KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014"

Transkript

1 KYLSKÅPSPROJEKTET Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

2 Rapport för Projekt Kylskåp Klass: MI1b Gruppnummer: 3 Datum för rapportinlämning: Labbhandledare: Joakim Wren Namn (gruppens kontaktperson Personummer E-postadress skrivs först!) Christian Johansson Chrjo612@student.liu.se David Larsson Davla119@student.liu.se Robert Mustonen Robmu374@student.liu.se Andreas Svensson Andsv180@student.liu.se För handledaren: Datum för bedömning Betyg (Godkänd G, kompletteras K eller underkänd UK ) Signatur 1

3 Sammanfattning I detta projekt så var målet att ta reda på ett kylskåps köldfaktor under normal och onormal drift. Vi har utfört flera olika mätningar på ett kylskåp och sedan använt dessa mätvärden för att räkna ut köldfaktorn i de olika driftfallen. Mätningarna vi gjorde var på ett kylskåps under olika driftförhållanden, samt med och utan en viss mängd vatten inuti kylskåpet för varje driftfall. Mätningarna bestod av temperaturer på olika komponenter i kylskåpets kompressorcykel, temperatur i kylskåp och temperatur på starttillstånd och sluttillstånd på vattnet som användes. Varje mätning utfördes under ca fyra timmar och där våra mätvärden sparades via en dator som spelade in temperaturerna. Efter uträkningar kom vi fram till ett resultat vi inte väntat oss och som påverkats av felmätningar, för låg noggrannhet och underskattning av vissa faktorer. Detta har visat oss hur viktigt det är med noggrannhet, kommunikation, förberedelser för att nå ett rimligt och bra resultat. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Syfte och frågeställning... 4 Metod... 4 Teori... 7 Resultat... 9 Normal drift utan vatten... 9 Normal drift med vatten Normal drift Onormal drift utan vatten Onormal drift med vatten Onormal drift Diskussion

5 Inledning I detta projekt kan man läsa om hur man, med hjälp av mätningar och beräkningar, analyserar driften av ett vanligt kylskåp och hur dess driftcykel påverkas under termiska samt termodynamiska omständigheter. Genom att mäta temperaturer i fyratimmars perioder på olika punkter runt kylskåpets driftscykel samt elförbrukningen på kylskåpet, kan värmefaktorn(cop) tas fram. Detta genomförs då under fyra olika driftförhållanden där två är under normal drift och två är under onormal drift. Syfte och frågeställning Syftet med detta projekt är att man ska få mer förståelse för: Hur kylskåpets kompressorcykel samt processer fungerar Hur man mäter temperaturer med ett avancerat mätsystem och hur man kartlägger dessa. Hur värmeöverföringen av olika material och medier(vatten, syre m.m.) påverkar driftcykeln på kylskåpet. Hur man på ett vetenskapligt sett Analyserar, Dokumenterar samt presenterar sina mätresultat. Metod Det första som utfördes var att koppla in en elmätare till kylskåpet för att kunna mäta den effekt som tillfördes kylskåpet. Elmätaren placeras mellan kopplingen som förekommer mellan kylskåpet och eluttaget. Sedan behandlades temperaturmätutrustningen, det innefattar en temperaturlogger och fyra temperaturkänsliga sensorer, men också en programmjukvara som finns installerad på en dator. Kopplingen mellan kylskåp, elmätare och eluttag 4

