligt ansvars- och närhetsprinciperna. Förmågan till anpassning skall vara styrande i planeringsarbetet. De arbetsformer som normalt gäller i kommunen skall ändras så lite som möjligt. Kommunens beredskapsplanering skall enligt givna direktiv präglas av enkelhet, flexibilitet, överskådlighet, samordning och samverkan. 3.4 Verksamhetsmål Verksamhetsmål räddningstjänst Räddningstjänsten i Tanums kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor som kan leda till räddningsinsats. Då en olycka har inträffat skall räddningstjänsten på ett professionellt sätt ingripa vid alla tänkbara olyckor i kommunen och dess närhet. Förebyggande brandskyddsarbete, riskanalyser, utbildning, rådgivning och information utförs kontinuerligt till allmänheten och andra myndigheter. Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så att de som behöver organisationens tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Ovanstående mål gäller även under höjd beredskap. Uppföljning av mål och resurser redovisas i samband med prognostillfällena samt i bokslut och årsredovisning. Uppföljningen är avsedd att ge svar på frågor om organisationen är på rätt väg, om tillgängliga resurser utnyttjats optimalt och om rätt strategi valts för att uppnå målen. Är målen uppfyllda finns ingen överhängande anledning till att ompröva organisationens uppgifter/mål och de vägar som valts för att fullfölja dessa. Viktigt är ändå att inte slå sig till ro utan låta processen bli ett kretslopp som hela tiden snurrar Strategi För att räddningstjänsten skall ha framgång i sitt arbete krävs: Att vi erbjuder en god förebyggande verksamhet och skapar tillit till vår verksamhet Att våra medarbetare är väl förberedda och utbildade för sitt arbete Att vi har en funktionell och väl fungerande utrustning vid räddningsinsats Att tillräckliga medel ställs till förfogande Att vi tar del av ny teknik och taktik Att alla deltar i arbetet för att nå uppsatta mål 9

10 4 Avtal om samverkan 4.1 Samverkan med andra aktörer Följande samverkansavtal finns upprättade för Tanums kommun: Lokala avtal/kollektivavtal/samverkansavtal Räddningstjänstavtal, avtal om kemsamverkan, specialistfunktion för keminsats utgörs av stationerna i Uddevalla, Brastad och Strömstad (Regionsavtal). Samverkansavtal ömsesidig hjälp inom räddningsregionen i samband med insatser av större omfattning. (Regionsavtal) Samverkansavtal hjälp av Dals-Eds kommun för insatser i kommunens östra del. Samverkansavtal inom ramen för Gränsrådet. Gemensam Insatsledare/RCB med Strömstad och Sotenäs kommuners räddningstjänst. Överenskommelse med brukshundklubben om tillgång till räddningshundar. Avtal med saneringsbolaget Entropi AB om kostnadsfria resurser som tillställs räddningstjänsten vid olje- och kemikaliesanering. Avtal med sjukvårdshuvudmannen om sjuktransporter i terräng. Avtal med Trafikverket om återställning med ersättning efter olycka på järnväg. Avtal med Trafikverket om återställning/sanering efter trafikolycka och undanröjande av andra hinder. Avtal om hjälp i Västra Götalands län vid större räddningsinsatser. Räddningstjänstsamverkan stabsstöd vid större händelser i Västra Götaland. Avtal med SOS Alarm om alarmeringstjänster i kommunen. Samverkan med SSRS Fjällbacka/Strömstad samt Kustbevakningen Strömstad. Överenskommelse med Bullarens Skogsvårdsförenings brandgrupp om släckhjälp vid skogsbrand gällande Bullaren. Överenskommelse med Fjällbacka Frivilliga Brandkår om hjälp vid resurskrävande insatser. Dykavtal med Sotenäs Räddningstjänst. Avtal om utbildning för C-körkort, Kungsporten Trafikskola AB Avtal om preparandutbildning; Räddningstjänsten Uddevalla. Avtal om IVPA larm med NU-Sjukvården 10

