SAMRÅD VINDPARK LILLSELA ENLIGT 6 KAPITEL 4 MILJÖBALKEN GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFTVERK FÖR VINDPARK LILLSELA HÄRNÖSANDS KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN

Transkript

1 SAMRÅD VINDPARK LILLSELA ENLIGT 6 KAPITEL 4 MILJÖBALKEN GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFTVERK FÖR VINDPARK LILLSELA HÄRNÖSANDS KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning Presentation av sökande - SCA Energy Nulägesbeskrivning Vindpark Lillsela utformning, Alternativ lokalisering och nollalternativ Tidsplan för arbetet fram till en etablering Vindkraft - en förnybar energikälla Omgivningsbeskrivning Områdesöversikt Planförhållanden, riksintressen och skyddade områden Avstånd till bebyggelse Befintliga och planerade vindparker Verksamhetsbeskrivning Geografisk lokalisering Vindmätning, effekt och elproduktion Anläggningens utformning Sammanställning av markanspråk Massor och transporter Drift Avveckling och återställande Miljökonsekvenser Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Turism och rekreaton Rennäring Fåglar Övrigt djurliv Hälsa och säkerhet Uppföljning och kontroll Luft och klimat Miljö- och samhällsnytta Miljökvalitetsnormer Andra verksamheter i området Fortsatt utredning och miljökonsekvensbeskrivning

3 SAMMANFATTNING SCA Energy AB (nedan kallad bolaget) utreder möjligheterna till en vindpark i Härnösands kommun, Västernorrlands län. Vindparken kan komma att uppgå till maximalt 21 vindkraftverk med vardera en totalhöjd på upp till 220 m, vid toppen av rotorbladen. Området har visat sig uppfylla många kriterier för en etablering av vindkraft med få motstående intressen och tidiga vindanalyser indikerar också att vindförhållanden är goda. Härnösands kommun har pekat ut stora delar av området som lämpligt för vindbruk i sin vindbruksplan. Det finns även goda infrastrukturella förutsättningar för vägar och möjligheter för elnätanslutning inom rimligt avstånd. Området består av få boende och fritidshus och det finns därmed förutsättningar att uppfylla gällande riktlinjer avseende ljud och skuggor. Det bedöms i detta skede finnas goda förutsättningar att bedriva vindbruk utan betydande påverkan på människor och miljö. En storskalig vindkraftsetablering ger ett betydande tillskott av förnybar energi. Bedömningen är idag att ca 210 GWh/år kan komma att produceras om det maximala antalet (21) vindkraftverk uppförs inom vindbruksområdet. Därutöver kommer etableringen att medföra ett antal direkta arbetstillfällen, främst under anläggningsfasen men även under tiden då vindparken är i drift. Bedömningen är därför att vindkraftsetableringen kommer att gynna samhällsekonomin och medföra betydande intäkter för såväl kommuner, landsting och stat. FAKTARUTA Sökande SCA ENERGY AB Maximalt 21 vindkraftverk Storlek på vindkraftverken är upp till en totalhöjd om maximalt 220 m (torn plus rotorblad) 4-6 årsarbeten under driften och betydligt mer under anläggningsfasen Beräknad årsproduktion om cirka 210 GWh 3

4 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: SCA ENERGY AB Organisationsnummer: Projektnamn: Vindpark Lillsela Verksamhet enligt: B. enligt 21 kap. 10 miljöprövningsförordningen (två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter) För frågor om det planerade projektet kontakta: Kontaktperson: Daniel Johannsson, Projektledare SCA Energy Vindkraft Telefon: E-post: För att framföra synpunkter ombeds Ni lämna dessa skriftligen (märk gärna med Vindpark Lillsela) via e-post: via brev Skepparplatsen 1, Sundsvall Samrådsynpunkter önskas senast den 3:e augusti MEDGIVANDE KARTOR: LANTMÄTERIET MS2013_04096, OMSLAGSBILD: FOTO FRÅN VINDPARK STAMÅSEN 4

5 2. INLEDNING Projektet går nu in i en samrådsfas, ett tidigt skede i tillståndsprocessen. Syftet med samrådsförfarandet är att inhämta synpunkter från myndigheter, organisationer, särskilt berörda och allmänhet, vilket senare kan komma att påverka projektets slutgiltiga utformning i tillståndsansökan. SCA Energy planerar samrådsmöten med Härnösands kommun, Länsstyrelsen Västernorrland och allmänheten den 3 juni 2015 och samrådsmöte med allmänheten äger rum i Ramviks Folkets hus. Under mötet kommer det redogöras för planerna, och bolaget svarar på frågor och tar emot synpunkter. Andra myndigheter och särskilt berörda kommer även att samrådas med via möten och/eller skriftligen, både före och efter ovan angivna datum. Samrådssynpunkter önskas SCA Energy AB tillhanda före den 3 augusti Detta dokument utgör samrådsunderlag inför samråd i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap 4 miljöbalken för vindparken, Lillsela, i Härnösands kommun, Västernorrlands län. Området som utreds för vindkraftsetablering benämns vidare som vindbruksområde. I samrådsunderlaget delges idag känd information om vindbruksområdet och dess förutsättningar för en vindkraftsetablering. De bedömningar om förväntade konsekvenser som görs i dokumentet är preliminära och kommer troligen förändras i ett senare skede. Först när samrådsfasen och fler utredningar är genomförda kommer bolaget att slutgiltigt besluta om projektets utformning och utifrån det kommer tillståndsansökan med tillhörande handlingar så som bl.a. samrådsredogörelse och en fullständig miljökonsekvensbeskrivning (i dokumentet kallad MKB) att färdigställas. Ansökan kommer att utformas enligt Box-modell vilket i kort innebär att bolaget inte kommer att ansöka om några exakta placeringar av vindkraftverken med tillhörande vägar etc. Det ansöks för ett område (vindbruksområde) där vindkraftverk kan omplaceras för att optimera utnyttjande av exempelvis vindenergi baserad på resultaten från genomförda vindmätningar. Erhålls tillstånd kommer detta emellertid att vara förenat med villkor för hur verksamheten får bedrivas inom vindbruksområdet. Parallellt med samrådet pågår även en utredningsfas för att vidare undersöka projektets förutsättningar och mer ingående utreda vindkraftetableringens förväntade påverkan på människor och miljö. Både samråd och utredningar kan ha betydelse för vindbruksområdets slutliga utformning och tillståndsansökan. Synpunkter från samråd och konsekvenser av etableringen kommer att redovisas i kommande tillståndsansökan med tillhörande MKB enligt 9 kap. miljöbalken. Samrådsunderlag finns tillgängligt på hemsidan på adressen tillsammans med annan information om projektet och hemsidan kommer uppdateras löpande med information om projektet. Det går även att beställa material genom att kontakta bolaget. Bolaget har för avsikt att under kvartal färdigställa en tillståndsansökan enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftanläggning vid Lillsela. 2.3 PRESENTATION AV SÖKANDE - SCA ENERGY SCA bildades 1929 och bestod då av äldre företag som köpt skogmark av bönder under 50 års tid. Den mark som i regel var till salu var utskogen uppe på vattendelarna, medan man behöll den bördiga skogen i dalen nära gården. Stora delar av det skogsinnehav som SCA idag innehar ligger därför på höjdryggar mellan älvdalar. Det är inte den bördigaste skogsmarken, men är i gengäld mark med goda vindlägen. SCAs totala innehav av skogsmark i norra Sverige uppgår idag till cirka 2,6 miljoner hektar. SCA Forest Products producerar papper för förpackningar och tryck, massa, sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder kostnadseffektiva transportlösningar. Inom SCA Forest Products finns divisionen SCA Energy AB som utvecklar förnybar energi av skogens resurser och producerar förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt utvecklar SCAs vindkraftstillgångar genom samarbeten, egen projektering och utarrendering av mark till andra vindkraftsprojektörer. SCA har samarbeten med bl. a. Statkraft, E.ON Wind Sweden AB, och Fred.Olsen Renewables AB i Västernorrland och Jämtlands län. 5

