Budgetförutsättningar 2018

Transkript

1 Budgetförutsättningar 2018 Här lämnas information om allmänna förutsättningar inför arbetet med budgeten för I bilaga 1 finns en kalender med viktiga datum. Nytt för budget 2018 är de förändringar som kan föranledas av övergången till K3. Aktuell information publiceras löpande på Svenska kyrkans intranät under Verksamhetsstöd/Ekonomi och finans. Svenska kyrkans intranät Ekonomi och finans Bilaga 1: Kalender med viktiga datum. Handläggare: Ekonom Ann Margaret Dahlström, tel annmargaret.dahlstrom@svenskakyrkan.se Ekonom Liselotte Ågren, tel liselotte.agren@svenskakyrkan.se Ekonom Jan Östlund, tel (Avgiftssimuleringsmodellen) jan.ostlund@svenskakyrkan.se 1

2 Innehållsförteckning 1. Allmänna budgetförutsättningar Kyrkoavgift Kyrkoavgift Simuleringsmodell - beräkning och simulering av kyrkoavgift samt eget kapital... 4 Förändring av skatteunderlaget... 6 Egen bedömning... 6 Taxeringsutfall tidigare år... 7 Specifikation av förändring av skatteunderlag Övriga intäkter Verksamhetsindelning Inflation samt räntor och internräntesatser... 9 Vad ska ränteberäknas? Löneutveckling Allmänt Kyrkans löneavtal Personalomkostnader Lagstadgade sociala avgifter Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt Arbetstagare födda Särskilt om arbetstagare och förtroendevalda födda 1937 och tidigare Avtalsenliga avgifter Försäkringar Pensionsavgifter KAP-KL Svenska kyrkan Avgiftsbestämd ålderspension Avgiftsbefrielseförsäkringen Riskförsäkringspremie inkl. kapningspremie Förmånsbestämd ålderspension FÅP Anställda som arbetar efter pensionering Basbelopp Avgift för Omställningsavtalet till Kollektivavtalsstiftelsen Svenska kyrkans trygghetsråd Medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Särredovisning av begravningsverksamheten Direktavskrivning Övrigt att tänka på i budgetarbetet Investering eller kostnad?

3 11. MBL-förhandling av budgeten Vilka bidrag finns att söka inför den kommande budgetperioden? Inomkyrklig utjämning och inomkyrkliga bidrag Bidrag från stiftet - kyrkobyggnadsbidrag och andra bidrag Aktuella datum för den generella utjämningen Kyrkoavgift och budget för begravningsverksamheten beslut och registrering Skatteverkets första prognos på taxeringsutfallet Bilaga: Viktiga datum

4 1. Allmänna budgetförutsättningar 2018 Här lämnas information om allmänna förutsättningar inför arbetet med budgeten för I bilaga 1 finns en kalender med viktiga datum. Nytt för budget 2018 är de förändringar som kan föranledas av övergången till K3. Webbplats Svenska kyrkans intranät Aktuell information publiceras löpande på Svenska kyrkans intranät under Verksamhetsstöd/Ekonomi och finans. Tänk också på att prenumerera på nyhetsbrevet Aktuellt inom ekonomi och finans! Under Hjälpdokument till budgetarbetet Svenska kyrkan intranät Ekonomi och finans publiceras följande hjälpdokument för att underlätta budgetprocessen: Avgiftssimulering budget 2018 Beräkningsmall för begravningsverksamhetens budget inklusive mall för beräkning av gemensam administration och internränta för begravningsverksamheten Mall för beräkning av gemensam administration (för exempelvis skattepliktig verksamhet och/eller serviceverksamheten) Mall för förhandlingsprotokoll för MBL-förhandling av budget 2018 Investeringsplan fastigheter 2018 Investeringsplan inventarier 2018 Underhållsplan, periodiskt underhåll 2018 Verksamhetsplanering 2018 Verksamhetsplanering 2018 (med hjälpfrågor) 2. Kyrkoavgift Kyrkoavgift 2018 Under år 2018 erhåller församlingar och pastorat kyrkoavgift på grundval den kommunalt beskattningsbara inkomsten för beskattningsåret Avgiften som erhålls avser ett beräknat förskott för 2018 samt slutavräkning för Simuleringsmodell - beräkning och simulering av kyrkoavgift samt eget kapital Många församlingar/pastorat har behov av att påbörja avgiftssimuleringen redan före publiceringen av Skatteverkets första prognoser. Det underlag som finns tillgängligt före augusti 2017 är utfallet av inkomståret På Svenska kyrkans intranät under Verksamhetsstöd/Ekonomi och finans/mallar och Blanketter/ Hjälpdokument till budgetarbetet finns en simuleringsmall för beräkning och simulering av kyrko- och begravningsavgift för åren Simuleringsmodellen kommer som tidigare att presenteras i två olika versioner: Den första versionen, vårversionen, finns tillgänglig fram till att Skatteverket presenterar det första preliminära taxeringsutfallet i början av augusti. Den andra versionen, höstversionen, gäller från och med att Skatteverket presenterat sitt första taxeringsutfall. 4

