Årligt statistikunderlag energi och klimat

Transkript

1 Årligt statistikunderlag energi och klimat 213 Den stora omställningen Energikontoret Östra Götaland Gjuterigatan Linköping info@energiost.se

2 Innehåll Inledning... 3 Kort om olika enheter för energianvändning och klimatpåverkande utsläpp... 4 Växthusgasutsläpp... 5 Total energianvändning... 8 Elanvändning Oljeanvändning Energianvändning i hushåll Bilanvändning Bilägande Kollektivtrafik Förnyelsebar energiproduktion Fjärrvärme Källförteckning

3 Inledning Den här rapporten utgör ett årligt statistiskt underlag för arbetet med energi- och klimatfrågor i Östergötlands län och dess tretton kommuner. Rapportens innehåll 213 har tagits fram av Energikontoret Östra Götaland med stort stöd av Regionförbundet Östsam. Underlag och arbetsmetodik har arbetats fram inom projektet Regional samordning av energiindikatorer (RESAME) som avslutades 212. Resame ingick som en del i Regionförbundet Östsams arbete med att etablera en regional servicefunktion för analys och statistik och genomfördes i samverkan med Energikontoret Östra Götaland. Syftet med rapporten är att öka och sprida kunskapen om utveckling och nuläge avseende energianvändning och energieffektivisering inom olika sektorer, klimatpåverkande utsläpp och omställningen till förnyelsebara energikällor. Tanken är också att materialet ska underlätta kommunernas arbete med att revidera sina kommunala energiplaner. Rapporten vill visa på trender och storleksordningar, inte exakta siffror. Materialet uppdateras en gång per år av Energikontoret Östra Götaland, som äger materialet. Ett viktigt kriterium vid valet av indikatorer är att de ska vara jämförbara mellan kommuner, vilket förutsätter att statistiken bygger på en gemensam metodik. Statistik om kommunala förvaltningars energianvändning, som tas fram inom ramen för det kommunala energieffektiviseringsstödet, saknar i dagsläget en sådan jämförelsebarhet. Redovisade diagram och tabeller avser därför endast den geografiska kommunens energianvändning och klimatpåverkan. Den statistik som används kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB), Länsstyrelsernas Regionala uppföljningssystem för miljömål (RUS), Energimyndigheten, Svensk Fjärrvärme och Östgötatrafiken. Uppgifter om leveranser av eldningsoljor och statistik över körsträckor för lastbilar har beställts från SCB. För transportsektorn har en ny metod utvecklats med utgångspunkt i SCB:s körsträckestatistik. Denna statistik beskriver bränsleförbrukning och utsläpp utifrån i vilken kommun fordonen hör hemma i, oavsett i vilken kommun fordonet har kört. Nationell statistik för transportsektorn bygger på mängden sålt fordonsbränsle vid bensinstationer (för energianvändning) och flödesmätningar på olika vägstråk (för utsläpp). Konsekvensen blir att trendutvecklingen till stor del speglar mängden genomfartstrafik som går genom kommunerna. I kommunalt och regionalt energi- och klimatstrategiskt arbete är möjligheten att påverka genomfartstrafiken liten. Att sätta upp mål och följa upp åtgärder med den officiella statistiken beskriver därmed inte hur transportbeteendet bland kommunens invånare och verksamheter förändras, vilket är problematiskt. Att räkna energianvändning och utsläpp för transporter utifrån körsträckor skalar bort genomfartstrafiken och ger därmed en mer relevant och tillförlitlig bild. Den körsträckebaserade metoden rekommenderas för alla typer av kommunalt energi- och klimatstrategiskt arbete. När den körsträckebaserade metoden används i rapporten benämns den som transporter utifrån körsträckor. Den nationella statistiken för transporter redovisas endast i ett fåtal diagram, med syftet att: a) visa på skillnaden mellan de två metoderna och b) för att redovisa växthusgasutsläpp för alla typer av gaser, då en sådan beräkning ännu inte är möjlig med den körsträckebaserade metoden. All bakomliggande statistik som presenteras finns framöver tillgänglig hos Energikontoret och överlämnas på förfrågan. Det är även möjligt att få diagrammen i digital form. För mer information Jenny Lundgren, Energikontoret Östra Götaland,

4 Kort om olika enheter för energianvändning och klimatpåverkande utsläpp De enheter som används för att beskriva mängden använd energi och utsläpp av klimatpåverkande gaser kan emellanåt upplevas som abstrakta och svåra att ta till sig. För att underlätta tolkningen av de siffror som diskuteras i rapporten ges nedan exempel på hur mycket energianvändning och utsläpp några vardagliga aktiviteter i våra liv motsvarar. Energi Energi som begrepp används för att beskriva mängden arbete som behövs för att åstadkomma en rörelse eller en förändring. Energi kan inte skapas eller förstöras utan enbart omvandlas mellan olika former, som exempelvis solstrålning, massa, el och värme. Att tala om produktion och konsumtion är därför inte helt korrekt, men används ändå ofta för att förenkla beskrivningen av energifrågor. För att ange mängden energi som använts mäter man i vardagliga sammanhang i enheten wattimmar. En wattimme är lika med 1/1 kilowattimmar (kwh), som i sin tur är lika med en 1/1 megawattimmar (MWh). Exempel 1 kwh Belysning med tio 4 watts glödlampor under 2 ½ timme 1 MWh Mängden energi som finns i 113 l bensin 2 kwh = 2 MWh Genomsnittlig uppvärmning av ett medelstort småhus i Sverige under ett år Klimatpåverkande utsläpp Koldioxidekvivalenter En enhet som räknar samman alla typer av klimatpåverkande utsläpp till en motsvarande mängd koldioxid. Olika typer av klimatpåverkande utsläpp, exempelvis metan, har olika stor effekt på den globala temperaturförändringen och motsvarar därför varierande mängder koldioxid. I fallet med metan är uppvärmningseffekten ungefär 21 gånger så kraftig som för motsvarande mängd koldioxid. Exempel 1 2 ton koldioxidekvivalenter/ år Nivå för växthusgasutsläpp/capita som globalt måste nås för att undvika farliga klimatförändringar 2,6 ton/år Koldioxidutsläpp från en genomsnittlig bensinbil i Östergötland under ett år 4 4

