Aristarkh Lentulov ( )

Transkript

1 Aristarkh Lentulov ( ) Färgerna är klara och de kubofuturistiska* formerna lättsamma i Aristarkh Lentulovs målningar. Den kubistiska* stilen till trots är hans verk klart figurativa. Till en början studerade Aristarkh Lentulov teologi, tills han inledde sina studier i bildkonst Han utexaminerades från konstskolan i Kiev Året därpå flyttade den unga konstnären till S:t Petersburg. Han blev fort en central person i stadens konstkretsar och deltog i flera avantgardistiska utställningar. Lentulov blev vän med bland andra målaren Michail Larionov och lärde känna hans konstnärsbekanta i Moskva. Lentulov var också med i utställningen Ruter knekt *1910. År 1912 reste Lentulov till Italien och Frankrike, där han bekantade sig med kubismen*. Han skrev i sin dagbok: Kubifieringen av föremål är välkommen för att den ger människan nya konstupplevelser på samma sätt som Leonardo da Vinci på sin tid. Efter att ha återvänt till Moskva prövade han på det nya sättet att måla bland annat i verket Vasilij den välsignades katedral (1913). År 1915 reste Lentulov till Nizjnij Novgorod för att besöka sina föräldrar. Under resan målade han verket Nizjnij Novgorod (1915) som föreställer stadens gamla fästning. Åren efter revolutionen var Lentulov aktiv i konstnärsföreningarna och -förbunden i Moskva. År 1933 arrangerades en stor utställning i Moskva med Lentulovs konst för att fira hans 25-åriga konstnärsbana. * förklaring på andra sidan

2 Asteriskernas förklaringar Kubofuturism En riktning i den ryska avantgardekonsten, som kombinerade fransk kubism och italiensk futurism på ett egenartat sätt. Kubism (lat. cubus = kub) en konstriktning i början av 1900-talet, som utvecklades av konstnärerna Georges Braque och Pablo Picasso. Kubisterna använder enkla, geometriska former. De avbildade objektet från många olika håll samtidigt. Konstnären liksom plockade sönder objektet i sitt sinne, analyserade det och satte ihop det på nytt till en målning. På så sätt framhävdes konstnärens egen vision av motivet. Futurismen En ideologi med italienska rötter, som tog sikte på ett nytt, dynamiskt samhälle. Futuristerna beundrade stadslivets ljud, larm och fart. De futuristiska målningarna betonar intryck av rörelse. Ruter knekt En utställning arrangerad av unga och reformsinnade konstnärer i Moskva i december Efter den grundades en konstnärsgrupp med samma namn Gruppens konstnärer tog intryck av folkkonsten och använde klara färger och förenklade former i sina målningar. På ryska betyder ordet ruter knekt också skojare.

3 Ilja Masjkov ( ) Ilja Masjkov är känd för sina färggranna, förenklade stilleben, ofta med jordens gåvor och matvaror som motiv. I likhet med samtida konstnärer kombinerade han utländska influenser med drag från den ryska folkkonsten. Ilja Masjkov inledde sina studier vid skolan för måleri, skulptur och arkitektur i Moskva I slutskedet av studierna reste han runt i stora delar av Europa och bekantade sig med konst av vitt skilda slag. Erfarenheterna från resan bidrog till att Masjkov frångick den akademiska konstens* regler och utvecklade en egen stil att måla. Det här ledde till att han blev relegerad från konstskolan Utöver porträtt målade Ilja Masjkov gärna stilleben: bröd, frukter, blommor, fiskar och kärl. Han använde djärva färgkombinationer och målade förenklade former med synliga penseldrag. I hans stil kan man skönja influenser av de franska målarna Paul Cézanne ( ) och Henri Matisse ( ). År 1911 var Ilja Masjkov med och grundade den reformvänliga konstnärsgruppen Ruter knekt*. Senare gick han över till den då redan mer traditionella gruppen Konstens värld*. På 1920-talet undervisade Masjkov bland annat på skolan för måleri, skulptur och arkitektur i Moskva. Han ledde också en ateljé som upprätthölls av Det revolutionära Rysslands konstnärsförbund (AHRR)*. I Masjkovs sena produktion kan man urskilja element från den socialistiska realismen*. Konstnären ansåg att konsten skulle vara lättförståelig. På äldre dagar bodde Masjkov vid floden Don i byn där han var född och fortsatte med att måla stilleben. * förklaring på andra sidan

4 Asteriskernas förklaringar Akademisk konst Det sätt att göra konst som lärdes ut och accepterades av konstakademierna. Till konstakademiernas undervisningsprinciper hörde att idealisera antiken, betona teckning samt iaktta strikta klassiska regler. Avantgardisterna kritiserade den akademiska konsten för att vara innehållslös. Ruter knekt En utställning arrangerad av unga och reformsinnade konstnärer i Moskva i december Efter den grundades en konstnärsgrupp med samma namn Gruppens konstnärer tog intryck av folkkonsten och använde klara färger och förenklade former i sina målningar. På ryska betyder ordet ruter knekt också skojare. Konstens värld (ry. Mir Iskusstva) En konstnärsgrupp som verkade och och arrangerade flera konstutställningar. Det reformsinnade Konstens värld var kritisk till den realistiska och naturalistiska konsten. Gruppen gav också ut en konsttidning med samma namn. Det revolutionära Rysslands konstnärsförbund (AHRR) Ett konstnärsförbund som verkade i Sovjetunionen Enligt förbundets deklaration var det nödvändigt att skildra revolutionärer, arbetare och bönder. Förbundet ordnade sin första utställning 1922 till förmån för svältdrabbade i Volgaområdet. Socialistisk realism Sovjetunionens enda officiellt tillåtna konstriktning från 1930-talet till början av 1990-talet. Stilen var realistisk till formen och socialistisk till innehållet. Konstnärerna skulle på ett lättfattligt och idealiserande sätt skildra motiv som var lämpliga med tanke på sovjetideologin, det vill säga bönder och arbetare.

5 Kazimir Malevitj ( ) Kazimir Malevitj är känd i synnerhet för sitt verk Svart kvadrat, vars första version han målade Han skapade också en konststil som han kallade suprematism. Malevitjs tankar och konst hade en stor inverkan på konstens utveckling under 1900-talet, t.ex. för konstruktivismens* och minimalismens* uppkomst. I början av sin karriär på 1910-talet inriktade sig Kazimir Malevitj på kubofuturismen*, en kombination av kubism och futurism. Han medverkade i viktiga avantgardistiska utställningar i Ryssland: Ruter knekt* och Åsnesvans* och i gruppen Der Blaue Reiters* utställning i Tyskland. Malevitj fick impulsen att måla Svart kvadrat och utveckla suprematismen när han ritade scenografin för den futuristiska operan Seger över solen Då var en svart kvadrat avbildad på ridån som revs sönder när operan var slut. Enligt suprematismen (lat. supremus, överst) tjänade de enklaste formerna som utgångspunkt för alla tänkbara bilder, en nollnivå, och var därmed den högsta konsten. De suprematistiska verken var abstrakta kompositioner av geometriska grundformer som kvadraten och cirkeln. Konstnärerna målade dem ofta med grundfärgerna, utöver svart och vitt. På 1920-talet koncentrerade sig Malevitj på att undervisa, skriva och studera en ny slags arkitektur. Vid årtiondets slut målade Malevitj gestalter som byggde på geometriska former och färger bekanta från suprematismen. Han använde sig inte av modeller, även om många verk föreställde bönder, senare också arbetare. Stilen hade drag av socialistisk realism*. * förklaring på andra sidan

6 Asteriskernas förklaringar Konstruktivism (lat. construere = bygga) En riktning inom den abstrakta konsten, som tog form i Ryssland i slutet av 1910-talet och spred sig till Europa under decenniet därpå. I konstruktivismen bygger verkets genomtänkta, klara form ofta på geometriska figurer. Minimalism En konstriktning med företrädesvis stiliserade former och knappa färger. Den föddes i USA på 1950-talet som en motreaktion på den abstrakta expressionismen som framhävde konstnärens subjektiva, emotionella uttryck. Kubofuturism En riktning i den ryska avantgardekonsten, som kombinerade fransk kubism och italiensk futurism på ett egenartat sätt. Kubism (lat. cubus = kub) en konstriktning i början av 1900-talet, som utvecklades av konstnärerna Georges Braque och Pablo Picasso. Kubisterna använder enkla, geometriska former. De avbildade objektet från många olika håll samtidigt. Konstnären liksom plockade sönder objektet i sitt sinne, analyserade det och satte ihop det på nytt till en målning. På så sätt framhävdes konstnärens egen vision av motivet. Futurismen En ideologi med italienska rötter, som tog sikte på ett nytt, dynamiskt samhälle. Futuristerna beundrade stadslivets ljud, larm och fart. De futuristiska målningarna betonar intryck av rörelse. Ruter knekt En utställning arrangerad av unga och reformsinnade konstnärer i Moskva i december Efter den grundades en konstnärsgrupp med samma namn Gruppens konstnärer tog intryck av folkkonsten och använde klara färger och förenklade former i sina målningar. På ryska betyder ordet ruter knekt också skojare. Åsnesvansen En konstutställning i Moskva 1912, arrangerad av radikala konstnärer som lämnat gruppen Ruter knekt. Den gemensamma nämnaren för gruppens medlemmar var att söka inspiration i folkkonsten. Der Blaue Reiter (sv. den blå ryttaren) En konstnärsgrupp inriktad på förnyelse i München med Vasilij Kandinskij och Franc Marc i spetsen. Gruppen ordnade utställningar i vilka också Kazimir Malevitj, Paul Klee och Pablo Picasso deltog. Socialistisk realism Sovjetunionens enda officiellt tillåtna konstriktning från 1930-talet till början av 1990-talet. Stilen var realistisk till formen och socialistisk till innehållet. Konstnärerna skulle på ett lättfattligt och idealiserande sätt skildra motiv som var lämpliga med tanke på sovjetideologin, det vill säga bönder och arbetare.

7 Marc Chagall ( ) Marc Chagall hör till de mesta populära konstnärerna i den ryska avantgardekonsten*. Återkommande motiv hos honom var cirkus, älskade par, Bibelns berättelser och judiska sägner. Verken har ofta en glättig, romantisk eller melankolisk prägel. Marc Chagall studerade först i sin födelsestad Vitebsk ( ) och sedan i S:t Petersburg ( ). Redan då bekantade han sig med aktuella strömningar i den franska konsten, till exempel Henri Matisses och fauvisternas* konst. Efter att han avslutat sina studier reste den unga konstnären till Paris. När första världskriget bröt ut 1914 var Chagall på resa i Vitebsk. På grund av världsläget drog besöket ut på tiden. Sommaren därpå gifte sig konstnären med Bella Rosenfeld. Paret reste till hennes föräldrars datja, där Chagall målade verket Villafönster. Nära Zaolsje Vitebsk (1915). Målningen föreställer konstnären och hans hustru. Teater-, opera- och balettmiljöerna låg Chagall nära: han ritade scenografier och dräkter under hela sin karriär. År 1920 målade Chagall en serie bestående av sju verk till Judiska teatern i Moskva. Målningarna Dans, Litteratur och Drama föreställer en dansös, en toraskrivare och en gycklare på ett bröllop. Från 1923 framåt bodde Marc Chagall med undantag för krigsåren främst i Frankrike. I slutet av 1930-talet avlägsnade nazisterna alla Chagalls verk från museernas utställningar i Tyskland. Vid samma tid deltog Chagall i en utställning som presenterade mästare inom den moderna konsten i Paris. Under kriget levde Chagall och hans familj i USA. Under sin karriär blev Marc Chagall en stjärna i konstvärlden. Det har arrangerats flera retrospektiva utställningar med hans konst. Till Chagalls mest berömda offentliga verk hör takmålningarna i nationaloperan i Paris och den stora glasmålningen Peace på Förenta nationerna huvudkontor i New York. Den produktiva konstnären arbetade ända fram till sin död, ännu sista dagen i sitt liv. * förklaring på andra sidan

8 Asteriskernas förklaringar Avantgarde, avantgardism (fr. avant-garde, förtrupp) Avantgardekonsten bryter mot de invanda principerna för att skapa konst och förnyar formspråket. Begreppet togs i bruk på 1900-talet och avser konstnärer som söker ett nytt och experimentellt uttryck. Fauvism (fr. fauve = vilddjur) En konstriktning som fick sin början i konstsalongen i Paris1905. Fauvisterna målade med grälla färger och vild penselföring. Målningen skulle förmedla en känsla snarare än att exakt avbilda motivet.

9 Michail Vrubel ( ) Michail Vrubel är den äldsta av konstnärerna på utställningen Färgens kraft. Hans personliga symbolistiska stil att måla bidrog till förändring i konsten. För symbolisterna var konstnärens inre visioner viktigare än en verklighetstrogen återgivning av världen eller den akademiska konstens klassiska ideal. Vrubel var en viktig lärare och förebild för många av den här utställningens konstnärer. Michail Vrubel hade precis blivit färdig jurist när han inledde sina studier vid S:t Petersburgs konstakademi. Vrubel fascinerades av konst till den grad att han sades ha svimmat av hänförelse vid åsynen av konstverken på Eremitaget. Under studietiden medverkade Vrubel i renoveringen av den medeltida Kirillovkyrkan i Kiev. Han restaurerade gamla fresker i kyrkan och målade en ny ikonostas. På så sätt blev han bekant med gammal bysantinsk konst*, från vilken han senare hämtade motiv för sina symbolistiska verk. Livfulla färger och bysantinska och fornryska motiv är typiska för Michail Vrubels verk. Religiösa och mytologiska gestalter som demoner och änglar återkommer i hans produktion. Hans penseldrag är ofta kraftiga och kantiga. I målningen Syren (1900) skapade Vrubel den levande ytan med palettkniv. I Vrubels produktion ingår också keramik, glasmålningar samt scenografier och kostymer för operauppsättningar. I slutskedet av sin karriär blev Vrubel psykiskt sjuk. Han fortsatte dock att måla tills han förlorade synen * förklaring på andra sidan

10 Asteriskernas förklaringar Bysantinsk konst Konststilen i Bysantinska väldet ( ). Konsten i Bysans koncentrerade sig på religiösa motiv. De målades företrädesvis i stiliserade former på bekostnad av realistisk återgivning och perspektiv. Ikonkonsten föddes i Bysans.

11 Natalja Gontjarova ( ) Natalja Gontjarova var bekant med de senaste fenomenen i det franska måleriet men beundrade även den ryska folkkonsten. Många av hennes originella färggranna verk var avskalade skildringar av religiösa motiv och bondeliv. Natalja Gontjarova studerade vid skolan för måleri, skulptur och arkitektur i Moskva I början av sin karriär tog den unga konstnären intryck från det samtida franska måleriet. Natalja Gontjarova och hennes livskamrat, målaren Michail Larionov ( ), beundrade den traditionella ryska folkkonsten. I likhet med andra neoprimitivister* målade de stiliserade, enkla motiv i klara färger. På detta sätt målade Gontjarova en serie som skildrade böndernas liv, bland annat verket Bönder plockar äpplen (1911). Gontjarova målade också religiösa motiv. Hon avvek ställvis från ikonkonstens strikta regler och gav sitt uttryck en prägel av folkkonst. Hon målade till exempel dekorativa kompositioner i kanterna på triptyken Gudsmodern. År 1914 blev vissa av Gontjarovas religiösa målningar betraktade som hädelse och censurerades därför. Gontjarova och Larionov sökte förnyelse. De hade en central roll i arrangerandet avantgardekonstnärernas utställningar Ruter knekt* och Åsnesvans* i Moskva. Konstnärsparet utvecklade också rayonismen, som räknades till stilarna inom den abstrakta konsten*. I en rayonistisk (fr. rayon. stråle) målning genomkorsas bildytan av färggranna parallella och korsande knippen av linjer eller strålar. Natalja Gontjarovas karriär var internationell från första början. Hennes verk visades i många europeiska städer, även i Helsingfors på Der Blaue Reiter*- gruppens utställning Konstnärsparet bodde i flera olika länder i Europa tills de slutligen 1918 slog sig ner i Paris för gott. Natalja Gontjarova planerade också många scenografier och samarbetade bland andra med Sergej Djagilevs balett. Dessutom illustrerade hon böcker och gjorde grafiska arbeten. * förklaring på andra sidan

12 Asteriskernas förklaringar Neoprimitivism Ryska neo- eller nyprimitivister tog intryck av ikoner och folkkonst, till exempel folkliga träsnitt (lubok). Ruter knekt En utställning arrangerad av unga och reformsinnade konstnärer i Moskva i december Efter den grundades en konstnärsgrupp med samma namn Gruppens konstnärer tog intryck av folkkonsten och använde klara färger och förenklade former i sina målningar. På ryska betyder ordet ruter knekt också skojare. Åsnesvansen En konstutställning i Moskva 1912, arrangerad av radikala konstnärer som lämnat gruppen Ruter knekt. Den gemensamma nämnaren för gruppens medlemmar var att söka inspiration i folkkonsten. Abstrakt konst Ett övergripande begrepp för västerländsk 1900-talskonst som frångick det figurativa. Abstrakta konstverk saknar en utgångspunkt i naturen. Der Blaue Reiter (sv. den blå ryttaren) En konstnärsgrupp inriktad på förnyelse i München med Vasilij Kandinskij och Franc Marc i spetsen. Gruppen ordnade utställningar i vilka också Kazimir Malevitj, Paul Klee och Pablo Picasso deltog.

13 Olga Rozanova ( ) Olga Rozanova prövade ivrigt på nya uttryckssätt, som hon ofta gav en originell tolkning. Hon anammade fort den kubofuturistiska* stilen som förenar kubismens* sönderdelning av formen och futurismens* typiska känsla av rörelse. Hon målade också abstrakta, nonfigurativa verk i ett tidigt skede. Olga Rozanova studerade konst först i Moskva och sedan i St:Petersburg. I motsats till många andra ryska avantgardekonstnärer studerade Rozanova aldrig utomlands. Ändå lyckades hon följa med sin tid. Verket Barberare (1915) är en klassisk kubistisk* komposition. Metronom (1915) är kubofuturistisk* med ett mera fartfyllt arrangemang. Metronomen är ett instrument som hjälper musikern att hålla takten. Man kan ändra pendelns frekvens godtyckligt. De italienska orden andante (gående) och presto (fort) betecknar olika tempon i musiken. De franska orden Belgique (Belgien), Paris, Amerique (Amerika) samt Angleterre (England) avser platser. Verket visades på 0,10 Den sista futuristiska utställningen*.futuri stiska utställningen. I enlighet med tidens anda var Rozanova aktiv i olika slags konstnärsgrupperingar. Hon var en central aktör i Ungdomens förbund* och var också medlem i grupperna Supremus* och Ruter knekt*. Rozanova illustrerade även verk av de futuristiska poeterna Velimir Chlebnikov och Aleksej Krutjonyh, som var hennes make. Chlebnikov och Krutjonyh utvecklade tillsammans det påhittade språket zaum, som var baserat på ryska men som inte var ett begripligt språk. Illustrationerna är en väsentlig del av de futuristiska diktverkens innehåll. Olga Rozanova dog plötsligt i difteri i november 1918, bara 32 år gammal. Hon lämnade efter sig flera oavslutade planer och projekt. * förklaring på andra sidan

14 Asteriskernas förklaringar Kubofuturism En riktning i den ryska avantgardekonsten, som kombinerade fransk kubism och italiensk futurism på ett egenartat sätt. Kubism (lat. cubus = kub) en konstriktning i början av 1900-talet, som utvecklades av konstnärerna Georges Braque och Pablo Picasso. Kubisterna använder enkla, geometriska former. De avbildade objektet från många olika håll samtidigt. Konstnären liksom plockade sönder objektet i sitt sinne, analyserade det och satte ihop det på nytt till en målning. På så sätt framhävdes konstnärens egen vision av motivet. Futurismen En ideologi med italienska rötter, som tog sikte på ett nytt, dynamiskt samhälle. Futuristerna beundrade stadslivets ljud, larm och fart. De futuristiska målningarna betonar intryck av rörelse. 0,10 Den sista futuristiska utställningen En konstutställning som arrangerades i S:t Petersburg Utställningens tio konstnärer hade i enlighet med suprematismens principer börjat skapa konst från utgångspunkten, från noll. Därav namnet 0,10. På den här utställningen presenterade Kazimir Malevitj för första gången sina suprematistiska konstverk och teorin bakom dem. Ungdomens förbund En grupp målare och författare som verkade och och som bland annat ordnade konstutställningar. Målarna i Ungdomens förbund försökte definiera principerna för formen i måleriet och skrev teoretiska texter. Supremus En konstnärsgrupp som bildades på 1910-talet i Ryssland kring den abstrakta konstriktningen kallad suprematism utvecklad av Kazimir Malevitj och tidningen Supremus. Suprematism (lat. supremus = överst) En konstteori och abstrakt konstriktning utvecklad av Kazimir Malevitj. Suprematismen övergav de invanda principerna och började skapa konst från nollnivå. Suprematismen utgick från enkla geometriska former, exempelvis kvadraten och cirkeln, samt klara grundfärger. Ruter knekt En utställning arrangerad av unga och reformsinnade konstnärer i Moskva i december Efter den grundades en konstnärsgrupp med samma namn Gruppens konstnärer tog intryck av folkkonsten och använde klara färger och förenklade former i sina målningar. På ryska betyder ordet ruter knekt också skojare.

15 Pavel Kuznetsov ( ) Pavel Kuznetsov målade mest porträtt och stilleben. Han förenklade formerna och använde djärva färger. Senare gjorde Kuznetsov resor till stäpperna och målade nomadernas liv. Pavel Kuznetsov studerade vid konstskolan i sin hemstad Saratov Efter det fortsatte han studierna vid Skolan för måleri, skulptur och arkitektur i Moskva fram till Två år senare reste han till Paris där han bekantade sig med konst av bl.a. Henri Matisse och Paul Gauguin. Efter sin återkomst till Moskva blev Kuznetsov en av de ledande gestalterna i konstnärsgruppen Blå rosen som var verksam under åren Gruppen bestod av symbolister*, till vilka även Kuznetsov räknades i början av sin konstnärsbana. Han var också medlem i gruppen Konstens värld*. År 1908 gjorde Kuznetsov en resa till de vidsträckta stäpperna i Kirgizistan. Han målade landskap och nomadernas liv. Följaktligen kan man se orientaliska motiv i hans verk från 1910-talet, till exempel i motivet Stilleben på persisk matta (1913). Efter revolutionen undervisade Kuznetsov i Moskva. Han var också ordförande i Föreningen för de fyra konstarterna (The Four Arts Society). Den arrangerade utställningar med verk av målare, tecknare, skulptörer och arkitekter. På äldre dagar vistades Kuznetsov på Krimhalvön och i Armenien, där han fortsatte att måla landskap, stilleben och de lokala människornas leverne. * förklaring på andra sidan

16 Asteriskernas förklaringar Symbolism En konstriktning som uppstod på 1880-talet som motvikt till naturalismen, d.v.s. en exakt och detaljerad återgivning av den yttre verkligheten. Symbolisterna målade teman med religiöst, mytologiskt och andligt innehåll och betonade konstnärens intuitiva vision. Konstens värld (ry. Mir Iskusstva) En konstnärsgrupp som verkade och och arrangerade flera konstutställningar. Det reformsinnade Konstens värld var kritisk till den realistiska och naturalistiska konsten. Gruppen gav också ut en konsttidning med samma namn.

17 Pjotr Kontjalovskij ( ) Pjotr Kontjalovskij var en av den banbrytande konstnärsgruppen Ruter knekts* grundare. I likhet med många andra avantgardekonstnärer* föredrog Kontjalovskij klara färger och enkla former i sina målningar. Pjotr Kontjalovskij studerade konst bland annat vid Académie Julian i Paris ( ) och vid konstakademin i S:t Petersburg ( ). Han reste mycket under sitt liv. Kontjalovskijs stil påverkades av konstnärerna Vincent van Gogh ( ) och Paul Cézanne ( ). Målningarna från början av hans karriär bestod av enkla former och klara färger. År 1910 reste Kontjalovskij via Frankrike till Spanien. Där målade han lokala folkliga motiv, som tjurfäktare. Verken Rum i Spanien, Tjurfäktning och Matador Manuel Garta kom till under den här resan. Kontjalovskij deltog i gruppen Ruters knekts* utställningar i Moskva. Målningen Porträtt av Natalja Petrovna Kontjalovskaja ( ) på konstnärens dotter visades på utställningen år 1916, från vilken Tretiakovgalleriet köpte verket till sina samlingar. Tretiakovgalleriet har arrangerat flera Pjotr Kontjalovskij-utställningar: den första 1922 och den sista Från och med 1920-talet gick Kontjalovskij över till det realistiska uttryck som var den enda officiellt accepterade stilen i Sovjetunionen. * förklaring på andra sidan

18 Asteriskernas förklaringar Ruter knekt En utställning arrangerad av unga och reformsinnade konstnärer i Moskva i december Efter den grundades en konstnärsgrupp med samma namn Gruppens konstnärer tog intryck av folkkonsten och använde klara färger och förenklade former i sina målningar. På ryska betyder ordet ruter knekt också skojare. Avantgarde, avantgardism (fr. avant-garde, förtrupp) Avantgardekonsten bryter mot de invanda principerna för att skapa konst och förnyar formspråket. Begreppet togs i bruk på 1900-talet och avser konstnärer som söker ett nytt och experimentellt uttryck.

19 Vasilij Kandinskij ( ) Vasilij Kandinskij gav ut många betydande konstteoretiska texter. Han ansåg att konsten skulle beröra människors känslor och vara inriktad på andlighet. Av konstarterna är musiken den enda som direkt kan ljuda i människans själ. I bildkonsten påverkas betraktaren i sin tur av färg och form. Abstrakta former ljuder renast och ursprungligast. Därför ska konstnärer alltid avstå från figurativ återgivning då det inte är nödvändigt för uttrycket. Innan Vasilij Kandinskij blev konstnär studerade han juridik och ekonomi vid Moskvas universitet åren Han bekantade sig också med finskugrisk etnologi. Han beundrade Kalevala och forskade i allmogens strafflag i regionen Komi. Ända sedan barndomen hade han hänförts av färger och av att måla. År 1896 gick Vasilij Kandinskij in för konsten. Samma år såg han den franska konstnären Claude Monets målning som föreställer en höstack. Kandinskij ogillade att han inte utan att veta titeln på verket kunde ha gissat vad det föreställer. Erfarenheten gav honom impulsen att börja söka ett eget sätta att måla och rikta in sig på ett abstrakt* uttryck. Åren studerade Kandinskij konst i München i Tyskland. År 1901 grundade han och andra nyskapande konstnärer gruppen Phalanx och arrangerade sin första utställning. I den här utställningen deltog också Akseli Gallen-Kallela, på inbjudan av Kandinskij. Här visades bland annat en version av Gallen-Kallelas verk Kullervo drar ut i krig. Kandinskij blev intresserad av målningen och tog intryck av den. Tio år senare grundade Kandinskij och hans konstnärsvänner en annan banbrytande grupp, Der Blaue Reiter*, den blå ryttaren. Ryttargestalten återkommer i flera av Kandinskijs verk, t.ex målningen Sankt Göran till häst ( ). Sankt Göran eller Georgios Segraren är ett av den ortodoxa kyrkans helgon och ett ikonkonstens viktigaste bildmotiv. * förklaring på andra sidan

20 Kandinskij, återvände från Tyskland till Moskva Han arbetade på höga poster vid många konstinstitutioner i Ryssland. Åren undervisade Kandinskij vid Bauhaus-skolan i Tyskland, där man tillämpade den moderna, funktionalistiska stilen på bred bas: från handarbetsoch konstindustri till arkitektur och bildkonst. Nationalsocialisterna, som hade makten, ogillade den moderna stilen och skolan blev tvungen att lägga ner verksamheten. Kandinskij flyttade till Frankrike, där han fortsatte att måla ända till sin död. Asteriskernas förklaringar Abstrakt konst Ett övergripande begrepp för västerländsk 1900-talskonst som frångick det figurativa. Abstrakta konstverk saknar en utgångspunkt i naturen. Der Blaue Reiter (sv. den blå ryttaren) En konstnärsgrupp inriktad på förnyelse i München med Vasilij Kandinskij och Franc Marc i spetsen. Gruppen ordnade utställningar i vilka också Kazimir Malevitj, Paul Klee och Pablo Picasso deltog.

21 Ljubov Popova ( ) Ljubov Popova såg konstens betydelse i samhällets tjänst. Hon ansåg att vändpunkten i konsten, att man till exempel lämnade det figurativa måleriet och gick över till att studera strukturen, hade en koppling till samhällsrevolutionen. Popova inspirerades av tanken att det var konstnärernas uppgift att skapa ett nytt sätt att gestalta världen. I sin ungdom satte sig Ljubov Popova in i den ryska fresk- och ikonkonsten. Hon var också en stor beundrare av symbolisten* Michail Vrubels ( ) konst. Popova bekantade sig även med fransk konst, särskilt kubismen*, när hos studerade vid Académie de la Palette i Paris vintern Konstnären debuterade på Ruter knekt*-utställningen 1914, där hon presenterade två kubistiska målningar. Två gestalter (1913) var den ena av dem. Samma år reste Ljubov Popova till Frankrike och Italien. Efter resan arbetade hon med kubofuturistiska* stilleben, ofta med instrument som gitarr eller fiol som motiv. Då tillkom också målningen Italienskt stilleben (1914). Enligt texten på ramen är verket tillägnat de italienska futuristerna. Des canons (fr.) betyder kanoner, vilket torde referera till att de italienska futuristerna* förhärligade kriget. Ordet lac (fr.) betyder i sin tur sjö. Småningom försvann de igenkännbara motiven helt från Popovas målningar. Åren målade hon stilleben som byggde på geometriska former och hade titlar som hänvisade till arkitektur. Hon var också medlem i gruppen Supremus* som leddes av målaren Kazimir Malevitj. I början av 1920-talet verkade Popova vid Statliga institutet för konstkultur (INHUK) och undervisade vid Statens högre konsttekniska ateljéer (VHUTEMAS) i Moskva. Hon gjorde grafisk design, scenografier, modedesign och tygmodeller. Konstnärens ideal var att se en arbetare klädd i ett plagg tillverkat i ett tyg skapat av henne själv. Ljubov Popova dog i scharlakansfeber 1924, 35 år gammal. * förklaring på andra sidan

22 Asteriskernas förklaringar Symbolism En konstriktning som uppstod på 1880-talet som motvikt till naturalismen, d.v.s. en exakt och detaljerad återgivning av den yttre verkligheten. Symbolisterna målade teman med religiöst, mytologiskt och andligt innehåll och betonade konstnärens intuitiva vision. Ruter knekt En utställning arrangerad av unga och reformsinnade konstnärer i Moskva i december Efter den grundades en konstnärsgrupp med samma namn Gruppens konstnärer tog intryck av folkkonsten och använde klara färger och förenklade former i sina målningar. På ryska betyder ordet ruter knekt också skojare. Kubofuturism En riktning i den ryska avantgardekonsten, som kombinerade fransk kubism och italiensk futurism på ett egenartat sätt. Kubism (lat. cubus = kub) en konstriktning i början av 1900-talet, som utvecklades av konstnärerna Georges Braque och Pablo Picasso. Kubisterna använder enkla, geometriska former. De avbildade objektet från många olika håll samtidigt. Konstnären liksom plockade sönder objektet i sitt sinne, analyserade det och satte ihop det på nytt till en målning. På så sätt framhävdes konstnärens egen vision av motivet. Futurismen En ideologi med italienska rötter, som tog sikte på ett nytt, dynamiskt samhälle. Futuristerna beundrade stadslivets ljud, larm och fart. De futuristiska målningarna betonar intryck av rörelse. Supremus En konstnärsgrupp som bildades på 1910-talet i Ryssland kring den abstrakta konstriktningen kallad suprematism utvecklad av Kazimir Malevitj och tidningen Supremus. Suprematism (lat. supremus = överst) En konstteori och abstrakt konstriktning utvecklad av Kazimir Malevitj. Suprematismen övergav de invanda principerna och började skapa konst från nollnivå. Suprematismen utgick från enkla geometriska former, exempelvis kvadraten och cirkeln, samt klara grundfärger.