PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER OCH ANTIBIOTIKAANVÄNDNING INOM SÄRSKILT BOENDE I SVERIGE, Svenska-HALT 2014

Transkript

1 PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER OCH ANTIBIOTIKAANVÄNDNING INOM SÄRSKILT BOENDE I SVERIGE, Svenska-HALT 2014 Svenskt protokoll version 1, Baseras på protokoll från Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC), projekt HALT-2, 2013

2 2 (22)

3 SAMMANFATTNING Vad: punktprevalensundersökning (data samlas in vid en viss tidpunkt)) av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning med frivilligt deltagande. Omfattning: alla typer av särskilt boende. Mätperiod: mellan 31 mars och 17 april Verktyg: En avdelningslista för insamling av basinformation (nämnardata) för hela patientpopulationen på det särskilda boendet som uppfyller kriterierna för PPM. En patientenkät för varje patient: som behandlas med ett eller flera systemiska antibiotika och/eller visar tecken/symtom på en aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för mätning. En fristående applikation (dataprogram) för registrering av data på varje särskilt boende. Undersökare: lokal (dvs. person från boendet) eller extern (dvs. person som utsetts av kommunen). Sista dag för inlämning av data: 14 maj 2014 Utbildning: nationella företrädare kommer att utbilda deltagare från kommunen. Om dessa inte själva utför hela mätningen, uppmanas deltagare att utbilda vidare lokalt. 3 (22)

4 4 (22)

5 Innehållsförteckning LISTA ÖVER FÖRKORTNINGAR INLEDNING MÅL STUDIENS UTFORMNING Tidplan för punktprevalensmätningen Studiepopulation Inklusionkriterier för boenden Patienter som uppfyller kriterier för PPM Typ av undersökare Insamling av data Nämnardata och Avdelningslista Variabler i Nämnardataenkät Patientenkät Generella uppgifter och riskfaktorer Uppgifter om antibiotikaanvändning Antibiotikaresistens Infektionsuppgifter DATAHANTERING Programvara Tid för inlämning av data Dataanalys och återkoppling Äganderätt till data UTBILDNING VALIDERINGSSTUDIE ETISKA ASPEKTER EKONOMISKA ASPEKTER KONTAKTUPPGIFTER (22)

6 LISTA ÖVER FÖRKORTNINGAR ECDC HALT-1 HALT-2 PPM SÄBO Sv-HALT VRI European Centre for Disease Prevention and Control (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar) Healthcare-Associated infections in Long-Term care facilities Healthcare-associated infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities Punktprevalensmätning Särskilt boende Svenska HALT Vårdrelaterade infektioner 6 (22)

7 1. INLEDNING Arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI) och minska spridning och uppkomst av resistenta bakterier anses, såväl nationellt som internationellt, som en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Arbetet för en rationell antibiotikaanvändning är ett mycket viktigt led i att minska spridning och selektion av resistenta bakterier. Inom svensk slutenvård har punktprevalensmätningar av VRI och antibiotikaanvändning genomförts under att antal år i Sveriges och använts i förbättringsarbete ute i vårdverksamheterna. Genom Svenska-HALT 2014 erbjuds nu särskilda boenden att delta i en motsvarande mätning. Den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) har genomfört två europeiska mätningar av VRI och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende, via projektet HALT 2010 och Arbetet med HALT påbörjades när nätverket IPSE (Improving Patient Safety in Europe) omvandlades. ECDC la då ut EU:s övervakning av VRI inom särskilda boenden på projektet HALT-1; Projektets ledningsgrupp utvecklade, testade och genomförde ett program för återkommande punktprevalensmätningar (PPM). Förutom VRI, antibiotikaresistens och tillgängliga vårdhygienresurser hade projektet även som syfte att studera antibiotikaanvändning, som ett delprojekt för ESAC-NH (European Surveillance of Antimicrobial Consumption Nursing Home Subproject). En PPM, HALT-1, utfördes på 722 boenden för långtidsvård i 25 europeiska länder under I denna mätning deltog Sverige med 6 särskilda boenden för att testa protokollet för svenska förhållanden. Mellan lade ECDC ut ett nytt projekt, Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom långtidsvården, HALT-2, för att fortsätta arbetet. Syftet med projektet var att förbättra mätningens kvalitet, genomföra ytterligare en prevalensmätning och fastställa prioriteringar för nationella och lokala interventionsåtgärder. Dessutom uppskattades den totala förekomsten av VRI och antibiotikaanvändningen på europeisk nivå. Inför HALT-2 översattes protokollet till svenska. I den svenska delen av mätningen deltog 15 kommuner med totalt 43 SÄBO och närmare 1500 vårdtagare. 7 (22)

