KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014
|
|
- Per-Olof Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KYLSKÅPSPROJEKTET Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
2 Rapport för Projekt Kylskåp Klass: MI1b Gruppnummer: 3 Datum för rapportinlämning: Labbhandledare: Joakim Wren Namn (gruppens kontaktperson Personummer E-postadress skrivs först!) Christian Johansson Chrjo612@student.liu.se David Larsson Davla119@student.liu.se Robert Mustonen Robmu374@student.liu.se Andreas Svensson Andsv180@student.liu.se För handledaren: Datum för bedömning Betyg (Godkänd G, kompletteras K eller underkänd UK ) Signatur 1
3 Sammanfattning I detta projekt så var målet att ta reda på ett kylskåps köldfaktor under normal och onormal drift. Vi har utfört flera olika mätningar på ett kylskåp och sedan använt dessa mätvärden för att räkna ut köldfaktorn i de olika driftfallen. Mätningarna vi gjorde var på ett kylskåps under olika driftförhållanden, samt med och utan en viss mängd vatten inuti kylskåpet för varje driftfall. Mätningarna bestod av temperaturer på olika komponenter i kylskåpets kompressorcykel, temperatur i kylskåp och temperatur på starttillstånd och sluttillstånd på vattnet som användes. Varje mätning utfördes under ca fyra timmar och där våra mätvärden sparades via en dator som spelade in temperaturerna. Efter uträkningar kom vi fram till ett resultat vi inte väntat oss och som påverkats av felmätningar, för låg noggrannhet och underskattning av vissa faktorer. Detta har visat oss hur viktigt det är med noggrannhet, kommunikation, förberedelser för att nå ett rimligt och bra resultat. 2
4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Syfte och frågeställning... 4 Metod... 4 Teori... 7 Resultat... 9 Normal drift utan vatten... 9 Normal drift med vatten Normal drift Onormal drift utan vatten Onormal drift med vatten Onormal drift Diskussion
5 Inledning I detta projekt kan man läsa om hur man, med hjälp av mätningar och beräkningar, analyserar driften av ett vanligt kylskåp och hur dess driftcykel påverkas under termiska samt termodynamiska omständigheter. Genom att mäta temperaturer i fyratimmars perioder på olika punkter runt kylskåpets driftscykel samt elförbrukningen på kylskåpet, kan värmefaktorn(cop) tas fram. Detta genomförs då under fyra olika driftförhållanden där två är under normal drift och två är under onormal drift. Syfte och frågeställning Syftet med detta projekt är att man ska få mer förståelse för: Hur kylskåpets kompressorcykel samt processer fungerar Hur man mäter temperaturer med ett avancerat mätsystem och hur man kartlägger dessa. Hur värmeöverföringen av olika material och medier(vatten, syre m.m.) påverkar driftcykeln på kylskåpet. Hur man på ett vetenskapligt sett Analyserar, Dokumenterar samt presenterar sina mätresultat. Metod Det första som utfördes var att koppla in en elmätare till kylskåpet för att kunna mäta den effekt som tillfördes kylskåpet. Elmätaren placeras mellan kopplingen som förekommer mellan kylskåpet och eluttaget. Sedan behandlades temperaturmätutrustningen, det innefattar en temperaturlogger och fyra temperaturkänsliga sensorer, men också en programmjukvara som finns installerad på en dator. Kopplingen mellan kylskåp, elmätare och eluttag 4
6 Sensorernas ena ändar placerades på olika platser i kylskåpet för att temperaturer enkelt ska kunna läsas av. Den andra änden av sensorn kopplas till temperaturloggern för att mätvärdena skall kunna registreras. Kopplingen till loggern sker via en plus och en minus sida, den gröna ansluts till minus och den vita till plus. För säkerthetens skull testades även temperaturanordningen innan nästa steg utfördes. Loggern i sin tur är kopplad till en dator som innehåller programvaran Temperaturlogger. Kopplingen sker via usb porten på datorn med en kabel som hör till loggern. Datorn används som hjälpmedel för att mätvärden enkelt skall kunna