PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER OCH ANTIBIOTIKAANVÄNDNING INOM SÄRSKILT BOENDE I EUROPA

Transkript

1 PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER OCH ANTIBIOTIKAANVÄNDNING INOM SÄRSKILT BOENDE I EUROPA Protokoll, version 5 December 2012

2

3 SAMMANFATTNING Vad: punktprevalensundersökning (PPS; data samlas in under en enda dag) av vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaanvändning med frivilligt deltagande Omfattning: alla typer av boenden för vård under längre tid, däribland sjukhem, äldreboenden, rehabiliteringshem osv. Tidplan: mellan 1 april och 31 maj 2013 Verktyg: - En institutionsenkät för insamling av basinformation (nämnardata) för hela patientpopulationen på respektive boende som uppfyller kriterierna för PPS-mätning. Patient som uppfyller PPS-kriterierna och ska inkluderas i mätningen: patient som bor i särskilt boende på heltid och är närvarande kl 8 på dagen för PPS-mätningen och de senaste 24 timmarna. - En patientenkät för varje patient: som behandlas med ett eller flera systemiska antibiotika Inkluderade: antibakteriella och antimykotiska medel för systemisk användning, läkemedel för systemisk behandling av tuberkulos, antibiotikabehandling genom inhalation (aerosolterapi) Exkluderade: antibiotika för lokal användning, antivirala och antiseptiska medel och/eller visar tecken/symtom på en aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för PPS-mätning En infektion är aktiv när tecken eller symtom på infektionen förekommer på dagen för PPSmätning eller om tecken och symtom har förekommit tidigare och patienten (fortfarande) behandlas för infektionen på mätdagen. - En fristående applikation (dataprogram) för registrering av data antingen på lokal nivå (boendet) eller nationell nivå (nationell myndighet). - Valbar programmodul för urinvägsinfektioner Undersökare: lokal (dvs. person från boendet) eller extern (dvs. person som utsetts av den nationella myndigheten) Sista dag för inlämning av data: 30 juni 2013 Utbildning: nationella företrädare kommer att utbildas (enligt konceptet "utbilda utbildaren") och förväntas i sin tur anordna nationella eller regionala utbildningsprogram 3

4 Valideringsstudie: minst ett särskilt boende per land måste delta (samtidigt med punktprevalensundersökningen) 4

5 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING MÅL STUDIENS UTFORMNING Tidplan för PPS-mätningen Studiepopulation Länder Inklusionkriterier för boenden Patienter som uppfyller kriterier för PPS-mätning Olika sätt att delta Typ av undersökare INSAMLING AV DATA Institutionsenkät: beskrivning av det särskilda boendet och patientsammansättningen Nämnardata och vårdavdelningslista Variabler i institutionsenkäten/vårdavdelningslistan Patientenkät Generella uppgifter Uppgifter om antibiotikaanvändning Antibiotikaresistens Infektionsuppgifter INLÄMNING AV DATA Programvara Tidfrist för inlämning av data Dataanalys och återkoppling Äganderätt till data VALFRI PROGRAMMODUL: URINVÄGSINFEKTIONER Bakgrund och syfte Deltagande Insamling av data UTBILDNING

6 8 VALIDERINGSSTUDIE DEN NATIONELLA FÖRETRÄDARENS ROLL ETISKA ASPEKTER EKONOMISKA ASPEKTER KONTAKTUPPGIFTER Bilaga 1: Projektorganisation

7 LISTA ÖVER FÖRKORTNINGAR ASSR Agenzia Sanitaria e Sociale Regionale (Bologna, Italien) (regional social- och hälsovårdsmyndighet) ECDC European Centre for Disease Prevention and Control (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar) ESAC-NH European Surveillance of Antimicrobial Consumption Nursing Home Subproject (Delprojekt inom det europeiska övervakningssystemet för antibiotikaförbrukning (ESAC) som gäller sjukhem) EU Europeiska unionen GP Allmänläkare VRI Vårdrelaterade infektioner HALT Vårdrelaterade infektioner inom särskilt boende (Healthcare-Associated infections in Long-Term care facilities) HALT-2 Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende (Healthcare-associated infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities) HPSC Health Protection Surveillance Centre (nationell övervakningsenhet för hälsoskydd) - Health Service Executive (HSE, nationellt organ med ansvar för hälso- och sjukvård samt socialtjänstfrågor) (Dublin, Irland) IT Informationsteknik IPH Scientific Institute of Public Health (Bryssel, Belgien) (Belgiens vetenskapliga folkhälsoinstitut) IPSE Ökad patientsäkerhet i Europa (Improving Patient Safety in Europe) LTC Långtidsvård (Long-Term Care) LTCF Boenden för långtidsvård, särskilt boende (Long-Term Care Facilities) NC Nationell myndighet (National Centre) NH Sjukhem (Nursing Home) NR Nationell företrädare (National Representative) PPS Punktprevalensmätning (Point Prevalence Survey) rpps Återkommande punktprevalensmätningar (repeated Point Prevalence Surveys) UTI Urinvägsinfektion (Urinary Tract Infection) 7

8 1 INLEDNING Som en del av omvandlingen av nätverket IPSE lade ECDC ut EU:s övervakning av vårdrelaterade infektioner inom särskilda boenden på projektet HALT; Projektets ledningsgrupp utvecklade, testade och genomförde ett program för återkommande punktprevalensmätningar (rpps). Förutom vårdrelaterade infektioner hade projektet även som syfte att studera antibiotikaanvändning (integrera delprojektet ESAC-NH), antibiotikaresistens och tillgängliga vårdhygienresurser inom den europeiska långtidsvården. En PPS-mätning utfördes på 722 boenden för långtidsvård i 25 europeiska länder under För att fortsätta med arbetet som utförts av HALT-gruppen lade ECDC ut ett nytt projekt: Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom långtidsvården (HALT-2; ). Syftet med projektet är att förbättra rpps-programmets kvalitet och att gå vidare med att genomföra det så att olika länder och boenden inom långtidsvården kan följa upp trender i samband med vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning och fastställa prioriteringar för nationella och lokala interventionsåtgärder. Dessutom kommer bördan som vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning innebär att följas på nationell och europeisk nivå. 2 MÅL Projektets övergripande mål är att stödja det förebyggande arbetet med vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning genom att upprätta ett EU-nätverk som i sin tur omfattar nationella nätverk av boenden för långtidsvård i EU:s medlemsländer och kandidatländer samt i Norge och Liechtenstein. HALT-2 lanserar ett europeiskt rpps-program med mål att undersöka förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom europeiska särskilda boenden tillgång till vårdhygieniskt stöd och strukturella indikatorer i samma grupp av boenden. Resultaten kan användas till att beräkna förekomsten av infektioner och antibiotikaanvändning på boenden i olika länder och europeiska regioner, identifiera behov av insatser, utbildning och/eller ytterligare vårdhygienresurser, prioritera för nationella och lokala insatser och höja medvetenheten, utveckla patientsäkerheten inom särskilt boende och för den åldrande befolkningen i allmänhet. För att nå dessa mål vidtog HALT-2 följande åtgärder: Granskade rpps-metodiken för långtidsvården (HALT) och anpassade programvaran i enlighet med detta. Tog fram förslag på och validerade falldefinitioner för vårdrelaterade infektioner för särskilt boende och utvecklade ett europeiskt program för validering av data som samlats in under de återkommande PPSmätningarna på boenden. 8

9 Förbättrade datakvaliteten genom att a) öka kontrollen vid dataregistreringen i programverktyget och ge återkoppling om datakvalitet till nationella och institutionella företrädare och b) genom att utveckla ett standardiserat utbildningsmaterial och ge en kurs av typen "utbilda utbildaren". Organiserade en punktprevalensundersökning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. 3 STUDIENS UTFORMNING 3.1 Tidplan för PPS-mätningen Mellan 1 april och 31 maj 2013 kommer en punktprevalensmätning att utföras på en rad olika boenden i Europa. Data bör samlas in under en dag. Med hänsyn till den extra arbetsbelastning som PPS-mätningen kommer att innebära kan extrapersonal behöva tas in under denna period. På boenden med många sängplatser kan datainsamlingen spridas ut över två på varandra följande dagar under PPS-perioden. På en vårdavdelning ska dock mätningen utföras under en dag. 3.2 Studiepopulation Länder Alla medlemsstater och kandidatländer inom EU, samt Norge och Liechtenstein, kommer att inbjudas att delta i HALT-2 PPS. Nationella företrädare kommer att svara för inbjudan av boenden och för att organisera undersökningen i respektive land Inklusionkriterier för boenden Alla typer av särskilt boende kommer att ges möjlighet att delta i undersökningen. Varje boende kommer att få en individuell återkoppling av resultaten. Vissa specialiserade verksamheter kommer att uteslutas från analyserna i den europeiska rapporten. Patienterna i de boenden som ingår i huvudanalysen bör behöva konstant övervakning (på heltid), ha större behov av sjukvårdsåtgärder vara medicinskt stabila och inte behöva konstant "specialiserad sjukvård" (= vård som ges av specialistläkare), inte behöva några invasiva medicinska åtgärder (t.ex. ventilation) Följande boenden kommer inte att ingå: Långvårdsavdelningar på sjukhus, bostadshotell (hotell; utan någon form av omvårdnad), servicehus, öppenvårdsenhet, hemsjukvård, hemtjänst, skyddat boende. 9

10 3.2.3 Patienter som uppfyller kriterier för PPS-mätning Patienter uppfyller kriterier för PPS-mätning och bör därför ingå i studien om: bor i det särskilda boendet på heltid (dygnets alla 24 timmar) och är närvarande kl 8 på dagen för PPS-mätningen och varit på boendet minst24 timmar(nya patienters sjukdomshistoria är ofta inte fullständigt känd eller också kan viktiga data saknas vid tidpunkten för intagning) Följande patienter bör inte ingå: Patienter som inte bor i det särskilda boendet på heltid. Personer som bor i det särskilda boendet på heltid, men inte är närvarande kl 8 (t.ex. frånvarande på grund av permission eller är inlagd på sjukhus) eller inte varit närvarande på boendet de senaste 24 timmarna (t.ex. intagits dagen före PPS-mätningen). Patienter från öppenvårdsenheter (som inte bor i det särskilda boendet på heltid). Patienter som lagts in på sjukhus på dagen för PPS-mätning (= sjukhuspatient som varit intagen på sjukhus de senaste 24 timmarna). Patienter som avböjer att delta. OBS! patienter som får regelbunden behandling vid en öppenvårdsenhet på ett akutsjukhus (t.ex. hemodialys, cellgiftsbehandling, osv.) ska inte uteslutas från mätningen om de inte är inlagda på sjukhus (= sjukhuspatient som varit intagen på akutsjukhus de senaste 24 timmarna) på dagen för PPS-mätning och de senaste 24 timmarna. 3.3 Olika sätt att delta De deltagande länderna kan samla in PPS-data på boenden över hela landet (nationella data) eller också inskränka insamlingen av data till en region (regionala data). Resultaten från PPS-mätningen ska helst vara baserade på data från boenden som är representativa för alla boenden för långtidsvård i ett land eller en region. Med tanke på det stora antalet boenden för långtidsvård i ett land, deras stora variation och att det är frivilligt att delta i mätningen är det inte alltid möjligt. Men länder som kan genomföra detta kommer att uppmuntras att göra det. 3.4 Typ av undersökare Beroende på de resurser som är tillgängliga kan data insamlas av lokala undersökare (t.ex. en utsedd läkare, hygienansvarig läkare eller sjuksköterska, chefsjuksköterska osv.) eller lokala undersökare som får stöd av en 10

11 extern undersökare (dvs. personer som utsetts av den nationella företrädaren t.ex. läkare, hygiensjuksköterska). På dagen för PPS-mätningen kommer undersökare granska varje patient tillsammans med ansvarig sjuksköterska och övrig vårdpersonal på boendet för att leta efter nyligen uppkomna symtom som tyder på infektion, gå igenom journaler, fallrapporter och läkemedelslistor. Patienter som misstänks vara infekterade och patienter som använder antibiotika kommer att utvärderas och om möjligt diskuteras med den närvarande läkaren. HALT-2:s ledningsgrupp kommer att ta fram utbildningsmaterial och det rekommenderas starkt att undersökarna utbildas (se 7. utbildning) 11

12 4 INSAMLING AV DATA Data kommer att samlas in på två nivåer: En institutionsenkät för att ta reda på viktiga karakteristika för strukturer och funktioner, nämnardata och information om antibiotikastrategier och vårdhygienresurser för det särskilda boendet; En patientenkät för varje patient som behandlas med antibiotika och/eller visar tecken/symtom på aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för PPS-mätningen. En vårdavdelningslista (valfri användning) erbjuds som stöd vid insamlingen av nämnardata för hela populationen i boendet som uppfyller PPS-kriterierna. En kodlista med mikroorganismer bör användas när man fyller i avsnittet om mikroorganismer och deras resistens i patientenkäten. 4.1 Institutionsenkät: beskrivning av det särskilda boendet och patientsammansättningen Särskilda boenden har olika erfarenhet av infektioner och använder olika vårdhygienrutiner beroende på patientsammansättningen och boendets profil. För att bestämma boendets profil samlar man in generella uppgifter om boendet (t.ex. typ av huvudman, sjuksköterskebemanning) och ställer specifika frågor om medicinsk behandling och koordinering, vårdhygienresurser och antibiotikastrategier. Den information som samlas in med hjälp av institutionsenkäten används sedan som underlag vid bedömning av patientsammansättningen när resultaten ska sammanställas. Det är en förutsättning för att kunna jämföra infektionsfrekvenser och antibiotikaanvändning i olika typer av särskilda boenden på nationell eller regional nivå samt på europeisk nivå Nämnardata och vårdavdelningslista Sammansättningen av alla patienter som uppfyller kriterier för PPS-mätning (se 3.2.3) kommer att undersökas med hjälp av insamlade nämnardata, dvs. det totala antalet: tillgängliga sängplatser patienter med trycksår belagda sängplatser patienter med andra sår patienter intagna på sjukhus patienter som är desorienterade i tid och/eller patienter som uppfyller kriterier för PPSmätning rum patienter som är sängliggande eller manliga patienter rullstolsburna patienter med tecken/symtom på infektion patienter som har genomgått kirurgiskt ingrepp patienter som behandlas med antibiotika de senaste 30 dagarna patienter med urinkateter patienter med inkontinens (urin och/eller fekal) patienter med kärlkateter 12

13 En vårdavdelningslista kommer att tas fram som stöd för undersökaren vid insamlingen av dessa nämnardata. Denna vårdavdelningslista är endast avsedd för internt bruk och det är inte obligatoriskt att använda den. När en lista har färdigställs för varje vårdavdelning har undersökaren samlat in alla nämnardata som krävs för institutionsenkäten. Undersökaren behöver bara summera nämnarna från varje vårdavdelning och överföra summorna till institutionsenkäten. Det är också möjligt att fylla i en separat lista för varje vårdavdelning. Om det särskilda boendet inte har flera olika vårdavdelningar ska alla data föras in i en enda vårdavdelningslista Variabler i institutionsenkäten/vårdavdelningslistan Variabel Beskrivning/definition A Generell information Det särskilda boendets studienummer Sjuksköterskors tillgänglighet på det särskilda boendet (24h/24) Totalt antal rum för patienter på särskilda boendet Totalt antal enkelrum på det särskilda boendet Identifieringskod som den nationella koordinationsenheten tilldelat boendet Finns sjuksköterska tillgänglig under dygnets alla timmar dvs. fysiskt närvarande och nåbar med hjälp av telefon/sökare (24h/24)? Totalt antal rum för patienter på boendet, inklusive enkelrum och flerbäddsrum. Allmänna utrymmen, ekonomiutrymmen osv. ska inte tas med. Totalt antal rum i det särskilda boendet som endast är avsett för en person. Ett dubbelrum avsett för partners ska inte betraktas som ett enkelrum. Variabeln används vid beräkning av andelen enkelrum i det särskilda boendet. B Basinformation (nämnardata) Sängplatser i det särskilda boendet Patienter frånvarande på grund av sjukhusvistelse Beläggning (upptagna sängplatser) Patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning Patienter över 85 år Manliga patienter Patienter som behandlas systemiskt med antibiotika (Ej lokal behandling) Antalet sängplatser (total kapacitet för boendet). Totalt antal patienter som är frånvarande på dagen för PPS-mätning på grund av sjukhusvistelse de senaste 24 timmarna. Totalt antal sängplatser som är belagda på dagen för PPS-mätning. I den här siffran ingår även sängplatser som är upptagna av patienter som är frånvarande på dagen för PPS-mätning på grund av sjukhusvistelse eller har permission (med familjen, på semester osv.). Totalt antal patienter som är närvarande på boendet kl 08:00 på dagen för PPS-mätning och bor på heltid i det särskilda boendet de senaste 24 timmarna. Totalt antal patienter över 85 år som uppfyller kriterier för PPS mätning. Totalt antal manliga patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och får ett eller flera sorters systemiska antibiotika (se 4.2.2) på dagen för PPSmätning. 13

14 Patienter med tecken eller symtom på en infektion Patienter med urinkateter Patienter med kärlkateter (perifer och/eller central) Patienter med trycksår Patienter med andra typer av sår Patienter som är desorienterade (i tid och/eller rum) Patienter som är sängliggande eller rullstolsburna Patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp under de senaste 30 dagarna Patienter med inkontinens (urin och/eller fekal) Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och visar tecken/symtom på en (misstänkt) infektion på mätningsdagen eller visat tecken/symtom på en infektion de senaste dagarna samtidigt som han/hon fortfarande antibiotikabehandlas på mätdagen. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och har urinkateter, dvs. ett katetetersystem inlagt i urinblåsan för dränage och insamling av urin, t.ex. kvarliggande urinkateter, suprapubisk kateter eller bukväggskateter, en cystostomi. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och har ett inlagt katetersystem som ger åtkomst till kärlsystemet (venöst, arteriellt), (t.ex. en perifer intravenös kateter, ett inopererat system för kärlåtkomst (port-à-cath) eller något annat system som ger intravaskulär åtkomst (inklusive en arteriovenös fistel)) på mätningsdagen. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och har ett trycksår på mätningsdagen. Trycksår av alla svårighetsgrader bör tas med, även den lägsta svårighetsgraden som kännetecknas av att den intakta huden inte vitnar av ett lätt tryck med fingret (inte vitnande erytem). Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och har ett annat sår än ett trycksår på mätningsdagen, däribland bensår, traumatiska sår eller operationssår samt insticksställe för PEG, gastrostomi, trakeostomi, urostomi, kolostomi eller suprapubiska och peritoneala katetrar. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och som drabbas av perioder av förvirring särskilt med avseende på tid, rum eller igenkänning av personer (att han eller hon t.ex. inte hittar sitt rum, inte har någon uppfattning om tiden och inte kan känna igen närstående). Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och som behöver rullstol för att förflytta sig eller är sängliggande på mätdagen Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och som har genomgått ett kirurgiskt ingrepp under de senaste 30 dagarna före mätdagen. Ett kirurgiskt ingrepp är en åtgärd som äger rum i en operationssal (t.ex. operationssal, kejsarsnittsrumrum för interventionell radiologi eller hjärtkateteriseringsrum), där en kirurg lägger minst ett snitt genom huden eller slemhinnan, även med hjälp av laparaskopisk åtkomst, och stänger snittet innan patienten lämnar operationssalen. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPS mätning och som har urin- och/eller avföringsinkontinens (dvs. inte kan kontrollera sfinktern från blåsa eller tarm vilket leder till okontrollerad tömning av urin eller avföring) som gör det nödvändigt att använda blöja under de senaste 24 timmarna före mätdagen (under dagen och/eller natten). Eftersom denna indikator mäter arbetsbelastning bör en patient som har en urinkateter betraktas som kontinent. 14

15 C- Medicinsk vård och koordinering Personlig allmänläkare/husläkare Annan allmänläkare Läkare anställda på särskilda boendet En läkare som patienten har valt och som har gett medicinsk vård före intagning på särskilt boende) till patienten i många år utanför sjukhuset. Läkare på vårdcentral eller med privat praktik som inte är personlig läkare/husläkare. Boendets egna läkare som anställts av äldreboendets ledning för att ta hand om patienterna. Dessa läkare är alltså inte desamma som patienternas husläkare. Koordinerande läkare En läkare som svarar för koordineringen av den medicinska verksamheten och standardiseringen av rutiner och policys på det särskilda boendet. Patienternas medicinska vård Diagnostik, medicinsk behandling och uppföljning av patientens hälsobesvär. Uppföljning av patientjournaler Antibiotikapolicy Vårdstrategi Vårdhygieniska riktlinjer Granskning/utvärdering av den medicinska verksamheten har tillgång till alla medicinska uppgifter om patienterna på det särskilda boendet och med eller utan befogenhet att ändra behandlingsförloppet, ofta efter samråd med den ordinerande läkaren. Riktlinjer för rationell användning av antibiotika som är baserade på vedertagen kunskap och evidens, föreskriver försiktig användning och undviker onödiga eller ineffektiva behandlingar. En långsiktig handlingsplan som leder till en systematisk och välgrundad strategi för att ge god vårdkvalitet, t.ex. med avseende på trycksår, vaccinationsbehandling och förebyggande av infektioner. Riktlinjerför att förebygga infektioner och överföring av patogener inom en population. En process där en läkares sjukvårdsrutiner undersöks av en kvalificerad tvärvetenskapligt expertgrupp. D- Vårdhygienrutiner Person med vårdhygienisk kompetens En legitimerad sjuksköterska, läkare, epidemiolog eller medicintekniker som hjälper till att förebygga vårdrelaterade infektioner genom att isolera smittkällan och begränsa spridningen, systematiskt samla in, analysera och tolka hälsodata för att planera, genomföra, utvärdera och informera om lämpliga allmänna vårdrutiner, samt utbilda sjukvårdspersonalen genom att instruera och informera om vårdhygienrutiner (Källa: Association for Professionals in Infection Control and Epidemiology). Den här personen kan arbeta med vårdhygienverksamhet på heltid eller kombinera det med andra uppgifter som allmänt vårdarbete, vårdansvar, kvalitetssäkring mm. 15

16 Vårdhygienisk kommitté En tvärvetenskaplig kommitté som åtminstone består av personen med vårdhygienisk kompetens (hygienläkare), verksamhetschefen, den koordinerande läkaren (om boendet har en sådan), vårdansvariga eller deras utsedda företrädare. Andra medlemmar skulle kunna vara personal som arbetar med kvalitetssäkring eller riskhantering, företrädare från mikrobiologi, central sterilisering, apotek och miljötjänster. Den vårdhygieniska kommitténs funktioner kan slås ihop med verksamhetsförbättringsprogram eller patientsäkerhetsprogram, men måste fortfarande kunna identifieras som ett distinkt program. Vårdhygienkommittén bör ha regelbundna möten för att granska vårdhygiendata, lägga upp strategier och övervaka programmens verksamhet och mål. Skriftliga mötesprotokoll bör upprättas. (Källa: SHEA/APIC guidelines: Infection prevention and control in the LTCF, 2008) Förbrukning av handsprit i liter Total förbrukning av handsprit i liter under år 2012 Utbildning i handhygien E- Antibiotikapolicy "Restriktionslista" för antibiotikaförskrivning Läkemedelskommitté/Antibiotikakommitté Skrivna riktlinjer för rationell antibiotikaanvändning Årlig antibiotikaförbrukning Antibiotikasresistens Utbildning av vårdpersonal (dvs. sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, sjukgymnaster, städpersonal osv.), särskilt nyanställda på boendet, om åtminstone vikten av handhygien, när handhygien är motiverad, vilka tekniker och produkter som ska användas En lista över antibiotika som måste godkännas av speciell person före förskrivning, alternativt inte ska användas alls. Syftet är att begränsa användningen av vissa antibiotika och endast använda dem för infektioner som orsakats av mikroorganismer som är känsliga för den särskilda antibiotikan och som bekräftats genom odling. Undantag tillåts i vissa fall om skriftlig motivering ges i ett särskilt formulär där skälet till att denna antibiotika väljs anges. En grupp som åtminstone består av läkare som förskriver antibiotika, en apotekare, en koordinerande läkare om en sådan finns, en hygienläkare och om möjligt en mikrobiolog. Denna kommitté ansvarar för att lokala riktlinjer och program för antibiotikaanvändning organiseras i det särskilda boendet. Rekommendationer för empirisk och riktad behandling av de vanligaste infektionerna, inräknat dosering, administreringsväg och behandlingens längd. I de flesta fall ges både ett förstahandsval och andrahandsval av behandling. Rapport över boendets årliga antibiotikaförbrukning det senaste året, per antibiotikaklass. Uppföljning av antibiotikaresistensmönster för att vägleda vid valet av antibiotikabehandling. Data erhålls genom att följa upp resultatet av mikrobiologiska undersökningar. 16

17 Terapeutisk lista (rekommenderade läkemedel) Urinsticka Lista över vilka läkemedel som är lämpliga vid olika sjukdomstillstånd. Den är tänkt som vägledning till läkare som förskriver läkemedel. Den terapeutiska listan ska som ett minimum innehålla ett särskilt kapitel om antibiotikabehandling. En sticka doppas ner i urin för att bestämma förekomsten av vita blodkroppar (leukocytesteras) och/eller nitriter. Resultatet visas genom färgförändring. Testet bör inte blandas ihop med odling på dipslide-objektglas som utförs på laboratorier (test som bestämmer förekomsten av mikroorganismer i vätskor genom inkubation av dipslides). 4.2 Patientenkät En patientenkät måste fyllas i för varje patient som behandlas med en eller flera systemiska antibiotika (se 4.2.2) och/eller visar tecken eller symtom på en aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för PPS-mätning (se 4.2.4) Generella uppgifter För att bestämma patientens profil ska generella data insamlas (t.ex. födelseår, ålder, hur länge patienten vistats på boendet, senaste intagningen på sjukhus) och sju faktorer som bestämmer patientsammansättningen (urinkateter, vaskulär kateter, trycksår, sår, inkontinens, desorientering, nedsatt rörlighet). Inlagd på sjukhus de senaste tre månaderna Urinkateter Kärlkateter Inkontinens (urin och/eller fekal) Har patienten varit inlagd på ett akutsjukhus de senaste tre månaderna före dagen för PPS-mätning? Det gäller bara intagning på akutsjukhus med minst en medicinsk eller kirurgisk vårdavdelning där vistelsen varat minst 24 timmar. Ett katetetersystem inlagt i urinblåsan för dränage och insamling av urin, t.ex. kvarliggande urinkateter, suprapubisk kateter eller bukväggskateter, en cystostomi. Ett inlagt katetersystem som ger åtkomst till kärlsystemet (venös, arteriell), (t.ex. en perifer intravenös kateter, ett inopererat system för kärlåtkomst (port-à-cath) eller något annat system som ger intravaskulär åtkomst (även en arteriovenös fistel). Kan inte kontrollera sfinktern från blåsa eller tarm vilket leder till okontrollerad tömning av urin eller avföring och kräver användning av blöja de senaste 24 timmarna före dagen för PPS-mätning (under dagen och/eller natten). En patient som har en urinkateter ska inte betraktas som inkontinent. 17

18 Trycksår Andra sår Desorienterad i tid och/eller rum Rörlighet Trycksår av alla svårighetsgrader bör tas med, även den lägsta svårighetsgraden som kännetecknas av att den intakta huden inte vitnar av ett lätt tryck med fingret (inte vitnande erytem). Andra sår än trycksår, däribland bensår, traumatiska sår eller operationssår samt insticksställe för PEG, gastrostomi, trakeostomi, urostomi, kolostomi eller suprapubiska och peritoneala katetrar. Patienter som drabbas av perioder av förvirring särskilt med avseende på tid, rum eller igenkänning av personer (att han eller hon t.ex. inte hittar sitt rum, inte har någon uppfattning om tiden osv.). Indelas i tre kategorier: Sängliggande, rullstolsburen och uppegående. Patienten räknas som uppegående om hon/han kan gå själv med eller utan käpp, kryckor eller rollator Uppgifter om antibiotikaanvändning Följande antibiotika ska registreras: All oral, rektal, intramuskulär (IM) och intravenös (IV) behandling med: antibakteriella och antimykotiska medel för systemisk användning läkemedel för systemisk behandling av tuberkulos (antimykobakteriellt medel) Antibiotikabehandling genom inhalation (aerosolterapi) Följande antibiotika ska inte registreras: Antivirala läkemedel för systemisk behandling Antibiotika för lokalt bruk (t ex ögondroppar) Antiseptiska preparat För alla angivna antibiotika måste följande uppgifter lämnas: namn på antibiotika, administreringsväg, stoppdatum/utvärderingsdatum för antibiotikan om det är känt (J/N), typ av behandling, vad antibiotikan är ordinerad för (typ av infektion), var antibiotikan förskrevs, vem som förskrev antibiotikan, om ett urinprov tagits (J/N) och om urinsticka tagits (J/N; endast om indikationen rör urinvägarna!). Profylaktisk behandling Terapeutisk behandling Antibiotika som förskrivits för att förebygga uppkomsten av infektion. Patienten visade inga tecken/symtom på en infektion när behandlingen förskrevs. En antibiotikabehandling som förskrivits i syfte att förhindra komplikationer från en befintlig infektion, ska inte betraktas som en profylaktisk behandling utan en terapeutisk behandling. Antibiotika som förskrivits i syfte att verkligen behandla en infektion eller förhindra komplikationer från en befintlig infektion. Patienten visade tecken/symtom på en infektion när behandlingen förskrevs. Både empiriska (dvs. behandlingen påbörjas innan orsaken till infektionen är känd) och mikrobiologiskt dokumenterade (dvs. den orsakande mikroorganismen är känd) behandlingar bör övervägas. 18

19 Stoppdatum/utvärderingsdatum för känd behandling. Urinsticka I patientens journal eller omvårdnadsjournal ska det tydligt anges fram till vilket datum antibiotikan ska ges (stoppdatum) eller när antibiotikabehandlingen ska ses över (utvärderingsdatum). En sticka doppas ner i urin för att bestämma förekomsten av vita blodkroppar (leukocytesteras) och/eller nitriter. Resultatet visas genom färgförändring. Testet bör inte blandas ihop med odling på dipslide-objektglas som utförs på laboratorier (test som bestämmer förekomsten av mikroorganismer i vätskor genom inkubation av dipslides). I infektionsdelen i patientenkäten är det möjligt att ange lokalt bruk av antibiotika mot celluliter/sårinfektioner och konjunktivit (genom att kryssa i en kontrollruta) Antibiotikaresistens Insamlingen av data om antibiotikaresistens inom särskilda boenden försvåras av att det görs så få laboratorietester, att tillgången till testresultat är begränsad och att resistensbestämning inom Europa skiljer sig åt. Ändå görs ett försök i denna patientenkät. Om odling tas som vägledning vid förskrivning (se data från antibiotikabehandling) bör de tre viktigaste mikroorganismerna av de som isolerats anges med hjälp av kodlistan över mikroorganismer eller också bör ett av följande alternativ kryssas för: _NOEXA INGEN UNDERSÖKNING HAR (ÄNNU) UTFÖRTS _NA INGA RESULTAT TILLGÄNGLIGA _NONID INGEN MIKROORGANISM HAR IDENTIFIERATS _STERI INGEN VÄXT För vissa mikroorganismer (rödmarkerade i kodlistan) ska mottagligheten rapporteras med hjälp av nedanstående tabell. S KÄNSLIG R RESISTENT Anm: Intermediär (I) känslighet ska klassificeras som resistent (R) Skriv ett frågetecken (?) om resistensbestämningsresultatet är okänt 19

20 Markörer och koder för antibiotikaresistens: 0 1 2? Staphylococcus aureus Enterococcus-art Enterobacteriaceae, inräknat: Escherichia coli Klebsiella-art Enterobacter-art Proteus-art Citrobacter-art Serratia-art Morganella-art Oxacillin-S MSSA (meticillinkänslig Staphylococcus aureus) Glykopeptider-S 3:e gen. Cefalo-S och Karbapenemer-S Oxacillin-R MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) Glykopeptider-R VRE (vankomycinresistenta enterokocker) 3:e gen. Cefalo-R och Karbapenemer-S 3:e gen. Cefalo-R och Karbapenemer-R Okänt Okänt Okänt Pseudomonas aeruginosa Karbapenemer-S Karbapenemer-R Okänt Acinetobacter baumannii Karbapenemer-S Karbapenemer-R Okänt Glykopeptider = vankomycin, teikoplanin; 3:e gen. Cefalosporin (Tredje generationens cefalosporiner) = cefotaxim, ceftazidim eller cetriaxon; Karbapenemer = imipenem, meropenem, doripenem Infektionsuppgifter På särskilda boenden är det ofta undersköterskor som först upptäcker tecken på infektion. De måste avgöra om patienten mår dåligt och i så fall genast meddela ansvarig sjuksköterska. Dessutom är läkarbesöken oregelbundna och det är ovanligt att diagnostiska tester utförs på boendet. Av dessa skäl bygger diagnoserna när det gäller infektioner inom långtidsvården främst på kliniska resultat. Man har därför beslutat att identifiera infektioner med hjälp av beslutsalgoritmer. Dessa algoritmer är baserade på falldefinitioner enligt CDC/SHEA 1 som i sin tur är baserade på McGeer 2 -kriterierna för övervakning av infektioner på vårdboenden. Eftersom europeiska boenden har en mer begränsad tillgång till mikrobiologiska tester och laboratorietester än kanadensiska och amerikanska boenden har man byggt in två nivåer i algoritmen som kan användas vid behov (beroende på lokalen för infektionen): en nivå för sannolik infektion enligt falldefinitionerna och en nivå för konfirmerad infektion. 1 Stone MD, Ashraf MS, Calder J, et al. (2012) Surveillance definitions of infections in long-term care facilites: Revisiting the McGeer criteria. Infect Control Hosp Epidemiol. 10: McGeer A, Campbell B, Emori TG, et al. (1991) Definitions of infection for surveillance in long-term care facilities. Am J Infect Control. 19 :1-7 20

21 Främst måste undersökarna söka efter patienter som visar tecken och/eller symtom på en aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för PPS-mätning. Genom att kontrollera tecken/symtom i beslutsalgoritmen kan undersökarna slutligen besluta om dessa tecken/symtom är tillräckliga för att infektionen ska betraktas som sannolik eller konfirmerad. I dataprogrammet ska bara konfirmeringen av infektionen rapporteras. Anm: En avgörande faktor för att kunna konfirmera infektioner är att leta mycket grundligt efter aktuella tecken/symtom hos patienterna; Endast konfirmerad infektion, lokal antibiotikaanvändning vid tecken/symtom på infektion i hud/mjukdelar samt ögoninfektion, resultat av test med urinsticka och typ av andra infektioner (grå text i tabellen) ska rapporteras i dataprogrammet. Klassificering av infektioner: Luftvägsinfektioner Förkylning eller halsinfektion (faryngit) Influensaliknande sjukdom Pneumoni eller annan infektion i nedre luftvägarna Hudinfektion Celluliter och Infektioner i/hud/mjukdelar/sår Svampinfektioner Herpes simplex- eller herpes zosterinfektion Skabb Urinvägsinfektion utan urinkateter med urinkateter Feberepisod, oklar orsak Gastrointestinala (mag-/tarm-) infektioner Gastroenterit (magsjuka) Infektion orsakad av Clostridium difficile Öron-, näsa-, hals- och mun-infektioner Konjunktivit (ögoninfektion) Öroninfektion Muninfektion eller svampinfektion i munnen Sinuit (bihåleinflammation) Systemisk infektion Primär blodförgiftning(sepsis) Andra infektioner En aktiv vårdrelaterad infektion som förekommer på dagen för PPS-mätning definieras enligt följande: "En infektion är aktiv när tecken och symtom på infektionen förekommer på dagen för PPS-mätning eller om tecken och symtom har förekommit tidigare och patienten (fortfarande) behandlas för infektionen på mätdagen. Man ska verifiera förekomsten av symtom och tecken som funnits 14 dagar tillbaka i tiden för den behandlade infektionen. Detta för att avgöra om den behandlade infektionen stämmer överens med falldefinitionerna för en vårdrelaterad infektion. Obs! Debut av symtom ska ha börjat senare än 48h efter tidpunkten för intagning eller återintagning på boendet. Infektioner som redan förekom eller var i inkubationsstadiet vid tidpunkten för intagning eller återintagning ska exkluderas. Men när det gäller patienter som nyligen intagits eller återintagits på 21

22 boendet kan det vara svårt att bedöma om de infekterats före eller efter intagning. I de fallen bör beslutet baseras på typen av infektion och förväntad inkubationsperiod. Postoperativa infektioner ska inte registreras som en VRI om debuten av symtom startade inom 30 dagar efter ett kirurgiskt ingrepp eller inom 1 år om ett implantat inopererades. Vid dessa tillfällen räknas infektionen som sjukhusförvärvad. Alla symtom måste vara nya eller ha akut försämrats. Många patienter har kroniska symtom som inte har samband med infektionen, t.ex. hosta eller urinträngning. Dessutom är en förändring av patientens tillstånd en viktig indikation på en infektion under utveckling. Icke-infektiösa orsaker till tecken och symtom ska alltid beaktas innan infektion konstateras. Definitioner av tecken och symtom Feber Enstaka episod >37,8 C oralt/trumhinna* eller Upprepade episoder >37,2 C oralt eller >37,5 C rektalt eller >1,1 C jämfört med baslinjedata från godtyckligt ställe (oralt, trumhinna, övrigt). * trumhinna = det membran som avskiljer ytterörat från mellanörat. Leukocytos Neutrofili > leukocyter/l eller vänsterförskjutning (> 6 % band eller band/mm³). Akut förändring av psykisk status Akut funktionsnedsättning Urinvägsinfektion Smärta över njurloge Suprapubisk smärta/ömhet Luftvägsinfektion Lymfadenopati Infiltrat Sputum Pleuritsmärta Akut debut + fluktuerande förlopp + ouppmärksamhet och antingen förvirringstillstånd eller förändrad medvetandenivå. Plötslig ökning med 3 poäng i ADL-index (intervall 0-28) från baslinjedata baserade på 7 ADLfaktorer (rörlighet i sängen, förflyttning, rörlighet i hemmet, av- och påklädning, toalettbesök, personlig hygien, matsituation) som var och en skattas från 0 (oberoende) till 4 (totalt beroende) eller ökat beroende definierat med andra skalor än ADL. En infektion i njurarna, urinledarna, blåsa eller urinrör. Ryggsmärta i området över njuren (mellan 12:e revbenet och ryggraden). Smärta eller ömhet i området ovanför blygdbenet. En infektion i övre eller nedre luftvägarna. Infektion i övre luftvägarna Infektion i nasofarynx (nasofaryngit), paranasal sinus (sinuit) eller tonsillerna (tonsillit). Infektion i nedre luftvägarna Infektion i trakea och bronkerna (bronkit), bronkiolerna (bronkiolit) eller lungorna och alveolerna (pneumoni). Sjukdom i lymfknutor (svullna eller förstorade). Inlagring av vätska (t.ex. blod, var mm.) i vävnader och celler. Sekret som inlagrats från nedre luftvägarna (bör ej förväxlas med saliv). Bröstsmärta under inandning som kan ge upphov till snabb och ytlig andning för att minska smärtan. Hudinfektion Cellulit Infektion i bindväven 22

23 Mjukdelar Makulopapulös eruption Herpes simplex Herpes zoster Skabb Gastrointestinal infektion Clostridium difficile (CD) Toxisk megakolon PCR Pseudomembranös kolit Ögoninfektion Konjunktivalt erytem Primär infektion i blodomloppet Vävnader som sammanbinder, stödjer eller omger andra strukturer eller organ (muskler, senor, nerver, blodkärl, fett, fibrösa vävnader, fascia och membran). Utslag som kännetecknas av fläckar och blemmor. En virussjukdom som ger utslag (ofta kring läppar och näsa) med ansamlingar av vätskefyllda blåsor som snart torkar ut. En virussjukdom som ger upphov till ofta smärtande blåsformade utslag i områden där det finns många sensoriska nerver (t.ex. ansikte, bröst, axlar och höfter). Smittsam sjukdom som orsakas av ett kvalster och ger intensiv klåda. Infektion i mag-tarmkanalen C. difficile (sporbildande grampositiv bakterie) kan ge upphov till ihållande diarré och pseudomembranös kolit. Livshotande komplikation till CD som kan ge utvidgning (dilatation) av tjocktarmen och symtom som buksmärta, uppspänd buk, ömhet, feber och hjärtklappning och till och med leda till chock. Polymeraskedjereaktion, en biokemisk teknik som används inom molekylärbiologin för att mångfaldiga en enstaka eller ett par kopior av ett DNA-fragment. En följdsjukdom av antibiotikarelaterad diarré (orsakad av C. difficile) som kännetecknas av bukkramper, blodig avföring, feber och diarré. Rodnad på bindhinnan (slemhinna som täcker ögonlockens insidor). Infektion som härstammar från blodomloppet; sekundära infektioner i blodomloppet uppstår utanför kärlsystemet (t.ex. urin- eller luftvägsinfektion) och involverar senare blodomloppet. 5 INLÄMNING AV DATA 5.1 Programvara Ett fristående dataprogram som utvecklats av IPH:s IT-grupp ska användas för att registrera data. Den här programvaran finns som applikation på lokal nivå (boendet) eller nationell nivå (den nationella myndigheten). Den nationella företrädaren (NR) väljer själv om boendet ska få tillgång till programmet. Men ledningsgruppen för HALT-2 ser gärna att de nationella undersökarna tillåter det. Boenden kan föra in sina uppgifter i den applikation som är avsedd för dessa. Den lokala undersökaren eller en utsedd person på boendet får en handbok till hjälp vid installationen av programmet på en lokal dator och registreringen av data. 23

24 När alla uppgifter har registrerats i dataprogrammet är det möjligt att automatiskt skapa en sammanfattande rapport med preliminära resultat. Därefter ska uppgifterna exporteras. Genom att klicka på exportfunktionen skapas en zip-fil. Filen ska sedan skickas till NR. NR importerar alla zip-filer från de boenden som deltar eller registrerar alla data själv i den nationella myndighetens applikation. NR kan använda sin applikation för att se alla nationella data och kontrollera om det finns felaktigheter. Vid behov kan ändringar göras med hjälp av programmet (inte direkt i databasen) och ATCkoderna kan kompletteras. I NC-applikationen kan NR också skapa (nya) sammanfattande rapporter för alla boenden. När alla uppgifter har kontrollerats ska den nationella databasen skapas (exportfunktionen). Den skapade zipfilen ska sändas till IPH där uppgifterna adderas till den europeiska databasen. Utförlig information om hur uppgifterna ska levereras till IPH (med hjälp av ett minneskort, e-post, extranet på webbplatsen m.m.) kommer att lämnas senare. NR kommer att få en utförlig handbok. IPH kommer dessutom att anordna en hjälpcentral för att hjälpa dem som stöter på problem under användning av programmet. Under kursen "utbilda utbildaren" (se nedan) kommer en workshop att hållas om hur man använder programmet. På begäran kan programvaran levereras på ett annat språk (standardspråket är engelska). För det ändamålet ska en Excel-fil översättas av NR. 5.2 Tidfrist för inlämning av data Alla nationella databaser ska ha skickats till IPH senast den 30 juni Databaser som mottas efter detta datum tas inte med i analysen. 5.3 Dataanalys och återkoppling IPH kommer att lägga hop alla nationella databaser till en enda europeisk databas som ska granskas med avseende på felaktigheter och bristande överensstämmelser. För varje boende som deltar genereras en återkopplingsrapport och skickas till NR för vidarebefordran. På begäran kan översatta återkopplingsrapporter erhållas För det ändamålet ska en Excel-fil översättas av NR. IPH kommer att skriva en europeisk studierapport med sammanlagda resultat för valda typer av boenden och skicka den till NR för varje deltagarland efter att ECDC redigerat den. Det kommer att finnas en elektronisk version på HALT:s webbplats. 5.4 Äganderätt till data Den europeiska databasen kommer att överföras till ECDC och uppgifterna kommer att föras in i databasen för det europeiska övervakningssystemet (TESSy). TESSy har som mål att samla in, lagra, analysera och sprida anonymiserad information om infektionssjukdomar i Europa. 24

25 Resultaten kommer att publiceras i internationella facktidskrifter och presenteras på internationella konferenser under projektets gång. Om data ska presenteras på nationell nivå kommer ledningsgruppen för HALT-2 att samråda med de nationella företrädarna. Ledningsgruppen kommer att uppmärksamma det arbete som utförts av de nationella företrädarna och deltagande boenden genom att "på HALT-2:s nationella nätverks vägnar" lägga till dem som medförfattare och/eller tacka alla nationella företrädare för deras bidrag med namns givande i slutet av publikationen. ECDC kommer att uppmärksammas för sitt ekonomiska stöd. Nationella företrädare kommer att uppmuntras att publicera sina resultat och/eller presentera dem på internationella konferenser. HALT-2:s projektgrupp bör uppmärksammas i alla vetenskapliga publikationer (även posters och föredrag), medan EDC bör tackas för sitt ekonomiska stöd. Alla analyser och produkter som omfattar andra data än det egna landets bör tas fram i samråd och samförstånd med HALT-2:s ledningsgrupp. HALT-2:s ledningsgrupp bör underrättas om alla vetenskapliga produkter, som kommer att presenteras på projektets webbplats. 6 VALFRI PROGRAMMODUL: URINVÄGSINFEKTIONER 6.1 Bakgrund och syfte Enligt resultaten från PPS-mätningen 2010 var urinvägsinfektion den näst vanligaste infektionen (22,3 % av alla infektioner) på särskilt boende efter luftvägsinfektioner (33,6 %). Mätningen visade också att antibiotikaanvändningen var hög för den här typen av infektion. Nästan hälften av alla systemiska antibiotika (48,9 %) förskrevs för en indikation som berör urinvägsinfektion. Andelen profylax mot urinvägsinfektioner var hög (22,5 %). Hittills har det inte framkommit några belägg för att antibiotikabehandling är verksam vid förebyggande av urinvägsinfektion eller för behandling av asymtomatisk bakteriuri hos patienterna. Därför avråds från olämplig antibiotikaanvändning, eftersom resistensfrekvensen fortsätter att öka inomsärskilda boenden.. Syftet med den valfria urinvägsinfektionsmodulen är att undersöka lämpligheten av antibiotikaförskrivning för att förebygga eller behandla urinvägsinfektion på den individuella patientens nivå och att undersöka förebyggande åtgärder mot urinvägsinfektion på institutionsnivå. 6.2 Deltagande Det är frivilligt att delta i urinvägsinfektionsmodulen. Nationella företrädare kommer att få tillfälle att delta i den här delen av projektet och att erbjuda modulen till de boenden som deltar. 25

26 6.3 Insamling av data Om man deltar i den här modulen ska ytterligare enkäter fyllas i. Dessa dokument är avsedda för optisk avläsning. Därför kan endast originalutgåvan av enkäten användas (inga kopior!). Det är viktigt att de svarta hörnen och identifieringsmarkören (övre vänstra hörnet) förblir intakta, dvs. inte skrivs över, inga häftklamrar osv. Alla dokument måste centraliseras och skickas till de nationella företrädarna som i sin tur skickar dokumenten till IPH för databearbetning. Inga patientnamn kommer att föras in på listorna/enkäterna. Den valfria urinvägsinfektionsmodulen ingår inte i programvaran. a) Patientenkät - UTI Ytterligare en UVI-enkät ska fyllas i för varje patient som ordineras antibiotika för en indikation som rör urinvägarna och/eller visar tecken/symtom på urinvägsinfektion. Genitala infektioner ingår inte i den här delen av mätningen. b) Institutionsenkät UTI Varje boende ska fylla i en extra enkät för insamling av ytterligare nämnardata och information om UVIförebyggande åtgärder. d) Nationell enkät UTI Nationella företrädare kommer också att få fylla i en enkät som undersöker riktlinjer och strategier för urinvägsinfektion på nationell nivå. 7 UTBILDNING HALT-2:s ledningsgrupp, i synnerhet HPSC, kommer att anordna en två dagars kurs enligt konceptet utbilda utbildaren februari Kursen är obligatorisk för en person som är knuten till den nationella myndigheten och som vill delta i PPS-mätningen. Lokala/externa undersökare kommer att få utbildningsmaterial av HPSC. De nationella/regionala PPSsamordnarna bör anordna minst en informations och utbildningsdag för boenden som deltar i PPS-mätningen. 8 VALIDERINGSSTUDIE Samtidigt med PPS-mätningen kommer HALT-2:s ledningsgrupp att genomföra en studie där man testar rppsprogrammet. Varje land ombeds att hitta ett boende med fler än 100 sängplatser som vill delta i valideringsstudien (se valideringsprogrammet för att få mer information). 26

27 9 DEN NATIONELLA FÖRETRÄDARENS ROLL Den nationella företrädarens roll har stor betydelse och är en förutsättning för att projektet ska bli framgångsrikt Före insamlingen av PPS-data har den nationella företrädarens till uppgift att översätta brev och verktygen för insamling av PPS-data till de lokala språken (vid behov), välja ut boenden och inbjuda dem att delta på frivillig väg, även ett boende som ska delta i valideringsstudien, upprätta en lista över alla boenden och dela in den efter typ av boende, delta i kursen "utbilda utbildaren", anordna minst en informations- och utbildningsdag för de boenden som deltar i PPS-mätningen, distribuera verktygen för datainsamling (t.ex. HALT-programvaran), hjälpa deltagande boenden under datainsamlingen (hjälpcentral). Efter insamlingen av PPS-data har den nationella företrädarens till uppgift att samla in databaser från boenden, lägga in deras data och kontrollera den slutliga nationella databasen, exportera den nationella databasen till IPH, distribuera återkopplingsformulär (från IPH) till de boenden som deltar (vid behov erbjuda en översatt Excel-fil), informera om nationella resultat (t.ex. på internationella och nationella vetenskapliga sammankomster). 10 ETISKA ASPEKTER De deltagande länderna har olika etiska krav. En del länder kräver godkännande från en etisk nämnd. Nämnden kan komma att begära ett skriftligt samtycke från åtminstone varje patient som visar tecken/symtom på infektion eller använder antibiotika på dagen för PPS-mätningen (eller från patientens ombud om patienten har en kognitiv funktionsnedsättning). Det brukar inte vara några problem att få detta samtycke enligt tidigare erfarenhet, om bara patienten eller ombudet informeras ordentligt om behovet av den här typen av projekt. I det här projektet garanteras sekretess. Varje långtidsboende som deltar kommer att få ett studienummer av den nationella företrädaren. Andra personer kommer inte att kunna identifiera de boenden som deltar eftersom rapporter och presentationer av resultat enbart kommer att innehålla studienumret på boendet, aldrig dess namn. I programmet kommer varje patient som lämnar uppgifter i ett formulär att få ett unikt studienummer. Vårdavdelningen (valfritt dokument), som innehåller en ruta för namn, måste förvaras på boendet på ett säkert och konfidentiellt sätt. Dessa listor kommer att förstöras i slutet av projektet. 27