8 2. MÅL Syftet med Svenska-HALT 2014 (Sv-HALT) är att stödja arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner och optimera antibiotikaanvändning inom särskilt boende i Sverige. Målet är att erbjuda ett nationellt enhetligt mätverktyg samt att inventera förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende som ett led i patientsäkerhetsarbetet. Resultaten kan användas till att: Höja medvetenheten inom området vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Identifiera förbättringsområden Utveckla patientsäkerheten inom särskilt boende genom optimering av antibiotikaanvändning och reducera förekomsten av VRI Prioritera för nationella och lokala insatser 3. STUDIENS UTFORMNING 3.1 Tidplan för punktprevalensmätningen Mellan 31mars och 17 april 2014 kommer en punktprevalensmätning att utföras på särskilda boenden i Sverige. Data samlas in på vardera SÄBO under en dag under ovan nämnda period. På boenden med många sängplatser kan datainsamlingen spridas ut över varandra följande dagar under PPMperioden. På en vårdavdelning ska dock mätningen utföras under en dag. 3.2 Studiepopulation Inklusionkriterier för boenden Alla typer av särskilt boende ges möjlighet att delta i undersökningen. Följande typer av boenden kommer inte att ingå: Långvårdsavdelningar på sjukhus, bostadshotell (hotell; utan någon form av omvårdnad), öppenvårdsenheter, hemsjukvård, hemtjänst, skyddat boende. 8 (22)

9 3.2.2 Patienter som uppfyller kriterier för PPM Patienter som uppfyller kriterier för mätning och bör ingå i studien: bor i det särskilda boendet på heltid (dygnets alla 24 timmar) och är närvarande klockan 8 på dagen för mätningen och varit på boendet minst 24 timmar. Observera att patienter som får regelbunden behandling vid en öppenvårdsenhet på ett akutsjukhus (t.ex. hemodialys, cellgiftsbehandling, osv.) ska inte uteslutas från mätningen om de inte är inlagda på sjukhus på dagen för mätning och de senaste 24 timmarna. 3.3 Typ av undersökare Informationen insamlas av lokal undersökare (dvs. person från boendet) eller extern undersökare (dvs. person som utsetts av kommunen) beroende på vilka resurser som är tillgängliga inom kommunen På dagen för mätningen kommer undersökare granska varje patient på boendet för att leta efter nyligen uppkomna symtom som tyder på infektion, gå igenom journaler, fallrapporter och läkemedelslistor. Patienter som misstänks vara infekterade och patienter som använder antibiotika kommer att utvärderas vidare. 9 (22)

10 4. Insamling av data Data kommer att samlas in via: En avdelningslista för insamling av basinformation (nämnardata) för hela patientpopulationen på respektive boende som uppfyller kriterierna för PPM. En patientenkät för varje patient som behandlas med antibiotika och/eller visar tecken/symtom på aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för mätningen. En nämnardataenkät för insamling av några generella uppgifter om boendet och en summering av avdelningslistorna. Två kodlistor, en för antibiotikasubstanser och en för mikroorganismer kan användas när man fyller i avsnittet om antibiotikaanvändning samt mikroorganismer och deras resistens i patientenkäten. 4.1 Nämnardata och Avdelningslista Sammansättningen av alla patienter som uppfyller kriterier för PPM (se 3.2.2) kommer att undersökas med hjälp av insamlade nämnardata, dvs. det totala antalet: tillgängliga sängplatser belagda sängplatser patienter intagna på sjukhus patienter som uppfyller kriterier för mätning manliga patienter patienter med tecken/symtom på infektion patienter som behandlas med antibiotika patienter med urinkateter patienter med kärlkateter patienter med trycksår patienter med andra sår patienter som är desorienterade i tid och/eller rum patienter som är sängliggande eller rullstolsburna patienter som har genomgått kirurgiskt ingrepp de senaste 30 dagarna patienter med inkontinens (urin och/eller fekal) Undersökaren summerar nämnarna från varje vårdavdelning och överför summorna till listan i Nämnardataenkät. Dessa slutsummor skrivs sedan in i datorprogrammet. 10 (22)

11 4.1.1 Variabler i Nämnardataenkät Det särskilda boendets studienummer Sjuksköterskors tillgänglighet på det särskilda boendet (24h/24) Totalt antal rum för patienter på särskilda boendet Totalt antal enkelrum på det särskilda boendet Sängplatser i det särskilda boendet Patienter frånvarande på grund av sjukhusvistelse Beläggning (upptagna sängplatser) Patienter som uppfyller kriterier för PPM Patienter över 85 år Manliga patienter Patienter som behandlas systemiskt med antibiotika (Ej lokal behandling) Patienter med tecken eller symtom på en infektion Patienter med urinkateter Patienter med kärlkateter (perifer och/eller central) Patienter med trycksår Identifieringskod som de nationella koordinationsenheten tilldelat boendet Finns sjuksköterska tillgänglig under dygnets alla timmar dvs. fysiskt närvarande och/eller nåbar med hjälp av telefon/sökare (24h/24h)? Totalt antal rum för patienter på boendet, inklusive enkelrum och flerbäddsrum. Allmänna utrymmen, ekonomiutrymmen osv. ska inte tas med. Totalt antal rum i det särskilda boendet som endast är avsett för en person. Ett dubbelrum avsett för partners ska inte betraktas som ett enkelrum. Variabeln används vid beräkning av andelen enkelrum i det särskilda boendet. Antalet sängplatser (total kapacitet för boendet). Totalt antal patienter som är frånvarande på dagen för PPM på grund av sjukhusvistelse de senaste 24 timmarna. Totalt antal sängplatser som är belagda på dagen för mätning. I den här siffran ingår även sängplatser som är upptagna av patienter som är frånvarande på dagen för PPM på grund av sjukhusvistelse eller har permission (med familjen, på semester osv.). Totalt antal patienter som är närvarande på boendet kl. 08:00 på dagen för PPM och bor heltid i det särskilda boendet samt varit närvarande de senaste 24 timmarna. Totalt antal patienter över 85 år som uppfyller kriterier för mätning. Totalt antal manliga patienter som uppfyller kriterier för mätning. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPM och får ett eller flera sorters systemiska antibiotika (se 4.2.2) på dagen för mätning. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för PPM och visar tecken/symtom på en (misstänkt) infektion på mätningsdagen. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för mätning och har urinkateter, dvs. ett katetetersystem inlagt i urinblåsan för dränage och insamling av urin, t.ex. kvarliggande urinkateter, suprapubisk kateter eller bukväggskateter, en cystostomi. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för mätning och har ett inlagt katetersystem som ger åtkomst till kärlsystemet (venöst, arteriellt), (t.ex. en perifer intravenös kateter, ett inopererat system för kärlåtkomst (port-à-cath) eller något annat system som ger intravaskulär åtkomst (inklusive en arteriovenös fistel)) på mätningsdagen. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för mätning och har ett trycksår på mätningsdagen. Trycksår av alla svårighetsgrader bör tas med, även den lägsta svårighetsgraden som kännetecknas av att den intakta huden inte vitnar av ett lätt tryck med fingret (inte vitnande erytem). 11 (22)

12 Patienter med andra typer av sår Patienter som är desorienterade (i tid och/eller rum) Patienter som är sängliggande eller rullstolsburna Patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp under de senaste 30 dagarna Patienter med inkontinens (urin och/eller fekal) Patienter frånvarande på grund av sjukhusvistelse Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för mätning och har ett annat sår än ett trycksår på mätningsdagen, däribland bensår, traumatiska sår eller operationssår samt insticksställe för PEG, gastrostomi, trakeostomi, urostomi, kolostomi eller suprapubiska och peritoneala katetrar. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för mätning och som drabbas av perioder av förvirring särskilt med avseende på tid, rum eller igenkänning av personer (att han eller hon t.ex. inte hittar sitt rum, inte har någon uppfattning om tiden och inte kan känna igen närstående). Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för mätning och som behöver rullstol för att förflytta sig eller är sängliggande på mätdagen Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för mätning och som har genomgått ett kirurgiskt ingrepp under de senaste 30 dagarna före mätdagen. Ett kirurgiskt ingrepp är en åtgärd som äger rum i en operationssal (t.ex. operationssal, kejsarsnittsrum för interventionell radiologi eller hjärtkateteriseringsrum), där en kirurg lägger minst ett snitt genom huden eller slemhinnan, även med hjälp av laparaskopisk åtkomst, och stänger snittet innan patienten lämnar operationssalen. Totalt antal patienter som uppfyller kriterier för mätning och som har urin- och/eller avföringsinkontinens (dvs. inte kan kontrollera sfinktern från blåsa eller tarm vilket leder till okontrollerad tömning av urin eller avföring) som gör det nödvändigt att använda blöja under de senaste 24 timmarna före mätdagen (under dagen och/eller natten). Eftersom denna indikator mäter arbetsbelastning bör en patient som har en urinkateter betraktas som kontinent. Totalt antal patienter som är frånvarande på dagen för mätning på grund av sjukhusvistelse de senaste 24 timmarna. 4.2 Patientenkät En patientenkät måste fyllas i för varje patient som behandlas med en eller flera systemiska antibiotika (se 4.2.2) och/eller visar tecken eller symtom på en aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för PPM (se 4.2.4) Generella uppgifter och riskfaktorer För att bestämma patientens profil ska generella data insamlas (t.ex. födelseår, ålder, hur länge patienten vistats på boendet, senaste intagningen på sjukhus) och sju faktorer som bestämmer patientsammansättningen (urinkateter, vaskulär kateter, trycksår, sår, inkontinens, desorientering, nedsatt rörlighet). 12 (22)

13 Inlagd på sjukhus de senaste tre månaderna Urinkateter Kärlkateter Inkontinens (urin och/eller fekal) Trycksår Andra sår Desorienterad i tid och/eller rum Rörlighet Har patienten varit inlagd på ett akutsjukhus de senaste tre månaderna före dagen för PPM? Det gäller bara intagning på akutsjukhus där vistelsen varat minst 24 timmar. Ett katetetersystem inlagt i urinblåsan för dränage och insamling av urin, t.ex. kvarliggande urinkateter, suprapubisk kateter eller bukväggskateter, en cystostomi. Ett inlagt katetersystem som ger åtkomst till kärlsystemet (venös, arteriell), (t.ex. en perifer intravenös kateter, ett inopererat system för kärlåtkomst (port-à-cath) eller något annat system som ger intravaskulär åtkomst (även en arteriovenös fistel). Kan inte kontrollera sfinktern från blåsa eller tarm vilket leder till okontrollerad tömning av urin eller avföring och kräver användning av blöja de senaste 24 timmarna före dagen för PPM (under dagen och/eller natten). En patient som har en urinkateter ska inte betraktas som inkontinent. Trycksår av alla svårighetsgrader bör tas med, även den lägsta svårighetsgraden som kännetecknas av att den intakta huden inte vitnar av ett lätt tryck med fingret (inte vitnande erytem). Andra sår än trycksår, däribland bensår, traumatiska sår eller operationssår samt insticksställe för PEG, gastrostomi, trakeostomi, urostomi, kolostomi eller suprapubiska och peritoneala katetrar. Patienter som drabbas av perioder av förvirring särskilt med avseende på tid, rum eller igenkänning av personer (att han eller hon t.ex. inte hittar sitt rum, inte har någon uppfattning om tiden osv.). Indelas i tre kategorier: Sängliggande, rullstolsburen och uppegående. Patienten räknas som uppegående om hon/han kan gå själv med eller utan käpp, kryckor eller rollator Uppgifter om antibiotikaanvändning Följande antibiotika ska registreras: All oral, rektal, intramuskulär (IM) och intravenös (IV) behandling med: Antibakteriella (J01, A07AA, P01AB) och antimykotiska medel (J02) för systemisk användning läkemedel för systemisk behandling av tuberkulos (antimykobakteriellt medel) (J04) Antibiotikabehandling genom inhalation (aerosolterapi) Följande antibiotika ska inte registreras: Antivirala läkemedel för systemisk behandling (J05) Antibiotika för lokalt bruk (t ex ögondroppar) Antiseptiska preparat För alla angivna antibiotika måste följande uppgifter lämnas: namn på antibiotika, administreringsväg, stoppdatum/utvärderingsdatum för antibiotikan om det är känt (J/N), typ av behandling, vad antibiotikan är ordinerad för (typ av infektion), var antibiotikan förskrevs, vem som förskrev antibiotikan, om ett urinprov tagits (J/N) och om urinsticka tagits (J/N; endast om indikationen rör urinvägarna!). Profylaktisk behandling Antibiotika som förskrivits för att förebygga uppkomsten av infektion. Patienten visade inga tecken/symtom på en infektion när behandlingen 13 (22)

14 Terapeutisk behandling Stoppdatum/utvärderingsdatum för känd behandling. Urinsticka förskrevs. En antibiotikabehandling som förskrivits i syfte att förhindra komplikationer från en befintlig infektion, ska inte betraktas som en profylaktisk behandling utan en terapeutisk behandling. Antibiotika som förskrivits i syfte att verkligen behandla en infektion eller förhindra komplikationer från en befintlig infektion. Patienten visade tecken/symtom på en infektion när behandlingen förskrevs. Både empiriska (dvs. behandlingen påbörjas innan orsaken till infektionen är känd) och mikrobiologiskt dokumenterade (dvs. den orsakande mikroorganismen är känd) behandlingar ska registreras. I patientens journal eller omvårdnadsjournal ska det tydligt anges fram till vilket datum antibiotikan ska ges (stoppdatum) eller när antibiotikabehandlingen ska ses över (utvärderingsdatum). En sticka doppas ner i urin för att bestämma förekomsten av vita blodkroppar (leukocytesteras) och/eller nitriter. Resultatet visas genom färgförändring. Testet bör inte blandas ihop med odling på dipslide-objektglas som utförs på laboratorier (test som bestämmer förekomsten av mikroorganismer i vätskor genom inkubation av dipslides). I infektionsdelen i patientenkäten är det möjligt att ange lokalt bruk av antibiotika mot celluliter/sårinfektioner och konjunktivit (genom att kryssa i en kontrollruta) Antibiotikaresistens Om odling tas som vägledning vid förskrivning (se data från antibiotikabehandling) bör de tre viktigaste mikroorganismerna av de som isolerats anges med hjälp av kodlistan över mikroorganismer eller också bör ett av följande alternativ kryssas för: _NOEXA _NA _NONID _STERI INGEN UNDERSÖKNING HAR (ÄNNU) UTFÖRTS INGA RESULTAT TILLGÄNGLIGA INGEN MIKROORGANISM HAR IDENTIFIERATS INGEN VÄXT För vissa mikroorganismer, rödmarkerade i kodlista mikroorganismer, ska antibiotikaresistens rapporteras med hjälp av nedanstående tabell. Intermediär (I) känslighet ska klassificeras som resistent (R). Skriv ett frågetecken (?) om resistensbestämningsresultatet är okänt S KÄNSLIG R RESISTENT 14 (22)

15 Markörer och koder för antibiotikaresistens: 0 1 2? Staphylococcus aureus Oxacillin-S MSSA (meticillinkänslig Staphylococcus aureus) Oxacillin-R MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) Enterococcus-art Glykopeptider-S Glykopeptider-R VRE (vankomycinresistenta enterokocker) Enterobacteriaceae, inräknat: Escherichia coli Klebsiella-art Enterobacter-art Proteus-art Citrobacter-art Serratia-art Morganella-art 3:e gen. Cefalo-S och Karbapenemer-S 3:e gen. Cefalo-R och Karbapenemer-S 3:e gen. Cefalo-R och Karbapenemer-R Okänt Okänt Okänt Pseudomonas aeruginosa Karbapenemer-S Karbapenemer-R Okänt Acinetobacter baumannii Karbapenemer-S Karbapenemer-R Okänt Glykopeptider = vankomycin, teikoplanin; 3:e gen. Cefalosporin (Tredje generationens cefalosporiner) = cefotaxim, ceftazidim eller cetriaxon; Karbapenemer = imipenem, meropenem, doripenem Infektionsuppgifter Infektioner identifieras med hjälp av beslutsalgoritmer. Dessa algoritmer är baserade på falldefinitioner enligt CDC/SHEA 2 som i sin tur är baserade på McGeer 3 -kriterierna för övervakning av infektioner på vårdboenden. Det finns för vissa infektioner två nivåer i algoritmen: en nivå för sannolik infektion enligt falldefinitionerna och en nivå för konfirmerad infektion. Svenska HALT 2014 använder samma definitioner som användes i den europeiska mätningen HALT-2. Som ett första steg i mätningen ska undersökarna söka efter patienter som visar tecken och/eller symtom på en aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för PPM. Genom att kontrollera tecken/symtom i beslutsalgoritmen kan undersökarna slutligen besluta om dessa tecken/symtom är tillräckliga för att infektionen ska betraktas som sannolik eller konfirmerad. I dataprogrammet ska bara konfirmeringen av infektionen rapporteras. 2 Stone MD, Ashraf MS, Calder J, et al. (2012) Surveillance definitions of infections in long-term care facilites: Revisiting the McGeer criteria. Infect Control Hosp Epidemiol. 10: McGeer A, Campbell B, Emori TG, et al. (1991) Definitions of infection for surveillance in long-term care facilities. Am J Infect Control. 19 : (22)

16 En avgörande faktor för att kunna konfirmera infektioner är att leta mycket grundligt efter aktuella tecken/symtom hos patienterna. Endast konfirmerad infektion, lokal antibiotikaanvändning vid tecken/symtom på infektion i hud/mjukdelar samt ögoninfektion, resultat av test med urinsticka och typ av andra infektioner (grå box i patientenkäten) ska rapporteras i dataprogrammet. Klassificering av infektioner: Luftvägsinfektioner Förkylning eller halsinfektion (faryngit) Influensaliknande sjukdom Pneumoni eller annan infektion i nedre luftvägarna Gastrointestinala (mag-/tarm-) infektioner Gastroenterit (magsjuka) Infektion orsakad av Clostridium difficile Hudinfektion Celluliter och Infektioner i/hud/mjukdelar/sår Svampinfektioner Herpes simplex- eller herpes zosterinfektion Skabb Öron-, näsa-, hals- och mun-infektioner Konjunktivit (ögoninfektion) Öroninfektion Muninfektion eller svampinfektion i munnen Sinuit (bihåleinflammation) Urinvägsinfektion utan urinkateter med urinkateter Systemisk infektion Primär blodförgiftning(sepsis) Feberepisod, oklar orsak Andra infektioner 16 (22)

17 En aktiv vårdrelaterad infektion som förekommer på dagen för PPM definieras enligt följande: "En infektion är aktiv när tecken och symtom på infektionen förekommer på dagen för PPM eller om tecken och symtom har förekommit tidigare och patienten (fortfarande) behandlas med antibiotika för infektionen på mätdagen. Man ska verifiera förekomsten av symtom och tecken som funnits max 14 dagar tillbaka i tiden för att avgöra om den behandlade infektionen stämmer överens med falldefinitionerna för en vårdrelaterad infektion. Observera att: Debut av symtom ska ha börjat senare än 48h efter tidpunkten för intagning eller återintagning på SÄBO. Infektioner som redan förekom eller var i inkubationsstadiet vid tidpunkten för intagning eller återintagning ska exkluderas. Men när det gäller patienter som nyligen intagits eller återintagits på boendet kan det vara svårt att bedöma om de infekterats före eller efter intagning. I de fallen bör beslutet baseras på typen av infektion och förväntad inkubationsperiod. Postoperativa infektioner ska inte registreras som en VRI om debuten av symtom startade inom 30 dagar efter ett kirurgiskt ingrepp eller inom 1 år om ett implantat inopererades. Vid dessa tillfällen räknas infektionen som sjukhusförvärvad. Alla symtom måste vara nya eller ha akut försämrats. Många patienter har kroniska symtom som inte har samband med infektionen, t.ex. hosta eller urinträngning. Dessutom är en förändring av patientens tillstånd en viktig indikation på en infektion under utveckling. Icke-infektiösa orsaker till tecken och symtom ska alltid beaktas innan infektion konstateras. Vissa läkemedel kan tillexempel ge biverkningar som kan misstolkas som tecken på infektion, t.ex. hosta eller förvirring. Definitioner av tecken och symtom: Feber Leukocytos Enstaka episod >37,8 C oralt/trumhinna* eller Upprepade episoder >37,2 C oralt eller >37,5 C rektalt eller >1,1 C jämfört med baslinjedata från godtyckligt ställe (oralt, trumhinna, övrigt). * trumhinna = det membran som avskiljer ytterörat från mellanörat. Neutrofili > leukocyter/l eller vänsterförskjutning (> 6 % band eller band/mm³). Akut förändring av psykisk status Akut debut + fluktuerande förlopp + ouppmärksamhet och antingen förvirringstillstånd eller förändrad medvetandenivå. Akut funktionsnedsättning Plötslig ökning med 3 poäng i ADL-index (intervall 0-28) från baslinjedata baserade på 7 ADL-faktorer (rörlighet i sängen, förflyttning, 17 (22)

18 rörlighet i hemmet, av- och påklädning, toalettbesök, personlig hygien, matsituation) som var och en skattas från 0 (oberoende) till 4 (totalt beroende) eller ökat beroende definierat med andra skalor än ADL. Urinvägsinfektion En infektion i njurarna, urinledarna, blåsa eller urinrör. Smärta över njurloge Ryggsmärta i området över njuren (mellan 12:e revbenet och ryggraden). Suprapubisk smärta/ömhet Luftvägsinfektion Lymfadenopati Infiltrat Sputum Pleuritsmärta Hudinfektion Cellulit Mjukdelar Makulopapulös eruption Herpes simplex Herpes zoster Skabb Gastrointestinal infektion Clostridium difficile (CD) Toxisk megakolon PCR Smärta eller ömhet i området ovanför blygdbenet. En infektion i övre eller nedre luftvägarna. Infektion i övre luftvägarna Infektion i nasofarynx (nasofaryngit), paranasal sinus (sinuit) eller tonsillerna (tonsillit). Infektion i nedre luftvägarna Infektion i trakea och bronkerna (bronkit), bronkiolerna (bronkiolit) eller lungorna och alveolerna (pneumoni). Sjukdom i lymfknutor (svullna eller förstorade). Inlagring av vätska (t.ex. blod, var mm.) i vävnader och celler. Sekret som inlagrats från nedre luftvägarna (bör ej förväxlas med saliv). Bröstsmärta under inandning som kan ge upphov till snabb och ytlig andning för att minska smärtan. Infektion i bindväven Vävnader som sammanbinder, stödjer eller omger andra strukturer eller organ (muskler, senor, nerver, blodkärl, fett, fibrösa vävnader, fascia och membran). Utslag som kännetecknas av fläckar och blemmor. En virussjukdom som ger utslag (ofta kring läppar och näsa) med ansamlingar av vätskefyllda blåsor som snart torkar ut. En virussjukdom som ger upphov till ofta smärtande blåsformade utslag i områden där det finns många sensoriska nerver (t.ex. ansikte, bröst, axlar och höfter). Smittsam sjukdom som orsakas av ett kvalster och ger intensiv klåda. Infektion i mag-tarmkanalen C. difficile (sporbildande grampositiv bakterie) kan ge upphov till ihållande diarré och pseudomembranös kolit. Livshotande komplikation till CD som kan ge utvidgning (dilatation) av tjocktarmen och symtom som buksmärta, uppspänd buk, ömhet, feber och hjärtklappning och till och med leda till chock. Polymeraskedjereaktion, en biokemisk teknik som används inom molekylärbiologin för att mångfaldiga en enstaka eller ett par kopior av ett DNA-fragment. 18 (22)

19 Pseudomembranös kolit Ögoninfektion Konjunktivalt erytem Primär infektion i blodomloppet En följdsjukdom av antibiotikarelaterad diarré (orsakad av C. difficile) som kännetecknas av bukkramper, blodig avföring, feber och diarré. Rodnad på bindhinnan (slemhinna som täcker ögonlockens insidor). Infektion som härstammar från blodomloppet; sekundära infektioner i blodomloppet uppstår utanför kärlsystemet (t.ex. urin- eller luftvägsinfektion) och involverar senare blodomloppet. 5. DATAHANTERING 5.1 Programvara Ett fristående dataprogram ska användas för att registrera data. Programvaran finns som en applikation som laddas ned och installeras på lokal nivå (boendet). Den lokala undersökaren eller en utsedd person på boendet har en handbok till hjälp vid installationen av programmet på lokal dator och vid registreringen av data. Observera att om information från fler SÄBO ska matas in måste fler kopior, en kopia per boende, av programvaran skapas. Innan datainmatning sker i programvaran ska tilldelat studienummer samt namn anges på boendet. För att undvika identifiering ska ett fiktivt namn anges (uteslut kommunnamn och liknande). Angivet namn ska endast innehålla bokstäver, inga siffror och symboler. När alla uppgifter är registrerade ska uppgifterna exporteras. Genom att klicka på exportfunktionen skapas en zip-fil. Denna fil får inte döpas om. Genererad fil ska skickas till Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten kommer att anordna en hjälptelefon för att hjälpa dem som stöter på problem under användning av programmet. Programvaran har utvecklats av ECDC för att användas under HALT Tid för inlämning av data Alla databaser ska ha skickats till Folkhälsomyndigheten senast den 14 maj Databaser som mottas efter detta datum tas inte med i analysen. 5.3 Dataanalys och återkoppling Folkhälsomyndigheten kommer att lägga ihop alla databaser till en enda svensk databas som ska granskas med avseende på felaktigheter och bristande överensstämmelser. För varje boende som deltar kommer en rapport att skickas till kommunens kontaktperson för 19 (22)

20 mätningen. Denna person får uppdraget att vidarebefordra resultaten till respektive enhet. Folkhälsomyndigheten kommer att skriva en nationell rapport med sammanlagda resultat. Det kommer att finnas en elektronisk version för nedladdning på Folkhälsomyndighetens webbplats. 5.4 Äganderätt till data Folkhälsomyndigheten har en oinskränkt och kostnadsfri nyttjanderätt till resultaten från mätningen i dess helhet i alla media. Folkhälsomyndigheten kan komma att publicera nationsoch kommunresultat på såväl nationella som internationella möten och konferenser. Resultaten kan också komma att presenteras i nationella och internationella tidskrifter. Eventuell publicering på enhetsnivå ska alltid ske i samråd med vederbörande SÄBO efter godkännande av verksamhetschef. Folkhälsomyndigheten kommer inte att publicera data på ett sådant sätt att enskilda vårdtagare kan identifieras. Lokala företrädare kommer att uppmuntras att publicera och presentera sina egna resultat. Om lokala företrädare vill använda nationella data för jämförelse i en publikation ska Folkhälsomyndigheten informeras innan publicering sker. 6. UTBILDNING Folkhälsomyndigheten kommer att anordna en 1-dagsutbildning inför PPM. Utbildning ges på fyra orter, Stockholm 17 mars, Östersund 18 mars, Göteborg 25 mars och Hässleholm 26 mars. På kursen inbjuds 1-2 personer per kommun att delta. Beroende på storlek på deltagandet samt strukturella faktorer kan Folkhälsomyndigheten, efter diskussion, bereda plats för ytterligare deltagare. Folkhälsomyndigheten uppmanar alla deltagande kommuner att delta på ett utbildningstillfälle. Lokala/externa undersökare kommer att få tillgång till utbildningsmaterial efter utbildning. De lokala PPM-samordnarna uppmanas att anordna minst en informations och utbildningsdag för den personal på SÄBO som deltar i mätningen. 20 (22)

21 7. VALIDERINGSSTUDIE Valideringsstudie genomförs inte på denna mätning. Valideringsstudie för HALT-2 protokollet genomfördes vid den europeiska mätningen Ytterligare valideringsstudier planeras för kommande nationell mätning. 8. ETISKA ASPEKTER Varje SÄBO som deltar kommer att få ett unikt studienummer av den nationella företrädaren. Andra personer kommer inte att kunna identifiera de boenden som deltar eftersom rapporter och presentationer av resultat enbart kommer att innehålla studienumret på boendet, aldrig dess namn. I programmet kommer varje patient som genererar uppgifter till ett formulär att ges ett unikt studienummer av den lokala undersökaren. Avdelningslistan, som innehåller en ruta för namn, måste förvaras på boendet på ett säkert och konfidentiellt sätt. Dessa listor kommer att, på uppmaning av Folkhälsomyndigheten, förstöras i slutet av projektet dock senast december EKONOMISKA ASPEKTER Folkhälsomyndigheten betalar inte ut någon ersättning till de särskilda boenden som deltar i PPM. 21 (22)

22 KONTAKTUPPGIFTER Inga Zetterqvist Tel: Jenny Hellman Tel: Olov Aspevall Tel: Tomas Söderblom Tel: Folkhälsomyndigheten Avdelningen för Epidemiologi och Utvärdering Enheten för Antibiotika och Vårdhygien Nobels väg 18, Solna Solna 22 (22)