registreras. Sensorernas positioner bestämdes utifrån vilka mätvärden som behövdes. I detta fall sattes den första sensorn på förångaren, det vill säga längst in i kylskåpet. Sensor två och tre placerades för och efter kondensorn. Före kondensorn sitter högre upp och efter kondensorn sitter längre ner på baksidan av kylskåpet. Mätningen vid dessa positioner kan enkelt bli fel om man inte sätter ett material mellan sensorn och rörets metalliska utsida. Detta på grund av jordningsfel som uppstår vid galvanisk kontakt mellan sensorn och olika metallytor. Tejp sattes därför mellan ytornas kontaktpunkt för att förhindra detta. Efter kondensor kan det också bli felaktiga värden om sensorn sitter för långt ner. Detta för att den även kan påverkas från andra rör som också avger en viss temperatur. Detta syns på bild nummer tre nedan, sensorn placerades en ca 20cm ovanför kopparrören för att inte mätvärdena skall påverkas av dem. Sensor nummer fyra fästes mitt inne i kylskåpet för att mäta den faktiska kylskåpstemperaturen. Sensorn hängde alltså ner från taket för att hamna i kylskåpets centrum. Sensor 1 och 4 Sensor 2(Före kondensor) Sensor 3(Efter kondensor) När alla instrument var inkopplade startades den första mätningen, just denna mätning utförs med tom kyl. Mätningen startades på datorn i programvaran Temperaturlogger för 5
7 registrering av temperaturvärden. Avläsningen av den tillförda effekten sker i elmätaren, på den står ett medelvärde på en display. Mätningen skall startas på två ställen, på datorn och på elmätare, samtidigt. Tidsintervallet mellan registreringen av temperaturerna sattes till 20 sekunder. Mätningarna togs under fyra timmar för att sedan stoppas och sparas. Värdena som togs med hjälp av Temperaturlogger sparades som textfil medan medelvärdet från elmätaren skrevs upp för hand. Mätning två skall utföras med en hink vatten ståendes i kylskåpet. Fyra liter vatten fylldes noga upp med hjälp av litermått. Sedan fick vattnet stå i rummet i ca en timma för att sjunka till rumstemperatur. När rätt temperatur var uppnådd lades hinken med vatten in i kylen på bottenvåningen. Sedan startades mätningarna på nytt. Fyra timmar senare stoppades de och sparades. Hink med vatten i kylskåpet Mätning tre var med en separat fläkt riktad mot kylens kondensor för att kunna göra mätningar under onormal drift. Denna mätning var utan vatten. Fläkten kopplades in i ett eluttag och placerades ca 50 cm från kondensor för att få en lagom fläkteffekt. Sedan startades mätningarna. Fyra timmar senare stoppades mätinstrumenten och informationen sparades på samma sätt som tidigare. Mätning fyra skedde också under onormal drift, det vill säga med en fläkt riktad mot kondensorn. Fyra liter vatten mättes upp igen och ställdes i rumstemperatur för att temperaturdifferensen måste vara noll. När detta var uppnått fördes hinken med vatten in i kylskåpet. Mätningarna startades en sista gång för att sedan stoppas och sparas fyra efter fyra timmar. 6
8 Teori Figur 1 Visar en Idealiserad kompressorcykel Ett kylskåp drivs av en kompressorcykel likt bilden ovan. Kompressorn är placerad nedtill på kylskåpets baksida och är den drivande processen i själva kompressorcykeln. Kompressorns uppgift är att höja trycket samt transportera värme från en låg temperatursreservoar till en hög. Detta medför att ett kylskåp samt en värmepump använder sig av samma kompressorcykel bara att de har olika avsikt med processen. I ett kylskåp sitter förångaren i kylskåpet som är den enhet som tar upp värme och därmed kyler luften i kylskåpet. Kondensorn som sitter bakpå kyskåpet gör ett värmeutbyte med omgivningen, alltså ger ifrån sig värme. I en värmepump används processen omvänt där förångaren tar upp värme ifrån luften utomhus och kompressorn gör ett värmutbyte med omgivningen inomhus och ger ifrån sig värme till rummet. Det som avgör hur effektivt ett kylskåp är köldfaktorn eller även kallat COPvärde(Coefficient Of Performance), som beräknas genom att dividera köldeffekten med effektförbrukningen på kylskåpet. I detta projekt har kyskåpets köldfaktor beräknas under 2 olika fall: normal drift och onormaldrift. Under både normal drift och onormal drift har köldeffekten testats med dels tom kyl, men också med en hink med rumstempererat vatten i kylen. Totalt utfördes 4 tester. 7