5 Den första versionen förutsätter att grunddata till simuleringen hämtas från både den definitiva resultaträkningen för 2017 och KOB-rapporterna Indata och Historik för avgiftssimulering, medan all indata till simuleringen i den andra versionen finns i KOBrapporterna Indata och Historik. I vårversionen av mallen sker en automatisk uppräkning av senast kända avgiftsunderlag men lokala justeringar bör göras. I den andra versionen hämtas nya indatafiler från KOB-rapporten i takt med att Skatteverket lämnar sina prognoser. För varje ny prognos från Skatteverket skapas uppdatering i rapporten. Den första versionen av simuleringsmodellen kommer att stängas ner efter att Skatteverket presenterat sin första prognos. Läs noga igenom instruktionerna för avgiftssimuleringen under fliken Läs detta innan arbetet med simuleringen påbörjas. Skatteverkets prognoser utgörs av registrerat deklarationsmaterial. Därutöver görs en uppskattning av värdet för ännu ej inkomna deklarationer. Vidare görs även justeringar för deklarationer som kraftigt avviker från till exempel kontrolluppgiften. Deklarationer som uppvisar extremt höga värden och som därmed justerats ned i prognosen, redovisas separat. Med deklarationer med extrema värden avses sådana som visar att den slutliga skatten överstiger Skatteverkets egna noteringar om inkomstskatt, skatt på reavinster och förmögenhetsskatt med mer än två miljoner kronor. Genom denna information ges en fingervisning om osäkerheten i prognosen för er församling, ert pastorat eller stift. Integrerad långtidsprognos över eget kapital För att underlätta det strategiska och långsiktiga budgetarbetet är långtidsprognosmodellen för simulering av eget kapital integrerad med avgiftssimuleringsmodellen. Simulering av eget kapital förutsätter att avgiftssimulering först gjorts. Många uppgifter behöver dock endast fyllas i på ett ställe. Långtidsprognosen utgår från senast fastställda balans- och resultaträkning men ska kompletteras med ett antal lokala antaganden om bland annat avgiftsutveckling, beräknade bidrag för större underhållsåtgärder, kostnadsutveckling, antal anställda, löneökningstakt, räntesatser, större investeringar och/eller underhållsåtgärder, kostnadsunderlag för begravningsverksamheten med mera. Genom dessa antaganden görs en prognos över hur det egna kapitalet förändras under de kommande fjorton åren. Det framgår även hur likviditeten påverkas av olika beslut. Omprövning av målkapital De enheter som 2015 genomgick större indelningsändringar och i samband med detta fastställde sitt målkapital genom att aggregera de gamla enheternas tidigare målkapital kan under 2018 behöva ompröva sin nivå på målkapitalet. Uppdatering av avgiftsunderlagets utveckling De uppgifter som presenteras om avgiftsunderlagets utveckling hämtas från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Dessa prognoser uppdateras löpande. Uppdatering av simuleringsmodellen kommer att göras när SKL lämnat ny prognos. Datum för vilken prognos som används kommer att framgå. Nästa prognos kommer att presenteras i slutet av april 2017 och därefter uppdateras även avgiftssimuleringsmodellen. Tänk på att ladda ner den nya versionen när den publiceras för att få med den senaste och mesta aktuella prognosen från SKL. 5

6 Varje gång Skatteverket lämnar en ny prognos under hösten uppdateras indatarapporten, som hämtas från KOB med varje församlings/pastorats unika avgiftsunderlag, med det senaste aktuella avgiftsunderlaget. Det är viktigt att alltid använda den senast publicerade indatarapporten för att få en så aktuell prognos som möjligt. Förändring av skatteunderlaget Tabell 1, som visar ett riksgenomsnitt av den förväntade förändringen av skatteunderlaget, det vill säga det underlag som kyrkoavgiften baseras på, grundar sig på SKL:s prognos från februari Tabell 1 Förändring av skatteunderlaget budgetåren (SKL februari 2017) Inkomst- Budget- Förändring av Specifikation av år år skatteunderlag förändring av skatteunderlaget Sveriges Egentlig Regel- Justering p.g.a. Beräknad Kommuner och Landstings förändring ändring generationsväxling samt förändring av avgiftsunderlaget prognos utträden för kyrkoavgift ,9 % 4,9 % 0,0 % -2,0 % 2,9 % ,6 % 4,6 % 0,0 % -2,0 % 2,6 % ,7 % 3,7 % 0,0 % -2,0 % 1,7 % ,5 % 3,5 % 0,0 % -2,0 % 1,5 % ,6 % 3,6 % 0,0 % -2,0 % 1,6 % Konjunkturen och dess påverkan på kyrkans ekonomi har en eftersläpning på två år. Detta beror på den princip för förskott och slutavräkning som tillämpas i samband med Skatteverkets uppbörd av kyrkoavgift från Svenska kyrkans medlemmar. Egen bedömning Avgiftsunderlaget för tillhöriga ökar i mindre omfattning än för övriga. Förklaringen till detta är huvudsakligen generationsväxling samt utträden. De flesta församlingar bör justera ökningstakten på avgiftsunderlaget med hänsyn taget till lokala förhållanden. Minskningen bör normalt ligga i intervallet 0,5 2,5 procent. I tabellen har en justering gjorts med -2,0 procent. På riksnivå var ökningstakten för tillhöriga ca 1,8 procent lägre än ökningen av det totala beskattningsunderlaget för inkomståret Församlingar med stor inflyttning måste bedöma och prognosticera dels hur stor andel av de inflyttade som tillhör Svenska kyrkan, dels hur inflyttningen kan påverka den allmänna inkomstutvecklingen. Tidigare års utfall är viktiga att känna till för att kunna prognostisera framåt. Särskilt viktigt är det att veta hur den egna församlingens/pastoratets avgiftsunderlagsutveckling förhåller sig till riksgenomsnittet. Genom att ta fram den historiska differensen kan antaganden göras om framtiden. Förhållandet mellan riksgenomsnittet och den egna utvecklingen brukar inte 6

7 variera stort mellan åren om det inte skett större strukturella förändringar i församlingen/pastoratet. Effekten av medias granskning av Svenska kyrkan under sommaren 2016 har varit ett ökat antal utträden jämfört med normalår. I avgiftssimuleringsmallen återspeglas effekten av detta i en justering av den procentsats som gäller utträden och generationsväxling. Denna har ökat från 1,8 % till 2,3 % och slår igenom i utfallet av kyrkoavgiften för För beräkning av ekonomisk utjämning hänvisas till de anvisningar som finns i avgiftssimuleringsmallen. Under våren måste beräkningarna göras manuellt. I den avgiftssimuleringsmall som publiceras under hösten, i samband med att det första taxeringsutfallet rapporterats, kommer beräkningen av ekonomisk utjämning i högre grad ske med automatik. Lokala omständigheter såsom låg/hög skattekraft, åldersstruktur, sysselsättning och/eller inoch utflyttning gör att spridningen av ökningstakten på avgiftsunderlaget är stor jämfört med riksgenomsnittet. KOB-rapporten Historik avgiftssimulering kan hämtas i KOB under menyn Rapporter, rapportgrupp Avgifter och utjämning. I den hämtas historisk data per automatik för respektive enhet. Rapporten visar avgiftsunderlagets utveckling för den egna enheten samt utvecklingen vad gäller antalet medlemmar och folkmängden för den egna enheten de senaste åren. För fördjupning och bedömning av framtida utveckling hänvisas till rapporten Medlemmar 2030, Taxeringsutfall tidigare år Tidigare års taxeringsutfall finns tillgängligt på Skatteverkets hemsida samt i Historikrapporten. Specifikation av förändring av skatteunderlag Egentlig förändring av skatteunderlaget Med egentlig förändring avses den ökning av skatteunderlaget som skulle ha skett om inga statliga regeländringar införts. Den egentliga förändringen av skatteunderlaget beror således på konjunkturförändringar, såsom löneutveckling och förändring av antal personer i arbete. Förändring på grund av regeländring Regeländringar innebär att staten beslutar om förändring i regelverket som påverkar den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Läs mer: Om du vill läsa lite mer om den ekonomiska utvecklingen så finns följande artikel publicerad på intranätet: KYRKOAVGIFTSPROGNOS MED MAKROEKONOMISK UTBLICK FEBRUARI