6 Sensorernas ena ändar placerades på olika platser i kylskåpet för att temperaturer enkelt ska kunna läsas av. Den andra änden av sensorn kopplas till temperaturloggern för att mätvärdena skall kunna registreras. Kopplingen till loggern sker via en plus och en minus sida, den gröna ansluts till minus och den vita till plus. För säkerthetens skull testades även temperaturanordningen innan nästa steg utfördes. Loggern i sin tur är kopplad till en dator som innehåller programvaran Temperaturlogger. Kopplingen sker via usb porten på datorn med en kabel som hör till loggern. Datorn används som hjälpmedel för att mätvärden enkelt skall kunna registreras. Sensorernas positioner bestämdes utifrån vilka mätvärden som behövdes. I detta fall sattes den första sensorn på förångaren, det vill säga längst in i kylskåpet. Sensor två och tre placerades för och efter kondensorn. Före kondensorn sitter högre upp och efter kondensorn sitter längre ner på baksidan av kylskåpet. Mätningen vid dessa positioner kan enkelt bli fel om man inte sätter ett material mellan sensorn och rörets metalliska utsida. Detta på grund av jordningsfel som uppstår vid galvanisk kontakt mellan sensorn och olika metallytor. Tejp sattes därför mellan ytornas kontaktpunkt för att förhindra detta. Efter kondensor kan det också bli felaktiga värden om sensorn sitter för långt ner. Detta för att den även kan påverkas från andra rör som också avger en viss temperatur. Detta syns på bild nummer tre nedan, sensorn placerades en ca 20cm ovanför kopparrören för att inte mätvärdena skall påverkas av dem. Sensor nummer fyra fästes mitt inne i kylskåpet för att mäta den faktiska kylskåpstemperaturen. Sensorn hängde alltså ner från taket för att hamna i kylskåpets centrum. Sensor 1 och 4 Sensor 2(Före kondensor) Sensor 3(Efter kondensor) När alla instrument var inkopplade startades den första mätningen, just denna mätning utförs med tom kyl. Mätningen startades på datorn i programvaran Temperaturlogger för 5

7 registrering av temperaturvärden. Avläsningen av den tillförda effekten sker i elmätaren, på den står ett medelvärde på en display. Mätningen skall startas på två ställen, på datorn och på elmätare, samtidigt. Tidsintervallet mellan registreringen av temperaturerna sattes till 20 sekunder. Mätningarna togs under fyra timmar för att sedan stoppas och sparas. Värdena som togs med hjälp av Temperaturlogger sparades som textfil medan medelvärdet från elmätaren skrevs upp för hand. Mätning två skall utföras med en hink vatten ståendes i kylskåpet. Fyra liter vatten fylldes noga upp med hjälp av litermått. Sedan fick vattnet stå i rummet i ca en timma för att sjunka till rumstemperatur. När rätt temperatur var uppnådd lades hinken med vatten in i kylen på bottenvåningen. Sedan startades mätningarna på nytt. Fyra timmar senare stoppades de och sparades. Hink med vatten i kylskåpet Mätning tre var med en separat fläkt riktad mot kylens kondensor för att kunna göra mätningar under onormal drift. Denna mätning var utan vatten. Fläkten kopplades in i ett eluttag och placerades ca 50 cm från kondensor för att få en lagom fläkteffekt. Sedan startades mätningarna. Fyra timmar senare stoppades mätinstrumenten och informationen sparades på samma sätt som tidigare. Mätning fyra skedde också under onormal drift, det vill säga med en fläkt riktad mot kondensorn. Fyra liter vatten mättes upp igen och ställdes i rumstemperatur för att temperaturdifferensen måste vara noll. När detta var uppnått fördes hinken med vatten in i kylskåpet. Mätningarna startades en sista gång för att sedan stoppas och sparas fyra efter fyra timmar. 6

8 Teori Figur 1 Visar en Idealiserad kompressorcykel Ett kylskåp drivs av en kompressorcykel likt bilden ovan. Kompressorn är placerad nedtill på kylskåpets baksida och är den drivande processen i själva kompressorcykeln. Kompressorns uppgift är att höja trycket samt transportera värme från en låg temperatursreservoar till en hög. Detta medför att ett kylskåp samt en värmepump använder sig av samma kompressorcykel bara att de har olika avsikt med processen. I ett kylskåp sitter förångaren i kylskåpet som är den enhet som tar upp värme och därmed kyler luften i kylskåpet. Kondensorn som sitter bakpå kyskåpet gör ett värmeutbyte med omgivningen, alltså ger ifrån sig värme. I en värmepump används processen omvänt där förångaren tar upp värme ifrån luften utomhus och kompressorn gör ett värmutbyte med omgivningen inomhus och ger ifrån sig värme till rummet. Det som avgör hur effektivt ett kylskåp är köldfaktorn eller även kallat COPvärde(Coefficient Of Performance), som beräknas genom att dividera köldeffekten med effektförbrukningen på kylskåpet. I detta projekt har kyskåpets köldfaktor beräknas under 2 olika fall: normal drift och onormaldrift. Under både normal drift och onormal drift har köldeffekten testats med dels tom kyl, men också med en hink med rumstempererat vatten i kylen. Totalt utfördes 4 tester. 7