6 2.1 Nulägesbeskrivning Vindpark Lillsela Området öster om Lillsela i Härnösands kommun har visat sig uppfylla många kriterier för ett lämpligt vindbruksområde. Inledande vindanalyser har visat goda vindförhållanden och för att utreda vindklimatet närmare planerar bolaget att utöka vindmätningen med en mätmast i området före vinter, år Idag pågår vindmätning på två platser inom vindbruksområdet med SoDAR-vagnar 1 sedan juli år Kommunens inställning till vindbruk är också en viktig fråga och Härnösands kommun har pekat ut stora delar av vindbruksområdet som lämpligt för vindbruk i sin vindbruksplan. Området ligger även i nära angränsning till riksintresse för vindbruk 2. Bolagets bedömning är att området har goda infrastrukturella förutsättningar för en etablering. E4:an och väg 90 passerar öster om området vid Utansjö respektive Ramvik och väster om projektområdet går väg 331 från Sundsvall till Graninge där vägen ansluter väg 87 som går mellan Sollefteå och Östersund. Vindbruksområdet är också genomkorsat av ett antal större och mindre skogsbilvägar. Järnvägen går ca 8 km öster om området. Möjligheten att ansluta till elnätet finns nu tillgänglig öster om vindbruksområdet med framtida överföringskapacitet för att ta emot den planerade elproduktionen. Inledande utredningar och tidiga samråd som bolaget har genomfört som del i en förstudie visar att utpekade motstående intressen i området är få. Markerna är brukade sedan tidigare och förekomsten av skyddsvärda natur- och kulturmiljöer bedöms idag som relativt låg, men planerade utredningar kommer att ge en bättre bild för slutgiltig bedömning. Vindbruksområdet ligger inte inom något riksintresseområde, närmaste riksintresse är riksintresse för vindbruk som ligger ca 1,5 km väster om vindbruksområdet. Härutöver finns goda förutsättningar att uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer avseende buller för boende och fritidshus utan större inskränkning på projektets storlek. 2.2 UTFORMNING, ALTERNATIV LOKALISERING OCH NOLLALTERNATIV Arbetet med ett vindkraftsprojekt är ett ständigt föränderligt arbete och redan idag har utformningen förändrats utifrån ursprungsplanen från förstudien, bl.a. så är anpassningar genomförda efter tidig dialog med Försvarsmakten och telekomoperatörer. Den fortsatta samråds- och utredningsfasen kommer att styra huvudalternativets utformning, dvs. vilka avvägningar som bolaget gör och vilka åtaganden som kommer att vidtas vid en ev. vindkraftsetablering. Denna fas kommer att beskrivas vidare i kommande MKB. Ytterligare alternativ som studerats och processen med val av områden samt beskrivning av en förväntad utveckling ifall projektet inte kommer till stånd (nollalternativ) redovisas mer ingående i kommande MKB. 1 SoDAR vindmätningsutrustning som skickar ut ljudsignaler i olika frekvenser och kan på det viset mäta vindstyrka, turbulens och vindriktning. 2 Riksintresse vindbruk - Riksintressen för vindbruk är ett planeringsunderlag som möjliggör att de områden som har bäst förutsättningar för vindbruk och bästa vindresurserna kan användas till framtida vindkraftsetableringar och en effektiv markanvändning. Enligt 3 kap. 8 miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. 6

