FÖRBUNDSINFO. Inför bokslut och årsredovisning

Transkript

1 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 31 december 2005 Inför bokslut och årsredovisning I detta FörbundsInfo lämnas information inför bokslut och årsredovisning En beskrivning ges av förändringarna i branschanpassningen av årsredovisning för församlingar och samfälligheter. Hanteringen av pensionsavsättningar i samband med bokslut förklaras. Information lämnas också om de ändrade reglerna för redovisning av ändamålsbestämda gåvor, den stora förändringen i årets branschanpassning. Branschanpassningen, KREDs rekommendation om redovisning av ändamålsbestämda gåvor och ett särtryck om gåvor har bilagts detta FörbundsInfo. De finns även att hämta på hemsidan. Där hittar du också aktuell information, hjälpblanketter för bokslut och Excel-mall för årsredovisningen. Håll Församlingsförbundets hemsida ( under uppsikt då ny information fortlöpande kan dyka upp! Det gör du enklast genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev via e-post. Bilagor: Branschanpassning av årsredovisning för församlingar och samfälligheter KRED:s rekommendation om redovisning av ändamålsbestämda gåvor Särtryck om gåvor Handläggare: AnnMargaret Dahlström, ekonomikonsulent, tel annmargaret.dahlstrom@svenskakyrkan.se Anna Ersson, ekonomikonsulent, tel , anna.ersson@svenskakyrkan.se SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND Box 4312, STOCKHOLM Tel Fax E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Webbplats Redaktör Lars Lidström

2 Inför bokslut och årsredovisning 1 Inför bokslut och årsredovisning 1.1 Inledning I detta FörbundsInfo presenteras information inför bokslut och årsredovisning 2005, bl.a. beskrivning av förändringar i branschanpassningen av årsredovisning för församlingar och samfälligheter information om ändrade regler för redovisning av ändamålsbestämda gåvor en beskrivning av hanteringen av pensionsavsättningar i samband med bokslut. 1.2 Information på Församlingsförbundets hemsida Håll Församlingsförbundets hemsida ( under uppsikt då ny information fortlöpande kan dyka upp! Det gör du enklast genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev via e-post. Besök vår hemsida och lägg in din e-postadress så får du kostnadsfritt varannan vecka nyhetsbrevet med senaste nytt. Det går även att kostnadsfritt prenumerera på FörbundsInfo via e-post. Aktuell information, hjälpblanketter för bokslut, branschanpassning av årsredovisningen och Excel-mall för årsredovisning hittar du på hemsidan under Verksamheter/Ekonomi/Redovisning. 2 Nyheter i årets branschanpassning av årsredovisningen De stora förändringarna i årets branschanpassning har att göra med ändrade regler för ändamålsbestämda gåvor. I övrigt har några mindre ändringar gjorts för att anpassa årsredovisningen till nya regler eller för att förbättra informationen till läsaren. Alla förändringar är markerade med streck i kanten i branschanpassningen. Branschanpassningen har bilagts detta Förbundsinfo. Den finns även att hämta på Församlingsförbundets hemsida. Nedan följer en redogörelse över förändringarna i förhållande till föregående år. Redogörelsen är grupperad efter årsredovisningens olika delar. Förvaltningsberättelsen Den ekonomiska flerårsöversikten Två nya rader har införts, Förändring av ändamålsbestämda medel samt Verksamhetens resultat. Finansiella instrument Information om bl.a. principer för finansiella placeringar som är väsentlig för bedömningen av resultat och ställning ska lämnas (ÅRL 6 kap. 1 ). FÖRBUNDSINFO NR (11)

3 Inför bokslut och årsredovisning Resultaträkningen Förändring av ändamålsbestämda medel Ny rad före Eliminering av begravningsverksamhetens resultat. Balansräkning Avräkning med begravningsverksamheten Raden har bytt namn till Fordran på/skuld till begravningsverksamheten. Ändamålsbestämda medel Ny rad mellan eget kapital och avsättningar. Kassaflödesanalys Ökning/minskning av ändamålsbestämda medel Förändringen av ändamålsbestämda likvida medel ska redovisas på egen rad i kassaflödesanalysen. Tilläggsupplysningar/noter Redovisnings- och värderingsprinciper Exemplet har kompletterats med redovisningsprinciper för ändamålsbestämda gåvor. Begravningsverksamhet (not 1 i branschanpassningen) Kompletterande text har tillkommit. Utdelning från prästlönetillgångar (not 3 i branschanpassningen) Justering av texten har skett. Effekt av byte av redovisningsprincip (not 8 i branschanpassningen) Ändamålsbestämda medel (not 9 i branschanpassningen) Eget kapital (not 20 i branschanpassningen) Övriga skulder (not 26 i branschanpassningen) Ovanstående fyra noter har tillkommit eller berörs av de förändringar som KREDs rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor medför. Personal (not 7 i branschanpassningen) Tilläggsupplysningen rörande personal skall innehålla information om lön, arvode och andra ersättningar till ordförande i den ekonomiska enhetens verkställande organ, dvs. kyrkonämndens ordförande i samfälligheter och kyrkorådets ordförande i församlingar. FÖRBUNDSINFO NR (11)