9 Med normal drift menas att kylskåpet står i normal rumstemperatur och går utan att några yttre faktorer påverkar själva driftcykeln. Skillnaden på normal drift och onormal drift är att under onormal drift påverkar driftcykeln genom yttre faktorer. I detta projekt placerades en golfläkt ut mot kylskåpets kondensor på baksidan av kylskåpet. Detta resulterar då i en högre konvektiv värmöverföring mellan kondensorn och luften på baksidan vilket i sin tur gör att kondensorn kyls fortare och det gör kylskåpet effektivare. När det sedan placeras en hink med rumstempererat vatten i en nedkyld kyl sker en direkt värmeöverföring i form av strålning och konvektion från vattnet till luften i kylskåpet, vilket höjer temperaturen på luften i kylskåpet och gör att förångaren bör hållas kall längre vilket medför att kompressorcykeln blir längre. 8
10 Temperatur Resultat Normal drift utan vatten t Kompressor, normal t Total T Medel,kylskåp 3242 s s o C 52 W 50 Normal drift utan vatten Efter kondensor I kylskåpet 10 0 Före kondensor Förångare Diagram 1 visar temperaturerna vid de olika mätpunkterna i cykeln i testet med ett tomt kylskåp utan störning under tiden fyra timmar 9
11 Normal drift med vatten m 4 kg t Kompressor, normal, vatten 4428 s C p 4187 J/kgK t Total, vatten s T o C T Medel, kylskåp, vatten o C T o C 52 W Diagram 2 visar temperaturen på de olika mätpunkterna i testet med kylskåp i normal drift med vatten under tiden fyra timmar 10
12 Normal drift
13 Temperatur Onormal drift utan vatten t Kompressor, onormal t Total 4290 s s T Medel, kylskåp 7.94 o C 52 W Onormal drift utan vatten Efter kondensor I kylskåpet Före kondensor 0 Förångare Diagram 3 visar temperaturen på de olika mätpunkterna i cykeln i testet där kylskåpet har en hink med vatten och en fläkt som blåser på kondensorn under fyra timmar 12
14 Temperatur Onormal drift med vatten m 4 kg t Kompressor, onormal, vatten 6225 s C p 4187 J/kgK t Total, vatten s T o C T Medel, kylskåp, vatten o C T o C 52 W 40 Onormal drift med vatten Efter kondensor I kylskåpet Före kondensor Förångare Diagram 4 visar temperaturen på de olika mätpunkterna i cykeln i testet där kylskåpet har en hink med vatten och en fläkt som blåser på kondensorn under fyra timmar 13
15 Onormal drift
16 Diskussion Det första experimentet där vi jämförde två normala driftfall plockade vi ut effektflödet som kompressorn i kylskåpet krävde för att hålla temperaturerna nere. Tydligt och inte alls förvånande hade det gått åt mer energi att hålla temperaturen nere i kylskåpet då det ställdes in en hink med rumstempererat vatten. Efter att vi tillämpat vår temperaturkompensering för att kunna jämföra de två driftfallen på ett rättvist sätt kom vi fram till ett COP-värde som vi tyckte låg på en rimlig nivå. Men vi kände att vi inte kunde dra några större slutsatser i detta läge eftersom vi inte kommit fram till något resultat för de två onormala driftfallen. Då vi började räkna och få fram resultat av de två onormala driftfallen hade det gått åt mer energi än innan, och det gällde de båda onormala driftfallen. Här dök det upp ett resultat vi inte väntat oss. Då vi hade en fläkt riktad mot kondensorn var förväntningarna att denna fläkt skulle göra kylskåpets kompressorcykel effektivare, eftersom fläkten skulle hjälpa kondensorn att sänka temperaturen på köldmediet genom den ökade konvektionen från kondensorn. Alltså, kylskåpet skulle kunna hålla temperaturerna nere med mindre effekt, eller hålla lägre temperatur i kylskåpet med samma effekt som innan. Men när vi sedan tittade på vad som hänt med medeltemperaturerna i kylskåpet och jämförde dem med de två tidigare testerna med normal drift, var dem båda kallare. Här ser vi att fläkten faktiskt har påverkat kompressorcykeln. Genom att ha orsakat en lägre temperatur på köldmediet ut ur kondensorn bidrar det till att köldmediet når en lägre temperatur efter strypventilen än vad den hade gjort vid normal drift. 