7 2.4 TIDSPLAN FÖR ARBETET FRAM TILL EN ETABLERING Utredningen av en vindpark är en omfattande process och just nu befinner sig projektet i samrådsfasen där lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan på en övergripande nivå redovisas. Nedan ges en kort processbeskrivning och en grov tidsplan fram till en eventuell etablering. TABELL 2.4 TIDSPLAN TIDSPLAN FAS I PROJEKTET 2014 Q3 Förstudie 2015 Q2 Samråd och vidare utredningar (exempel på utredningar är effekter som etableringen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö) 2015 Q4 Inlämnande av tillståndsansökan, MKB och samrådsredogörelse 2017 Q1 Beslut om tillstånd (Länsstyrelsen Västernorrland) 2018 Q1 Preliminär tidigast byggstart Anläggningen tas i drift 2.5 VINDKRAFT - EN FÖRNYBAR ENERGIKÄLLA Samhällets industrialisering, människans ökande konsumtionsnivåer och krav på god levnadsstandard föranleder miljöproblem inom flera samhällssektorer. Energiområdet är ett av dessa och den påverkan på klimatet som uppkommer genom användning av fossila bränslen har på senare tid med god anledning blivit ett globalt uppmärksammat problem. Det finns två vägar att gå när det gäller att reducera de problem som samhällets behov av energi idag förorsakar. För att uppnå uppsatta mål måste båda metoderna användas. Den första vägen, är att reducera samhällets energiförbrukning, vilket kan vara svårt då jordens befolkning är ökande, många länder är i början av sin industriella utveckling och industriländerna ökar kontinuerligt sin konsumtion. Den energikrävande tekniken förbättras, men detta leder ändå inte till en minskad nettoförbrukning för samhället i sin helhet. Att bromsa energiförbrukningen är dock en viktig del i arbetet. Den andra vägen, för att minska energianvändningens negativa effekter är att utveckla och öka användningen av förnybar energi. Det finns idag en samsyn i det svenska samhället kring energifrågorna och beslut har fattats att en omställning bör ske mot förnybar energi för att minska utsläppen och att reducera landets beroende av icke förnyelsebara energikällor, såsom fossila bränslen och kärnkraft. Denna samsyn delas av våra nordiska grannländer vilket även underlättar Sveriges deltagande i den nordiska elmarknaden. Sverige, precis som våra grannländer, ingår i en nordisk elmarknad där andelar energi säljs och köps efter behov. Detta medför att vindkraften inte bara tillför Sverige grön el utan även de andra nordiska länderna som är i behov av elen. År 2006 kom Sveriges första vindkraftsproposition, vilket klargjorde vindkraftens betydelse för att Sverige ska uppnå de mål som fastställts för samhällets omställning mot en förnyelsebar energiproduktion. Nyttjande av vindkraft jämställs med andra areella näringar, såsom fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk, vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Det lades fast att ordet vindbruk bör användas som en sammanfattning av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring som baseras på produktion av el från vind. Vindkraft är en förnybar energikälla som har stor potential för elproduktion och utgör idag egentligen det enda reella alternativet för ersättning av fossilbaserad energiproduktion. Planeringsramen för vindkraft i Sverige är för närvarande 30 TWh till 2020 varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. 3 Beroende av handläggningstiden hos Länsstyrelsen Västernorrland samt möjligheten till inkoppling till överliggande elnät. 7

8 3. OMGIVNINGSBESKRIVNING 3.1 OMRÅDESÖVERSIKT Vindbruksområdet på ca 1000 ha ligger ca 10 km väster om Ramvik i Härnösands kommun (se figur 3.1), beläget på höjder om ca 300 meter över havet och karaktäriseras av Länsstyrelsen som höglänt skog- och myrrikt landskap, och bedöms tåligt för vindkraft. Markanvändningen i vindbruksområdet är idag skogsbruk och domineras i huvudsak av ungskog. Det finns gott om befintliga skogsbilvägar som även går in i de centrala delarna av vindbruksområdet. Figur 3.1 Gografisk lokalisering av vindpark Lillsela 3.2 PLANFÖRHÅLLANDEN, RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE OMRÅDEN Planförhållande I enlighet med 3 kap Plan- och Bygglagen har Härnösands kommun en gällande vindbruksplan 4 (tematiskt tillägg till översiktsplanen), antagen år 2013 efter ett brett samrådsförfarande. Där pekas sex (6) områden ut som lämpliga områden för vindkraft, varav Lillsela- Skälansjön utgör ett av dessa. I planen anges att samtliga områdesgränser och att angiven yta ska ses som ungefärliga vilket innebär att kommun kan avgöra om vindkraft kan bli aktuell även utanför det utpekade området. Perspektivet bör således vara större än enbart det kommunala. Bolagets vindbruksområde överensstämmer till stora delar med området i planen. Se figur 3.2 på sidan 9. Vindbruksområdet berörs inte av några detaljplaner eller områdesbestämmelser. I kommunens vindbruksplan anges generella riktlinjer och rekommendationer för utbyggnad av vindkraft, samt för området specifika riktlinjer. Riktlinjer för området är att det vid en exploatering ska tas naturvårdshänsyn samt hänsyn till objekt av kulturhistoriskt värde. Området runt Blåsväderspussen bör beaktas vid en eventuell etablering. Föreslaget område hyser inte några större lokaler med höga natur- eller kulturvärden. 4 Finns tillgänglig via Härnösands kommun hemsida, 8

9 Riksintressen och skyddade områden Vindbruksområdet ligger inte inom något område utpekat som riksintresseområde och/eller skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken. Källa: Länsstyrelsernas GIS-tjänst Figur Riksintressen samt skyddade områden i landskapet omkring vindbruksområdet. Riksintressen: (2) Älgberget-Björnberget, (9) Riksintresse Vindbruk Skyddade områden: (1) Biotopskydd levande skogar (2) Sör- Lappmyran (3) Icktjärnberget (4) Biotopskydd levande skogar (5) Grenigtmyran (6) Hugstmyrhöjden (7) Biotopskydd levande skogar (8) Viksjö Gammelgården 9

10 3.3 AVSTÅND TILL BEBYGGELSE Närmaste bebyggelse ligger vid Lillsela/Storsela ca 1 km från vindbruksområdet. Med bebyggelse menas bostäder för såväl permanentsom fritidsboende. 3.4 BEFINTLIGA OCH PLANERADE VINDPARKER Figur 3.4 Befintliga och planerade vindparker i området - Möckelsjöberget (5st vindkraftverk) togs i drift år 2009, Rödmyrberget (1st vindkraftverk) har tillstånd och uppförande planeras strax norr om Möckelsjöberget. Stormon (5st vindkraftverk) har tillstånd och byggnation är under planering. Björnlandhöjden (upp till 55 st vindkraftverk) är tillståndsansökan under handläggning hos Länsstyrelsen Västernorrland. 10

11 4. VERKSAMHETSBESKRIVNING Vindbruksområdet som beskrivs i detta avsnitt är preliminär och kan komma att justeras tills det att en tillståndsansökan lämnas in beroende av samrådsprocessen och det fortsatta utredningsarbetet. 4.1 GEOGRAFISK LOKALISERING Vindbruksområdet om ca 1000 ha ligger i närheten av Lillsela i Härnösands kommun, i Västernorrlands län med lokalisering ca 10 km väster om Ramvik och ca 25 km nordväst om Härnösand. Se figur 3.1 sida VINDMÄTNING, EFFEKT OCH ELPRODUKTION Bolaget har sedan juli år 2014 haft vindmätningsutrustning på två platser samtidigt inom vindbruksområdet för att tidigt få underlag på hur vindklimatet är i området. Bolaget planerar även att uppföra en tillfällig mast för vindmätning i vindbruksområdet under hösten år Vindmätningen kommer ge viktig data om områdets vindförhållanden under en planerad period om två år. Masten som planeras kommer att ha en totalhöjd på 140 meter och vara av fackverkskonstruktion som stagas med linor med tillhörande säkerhetsutrustning. En separat anmälan kommer att lämnas in till Länsstyrelsen Västernorrland före resningen av masten. Varken nu eller då en fullständig tillståndsansökan lämnas in, kommer det att anges exakt vilken typ av vindkraftverk som kommer att bli aktuell. Detta eftersom den tekniska utvecklingen av vindkraftverken går snabbt samt att resultatet från vindmätningar och förprojekteringar har stor betydelse för valet av verk och utformningen av vindparken. För att genomföra beräkningar och analyser har referensverk 5 använts, i detta fall Vestas V112. Referensverket har en rotordiameter om 112 m (rotorblad 56 m) och tornet är höjt till 164 m så att totalhöjden uppgår till 220 m. Vestas V112 har ett källjud 6 på 106,5 db (A) vilket har använts i beräkningar om utbredningen av exempelvis ljud. De vindkraftverk som finns på marknaden idag bygger dock i stort sett på samma teknik. Vindkraftverken består, enkelt uttryckt, av ett torn och ett maskinhus med en trebladig rotor högst upp på tornet. Rotorbladen samlar upp vindens rörelseenergi och produktionen av el överförs via en transformator, belägen inom vindbruksområdet, till elnätet. Verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. De flesta vindkraftverk startar att producera energi från vindstyrkor om ca 3-4 m/s samtidigt som vingarna automatiskt stoppas då det blåser mer än storm 25 m/s i syfte att minska slitaget på verken. Vindkraftverken kommer sannolikt ha ett aggregat som går i automatisk drift under normallägen, vilket innebär att styr- och övervakningsfunktioner sker genom en dator i respektive vindkraftverk. Den totala produktionen el avgörs av antalet vindkraftverk, vilken effekt vindkraftverket kommer att ha samt vindförhållanden som råder på platsen. Produktionen bedöms i dagsläget kunna uppgå till ca 210 GWh/år baserat på en total effekt upp till 70 MW. 4.3 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING Bolaget planerar ansöka om tillstånd enligt box-modellen vilket innebär att tillstånd söks för att uppföra vindkraftverk med tillhörande verksamheter inom ett bestämt område, vindbruksområde. Uppförande av vindkraftverk inom detta område kommer vara förenade med åtaganden som bolaget kommer att ta, t.ex. ytor som undantas helt eller delvis av planerad vindpark eller beskrivna principer för hur verksamheten i området ska bedrivas med hänsyn till ex. andra intressen om sådana finns. Det är i nuläget planerat för upp till 21 vindkraftverk inom vindbruksområdet som har en area om 10,65 km 2. Teoretiska placeringar av vindkraftverk framgår av en situationsplan (figur 4.3). Situationsplanen ska ses om ett exempel på det maximalt antal verk som kan rymmas inom vindbruksområdet, då både layout 5 Referensverk Ett vindkraftverk från en gemensam databas dit vindkraftstillverkare lämnar uppgifter(data) om sina vindkraftverk. 6 Dagens vindkraftverk har käll-ljud på mellan 100 och kanske 107 db(a) enligt tillverkarnas uppgifter. 11

12 och antal verk kan komma att förändras under samrådsprocessen. En väglinjeutredning för det interna vägnätet kommer att genomföras under sommaren år 2015 och redovisas i kommande MKB tillsammans med en slutlig situationsplan. Bolaget avser söka om en totalhöjd på vindkraftverken om 220 m (från fundamenten upp till rotorbladens spets i sin högsta position). Konsekvensbedömningen kommer därför att grunda sig på att vindkraftverken kan bli så höga, t.ex. vid framställande av fotomontage. Detta ska dock ses som en maximal totalhöjd och vindkraftverken kan därmed få en lägre totalhöjd vid en ev. byggnation. Figur 4.3 Exempel på situationsplan för projekt Lillsela, maxexempel-layout. 4.4 SAMMANSTÄLLNING AV MARKANSPRÅK Vid anläggningsarbeten i anslutning till väg- och fundament, anläggning av serviceinrättningar samt elarbeten, kommer marken att bearbetas, vilket innebär att marken schaktas, grävs och ev. sprängs i viss utsträckning. Kraftledningsgatan som krävs för elanslutningen kommer även att medföra en påverkan. Det är dock områden där vegetation kommer att finnas kvar och därmed fylla en funktion för till exempel djurlivet. I MKB kommer en beräkning av anläggningsytor och dess markanspråk att redovisas. 4.5 MASSOR OCH TRANSPORTER Massbalans eftersträvas Inom vindbruksområdet kommer massbalans att eftersträvas. Det innebär att det material som grävs, schaktas och sprängs ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur för vindparken. I MKB kommer det att presenteras mer om massbehov och hur försörjningsmöjligheterna av material ser ut i det kringliggande landskapet för det aktuella vindbruksområdet. 12

13 I den fortsatta planeringen kommer utredningar och studier angående markens bärighet att utföras, vilket kommer att utgöra underlag för planering av vägar och vindkraftsverkens placeringar. De befintliga vägarna i området kommer också att utredas för att avgöra vilka som kan användas och vilka som bör åtgärdas och förstärkas. Berörda väghållare kommer att kontaktas så att de ges möjlighet att påverka de åtgärder som planeras. Dessutom kommer ett förslag på det planerade nya vägnätet att tas fram samt bedömningar avseende behovet av täkter och massupplag. I ansökan och MKB kommer aktuell täkt- och betongframställningsverksamhet att beskrivas närmare. Krossning och betongframställning kommer ingå men för ev. täkter sker en separat tillståndsprövning av en annan verksamhetsutövare än bolaget. Transportbehovet är störst under anläggningsfasen Transporter till och från vindparken kommer att vara omfattande under byggtiden. Vid vägtransporter krävs det insatser med ett antal specialtransporter utöver montage av vindkraftverken. Bolaget strävar efter att transportavstånden ska vara så korta som möjligt för att gynna både miljön och samtidigt reducera kostnaden för projektet. Det finns normer och krav på transporter att förhålla sig till, både från myndigheter och från leverantörer av vindkraftverken. Kraven på transportvägar innefattar till exempel längsgående maxlutning, minsta radie för ytterkurvor, fri höjd till ovanliggande hinder. Vindkraftverken kommer företrädesvis att anlända till kust med båt, vilken hamn som blir aktuell är ännu inte fastlagd utan kommer utredas närmare. Efter ankomst till hamn fraktas verken med lastbilar på det allmänna vägnätet och för den sista etappen kommer befintliga skogsbilvägar att användas. Transportvägar kommer att utredas vidare och efter en genomförd framkomlighetsanalys upprättas en transportplan för transporterna. Krav på dispens för transporter på allmän väg regleras i trafikförordningen (1998:1276). Vid transporter på allmänna vägar genom två eller flera kommuner, söks dispens hos den avdelning av Trafikverket som ansvarar för den region där resan startar. Dispens gäller transporter på de statliga och kommunala vägar som berörs. En uppskattning av antal transporter och var de kan komma att ske kommer beskrivas mer ingående i MKB 4.6 DRIFT Driften av vindparken kommer till stor del att vara automatiserad och varje enskilt vindkraftverk kommer att fungera oberoende av övriga vindkraftverk. Om vindhastigheten överstiger den för vindkraftverket fastställda säkerhetsgränsen så kommer bromssystemet att aktiveras och vindkraftverket kommer att stanna. Vindkraftverket återaktiveras när vindförhållanden är under en given nivå. Livslängden för vindparken bedöms till år från färdigställande till avveckling. För att försäkra att vindkraftverken har en optimal livslängd, kommer de att underhållas löpande där större servicegenomgångar vanligtvis sker med 6 till 12 månaders intervaller. 4.7 AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLANDE Efter att tillståndet för vindparken löpt ut så ska anläggningen monteras ned, alternativt kan tillståndet förnyas och vindkraftverkens delar ersättas. När vindkraftverken monteras ned kommer marken att återställas och mycket små spår kommer bli kvar efter verkens fundament vilket medför att någon framtida påverkan på landskapsbilden inte finns. Avveckling och återställande kommer att redovisas vidare i kommande MKB. 13

14 5. MILJÖKONSEKVENSER Bedömning av miljökonsekvenser och de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som planeras för verksamheten kommer att presenteras i kommande MKB tillsammans med en mer ingående beskrivning. 5.1 LANDSKAPSBILD Vindbruksområdet ligger i ett landskap med mestadels skog och vindkraftverken planeras på högre belägna platser som kan vara mer eller mindre synliga från andra höjder och öppna platser i landskapet runt om vindbruksområdet. Betraktarens inställning till vindkraftverken har betydelse för hur vindkraftverken uppfattas. Generellt blir konsekvensen för landskapsbilden mindre i skogslandskap än i öppna landskap vid etablering av vindkraftverk, då skogen och den kuperade terrängen begränsar sikten. När man rör sig i skogsområdet ser man oftast inget vindkraftverk förrän man kommer nära och då upplever man vindkraftverkens verkliga storlek. På längre håll syns vindkraftverken tydligare eftersom de höjer sig över skogens träd, men de uppfattas då i regel som mindre. En siktanalys(se figur 5.1.1) är framtagen för den nuvarande utformningen av vindparken (se figur 4.3 på sidan 13) och kommer bearbetas vidare under utredningsarbetet om så blir aktuellt. En siktanalys för den slutgiltiga utformningen av vindparken kommer vara ett underlag i kommande MKB. Siktanalysen med hänsyn tagen till skogsområden visar varifrån det är teoretiskt möjligt att se vindkraftverken helt eller delvis. Analysen är baserad på att vindkraftverken har en totalhöjd på 220 meter. Närmaste bebyggelse ligger i Lillsela och Storsela som ligger lägre i terrängen väster om vindbruksområdet i en sluttning som delvis är skogbevuxen och delvis avverkad. Det innebär att vindkraftverken kommer både vara avskärmade och synliga från dessa byar, beroende på var i landskapet betraktaren befinner sig. Figur Siktanalys med hänsyn tagen till skogsområden 14

15 Fotomontage har tagits fram för att illustrera vindkraftverken med den maximala totalhöjden från olika platser i vindbruksområdets omgivning. Fotomontagen visar vyn över landskapet från viktiga fotoplatser utifrån situationsplanen för vindparken tillsammans med vindkraftverk som planeras och är idrift i Härnösands kommun och som kan vara synliga från aktuella fotoplatser. Figur Fotoplatser för fotomontage av planerad och befintliga vindkraftverk i Härnösands kommun Fotoplats 1 Vårdkasen 15

16 Fotoplats 2 Höga kusten Fotoplats 6 Lillsela Fotoplats 7 Storsela Fotoplats 3 Snibbens camping 16

17 Fotoplats 4 Bäckland Fotoplats 5 Karlberg Fotoplats 8 Byn 17

18 Vindkraftverken ska hindermarkeras(se figur 5.1.3) enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Planerade vindkraftverk kommer troligen ha en totalhöjd högre än 150 meter vilket enligt gällande föreskrifter kräver att vindkraftverken ska markeras med vit färg och förses med belysning som lyser under dygnets alla timmar. I en vindpark ska samtliga vindkraftverk som utgör anläggningens yttre gräns markeras med ett högintensivt vitt, blinkande ljus. Inre vindkraftverken kan markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus i fast rött sken. Hinderbelysningen kommer att vara synkroniserad och dämpas delar av dygnet i den utsträckning det är tillåtet enligt Transporstyrelsens föreskrifter. Ifall det innan upphandling av vindkraftverken på marknaden finns leverantörsoberoende teknik för händelsestyrd hinderbelysning (s.k. släckt park ) som Transportstyrelsen kan godkänna, avser bolaget att söka dispens för detta om kostnaden är rimlig. Björnlandhöjden Hästkullen Lillsela Stormon Möckelsjöberget Figur Översikt över utformningen av hindermarkering för Lillsela och närliggande vindparker enligt TSFS 2013:9, bilaga NATURMILJÖ Det finns idag kända nyckelbiotoper och naturvärden registrerade hos bolaget, se figur 5.2. Vindbruksområdet består mestadels av gran och tall med små inslag av Contorta. En naturinventering i området kommer att genomföras under sommaren år Inventeringen kommer i första hand att sikta in sig på de skogsområden som enligt SCA:s databas överstiger 100 år, våtmarker samt områden som är avsatta som naturhänsyn (frivilliga avsättningar). Nyckelbiotoper kommer helt att undantas anläggningsarbete och kommer således inte att inventeras. Syftet med inventeringen är att fastställa och urskilja högre naturvärden samt att ge en generell beskrivning över vindbruksområdets naturmiljö. Vindbruksområdet berör inga skyddade sjöar och vattendrag. Det finns några mindre bäckar inom själva vindbruksområdet och området avvattnas inom huvudavrinningsområde 38/39. En hydrologisk skrivbordsutredning kommer att genomföras och kommer redovisas i kommande MKB. 18

19 Utifrån dagens kännedom om områdets naturmiljöer bedöms att det finns goda förutsättningar att etablera en vindpark utan större skada på värdefulla biotoper. Figur 5.2 Kända nyckelbiotoper och naturvärden inom vindbruksområdet 5.3 KULTURMILJÖ En kulturmiljöanalys kommer genomföras genom en byråmässig kartläggning av kulturvärden i vindbruksområdet och i den närliggande omgivningen samt bedöma områdets potential att hålla kulturlämningar. Syftet är att förvärva kännedom om områdets karaktär under historisk och förhistorisk tid. Enligt Riksantikvarieämbetet finns det inom vindbruksområdet mindre än ett tio-tal kulturhistoriska och skyddsvärda objekt, se figur 5.3 sidan. Höga kulturvärden i form av kyrkomiljöer och annan skyddad bebyggelse(byggnadsminnen) saknas inom vindbruksområdet och det finns inga områden av riksintresse för kulturmiljövård inom området. Närmast skyddad bebyggelse (Högsjö gamla kyrka) och riksintresse för kulturmiljövård återfinns mer än 7 km öster om vindbruksområdet. Utifrån dagens kännedom om områdets kulturmiljöer bedöms att det finns goda förutsättningar att etablera en vindpark utan att direkt påverka områdets kulturvärden. 19

20 Figur 5.3 Kända kulturvärden inom och i anslutning till vindbruksområdet 5.4 TURISM OCH REKREATON Skogsområdena i och omkring vindbruksområdet används för friluftsliv som älg- och småviltsjakt, bärplockning och skoteråkning, en skoterled går igenom det planerade vindbruksområdet och en dialog kommer att tas med berörda skoterföreningar, Härnösands skoterförening och Högsjö skoterförening. Vindbruksområdet ligger inom Högsjö fiskevårdsområde och de mest närbelägna fiskevatten är Stor Lillhällsjön som ligger ca 500 m från vindbruksområdets norra områdesgräns och Hosjön ca 1,5 km öster om vindbruksområdets områdesgräns. I närmaste omgivningen återfinns det sparsamt med turismföretag. I omnejd (10 km) till vindbruksområdet finns möjligheter till bad och camping på Snibbens camping som ligger ca 8 km öster om vindbruksområdet, bad vid Aspnäs ca 7 km söder om vindbruksområdet och bad vid Viksjöbadet ca 10 km väster om vindbruksområdet. Inom 10 km från vindbruksområdet finns områden med natur och kulturmiljöer. Det finns också områden för naturreservat och Natura Friluftsområden av riksintresse ligger mer än 10 km öster om vindbruksområdet. Under anläggningsfasen kommer tillgängligheten till vindbruksområdet att begränsas då området utgör en byggarbetsplats, men när vindkraftverken är i drift kommer tillgängligheten att vara i stort sett som tidigare. Upplevelsen av naturen kommer dock att påverkas av vindkraftverken med tillhörande infrastruktur och det ljud och skuggor de alstrar vid vistelse i direkt närområde. Påverkan på och konsekvenser för friluftsliv och eventuell turism kommer att beskrivas mer ingående i kommande MKB. 20

21 Fritidsbebyggelse Bedömningen i dagsläget är att inget större fritidhusområde vars vy påtagligt kommer att förändras av vindparken finns i vindbruksområdets närområde. I kommande MKB kommer identifierade fritidshusområden inom 10 km att listas och visas på karta. Bolaget tar gärna emot uppgifter om fritidsbebyggelse i området. Områdenas karaktär och fritidshusområdenas avstånd och läge i förhållande till etableringen samt bedömning om förväntad förändring i vy, kommer också att redovisas i MKB. 5.5 RENNÄRING Bolaget har inte noterat några synpunkter från rennäringen under erbjuden tidig dialog av vindbruksområdet för initiering av samråd för etableringen. Vindbruksområdet med områdesid 152 har varit publicerat på bolagets hemsida sedan i enlighet med riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC 7 -certifierad mark, i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog. Syftet med tidig dialog är att möjliggöra för berörda intressenter däribland rennäring, att få information om och framföra synpunkter på eventuell vindkraftsutbyggnad i inledningsskedet av planeringen dvs. innan den lagstadgade tillståndsprocessen för att bygga vindkraftverk kommit igång. Vindbruksområdet berör inte områden som är av riksintresse för rennäringen, rennäringens strategiska platser eller renens viktiga områden. Vindbruksområdet och det omgivande landskapet utgörs enligt uppgifter från Sametingets hemsida av vinterland för rennäringen. Renskötseln i anslutning till vindbruksområdet bedrivs av Voernese sameby och Jijnjevaerie sameby. 5.6 FÅGLAR Fågelfaunan inom och i närheten av vindbruksområdet utgörs sannolikt nästan helt av skogslevande fågelarter. Erfarenhetsmässigt så utgör inte höjderna inom vindbruksområdet något viktigt fågelsträcksområde på grund av dess geografiska och topografiska lokalisering. Efter Ångermanlandsälven i norr går troligen en del fågelsträck men vid denna dalgång och närliggande berg till dalgången kommer inga vindkraftverk att placeras. Vindbruksområdet består till stor del av brukad gran och tallskog med mycket ungskog och föryngringsytor. Även en del sumpmarker finns inom och kring områdena. Fläckar med sparad äldre skog av både gran och tall förekommer sparsamt. Inventering av eventuella spelplatser för skogshöns (tjäder och orre) sker våren 2015 och under sommaren 2015 kommer allmänna fågelrörelser och förekomst av övriga rovfåglar att inventeras mer ingående tillsammans med inventering av våtmarksfåglar. I samband med inventeringen av våtmarksfåglar kommer även förekomsten av smålom att utredas. Inventeringen kommer att ske vid samtliga små tjärnar inom vindbruksområdet och 1 km däromkring. En särskild inventering (spelflyktsinventering) avseende kungsörn genomfördes under första kvartalet år Den visade inga tecken på att örnar avser att häcka inom eller i direkt anslutning till det planerade vindbruksområdet. Resultatet från genomförda inventeringar kommer att redovisas mer ingående i kommande MKB. 5.7 ÖVRIGT DJURLIV Vindbruksområdet förväntas ha ett relativt typiskt djurliv för skogsmark på dessa breddgrader. Däggdjursfaunan består i huvudsak av en älgar och småvilt i form av till exempel hare, räv och mård. Samråden förväntas ge mer information om ifall det vid projektet finns något särskilt skyddsvärt djur. 7 FSC står för Forest Stewardship Council och är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar, genom sitt certifieringssystem FSC. 21

22 Fladdermöss har i vissa fall visat sig kunna kollidera med vindkraftverkens blad, i likhet med fåglar, varför det här nämns särskilt. Cirka tio arter av fladdermöss har observerats inom Västernorrland och Jämtland. Det förväntas dock en relativt artfattig fladdermusfauna i området på grund av utredningsområdets breddgrad, höjd över havet samt sparsamma lövmiljöer och avsaknaden av jordbruksmarker. Av de länsförekommande arterna kan främst fyra arter förväntas inom och kring utredningsområdet; Brandts fladdermus, Långörad fladdermus, Nordisk fladdermus samt Vattenfladdermus. Samtliga arter är vanligt förekommande och Nordisk fladdermus räknas som ett av Sveriges vanligaste däggdjur. Samtliga fladdermöss skyddas av det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS, dock ingår ingen av ovan nämnda arter i EUs art- och habitatdirektiv eller den nationella rödlistan. Forskning kring fladdermusfaunan i boreal skog och på höghöjdslägen sker i dagsläget i Jämtland och Västernorrlands län och resultat därifrån visar att det föreligger låg risk att fladdermöss att störas av vindkraftsverk i boreal skog. Bolagets bedömning är därför att Lillsela utgör ett s.k. lågriskområde för fladdermöss. 22

23 5.8 HÄLSA OCH SÄKERHET Buller Det finns sparsamt med bebyggelse i närheten av etableringen som kan komma påverkas av buller(ljud) från vindkraftverken. Nuvarande ljud i området kommer huvudsakligen av ljudet som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar. Två slags ljud kommer från ett vindkraftverk; (1) det maskinella ljudet, som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, och (2) det aerodynamiska ljudet som uppstår när rotorbladen tar upp vind. Ljud från ett vindkraftverk får inte överstiga 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid bostadshus.. En första analys angående buller(se figur nedan) baserad på maxexempel-layout har tagits fram. Den visar att rekommendationer kan uppfyllas vid närmsta bebyggelse. Bullerberäkningar kommer att genomföras för att kunna göra en bedömning av vindparkens ljudpåverkan på bebyggelse och redovisas vidare i kommande MKB. Bolaget kommer att säkerställa så att riktvärden för buller vid närmsta bostadshus eller fritidshus (40 dba) följs under driftfasen. Figur Bulleranalys 23

24 Skugga Omgivning är idag påverkad från reflexer och skuggbildning av landskapets omgivning. Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder. Utbredningen av skuggor är som störst när solen står som lägst, det vill säga vid solens upp- respektive nedgång under vår och höst. Enligt Boverkets rekommendationer och etablerad praxis bör den teoretiska skuggtiden inte överstiga 30 timmar per år och den faktiska skuggtiden bör inte överstiga 8 timmar per år.(boverket, 2008). En första analys angående skuggor från etableringen har tagits fram(se figur nedan). Den visar att rekommendationer kan uppfyllas vid närmsta bebyggelse och vidare beräkningar kommer att genomföras för att kunna göra en bedömning av vindparkens skuggpåverkan och redovisas vidare i kommande MKB.. Figur Skugganalys 24

25 5.9 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL Vid en eventuell tillståndsgivning till vindkraftsetableringen kommer ett kontrollprogram att upprättas. Detta kontrollprogram kommer att vara uppdelat i kontroll under anläggningsfas, respektive kontroll under driftfas. Syftet med kontrollprogrammet är att kontrollera att etableringen drivs i enlighet med tillståndsansökan och är ytterligare ett led i att upprätta och driva vindparken så säkert som möjligt för både miljö och människor. I kommande MKB kommer en sammanställning av skyddsåtgärder och försiktighetsmått att redovisas som kommer att gälla för verksamheten LUFT OCH KLIMAT Effekterna till följd av en utsläppsreducering bestäms mycket av vindförhållandena på lokaliseringen och anläggningens storlek. Vindbruksområdet bedöms vara ett mycket lämpligt område för att effektivt ta tillvara vindenergi genom vindkraftverk. Etableringen har kapacitet att leverera mycket förnybar el per verk i förhållande till andra mindre lämpliga vindbruksområden. Etableringens påverkan på luft och klimat kommer vidare att redovisas i kommande MKB MILJÖ- OCH SAMHÄLLSNYTTA Miljöarbetet i Sverige kan sammanfattas i de 16 nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen har satt upp. Miljökvalitetsmålens syfte är att ange en riktning i miljöarbetet dit Sverige ska sträva för att miljöproblematiken inte ska behöva föras över på nästa generation. I kommande MKB kommer vindparkens påverkan på miljömål, såväl nationellt som regionalt och lokalt, att redovisas. Vindkraften medverkar positivt till möjligheten att direkt eller indirekt uppfylla flera av de nationella miljömålen bl.a. genom att den el vindkraften producerar ersätter el på marginalen vilken oftast är producerad med fossila bränslen som t.ex. kol. Vindkraft medför därmed att utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider som annars hade gett upphov till ökning av klimatpåverkan, försurning och övergödning uteblir. Vindkraft bidrar till lokal nytta, bland annat i form av nya arbetstillfällen. Den mest intensiva fasen är under anläggningsfasen, då anläggningen byggs, vilket skapar många arbetstillfällen under en kortare tid. På längre sikt behövs även personal för anläggningens drift och underhåll samt indirekta arbetstillfällen som kan kopplas till anläggningen som exempel hotell, affärer och andra produkter och tjänster som lokala entreprenörer och företag kan erbjuda. Under byggnationen av Mörttjärnberget vindpark som togs idrift under år 2014 vid Albacken i Bräcke kommun, som innefattar 37 vindkraftverk, har 44 % av årsarbetena utförts av regional arbetskraft. Totalt under en 5-års period så har SSVAB(Statkraft SCA Vind AB) upphandlat 221 årsarbeten fördelat 44% inom Jämtland och Västernorrland, 18% av företag inom Sverige utanför regionen och 38% av utländska företag. Totalt har 104 företag i regionen anlitats. I Mörttjärnberget vindpark arbetar det idag 8 personer med driften av vindparken, 4 vindkraftstekniker anställda av SSVAB och 4 driftstekniker anställda av Siemens. I tillägg så arbetar 10 personer inom SSVAB med samtliga vindkraftverk som är uppförda och under uppförande MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalkens 5 kapitel och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Vindkraftsetableringens eventuella påverkan på miljökvalitetsnormerna kommer att redovisas i kommande MKB. 25

26 5.13 ANDRA VERKSAMHETER I OMRÅDET Markanvändningen inom vindbruksområdet består idag övervägande av skogsbruk. Tidig dialog som del i en förstudie visar att försvarsmakten har intressen inom delar av vindbruksområdet. Ivar Westberg elektronikservice har i tidigt yttrande anfört att de har ett radiolänkstråk som passerar vindbruksområdet. Nuvarande utformning/situationsplan av vindkraftverkens placeringar har beaktat försvarsmaktens intressen och aktuellt radiolänkstråk. En flyghinderanalys med hänsyn till flygsäkerheten är genomförd av Luftfartsverket avseende bl.a. utrustning som ägs av LFV samt analys av berörda flygplatser med dess luftrum, in- och utflygningsprocedurer, utrustning samt hinderbegränsande områden. Luftfartsverket har inget att invända mot den planerade etableringen. Berörda flygplatser, Sundsvall-Timrå Airport och Höga Kusten Airport, har inget att erinra mot den tänkta etableringen under förutsättning att gällande totalhöjder(220 meter) inte överskrids samt att hindermarkering utförs enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Vidare så kommer en luftburen kraftledning att bli aktuell för att ansluta vindparken till ovanliggande elnät och kommer att gå österut dit anvisad anslutningspunkt på befintlig kraftledning finns då åtgärder i elnätet planeras norrut, tidig dialog är upprättad med E.ON Elnät AB i denna fråga och kommer att utredas närmare. Härnösand Energi och Miljö AB har ingen möjlighet att ansluta vindparken. Se figur 5.13 för område på befintlig ledning en station utreds. Även täktverksamhet kan bli aktuell i närheten till vindbruksområdet och dessa verksamheter kommer beskrivas närmare i kommande MKB. Figur 5.13 Utredning av stationsplacering för anslutning av vindpark Lillsela 26

27 6. FORTSATT UTREDNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Utredningar och inventeringar som är planerade för projektet är bl.a. Naturinventering Kulturmiljöanalys Fågelinventeringar (örn, skogsfågel mfl..) Flyghinderanalys Byggnadsinventering Visualiseringsutredningar (fotomontage, siktanalys och hinderanimering) Buller- och skuggberäkningar Väglinje-, täkt och elanslutningsutredningar Hydrologisk skrivbordsutredning. Efter att samrådstiden löpt ut kommer en miljökonsekvensbeskrivning att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de utredningar som genomförts. Utformningen av vindparken kan komma att anpassas till den kunskap som löpande tillförs projektet. ANSÖKAN OM TILLSTÅND Prövande myndighet för ovan angiven etablering är Länsstyrelsen. Förutom tillståndsansökan hos Länsstyrelsen så ska även en ansökan om linjekoncession sökas hos Energimarknadsinspektionen enligt 2 kap. 1 och 2 kap 8 a ellagen (1997:857) för elledningar och 5 elförordningen (1994:1250). Detta är dock en separat process. Bolaget har för avsikt att under kvartal färdigställa en tillståndsansökan enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftanläggning vid Lillsela. PROCESSEN FRAM TILL BESLUT I TILLSTÅNDSFÖRFARANDET Samråd med myndigheter, organisationer, särskilt berörda och allmänhet Eventuellt kompletteringsföreläggande från Länsstyrelsen Yttranden och kommunens tillstyrkan Tillståndsansökan inkl. MKB lämnas till Länsstyrelsen Kungörelse Länsstyrelsen beslutar om tillstånd 27