11 4.2 Strategiska investeringar Då behovet av våra operativa/förebyggande tjänster och kommunens risktopografi kontinuerligt byggs på, bör också effektiviteten och förmågan ökas i motsvarande grad. Sammanfattning, behov av ersättningsutrustning Behovsredovisning för 2012 Alternativt släcksystem framskjuten enhet Personsökare Rakelkomplettering Grundsats för oljesanering x tkr 75 tkr 50 tkr 175 tkr Behovsredovisning för 2013 Anskaffning av tankbil lastväxlarsystem Personsökare Övningsanläggning 3 milj 75 tkr 50 tkr HÄNVISNING TILL DOKUMENT SOM FINNS ATT TILLGÅ PÅ RÄDDNINGSTJÄNSTEN 1. Handlingsplan för kommunal beredskap vid större oljeutsläpp 2. Riskanalys reviderad Förteckning av tillsynsobjekt 4. Tillsynsplan för år Förteckning på skredriskområden 6. Stabsinstruktion för Räddningstjänsten Tanum 7. Årlig uppföljning av prestationsmål

12 5 Hamnar och dess gränser i vattnet Gräns mellan kommunal och statlig räddningstjänst i hamnområden Resö Havstenssund Fjällbacka Hamburgsund Grebbestad 12

13 6. SOTNINGSVERKSAMHETEN Mellan Tanums kommun samt Sotarna i Strömstad och Tanum AB, genom dess ägare Stefan Lång, är upprättat avtal om sotning m m. Genom detta avtal förbinder sig skorstensfejarmästaren att själv eller genom anställd personal utföra all föreskriven sotning och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet samt även i övrigt följa gällande föreskrifter i lag och förordning samt andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på skorstensfejarmästarens verksamhet. Kommunstyrelsen äger rätt att kontrollera den föreskrivna sotningen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter inom såväl den tekniska som den administrativa delen av verksamheten. Skorstensfejarmästaren är gentemot Kommunstyrelsen ansvarig för fullgörandet av de uppgifter som anges i avtalet. Genom beslut år i Kommunstyrelsen, Ks 176 har beslutsrätten avseende medgivande för ägare att sota den egna anläggningen delegerats till Räddningschefen efter samråd med skorstensfejarmästaren. Brandskyddskontroll/föreläggande/förbud Skorstensfejarmästaren har delegation som omfattar behörighet att utföra brandskyddskontroll enligt kap.3 6 i LSO, samt meddela föreläggande och förbud enligt förordningen kap.6 10 i Lag om skydd mot olyckor. Organisation Skorstensfejarmästaren har i sin organisation skorstensfejartekniker/-mästare med kompetens för att kunna utföra sotning och brandskyddskontroller. Därutöver finns ett antal anställda skorstensfejare/gesäller med kompetens för sotningsarbeten. Medgivande att fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten Som följer av 3 kap. 4 i LSO får kommunen, efter ansökan, medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotningen kan ske på ett från brandskyddspunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningen i dess helhet. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med efterföljande brandskyddskontroller. Om det vid brandskyddskontrollen eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivande återkallas. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så skall denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. 13

14 BILAGA 1 DEFINITIONER. Insatstid Anspänningstid Körtid Angreppstid Höjd beredskap Tiden från alarmering av räddningsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, dvs summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Tiden från alarmering av personal till dess räddningsstyrkans första fordon kan rycka ut från brandstationen. Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brandstationen till skadeplatsen. Tiden från det att fordonen placeras vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när, Sverige är i krig. Sverige är i krigsfara. det råder exeptionella förhållanden som är föranledda av att; det är krig utomlands. Sverige har varit i krig. Sverige har varit i krigsfara. RCB Räddningschef i beredskap LSO Lagen om skydd mot olyckor SFS (2003:778) FSO Förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) SFS Statens Författningssamling LBE Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) LEH Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting (2006:59) RSA Risk och sårbarhetsanalys kommunövergripande 14

15 Bilaga 2 FÖREBYGGANDE AVDELNINGEN ARBETSMETOD Olycksutredning Uppföljning Utvärdering Riskanalys Tillsynsplan Utbildningsmål Särskilda insatser Planering av förebyggande insatser Remisser Samverkan Tillsyn LSO - LBE Skriftlig redogörelse Utbildning Intern Extern Skola Informationskampanjer Rådgivning Tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara 15