9 Med normal drift menas att kylskåpet står i normal rumstemperatur och går utan att några yttre faktorer påverkar själva driftcykeln. Skillnaden på normal drift och onormal drift är att under onormal drift påverkar driftcykeln genom yttre faktorer. I detta projekt placerades en golfläkt ut mot kylskåpets kondensor på baksidan av kylskåpet. Detta resulterar då i en högre konvektiv värmöverföring mellan kondensorn och luften på baksidan vilket i sin tur gör att kondensorn kyls fortare och det gör kylskåpet effektivare. När det sedan placeras en hink med rumstempererat vatten i en nedkyld kyl sker en direkt värmeöverföring i form av strålning och konvektion från vattnet till luften i kylskåpet, vilket höjer temperaturen på luften i kylskåpet och gör att förångaren bör hållas kall längre vilket medför att kompressorcykeln blir längre. 8

10 Temperatur Resultat Normal drift utan vatten t Kompressor, normal t Total T Medel,kylskåp 3242 s s o C 52 W 50 Normal drift utan vatten Efter kondensor I kylskåpet 10 0 Före kondensor Förångare Diagram 1 visar temperaturerna vid de olika mätpunkterna i cykeln i testet med ett tomt kylskåp utan störning under tiden fyra timmar 9

11 Normal drift med vatten m 4 kg t Kompressor, normal, vatten 4428 s C p 4187 J/kgK t Total, vatten s T o C T Medel, kylskåp, vatten o C T o C 52 W Diagram 2 visar temperaturen på de olika mätpunkterna i testet med kylskåp i normal drift med vatten under tiden fyra timmar 10

12 Normal drift

13 Temperatur Onormal drift utan vatten t Kompressor, onormal t Total 4290 s s T Medel, kylskåp 7.94 o C 52 W Onormal drift utan vatten Efter kondensor I kylskåpet Före kondensor 0 Förångare Diagram 3 visar temperaturen på de olika mätpunkterna i cykeln i testet där kylskåpet har en hink med vatten och en fläkt som blåser på kondensorn under fyra timmar 12

14 Temperatur Onormal drift med vatten m 4 kg t Kompressor, onormal, vatten 6225 s C p 4187 J/kgK t Total, vatten s T o C T Medel, kylskåp, vatten o C T o C 52 W 40 Onormal drift med vatten Efter kondensor I kylskåpet Före kondensor Förångare Diagram 4 visar temperaturen på de olika mätpunkterna i cykeln i testet där kylskåpet har en hink med vatten och en fläkt som blåser på kondensorn under fyra timmar 13