4 Inför bokslut och årsredovisning 3 Ny rekommendation från KRED Redovisning av ändamålsbestämda gåvor Bokföringsnämnden kom under 2002 med BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, som ska tillämpas från och med räkenskapsår som påbörjas 1 januari Enligt det allmänna rådet ska gåvor intäktsredovisas när de överlämnas. Det medför att intäkter och kostnader kan komma att redovisas på olika verksamhetsår och därmed kommer ej förbrukade gåvor att ingå som en del av församlingens eget kapital. KRED anser att det utgående värdet av ändamålsbestämda gåvor inte ska ingå i eget kapital eftersom det ger en felaktig bild av storleken på det egna kapitalet. KRED rekommenderar därför att det utgående värdet av ändamålsbestämda gåvor redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att den årliga förändringen av denna post redovisas på egen rad i resultaträkningen. KRED har med anledning av detta utfärdat en rekommendation, Redovisning av ändamålsbestämda gåvor. Rekommendationen har bilagts detta FörbundsInfo tillsammans med särtrycket Gåvor. De finns även att hämta på Församlingsförbundets hemsida. Rekommendationen innehåller även information om hur tidigare skuldförda gåvor, som erhållits före 2005, ska redovisas. Dessa omförs från övriga skulder till antingen eget kapital eller ändamålsbestämda medel. De fria gåvorna som omförs till eget kapital försvinner inte utan blir en del av församlingens ackumulerade resultat över åren. När gåvor senare används i den löpande verksamheten kan underskott uppstå på grund av att intäkten och kostnaden inte redovisas på samma år. Nuvarande tolkning av balanskravet gör det inte möjligt att kvitta på grund av gåvan uppkommet underskott mot eget kapital. Huvudregeln är att underskott skall återställas inom två år om inte synnerliga skäl finns. Fullmäktige har att pröva om underskott motsvarande ianspråktagande av gåvan kan vara ett synnerligt skäl för att undvika återställandekravet. Det torde i de flesta fall vara möjligt att göra denna tolkning under förutsättning att församlingen i övrigt har en ordnad och god ekonomi. Gåvor som inte är ändamålsbestämda redovisas i enlighet med BFNAR 2002:10, dvs. de intäktsförs vid mottagandet. Om gåvan, helt eller delvis, inte kunnat användas under året, t.ex. för att den erhållits sent på året eller uppgår till stora belopp, torde det vara möjligt att ange ett medvetet sparande i årsredovisningen motsvarande kvarvarande belopp av gåvan. Detta förutsätter att bokslutet uppvisar ett överskott på minst motsvarande belopp. Kravet på att ett medvetet sparande ska beslutas i budgeten bör kunna frångås med hänvisning till att gåvan är en oförutsedd intäkt till betydligt belopp. Gåvans betydelse som alternativ finansieringskälla blir allt viktigare och det är viktigt att uppmuntra generositet. Gåvornas värde för församlingen bör tydliggöras och det är angeläget för trovärdigheten att givna gåvor används och att mottagaren visar respekt för givaren och dennes önskemål. Före mottagandet av en gåva bör församlingen noga pröva om det finns en rimlig möjlighet att uppfylla ändamålet. Finns det en minsta tvekan ska församlingen i första hand, om det är möjligt, be givaren att ändra eller för- FÖRBUNDSINFO NR (11)

5 Inför bokslut och årsredovisning tydliga ändamålsbeskrivningen och där det inte är möjligt, överväga att inte ta emot gåvan. Församlingen bör också, före mottagandet, noga beakta de driftskostnader som kan bli en konsekvens av att ta emot och äga gåvan. Den ändamålsbestämda gåvan har ett rättsligt skydd och i princip är mottagaren skyldig att återlämna gåvan om villkoren inte kan uppfyllas. Det är således gåvogivaren och inte församlingen som anger villkoren för den ändamålsbestämda gåvan. Urkunden är därför viktig och det är lämpligt att den finns tillgänglig tills ändamålet är uppfyllt. Gåvor ska inte sparas. De flesta gåvogivare har en avsikt och förväntan att gåvan ska användas och att det sker i nära anslutning till gåvotillfället. Ett hinder som kan finnas för omedelbar användning är kyrkans budgetprocess. När gåvan överlämnas är verksamhetsplan och budget redan fastställda och medel för verksamheten fördelade. Det kan då behövas en tilläggsbudget för att gåvomedel ska kunna ianspråktas under löpande budgetår. Tidigare skuldförda gåvor ska beaktas i budgetarbetet. Då uppkommer frågan om gåvan ska vara grädde på moset eller ses som en delfinansiering av verksamheten. Något rätt eller fel i denna fråga finns inte utan det är ytterst fullmäktige som beslutar. Utgångspunkten är att gåvan är nominell, dvs. att gåvobeloppet inte tillförs någon ränta i det fall gåvan inte används med en gång. 4 Omställningsavtalet Omställningsavtalet är ett resultat av årets avtalsrörelse och träder i kraft tidigast 30 juni Avtalet ska finansieras med en avgift på församlingen/ samfällighetens löneunderlag. För åren är avgiften 0,3%. Löneunderlaget är detsamma som det som lämnas till Kyrkans pensionskassa och uppgift kommer att hämtas därifrån vid fakturering. Fakturering kommer inte att ske före årsskiftet men kostnaden för 2005 ska bokas upp senast i samband med bokslutet. Lämpliga konton är 7574 Trygghetsfonden och 2744 Avgift till Trygghetsfonden. 5 Indelningsändringar För de församlingar och samfälligheter som berörs av indelningsändringar finns information om vad man bör tänka på inför bokslutet 2005 och för redovisningen 2006 på Församlingsförbundets hemsida under Verksamhet/ Ekonomi/Redovisning. 6 Redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningen I årsredovisningen för 2003 redovisades för första gången sjukfrånvaron i not till personalkostnaderna. Bokföringsnämnden har valt att inte utfärda något allmänt råd om redovisning av sjukfrånvaro. FAR gör i sin Vägledning om årsredovisning ett förtydligande gällande redovisningen för de olika åldersgrupperna samt för grupperna kvinnor och män. Man säger där att En tum- FÖRBUNDSINFO NR (11)

6 Inför bokslut och årsredovisning regel är att det bör finnas minst tre individer med sjukfrånvaro i en grupp för att uppgift om sjukfrånvaro för gruppen ska kunna lämnas. Liksom tidigare gäller att det även ska finnas minst tio individer per grupp. Om detta inte uppfylls ska uppgift inte lämnas och man anger att uppgiften utelämnats för att den kan hänföras till en enskild individ. I FörbundsInfo 4/2004 finns en utförlig beskrivning över hur sjukfrånvaron skall beräknas och redovisas. Uppgiftsskyldigheten om sjukfrånvaron gäller bara församlingar och samfälligheter som har fler än 10 anställda i medeltal under de två senaste räkenskapsåren. 7 Pensionsavsättningar och särskild löneskatt Pensionsrätt intjänas från och med fyllda 21 år för kommunals avtalsområde och 28 år för övriga avtalsområden. Intjänad avgiftsbestämd pensionsrätt enligt Kyrkans PFA 2000 tryggas löpande genom en tjänstepensionsförsäkring i Kyrkans pensionskassa. Även all intjänad pensionsrätt fram till den 31 december 1999 enligt de tidigare gällande pensionsavtalen tryggas på detta sätt. De premier som arbetsgivaren betalar till Kyrkans pensionskassa avser avgiftsbestämda delar av ålderspension och efterlevandepension enligt Kyrkans PFA Premiens storlek framgår av faktura från pensionskassan och kostnaden bokförs på konto 7410 Premier till Kyrkans pensionskassa. Förmånsbestämda delar i pensionsavtalet pensionsrätt för inkomster över 7,5 förhöjt prisbasbelopp 1 (kompletterande ålderspension) kan inte försäkras förrän anställningen upphör t.ex. vid pensionsavgång. Detsamma gäller för intjänad pensionsrätt enligt de tidigare gällande pensionsavtalen som genom övergångsregler tillämpas för vissa grupper av anställda (se FörbundsInfo 32/2000). Inte heller visstidspensioner eller övriga direktutbetalda pensioner försäkras löpande. Detta medför att det finns två grupper av pensionsförmåner som måste tryggas genom avsättning i balansräkningen: Kompletterande ålderspensioner Visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner När en församling/samfällighet utfäster pensioner till anställda och inte säkerställer dessa pensioner genom tecknande av pensionsförsäkring talar man om pensionering i egen regi. Församlingens/samfällighetens förpliktelser att i framtiden utbetala pensioner har därmed ett nuvärde, bestämt för varje anställd. Detta nuvärde beräknas enligt schablonmässiga grunder. Alla avsättningar ska finnas kvar i balansräkningen tills slutlig faktura erhållits från Kyrkans pensionskassa. 1 För kommunals avtalsområde gäller inkomstbasbeloppet och för övriga avtalsområden det förhöjda prisbasbeloppet. FÖRBUNDSINFO NR (11)