16 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET ALLMÄNT Detta kapitel syftar till att ge en bild av hur Räddningstjänsten i Tanums kommun skall bedriva sin förebyggande verksamhet. Räddningstjänsten i Tanums kommun skall vara en viktig aktör i samhällets övergripande arbete med skydd mot olyckor. Det olycksförebyggande arbetet till följd av brand eller annan olycka har en central roll för organisationen och dess medarbetare. Mål för förebyggande verksamheten Räddningstjänsten i Tanums kommun skall aktivt arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor samt genom sin expertfunktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. Arbetet skall vara fokuserat på faserna före en olycka inträffar (förebyggande) och efter det att olyckan inträffat (orsaksutredning av olyckan). Prestationsmål Tillsynsarbete och information skall leda till att alla campingplatser i kommunen är anordnade efter campingpolicyn senast Kommunens invånare och näringsidkare skall via direktinformation få kännedom om vilka regler som gäller för hantering av brandfarlig vara. Vi skall genom information och utbildning till anläggningsskötare minska antalet utryckningar p g a felaktiga automatiska brandlarm med 10%. Vi skall genomföra utbildningar av kommunens personal, elever samt kommuninvånare enligt fastlagd plan. Vi skall genomföra tillsyner enligt fastlagd tillsynsplan i samverkan med andra myndigheter. Vi skall genomföra uppsökande verksamhet med deltidsstyrkorna på campingplatser och gästhamnar sommartid. Uppföljande tillsyn skall genomföras där brister i brandskyddet ansetts som allvarliga. Besök på Fjällbacka gästhamn med styrkan från Hamburgsund. 16

17 Planering av förebyggande insatser Syftet är att i förväg vidta åtgärder för att skydda liv, miljö och egendom. För att snabbast möjligt begränsa eller avvärja skador på liv, egendom eller miljö orsakade av brand, ras eller annat nödläge skall bebyggelsens karaktär utgöra en väsentlig grund för val av ambitionsnivå för insatstider. Insatsplan eller objektskort skall finnas på de objekt som bedöms ha särskilt stor inverkan på människa, egendom eller miljö vid en eventuell brand eller annan olycka. Räddningstjänsten skall arbeta för att minska konsekvenserna av bränder och andra olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, för dem som bor, verkar eller vistas i kommunen. Räddningstjänsten utför brandförebyggande myndighetsarbete och utbildnings- och informationsinsatser. Kommunens förvaltningar och bolag skall i enlighet med gemensamma reglementsbestämmelser för nämnder i kommunen ansvara för det olycksförebyggande arbetet inom sina egna verksamheter. Vid större evenemang under sommarperioden då framkomligheten försvåras i kustsamhällena kommer räddningstjänsten att ha förstärkt beredskap i form av ett antal tjänstgörande brandmän, beroende på evenemangets storlek. För att tidigt upptäcka brand i skog och mark bedrivs skogsbrandbevakning med flyg i kommunen då det råder hög brandrisk. Bevakningen bekostas av staten. Ett exempel på när räddningstjänsten kan behöva förstärka sin beredskap med en brandstyrka på plats. Seglartåget i Fjällbacka

18 Tillsyn Räddningstjänsten skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten skall vara att höja nivån på skyddet mot olyckor. Räddningstjänsten skall som en del i sin tillsynsverksamhet ta emot och hantera de skriftliga redogörelser som lämnas in till räddningstjänsten i enlighet med 2 kap 3 lagen om skydd mot olyckor. Den skriftliga redogörelsen skall värderas och utgöra ett underlag för tillsyn. Vid räddningstjänstens tillsyn sker kontroll av hur det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs på det enskilda objektet, hur uppgifterna i den skriftliga redogörelsen överensstämmer med verkligheten, om de krav som ställdes vid bygglovet uppfylls samt brandskyddet i övrigt i form av stickprovskontroll. Räddningstjänsten skall fastställa en tillsynsplan. I planen skall beskrivas vilka beslutsunderlag som ligger till grund för tillsyn samt var och hur tillsyn skall genomföras. Planen skall revideras minst en gång per år. Räddningstjänsten skall även hålla ett register över de verksamheter och byggnader som omfattas av tillsyn. Tillsynsbesök kan även planeras utifrån olika teman, exempelvis alla campingplatser skall besökas under ett år. Tillsyner kan även styras av inträffade olyckshändelser eller tillbud som innebär att en viss risk har upptäckts. Olyckan eller tillbudet påkallar en särskild insats vad gäller det olycksförebyggande arbetet i form av en särskild tillsyn. Vid tillsyn av bostadsförråd upptäcktes en gasolflaska som förvarats i källarförråd i strid mot gällande lagstiftning. Vid en eventuell brand utsätts såväl boende som brandmän för mycket stora risker vid felaktig förvaring av brandfarlig vara. 18

19 Tillsyn hamnar och badplatser Tanums kommun är en turistkommun som ökar från ca invånare till personer under de mest hektiska veckorna sommartid. Trycket på gästhamnar, bryggor och båtplatser är stort under sommarmånaderna. Säkerheten runt dessa platser skall kvalitetssäkras genom egenkontroll av livräddningsutrustning samt tillsyner årligen av räddningstjänsten. Förteckning över tillsynsobjekt Denna finns att tillgå på räddningstjänsten i Tanumshede som separat objektsförteckning. Bilaga 1. Tillsyn brandfarlig vara Frister och omfattning för tillsyn av brandfarlig vara finns inte reglerade i lagstiftningen utan kan bestämmas av den myndighet som utövar tillsynen. För att underlätta tillsynsverksamheten både för räddningstjänsten och verksamhetsutövaren så kommer tillsyn av LSO och tillsyn LBE göras samtidigt. Frister för tillsynen enligt LSO och LBE kommer att samordnas Kompetens hos tillsynsförättaren Den personal som genomför tillsyn skall ha lägst utbildningsnivå tillsyn A eller förebyggande 1. För särskilda objekt m.m krävs lägst kompetensnivå motsvarande tillsyn B, förebyggande 2 eller brandingenjör. Efterkontroller och uppföljningar kan utföras av annan heltidsanställd personal som internutbildats för att genomföra uppgiften. 2:4 anläggningar Länsstyrelsen fastställer vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap 4 lagen om skydd mot olyckor. I Tanums kommun finns inte några objekt som omfattas av regelverket. Tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara Räddningstjänsten skall vara tillståndsmyndighet för hantering av brandfarlig och explosiv vara enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara SFS 2010:1011. Verksamheten skall bedrivas på ett effektivt sätt för att ge sökande en god service. Svar på ansökan skall ske skyndsamt dock senast 3 månader från det att fullständig ansökan inkommit till räddningstjänsten. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet får handläggningen utökas med ytterligare 3 månader Byggprocessen Den plan- och byggprocess som kommunerna ansvarar för utgör en stomme i samhällets arbete med skydd mot olyckor och lägger grunden till ett tryggt och säkert samhälle. Räddningstjänsten innehar genom sina uppdrag en viktig kompetens och erfarenheter som skall komma kommunen till del i detta arbete. Räddningstjänsten skall därför aktivt och på ett naturligt sätt delta i alla relevanta delar i denna process. Kommunen bör i sin tur tillvarata och nyttja den kompetens som räddningstjänsten innehar. Remisser Räddningstjänsten skall hålla resurser och kompetens för att kunna svara på remisser och andra förfrågningar från övriga myndigheter. Remissförfrågningar som inkommer till räddningstjänsten är bland annat från byggnadsnämnden, tillståndsärenden från polisen och tillståndsärenden från den kommunala instans som hanterar tillstånd för servering av alkohol. 19

20 Samverkan Räddningstjänsten samverkar inom den förebyggande verksamheten med de flesta myndigheter som har verksamheter inom Tanums kommun. Exempel på samverkande myndigheter är Polis, Ambulans, Kustbevakning, Sjöräddning, Sjöfartsverket, Trafikverket, MSB (Myndigheten för Skydd och Säkerhet), Länsstyrelsen och Statens Geotekniska Institut. Inom kommunen förekommer regelbunden samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, Tanums bostäder AB, Tanums Hamnar AB. Ansvariga för förebyggande verksamheterna på räddningstjänsterna i Norra Bohuslän träffas regelbundet för fortbildning samt erfarenhetsutbyte. Rådgivning och information Information och rådgivning är ett viktigt instrument i arbetet med skydd mot olyckor. Kommunen skall genom rådgivning och information underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Genom sitt uppdrag är det räddningstjänsten som skall uppfylla detta krav gentemot kommunens invånare inom dess kompetensområde. Dessutom skall räddningstjänsten utifrån sitt myndighetsuppdrag bistå andra myndigheter och organisationer. Allmänheten skall på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med räddningstjänsten för att ställa frågor och kunna få svar. Räddningstjänsten skall aktivt använda information som ett verktyg för att höja medvetenheten och kunskaperna i samhället omkring brandskydd, inträffade olyckor och riskhantering. Utbildning Räddningstjänsten skall erbjuda den enskilde utbildningar inom brandskydd och övriga delar av räddningstjänstens kompetensområde. Utbildningsutbudet skall styras av behovet hos den enskilde samt strävan att höja nivån på skyddet mot olyckor i samhället. Vid två tillfällen per år skall allmänheten ha möjlighet att gå en utbildning i brandsäkerhet i hemmet. Kommunens anställda skall utbildas i brandskydd minst vart tredje år. I skolan skall årskurs 2, 5 och 8 erbjudas brandutbildning varje år. Uppföljande verksamhet Olycksutredningar skall efter genomförda räddningsinsatser genomföras enligt LSO men också djupstuderas vid de tillfällen det bedöms intressant. Syftet är att förhindra liknande olyckor eller öka räddningstjänstens kunskap och effektivitet. Förebyggandearbetet skall vara flexibelt och bygga på statistik över vilken typ av olyckor som är mest frekventa och som har störst påverkan på människa, egendom och miljö. Utifrån dessa kunskaper skall utbildningsinsatser, tillsynsverksamhet samt informationskampanjer utformas. 20

21 ÅRLIG UPPFÖLJNING AV PRESTATIONSMÅL Målsättning Tillsynsarbete och information skall leda till att alla campingplatser i kommunen är anordnade efter campingpolicyn senast 2014 Kommunens invånare och näringsidkare skall via direktinformation få kännedom om vilka regler som gäller vid hantering av brandfarlig vara. Vi skall genom information och utbildning till anläggningsskötare minska antalet utryckningar p.g.a. felaktiga automatiska brandlarm med 10% Räddningstjänsten skall genomföra utbildningar av kommunens personal enligt fastlagd plan Genomförd Uppnått målet Vad är uppnått/vad återstår Räddningstjänsten skall genomföra uppsökande verksamhet av deltidsstyrkorna på campingplatser och i gästhamnar sommartid Uppföljande tillsyner skall genomföras på de objekt där brister i brandskyddet ansetts som allvarliga 21

22 Bilaga 3 OPERATIV VERKSAMHET Tanums kommuns riskbild domineras av brand i byggnad, brand ute och trafikolyckor. Räddningsstyrkan ska i första hand vara dimensionerad för att hantera dessa typer av olyckor. Styrkan måste även vara utrustad och övad för andra typer av olyckor som kan förekomma och kunna påbörja/förbereda en insats tills förstärkning anländer från angränsande kommuner. Förmågan till räddningsinsats beskrivs ur följande tre aspekter: insatstider hur snabbt drabbade kan få hjälp inom kommunen förmåga hur snabbt resurser kan tillskapas för större olyckor styrkeuppbyggnad Insatstid Insatstiden beskriver hur snabbt en räddningsstyrka kan vara på plats vid en olycka. Insatstiden styrs i huvudsak av brandstationernas placering, (Tanumshede och Hamburgsund) styrkornas anspänningstid och vägnätets utformning Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en räddningsstyrka ska lämna brandstationen eller annan plats där de befinner sig) är 5 minuter. När en räddningsstyrka lämnar brandstationen är det vägnätets utformning och framkomligheten som styr hur fort fordonet kan komma fram till olycksplatsen. Med redovisad organisation och fördelning av styrkor nås kommunens invånare av räddningsstyrka enligt följande: Ort/kommundel Tanumshede Hamburgsund Grebbestad Fjällbacka Havstenssund Rabbalshede Östad, Backa Kville Insatstid < 10 min < 10 min < 15min <15 min < 20 min < 20 min < 30 min < 20 min Vid ett inrättande av First Response Unit under dagtid (mån-fre) i kommunen, kan insatstiderna för de olika orterna i kommunen komma att minska då anspänningstiden kommer att vara 90sekunder. Övrigt För räddningsinsatser på de öar som saknar broförbindelser med kommunen i övrigt, skall det finnas en lämplig båt (motsvarande) som samtidigt minst, förutom eventuell besättning, kan transportera en räddningsstyrka om fem personer. Kommunen har en lång kustlinje från Gerlesborg i söder till Galtö i norr. Fjordar och havsvikar förlänger kustlinjen med åtskilliga kilometer. Kommunen har 525 km kust, varav land 175 och öar 350 km. I skärgården helårsbor det personer på 13 öar utan fast landförbindelse enligt uppgift. Sommartid ökar boendet på öarna i skärgården 22