15 Onormal drift

16 Diskussion Det första experimentet där vi jämförde två normala driftfall plockade vi ut effektflödet som kompressorn i kylskåpet krävde för att hålla temperaturerna nere. Tydligt och inte alls förvånande hade det gått åt mer energi att hålla temperaturen nere i kylskåpet då det ställdes in en hink med rumstempererat vatten. Efter att vi tillämpat vår temperaturkompensering för att kunna jämföra de två driftfallen på ett rättvist sätt kom vi fram till ett COP-värde som vi tyckte låg på en rimlig nivå. Men vi kände att vi inte kunde dra några större slutsatser i detta läge eftersom vi inte kommit fram till något resultat för de två onormala driftfallen. Då vi började räkna och få fram resultat av de två onormala driftfallen hade det gått åt mer energi än innan, och det gällde de båda onormala driftfallen. Här dök det upp ett resultat vi inte väntat oss. Då vi hade en fläkt riktad mot kondensorn var förväntningarna att denna fläkt skulle göra kylskåpets kompressorcykel effektivare, eftersom fläkten skulle hjälpa kondensorn att sänka temperaturen på köldmediet genom den ökade konvektionen från kondensorn. Alltså, kylskåpet skulle kunna hålla temperaturerna nere med mindre effekt, eller hålla lägre temperatur i kylskåpet med samma effekt som innan. Men när vi sedan tittade på vad som hänt med medeltemperaturerna i kylskåpet och jämförde dem med de två tidigare testerna med normal drift, var dem båda kallare. Här ser vi att fläkten faktiskt har påverkat kompressorcykeln. Genom att ha orsakat en lägre temperatur på köldmediet ut ur kondensorn bidrar det till att köldmediet når en lägre temperatur efter strypventilen än vad den hade gjort vid normal drift. 15 Förångaren får då en lägre medeltemperatur i detta fall och kyler mer. Detta stämmer bra med våra resultat då vi har haft lite högre medeltemperaturer på kondensor och i kylskåp vid normal drift och kallare medeltemperatur på kondensor och i kylskåp vid onormal drift. Vid ett jämförande av hur mycket vattentemperaturerna har ändrats från starttillstånd till sluttillstånd för de olika driftfallen var skillnaden inte speciellt stor. Vattentemperaturen hade sjunkit mindre vid onormal drift där vi förväntade oss att den kallare temperaturen i kylskåpet borde kylt ner vattnet mer. Det resultatet känns helt orimligt då vi inte vet hur detta har gått till. Här ställer vi oss frågorna, mätte vi start och slut-temperaturerna tillräckligt noga? mätte

17 vi verkligen upp fyra liter vatten? kan det ha varit för mycket vatten i kylskåpet alternativt för lite vatten i det föregående test? Om vi hade ställt in t.ex. fem liter vatten i testet för onormal drift och fyra liter för testet med normal drift skulle resultatet antagligen kunna se ut på det här viset. Fem liter vatten skulle ta längre tid att få ner temperaturen på än fyra liter. Vi vet inte vad som är felet bakom det här, men det vi vet att ett fel har helt klart letat sig in. Antagligen ligger den mänskliga faktorn bakom detta, och med andra ord har vi slarvat och misslyckats med mätningarna. Efter vi tagit fram vårt COP-värde för den onormala driftfallen var den första reaktionen att det var lågt. Vi hade som innan förväntat oss att fläkten skulle hjälpt till kyleffekten mer än vad våra resultat visar. Men samtidigt vet vi att fel i mätningarna har förekommit, och med dessa felmätningar vet vi att det har gjort en rätt stor påverkan på vårt slutresultat. Förväntningarna på våra resultat av COP-värden i de två olika driftfallen var att det skulle vara en bättre köldfaktor i det driftfall där vi hade en fläkt riktad mot kondensorn. Dock var våra resultat tvärt om. Då vi har tittat på vilka delar som skulle ställa till det för våra resultat var det självklar att våra uppenbara felmätningar har resulterat i konstiga resultat. Ytterligare en faktor som vi kan tänka oss har ställt till det är vårt antagande om att det varit konstant temperatur i rummet där vi utfört våra mätningar. Om det nu inte varit samma temperatur i t.ex. mätningarna för normal drift skulle det kunna resultera i att vår temperaturkompensering borde varit större. Och då vi tänkte tillbaka på våra mätningar vet vi med oss att en av mätningarna gjordes på natten och den andra på dagen. Mycket rimligt skulle det faktiskt kunna vara en skillnad i rumstemperatur mellan dag och natt, och det skulle då ge en större skillnad mellan temperaturerna i kylskåpet och rummet. Vi hade då behövd gjort en större temperaturkompensering och det hade resulterat i ett lägre COP-värde för de normala driftfallen. Då det någonstans har blivit fel med mätningen av temperaturerna i vattnet eller mängden vatten i något av driftfallen har även detta påverkat resultatet på det sättet att våra COPvärden inte stämmer med varandra. Då våra resultat pekar på att mängden vatten i det normala driftfallet kan ha varit för liten, alternativt att det var en för stor mängd vatten i det onormala driftfallet. Om fallet skulle vara att mängden vatten varit felaktig ger det också en förklaring till varför våra COP-värden inte uppfyllde våra förväntningar. För med lika mängd vatten i de två olika driftfallen borde get oss en annan sluttemperatur i något driftfall. T.ex. om vi har haft en mindre mängd vatten än vad vi räknat med i vårt normala driftfall hade det 16