8 Särskilt om enhetlig begravningsavgift Genom att regelverket om enhetlig begravningsavgift för Svenska kyrkan har fått fullt genomslag från och med budget 2017 har delar av metoden för att budgetera för begravningsverksamhetens intäkter och kostnader förändrats. Någon specifik avgiftssats för begravningsverksamheten ska inte beräknas av den lokala huvudmannen utan fokus flyttas istället över till att göra beräkningar av den budget, kostnadsunderlag för begravningsverksamheten som, precis som tidigare, ska rapporteras in till Kammarkollegiet via KOB. Huvudmannen ska göra ett äskande, i form av kostnadsunderlaget, där en skälig bedömning av det kommande årets kostnader samt övriga intäkter, interna och externa, ska framgå. Även begravningsverksamhetens likviditetspåverkan vid återbetalning av ackumulerade överskott i begravningsverksamheten bör få en genomlysning i samband med budgetprocessen. Observera att det är väsentligt att begravningsombudet informeras om årets äskade belopp och hur det kommer att skilja sig från det belopp som huvudmannen erhåller efter avräkning med tidigare över-/underskott. Läs mer i avsnitt Övriga intäkter Kyrko- och begravningsavgift är våra viktigaste inkomstkällor men det är även viktigt att göra en bedömning av övriga intäkter. Församlingen/pastoratet kan erhålla tillskott i form av insamlade kollekter till egen verksamhet, avkastning från stiftelser men också i form av regelrätta penninggåvor med eller utan villkor. Det är lämpligt att redan i inledningen av budgetprocessen ta ställning till vilka gåvor som normalt inkommer under ett år och vilka gåvor som kommit in tidigare år men ännu ej kunnat utnyttjas (villkorade bidrag). I budgeten bör det framgå hur dessa medel ska användas under det kommande året. Kollekter till den egna verksamheten Många församlingar/pastorat tar upp kollekter till den egna verksamheten, till exempel diakoni. Om församlingen utifrån tidigare erfarenheter vet att ca kr kommer in via kollekt till diakoni bör dessa budgeteras. Därmed kan de användas som en delfinansiering av verksamheten under hela året oberoende av när de samlas in. Gåvor och bidrag ska användas En intäktskälla som inte bör försummas att budgetera, är gåvor och bidrag. Givarna har en förväntan att dessa medel ska användas och därför är det viktigt att lyfta fram dem i budgetarbetet. Huvudprincipen bör alltid vara att gåvan ska användas omgående. Undantaget är insamlingar till större investeringar eller åtgärder som kan löpa under flera år samt bidrag till speciella aktiviteter som inte kommer att kunna genomföras under budgetåret. Som stöd för budgetering och redovisning av gåvor, bidrag och villkorade bidrag hänvisas till KRED:s rekommendation Gåvor och bidrag enligt K3. 8

9 4. Verksamhetsindelning Modell för verksamhetsindelning 2011 är ett stöd för församlingens/pastoratets internredovisning. Varje enhet väljer själv sin struktur för internredovisning. Inhämtning av den ekonomiska redogörelsen, som bland annat ligger till grund för det kyrkliga utjämningssystemet, är dock sedan 2015 baserad på den indelning som presenteras i modellen. Krympande ekonomi kräver bättre beslutsunderlag Svenska kyrkan står inför en framtid som innebär minskade intäkter och ökade kostnader samt högre krav, både internt och externt, avseende redovisning. Församlingar och pastorat kommer att ställas inför allt mer omfattande prioriteringskrav. För att kunna ta beslut krävs goda beslutsunderlag. Att tänka på i budgetarbetet verksamhetens ska mätas, inte individen Fördelning av arbetstiden är väsentlig för att få en bild över hur personalresurserna fördelas mellan olika verksamheter och hur detta står i proportion till mål, riktlinjer och prioriteringar. Modellen bygger därför på att en fördelning av personalkostnaderna görs. För detta förutsätts att varje medarbetare gör en tidsbudget en uppskattning av hur den egna arbetstiden fördelas inom den struktur för modellen som lokalt fastställts. Syftet är inte att mäta den individuella arbetsinsatsen utan att få en uppfattning om hur mycket resurser, och därmed kostnader, som krävs för verksamheten. I takt med att verksamheten förändras och utvecklas kan de tidsbudgetar som legat till grund för 2017 års budget behöva revideras. Information, anvisningar, rådgivning och utbildning Kyrkokansliet hanterar frågor om information, anvisningar, rådgivning och utbildning i ekonomifrågor genom Kyrklig ekonomi. Kompletterande information, blanketter och mallar samt information om utbildningar finns under Ekonomi och finans på intranätet. 5. Inflation samt räntor och internräntesatser Inflation Inflationen är fortsatt låg trots att konjunkturen stärks men har långsamt börjat öka. Inflationstakten, det vill säga förändringen i KPI (konsumentprisindex) var 1,8 procent under februari Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade. Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar enligt måttet KPIF (KPI med fast ränta) var 2,0 procent i februari Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att "upprätthålla ett fast penningvärde". Riksbankens tolkning av detta mål är att inflationen ska vara låg och stabil. Mer precist är Riksbankens mål att hålla inflationen kring 2 procent per år. Den hittills låga inflationen beror på att efterfrågan har varit svagare än normalt och osäkerheten om den internationella utvecklingen har varit stor under en lång tid. Enligt riksbanken bedöms inflationen öka successivt under perioden i takt med att konjunkturen förbättras. I kombination med stigande sysselsättning och låga räntor, bidrar detta till att det finns goda förutsättningar för konsumtionen att öka. Oljepriserna har fallit vilket är positivt för den globala tillväxten, men den leder samtidigt till låg global inflation. 9