23 Insatsförmåga Här beskrivs vad räddningstjänsten kan göra när den kommer till en olycka. Förmåga vid mindre olyckor under normal beredskap Räddningsstyrkan har förmågan att självständigt ta hand om någon av nedanstående olyckshändelser: Invändig livräddning med rökdykare. Släckning eller begränsning av brand i mindre byggnad, t ex normalstor lägenhet eller villa. Släckning eller begränsning av mindre brand i det fria. Släckning av spillbrand (max 300m²) vid tankbilsolycka Losstagning av fastklämda personer, tex. vid trafikolyckor. Räddningsinsatser i sjöar s.k. ytlivräddning. Livräddning vid kemikalieolycka. Omhändertagande av mindre utsläpp av kemikalier. Bekämpning av mindre oljeutsläpp. Övrig räddningstjänst, t.ex. djurlivräddning, ras, skred, stormskada, översvämning, elolycka mm. Förmåga vid större olyckor under normal beredskap Samverkan med andra räddningstjänster i norra Bohuslän, gör att det även finns en förmåga att hantera större olyckor eller flera samtida olyckor. Samverkan ger också en större uthållighet i organisationen vid långvariga insatser. Med hjälp från annan station kan räddningstjänsten klara av: Att påbörja en insats med rökdykare i hög riskmiljö och med krav på skyddsgrupp. Släckning eller begränsning av stora bränder, t ex vindsbränder eller brand i stora byggnader Släckning eller begränsning av större brand i det fria Avancerad livräddning vid trafikolycka Begränsning av större utflöde av kemikalier Upprätta uppsamlingsplats- och saneringsplats för skadade Räddningsinsats med vattendykning, avtal med Sotenäs Vindkraftverk Räddningstjänsten har inte egen förmåga att hantera höghöjdsräddning från vindkraftverk. Vid händelse i vindkraftverk behöver räddningstjänsten samverka med andra organisationer för att kunna genomföra en räddningsinsats. Beslut under insats Beslut om tjänsteplikt enligt LSO kapitel 6 1, ingrepp i annans rätt enligt LSO kapitel 6 2, och räddningstjänstens avslut enligt LSO kapitel 3 9 ska dokumenteras av räddningstjänsten. Beslut rapporteras till SOS Alarm så tidpunkt och aktuellt beslut förs in i tidsprotokoll. Protokollet används som underlag till insatsrapporten. Riskbedömning enligt AFS 2007:7, Rök- och kemdykning ska dokumenteras i insatsrapport. Utvärdering av insats Enligt LSO 3 kapitlet 10 ska insatsen utvärderas. Räddningsledaren ska genomföra en utvärdering av insatsen i samband med insatsrapporteringen. Vid större och mer krävande händelser bör hjälp tas från utomstående för att utvärdera insatsen. 23

24 Förmåga under höjd beredskap För närvarande finns ingen planering för räddningstjänsten under hotande krigsläge, utan organisationen är inriktad på fredstida verksamhet. Räddningstjänsten ska under en anpassningstid, som för närvarande är 10 år, kunna öka sin förmåga att hantera händelser som kan tänkas uppstå under höjd beredskap. Alarmering Allmänheten och den enskilde kan vid en olycka larma räddningstjänsten Tanum via nödnummer 112. Utlarmning av räddningstjänsten verkställs av SOS Alarm AB genom förutbestämda larmplaner. Utlarmningen säkerställs genom tre av varandra oberoende larmvägar; digital utlarmning via ISDN, tele och från hösten 2011 även möjlighet via RAKEL. Via egen utrustning sker utlarmning från merparten av de anläggningar och fastigheter som har automatiskt brandlarm. Teleavbrott När teleavbrott uppstår på det fasta telenätet och berör mer än 1000 abonnenter får räddningstjänsten information från SOS Alarm. De åtgärder som räddningstjänsten vidtar kan variera utifrån följande: - tidpunkt på dygnet - avbrottets längd - avbrottets art - var i kommunen som avbrottet sker Beslut om åtgärd tas av räddningschef i beredskap eller insatsledare som är i tjänst. Om han eller hon anser att en alternativ möjlighet ska anordnas för allmänheten att larma räddningstjänst, ambulans eller polis, bemannas särskilt strategiska plaster med personal. Allmänheten informeras via media om var och hur man kan påkalla hjälp. Brandvattenförsörjning Inom de områden i kommunen som räddningschefen anvisar skall det finnas brandposter anslutna. Brandpostsystemet skall vara utfört i enlighet med Svenska Vatten AB anvisningar. Alternativsystemet med utglesning av brandposter används inom delar av kommunen där det föreligger liten risk för omfattande bränder med spridningsrisk. För att kompensera detta skall det finnas tankfordon med en minsta kapacitet på 10 kbm. Kommunens VA-avdelning svarar för att räddningstjänsten har aktuella kartor som anger brandposternas lägen. Kommunens VA-avdelning svarar för underhåll och skötsel av brandposter. Information Vid större och mer omfattande räddningsinsatser ges information via radio och TV. Information ges också på kommunens hemsida. Kommunens informationscentral bemannas av personal från Ekonomi och IT-avdelningarna. Kommunikation För att kunna kommunicera med andra samverkande organisationer avser Räddningstjänsten Tanum att under hösten 2011 ansluta sig till det nya kommunikationssystemet RAKEL. 24

25 Personella resurser Räddningsstyrkan på stationen skall ha följande numerär: Tanumshede 1styrkeledare, 4 brandmän Hamburgsund 1styrkeledare, 4 brandmän Anspänningstiden är 5 minuter Genom samverkansavtal mellan kommunerna Tanum, Strömstad och Sotenäs finns det en räddningschef och en insatsledare i beredskap. Dessa har det övergripande ansvaret för ledning och samordning av den operativa räddningstjänsten. Räddningschef i beredskap och insatsledare har 90 sekunders svarstid. Personalens kompetens De kompetenskrav som krävs för att arbeta vid räddningstjänsten redovisas enligt nedan: Befattning Räddningschef Ställföreträdande Räddningschef Insatsledare Styrkeledare dag- /deltid Brandman deltid Kompetenskrav Brandingenjör med påbyggnadskurs för räddningstjänst. Brandmästarexamen och Räddningsverkets utbildning i förvaltningskunskap och förebyggande åtgärder mot brand för brandmästare. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare kurs B och Tillsynskurs B Som ovan men utan krav på förvaltningsutbildning. Lägst Brandmästarexamen och Räddningsverkets förebyggande åtgärder mot brand för brandmästare eller räddningsledning B vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap samt Tillsynskurs B Brandförmansexamen deltid och fortbildning brandbefäl deltid. Samt i övrigt de utbildningar som krävs för stabstjänstgöring. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare kurs A. Räddningsinsats eller motsvarande utbildning Övningsverksamhet Räddningstjänstens operativa personal ska utbildas och övas för att kunna utföra och genomföra insatser och uppdrag på ett snabbt, säkert och effektivt sätt. Personalen ska genomföra övningar i minst den omfattning som framgår av tabellen nedanför: Personalkategori Räddningschef Stf. Räddningschef Insatsledare Övningstimmar Innehåll i stort per år 20 Allmän räddningstjänst ledningsövning samt stabsarbete Styrkeledare 50 Allmän räddningstjänst ledningsövning samt stabsarbete Brandmän 50 Allmän räddningstjänst 25

26 26