18 get oss en för stor skillnad i temperatur mellan starttillstånd och sluttillstånd. Det ger även ett problem då vi räknat på den massa vi trodde befann sig i kylskåpet men att den massan i själva verkat varit mindre. Totalt sett medför allt detta att COP-värdet vi har räknat fram är högre än vad det borde. Om det istället varit för mycket vatten i det onormala driftfallet skulle det ge ett motsatt resultat. Alltså skulle COP-värdet som räknats fram blivit för lågt. När vi tittade överskådligt på detta insåg vi att våra två största felkällor tillsammans har orsakat att resultatet blivit konstigt. Men då vi ser åt vilket håll våra felkällor har påverkat de två olika COP-värden skulle det kunna vara rimligt att faktiskt få ett mer troligt resultat. Och med det menar vi att den skulle vara en bättre köldfaktor i det onormala driftfallet jämfört med det normala driftfallet. 17

19 Slutsats Det vi kommit fram till under detta projekt är bland annat hur ovärderlig kommunikation mellan gruppmedlemmar är. Testerna som utförts blev startad och stoppad av olika personer och informationen lyckades försvinna och misstolkas. Detta har resulterat i missberäkningar och felaktiga resultat. Vi borde alltså ha varit mer samspelta och noggranna vid våra mätningar av testvärden. Det hade varit bättre om vi tänkte efter mer och ställde oss frågan i förväg, vad behövs för att genomföra våra beräkningar. Några av värdena vi tog användes inte, men andra mätningar vi hade behövt för att få korrekt resultat på projektet togs aldrig. Resultatet vi kom fram till var att COP värdet under normal drift var högre än det COP värde vi tog fram under onormal drift. Det visar att våra felkällor har haft tillräckligt stor inverkan på resultaten och medfört att det vi kom fram till inte stämmer överens med det teoretiskt korrekta. 18

20 Referenser Robert Turner, Yunus Cengel and John Cimbala Fundamentals of Thermal-Fulid Sciences, 4th edition (2012) Wren, Joakim (2014), TMMI44, föreläsning Linköpings Tekniska Högskola, HT14 19

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Projektarbete Kylskåp

Projektarbete Kylskåp TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,

Läs mer

Rapport av projektarbete Kylskåp

Rapport av projektarbete Kylskåp Rapport av projektarbete Kylskåp Klass: Mi1a Gruppnummer: Mi1a 6 Datum för laboration: 1/10 4/10 2014 Datum för rapportinlämning: 2014 10 12 Labbhandledare: Joakim Wren Namn Personnumer E postadress Taulant

Läs mer

Projektarbete Kylskåpet

Projektarbete Kylskåpet Klass: Gruppnummer: Datum för laboration: Datum för rapportinlämning: Labbhandledare: Projektarbete Kylskåpet Termodynamik 7 MI1A Namn (gruppens kontaktperson Personummer E-postadress skrivs först) Simon

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Termodynamik Klass: MI1.b Gruppnummer 2 Kursnamn TMMI44 Datum för rapportinlämning: 2014-10-12 Handledare: Joakim Wren Namn Personummer E-postadress André Larsson 950719-8597 Andla929@student.liu.se

Läs mer

Projektarbete "Kylskåp"

Projektarbete Kylskåp Projektarbete "Kylskåp" IEI TMMI44 Termodynamik Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet 2014-10-07 Gustav Carlqvist, Martin Forsell, Alexander Apelberg, Sandra Helte, Jenny Lundgren 1 Försättsblad

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se KYLSKÅPSPROJEKTET Grupp 1 Mi1A TMMI44 Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se Johan Boström 941112 johbo700@student.liu.se

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1 Exempeltentamen 1 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Felsökning - BONUS AIR 10