10 Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bland annat som inflationsmått och vid avtalsreglering. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. Måttet kan användas som vägledning vid uppräkning av det allmänna kostnadsläget för kommande år. Vissa kostnadsposter, vanligtvis el- och energipriser, kan behöva räknas upp med en högre procentsats än KPI. Reporäntan Reporäntan är -0,5 procent i mars Enligt Riksbanken behöver reporäntan vara kvar på en låg nivå för att ge stöd åt konjunkturen och bidra till att inflationen tar fart. Reporäntan bedöms stiga under eller ligga kvar på samma nivå 2018 men förväntas uppgå till 0,5 % Internräntesatser 2018 Sedan 2008 är de olika internräntesatserna för materiella anläggningstillgångar, gravskötselskuld samt begravningsverksamhetens ackumulerade över-/underskott samordnade. Den referensränta som gäller är den genomsnittliga reporäntan för respektive år. Valet av referensränta medför att den exakta räntan inte kan fastställas förrän den 1 januari året efter verksamhetsårets utgång. I budgetsammanhang rekommenderas normalt den senaste kända fastställda reporäntan. Ränteberäkningen kommer därmed inte alltid att uppgå till samma belopp i budget och årsredovisning. På grund av det extraordinära ränteläget har frågan om nivån på internräntesatsen diskuterats med Kammarkollegiet och de har inget att erinra mot att räntesatsen bestämdes till 0,25 procent för Det råder en enighet om att ingen negativ ränta ska användas. I och med att reporäntan fortfarande är negativ kan den budgeterade räntesatsen, enligt försiktighetsprincipen, beräknas till 0,25 procent med ett räntegap på 0,5 procent. Huvudmän med extern upplåning kan använda sig av faktisk räntesats för den externa upplåningen. Vad ska ränteberäknas? Församlingar och pastorat som är huvudmän är skyldiga att förse begravningsverksamheten med de anläggningstillgångar (byggnader, maskiner, verktyg) som behövs för att utföra den verksamhet som framgår av begravningslagen (1990:1144). Huvudmannen får ersättning genom att begravningsverksamheten belastas med kostnader för avskrivningar och för internränta på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Internräntan beräknas på anläggningstillgångarnas utgående bokförda värde, det vill säga efter budgetårets avskrivningar. Om församlingen/pastoratet har en anläggningstillgång som finns bokförd som pågående arbete vid budgetårets slut, ska även denna tillgång ingå vid internränteberäkningen. I de fall det är uppenbart oskäligt att begravningsverksamheten ska betala internränta på en viss anläggningstillgång under ett helt år, kan räntan istället beräknas månadsvis. En sådan metod kan till exempel vara lämplig om församlingen/pastoratet aktiverat en mycket stor investering i slutet av året. I de fall avskrivningar görs månadsvis kan även en månatlig internränteberäkning ske. 10

11 Begravningsverksamhetens del av gravskötselskulden ränteberäknas efter avräkning av årets skötselavgifter. Serviceverksamhetens fasttidsavtal över tre år samt vilande fasttidsavtal ska uppräknas med uppräkningsfaktor som motsvarar internräntan utan räntegap. Ränteberäkning av begravningsverksamhetens ackumulerade över-/underskott sker efter fördelning av den gemensamma administrationen och är begravningsverksamhetens sista transaktion för året. Som beräkningsgrund används ett genomsnitt av det ingående och utgående ackumulerade över-/underskottet. Sammanfattning Utlåning: När församlingen lånar kapital till begravningsverksamheten används internräntesatsen + 0,25 procentenheter. (Används till internränta på anläggningstillgångar och ackumulerade underskott i begravningsverksamheten). Inlåning: När församlingen lånar kapital från begravningsverksamheten används internräntesatsen 0,25 procentenheter. (Används till internränta på gravskötselskulden och ackumulerade överskott i begravningsverksamheten). Observera att internräntan aldrig kan bli lägre än 0 procent. 6. Löneutveckling Allmänt Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation tecknar kollektivavtal som berör anställda och ca 690 arbetsgivare i Svenska kyrkan. Konjunkturen i Sverige är fortsatt god så löneutvecklingen de närmaste åren kommer att ligga på samma nivå som 2017 eller något högre. Kyrkans löneavtal Nuvarande löneavtal gäller t.o.m Förhandlingar på arbetsmarknaden i stort pågår så industrins märke är inte satt ännu men ett riktmärke om 2,5 3 % anses rimligt. Vid bedömning av löneökningen i den enskilda församlingen/pastoratet kan justeringar behöva göras beroende på lokala omständigheter, t.ex. löneglidning eller lönejusteringar av osakliga löneskillnader efter en lönekartläggning. En jämförelse av den egna enhetens löneutveckling de senaste åren med motsvarande löneökning inom Svenska kyrkan kan ge vägledning. 7. Personalomkostnader Lagstadgade sociala avgifter Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt Lag om sociala avgifter reglerar vilka arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren ska betala till staten. De lagstadgade sociala avgifterna uppgår för flertalet till 31,42 procent. Normalt beräknas sociala avgifter på hela lönesumman. 11