5 Växthusgasutsläpp Tusentals ton/år Växthusgasutsläpp i olika sektorer, Östergötland Avfall och avlopp Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Industriprocesser Jordbruk Energiförsörjning Transporter Figur. 1. Växthusgasutsläpp i Östergötlands län uttryckt i koldioxidekvivalenter enligt officiell, nationell statistik. Fördelning efter sektorer. Källa: RUS Figur 1 visar utvecklingen av de totala växthusgasutsläppen från olika sektorer i Östergötlands län. I sektorn energiförsörjning ingår levererad energi från el- och värmeverk, panncentraler, bränslehantering och energianvändning från egna uppvärmningskällor (ex. pelletspannor). Sektorn industriprocesser omfattar endast utsläpp som uppstår i själva processen, exempelvis vid en kemisk reaktion mellan olika ämnen. De totala utsläppen var lägre år 211 än 199. Efter flera års gradvisa utsläppsminskningar vände utsläppen år 21 tydligt uppåt igen för att återigen sjunka något 211. Ökningen 21 skedde nästan uteslutande inom energiförsörjningssektorn (+224 ton). En förbättrad ekonomisk konjunktur som genererar större produktionsvolymer inom industrin är troligen en del av förklaringen till sektorns utsläppsökning under 21. Vid en jämförelse med börsutveckling i Sverige under samma tidsperiod kan man se att kurvan för den följer samma mönster som växthusgasutsläppen. 5 5

6 Koldioxidutsläpp, na<onell sta<s<k tusentals ton/år Kommun Figur 2. Totala koldioxidutsläpp enligt officiell, nationell statistik. Utveckling Källa: RUS Figur 2 illustrerar utvecklingen av koldioxidutsläpp sedan 199 i länets kommuner enligt den nationella statistiken, där genomfartstrafikens utsläpp ingår. Växthusgasutsläppen har sedan 199 minskat i de flesta av länets kommuner. I Norrköping ingick inte energiförsörjningssektorn år 199, vilket gör att utsläppen ser lägre ut än de egentligen var. Totalt sett är utsläppen naturligt nog högst i kommuner med det största invånarantalet och lägst i de minsta kommunerna. Ödeshög och Mjölby har enligt den nationella statistiken höga utsläpp i relation till sin befolkningsstorlek, vilket beror på att den nationella metoden inkluderar genomfartstrafik. Eftersom E4:an går genom dessa kommuner får det stora utslag i statistiken. Trafiken på E4:an får inte lika stort genomslag i Linköping och Norrköping eftersom dessa kommuner har betydligt fler invånare. Den nationella utsläppsstatistiken bör endast användas för jämförelser med riket och kommuner utanför Östergötlands län. I övrigt ger statistiken i figur 3 en mer relevant och tillförlitlig bild av utsläppens utveckling i kommunerna. Koldioxidutsläpp. Beräknade värden tusentals ton/år Kommun Figur 3. Totala koldioxidutsläpp då utsläpp för transportsektorn beräknas utifrån körsträckor. Utveckling Källa: Beräknat utifrån statistik från SCB och RUS. 6 6

7 Figur 3 visar storleken på de totala koldioxidutsläppen när transportsektorns utsläpp räknas efter storleken på fordonens körsträckor. Utsläppen tillfaller med metoden den kommun där fordonen är registrerade, oavsett i vilken kommun de har körts. Statistiken ger en mer relevant bild över kommunens negativa klimatpåverkan än den officiella statistiken i figur 2, eftersom den beskriver trendutveckling för utsläpp som kommunen har en möjlighet att påverka. Utsläppen för Ödeshög och Mjölby blir lägre jämfört med den nationella statistiken. Koldioxidutsläppen totalt ligger i de flesta kommuner på en lägre nivå 211 än 21 vilket kan hänvisas till konjunkturen som följer samma linje. För Linköping och Norrköping skedde år 211 en rejäl utsläppsökning jämfört med året innan. Norrköping och Linköping har de största utsläppsmängderna och Ydre och Ödeshög har de minsta koldioxidutsläppen. ton/invånare och år Koldioxidutsläpp/invånare, beräknade värden Kommun Figur 4. Koldioxidutsläpp/invånare när transportsektorn räknas utifrån fordonens körsträckor. Utveckling Källa: Beräknat utifrån statistik från SCB och RUS. Figur 4 visar storleken på koldioxidutsläppen/invånare som kommunens invånare och verksamheter har gett upphov till. Statistiken är densamma som i fig. 3 dividerat med kommunernas invånarantal. I de flesta kommuner minskade utsläppen per invånare under 211. I tre kommuner ökade utsläppen Boxholm, Ödeshög och Valdemarsvik. Boxholm har de högsta per capita-utsläppen av koldioxid i länet, vilket beror på energiintensiva industriella verksamheter. Även Norrköping och Kinda sticker ut med högre koldioxidutsläpp per invånare än övriga kommuner. Söderköping har lägst koldioxidutsläpp i länet år 211 med 2,6 ton/invånare och år. För hela Östergötlands län var per capita-utsläppen år 211, 3,8 ton/invånare och år, vilket år samma nivå som år 29. Enligt ny klimatforskning krävs att utsläppsnivån per capita globalt sjunker till 1 ton koldioxidekvivalenter 1 /capita och år. Ingen kommun i Östergötland kan därför ännu betraktas som hållbar ur klimatsynpunkt. 1 I koldioxidekvivalenter ingår även andra växthusgaser än koldioxid, exempelvis metan och lustgas. Eftersom dessa inte ingår kommer koldioxidutsläppen förmodligen att behöva vara lägre än 1 ton/capita. 7 7