Felsökning - BONUS AIR 10 1 OF 15 Kommunikationsproblem ER00 2 OF 15 ER00 manöverpanelens anslutning C12 kabeln mellan manöverpanel och kretskort Byt batteri i panelen Byt manöverpanel I kontrollpanelen finns ett batteri CR1220

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

MANUAL TC-9000 PORTABEL LUFTKONDITIONERING

MANUAL TC-9000 PORTABEL LUFTKONDITIONERING MANUAL TC-9000 PORTABEL LUFTKONDITIONERING Läs och följ anvisningarna och säkerhetsinstruktionerna inför användning av denna produkt. Spara manualen om du skulle behöva den senare. Kontakta behörig personal

Läs mer

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Labbrapport svängande skivor

Labbrapport svängande skivor Labbrapport svängande skivor Erik Andersson Johan Schött Olof Berglund 11th October 008 Sammanfattning Grunden för att finna matematiska samband i fysiken kan vara lite svårt att förstå och hur man kan

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

PROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

PROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN PROGRAMMERING I NXC Namn: Michel Bitar 2012-08- 25 E- post: mbitar@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Intressant och lärorik laboration om att programmera

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet... Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska

Läs mer

Användarmanual för kyl och frys aggregat

Användarmanual för kyl och frys aggregat 2013-02-27 Användarmanual för kyl och frys aggregat Instruktions manual för kommersiella aggregat För ett korrekt användande av aggregat fyllda med köldmedium måste denna manual läsas igenom ordentligt

Läs mer

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

PTG 2015 Övning 4. Problem 1 PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,

Läs mer

PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv

PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv Lunds Tekniska Högskola Elektro- och informationsteknik Digitala Projekt PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv Gerda Sidwall Thygesen Sofia Sundbom Zoë Wyon ine14gth@student.lu.se

Läs mer

Programmera Lego Mindstormsrobotar

Programmera Lego Mindstormsrobotar KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmera Lego Mindstormsrobotar En introduktion till programmering Oskar Rosén 28/08-12 oros@kth.se Introduktion i datateknik (II1310) Sammanfattning Denna laboration gav

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-02 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Vita Grand

Läs mer

Användaranvisning FridgeController

Användaranvisning FridgeController Användaranvisning FridgeController Systemet består av Termostatdel Denna används för att välja önskad temperatur Styrenhet Detta är hjärtat i systemet som används för att styra kompressor och fläktar Temperaturgivare

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

Grundläggande kylprocess, teori och praktik Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 2 Köldmediediagrammet Lärare: Lars Hjort Lars Hjort 2018-08-10 Övning på köldmediediagrammet Läs sidan 55-57

Läs mer

Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening

Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening Stångby 2015-10-24 Stångbypark Bostadsrättsförening Information om bergvärmesystemet i Stångbypark 2015 För att medlemmarna skall kunna öka sin förståelse om hur vårt bergvärmesystem fungerar och på så

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

MOBIL KYLA. mod. KY. Drift- & skötselanvisningar...

MOBIL KYLA. mod. KY. Drift- & skötselanvisningar... MOBIL KYLA mod. KY Drift- & skötselanvisningar... INNEHÅLL Innehåll Tekniska data Fjärkontroll Manöverpanel Funktioner och Inställning av KYLA, AVFUKTNING och ENDAST FLÄKT Funktioner och Inställningar

Läs mer

Handbok Byggavfuktare modell Attack

Handbok Byggavfuktare modell Attack Handbok Byggavfuktare modell Attack Drift och underhåll INNEHÅLL SÄKERHET...3 TILLÄMPLIGA TEKNISKA STANDARDER OCH REGELVERK...4 DRIFT OCH UNDERHÅLL...5 INKOPPLING AV DRÄNERINGSRÖR...8 PERIODISKT UNDERHÅLL...9

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-04 3P07520-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic

Läs mer

Oberoende test av radiatorfläktar

Oberoende test av radiatorfläktar Oberoende test av radiatorfläktar (SP) Sveriges tekniska forskningsinstitut har utfört tester på fläktar som monteras på radiatorer för att öka effekten av dem. SP är helt oberoende och testerna är gjorda