15 Förångaren får då en lägre medeltemperatur i detta fall och kyler mer. Detta stämmer bra med våra resultat då vi har haft lite högre medeltemperaturer på kondensor och i kylskåp vid normal drift och kallare medeltemperatur på kondensor och i kylskåp vid onormal drift. Vid ett jämförande av hur mycket vattentemperaturerna har ändrats från starttillstånd till sluttillstånd för de olika driftfallen var skillnaden inte speciellt stor. Vattentemperaturen hade sjunkit mindre vid onormal drift där vi förväntade oss att den kallare temperaturen i kylskåpet borde kylt ner vattnet mer. Det resultatet känns helt orimligt då vi inte vet hur detta har gått till. Här ställer vi oss frågorna, mätte vi start och slut-temperaturerna tillräckligt noga? mätte
17 vi verkligen upp fyra liter vatten? kan det ha varit för mycket vatten i kylskåpet alternativt för lite vatten i det föregående test? Om vi hade ställt in t.ex. fem liter vatten i testet för onormal drift och fyra liter för testet med normal drift skulle resultatet antagligen kunna se ut på det här viset. Fem liter vatten skulle ta längre tid att få ner temperaturen på än fyra liter. Vi vet inte vad som är felet bakom det här, men det vi vet att ett fel har helt klart letat sig in. Antagligen ligger den mänskliga faktorn bakom detta, och med andra ord har vi slarvat och misslyckats med mätningarna. Efter vi tagit fram vårt COP-värde för den onormala driftfallen var den första reaktionen att det var lågt. Vi hade som innan förväntat oss att fläkten skulle hjälpt till kyleffekten mer än vad våra resultat visar. Men samtidigt vet vi att fel i mätningarna har förekommit, och med dessa felmätningar vet vi att det har gjort en rätt stor påverkan på vårt slutresultat. Förväntningarna på våra resultat av COP-värden i de två olika driftfallen var att det skulle vara en bättre köldfaktor i det driftfall där vi hade en fläkt riktad mot kondensorn. Dock var våra resultat tvärt om. Då vi har tittat på vilka delar som skulle ställa till det för våra resultat var det självklar att våra uppenbara felmätningar har resulterat i konstiga resultat. Ytterligare en faktor som vi kan tänka oss har ställt till det är vårt antagande om att det varit konstant temperatur i rummet där vi utfört våra mätningar. Om det nu inte varit samma temperatur i t.ex. mätningarna för normal drift skulle det kunna resultera i att vår temperaturkompensering borde varit större. Och då vi tänkte tillbaka på våra mätningar vet vi med oss att en av mätningarna gjordes på natten och den andra på dagen. Mycket rimligt skulle det faktiskt kunna vara en skillnad i rumstemperatur mellan dag och natt, och det skulle då ge en större skillnad mellan temperaturerna i kylskåpet och rummet. Vi hade då behövd gjort en större temperaturkompensering och det hade resulterat i ett lägre COP-värde för de normala driftfallen. Då det någonstans har blivit fel med mätningen av temperaturerna i vattnet eller mängden vatten i något av driftfallen har även detta påverkat resultatet på det sättet att våra COPvärden inte stämmer med varandra. Då våra resultat pekar på att mängden vatten i det normala driftfallet kan ha varit för liten, alternativt att det var en för stor mängd vatten i det onormala driftfallet. Om fallet skulle vara att mängden vatten varit felaktig ger det också en förklaring till varför våra COP-värden inte uppfyllde våra förväntningar. För med lika mängd vatten i de två olika driftfallen borde get oss en annan sluttemperatur i något driftfall. T.ex. om vi har haft en mindre mängd vatten än vad vi räknat med i vårt normala driftfall hade det 16
18 get oss en för stor skillnad i temperatur mellan starttillstånd och sluttillstånd. Det ger även ett problem då vi räknat på den massa vi trodde befann sig i kylskåpet men att den massan i själva verkat varit mindre. Totalt sett medför allt detta att COP-värdet vi har räknat fram är högre än vad det borde. Om det istället varit för mycket vatten i det onormala driftfallet skulle det ge ett motsatt resultat. Alltså skulle COP-värdet som räknats fram blivit för lågt. När vi tittade överskådligt på detta insåg vi att våra två största felkällor tillsammans har orsakat att resultatet blivit konstigt. Men då vi ser åt vilket håll våra felkällor har påverkat de två olika COP-värden skulle det kunna vara rimligt att faktiskt få ett mer troligt resultat. Och med det menar vi att den skulle vara en bättre köldfaktor i det onormala driftfallet jämfört med det normala driftfallet. 17
19 Slutsats Det vi kommit fram till under detta projekt är bland annat hur ovärderlig kommunikation mellan gruppmedlemmar är. Testerna som utförts blev startad och stoppad av olika personer och informationen lyckades försvinna och misstolkas. Detta har resulterat i missberäkningar och felaktiga resultat. Vi borde alltså ha varit mer samspelta och noggranna vid våra mätningar av testvärden. Det hade varit bättre om vi tänkte efter mer och ställde oss frågan i förväg, vad behövs för att genomföra våra beräkningar. Några av värdena vi tog användes inte, men andra mätningar vi hade behövt för att få korrekt resultat på projektet togs aldrig. Resultatet vi kom fram till var att COP värdet under normal drift var högre än det COP värde vi tog fram under onormal drift. Det visar att våra felkällor har haft tillräckligt stor inverkan på resultaten och medfört att det vi kom fram till inte stämmer överens med det teoretiskt korrekta. 18
20 Referenser Robert Turner, Yunus Cengel and John Cimbala Fundamentals of Thermal-Fulid Sciences, 4th edition (2012) Wren, Joakim (2014), TMMI44, föreläsning Linköpings Tekniska Högskola, HT14 19
Projektarbete Kylska p
Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816
Läs merProjektarbete Kylskåp
TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,
Läs merRapport av projektarbete Kylskåp
Rapport av projektarbete Kylskåp Klass: Mi1a Gruppnummer: Mi1a 6 Datum för laboration: 1/10 4/10 2014 Datum för rapportinlämning: 2014 10 12 Labbhandledare: Joakim Wren Namn Personnumer E postadress Taulant
Läs merProjektarbete Kylskåpet
Klass: Gruppnummer: Datum för laboration: Datum för rapportinlämning: Labbhandledare: Projektarbete Kylskåpet Termodynamik 7 MI1A Namn (gruppens kontaktperson Personummer E-postadress skrivs först) Simon
Läs merProjektarbete Kylska p
Projektarbete Kylska p Termodynamik Klass: MI1.b Gruppnummer 2 Kursnamn TMMI44 Datum för rapportinlämning: 2014-10-12 Handledare: Joakim Wren Namn Personummer E-postadress André Larsson 950719-8597 Andla929@student.liu.se
Läs merProjektarbete "Kylskåp"
Projektarbete "Kylskåp" IEI TMMI44 Termodynamik Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet 2014-10-07 Gustav Carlqvist, Martin Forsell, Alexander Apelberg, Sandra Helte, Jenny Lundgren 1 Försättsblad
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merNamn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se
KYLSKÅPSPROJEKTET Grupp 1 Mi1A TMMI44 Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se Johan Boström 941112 johbo700@student.liu.se
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1
Exempeltentamen 1 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merFelsökning - BONUS AIR 10
1 OF 15 Kommunikationsproblem ER00 2 OF 15 ER00 manöverpanelens anslutning C12 kabeln mellan manöverpanel och kretskort Byt batteri i panelen Byt manöverpanel I kontrollpanelen finns ett batteri CR1220
Läs merMätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.
Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa
Läs merMANUAL TC-9000 PORTABEL LUFTKONDITIONERING
MANUAL TC-9000 PORTABEL LUFTKONDITIONERING Läs och följ anvisningarna och säkerhetsinstruktionerna inför användning av denna produkt. Spara manualen om du skulle behöva den senare. Kontakta behörig personal
Läs merOmtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.
Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merLabbrapport svängande skivor
Labbrapport svängande skivor Erik Andersson Johan Schött Olof Berglund 11th October 008 Sammanfattning Grunden för att finna matematiska samband i fysiken kan vara lite svårt att förstå och hur man kan
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.
Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa
Läs merPROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN PROGRAMMERING I NXC Namn: Michel Bitar 2012-08- 25 E- post: mbitar@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Intressant och lärorik laboration om att programmera
Läs merVärmepumpens verkningsgrad
2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating
Läs merInnehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...
Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska
Läs merAnvändarmanual för kyl och frys aggregat
2013-02-27 Användarmanual för kyl och frys aggregat Instruktions manual för kommersiella aggregat För ett korrekt användande av aggregat fyllda med köldmedium måste denna manual läsas igenom ordentligt
Läs merPTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,
Läs merPlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv
Lunds Tekniska Högskola Elektro- och informationsteknik Digitala Projekt PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv Gerda Sidwall Thygesen Sofia Sundbom Zoë Wyon ine14gth@student.lu.se
Läs merProgrammera Lego Mindstormsrobotar
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmera Lego Mindstormsrobotar En introduktion till programmering Oskar Rosén 28/08-12 oros@kth.se Introduktion i datateknik (II1310) Sammanfattning Denna laboration gav
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-02 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Vita Grand
Läs merAnvändaranvisning FridgeController
Användaranvisning FridgeController Systemet består av Termostatdel Denna används för att välja önskad temperatur Styrenhet Detta är hjärtat i systemet som används för att styra kompressor och fläktar Temperaturgivare
Läs merT / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527)
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare
Läs merSEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet
SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,
Läs merGrundläggande kylprocess, teori och praktik
Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 2 Köldmediediagrammet Lärare: Lars Hjort Lars Hjort 2018-08-10 Övning på köldmediediagrammet Läs sidan 55-57
Läs merStångby Stångbypark Bostadsrättsförening
Stångby 2015-10-24 Stångbypark Bostadsrättsförening Information om bergvärmesystemet i Stångbypark 2015 För att medlemmarna skall kunna öka sin förståelse om hur vårt bergvärmesystem fungerar och på så
Läs merPROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING
PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens
Läs merMOBIL KYLA. mod. KY. Drift- & skötselanvisningar...
MOBIL KYLA mod. KY Drift- & skötselanvisningar... INNEHÅLL Innehåll Tekniska data Fjärkontroll Manöverpanel Funktioner och Inställning av KYLA, AVFUKTNING och ENDAST FLÄKT Funktioner och Inställningar
Läs merHandbok Byggavfuktare modell Attack
Handbok Byggavfuktare modell Attack Drift och underhåll INNEHÅLL SÄKERHET...3 TILLÄMPLIGA TEKNISKA STANDARDER OCH REGELVERK...4 DRIFT OCH UNDERHÅLL...5 INKOPPLING AV DRÄNERINGSRÖR...8 PERIODISKT UNDERHÅLL...9
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-04 3P07520-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic
Läs merOberoende test av radiatorfläktar
Oberoende test av radiatorfläktar (SP) Sveriges tekniska forskningsinstitut har utfört tester på fläktar som monteras på radiatorer för att öka effekten av dem. SP är helt oberoende och testerna är gjorda
Läs merStatistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX
Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Prov för nivå Väl Godkänd i statistik/kvalitetskontroll 1c) Gör de beräkningar som krävs för bestämning av validitet och
Läs merModell: TDH-55UM 87 460 35. Bruksanvisning avfuktare
Modell: TDH-55UM 87 460 35 Bruksanvisning avfuktare Säkerhetsinstruktioner Läs igenom manualen noggrant innan du använder avfuktaren. Kontrollera att apparaten inte har blivit skadad under transporten.
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2016-05-04 5P03410-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Encore
Läs merSkapa systemarkitektur
GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Vita Intrigue
Läs merPROVNINGSRAPPORT Nr. VTT-S-03573-09/SE 14.5.2009 ÖVERSÄTTNING
PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT-S-3573-9/SE 14.5.29 Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI8826HLB + AEI826SH med inomhustemperaturens inställningsläge +1 C vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor
Läs mer1:a gången på vårt NTA arbete.
1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad
Läs merFÄLTMÄTINSTRUKTION C.A 1510
1(9) 1. Allmänt är ett instrument som mäter koldioxid (CO 2 ), temperatur och luftfuktighet. Efter avslutad mätning åskådliggörs insamlad data genom att koppla instrumentet via medföljande USB-kabel eller
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merTIAP-metoden för statusbestäming
TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll
Läs merIsolationsprovning (så kallad meggning)
Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-03 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa @Home Dream
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic Encore
Läs mersomething new in the air E4T643
something new in the air E4T643 E4T643 4.1 Smart Touch elektronisk panel med modulering vid fasta hastigheter Den här kontrollen reglerar rumstemperaturen, helt utan externa givare, i fyra fläkthastigheter
Läs merTranskritisk CO2 kylning med värmeåtervinning
Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merFunktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna
PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT S 1466 6/SE 3.11.26 Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna Beställare:
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng
Läs merVarje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du
Läs merK 200. Bruksanvisning S... 3 76-504-0940 1
K 200 Bruksanvisning S... 3 76-504-0940 1 S Innehållsförteckning Uppställning och inbyggnad 3 El-anslutning 4 Igångsättning 4 Temperaturinställning 5 Temperaturlarm 5 Strömavbrott 5 Avfrostning 6 Belysning
Läs mer2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se
2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren
Läs merRotfinder Basic manual
Rotfinder Basic manual ver 20061023 Övergripande instruktion Ändra diameter Röta Ingen röta Felmeddelande 1. Koppla samman Rotfinders 5 delar (instrument, 2 pikar, 2 röda kablar) och bege dig till utvalt
Läs merKCC Vinkylare 370 Drift & skötselinstruktion
KCC Vinkylare 370 Drift & skötselinstruktion Läs igenom instruktionen noga innan aggregatet tas i bruk! Förord Instruktionen är universell för flera producerade vinkylaremodeller, utseende och illustrationer
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merLycka till med dina förstudier!
Testa dina förkunskaper genom att försöka lösa följande uppgifter. Ju mer förberedd du är inför kurs och examinering desto mer givande blir kursen och dina förutsättningar att klara examineringen ökar.
Läs mer7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merWöhler CDL 210 CO2-logger
Wöhler CDL 210 CO2-logger Allmänt Wöhler CDL 210 CO 2 mäter koldioxidhalten, luftfuktigheten och temperaturen. CDL kan logga och överföra mätdata online till PC. PC:n kan visa de loggade värdena som värden
Läs merInomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning
1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Läs merHur varm är du på utsidan?
Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C
Läs merMagnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I
Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas
Läs merUNDERHÅLL OCH RENGÖRING AV APPARATEN
VID FÖRSTA ANVÄNDNING Anslut stickkontakten till eluttaget. På vissa modeller kan en ljudsignal höras, detta betyder att temperaturlarmet har aktiverats: Tryck på knappen som tystar ljudlarmet. Anmärkning:
Läs merLärarinformation (Avancerad laboration)
Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta
Läs merFÄLTMÄTINSTRUKTION TESTO 174H
1(8) 1. Allmänt Dataloggern Testo 174H (figur 1) mäter fukt och temperatur samt daggpunkt. Den används för att lagra och läsa ut separata mätvärden samt hela mätsekvenser. Värdena registreras, sparas och
Läs merLufttryck i ballong laboration Mätteknik
(SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi
Läs merTentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3
Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merTryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C
Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Mätningar utförda på kylalabbet, klimatrum 3, Energiteknik, KTH, Brinellvägen 60 av Johan Nordenberg och Erik Björk hösten 2000. Sammanfattning Absolut- och
Läs merIsolationsprovning (så kallad megger)
Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för
Läs merLösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 014-09-9 Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5h Tid: 14099, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra aviljongerna
Läs merHållbar utveckling vt 10
Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:
Läs merRapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter
Linköpings universitet 2013-10-03 IFM Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Skrivinstruktioner för laborationsrapport NKEB02/TFKE17 Att uttrycka sig
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Dimension
Läs merAllmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka
Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen
Läs merFrågor & Svar samt Spartips
Gårdstensbostäder presenterar Frågor & Svar samt Spartips om individuell mätning Juni 2010 Installation av individuell mätning finns nu snart i hela Gårdsten. Denna folder förklarar en del frågor som du
Läs merKYLBÄNKAR BCC-1-C, PJK-1000 MONTERINGS-, BRUKS- OCH SERVICEANVISNING
KYLBÄNKAR BCC-1-C, PJK-1000 MONTERINGS-, BRUKS- OCH SERVICEANVISNING Läs igenom denna anvisning innan Ni tar bänken i bruk. Följer Ni dessa råd, får Ni största möjliga nytta av kylbänken och undviker onödiga
Läs merINFORMATION OM FUKT All luft innehåller en viss mängd vatten i ångform. Mängden ånga fastslår omgivningens luftfuktighet.
INFORMATION OM FUKT All luft innehåller en viss mängd vatten i ångform. Mängden ånga fastslår omgivningens luftfuktighet. Luftens kapacitet att innehålla vattenånga är större ju högre temperatur luften
Läs merJusteringar och tillägg till Svar till numeriska uppgifter i Andersson, Jorner, Ågren: Regressions- och tidsserieanalys, 3:uppl.
LINKÖPINGS UNIVERSITET 73G71 Statistik B, 8 hp Institutionen för datavetenskap Civilekonomprogrammet, t 3 Avdelningen för Statistik/ANd HT 009 Justeringar och tillägg till Svar till numeriska uppgifter
Läs merAllmänt Dignita Alkolås AL-6. Produktbeskrivning
Allmänt Dignita Alkolås AL-6 Detta alkolås är avsett enbart för villkorat körkort, kod 107. Detta instrument är avsett att mäta alkohol i den mänskliga utandningsluften. Alkolåset är inställt så att fordonet
Läs merProgrammering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning
Läs merFlakismaskiner QF800-QC700. Installation. Elinstallation. Placering av ismaskin
Flakismaskiner QF800-QC700 Installation Placering av ismaskin Elinstallation Ismaskinen måste installeras på en plats som uppfyller följande kriterier. Om något av dessa kriterier inte uppfylls ska en
Läs merLiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs
Testplan Mitun Dey Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Reglerteknisk projektkurs, WalkCAM, 2007/VT Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Henrik Johansson Projektledare
Läs merTermodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats
Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel
Läs merKursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:
Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,
Läs mer