8 Total energianvändning Tabell 1. Energianvändning i olika sektorer i Östergötlands län 199, 25 och 211. Energianvändning för transporter räknat utifrån körsträcka. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik. Östergötlands län Energian v. 199 Energianv. 25 Energianv. 211 Andel av energianvändnin g 211 Förändrin g % Förändring Förbrukarkategori Jordbruk,skogsbruk,fiske % % Industri, byggverks sekretess % 8756 sekretess Offentlig verksamhet % % Transporter (utifrån körsträckor) saknas % saknas 5% Övriga tjänster % % Hushåll % % Totalt saknas sekretess ,44 1% saknas sekretess Tabell 1 ger en överblick av energianvändningen och dess utveckling inom olika sektorer i Östergötlands län. Transportsektorn är räknad utifrån de östgötska fordonens körsträckor. Den största energianvändningen sker inom industrin, följt av hushållssektorn och transportsektorn. Energianvändningen inom sektorer hushåll, jordbruk, skogsbruk och fiske och offentlig verksamhet är lägre idag än år 199. Den snabbaste ökningen sedan 199 har skett inom sektorn Industri och byggverksamhet, där ca 87 MWh mer energi används år 211 än 199. Övriga tjänster innefattar bland annat handels- och kontorsverksamheter. Data för transportsektorn enligt vald beräkningsmetod saknas år 199. Troligtvis har transporternas energianvändning ökat. Räknat från 25 har energianvändningen ökat i sektorerna jorbruk, skogsbruk och fiske, transporter och övriga tjänster. Den största procentuella ökningen sedan 25 har även den skett inom sektorn Övriga tjänster. En minskning av energianvändningen har skett inom offentlig verksamhet och hushåll. Transportsektorns energianvändning har sedan 25 ökat med 5 % procent. Tusentals MWh/år Energianvändning exkl industrin i mindre kommuner Ödeshög Ydre Boxholm Valdemarsvik Vadstena Figur 5. Energianvändning exklusive industri och byggverksamhet i Östergötlands mindre kommuner. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik 8 8

9 Energianvändning exkl industrin i mindre kommuner 12 Tusental MWh/år Åtvidaberg Finspång Söderköping Motala Vadstena Mjölby Figur 6. Energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet i Östergötlands mindre kommuner. Utveckling Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik. Energianvändning exkl industrin i stora kommuner Tusentals MWh/år Linköping Norrköping Figur 7. Energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet i Linköpings och Norrköpings kommun. Utveckling Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik Figur 5-7 visar utvecklingen av den totala energianvändningen i länets kommuner Värden saknas för Finspångs kommun på grund av sekretesskyddade uppgifter. I statistiken ingår sektorerna Transporter, Hushåll, Övriga tjänster (eg. servicesektorn), Jordbruk, skogsbruk och fiske samt Offentliga verksamhet. Transportsektorn är beräknad utifrån fordonens körsträckor. Sektorn industrioch byggverksamhet har exkluderats eftersom statistiken är sekretesskyddad för många av kommunerna. Att vissa år saknas för vissa kommuner beror även det på att uppgiften är sekretesskyddad. Energianvändningen utanför industrisektorn har efter några år med en uppåtgående trend minskat. Nivån är år 211 ungefär samma som år

10 Andel av energianvändning inom olika sektorer, exkl. industrin 35% 32% 37% 37% 3% 31% 33% 34% 36% 38% 4% 38% 32% 32% Mjölby Vadstena Motala Söderköping Norrköping Linköping Valdemarsvik Finspång Åtvidaberg Boxholm Kinda Ydre Ödeshög Östergötlands län % 36% 9% 9% 13% 34% 16% 1% 8% 37% 5% 9% 12% 41% 7% 6% 9% 33% 3% 9% 24% 37% 2% 11% 19% 43% 11% 5% 8% 39% 6% 6% 15% 39% 6% 6% 12% 44% 6% 3% 9% 37% 11% 5% 7% 44% 9% 4% 4% 34% 16% 4% 13% 36% 5% 9% 18% Slutanv. Transporter (u^från körsträckor) Hushåll Slutanv. jordbruk,skogsbruk,fiske Slutanv. offentlig verksamhet Slutanv. övriga tjänster 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Figur 8. Andel av total energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet inom olika samhällssektorer år 211. Transportsektorn räknat utifrån fordons körsträckor. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik. Figur 8 ger en ögonblicksbild av vilka sektorer som, bortsett från sektorn industri- och byggverksamhet, står för den största delen av energianvändningen i de olika kommunerna. Hushållssektorn är den sektor med den största energianvändaren i samtliga kommuner utom i Kinda, där transporter står för den största andelen. I Vadstena och Ödeshög sker en ovanligt stor andel av energianvändningen inom sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske (16 procent). I Norrköping och Linköping sker en jämförelsevis stor andel av energianvändningen i sektorn Övriga tjänster, där olika handels- och serviceföretag ingår. Skillnaderna mellan kommunerna kan till stor del förklaras av hur kommunernas näringslivsstruktur ser ut, samt deras geografiska läge i regionen avseende tillgänglighet till service och kommunikationer. 1 1

11 Slutanvändning av energi och regional ekonomisk <llväxt, Östergötland Index slutanvändning av energi. Index BRP, 21 års priser Figur 9. Utveckling i Östergötlands län av total energianvändning enligt SCB:s statistik och bruttoregionalprodukt (BRP) i indexerade tal. Avser Östergötlands län. Källa: SCB Figur 9 jämför trendutvecklingen mellan den totala energianvändningen och den ekonomiska tillväxten, mätt som utveckling av bruttoregionalprodukten (BRP). Bruttoregionalprodukten har justerats för inflation och anges i 29 års priser. Som basår används år 2, där både energianvändningen och BRP sätts till utgångsvärdet 1. Den förändring som beskrivs är procentuell. Ett indexvärde på 11 innebär exempelvis en ökning med 1 procent jämfört med basåret. Energianvändningen ligger år 211 på ungefär samma nivå som år 2, medan storleken på den regionala ekonomin har vuxit med 2 procent. Eftersom figur 5-7 visar att energianvändningen exklusive industrin ökat i de flesta kommuner är det inom sektorn industri- och byggverksamhet som energianvändningen minskade Troliga förklaringar är konjunktursvängningar i ekonomin, att energianvändningen generellt har blivit effektivare än tidigare, samt att tillverkningsindustrin i allt större grad har flyttat sin produktion utomlands. Utflyttning av verksamheter leder ur ett globalt perspektiv inte till minskad energianvändning och utsläppsminskningar. Det är också framförallt inom industrin som energianvändningen har ökat under 21 för att sedan följa konjunkturen och minska under 211. Studier utförda av Naturvårdsverket och Uppsala Universitet tyder på att utsläpp av koldioxid ur ett konsumtionsperspektiv (inräknat vår import men med avdrag för vår export) på nationell nivå är högre än ur ett produktionsperspektiv och har en negativ utvecklingstrend

12 Elanvändning Elanvändning/invånare Elanvändning/invånare Elanvändning exkl. industrin/ invånare Figur 1. Elanvändning per invånare i Östergötlands kommuner 211, totalt och exklusive industrin. Jämförelse med genomsnitt i Östergötlands län och riket. Källa: SCB Figur 1 ger en ögonblicksbild av elanvändningens storlek per invånare, inklusive och exklusive industri- och byggverksamhet. Östergötland har år 211 en något högre genomsnittlig elanvändning än riket. Lägg märke till den stora skillnaden i jämförelse mellan kommunerna beroende på om industrin är inräknad eller inte. Norrköping hade den högsta elanvändningen per invånare totalt sett, men en medelhög elanvändning om industrisektorn exkluderas. Även Finspång har en hög elanvändning per invånare inräknat industrisektorn men en relativt sett låg elanvändning bortsett från industrin. Lägst elanvändning per invånare 21 hade Linköping, både med och utan industrisektorn inräknat. Östergötland har 21 en något högre elanvändning per invånare än genomsnittet i riket. Att minska elanvändningen är angeläget eftersom elproduktion både sker med förnyelsebara bränslen och med icke förnyelsebara bränslen

13 Tusentals MWh/år Elanvändning exkl. industrin, mindre kommuner Söderköping Kinda Boxholm Ödeshög Valdemarsvik Åtvidaberg Ydre Figur 11. Utveckling av elanvändning exklusive industrin i Östergötlands mindre kommuner. Värden för Åtvidaberg, Kinda och Valdemarsvik redovisas ej på grund av felaktigheter i statistiken. Värden som inte redovisas för Boxholm är sekretesskyddade. Källa: SCB Elanvändning exkl. industrin, medelstora kommuner Tusental MWh/år Finspång Mjölby Motala Figur 12. Utveckling av elanvändning exklusive industrin i Östergötlands medelstora kommuner. Källa: SCB Elanvändning exkl. industrin, stora kommuner Tusental MWh/år Linköping Norrköping

14 Figur 13. Utveckling av elanvändning exklusive industrin i Linköpings och Norrköpings kommuner. Källa: SCB Figur visar trendutvecklingen för elanvändningen exklusive industrin uppdelat på mindre, medelstora och stora kommuner. Fel i statistiken under förekommer förmodligen för Valdemarsvik, Kinda och Åtvidaberg och redovisas därför inte. Även för Boxholm är tillförlitligheten i trendutvecklingen osäker. Felen i statistiken kan bero på att vissa objekt vissa år ingår och vissa år inte rapporteras in, samt att objekt vissa år rapporterats tillhöra en annan kommun än tidigare år. Elanvändningen ligger generellt på ungefär samma nivå idag som år 199 även om kurvorna vänt neråt igen efter förra året. En ökning av elanvändningen sedan år 199 kan ses i Linköping, Norrköping och Mjölby. Dessa tre kommuner har samtliga haft ett ökande invånarantal de senaste åren. Oljeanvändning Eldningsolja 212 per kommun MWh/år Ödeshö g Ydre Kinda Boxhol m Åtvidab erg Finspån g Valdem arsvik Linköpi ng Norrköp ing Söderkö ping Motala Vadsten a Mjölby Eldningsolja Eldningsolja Figur 14. Levererad mängd eldningsolja till Östergötlands kommuner år 212. Källa: SCB (KOMOLJ) Figur 14 visar den levererade mängden av eldningsolja 1 (villaolja) och eldningsolja 2-6 (tunga oljor) i Östergötlands olika kommuner år 21. Statistiken i diagrammet inkluderar samtliga sektorer. Användning av villaolja förekommer i samtliga kommuner. Sju av tretton kommuner har emellertid en mycket liten oljeanvändning. Finspång har en stor användning av villaolja jämfört med övriga kommuner med jämförbar befolkningsstorlek. Tung eldningsolja användes år 212 i Linköping, Norrköping, Boxholm, Mjölby, Valdemarsvik, Motala och Ödeshög

15 Mjölby 15% Vadstena Motala Linköping Valdemarsvik Finspång Åtvidaberg 4% 1% 17% 14% Kinda 13% Ydre 14% Ödeshög Industrier 23% 17% 78% 32% % 19% % 3% 5% 18% 7% 4% % 5% 2% 13% Offentlig sektor Hushåll 11% 33% % 5% 7% 6% 43% 15% % 1% 3% 11% 1% 4% 4% El- och värmeverk 24% 65% 15% % 15% 34% 18% 15% 7% % 3% 9% 2% 25% 24% 47% 57% 8% 16% 26% 28% % 3% 2% 7% 7% % 2% 4% 3% 21% 7% 23% 51% 6% % 1% 3% 2% 9% 2% 11% 15% % 7% 14% Jordbruk, skogsbruk, fiske 56% 47% 34% 17% Boxholm Östergötlands län 1% 4% 5% 5% 32% 11% Söderköping Norrköping 15% 19% 12% Service 3% Övrigt ( bl.a. inrikes sjöfart, % 2% 4% 6% 8% 1% byggverksamhet, lagerverksamhet) Figur 15. Andel av eldningsolja 1 som används inom olika sektorer år 212. Källa: SCB (KOMOLJ) Figur 15 ger en bild av vilka sektorer som står för den största delen av användningen av eldningsolja 1 (= villaolja). Statistiken är inköpt från SCB och finns inte i de öppna databaserna. Vid tolkning bör man tänka på att den största mängden av oljeanvändningen i Östergötlands län består av eldningsolja 2-6 (se fig. 14). På grund av sekretessbestämmelser går denna statistik inte att få uppdelad på sektorer, men tidigare statistik visar att industrier, el- och värmeverk är helt dominerande i användningen av dessa oljor. Tusental MWh/år Den sektorsvisa fördelningen av oljeanvändningen ser mycket olika ut i kommunerna. Finspång, Norrköping och Söderköping hade år 212 en förhållandevis hög andel av användningen inom servicesektorn. Linköping, Mjölby och Boxholm hade den minsta andelen olja inom service. Inom Jordbruk, skogsbruk och fiske hade Ödeshög och Vadstena en förhållandevis hög oljeanvändning. I de flesta kommuner står hushållen för en mycket liten andel av användningen och högst andel finns i Åtvidaberg med 2 % C Eldningsolja 1 MWh Eldningsolja 2-6 MWh Medeltemperatur december Figur 16. Levererad mängd eldningsoljor till Östergötlands län. Utveckling Källa: SCB (KOMOLJ); SMHI 15 15

16 Figur 16 visar utvecklingen av mängden levererad eldningsolja 1 (villaolja) och eldningsolja 2-6 (tung olja) i Östergötlands län. Tunga oljor används i större utsträckning än villaolja i länet. Tre kommuner Linköping, Norrköping och Boxholm - står för ca 98 procent av länets totala användning av tung olja. Användningen sker till allra största delen inom industrier och el- och värmeverk och har ökat minskat under det senaste året. Även mängden levererad villaolja har minskat 212 och är fortfarande lägre än år 25. Den gröna linjen visar medeltemperaturen under december månad. Både år 29 och 21 hade ovanligt kalla vintrar, vilket brukar leda till att behovet av eldningsolja för uppvärmning ökar. 211 var ett ovanligt varmt år och 212 återigen ett kallt. Temperaturskillnaden förklarar emellertid inte alla variation över åren. Även en uppåtgående ekonomisk konjunktur kan påverka variationen, framförallt för efterfrågan av tunga oljor inom industrin. 2 Eldningsolja 1 per bostad kwh/bostad Kommun Figur 17. Användning av eldningsolja 1 per bostadslägenhet. Källa: SCB (KOMOLJ) Figur 17 visar hur mängden levererad eldningsolja 1 (=villaolja) till hushåll har utvecklats sedan 25. Statistiken sätts i förhållande till hur många bostadslägenheter som finns i de olika kommunerna. En bostadslägenhet definieras som ett boende med egen ingång till det fria (trapphus eller egen dörr) och som är avsedd att användas som bostad. Mängden levererad eldningsolja till hushållsektorn har minskat kraftigt i samtliga kommuner. Stigande världsmarknadspriser har gjort att allt fler hushåll konverterar bort sina oljepannor till andra uppvärmningssystem, som exempelvis värmepumpar, fjärrvärme eller pelletspannor. Finspång har 212 den största levererade mängden villaolja per bostadsenhet medan Linköping och Boxholm har den lägsta. Flera kommuner har en stor minskning av eldningsolja per bostadslägenhet sedan 25; Ydre, Kinda och Valdemarsvik 16 16

17 Energianvändning i hushåll kwh/bostad Energianvändning/bostadsenhet 211 Småhus Flerbostadshus Figur 18. Energianvändning per bostadslägenhet i flerbostadshus respektive småbostadshus. Jämförelse med genomsnittet i Östergötlands län samt i riket. Källa: SCB Figur 18 ger en jämförande bild av energibehovet i kommunernas småhus och flerbostadshus. Diagrammet visar hur stor energianvändningen är per bostadslägenhet i flerbostadshus och småhus. I Vadstena och Ydre kommun är statistiken för energianvändning i flerbostadshus inte komplett och redovisas därför inte. Östergötland har en något högre energianvändning per bostadsenhet än genomsnittet i riket. År 211 var länets genomsnittliga användning 21 5kWh/år i småhus och 12 3 kwh/år flerbostadshus. I småhusen har Ydre den största användningen per bostadsenhet med ca 28 5 kwh/år och lägst har Vadstena med ca 17 3 kwh/år. För flerbostadshus har Linköping den högsta användningen per bostadsenhet med ca 13 kwh/år

18 Bilanvändning Körsträcka/invånare 9 Kinda Ydre 8 Ödeshög Boxholm Åtvidaberg Valdemarsvik Söderköping 7 Vadstena Finspång Samband mellan bilanvändning och befolkningstäthet Motala Mjölby Förklarad varia^on = 85% Norrköping Linköping Befolkningstäthet Serie1 Linjär(Serie1) Figur 19. Linjärt regressionsdiagram över sambandet mellan körsträcka/invånare med personbil och kommunernas befolkningstäthet. Statistiken avser år 211. Källa: SCB Figur 19 undersöker sambandet mellan en kommuns befolkningstäthet och körsträcka/invånare med personbil. Om den raka linjen (Linjär) förklarar en stor andel av variationen i körsträcka/invånare mellan kommunerna så är sambandet mellan befolkningstäthet och körsträcka/invånare starkt. Variationen i befolkningstäthet mellan kommunerna förklarar ungefär 85 procent av variationen i körsträcka/invånare mellan kommunerna, vilket indikerar ett starkt samband. En förklaring är att invånare i mer glesbefolkade kommuner har längre till olika servicefunktioner som arbete, skola, affärer, fritidssysselsättningar och liknande. Dessutom är tillgängligheten och turtätheten i kollektivtrafiken oftast sämre i glesa kommuner än i mer tätbefolkade kommuner. Befolkningstäthet per kommun är inte ett perfekt mått i sammanhanget eftersom kommuner kan ha en (eller flera) tätbefolkade orter och en stor yta glesbefolkade bygder. Trots denna brist ger det ändå en fingervisning om betydelsen av kommuners geografiska förutsättningar för skillnader i individers bilanvändning. Den totala mängden bilanvändning är emellertid betydligt större i stora kommuner än i små kommuner (se fig. 2)

19 mil/invånare Körsträcka per invånare med personbil, mindre kommuner 95 Ödeshög 9 Ydre 85 Kinda 8 Boxholm 75 Åtvidaberg 7 Valdemarsvik 65 Söderköping 6 Vadstena 55 Riket Figur 2. Körsträcka/invånare med personbil i Östergötlands mindre kommuner. Utveckling Källa: SCB Körstrecka per invånare med personbil, medelstora och stora kommuner mil/invånare 8 Finspång 75 Linköping 7 Norrköping 65 Motala Mjölby 6 Östergötlands län 55 Riket Figur 21. Körsträcka/invånare med personbil i Östergötlands medelstora och stora kommuner samt genomsnittet i Östergötlands län. Utveckling Källa: SCB Figur 2 och figur 21 illustrerar trendutvecklingen för användning av personbil , mätt som körsträcka per invånare. Statistik från SCB saknas för åren samt Generellt har samtliga kommuner i länet haft en liknande trendutveckling. Utvecklingen följer genomsnittet i riket. Linköping och Norrköping har en lägre körsträcka med personbil/invånare än snittet i riket, medan övriga kommuner ligger över rikets genomsnitt. Mellan /28 ökade körsträckan/invånare för att sedan år 28 ha börjat avta eller minska. En delförklaring kan vara den svaga ekonomiska konjunkturen, vilket leder till högre arbetslöshet och färre pendlings- och arbetsresor. Andra möjliga förklaringar skulle kunna vara ett högre bränslepris och en generationsväxling med andra attityder till bilåkande bland yngre än bland äldre individer

20 Bensinförbrukning/invånare personbilar l/invånare Kommun Figur 22. Kommuninvånarnas bensinförbrukning/invånare för användning av personbilar. Källa: SCB. Dieselförbrukning/invånare personbilar l/invånare Kommun Figur 23. Kommuninvånarnas dieselförbrukning/invånare för användning av personbilar. Källa: SCB Figur 22 och figur 23 beskriver utvecklingen av bensin- och dieselförbrukning hos kommunens invånare. Statistiken utgår från en modellberäkning utförd av Trafikverket. I beräkningen tas hänsyn till att bränsleeffektiviteten bland bilarna kan skilja mellan olika kommuner och att fordon av olika typer kan ha kört olika långt. Statistiken avser mängden förbrukat bränsle. Låginblandning av etanol och FAME är inte borträknat. Statistiken tar inte heller med den fossila andelen bränsle i E85. Dieselförbrukningen/invånare har ökat i samtliga kommuner. Samtidigt har bensinförbrukningen/invånare minskat i alla kommuner. Den viktigaste förklaringen är att antalet dieselbilar har ökat och antalet bensinbilar har minskat. Bensinförbrukningen bland personbilar är emellertid fortfarande flera gånger större än dieselförbrukningen. Den sammanlagda förbrukningen för bensin- och dieseldrivna personbilar per invånare i Östergötlands län har minskat från 551 l/invånare år 25 till 58 l/invånare år

21 Både bensin- och dieselförbrukningen per invånare är, liksom för körsträckor, högre i de glest befolkade kommunerna än i de mer tätbefolkade, större kommunerna. Bilägande Personbilar/1 inv. Antal personbilar Kommun Figur 24. Utveckling av antalet registrerade personbilar per 1 invånare i Östergötlands kommuner. Jämförelse med länets och rikets genomsnitt. Källa: Trafikanalys Figur 24 beskriver hur bilägandet per 1 invånare har förändrats i Östergötlands kommuner. Bilägandet i hela Östergötlands län ökat med ca 4 procent sedan I elva av tretton kommuner finns ungefär femhundra bilar registrerade per 1 invånare, eller en halv bil per person. I Linköping och Norrköping finns ungefär,4 bilar per person. Bilägandet var år 1974 högre i Linköping och Norrköping än i flera av de mindre kommunerna. Det är framförallt efter år 199 som skillnaden mellan dessa större kommuner och övriga kommuner har uppstått. Sett till antalet bilar totalt finns emellertid det största antalet i Linköping och Norrköping

22 Andel personbilar med olika bränsletyper, Östergötlands län 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % El- laddhybrider och elbilar Gasbilar E85/hybridbilar Bensinbilar Dieselbilar Figur 25. Utveckling av andelen fordon med olika bränsleslag. Källa: Trafikanalys. Figur 25 visar hur andelen personbilar med olika bränsletyper registrerade i Östergötlands län har utvecklats Diagrammet visar en tydlig trend i en minskande andel bensindrivna personbilar och en ökad marknadsandel för framförallt dieseldrivna bilar, men även E85/E85-hybrider. Antalet gasdrivna bilar har också tagit marknadsandelar, men i en betydligt mindre utsträckning än dieselbilar och E85/E85hybrider. Andelen el- och el/laddhybridfordon är fortfarande mycket liten. Det totala antalet bensinbilar i Östergötland ökade fram till 25, för att därefter minska årligen. Totala antalet dieselbilar har ökat sedan 21. Antalet etanol- och biogasbilar började öka på allvar under 22. Bilinnehav eter bränsletyp 212 Östergötlands län Mjölby Vadstena Motala Söderköping Norrköping Linköping Valdemarsvik Finspång Åtvidaberg Boxholm Kinda Ydre Ödeshög 74% 76% 71% 76% 75% 76% 72% 75% 77% 75% 76% 74% 68% 73% % 1% 2% 3% 4% 19% 19% 24% 18% 19% 18% 2% 2% 17% 2% 19% 21% 27% 23% 5% 6% 7% 8% 5% 4% 4% 5% 5% 6% 6% 5% 5% 4% 4% 4% 5% 3% Bensin Diesel Etanol/ etanolhybrid Gas El- laddhybrid, elbil 9% 1% Figur 26. Andel bilar med olika bränsleslag i Östergötlands kommuner år 212. Källa: Trafikanalys. Figur 26 visar hur bilägandet av personbilar med olika drivmedel ser ut i de olika kommunerna år 212. Variationen mellan kommunerna är liten. Ydre kommun har en något högre andel dieseldrivna fordon än övriga kommuner. I Linköping och Norrköping finns en större andel gasdrivna fordon än i övriga kommuner. Andelen gasbilar av den totala fordonsparken är emellertid fortfarande litet bland samtliga kommuner

23 Kollektivtrafik pås<gande resenärer/inv. i tätorten Kollek<vtrafikresenärer/invånare i tätortstrafik Linköping Motala Norrköping Finspång Mjölby Åtvidaberg Genomsnih, kommuner med tätortstrafik Kommun Figur 27. Antal påstigande kollektivtrafikresenärer i tätortstrafik/invånare i kommun. Utveckling Källa: Östgötatrafiken. Figur 27 beskriver utvecklingen av antalet påstigande resenärer i tätortstrafiken per invånare i tätorten i de kommuner där tätortstrafik finns. Att dividera antalet resenärer med tätortens invånarantal ger en bild av resandets utveckling i relation till om befolkningen i orten ökar eller minskar. Antalet påstigande resenärer har sedan 25 ökat i Norrköping och Linköping. I Motala, Åtvidaberg, Finspång och Mjölby har resandet minskat. Den största minskningen av dessa tre kommuner har skett i Åtvidaberg. Tabell 2. Antal påstigande kollektivtrafikresenärer (1-tal) på regionala linjer. Källa: Östgötatrafiken Finspång-Linköping Finspång-Norrköping Kisa-Rimforsa-Linköping Kustpilen Linköping-Norrköping buss Mjölby-Vadstena Motala-Linköping Vadstena-Linköping Vadstena-Motala Valdemarsvik- Söderköping-Norrköping Åtvidaberg-Linköping Ödeshög-Mjölby-Linköping Österbymo-Tranås Östgötapendeln Totalt Tabell 2 återger hur resandet med kollektivtrafik på regionala stråk har utvecklats Generellt går resandet upp och ner i vågor. En ökning har skett på expressbusslinjerna mellan Linköping-Norrköping och Motala-Linköping. Resandet minskar på linjerna mellan Österbymo- Tranås samt mellan Finspång-Linköping

24 Förnyelsebar energiproduktion VindkraTsproduk<on under e[ normalår MWh/år Mjölby Motala Vadstena Ödeshög Linköping Figur 28. Antal MWh producerad vindkraftsel i Östergötlands kommuner. Utveckling Källa: Energimyndigheten. Figur 28 illustrerar utvecklingen av vindkraftsproduktionen i de kommuner i Östergötland där vindkraftverk finns. I statistiken inkluderas endast verk som är inkopplade på elnätet. Gårdsbaserade verk ingår inte i statistiken. Enligt Agro Östs kartläggning av förnyelsebar energiproduktion i Östergötland fanns år 211 tretton småskaliga vindkraftverk med en beräknad årlig produktion på 27 MWh. Enligt samma rapport hade Boxholms kommun år 211 en installerad effekt vindkraft på 1, MW, motsvarande en årlig normalårsproduktion på 2 MWh, som inte ingår i Energimyndighetens statistik. Den årliga produktionen är beräknad utifrån den totala installerade effekten i kommunen multiplicerat med ett schablontal om 2 drifttimmar/år. Schablontalet har använts utifrån Klimatkommunernas rekommendation. Beräkning med hjälp av ett schablontal gör att produktionen inte påverkas av blåstens årliga variationer. Vindkraften har de senaste åren byggts ut kraftigt i Mjölby kommun. År 212 stod vindkraftverk i Mjölby för mer än de övriga kommunernas sammanlagda produktion. Linköpings kommun har mellan 211 och 212 ökat produktionen av vindkraft kraftigt

25 Genomsni[lig installerad effekt kw/vindraktverk Ödeshög Linköping Motala Vadstena Mjölby Östergötland Figur 29. Genomsnittlig installerad effekt vid de vindkraftverk som var installerade under aktuellt år. Källa: Energimyndigheten. Figur 29 beskriver hur storleken på den genomsnittliga effekten i vindkraftverk har utvecklats sedan 23. Den installerade effekten per verk har ökat i Östergötlands län. Störst är ökningen i Motala och Mjölby kommun. Linköping kommun, som tidigare hade lägst installerad effekt per verk, har under 212 gått upp till samma nivå som Mjölby och Motala. I Vadstena och Ödeshög har den genomsnittliga effekten utvecklats långsammare än i länet som helhet

26 Fjärrvärme 12 Levererad _ärrvärme per invånare MWh/invånare Kommun Figur 3. Antal MWh levererad fjärrvärme till slutkund i Östergötlands kommuner. Källa: Svensk Fjärrvärme Figur 3 visar utvecklingen av mängden levererad fjärrvärme per invånare i de olika kommunerna och ger en bild av fjärrvärmens utbyggnad. En ökad mängd levererad fjärrvärme behöver inte nödvändigtvis betyda att fjärrvärmenätet har byggts ut, utan kan även bero på mer energikrävande bostadsformer eller kallare vintrar. Sammantaget ger diagrammet ändå en indikation på hur fjärrvärmens betydelse i energisystemet utvecklas. Som statistikkälla används uppgifter från Svensk Fjärrvärme. Statistik för fjärrvärme finns även hos SCB. Denna statistik har emellertid sekretesskyddade uppgifter och nollvärden på grund av utebliven inrapportering för ett flertal av länets kommuner. Den minskning av levererad fjärrvärme i länet år 212 jämfört med år 21 förklaras av att 21 hade lägre årsmedeltemperatur än 212. Fjärrvärmen har sedan 26 ökat i de flesta av länets kommuner. Boxholm hade 26 och 212 enligt statistiken en betydligt större levererad mängd fjärrvärme än under övriga år. Kinda 26 och 21 en betydligt mindre mängd levererad fjärrvärme än Skillnaderna kan bero på brister i statistikunderlaget

27 Tillförd energi i _ärrvärmen 26 per bränsleslag Andel av <llförd energi 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 4% 7% 6,3% 1% % 5% 22% 17,6% 18% 18% 2,5% 13,2% 41% 8,8% 6% 1% 43% 6,8% 54% 15% 29% 15% 8,8% 1% 96% 99% 95% 78% 82% 82% 32% 59% 58% 57% 5% 39% 19% 19% Annat bränsle El Övrigt fossilt Stenkol Spillvärme och köpt hetvahen Olja Avfall Biobränslen Nät Figur 31. Fjärrvärmenätens bränslemix 26, räknat utifrån andelen energi i tillfört bränsle. Källa: Svensk fjärrvärme Tillförd energi i _ärrvärmen 212 per bränsleslag Andel av <llförd energi 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % El Övrigt fossilt Stenkol Spillvärme och köpt hetvahen Olja Avfall Biobränslen Nät Figur 32. Fjärrvärmenätens bränslemix 212, räknat utifrån andelen energi i tillfört bränsle. Källa: Svensk fjärrvärme Figur 31 och figur 32 beskriver bränslemixen i länets olika fjärrvärmenät 26 och 212. Statistiken utgår från andelen energi i tillfört bränsle, eftersom det är denna statistik som Svensk Fjärrvärme redovisar. Bränslemixen kan också beräknas utifrån energiinnehållet den levererade fjärrvärmen. Bilden hade då blivit annorlunda, eftersom olika bränslen har olika energitäthet. Nya fjärrvärmenät har tillkommit i Åtvidaberg. I Söderköping är nätet numera ihopkopplat med Händelöverket i Norrköping. Biobränslen är i de flesta kommuner det bränsle som utgör det största delen av tillförda bränslen. Avfall som bränsle har stor betydelse i Finspång, Linköping, Mjölby och Norrköping. I Norrköping, och Linköping användes år 212 fortfarande en del kol som bränsle

28 Källförteckning Statistikmaterialet i den här rapporten har hämtats från följande källor: SCB, kommunala och regionala energibalanser SCB, undersökningen Kommunala oljeleveranser SCB, Körsträckedatabasen SCB. befolkningsstatistik SCB, regionalräkenskaper RUS - Regionalt uppföljningssystem för miljömål Energimyndigheten Svensk Fjärrvärme Trafikanalys Östgötatrafiken 28 28

29 Energikontoret Östra Götaland Gjuterigatan 1 D Linköping info@energiost.se