Läs mer

Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX

Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Prov för nivå Väl Godkänd i statistik/kvalitetskontroll 1c) Gör de beräkningar som krävs för bestämning av validitet och

Läs mer

Modell: TDH-55UM 87 460 35. Bruksanvisning avfuktare

Modell: TDH-55UM 87 460 35. Bruksanvisning avfuktare Modell: TDH-55UM 87 460 35 Bruksanvisning avfuktare Säkerhetsinstruktioner Läs igenom manualen noggrant innan du använder avfuktaren. Kontrollera att apparaten inte har blivit skadad under transporten.

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2016-05-04 5P03410-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Encore

Läs mer

Skapa systemarkitektur

Skapa systemarkitektur GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Vita Intrigue

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT-S-03573-09/SE 14.5.2009 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT-S-03573-09/SE 14.5.2009 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT-S-3573-9/SE 14.5.29 Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI8826HLB + AEI826SH med inomhustemperaturens inställningsläge +1 C vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

FÄLTMÄTINSTRUKTION C.A 1510

FÄLTMÄTINSTRUKTION C.A 1510 1(9) 1. Allmänt är ett instrument som mäter koldioxid (CO 2 ), temperatur och luftfuktighet. Efter avslutad mätning åskådliggörs insamlad data genom att koppla instrumentet via medföljande USB-kabel eller

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-03 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa @Home Dream

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se. Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic Encore

Läs mer

something new in the air E4T643

something new in the air E4T643 something new in the air E4T643 E4T643 4.1 Smart Touch elektronisk panel med modulering vid fasta hastigheter Den här kontrollen reglerar rumstemperaturen, helt utan externa givare, i fyra fläkthastigheter

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna

Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT S 1466 6/SE 3.11.26 Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna Beställare:

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

K 200. Bruksanvisning S... 3 76-504-0940 1

K 200. Bruksanvisning S... 3 76-504-0940 1 K 200 Bruksanvisning S... 3 76-504-0940 1 S Innehållsförteckning Uppställning och inbyggnad 3 El-anslutning 4 Igångsättning 4 Temperaturinställning 5 Temperaturlarm 5 Strömavbrott 5 Avfrostning 6 Belysning

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Rotfinder Basic manual

Rotfinder Basic manual Rotfinder Basic manual ver 20061023 Övergripande instruktion Ändra diameter Röta Ingen röta Felmeddelande 1. Koppla samman Rotfinders 5 delar (instrument, 2 pikar, 2 röda kablar) och bege dig till utvalt

Läs mer

KCC Vinkylare 370 Drift & skötselinstruktion

KCC Vinkylare 370 Drift & skötselinstruktion KCC Vinkylare 370 Drift & skötselinstruktion Läs igenom instruktionen noga innan aggregatet tas i bruk! Förord Instruktionen är universell för flera producerade vinkylaremodeller, utseende och illustrationer

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Lycka till med dina förstudier!

Lycka till med dina förstudier! Testa dina förkunskaper genom att försöka lösa följande uppgifter. Ju mer förberedd du är inför kurs och examinering desto mer givande blir kursen och dina förutsättningar att klara examineringen ökar.

Läs mer

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod: ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Wöhler CDL 210 CO2-logger

Wöhler CDL 210 CO2-logger Wöhler CDL 210 CO2-logger Allmänt Wöhler CDL 210 CO 2 mäter koldioxidhalten, luftfuktigheten och temperaturen. CDL kan logga och överföra mätdata online till PC. PC:n kan visa de loggade värdena som värden

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Hur varm är du på utsidan?