12 Några förändringar inför 2018 är ännu ej aviserade förutom slopandet av nedsättning för ungdomar. Arbetstagare födda I det statliga pensionssystemet finns ingen övre åldersgräns för intjänande av pensionsrätt. Även inkomster efter 65 år är pensionsgrundande till allmän pension. För de som fyllt 65 år före 2018 dvs. är födda 1952 eller tidigare betalas ålderspensionsavgift som uppgår till 10,21 procent samt löneskatt på 6,15 procent, totalt 16,36 procent. Den redovisas och betalas på samma sätt som den vanliga arbetsgivaravgiften. Enligt Lagen om anställningsskydd har en arbetstagare rätt att behålla sin anställning till och med den månad arbetstagaren fyller 67 års ålder. Särskilt om arbetstagare och förtroendevalda födda 1937 och tidigare För arbetstagare och förtroendevalda som är födda 1937 och tidigare betalas löneskatt på 6,15 procent. Avtalsenliga avgifter Observera att uppgifterna avseende de avtalsenliga avgifterna är preliminära och kan komma att ändras. Först i juni månad kommer mer tillförlitliga uppgifter att finnas tillgängliga. För senast publicerade information hänvisas till Arbetsgivarorganisationens webbplats. Förtroendevalda och uppdragstagare För förtroendevalda och uppdragstagare 1 begränsas arbetsgivaravgifterna till de lagstadgade avgifterna enligt ovan. Anställda inklusive timavlönade Försäkringar För anställda under 66 år tillkommer avgifter för avtalsenliga försäkringar. Dessa är: Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL), utgör ett komplement till sjukpenning och sjukersättning/aktivitetsersättning. Premien beräknas på den totala lönesumman för samtliga anställda. Den har de senaste åren varit nedsatt till noll men i avvaktan på beslut om nivå för 2018 antas den fastställas till 0,0 procent av lönesumman. 1 För ett uppdragstagarförhållande gäller att arbetsgivaren inte utövar direkt ledning och kontroll i fråga om tid, plats och sättet att utföra arbetsuppgifter. Arbetet som utförs är av kortvarig karaktär. Ersättningen inkluderar kostnader för verktyg och material, t ex till en solistmusiker som framför sin konsert med eget instrument. Ytterligare exempel på uppdragstagare är förtroendevalda, såväl ordförande som ledamot i kyrkliga styrelser och nämnder. För ett arbetstagarförhållande gäller att arbete utförs för arbetsgivare som utövar ledning och kontroll i fråga om tid, plats och sättet att utföra arbetsuppgifter. Arbetet kan vara varaktigt eller ha kortvarig karaktär. Lön kan utbetalas per timme eller för kalendermånad. Exempel är kyrkomusiker som arbetar vid en enstaka förrättning eller gudstjänst. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall. 12

13 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL), lämnar ersättning vid olycksfall i arbetet (även färd till och från arbetet), arbetsskada samt arbetsrelaterad sjukdom. Premien beräknas på den totala lönesumman för samtliga anställda. Premien antas vara på samma nivå som 2017 d.v.s. 0,01 procent av lönesumman. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL), lämnar ersättning till efterlevande vid dödsfall. Denna premie faktureras utifrån en prognostiserad uppskrivning av tidigare års lönesumma. Någon avräkning sker inte då den fakturerade premien är definitiv. Premien antas vara på samma nivå som 2017 dvs. 0,07 procent av lönesumman Omställningsavtalet ger stöd, och i vissa fall ekonomisk ersättning, till arbetstagare som sägs upp pga. arbetsbrist. Premien är 0,03 procent av lönesumman. FORA Försäkringscentral (FORA) administrerar de avtalsenliga försäkringarna ovan, med undantag för tjänstegrupplivförsäkringen (TGL-KL) som administreras av KPA och omställningsavtalet som administreras av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. FORA fakturerar en preliminär årspremie baserad på en prognostiserad uppskrivning av tidigare års lönesumma. Den preliminära årspremien är uppdelad på sex betalningstillfällen per år. I mitten av varje jämn månad skickar FORA en delfaktura på årsbeloppet. På fakturan anges även årets övriga betalningstillfällen med årsbelopp. Är den beräknade årspremien lägre än 10 procent av prisbasbeloppet faktureras hela beloppet på årets första faktura. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation använder samma underlag för avgiften till omställningsavtalet som används för riskförsäkringen till pensionskassan och fakturering sker årligen i mars månad. Pensionsavgifter KAP-KL Svenska kyrkan Sedan 2006 gäller tjänstepensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan. Avtalet överensstämmer till stora delar med kommunernas och landstingens avtal KAP-KL. KAP-KL avtalet innehåller avgiftsbestämd pension, förmånsbestämd pension, efterlevandepension samt möjlighet till pension enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagare. Avgiftsbestämd ålderspension Den avgiftsbestämda pensionsavgiften betalas med samma procentsats på hela lönen för alla anställda. Avgiftsbestämd pension tjänas in från och med månaden efter arbetstagaren fyller 21 år. Kostnaden för den avgiftsbestämda pensionen är 4,5 procent för Detta innebär att alla anställda har samma avgift under taket 7,5 inkomstbasbelopp men om det finns anställda som är över 67 år och som varit oavbrutet anställda hos arbetsgivaren så kan gamla övergångsbestämmelserna gälla. Övergångsbestämmelserna innebär att de som är födda före 1948 och har inkomster över taket har en avgift mellan 1,1 procent och 2,1 procent på den delen av inkomsterna. Avgifterna under tak varierar mellan 3,5 och 4,5 procent. Kostnaden för den avgiftsbestämda pensionen är underlag för särskild löneskatt. Avgiftsbefrielseförsäkringen Avgiftsbefrielseförsäkringen är en del av pensionsavtalet men hanteras inte av Pensionskassan utan av FORA. Försäkringen övertar arbetsgivarens inbetalning av pensionsavgift för den avgiftsbestämda ålderspensionen för anställd som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. 13

14 Premien var 0 procent 2017 och kan beräknas till 0 procent I juni kommer definitiv nivå att vara tillgänglig. Premien beräknas på lönesumman för samtliga anställda på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp. Kostnaden för avgiftsbefrielseförsäkringen är underlag för särskild löneskatt. Riskförsäkringspremie inkl. kapningspremie Kostnaden för riskförsäkringspremien (efterlevandepensionen, värdesäkringspremie och premiekapningspremie) beräknas totalt till 0,95 procent av den totala lönesumman. I riskförsäkringspremien ingår avgift för efterlevandepension med 0,20 procent, värdesäkringsfond på 0,50 procent samt avgift till premiekapningen 0,25 procent, se nedan under Förmånsbestämd pension. Kostnaden för riskförsäkringspremie inkl. kapningspremie är underlag för särskild löneskatt. Avgift för premiekapningen kommer att fastställas av arbetsgivarorganisationens styrelse under våren. Förmånsbestämd ålderspension FÅP Den förmånsbestämda pensionen tjänas in av anställda med löner över 7,5 inkomstbasbelopp till och med 65 års ålder. År 2017 tjänar anställda med pensionsgrundande lön över kr i månaden in förmånsbestämd pension. För 2018 kommer gränsen sannolikt att öka eftersom inkomstbasbeloppen justeras varje år. Ersättningar som semesterersättning och övertidsersättning räknas in i den pensionsgrundande lönen. Den förmånsbestämda ålderspensionen är oantastbar vilket innebär att den ska försäkras hos Kyrkans pensionskassa. Kostnaden för den förmånsbestämda ålderspensionen varierar mellan olika anställda beroende på anställningstid, ålder och lön. Det är därför mycket svårt för en arbetsgivare att i budgetsammanhang göra en individuell beräkning för ett enskilt år. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation rekommenderar att: prognosverktyget i PAUS används för de som redan är anställda och tjänar in förmånsbestämd ålderspension. nyanställda budgeteras enligt en schablon på 40 procent på den pensionsgrundande inkomsten överstigande 7,5 inkomstbasbelopp Detta gäller för anställda fram t.o.m. det kalenderår de fyller 65 år. Anställda äldre än 65 år tjänar inte in förmånsbestämd pension. Premiekapning finns för att solidariskt fördela kostnaderna för den förmånsbestämda pensionen. Premiekapningen omfattar samtliga arbetsgivare utom nationell nivå. Premiekapningsavgiften beräknas bli 0,25 procent för 2018 och ingår i riskförsäkringspremien. Den högsta gränsen för kostnaden för förmånsbestämd pension beräknas även fortsättningsvis vara kr per individ och år. Kostnaden för förmånsbestämd ålderspension är underlag för särskild löneskatt. 14

15 Anställda som arbetar efter pensionering KAP-KL Svenska kyrkan gäller inte för arbetstagare som tillträder en anställning efter att han eller hon fyllt 67 år, omfattas av andra bestämmelser om tjänstepension (till exempel PFA, PA-KL eller PA-91), avgått med särskild ålderspension enligt PFA eller avgått helt eller delvis före på grund av sjuk- eller aktivitetsersättning eller livränta. För arbetstagare som tillträder en anställning efter 67 år ska således inga tjänstepensionsavgifter betalas. För den arbetstagare som beviljats partiell sjukersättning och som därför omfattas av PA-KL kan pensionskostnader uppstå vid pensionstillfället. Arbetstagare som fortsätter att arbeta på sin vanliga befattning efter 67 år fortsätter att tjäna in avgiftsbestämd tjänstepension men eventuell förmånsbestämd tjänstepension tjänas inte in efter 65 år. Basbelopp Basbeloppen för 2018 fastställs av regeringen under hösten Tidigare års basbelopp framgår av tabellen nedan Prisbasbelopp Inkomstbasbelopp Avgift för Omställningsavtalet till Kollektivavtalsstiftelsen Svenska kyrkans trygghetsråd Avgiften för Omställningsavtalet har för 2018 fastställts till 0,03 procent av löneunderlaget (samma underlag som till Kyrkans Pensionskassa). Observera att denna avgift faktureras av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation men avser inte medlemsavgiften utan konteras istället på konto 7574 Trygghetsfonden. Avgiften ingår i tabellen Preliminära PO-pålägg Medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation för 2018 fastställs i november 2017 och beräknas på bruttolönesumman för Bruttolönesumman hämtas från den ekonomiska redogörelsen som inrapporteras till Avgiften är 0,68 procent för samtliga arbetsgivare. 15

16 Preliminära PO-pålägg 2018 Anställd född år: UNDER TAK 7,5 IBB Lagstadgade sociala avgifter 31,42 16,36 * Avtalsenliga sociala avgifter AGS-KL 0,00 - TFA-KL 0,01 0,01 TGL-KL 0,07 - Trygghetsfonden 0,03 0,03 0,11 0,04 * inkluderar särskild löneskatt för 65 år och äldre på 6,15 % Avtalsenliga pensionsavgifter Premie för avgiftsbaserad ålderspension* 4,50 4,50 Riskförsäkringspremie inkl. kapningspremie 0,95 0,95 Avgiftsbefrielseförsäkring 0,00 - Löneskatt 1,32 1,32 Summa pensionsavgifter inkl. löneskatt 6,77 6,77 Totalt PO-pålägg under taket 38,30 23,17 * arbetstagare under 21 år omfattas inte av avgiftsbestämd ålderspension ÖVER TAK 7,5 IBB Lagstadgade sociala avgifter 31,42 16,36 Avtalsenliga sociala avgifter AGS-KL 0,00 0,00 TFA-KL 0,01 0,01 TGL-KL 0,07 - Trygghetsfonden 0,03 0,03 Summa 0,11 0,04 Avtalsenliga pensionsavgifter Premie för avgiftsbaserad ålderspension 4,50 4,50 Riskförsäkringspremie inkl. premiekapning 0,95 0,95 Avgiftsbefrielseförsäkring 0,00 - Löneskatt 1,32 1,32 Summa pensionsavgifter 6,77 6,77 Premie för förmånsbestämd ålderspension * 40,00 Löneskatt (24,26 %) 9,70 Summa 49,70 * Förmånsbestämd ålderspension fr.o.m. 28 år Totalt PO-pålägg över taket 88,00 23,17 16

17 8. Särredovisning av begravningsverksamheten Samtliga huvudmän rekommenderas att använda Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader I modellen betonas vikten av att dokumentera fördelningsnycklar och underlag för interndebiteringar. Det är lämpligt att inför budgetarbetet gå igenom fördelningen av både fastighets-, drifts- och personalkostnader. Direktfördelning av intäkter och kostnader mellan begravningsverksamheten, serviceverksamheten och den kyrkliga verksamheten tillämpas i möjligaste mån. Enhetlig begravningsavgift Huvudmannen ska göra ett äskande, i form av ett kostnadsunderlag, där en skälig bedömning av det kommande årets kostnader samt övriga intäkter, interna och externa, ska framgå. Även begravningsverksamhetens likviditetspåverkan vid reglering av över-/underskott i begravningsverksamheten bör få en genomlysning i samband med budgetprocessen. Om ett överskott uppkommit under 2016 ska detta återföras i sin helhet under Har ett underskott uppkommit under 2016 erhåller huvudmannen detta under Det återstår fortfarande möjlighet att fördela återföringen av det kvarvarande ackumulerade överskottet från 2015 till åren 2018 och Det kan fördelas med lika eller olika belopp under den tiden, men överskottet från 2015 ska i sin helhet vara återbetalat senast Läs gärna mer i Viktigt Kammarkollegiet har rapporterat att majoriteten av begravningsombuden föregående år yttrade sig över fel belopp i sin rapport till Kammarkollegiet. Det är därför viktigt att det tydligt framgår av det budgetunderlag som presenteras för begravningsombudsmannen vilket belopp de ska yttra sig över, nettokostnadsbeloppet. Avräkning av under-/överskott ingår inte i detta belopp och yttrandet ska inte avse det belopp som kommer att utbetalas. Säkerställ gärna med ombudet att ni är överens om vilket belopp de ska ta ställning till. Inrapportering av budget i KOB Formuläret kommer att innehålla tre fält: Budget 2018, Prognos 2017 samt Utfall Utfallet kommer att vara förtryckt för de flesta enheterna. I Prognoskolumnen kan budgeten för 2017 fyllas i, men vid budgettillfället torde de flesta enheter kunna redovisas en mer aktuell prognos för utfallet 2017 vilket då bör användas. Vid indelningsändring där flera enheter har gått samman kommer deras intäkter och kostnader att aggregeras så att delarna blir lika med summan för den nya enheten. Om den gamla enheten delats kommer inga värden i utfallskolumnen men man har möjlighet att själv fylla i uppgifterna. Det budgeterade kostnadsunderlaget som varje huvudman redovisar in i KOB ligger till grund för Kammarkollegiets bedömning och beslut om enhetlig begravningsavgiftssats. Samtliga huvudmän ska ränteberäkna begravningsverksamhetens ackumulerade över- eller underskott. Internräntan beräknas på ett genomsnitt av det ingående och utgående ackumulerade över-/underskott (preliminärt över-/underskott före ränteberäkning), se kapitel 3 Internräntesatser

18 Ingående ackumulerat över-/underskott för 2018 består av följande poster: Eventuellt kvarvarande överskott från 2015 Över-/underskott för år 2016 Budgeterat/prognostiserat över-/underskott för innevarande år (2017). Uppställningsformen för begravningsverksamhetens särredovisning ska användas av alla huvudmän, se nedan. I kostnadsunderlaget finns ingen uppdelning mellan externa och interna poster. Denna uppställningsform används för inrapportering i KOB, i årsredovisningen samt vid inrapportering till den ekonomiska redogörelsen. Eliminering av begravningsverksamhetens över-/underskott ska göras även i budgeten. Detta sker genom att begravningsverksamhetens över-/underskott bokförs på konto 3129 Begravningsverksamhetens över- /underskott. Endast ett balanskonto (2880 Nettoskuld, begravningsverksamheten eller 1670 Nettofordran, begravningsverksamheten) ska ha ett utgående saldo. Begravningsverksamhetens särredovisning Verksamhetens intäkter Begravningsavgift - erhållet under året Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetens kostnader Finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Begravningsverksamhetens över-/underskott Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader finns som pdf-fil på Svenska kyrkans intranät, KRED Svenska kyrkan intranät Ekonomi och finans. Som hjälpmedel för sammanställning av begravningsverksamhetens budget inklusive gemensam administration och ränteberäkning kommer en Excel-mall att publiceras på Svenska kyrkans intranät. Hjälpdokument till budgetarbetet Svenska kyrkan intranät Ekonomi och finans. Tänk på att i god tid kommunicera med begravningsombudet. Det är också viktigt att uppmärksamma begravningsombudet på skillnaden mellan det belopp som äskas för det kommande årets verksamhet och det belopp som huvudmannen beräknar få utbetalat. Mall för beräkning av gemensam administration för Serviceverksamhet m.m. Enligt Modell för verksamhetsindelning 2011 rekommenderas att även Serviceverksamheten belastas med sin andel av gemensam administration. En mall för detta finns publicerad på intranätet. Mallen kan även användas för beräkning av Skattepliktig rörelses andel av gemensam administration. 18

19 Det är lämpligt att först göra fördelning av gemensam administration till Skattepliktig rörelse samt Serviceverksamheten och bokföra dessa innan gemensam administration och internränta fördelas till Begravningsverksamheten. Därmed belastas begravningsverksamheten endast med den andel av gemensam administration som är ofördelad mellan den kyrkliga verksamheten och begravningsverksamheten. 9. Direktavskrivning Huvudregeln är att anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd ska skrivas av över nyttjandeperioden. I skattelagstiftningen finns möjlighet till direktavdrag för anskaffning av inventarier av mindre värde och för så kallade treårsinventarier, det vill säga inventarier med en ekonomisk livslängd på högst tre år. Av förenklingsskäl får dessa regler även användas i redovisningen, så länge det inte rör sig om väsentliga belopp totalt sett. Enligt inkomstskattelagen (IL 18 kap. 4 ) får direktavskrivning göras på inventarier vars värde understiger ett halvt prisbasbelopp kronor (exklusive moms) för För ej momspliktig verksamhet uppgår beloppet till kronor. 10. Övrigt att tänka på i budgetarbetet Investering eller kostnad? Redan i budgetarbetet är det viktigt att göra en korrekt bedömning av om en planerad renovering eller ett inköp, är att betrakta som investering eller kostnad. I annat fall, om det först i samband med bokföring eller bokslut blir klart hur arbetet eller inköpet ska redovisas, finns risk för att det uppstår en avvikelse mellan budget och utfall, med resultatpåverkan som följd. Underhåll och investeringar på en tillgång som är komponentuppdelad Löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnad. Inköp av helt ny komponent aktiveras som investering Utbyte av tidigare särredovisad komponent: utbytet blir en ny investering, komponent. Om den gamla komponenten inte är helt avskriven ska den utrangeras. Värdehöjande åtgärder på befintlig komponent: aktivera den värdehöjande delen på befintlig komponent, resterande del ska kostnadsföras. Underhåll och investeringar på tillgångar som ej är komponentuppdelade Utgifter för reparation och underhåll av en tillgång som syftar till att vidmakthålla eller återställa tillgångens egenskaper, så att dess prestationsförmåga motsvarar den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades, ska redovisas som kostnad när de uppkommer. Om ett utbyte av befintlig men ej särredovisas komponent, t.ex. ett tak, görs, ska ett bedömt kvarvarande värde utrangeras på den gamla ej särredovisade komponenten. Reglerna om redovisning av materiella anläggningstillgångar finns i 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) samt i KRED:s rekommendation Materiella anläggningstillgångar enligt K3. För näringsfastigheter, såsom tjänstebostad för präster, finns också skattelagstiftningens regler att ta hänsyn till. 19

20 Gåvor, bidrag och villkorade bidrag Alla gåvor och bidrag som är ett tillskott till den ordinarie verksamheten ska intäktsföras när de erhålls. Troligtvis kommer fler tillskott än tidigare att direkt intäktsföras på grund av regelverket i K3. För fördjupning hänvisas till KRED:s rekommendation Gåvor och bidrag enligt K3. Ny mandatperiod behov av utbildning för nyvalda förtroendevalda? I samband med ny mandatperiod kan extra medel för utbildning för nyvalda förtroendevalda behöva avsättas. Stiften erbjuder i vissa fall kostnadsfria eller subventionerade utbildningar, men även andra utbildningar kan komma att krävas t.ex. kring begravningsverksamhetens regelverk, målkapital osv. Stiftelser Sedan 1 januari 2016 ska alla stiftelser, oavsett storlek, vara registrerade och ha tilldelats organisationsnummer. En registreringsavgift ( kr) och en årlig tillsynsavgift ( kr) kommer att tas ut. Barnkonsekvensanalys Sedan 2013 ska beslut föregås av barnkonsekvensanalys inom Svenska kyrkan. Det är därför väsentligt att redan i planeringen av budgetarbetet ta hänsyn till och säkerställa att detta blir en naturlig del av budgetprocessen. 11. MBL-förhandling av budgeten Enligt 11 i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ska kyrkorådet, innan förslag till budget fastställs, förhandla med samtliga arbetstagarorganisationer med vilka kollektivavtal slutits. Avsikten med MBL är att arbetstagarna ska få ett reellt medinflytande i arbetsgivarens verksamhet. MBL-förhandlingen ska därför ske när arbetstagarna fortfarande har en möjlighet att påverka budgetens innehåll. Det innebär att det är budgetberedningens (eller motsvarande) budgetförslag som ska MBL-förhandlas. Genom förhandlingsförfarandet garanteras arbetstagarna en möjlighet att påverka arbetsgivarens syn i olika budgetfrågor. Arbetsgivaren måste kalla till MBL-förhandling enligt 11 i så god tid, minst 3 veckor före kyrkorådets budgetsammanträde, att eventuell 14-förhandling också hinns med. Arbetstagarorganisationen kan inom 7 kalenderdagar efter avslutad 11 -förhandling, i vilken enighet ej uppnåtts, påkalla 14 -förhandling. Först efter denna förhandling får arbetsgivaren fatta beslut om budget. Om fullmäktiges beslut om budgeten avviker från budgetförslaget behöver omförhandling inte ske. En arbetsgivare som har åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt MBL kan bli skadeståndsskyldig. 20

21 På Svenska kyrkans hemsida, under Hjälpdokument till budgetarbetet Svenska kyrkan intranät Ekonomi och finans, finns förslag på förhandlingsprotokoll vid MBL-förhandling av budgeten. 12. Vilka bidrag finns att söka inför den kommande budgetperioden? Det är vanligt att bidragsgivare, både inomkyrkliga och externa, önskar någon form av återrapportering kring hur ett bidrag använts. Det är därför lämpligt att redovisa intäkter och kostnader på ett sätt som underlättar uppföljning och återrapportering. Detta kan exempelvis ske genom eget kostnadsställe eller projekt-/objektskodning. Inomkyrklig utjämning och inomkyrkliga bidrag Bestämmelserna om utjämningssystemet och dess olika avgifter och bidrag finns i kyrkoordningens 44:e kapitel. Vid sidan av den generella utjämningen, som sker automatiskt, kan bidrag från stiftet, exempelvis kyrkobyggnadsbidrag, sökas. Bidrag från stiftet - kyrkobyggnadsbidrag och andra bidrag Församlingar/pastorat kan erhålla bidrag både för byggnader och verksamhet från stiftet efter ansökan och/eller med automatik. Respektive stiftskansli kan svara på vad som gäller i ert stift. Aktuella datum för den generella utjämningen Kyrkostyrelsen meddelar församlingen/pastoratet preliminära uppgifter om avgifterna och bidragen senast den 10 september året före bidragsåret. Slutlig uppgift meddelas senast den 25 januari under bidragsåret. Kyrkoantikvarisk ersättning vad är aktuellt? I Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning version 1:1, senast reviderad av kyrkostyrelsen , regleras användningen av kyrkoantikvarisk ersättning. Som stöd för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning finns Handbok för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning version 1:2. Den nya versionen av handboken fastställdes av kyrkostyrelsen och innehåller bland annat rekommenderade riktvärden för ersättningsnivåer för olika åtgärder och bilagor med uppdaterade blanketter. Nya handboken finns på intranätet för Fastigheter och kulturarv Med anledning av förändringen till en enhetlig begravningsavgift skickade kyrkokansliet efter samråd med SKAO ut information till stiften inför beredningen av 2018 års ram för kyrkoantikvarisk ersättning, Inför kyrkostyrelsens beslut om kyrkoantikvarisk ersättning ramår 2018, om vilka medel som ska bekosta åtgärder på begravningsplatser. Ansökan som avser ramår 2019 ska vara stiftsstyrelsen tillhanda senast den 30 november I vissa stift är sista ansökningsdagen den 30 oktober Kontrollera därför med stiftskansliet när ansökan ska vara inne. Stiftet tillhandahåller ytterligare information och rådgivning. Närmare information om den kyrkoantikvariska ersättningen finns på respektive stifts webbplats och på intranätet för Fastigheter och kulturarv 21

22 Redovisning matchningsprincipen Huvudregeln är att intäkter och kostnader ska redovisas under samma tidsperiod. Detta innebär att om beslut finns om beviljat bidrag, kan bidraget bokas upp som en fordran och intäktsföras när kostnaden uppstår oavsett när utbetalning av bidraget sker. Motsatt förhållande gäller när bidrag har erhållits i förväg. Detta ska då redovisas som förutbetald intäkt tills kostnaden uppstår. 13. Kyrkoavgift och budget för begravningsverksamheten beslut och registrering Kyrkoavgift och budget för begravningsverksamheten ska registreras i KOB. Mer detaljerad information om detta kommer att tillhandahållas från kyrkokansliet senare under året. Kyrkoavgiften ska senast den 14 november fastställas av kyrkofullmäktige och meddelas kyrkostyrelsen (kyrkoordningen 47 kap. 6 och 42 kap. 3 ). Kyrkokansliet vidarebefordrar de registrerade uppgifterna till Kammarkollegiet och Skatteverket. Kammarkollegiet fastställer den enhetliga begravningsavgiftssatsen den 1 december. 22