7 Inför bokslut och årsredovisning 7.1 Kompletterande ålderspension Den kompletterande ålderspensionen innebär att arbetstagaren på pensionsgrundande inkomster överstigande 7,5 förhöjt prisbasbelopp 1 erhåller en förmånsbestämd pension som utgör 62,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. För att erhålla hel kompletterande ålderspension fordras 30 intjänandeår. För närvarande kan inte den kompletterande ålderspensionen tryggas löpande genom tjänstepensionsförsäkring eftersom den slutgiltiga pensionen inte kan fastställas förrän vid pensionstillfället. Detta medför att pensionsförmånen måste tryggas genom avsättning i balansräkningen. En avsättning för årets intjänade pensionsrätt skall följaktligen ske för alla som har en pensionsgrundande inkomst över 7,5 förhöjt prisbasbelopp 1, det vill säga kronor för år När församlingen, via fil, inrapporterat årets löner i PAUS-systemet ska uppgift kunna hämtas därifrån på den ackumulerade utgående skulden för kompletterande ålderspension. Kyrkans Pensionskassa kan lämna upplysningar om detta. Om uppgift inte kan hämtas från PAUS så rekommenderar Församlingsförbundet en schablonberäkning där den under året intjänade pensionen beräknas till 37,5 % av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger kronor (7,5 förhöjt prisbasbelopp). Kostnaden för årets intjänande av kompletterande ålderspension bokförs på konto 7422 Förändring av pensionsskuld för kompletterande ålderspension. Pensionsavsättningen bokförs på konto 2212 Avsättning för kompletterande ålderspension. 7.2 Visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner Visstidspensioner enligt PA-KL är inte lämpliga att försäkra på grund av de samordningsbestämmelser som finns. I stället administreras visstidspensionerna som en av arbetsgivaren direktbetald pension. Pensionen kan dock på arbetsgivarens uppdrag och mot särskild avgift administreras av Kyrkans pensionskassa. Avsättning skall göras för intjänade visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner med ett belopp som motsvarar den kostnad som väntas belasta församlingen/samfälligheten i framtiden. Den under året intjänade pensionsrätten för visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner bokförs på konto 7490 Övriga pensionskostnader. Avsättningen bokförs på konto 2219 Avsättning för övriga pensioner. 7.3 Pensioner kopplade till övergångsbestämmelser (PA-KL, PA 91) 2 Vid 2005 års utgång ska alla pensionspremier avseende pensionsavsättning kopplad till övergångsbestämmelserna för anställda som gått i pension vara fakturerade. Detta innebär att det i bokslutet inte ska finnas någon avsättning kvar i bokföringen för pensionsavsättningar kopplade till övergångsbestäm- 2 Arbetstagare födda 1937 och tidigare, där PA-KL fortfarande tillämpas. Arbetstagare födda 1939 och tidigare, där PA 91 fortfarande tillämpas FÖRBUNDSINFO NR (11)

8 Inför bokslut och årsredovisning melser. I de fall avsättningen inte överensstämmer med fakturerat belopp kostnadsförs, alternativt återförs, mellanskillnaden det år församlingen erhåller fakturan. De församlingar som fortfarande har anställda som omfattas av övergångsbestämmelserna beräknar årets avsättning för dessa på samma sätt som tidigare år och låter avsättningen stå kvar i balansräkningen. 7.4 Särskild löneskatt på pensionskostnader Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) utgår med 24,26 % av kostnaden för tjänstepensioner. Den särskilda löneskatten deklareras i församlingens/samfällighetens särskilda självdeklaration, ruta 71, och betalas in till skattemyndigheten enligt de ordinarie rutinerna för F-skatt. Underlag för särskild löneskatt är: Premie för avgiftsbaserad ålderspension (faktureras av Kyrkans pensionskassa) Premie riskförsäkring (Kyrkans pensionskassa) Premie för avgiftsbefrielseförsäkring (FORA försäkringscentralen) Övriga pensionskostnader som är underlag för särskild löneskatt Kompletterande ålderspension ska också ingå i underlaget för särskild löneskatt. Förbundet har ansökt om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få klarhet i frågan om när den särskilda löneskatten skall betalas för dessa pensioner. Vissa lokala skattemyndigheter hävdar att den särskilda löneskatten skall betalas när avsättning sker i balansräkningen. Förbundet menar emellertid att det enda rimliga är att den särskilda löneskatten betalas i samband med att församlingen/samfälligheten tryggar åtagandet hos Kyrkans pensionskassa, dvs. när den betalas in. Förbundet lovade i fjol att återkomma i god tid före deklaration med information om vad Skatterättsnämnden beslutar i ärendet. Tyvärr har ärendet ännu inte avgjorts i Regeringsrätten. Vi hoppas att beslut meddelas snarast så att besked kan lämnas före deklarationsinlämningen. För bokslutsarbetet har dock den skattemässiga hanteringen mindre betydelse. Oavsett när skatten skall betalas drabbas församlingen av en bokföringsmässig skattekostnad för året och måste därför göra en avsättning. Det betyder att utöver de avsättningar som görs för intjänad pensionsrätt skall till detta läggas 24,26 % i avsättning för den särskilda löneskatten. 8 Begravningsverksamheten 8.1 Hantering av begravningsverksamhetens resultat 2005 Liksom tidigare år ska begravningsverksamhetens resultat inte påverka huvudmannens eget kapital. Församlingens årsresultat ska rensas från den resultatpåverkan begravningsverksamheten haft på resultatet. Detta sker då begravningsverksamhetens resultat elimineras. Rent praktiskt sker denna eliminering genom en motbokning av begravningsverksamhetens resultat. Mot- FÖRBUNDSINFO NR (11)

9 Inför bokslut och årsredovisning konto är balanskonto Fordran på begravningsverksamheten eller Skuld till begravningsverksamheten. Därigenom blir begravningsverksamhetens totala intäkter och kostnader lika stora och församlingens resultat är opåverkat av begravningsverksamheten. Resultatkonto Resultatsammanställningen av begravningsverksamheten uppvisar troligen antingen ett över- eller underskott. Eliminering av ett överskott görs genom en bokning i debet på konto 6994 med 2880 som motkonto. Ett underskott elimineras genom en bokning i kredit på konto 3121 med 1683 som motkonto. Elimineringen redovisas i resultaträkningen på raden Eliminering av begravningsverksamhetens resultat. Balanskonto Balanskontot visar det ackumulerade resultatet av begravningsverksamheten sedan relationsändringen. En post på konto 2880 visar att församlingen har en skuld till begravningsverksamheten på motsvarande belopp. Det innebär att begravningsverksamheten samlade resultat är positivt d.v.s. att begravningsverksamheten totalt över åren har gått med överskott. Motsatsen gäller om församlingen har en fordran på begravningsverksamheten (konto 1683). Observera att endast ett utav dessa balanskonton ska ha ett utgående saldo. En detaljerad konteringshjälp finns i Förbundsinfo 4/ Internränta för begravningsverksamheten. För att få en korrekt bild av begravningsverksamhetens kostnader och intäkter är det viktigt att verksamheten belastas med samtliga kapitalkostnader, såväl avskrivningar som internränta. Församlingsförbundet har för 2005 rekommenderat en internränta på 4,39%. Den grundas på den genomsnittliga statslåneräntan för De församlingar som har följt Församlingsförbundets rekommendationer använder samma internränta såväl i budget 2005 som i bokslut De församlingar som använt sig av andra internräntesatser, exempelvis ett prognosvärde om förväntad statslåneränta för år 2005, måste i bokslutet stämma av den prognostiserade räntan med räntans faktiska utfall. En prognostiserad ränta medför således en ökad osäkerhet när det gäller att budgetera begravningsverksamhetens kostnader. Internränta beräknas på tillgångarna utgående bokförda värde dvs. efter årets avskrivningar. I de fall församlingen har pågående arbete av en ny anläggningstillgång, vid året slut, skall även denna tillgång internränteberäknas. I de fall det är uppenbart oskäligt att begravningsverksamheten skall betala internränta på en viss anläggningstillgång under ett helt år, kan räntan istället beräknas månadsvis. Metoden kan vara lämplig om församlingen t.ex. gjort en mycket stor investering sent under året. Om räntan beräknas månadsvis skall även avskrivning göras månadsvis. FÖRBUNDSINFO NR (11)

10 Inför bokslut och årsredovisning 9 Gravskötselavtal Enligt KREDs rekommendation Redovisning av gravskötsel skall gravskötselskulden avseende serviceverksamhetens fasttidsavtal som löper på en längre period än tre år samt vilande fasttidsavtal uppräknas varje år. Detta görs för att den bokförda skulden ska ge en rättvisande bild av församlingens åtagande och framtida kostnader. Uppräkningsfaktor för 2005 är 4,31 %. Rekommendationen finns på församlingsförbundets hemsida under Verksamhet/Ekonomi/ KRED. Se även FörbundsInfo 23/ Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning är en del av församlingens/samfällighetens internredovisning som möjliggör uppföljning av verksamhet och ekonomi på verksamhetsnivå. Uppföljning görs mot budgetens innehåll och ska avse en uppföljning av både plan för verksamhet och ekonomi. Verksamhetsuppföljning ska göras av verksamhetsansvariga eftersom det är där kunskapen finns om hur det gick att genomföra verksamhetsplanen och vad eventuella avvikelser beror på. Verksamhetsuppföljningen återger vilken verksamhet församlingen haft under året medan årsredovisningens resultaträkning endast berättar om storleken på intäkter och kostnader. Vinst eller förlust i en församling mäter eller visar inte verksamhetens omfattning till skillnad från ett affärsdrivande företag där vinsten är ett mått på hur väl man lyckats. Uppföljning och analys av avvikelser har en central roll och är en viktig del av församlingens styrning av verksamhet och ekonomi. Resultatet av verksamhetsuppföljningen är ett utav de viktigaste underlagen i kommande års budgetarbete. För församlingens arbete är verksamhetsuppföljningen minst lika betydelsefull som årsredovisningen. KRED har gett ut en information som heter Årsredovisning och verksamhetsuppföljning. Denna skrift finns på hemsidan under verksamheter/ekonomi/kred. Det finns även en hjälpblankett som kan användas för verksamhetsuppföljning under verksamheter/ekonomi/ redovisning/hjälpblanketter. FÖRBUNDSINFO NR

11 Inför bokslut och årsredovisning Förteckning över utgivna FÖRBUNDSINFO 2005 Nr : Utökad service FörbundsInfo i ny form, 19 januari Nr : Databas för stulna kyrkoföremål, 19 januari Nr : Inför bokslut och årsredovisning, 25 januari Nr : Nationaldagen den 6 juni blir helgdag 2005, 16 februari Nr : Clearing av kyrkliga handlingar, 16 februari Nr : Basbelopp för år 2005, 16 februari Nr : Allmänna råd för begravningsclearing, 16 februari Nr : Blanketter inom begravningsverksamheten, 16 februari Nr : Nya priser för transport av askurnor, posten Express, 15 mars Nr : Utställningsverksamhet i kyrkor KRO-avtal, 15 mars Nr : Telefoniavtal träffat med Telia Sonera Sverige AB, 15 mars Nr : Budgetförutsättningar 2006, 19 april Nr : Allmänna råd om tillstånd för krematorieverksamhet, 19 april Nr : Den kyrkoantikvariska ersättningens arkiv, 22 juni Nr : Redovisning av kollekter, 22 juni Nr : Gröna råd från Movium, 22 juni Nr : Senarelagd tidpunkt för ansökan om tillstånd..., 22 juni Nr : Transporter vid omhändertagande av avlidna, 22 juni Nr : Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet Nr : Skillnader i begravningsavgifter en analys, 16 september Nr : Pensionsöverenskommelser PFA 06, 16 september Nr : Information om val av ledamöter till kyrkoråd..., 12 oktober Nr : Inför val av revisorer, 12 oktober Nr : Kyrkans el-pool övergår till AB Samvaror, 15 november Nr : Enkelt avhjälpta hinder tillgänglighet, 15 november Nr : Lagen om energideklarationer, 15 november Nr : Skattereduktion (Miljö-ROT), 15 november Nr : Investeringsstöd för vissa investeringar (OFFROT), 15 november Nr : Begrepp i begravningsverksamheten 2005, 16 december Nr : Stiftelsernas revisorer måste registreras, 16 december Nr : Inför bokslut och årsredovisning, 16 december FÖRBUNDSINFO NR

12 Kopiera gärna FörbundsInfo Gåvor Särtryck ur FörbundsInfo nr 15/2004 Förbundsjurist Håkan Gunnarsson Svenska kyrkans Församlingsförbund Box 4312, Stockholm Tel Telefax E-post Hemsida: Ansvarig utgivare Förbundsdirektör Torbjörn Zygmunt Redaktör Lars Lidström Utsänds till arbetsgivare

13 Om gåvor Bakgrund Det är inte ovanligt att församlingar får gåvor och testamentariska förordnanden i form av pengar, aktier eller fastigheter. I en församling som inte ingår i en samfällighet är det oftast inget problem med hur en sådan situation skall hanteras. Om församlingen ingår i en samfällighet uppkommer ibland frågan om vem som skall besluta om att ta emot gåvan och vad som därefter gäller för förvaltningen m.m. Hur vet man om det är en gåva eller en stiftelse? Många som skriver testamenten eller gåvobrev saknar kunskap om betydelsen av de juridiska formuleringarna. Ibland kan det därför vara svårt att avgöra om en donator velat bilda en stiftelse eller skänka egendom till en församling som en gåva. Om det i ett testamente står att en stiftelse skall bildas är det ingen tvekan om vad som gäller. Lika klart är det om det av ett testamente framgår att ett visst belopp ska lämnas över till en församling utan att det anges något ändamål, eller att församlingen själv får besluta om vad pengarna skall användas till. Under sådana förhållanden har församlingen fått tillgångarna med full äganderätt och då är det en gåva. En donator behöver inte ha föreskrivit att det skall bildas en stiftelse för att en sådan skall bildas. Det räcker att det går att tolka viljan i testamentet så att den objektivt uppfyller kraven för en stiftelsebildning. Om det av testamentet framgår att donator haft för avsikt att skapa en varaktigt bestående och självständig förmögenhet som skall användas för ett bestämt ändamål har en stiftelse bildats. Det vanligaste är att bara avkastningen får användas för att tillgodose ändamålet. Har donator föreskrivit att egendomen skall bilda en fond under en namngiven beteckning och att bara avkastningen får användas så talar det för att donator velat bilda en stiftelse. Vem beslutar att ta emot en gåva? Om församlingen står som gåvomottagare är det i första hand församlingen som skall ta ställning till om gåvan skall tas emot eller inte. Om det gäller pengar, aktier eller liknande tillgångar finns det i allmänhet ingen anledning att tacka nej, om det inte finns förbehåll om hur gåvan får användas som bedöms omöjliga, opraktiska eller mycket kostsamma att uppfylla. Om gåvan utgörs av en fastighet måste församlingen ta ställning till om mottagandet innebär en tillgång eller en belastning för församlingen. Detta gäller särskilt om det finns förbehåll om hur fastigheten skall användas eller en föreskrift om att fastigheten inte får säljas eller att den skall underhållas på visst sätt. För att ändra användningen eller för att kunna sälja en fastighet med försäljningsförbud fordras tillstånd av Kammarkollegiet. Det kallas permutation. Permutation krävs alltid om man vill ända i villkoren i stiftelseurkunder och i förbehåll för gåvor. Kammarkollegiets permutationspraxis är restriktiv. 2

14 Om en församling som ingår i en samfällighet beslutat sig för att ta emot gåvan skall detta beslut också godkännas av samfälligheten. Samfälligheten bör säga nej om gåvan medför kostnader för samfälligheten som inte står i rimlig proportion till nyttan av gåvan. Om församlingen tackat nej behöver frågan naturligtvis inte behandlas av samfälligheten. Ofta är det församlingens resp. samfällighetens verkställande organ som skall besluta om mottagandet. I församlingen är det således kyrkorådet som prövar ärendet. I samfälligheten är det på motsvarande sätt kyrkonämnden. Hela processen underlättas naturligtvis om det fortlöpande sker ett samråd mellan församlingen och samfälligheten. När det gäller gåvor som medför större ekonomiska konsekvenser t ex en fastighet prövas frågan av de högsta beslutande organen. För samfälligheten är det samfällighetens kyrkofullmäktige. Vem äger gåvan? Äganderätten av en gåva tillkommer församlingen i egenskap av gåvomottagare. Om gåvan består av en fastighet är det således församlingen som skall lagfaras på fastigheten med stöd av gåvobrevet eller testamentet. Vem förvaltar gåvan? Församlingar som ingår i en samfällighet har via samfälligheten gemensam ekonomi och gemensam fastighetsförvaltning. Församlingarna har i dessa fall inte möjlighet att ta ansvar för ekonomin annat än inom ramen för de anslag som har delegerats till dem från samfälligheten. Det innebär att samfälligheten har ansvaret för förvaltningen av gåvor både i form av pengar och i form av fastigheter. Det är således kyrkonämnden som ytterst beslutar i alla frågor som rör församlingarnas egendom. Detta gäller även om det i gåvobrevet/testamentet finns en föreskrift om att egendomen skall förvaltas av församlingen. I förvaltningen skall resp. församlings önskemål naturligtvis tillgodoses så långt som möjligt. Det är ju församlingen som äger gåvan. Samfälligheten är bara förvaltare. Om församlingen inte kan komma överens med samfälligheten i t ex en fråga om förvaltningen är det däremot alltid samfälligheten som har det avgörande beslutet. Samfälligheten har t o m rätt att sälja en fastighet som en församling mottagit som gåva och som ägs av församlingen även om församlingen motsätter sig en försäljning. Försäljningssumman tillförs den gemensamma kassan och kyrkonämnden beslutar om hur pengarna skall användas. Om det i gåvobrevet eller testamentet finns förbehåll som innebär att gåvomedlen bara får användas i en namngiven församling måste samfälligheten givetvis respektera detta. Vem beslutar om hur gåvomedlen skall användas? Även om det alltid är samfälligheten som förvaltar gåvomedel är det församlingen som skall besluta om hur gåvomedlen faktiskt skall användas. Hur redovisas gåvomedel i samfällighetens räkenskaper? Församlingar som ingår i samfälligheter saknar egen ekonomi. Det innebär att all ekonomisk redovisning sker hos samfälligheten. Respekten mot gåvogivaren kräver dock att gåvomedlen verkligen används på det sätt som gåvogivaren har önskat. Det måste därför finnas en förteckning över vilka gåvor som tagits emot för olika församlingar och gåvornas ändamål. För 3

15 att tydliggöra för gåvogivaren och församlingarna hur gåvomedlen används, bör det också framgå av årsredovisningens förvaltningsberättelse vilka gåvor som tagits emot under året och hur de har använts. Från och med räkenskapsåret 2004 skall Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund tillämpas (BFNAR 2002:10). Det innebär att gåvor skall redovisas som en intäkt när de tas emot. Intäkten skall motsvara tillgångens anskaffningsvärde och redovisas under egen rubrik, Gåvor, i resultaträkningen. I balansräkningen tas gåvan upp som en anläggningstillgång om den är en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Från och med räkenskapsår 2005 har BFNAR 2002:10 kompletterats med KRED s rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor. Den innebär i korthet att den del av en ändamålsbestämd gåva som inte används under året redovisas som skuld på egen rad, i balansräkningen. Praktiska konsekvenser Samfällighetens uppgift är att svara för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service. Det innebär att samfälligheten svarar för att alla församlingar som ingår i samfälligheten har de resurser som fordras för att församlingarna skall kunna fullgöra sin uppgift. Det ankommer således på samfälligheten att på ett rättvist sätt fördela de gemensamma resurserna. Till de gemensamma resurserna räknas inte bara kyrkoavgiften utan även de pengar och andra tillgångar som församlingarna får i gåvor. För att samfälligheten skall kunna fullgöra sin uppgift måste församlingarna lämna över förvaltningen av sina gåvor till samfälligheten. Förvaltningsansvaret innebär naturligtvis inte att samfälligheten fritt får förfoga över gåvomedlen. Samfälligheten är bunden av villkoren i gåvobrevet eller testamentet. En praktisk konsekvens av kyrkoordningens bestämmelser är dock att en församling som får mycket pengar i gåvor riskerar att få en mindre del av de pengar som kommer in genom kyrkoavgiften. En av samfällighetens viktigaste uppgifter är ju bl.a. att svara för ekonomisk utjämning. När samfällighetens fullmäktige beslutar om budgeten är det inte orimligt att hänsyn tas till de församlingar som har egna tillgångar i form av gåvor och stiftelseavkastning. Gåvor bör alltså inte utan vidare betraktas som grädde på moset. Samtidigt är det rimligt att det märks att gåvor verkligen kommer den församling till del som får sådana. Det är inte minst viktigt med tanke på människors vilja att i framtiden testamentera medel till sin församling. Utgångspunkten bör därför alltid vara att det är kyrkoavgiften som skall täcka församlingarnas kostnader men att skälig hänsyn måste tas till förekomsten av gåvor. Samfälligheterna måste hantera dessa frågor med stor försiktighet och lyhördhet för församlingarnas önskemål. 4

16 REDOVISNING AV ÄNDAMÅLSBESTÄMDA GÅVOR Svenska Kyrkans Redovisningskommitté

17 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Ikraftträdande... 1 Bakgrund... 1 Vad innebär ändamålsbestämt?... 2 Redovisning av ändamålsbestämda gåvor... 3 Metod... 3 Bruttometod... 4 Nettometod... 5 Redovisning av ändamålsbestämda gåvor i form av materiella anläggningstillgångar t.ex. inventarier... Redovisning av ändamålsbestämda gåvor som används till investeringar... 8 Gåvor erhållna före Redovisningsprinciper i årsredovisningen Konto för gåvor och ändamålsbestämda medel enligt Kyrk-BAS

18 Redovisning av ändamålsbestämda gåvor Sammanfattning KRED rekommenderar att en anpassning görs av uppställningsformen för balans och resultaträkning för att få en rättvisande bild av församlingens resultat och ställning. Anpassningen sker med stöd av Årsredovisningslagens 2 kap.3 och 3 kap. 4 3 st. Avvikelsen består i att ändamålsbestämda gåvor som ej förbrukats under året, redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas på egen rad i resultaträkningen. Ikraftträdande Denna rekommendation skall tillämpas av Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar från och med räkenskapsåret I rekommendationen används av förenklingsskäl genomgående begreppet församling för såväl församlingar, samfälligheter som stift. Bakgrund Bokföringsnämnden, BFN, kom under 2002 med ett allmänt råd om hur gåvor ska redovisas i ideella föreningar och registrerade trossamfund (BFNAR 2002:10). I korthet innebär detta allmänna råd att gåvor från och med 1 jan 2004 skall intäktsföras vid mottagandet. Detta gäller oavsett om gåvan är en omsättningstillgång eller en anläggningstillgång. Anskaffningsvärdet, och därmed den bokförda intäkten, skall motsvaras av marknadsvärdet. Med gåva avses en tillgång som överlämnas utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvor kan däremot vara villkorade dvs. givaren anger ett villkor för användningen. Dessa benämns i fortsättningen ändamålsbestämda gåvor. Gåvan har ett rättsligt skydd genom att mottagaren är skyldigt att uppfylla gåvogivarens intentioner. I BFNAR 2002:10 särskiljer man inte på olika typer av gåvor utan alla skall intäktsredovisas vid mottagandet. Det medför att intäkter och kostnader kan komma att redovisas på olika verksamhetsår och att ej förbrukade ändamålsbestämda gåvor kommer att ingå i eget kapital. KRED anser att detta inte ger en rättvisande bild av församlingens eget kapital. Det är angeläget att Svenska kyrkan, gentemot givaren, tydligt visar att erhållna medel hålls åtskilda från eget kapital och inte är möjliga att använda för andra ändamål samt att det återspeglas i redovisningen. 1 Det är även viktigt att gåvans roll synlig- och tydliggörs för alla kyrkans intressenter. Gåvans betydelse som finansieringskälla för 1 KRED gjorde med anledning av ovanstående en hemställan till Bokföringsnämnden om ändring av BFNAR 2002:10 för Svenska kyrkans del avseende redovisning av ändamålsbestämda gåvor. Bokföringsnämnden ansåg inte att det fanns skäl för någon ändring av BFNAR 2002:10. 1 (14)

19 Svenska kyrkan kommer att öka och det blir allt viktigare att på olika sätt uppmuntra till generositet. KRED rekommenderar mot bakgrund av ovanstående att en anpassning görs av uppställningsformen för balans och resultaträkning för att få en rättvisande bild av församlingens resultat och ställning. Anpassningen sker med stöd av Årsredovisningslagens 2 kap.3 och 3 kap. 4 3 st. Avvikelsen består i att ändamålsbestämda gåvor som ej förbrukats under året, redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas på egen rad i resultaträkningen. Detta innebär att församlingar från och med 2005 skall tilllämpa samma redovisningsprincip för ändamålsbestämda gåvor som sedan två år tillämpas av Svenska kyrkan på nationell nivå. Med gåva jämställs även övriga bidrag av likvida medel från andra givare än offentligrättsliga organ. Avvikelsen gentemot BFNAR 2002:10 gäller endast ändamålsbestämda gåvor. Vad innebär ändamålsbestämt? En gåva som är ändamålsbestämd innehåller ett villkor för användningen. Givaren anger i samband med överlämnandet av gåvan att den ska användas till ett särskilt ändamål. Gåvan kan vara både finansiell och materiell. En materiell gåva är ändamålsbestämd om den varaktigt innehas. Den ändamålsbestämda gåvan har ett rättsligt skydd och i princip är mottagaren skyldig att återlämna gåvan om villkoren för den inte kan uppfyllas. 2 Enligt permutationslagen krävs tillstånd från Kammarkollegiet för att ändra, upphäva eller åsidosätta bestämmelser i ett gåvobrev. Således bör en församling noga pröva om det finns en rimlig möjlighet att uppfylla ändamålet före mottagandet av gåvan. Finns det en minsta tvekan ska församlingen i första hand, om det är möjligt, be givaren att ändra eller förtydliga ändamålsbeskrivningen och där det inte är möjligt, överväga att inte ta emot gåvan. Exempel på ändamålsbestämda gåvor: Medel för specifik verksamhet eller specifik inventarie: Ridläger för konfirmander, instrument till ungdomsverksamheten, utbildningsresa för kören, utflykt för pensionärer, ljusbärare, konst m.m. Insamlingar: Insamling för orgelreparation, nytt tak till församlingshemmet, ny dopfunt m.m. Anläggningstillgångar som varaktigt innehas: Ljusbärare, konst, fastigheter m.m. 2 Läs mer om gåvans roll och betydelse i FörbundsInfo 15/2004. Finns att hämta på 2 (14)

20 Kännetecken på ändamålsbestämda gåvor: Uttalat ändamål Ändamålet går att identifiera Kostnaden för uppfyllandet av ändamålet går att avgränsa. Redovisning av ändamålsbestämda gåvor Denna rekommendation avser endast gåvor där ändamålet inte varit möjligt att uppfylla under året. Övriga gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10. Skillnaden mellan denna rekommendation och BFNAR 2002:10 är att värdet av ej använda ändamålsbestämda gåvor inte ska påverka årets resultat. Detta görs genom att beloppet redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att den årliga förändringen av denna post redovisas på egen rad i resultaträkningen, se figur nedan. Resultaträkning Balansräkning Summa verksamhetens intäkter Eget kapital Summa verksamhetens kostnader Förändring av ändamålsbestämda medel Tillgångar Ändamålsbestämda medel Eliminering av begravningsverksamhetens resultat Avsättningar Verksamhetens resultat Skulder Metod Gåvan skall intäktsredovisas när den erhålls. Vid mottagandet måste en prövning göras om gåvan har givits till ett bestämt ändamål. De gåvor som är ändamålsbestämda redovisas på intäktskonto 3242 Gåvor, ändamålsbestämda. Övriga gåvor redovisas på konto 3241 Gåvor, fria. Vid periodens slut skall värdet motsvarande den del av gåvan som inte förbrukats vara bokförd på balanskonto 2190 Ändamålsbestämda medel. Man kan välja mellan två olika metoder för att redovisa förändringen av konto Det ena sättet, bruttometoden, innebär att samtidigt som alla transaktioner, såväl intäkter som kostnader, som avser ändamålsbestämda gåvor bokförs, görs en omföring av motsvarande belopp mellan konto 2190 Ändamålsbestämda medel och 7980 Förändring av ändamålsbestämda medel. Denna metod förordas av KRED. 3 (14)

21 Det andra sättet, nettometoden, innebär att i samband med periodbokslut, alternativt senast i samband med årsbokslut, identifieras vilka av periodens intäkter och kostnader som avser ändamålsbestämda medel. Därefter görs en omföring av mellanskillnaden till balanskontot 2190 Ändamålsbestämd medel med konto7980 Förändring av ändamålsbestämda medel som motkonto. Bruttometod Samtidigt som alla transaktioner, såväl intäkter som kostnader, som avser ändamålsbestämda gåvor bokförs, görs en omföring av motsvarande belopp mellan konto 2190 Ändamålsbestämda medel och 7980 Förändring av ändamålsbestämda medel. Exempel: Församlingen har vid ingången av året kr i icke ianspråktagna medel. Under 2005 får församlingen ytterligare ändamålsbestämda gåvor om totalt kr under året. Församlingen använder under kr till verksamhet som ska finansieras med ändamålsbestämda medel, resa och julgåvor till hemlösa. Mottagande av gåva Debet Kredit Belopp 1940 Bank 3432 Gåvor, ändamålsbestämda Förändring ändamålsbestämda medel 2190 Ändamålsbestämda medel Ianspråktagna medel Debet Kredit Belopp 69XX Researrangemang, diakonala gåvor 1940 Bank Ändamålsbestämda medel 7980 Förändring ändamålsbestämda medel Saldot på konto 7980 blir Detta innebär att resultatet har reglerats så att årets intäkter av ändamålsbestämda gåvor motsvaras att lika stora kostnader, med hjälp av regleringsposten Förändring av ändamålsbestämda medel. 4 (14)

22 2190 Ändamålsbestämda medel IB Ändamålsbestämda medel Under året erhållna ändamålsbestämda medel Ianspråktagna medel UB ändamålsbestämda medel Nettoförändringen på konto 2190 blir Den utgående balansen på kontot 2190 Ändamålsbestämda medel motsvarar värdet av de ännu ej uppfyllda ändamålsbestämda gåvorna. Därmed tydliggörs det både internt och externt att det finns ett åtagande för församlingen motsvarande värdet på kontot Ändamålsbestämda medel. Eget kapital kommer därmed, såsom avsikten är, endast att visa församlingens ekonomiska ställning, dvs. det ackumulerade resultatet över åren. Nettometod I samband med periodbokslut, alternativ senast i samband med årsbokslut, identifieras vilka av periodens intäkter och kostnader som avser ändamålsbestämda gåvor. Därefter görs en omföring av mellanskillnaden till balanskontot 2190 Ändamålsbestämd medel med konto7980 Förändring av ändamålsbestämda medel som motkonto. Den information man behöver för att fastställa posten Förändring av ändamålsbestämda medel samt utgående balans på Ändamåslbestämda medel är 1. Hur mycket ändamålsenliga medel har kommit in under året? Om konto 3242 används hämtas informationen därifrån. 2. Vilka kostnader har församlingen haft för att uppfylla ändamål, oavsett om det avser nya eller gamla gåvor? Informationen inhämtas från flerdimensionell redovisning (projekt) eller från ett sidoordnat system. 3. Hur stort är beloppet vi fått in i år enligt punkt 1 i förhållande till kostnaderna enligt punkt 2? Intäkten enligt p.1 överstiger kostnaderna enligt p.2. Mellanskillnaden bokförs Debet 7980/Kredit Intäkten enligt p.1 understiger kostnaderna enligt p.2. Mellanskillnaden bokförs Debet 2190/Kredit Exempel: Församlingen har vid ingången av året kr i icke ianspråktagna medel. Under 2005 får församlingen ytterligare ändamålsbestämda gåvor om totalt kr under året. Församlingen använder under kr till verksamhet som ska finansieras med ändamålsbestämda medel, resa och julgåvor till hemlösa. 5 (14)

23 Mottagande och ianspråktagande av gåva Debet Kredit Belopp 1940 Bank 3242 Gåva, ändamålsbestämd xx Researrangemang, diakonala gåvor 1940 Bank Resultatreglering i samband med bokslut Debet Kredit Belopp 2190 Ändamålsbestämda medel 7980 Förändring ändamålsbestämda medel Saldot på konto 7980 blir Detta innebär att resultatet har reglerats så att årets intäkter av ändamålsbestämda gåvor motsvaras att lika stora kostnader, med hjälp av regleringsposten Förändring av ändamålsbestämda medel. IB Ändamålsbestämda medel Förändring av ändamålsbestämda medel UB ändamålsbestämda medel Nettoförändringen på konto 2190 blir Den utgående balansen på kontot 2190 Ändamålsbestämda medel motsvarar värdet av de ännu ej uppfyllda ändamålsbestämda gåvorna. Därmed tydliggörs det både internt och externt att det finns ett åtagande för församlingen motsvarande värdet på kontot Ändamålsbestämda medel. Eget kapital kommer därmed, såsom avsikten är, endast att visa församlingens ekonomiska ställning dvs. det ackumulerade resultatet över åren. Redovisning av ändamålsbestämda gåvor i form av materiella anläggningstillgångar t.ex. inventarier När församlingen erhåller materiella anläggningstillgångar, tex. inventarier, för stadigvarande bruk skall gåvans värde beräknas (se BFNAR 2002:10) och beloppet bokförs som en intäkt. Vid periodens slut skall värdet motsvarande den del av gåvan som inte förbrukats vara bokförd på balanskonto 2190 Ändamålsbestämda medel. Kostnaden för inventarier motsvaras av de årliga avskrivningarna. Reglerna om avskrivningar påverkas inte av hur tillgången är finansierad. Nyttjandetiden ska prövas individuellt och reglerna om Inventarier av mindre värde ska tillämpas. Enligt dessa regler ska församlingen kostnadsföra hela anskaffningsvärdet om det understiger 5 000, (14)

24 eller kr + moms, beroende på församlingens storlek. (Riksskatteverkets allmänna råd om inventarier av mindre värde, RSV 2003:9) Exempel Församlingen erhåller en ljusbärare värd kr. Antag 10 års avskrivningstid. Bruttometoden Gåvans mottagande Debet Kredit Belopp 1290 Övriga maskiner och inventarier 3242 Gåvor, ändamålsbestämda Förändring ändamålsbestämda medel 2190 Ändamålsbestämda medel Årets avskrivning Debet Kredit Belopp 7839 Avskrivningar på övriga maskiner och inventarier 1299 Ackumulerade avskrivningar på övriga maskiner och inventarier Ändamålsbestämda medel 7980 Förändring ändamålsbestämda medel Nettometoden Gåvans mottagande Debet Kredit Belopp 1290 Övriga maskiner och inventarier 3242 Gåvor, ändamålsbestämda Årets avskrivning Debet Kredit Belopp 7839 Avskrivningar på övriga maskiner och inventarier 1299 Ackumulerade avskrivningar på övriga maskiner och inventarier Resultatreglering i samband med bokslut Debet Kredit Belopp 7980 Förändring ändamålsbestämda medel 2190 Ändamålsbestämda medel (14)

25 Redovisning av ändamålsbestämda gåvor som används till investeringar I de fall församlingen erhåller kontanta medel för inköp av en specifik materiell anläggningstillgång, t.ex. en inventarie, så intäktsförs gåvan vid erhållandet för att sedan användas för inköp av avsedd inventarie. På balansräkningens tillgångssida innebär det endast att en omsättningstillgång istället blir en anläggningstillgång. Kostnaden för inventarier motsvaras av de årliga avskrivningarna. Reglerna om avskrivningar påverkas inte av hur tillgången är finansierad. Vid periodens slut skall värdet motsvarande den del av gåvan som inte förbrukats vara bokförd på balanskonto 2190 Ändamålsbestämda medel. Den resultatmässiga effekten blir den samma som om församlingen fått en inventarie i gåva. Exempel Församlingen köper en ljusbärare för kr som finansieras med kontanta ändamålsbestämda medel. Antag 10 års avskrivningstid. Bruttometoden Gåvans mottagande Debet Kredit Belopp 1940 Bank 3242 Gåvor, ändamålsbestämda Förändring ändamålsbestämda medel 2190 Ändamålsbestämda medel Inköp av inventarie Debet Kredit Belopp 1290 Övriga maskiner och inventarier 1940 Bank Årets avskrivning Debet Kredit Belopp 7839 Avskrivningar på övriga maskiner och inventarier 1299 Ackumulerade avskrivningar på övriga maskiner och inventarier Ändamålsbestämda medel 7980 Förändring ändamålsbestämda medel (14)