Hur varm är du på utsidan? Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C

Läs mer

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas

Läs mer

UNDERHÅLL OCH RENGÖRING AV APPARATEN

UNDERHÅLL OCH RENGÖRING AV APPARATEN VID FÖRSTA ANVÄNDNING Anslut stickkontakten till eluttaget. På vissa modeller kan en ljudsignal höras, detta betyder att temperaturlarmet har aktiverats: Tryck på knappen som tystar ljudlarmet. Anmärkning:

Läs mer

Lärarinformation (Avancerad laboration)

Lärarinformation (Avancerad laboration) Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta

Läs mer

FÄLTMÄTINSTRUKTION TESTO 174H

FÄLTMÄTINSTRUKTION TESTO 174H 1(8) 1. Allmänt Dataloggern Testo 174H (figur 1) mäter fukt och temperatur samt daggpunkt. Den används för att lagra och läsa ut separata mätvärden samt hela mätsekvenser. Värdena registreras, sparas och

Läs mer

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik (SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi

Läs mer

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Mätningar utförda på kylalabbet, klimatrum 3, Energiteknik, KTH, Brinellvägen 60 av Johan Nordenberg och Erik Björk hösten 2000. Sammanfattning Absolut- och

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp

Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 014-09-9 Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5h Tid: 14099, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra aviljongerna

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Linköpings universitet 2013-10-03 IFM Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Skrivinstruktioner för laborationsrapport NKEB02/TFKE17 Att uttrycka sig

Läs mer

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se. Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Dimension

Läs mer

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen

Läs mer

Frågor & Svar samt Spartips

Frågor & Svar samt Spartips Gårdstensbostäder presenterar Frågor & Svar samt Spartips om individuell mätning Juni 2010 Installation av individuell mätning finns nu snart i hela Gårdsten. Denna folder förklarar en del frågor som du

Läs mer

KYLBÄNKAR BCC-1-C, PJK-1000 MONTERINGS-, BRUKS- OCH SERVICEANVISNING

KYLBÄNKAR BCC-1-C, PJK-1000 MONTERINGS-, BRUKS- OCH SERVICEANVISNING KYLBÄNKAR BCC-1-C, PJK-1000 MONTERINGS-, BRUKS- OCH SERVICEANVISNING Läs igenom denna anvisning innan Ni tar bänken i bruk. Följer Ni dessa råd, får Ni största möjliga nytta av kylbänken och undviker onödiga

Läs mer

INFORMATION OM FUKT All luft innehåller en viss mängd vatten i ångform. Mängden ånga fastslår omgivningens luftfuktighet.

INFORMATION OM FUKT All luft innehåller en viss mängd vatten i ångform. Mängden ånga fastslår omgivningens luftfuktighet. INFORMATION OM FUKT All luft innehåller en viss mängd vatten i ångform. Mängden ånga fastslår omgivningens luftfuktighet. Luftens kapacitet att innehålla vattenånga är större ju högre temperatur luften

Läs mer

Justeringar och tillägg till Svar till numeriska uppgifter i Andersson, Jorner, Ågren: Regressions- och tidsserieanalys, 3:uppl.

Justeringar och tillägg till Svar till numeriska uppgifter i Andersson, Jorner, Ågren: Regressions- och tidsserieanalys, 3:uppl. LINKÖPINGS UNIVERSITET 73G71 Statistik B, 8 hp Institutionen för datavetenskap Civilekonomprogrammet, t 3 Avdelningen för Statistik/ANd HT 009 Justeringar och tillägg till Svar till numeriska uppgifter

Läs mer

Allmänt Dignita Alkolås AL-6. Produktbeskrivning

Allmänt Dignita Alkolås AL-6. Produktbeskrivning Allmänt Dignita Alkolås AL-6 Detta alkolås är avsett enbart för villkorat körkort, kod 107. Detta instrument är avsett att mäta alkohol i den mänskliga utandningsluften. Alkolåset är inställt så att fordonet

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

Flakismaskiner QF800-QC700. Installation. Elinstallation. Placering av ismaskin

Flakismaskiner QF800-QC700. Installation. Elinstallation. Placering av ismaskin Flakismaskiner QF800-QC700 Installation Placering av ismaskin Elinstallation Ismaskinen måste installeras på en plats som uppfyller följande kriterier. Om något av dessa kriterier inte uppfylls ska en

Läs mer

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs Testplan Mitun Dey Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Reglerteknisk projektkurs, WalkCAM, 2007/VT Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Henrik Johansson Projektledare

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer